Kretslopp och vatten Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-09-18 Diarienummer 0052/13 Handläggare Lena Blom, Strategiska samordningsstaben Telefon:031-368 2728 E-post: Lena.blom@kretsloppochvatten.goteborg.se Utökat vattenskyddsområde Göta älv och Vänersborgsviken Förslag till beslut 1. Kretslopp och vattennämnden antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Inom arbetet med att bilda ett vattenskyddsområde för hela Göta älv inklusive Vänersborgsviken, som även skall ersätta befintligt skyddsområde inom Göteborgs Stad, finns nu förslag framtaget på vattenskyddsföreskrifter och vattenskyddsområde som planeras ställas ut under sex veckor från november 2017. Syftet med att inrätta detta skyddsområde är att på sikt säkra de sex kommunerna från Vänersborg till Göteborgs tillgång till råvatten av god kvalitet. Inom processen att bilda ett vattenskyddsområde ingår ett steg med utställning till allmänheten och externt berörda innan det slutliga förslaget tas fram vilket nämnden nu får en uppdaterad information om. Det föreslagna vattenskyddsområdet omfattar hela Göta älv och Vänersborgsviken inklusive det befintliga vattenskyddsområdet i Göteborg. I förslaget till vattenskyddsföreskrifter har de befintliga föreskrifterna i Göteborg beaktats så att innebörden är liknande, dock har ett antal kompromisser skett på vägen, därför förordar förvaltningen ett nytt beslut innan utställning. I nuvarande föreslagna föreskrifter regleras bl.a. hur kemikalier får hanteras, hur miljöfarlig verksamhet får bedrivas, hur avfall får hanteras, hur avlopp regleras, hur avledning av dagvatten får ske, hur markarbeten får ske, uppläggning av bl.a. asfalt och bekämpningsmedelhantering samt allmänna bestämmelser och hur skyltning ska ske. Angående reglering av fordonstvätt, betesdjuroch naturgödselhantering som var med i det ursprungliga förslaget till föreskrifter föreslås detta att hanteras via tillsyn samt i en inledande text (PM) till föreskrifterna. Göteborgs Stad kan komma med synpunkter på det utställda förslaget. Förvaltningen anser att nuvarande vattenskyddsområde med tillhörande föreskrifter i Göteborgs Stad ger ett bra skydd. Kretslopp och vatten Henrik Kant Förvaltningsdirektör Bilagor 1. Förslag på föreskrifter. 2. Förslag på allmän text (PM). Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 1 (6)
Ärendet Kretslopp och vattennämnden får information om förslag för vattenskyddsområde som planeras ställas ut som en del inom processen att bilda ett vattenskyddsområde. Beskrivning av ärendet Göta älv är vattentäkt för ca 700 000 personer i Västsverige. I älven finns råvattenintag i Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Kungälv och Göteborg. Älven bedöms ha ett mycket högt skyddsvärde och har föreslagits som riksintresse för dricksvattenförsörjning. Att inrätta ett vattenskyddsområde för Göta älv är ett steg i att säkra upp de berörda kommunernas behov av dricksvatten. Inrättande av vattenskyddsområde ingår också som ett led i vattendirektivsarbetet som en utav åtgärderna för att säkerställa att vattenkvaliteten är god. Detta kommer krävas för alla vattentäkter. Det är Länsstyrelsen Västra Götaland som kommer att besluta om att inrätta detta vattenskyddsområde för hela Göta älv och Vänersborgsviken. I dagsläget finns ett fastställt vattenskyddsområde inom Göteborgs kommun för Göteborgs råvattenintag vid Lärjeholm vilket sträcker sig från Lärjeholm uppströms älven till Surte hamn. Även Kungälvs kommun uppströms Kungälvs råvattenintag i Göta älv, vid Dösebacka, har ett fastställt vattenskyddsområde för en del av älven. Förvaltningen anser att nuvarande vattenskyddsområde med tillhörande föreskrifter utgör ett bra skydd inom Göteborgs Stad. Kretslopp och vattennämnden tog 2014 beslut om att ställa ut förslag till vattenskyddsområde med tillhörande föreskrifter med en omfattning från Göteborg till Vänernviken. Sedan dess har förslaget förändrats och en del kompromisser gjorts för att få de andra kommunerna att acceptera vattenskyddsområde med föreskrifter och PM. Därför anser förvaltningen att ett nytt beslut om utställning behövs från Göteborg. Gemensamt vattenskyddsområde för Göta älv År 2008 togs en förstudie fram för att läggas till grund för arbetet att ta fram ett gemensamt vattenskyddsområde för Göta älv, från Vänersborgsviken till vattenintaget i Lärje i Göteborg. Alla kommuner längs älven godkände förstudien och samtliga kommuner deltar i arbetet med att ta fram ett förslag till vattenskyddsområde och tillhörande föreskrifter. Till arbetet har en referensgrupp kopplats. Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 2 (6)
Arbetet med att ta fram ett förslag till vattenskyddsområde för Göta älv inklusive Vänersborgsviken följer den i förstudien föreslagna arbetsprocessen och inkluderar ett antal olika steg vilka sammanfattas i bilden nedan. Här är ärendet nu Riskinventering och bedömning Utkast till vattenskyddsområde och föreskrifter Information till externt berörda Utställning Tidigt samråd med Länsstyrelsen mfl Sammanställning av underlag och synpunkter Ansökan till Länsstyrelsen Länsstyrelsens handläggning med bland annat information till berörda Fastställt vattenskyddsområde I processen finns nu ett förslag för vattenskyddsområde med vattenskyddsföreskrifter för Göta älv inklusive Vänersborgsviken. Förslaget till vattenskyddsområde med föreskrifter och OM är reviderat sedan Kretslopp och vattennämnden tog beslut om utställning år 2014. Under arbetet har politiker i kommunerna informerats vid ordinarie möten samt även vid två tillfällen vid gemensamma möten för samtliga kommuner längs älven. En referensgrupp har också bidragit med synpunkter. Nästa steg är information genom utställning till berörda inom det föreslagna vattenskyddsområdet och övriga intresserade. Allmänheten, andra berörda och respektive kommun och andra remissinstanser kommer då att kunna ta del av förslaget till vattenskyddsområde vid utställningar i kommunerna även ha möjlighet att lämna synpunkter och förslag till förändringar av förslaget. Resultatet från informationen delges berörda politiska nämnder i respektive kommun. Det finns alltså möjlighet för oss att inkomma med synpunkter från Göteborg på förslaget. Länsstyrelsen är den myndighet som ska besluta om fastställande av vattenskyddsområdet (se bilden Länsstyrelsens handläggning). I samband med att berörda inom skyddsområdet informeras om förslagen kommer Länsstyrelsen och övriga berörda myndigheter, bland annat Havs- och vattenmyndigheten att ta del av förslaget inom ramen för myndighetssamråd. Efter myndighetssamrådet sammanställs inkomna synpunkter, justeras förslaget och det tekniska underlag som utgör beslutsunderlag vid länsstyrelsens fastställande av vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter, färdigställs. Kommunerna lämnar efter beslut sedan över ärendet till Länsstyrelsen för behandling och fastställande. Innan fastställande förelägger Länsstyrelsen sakägarna inom det planerade vattenskyddsområdet att yttra sig. Även i detta skede kan alla berörda ta del av förslaget och inkomma med synpunkter som då hanteras av Länsstyrelsen. Kort om förslaget till vattenskyddsområde för Göta älv inklusive Vänersborgsviken Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 3 (6)
Förslaget innebär ett gemensamt vattenskyddsområde för Göta älv inklusive Vänersborgsviken. Området inkluderar även Göteborgs befintliga vattenskyddsområde. I förslaget till vattenskyddsföreskrifter har de befintliga föreskrifterna i Göteborg beaktats så att innebörden är liknande, dock har ett antal kompromisser skett på vägen och förslaget som ställs ut är reviderat sedan Kretslopp och vattennämnden år 2014 tog beslut om utställning. Därför bör nämnden nu ta ställning till om nytt beslut behövs innan utställning. I nuvarande föreslagna föreskrifter regleras bl.a. hur kemikalier får hanteras, hur miljöfarlig verksamhet får bedrivas, hur avfall får hanteras, hur avlopp regleras, hur avledning av dagvatten får ske, hur markarbeten får ske, uppläggning av bl.a. asfalt och bekämpningsmedelhantering samt allmänna bestämmelser och hur skyltning ska ske. Angående reglering av fordonstvätt, betesdjur- och naturgödselhantering som var med i det ursprungliga förslaget till föreskrifter föreslås detta att hanteras via tillsyn samt i en inledande text (PM) till föreskrifterna. Skillnader i föreskrifter och PM sedan nämndens beslut 2014 Nedan görs en jämförelse av föreskrifterna som de såg ut vid behandlingen i nämnden 2014 och de aktuella idag. Ingen ändring av beskrivningen av inre och yttre skyddszon som betyder något i sak har gjorts. Texten har dock gjorts tydligare. 1 Kemikalier: I punkt a har ett tillägg gjorts med parkering (inte bara uppställning) samt så har undantaget gällande drifttank på fordon skrivits om. I punkt b har ett undantag lagts till om lagring på hårdgjord yta inomhus. Ingen ändring av punkt c. Inga konstigheter med ändringarna, det har bara blivit tydligare vad som gäller. 2 Miljöfarlig verksamhet: En punkt om att det är förbjudet att bedriva miljöfarlig verksamhet utan rutin för att förhindra förorening av vattentäkt är borttagen. Det konstaterades att skrivningen gav upphov till många tolkningar och att det därför var svårt att veta vad som gäller för både verksamhetsutövare och tillsynsmyndighet. Ingen ändring av de andra punkterna. 3 Farligt avfall: Lagt till farligt i rubriken eftersom det är det paragrafen handlar om. Ändrat formuleringen i undantaget om låsbara utrymmen utan avrinning eller golvbrunn. Efter möte med referensgruppen konstaterades att formuleringen skapade problem på stora verksamheter. Bedömningen är att den nya formuleringen inte har försämrat skyddet av vattentäkten. 4 Avlopp: Ett undantag i punkt a för enskilda avloppsanläggningarna som är prövade enligt miljöbalken har införts. Ingen ändring av punkt b. Punkt c om tömning av sanitetstankar är struken. Enligt miljöbalken är detta ändå förbjudet. Bedömningen är att skyddet för vattentäkten inte försämrats med denna strykning. 5 Dagvatten: Punkten skrivit om något som innebär att tillståndskravet nu är bredare. 6 Jord och berg: I punkt a har volymen jord eller berg höjts från 200 m3 till 400 m3 för att undantaget ska gälla. Syftet är att undantaget ska motsvara markarbeten för att bygga en normalvilla. Punkt b motsvarar den gamla 7. I denna punkt har vägsalt och tillverkning tagits bort samt så har prövningsnivån ändrats från tillstånd till anmälan. Tillverkning är tillståndspliktigt enligt miljöbalken så den regleringen är överflödig. Att reglera lagringen av vägsalt har bedömts onödig. Skulle det bli ett problem får det hanteras via tillsyn. Eftersom punkten nu bara gäller lagring räcker det med anmälan. 7 Bekämpningsmedel: Ändrat från kemiska bekämpningsmedel till kemiska växtskyddsmedel och tagit bort undantaget om spridning på tomtmark. Mycket av Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 4 (6)
bekämpningsmedel är reglerat i annan lagstiftning. Det finns dock några delar som kan hamna mellan olika lagstiftningar vilket innebär att det finns ett behov att ha kvar en reglering men att den kan begränsas. Paragraferna om Fordonstvätt, Betesdjur och naturgödsel är borttagna och ersatta med en text i PM som beskriver risken och hantering. Det är ingen ändring gjord i paragraferna om Allmänna bestämmelser, Skyltning och Övergångsbestämmelser. Förvaltningens överväganden Syftet med att inrätta detta skyddsområde är att på sikt säkra Göteborgs tillgång till råvatten av god kvalitet. Det är av största vikt att vattenskyddsområdet blir verkningsfullt. Därför behöver riskerna kring strandbete och fordonstvätt beskrivas bättre i den inledande texten s.k. (PM). Detta kommer vi att lämna in synpunkter kring under utställningen. Om vi misslyckas med att få in en lämplig text kring dessa risker föreslår förvaltningen nämnden att avslå att Göteborg ingår i ansökan till Länsstyrelsen dvs. steget efter utställning (information till externt berörda) och sammanställning. Förvaltningen anser att ett nytt beslut om utställning behövs från Göteborg eftersom det finns förändringar i föreliggande förslag. Ekonomiska perspektivet Inga särskilda aspekter på frågan funnits utifrån detta perspektiv. Barnperspektivet (FN:s barnkonvention) En säkrad framtida vattenförsörjning gynnar alla medborgare. Jämställdhetsperspektivet Inga särskilda aspekter på frågan funnits utifrån detta perspektiv. Mångfaldsperspektivet Inga särskilda aspekter på frågan funnits utifrån detta perspektiv. Miljöperspektivet En säkrad framtida vattenförsörjning gynnar vår akvatiska miljö. Omvärldsperspektivet En säkrad framtida vattenförsörjning som ett vattenskyddsområde hjälper till att ge gynnar vår akvatiska miljö i hela regionen. Expedieringskrets Göteborgsregionens kommunalförbund. Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 5 (6)
Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 6 (6)
Förslag till skyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsviken vattenskyddsområde Information Den som bor eller bedriver verksamhet inom vattenskyddsområdet ska ha kontroll över sin verksamhet om den riskerar att påverka vattentäkten. Detta ska ske genom att fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten för vattentäkten och dokumentera resultaten av undersökningarna och bedömningarna. Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde Vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken föreslås utgöras av två olika skyddszoner, inre skyddszon och yttre skyddszon. Inre skyddszon syftar till att skapa rådrum för att hinna upptäcka och åtgärda en akut förorening i händelse av olycka. Den inre skyddszonen omfattar det vatten som inom 12 timmar når närmsta nedströms belägna råvattenintag samt en strandzon på 50 meter. Längs Göta älv är den inre skyddszonen utvidgad och omfattar en strandzon på 100 meter. Inom Göteborgs kommun är den inre skyddszonen utvidgad och omfattar tillrinningsområdet. Den inre skyddszonen omfattar nuvarande samt planerade bebyggda områden varifrån dagvatten inom 12 timmar når närmsta nedströms belägna råvattenintag. Den inre skyddszonen omfattar vägområden för vägarna E6 samt E45 varifrån dagvatten inom 12 timmar når närmsta nedströms belägna råvattenintag. Den inre skyddszonen begränsas längs kommungränsen mellan Vänersborg och Mellerud och dess förlängning mot Vänersnäs. Yttre skyddszon i vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken är en planeringsförutsättning som påkallar behov av hänsyn till vattentäkten och dess skyddsbehov vid prövningar av verksamheter och vid kommunal fysisk planering. Den yttre skyddszonen skapar medvetenhet för boende och verksamhetsutövare om den hänsyn som behöver tas till vattentäkten och dess skyddsbehov. Den yttre skyddszonen omfattar de delar av Vänersborgsvikens och Göta älvs tillrinningsområde, vilket inte omfattas av inre skyddszon. 1 (7) F ö r sl ag t il l sk ydd sfö r es k ri f t e r i n o m Vä n e r sbo rg s vik e n oc h Göt a älv va t t e n sk ydd so m r åde 2 01 7-09- 04
Den yttre skyddszonen begränsas till tillrinningsområdet nedströms kommungränsen mellan Vänersborg och Mellerud och dess förlängning mot Vänersnäs. 2 (7) F ö r sl ag t il l sk ydd sfö r es k ri f t e r i n o m Vä n e r sbo rg s vik e n oc h Göt a älv va t t e n sk ydd so m r åde 2 01 7-09- 04
Förslag till skyddsföreskrifter Nedanstående skyddsföreskrifter avser vattenskyddsområdets inre skyddszon. 1 Kemikalier a) Uppställning eller parkering av tankbilar, tankbilssläp, järnvägstankvagnar eller andra transportbehållare, rymmande mer än 250 liter, och som innehåller petroleumprodukter, övrigt farligt gods eller andra hälso- eller miljöfarliga produkter är förbjudet. Undantag gäller om lagringen sker med sekundärt skydd. Undantag gäller också för bränsle i drifttanken på fordon. b) Lagring av sammanlagt mer än 250 liter petroleumprodukter och andra hälso- och miljöfarliga produkter får ej ske utan tillstånd. Undantag gäller om lagringen sker med sekundärt skydd. Undantag gäller också lagring som sker på hårdgjord yta i ett utrymme inomhus som är under uppsikt och saknar golvbrunn. c) Annan hantering än uppställning och lagring, av sammanlagt mer än 250 liter petroleumprodukter eller andra hälso- och miljöfarliga produkter får ej ske utan anmälan. Undantag gäller om hanteringen sker med sekundärt skydd. Undantag gäller också för transporter. 2 Miljöfarlig verksamhet a) Miljöfarlig verksamhet eller åtgärd som är anmälningspliktig enligt 2-32 kap i miljöprövningsförordningen (2013:251 och eventuella senare ändringar) får ej bedrivas utan tillstånd. Undantag från tillståndsplikten gäller för sådan miljöfarlig verksamhet eller åtgärd vilken anmälts till behörig myndighet före dagen för fastställandet av dessa skyddsföreskrifter. b) Sanering som avses i 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd får ej ske utan tillstånd. 3 Farligt avfall a) Lagring och deponering av farligt avfall är förbjuden. Undantag gäller om lagringen sker på plats utan avrinning till vatten eller infiltration i marken och där obehöriga inte har tillträde. Undantag gäller också för miljöstationer för mottagning av farligt avfall från hushållen samt för sådant farligt avfall som hanteras genom tillståndsplikt enligt andra paragrafer i dessa skyddsföreskrifter. 4 Avlopp a) Utsläpp av spillvatten och processvatten får ej ske utan tillstånd. Undantag gäller för enskilda avloppsanläggningar som har tillståndsprövats enligt 9 kap Miljöbalken. b) Spridning av avloppsslam eller humanurin får ej ske utan tillstånd. 5 Dagvatten a) Avledning av dagvatten får ej anläggas utan tillstånd. Undantag gäller avledning från ytor som utgörs av tomtmark eller lokalgator. F ö r sl ag t il l sk ydd sfö r es k ri f t e r i n o m Vä n e r sbo rg s vik e n oc h Göt a älv va t t e n sk ydd so m r åde 2 01 7-09- 04 3 (7)
6 Jord och berg a) Markarbeten får ej ske utan tillstånd. Undantag gäller för markarbeten med en sammanlagd jord-/bergvolym som är mindre än 400 m³. b) Uppläggning av asfalt och oljegrus får ej ske utan anmälan. 7 Bekämpningsmedel a) Yrkesmässig spridning av kemiska växtskyddsmedel får ej ske utan tillstånd. 8 Allmänna bestämmelser a) Tillsyn enligt dessa skyddsföreskrifter utövas av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Länsstyrelsen kan på begäran av kommunfullmäktige i respektive kommun överlåta tillsynen till den kommunala nämnden för miljöfrågor. b) I de fall tillstånd krävs enligt dessa skyddsföreskrifter ska skriftlig ansökan skickas till den kommunala nämnd som ansvarar för miljöfrågorna i den kommun där verksamheten ska bedrivas. I samband med sådan prövning kan nämnden föreskriva särskilda villkor som anses erforderliga för att undvika oacceptabel vattenförorening. c) I de fall anmälan krävs enligt dessa skyddsföreskrifter ska skriftlig anmälan skickas till den kommunala nämnd som ansvarar för miljöfrågorna i den kommun där verksamheten ska bedrivas. Nämnden kan förelägga om särskilda försiktighetsmått som anses erforderliga för att undvika oacceptabel vattenförorening. d) Dispens från förbud enligt dessa skyddsföreskrifter kan medges av Länsstyrelsen i Västra Götalands län efter hörande av berörda kommunala myndigheter och huvudman/huvudmän för nedströms belägen vattentäkt/-er inom vattenskyddsområdet. I samband med sådan prövning kan länsstyrelsen föreskriva särskilda villkor som anses erforderliga för att undvika oacceptabel vattenförorening. e) Brott mot skyddsföreskrifterna kan medföra påföljd enligt 29 kap 2 och 2a Miljöbalken om inte andra ansvarsbestämmelser blir tillämpliga. f) Tillstånd eller anmälan enligt dessa skyddsföreskrifter krävs inte om verksamheten tillståndsprövats eller omfattas av pågående tillståndsprövning enligt miljöbalkens 9, 11 och 12 kapitel eller annan förordning utfärdad eller med stöd av miljöbalken. g) Fastighetsägare, nyttjare av fastighet eller verksamhetsutövare inom vattenskyddsområdet ska omedelbart anmäla spill, läckage och andra händelser om de är av sådan omfattning att de kan medföra risk för vattenförorening. Anmälan ska göras till Räddningstjänsten. Inträffade olyckor ska omedelbart rapporteras på telefon 112. 9 Skyltning a) Där farleder eller allmänna vägar passerar gräns till vattenskyddsområdet samt där så behövs vid hamnar inom området eller vid vägar som passerar genom området ansvarar VA-huvudmannen för att det finns skyltar som utmärker och informerar om vattenskyddsområdet. Annans mark får tas i anspråk för detta (7 kap 22 miljöbalken). Utformningen av skyltar ska följa rekommendationer från berörda myndigheter och statliga verk. 4 (7) F ö r sl ag t il l sk ydd sfö r es k ri f t e r i n o m Vä n e r sbo rg s vik e n oc h Göt a älv va t t e n sk ydd so m r åde 2 01 7-09- 04
b) Där sådan hantering av petroleumprodukter eller andra hälso- och miljöfarliga produkter som nämns i 1a-c sker ska skylt finnas som informerar om vattenskyddsområdets existens. Skyltarna tillhandahålls av VA- huvudmannen i den kommun där skylten ska sättas upp. 10 Övergångsbestämmelser a) Skyddsföreskrifterna gäller enligt 7 kap. 22 Miljöbalken omedelbart då vattenskyddsområdet träder ikraft, även om de överklagas. b) Verksamhet som har påbörjats före ikraftträdandet och som genom dessa skyddsföreskrifter blir tillståndspliktig får fortsätta att bedrivas till och med den dd mm åå 1. Därefter får verksamheten bedrivas endast om den som bedriver verksamheten lämnat in en ansökan om tillstånd till tillståndsmyndigheten senast den dd mm åå. c) Verksamhet som har påbörjats före ikraftträdandet och som genom dessa skyddsföreskrifter blir anmälningspliktig får fortsätta att bedrivas till och med den dd mm åå 2 Därefter får verksamheten bedrivas endast om verksamheten är anmäld senast den dd mm åå. d) Verksamhet som har påbörjats före ikraftträdandet och som genom dessa skyddsföreskrifter blir förbjuden får fortsätta att bedrivas till och med den dd mm åå 3. Därefter får verksamheten bedrivas endast om verksamheten erhållit dispens från förbudet senast dd mm åå. 1 Datum sätts vanligtvis två till tre år efter ikraftträdande. 2 Datum sätts vanligtvis två till tre år efter ikraftträdande. 3 Datum sätts vanligtvis två till tre år efter ikraftträdande. F ö r sl ag t il l sk ydd sfö r es k ri f t e r i n o m Vä n e r sbo rg s vik e n oc h Göt a älv va t t e n sk ydd so m r åde 2 01 7-09- 04 5 (7)
Definitioner Farligt avfall Hantering Hälso- eller miljöfarliga produkter Markarbeten Petroleumprodukter Processvatten Sekundärt skydd Spillvatten Tomtmark Med farligt avfall avses ett ämne eller ett föremål som definieras enligt 3 Avfallsförordningen (2011:927). Med hantering avses en verksamhet eller åtgärd som innebär att en kemisk produkt eller bioteknisk organism tillverkas, bearbetas, behandlas, förpackas, förvaras, transporteras, används, omhändertas, destrueras, konverteras, saluförs, överlåts eller är föremål för något annat jämförbart förfarande. Detta i enlighet med Miljöbalken 14 kap 2 punkt 7. Med hälso- och miljöfarliga produkter avses a) Hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter enligt Kemikalieinspektionens definition i KIFS 1994:12, samt dess ändringar eller b) Varor som innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen c) Petroleumprodukter som bensin, motorolja mm eller d) Vätskor och fasta material som innehåller mikroorganismer och andra smittämnen. Med markarbete avses schaktning, grävning, borrning, pålning och andra jämförbara arbeten som tillfälligt eller varaktigt påverkar markens utseende och struktur. Med petroleumprodukter avses naturgas eller mineralolja. Med processvatten avses vatten som används i industriell process och i och med detta förändras i kemisk/fysisk aspekt i förhållande till recipienten/göta älv Med sekundärt skydd avses a) invallning för enskilt förvaringskärl som rymmer hela kärlets volym, eller b) invallning som är gemensam för flera förvaringskärl som rymmer minst 50 % av den totala lagringskapaciteten, dock minst den största cisternens volym, eller c) dubbelmantlade rörledningar eller d) uppsamlingstråg eller annan anordning som säkerställer att vätska och andra medier kan uppfångas från ett läckande förvaringskärl eller vid spill. Det sekundära skyddet utgörs av ett tätt material som är beständigt mot avsett ämne. Det sekundära skyddet ska omfatta alla delar som omfattas av föreskrift. Med spillvatten avses det vatten som spolas från toaletter och vatten som avleds från bad, dusch, diskning och tvätt i hushåll eller motsvarande inom en verksamhet. Med tomtmark avses mark som upptas av småhus samt trädgård och parkeringsplats som ligger i anslutning till bostadshus. 6 (7) F ö r sl ag t il l sk ydd sfö r es k ri f t e r i n o m Vä n e r sbo rg s vik e n oc h Göt a älv va t t e n sk ydd so m r åde 2 01 7-09- 04
Uppställning/parkering Med uppställning eller parkering avses en varaktighet längre än 2 timmar och att fordonet eller behållaren har lämnats obevakat. 7 (7) F ö r sl ag t il l sk ydd sfö r es k ri f t e r i n o m Vä n e r sbo rg s vik e n oc h Göt a älv va t t e n sk ydd so m r åde 2 01 7-09- 04
2017-09-11 Ett vattenskyddsområde skydd för 700 000 människors dricksvatten Mer än 700 000 människor är beroende av det dricksvatten som kommer från vattentäkterna i Göta älv och i Vänersborgsviken. Kommunerna längs älven, Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Ale, Kungälv och Göteborg, har gemensamt arbetat fram ett förslag till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter för sina vattentäkter. Vattenskyddsområdet tydliggör var det är angeläget att värna om det vatten som ska bli dricksvatten. Vattenskyddsföreskrifterna tydliggör vad som behöver regleras för att minska risken för akut förorening av en eller flera av vattentäkterna. Att värna om vattentäkterna betyder att de flesta verksamheter kan tillåtas, att vissa verksamheter behöver utföras med försiktighet och att några få verksamheter bedöms vara olämpliga. Vattenskyddsområdets avgränsning Det regn och den snö som faller inom vattenskyddsområdet för Göta älv och Vänersborgsviken når förr eller senare vattentäkterna. Ju kortare tid det tar för vattnet att nå råvattenintaget till någon av kommunernas vattenverk, desto större är risken att en akut förorening inte hinner upptäckas eller stoppas. Vattenskyddsområdet delas in i två olika skyddszoner, inre och yttre skyddszon. En karta med förslag till vattenskyddsområde finns bilagt samt på [hemsida med webbkarta]. I webbkartan finns möjlighet att zooma in och avläsa vattenskyddsområdets gränsdragning på fastighetsnivå. Inre skyddszon skapar rådrum, så att det är möjligt att motverka eller hinna upptäcka och åtgärda en akut förorening i händelse av olycka eller tillfälligt föroreningsutsläpp. Den inre skyddszonen omfattar det vatten som inom 12 timmar når närmsta nedströms belägna råvattenintag samt en strandzon på 50 meter. Längs Göta älv är den inre skyddszonen utvidgad och omfattar en strandzon på 100 meter. Inom Göteborgs kommun är den inre skyddszonen utvidgad och omfattar tillrinningsområdet. Den inre skyddszonen omfattar nuvarande samt planerade bebyggda områden varifrån dagvatten inom 12 timmar når närmsta nedströms belägna råvattenintag. Den inre skyddszonen omfattar vägområden för vägarna E6 samt E45 varifrån dagvatten inom 12 timmar når närmsta nedströms belägna råvattenintag. Den inre skyddszonen begränsas längs kommungränsen mellan Vänersborg och Mellerud och dess förlängning mot Vänersnäs. 1 (5) G ö t a äl v o c h Vä n e rs b o rg s vik e n va t t e ns k yd d so m r åd e K o rt i nf o r m at io n o m vatt e n sk ydds o m rå d et 2 01 7-09- 11
Yttre skyddszon är en planeringsförutsättning som påkallar behov av hänsyn till vattentäkterna vid prövning av verksamheter och vid kommunal fysisk planering. Vid fysisk planering kan det till exempel handla om att dagvattenfrågan blir tydligare genomlyst på grund av att dagvattnet, liksom vatten som rinner av vid brandsläckning, rinner vidare till en vattentäkt. Vid prövning av verksamheter, huvudsakligen enligt Miljöbalken, kan det vara motiverat att utföra mer omfattande eller detaljerad riskbedömning som grund för beslut om verksamheten. Riskbedömningen är också användbar för att i samband med prövning fatta beslut om vilka riskreducerande åtgärder som kan behövas för sådana delar av verksamheten som innebär en risk för akut föroreningspåverkan på vattentäkten. Den yttre skyddszonen tydliggör angelägenheten att inom området prioritera tillsyn av sådana verksamheter som regleras enligt Miljöbalken. Den yttre skyddszonen skapar också en generell medvetenhet för boende och verksamhetsutövare om vattentäkterna och dess skyddsbehov, så att vårdslöshet i hantering av vattenskadliga ämnen kan undvikas. Den yttre skyddszonen omfattar de delar av Vänersborgsvikens och Göta älvs tillrinningsområde, vilket inte omfattas av inre skyddszon. Den yttre skyddszonen begränsas till tillrinningsområdet nedströms kommungränsen mellan Vänersborg och Mellerud och dess förlängning mot Vänersnäs. Avgränsningen av den yttre skyddszonen medför att avledning av dagvatten utanför bebyggda områden samt vattendrag som inte finns utmärkta på kartmaterial inkluderas i vattenskyddsområdet. Hade dessa vattenvägar varit kartlagda hade de inkluderats i den inre skyddszonen. Vattenskyddsföreskrifternas ändamål Vattenskyddsföreskrifterna ska vara tydliga och juridiskt hållbara. De anger vad man inte får lov att göra inom vattenskyddsområdet, inte vad man får göra eller hur man ska göra. Vattenskyddsföreskrifterna är ett komplement till annan lagstiftning. Skyddsföreskrifterna formuleras med någon av restriktionsnivåerna förbud, tillståndsplikt eller anmälningsplikt. Anmälningsplikt införs när det bör gå att bedriva en verksamhet eller utföra en åtgärd och tillsynsmyndigheten vill ha möjlighet att förelägga om försiktighetsmått i det fall det behövs. Tillståndsplikt införs när det bör gå att bedriva verksamheten eller utföra åtgärden efter att förutsättningarna bedömts i en prövning. Detta säkerställer att riskerna kan bedömas och nödvändiga villkor kan beslutas innan verksamheten påbörjas. Förbud införs när verksamheten eller åtgärden inte bör förekomma inom området. Vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde föreslås för sådana verksamheter som kan innebära en risk för akut förorening av vattentäkterna. För dessa verksamheter bedöms annan lagstiftning inte vara tillräcklig för att hantera den risk som finns. Tydligt regelverk, i form av skyddsföreskrifter, bedöms vara ett ändamålsenligt sätt att minska risken för akut föroreningspåverkan. 2 (5) G ö t a äl v o c h Vä n e rs b o rg s vik e n va t t e ns k yd d so m r åd e K o rt i nf o r m at io n o m vatt e n sk ydds o m rå d et 2017-09-11
Andra åtgärder för ökat skydd av vattentäkterna Vissa av de förutsättningar eller verksamheter (riskällor) som kan medföra akut förorening av vattentäkterna är inte lämpliga att hantera med hjälp av vattenskyddsföreskrifter. Andra åtgärder kan därför behövas för att skydda vattentäkten och säkerställa en tillräckligt god råvattenkvalitet. Inom vattenskyddsområdet behöver arbete göras för att minska den risk för akut föroreningspåverkan som kan orsakas av följande; Skred I ett samhällsbyggnadsperspektiv, men också för att skydda vattentäkterna, behöver risken för skred i Göta älvs dalgång hanteras. Behov finns av ytterligare kartläggning av skredkänsliga områden i vattentäkternas tillrinningsområde samt utförande av förebyggande åtgärder för att stabilisera och därmed skredsäkra skredkänslig mark. Särskilt viktigt är detta i områden där marken är eller kan vara förorenad till följd av markanvändningen. Dessutom behöver rutiner tas fram kring hur kommunerna och övriga berörda ska agera i händelse av skred för att säkerställa fortsatt funktion i dricksvattenförsörjningen. I detta arbete bör de statliga myndigheterna Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) och Sveriges Geotekniska Institut (SGI) vara engagerade. Bräddning av spillvatten Kommunernas VA-huvudmän behöver hantera risken för att orenat spillvatten når vattentäkterna. Förbyggande åtgärder behöver utföras för att minimera de tillfällen då bräddning sker, till exempel genom att välja plats för bräddpunkter med hänsyn till vattentäkternas skyddsbehov samt utforma bräddpunkterna med bästa möjliga teknik så att en bräddning får så liten negativ påverkan på vattentäkterna som möjligt Sjöfart Sjöfartsverket är tillsynsmyndighet för sjöfarten på Göta älv och Vänersborgsviken. Risken för att sjöfarten orsakar akut förorening av vattentäkterna behöver hanteras. Detta görs lämpligen genom att kommunernas VA-huvudmän för en dialog med Sjöfartsverket. Syftet är att ta reda på vilka åtgärder som kan behövas för att sjöfarten inte ska riskera att påverka vattentäkterna negativt. Transport av farligt gods Ansvaret för regelverk och tillsyn av farligt gods på väg och järnväg delas mellan Transportstyrelsen, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), Polisen och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Risken för att transport av farligt gods på väg och järnväg orsakar akut förorening av vattentäkterna behöver hanteras. Detta görs lämpligen genom att kommunernas VA-huvudmän för en dialog med berörda myndigheter. Syftet är att ta reda på vilka åtgärder som kan behövas för att transportsektorn inte ska riskera att påverka vattentäkterna negativt. Det kan också finnas anledning att arbeta förebyggande, bland annat genom information, tillsyn och fysisk utformning av anläggningar för att minska risk för påverkan på vattentäkterna från fler riskkällor som inte heller de regleras i skyddsföreskrifterna. Det förebyggande arbetet innebär samverkan mellan VA-huvudmännen i de berörda kommunerna, berörda tillsynsmyndigheter och berörda verksamhetsutövare. G ö t a äl v o c h Vä n e rs b o rg s vik e n va t t e ns k yd d so m r åd e K o rt i nf o r m at io n o m vatt e n sk ydds o m rå d et 2 01 7-09- 11 3 (5)
Spillning från boskap Förebyggande arbete för att minska risken för att spillning från boskap ska påverka vattentäkterna negativt kan ske inom ramen för tillsyn av gödselhantering och vid djurskyddstillsyn. Berörda tillsynsmyndigheter är den kommunala miljönämnden och länsstyrelsen. Kemiska bekämpningsmedel Förebyggande arbete för att minska risken för att privatpersoners hantering av växtskyddsmedel och andra bekämpningsmedel ska påverka vattentäkterna negativt kan ske genom informationsinsatser. Dagvatten och släckvatten Risken för att vatten som rinner av från hårdgjorda ytor såsom byggnader, vägar och parkeringar vid regn och snösmältning, eller vid släckning av brand, påverkar vattentäkten negativt kan minskas genom att utforma anläggningar som fördröjer och/eller renar vattnet innan det når vattentäkterna. Krav på befintliga anläggningar för hantering av dagvatten och hantering av släckvatten kan ställas i arbete med nya detaljplaner, vid bygglov eller som föreläggande med stöd av Miljöbalken. Kommunernas enheter för planfrågor, bygglov och miljötillsyn är närmast berörda av åtgärder, tillsammans med de verksamhetsutövare som avleder dagvatten, t.ex. exploatörer, Trafikverket och kommunernas gatuenheter. Läkemedelsrester och mikroplaster Kommunernas VA-huvudmän behöver ha kunskap om den påverkan på vattenförsörjningen som kan komma från läkemedelsrester och mikroplaster. Göta älvs vattenvårdsförbund har startat projekt tillsammans med länsstyrelsen respektive Vänerns vattenvårdsförbund i syfte att undersöka förekomsten av läkemedelsrester och mikroplaster i Göta älv. Resultatet från dessa projekt kan användas för VA-huvudmännens fortsatta arbete med åtgärder i syfte att minska eventuell risk för vattenförsörjningen. Riskreduceringen ligger dels i uppströmsarbete, för att undvika att läkemedelsrester och mikroplaster når vattentäkterna, men också om processer för i vattenverken för att kunna hantera dessa ämnen. Fordonstvätt Information till allmänheten om att det är olämpligt, eller i vissa fall otillåtet, att tvätta bilar och andra fordon så att tvättvattnet rinner ut i mark och vatten bedöms vara en lämplig åtgärd för att minska påverkan från fordonstvätt. Förutom det arbete som nämns ovan är beredskap att hantera en eventuell olycka en oerhört viktig åtgärd för ett effektivt skydd av vattentäkterna. Detsamma gäller fungerande informationsflöde och återkoppling mellan kommunerna i syfte att arbeta förebyggande så att en akutföroreningssituation kan undvikas. Fortsatt arbete inför fastställande av vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter Förslag till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsviken informeras till allmänhet och berörda sakägare som ges möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter. Frågor besvaras och synpunkter beaktas genom arbete i projektets styrgrupp. När ett slutligt förslag till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter finns framme lyfts ärendet till politiska instanser i berörda kommuner för beslut. Beslutet gäller ansökan till länsstyrelsen om att fastställa föreslaget vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter. I 4 (5) G ö t a äl v o c h Vä n e rs b o rg s vik e n va t t e ns k yd d so m r åd e K o rt i nf o r m at io n o m vatt e n sk ydds o m rå d et 2017-09-11
länsstyrelsens handläggning sker samråd med berörda myndigheter och berörda sakägare (fastighetsägare, verksamhetsutövare) innan vattenskyddsområdet och vattenskyddsföreskrifternas fastställs. Därefter kungörs beslutet av länsstyrelsen. Berörda sakägare har då möjlighet att överklaga beslutet. När vattenskyddsområdet och vattenskyddsföreskrifterna träder i kraft påbörjas det löpande arbetet med hantering av ansökningar, tillsyn och information om vattenskyddsområdets innebörd. En schematisk bild av de moment som ingår i det fortsatta arbetet visas i Figur 1. Information till berörda med möjlighet att lämna synpunkter Styrgruppen hanterar synpunkter. Förslaget inkl beslutsunderlag färdigställs. Beslut i resp kommun om ansökan till länsstyrelsen om fastställande Länsstyrelsens handläggning inkl samråd med berörda Länsstyrelsen fattar beslut Möjlighet att överklaga beslut Kommunernas implementering av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Löpande handläggning och tillsyn Figur 1: Schematisk bild av de moment som återstår i arbetet med att skapa vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Vänersborgsviken och Göta älv. G ö t a äl v o c h Vä n e rs b o rg s vik e n va t t e ns k yd d so m r åd e K o rt i nf o r m at io n o m vatt e n sk ydds o m rå d et 2 01 7-09- 11 5 (5)