Mödrahälsovård Förlossning BB Neonatalavdelning Barnhälsovård

Relevanta dokument
Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovård 4 9

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

AMNINGSSTRATEGI OCH HANDLINGSPLAN FÖR REGION ÖREBRO LÄN. 1 Inledning Tio steg som främjar amning Amningsstrategi...

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [dokumentnr] Medicinsk rutin Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Riktlinje Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan

Amningsråd på BVC 1. Amningsråd från första besöken på BVC

Pärm - amningsråd på BVC

Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården

Amningsstrategi för personal i vårdkedjan

Amning på neonatalavdelning. Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Handlingsplan för Karolinska Universitetssjukhuset Sverige

Amningsstrategi Landstinget Västmanland

Amning/rådgivning på BVC

AMNING OCH UPPFÖDNING Allmänt om amning Tio steg som främjar amning. Lind/Ekholm / HANDLINGSPLAN. Se följande sidor.

Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman, vårdchef obstetrik

HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR?

Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan

Katarina Heed. Amningsstarten

Bakgrund. Sjunkande amningsförekomst i Sverige. Föräldraskap och påfrestningar. Aktualisera 10 stegen till en lyckad amning

Att stimulera bröstmjölksproduktionen

Att stimulera bröstmjölksproduktionen

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING Vårdrekommendation för vårdpersonal

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning.

Frågor till verksamhetsansvariga på landets förlossnings- och BB/eftervårdsavdelningar om vård efter förlossning

Amning- handlingsplan

Amning. och typ 1-diabetes

MAM:s amningsinformation

Till dig som inte ammar

AMNING EN NEDÅTGÅENDE TREND

Välkomna att föda barn i Västerås!

Amning & Jämställdhet

Publicerat för enhet: Kvinnoklinik; Avdelning 34 Version: 7

Strategisk plan för samordning av amningsfrågor

Saker du inte behöver göra

Mötet med mammor under amningstiden BVC-sköterskors erfarenheter

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

NEDÅTGÅENDE AMNINGSTREND ORSAKER OCH ÅTGÄRDER

Litteratur. Internetresurser. Attityder till amning. Stark tillit och motivation Svag tillit stark motivation Ej sås. motiverad väljer annat

Omstart : Barnets väg till bröstet. Amning Speciella omständigheter. Spruta för indragna bröstvårtor. Plana eller indragna bröstvårtor

Till dig som inte ammar

Stockholms läns landsting. Tillmatning av nyfödda barn på BB i Stockholms läns landsting

Råd och tips till den nya familjen

Frågor till ledningen i landets landsting/regioner om vården efter förlossning

Kvinnors upplevelse av amningsinformation under graviditeten

Amning på neonatal en högprioriterad arbetsuppgift. Annorlunda start. Amning på neonatalavdelning. Vägen till amning

Barnmorskans upplevelse av sin stödjande roll i samband med den första amningen

Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan. Föreläsningens titel

Mammors upplevelser av amning och erfarenheter av amningsstöd

Årsrapport 2014 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ)

Insulinbehandlad diabetiker. Amningsutbildning steg 2. Amningssvårigheter för diabetiker. Mjölkproduktion hos diabetiker. Hur lyckas man med amningen?

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Omvårdnad neonatal utvecklingsanpassad

Studiehandledning Amning och bröstmjölk, 7.5 hp U713A/U513G

Graviditet VT 2011 AÅ

Information till dig som har fött barn på SUS

Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel Efter förlossningen

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James

Barnhälsovårdssjuksköterskans stöd till mammor och familjer för initiering och upprätthållande av amning

Amning. och typ 1-diabetes

Magisteruppsats Nyblivna mödrars erfarenheter av förberedelse och initiering av amning

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner

Amningsstöd. Leg Barnmorska, Magister i Internationell hälsa, Dr med. Jobbar på KC och Högskolan Kristianstad, samt kliniskt mhv.

Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn

Neonatalvården i fokus. 71 sidor 50 referenser (varav 21 vetenskapliga tidskrifter) ca 60 citat

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(26)

Nyblivna mödrars upplevelse av stöd i sin förberedelse och uppstart av amning

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället?

STOCKHOLM JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

BARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA. Samverkan mellan BVC, avdelning 69 och neonatal hemvård

Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn

Att amma två. Hur man kan sitta bra De flesta vill ha kuddar till hjälp. Vad som passar bäst beror på många saker:

Distriktssköterskors erfarenheter av amningsproblematik som kan föranleda användande av modersmjölksersättning

RPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits

Planerat kejsarsnitt hos oss på Karolinska Universitetssjukhuset

BARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA

Margareta Berglund, Distriktssköterska/Master of Public Health Introduktionsutbildning BHV, hösten2018. Litteratur & föräldrabroschyrer

Förlossningsvårdens betydelse för amningsstarten: Upplevelser och faktorer ur barnmorskans perspektiv

Information till den nya familjen

BVC-SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT GE STÖD TILL NYBLIVNA FÖRÄLDRAR FÖR ATT FRÄMJA AMNINGEN

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Bättre hälsa för prematurfödda barn på lång sikt genom ökad andel för tidigt födda barn som får bröstmjölk vid utskrivning från Neo-Iva, NUS

Amningsrådgivning i Östergötlands län

Välkommen till BB-enheten

NYFÖDDAS HEMVÅRDS- FÖRESKRIFTER

Nyblivna mammors uppfattning om amningsinformation och stöd på BB-avdelning

Ia Jeppsons tal vid manifestationen 3 december 2013

Fram&dens mödrahälsovård - vad säger forskningen? Stockholm, 15 november 2017

Tvärprofessionella samverkansteam

Personalens betydelse för att främja amningen av förtidigt födda barn - en litteraturstudie

Upplevelsen av den första tidens amning samt kontakt med BVC-sköterskan bland mammor till barn födda small for gestational age

Frågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård

Efter en förlossning 1

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Examensarbete Magisternivå Kvinnans tillit till amning

Detta är vägen till Förlossningsavdelningen. Förlossningsavdelningen, Västerviks sjukhus

Transkript:

Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-259400 Fastställandedatum: 2017-06-12 Giltigt t.o.m.: 2019-06-12 Upprättare: Annette L Lindgren Fastställare: Ingela Högerås Amningsstrategi - VO Kvinno- / Barnsjukvård och Familjehälsa - Gävleborg Innehåll 1. Syfte och omfattning... 1 2. Beskrivning... 1 3. Dokumentinformation... 7 4. Referenser... 8 1. Syfte och omfattning För att föräldrar och barn skall få ett så samstämmigt omhändertagande som möjligt har en arbetsgrupp utarbetat en gemensam amningsstrategi som skall gälla för all personal som kommer i kontakt med blivande och nyblivna föräldrar inom Region Gävleborg. Mödrahälsovård Förlossning BB Neonatalavdelning Barnhälsovård Syftet är att förbereda för en positiv upplevelse av amning för mor, barn och pappa/partner genom en lugn och trygg atmosfär, ett behovsanpassat stöd samt samstämmiga råd av välutbildad personal. Grundläggande skall vara att bekräfta föräldrarnas kompetens. 2. Beskrivning Inledning Forskning har visat att amning är ett naturligt samspel mellan mor och barn, som bygger på signaler och beteenden. Idag vet vi att amning innebär så mycket mer än bara mat. All personal som arbetar med mödrahälsovård, förlossning, eftervård och barnhälsovård skall känna till WHO/UNICEF:s utarbetade handlingsplan Tio steg till lyckad amning. Alla blivande och nyblivna föräldrar bör få tillgång till amningsinformation och amningsbefrämjande insatser. Nyckeln till bra amningsrådgivning är ett skräddarsytt, personligt sätt att närma sig de individuella behov man identifierat. Bröstmjölk är en naturtillgång som sedan begynnelsen garanterat människans överlevnad. I modern tid är den möjlig att ersätta men hittills oöverträffad. Tio steg som främjar amning, baserat på WHO:s Ten steps to successful breastfeeding

Rutin 2(8) För att uppnå målet med amningsstrategin bör varje enhet, som arbetar med mödrahälsovård och nyfödda barn arbeta efter dessa 10 steg: 1. Följa ett handlingsprogram för amning som all personal är medveten om. 2. Ha de kunskaper och färdigheter som behövs för att följa handlingsprogrammet. 3. Informera alla blivande mammor/föräldrar om fördelarna med att amma och hur man kommer igång med och upprätthåller amningen. 4. Låta barnet så snart som möjligt efter förlossningen ligga hud mot hud hos mamman under en till två timmar. Se till att barnet har fria luftvägar och mår bra. Uppmuntra mamman/föräldrarna att lägga märke till när barnet är redo att bli ammat och erbjuda hjälp om det behövs. 5. Visa mammorna hur de kan amma och hålla igång mjölkproduktionen, även om de måste vara åtskilda från sina barn. 6. Inte ge nyfödda barn annan föda än bröstmjölk, såvida det inte är medicinskt motiverat. 7. Ha samvård, det vill säga låt mammor/föräldrar och nyfödda barn vara tillsammans dygnet runt. 8. Uppmuntra mamman att amma så ofta barnet vill. 9. Informera mammor/föräldrar om att de vid amningsproblem kan undvika att ge barn sug- och dinapp under första en till två levnadsveckorna för att underlätta att amningen ska komma igång. 10. Uppmuntra att det bildas stödgrupper för amning. Informera mammor/ föräldrar när de skrivs ut från sjukhuset om möjligheten att få stöd och hjälp vid amningsmottagningar och BVC.

Rutin 3(8) Mödrahälsovård Tidigt i graviditeten - Lyssna in kvinnans tidigare erfarenheter och funderingar om amning - Diskutera attityder till amning. - Ta del av kulturella aspekter till amning. - Bearbeta eventuell oro inför amning. - Stärk kvinnans självtillit till förmågan att amma. - Lyft fram att partnern är speciellt viktig som stöd och avlastning under amningstiden. - Ge vårdkedjans amningsbroschyr Sugen på livet och presentera innehållet. - Dokumentera given amningsinform. - Erbjuda amningsförberedande samtal på amningsmottagningen till kvinnor med mindre bra erfarenhet från tidigare amning. Längre fram i graviditeten - Uppföljning av amningsbroschyren - Sugen på livet Informera om det nyfödda barnets tillväxtperioder behov, förmåga och beteende. - Informera om amningen i praktiken, vikten av hud mot hud, rätt teknik variationer i amningsfrekvens, duration och dygnsrytm samt handurmjölkning. - Belys fördelarna med amning. - Informera om effekter av att ge stödmål och ersättning på flaska. - Respektera kvinnans val. - Dokumentera kvinnans val. - Informera om de 9 stegen.

Rutin 4(8) Förlossning BB - Uppmuntra den nyförlösta mamman till hud-mot-hud-kontakt med barnet. Invänta och lyssna till barnets signaler och stödja mamman att börja amma inom barnets första vakenhetsperiod eller så snart som möjligt. - Följ de 9 stegen. - Gör en noggrann amningsobservation och dokumentera denna med tidpunkt, amningsförsök eller amning, d.v.s. småsugande eller kraftfullt sugande. - Aktualisera föräldrarnas kunskaper om barnets inneboende förmåga. - Se till att barnet hålls varmt hos mamman genom hud mot hud. 9 stadier de första timmarna: 1. Födelseskrik 2. Avslappning - barnet vilar efter födseln och har vanligen inga muneller handrörelser. 3. Uppvakning - barnet börjar göra små rörelser med huvudet och axlar, börjar blinka och öppna ögonen så småningom. 4. Aktivitet - barnet gör slick- och munrörelser samtidigt som sökrörelserna tilltar. 5. Kryp eller glidrörelser - barnet försöker närma sig bröstet med korta kryprörelser eller gör glidande rörelser, ofta baklänges. 6. Vila - barnet vilar mellan perioder av aktivitet. 7. Tillvänjning - barnet bekantar sig med bröstet genom att slicka på bröstvårtan och röra vid bröstet, samtidigt som barnet masserar bröstet. Denna fas kan upplevas långvarig och viktigt med information till föräldrarna att låta tillvänjningen ta den tid den tar. 8. Amning - barnet börjar suga. 9. Sömn - barnet somnar efter att ha tillfredsställt sitt naturliga behov av att amma. - Praktisera samvård och hud mot hud. - Undvik handgriplig hjälp - Hör efter hur amningen fungerat på förlossningsavdelningen. - Fråga om tidigare amningserfarenhet. - Lyssna till mammans inställning, erfarenheter, förväntningar och förmåga, så du får reda på vilka insikter mamman har. Basera en individuell vårdplanering på denna information.

Rutin 5(8) - Undvik stödmål och gör alltid en amningsobservation innan ersättning ges. All tillmatning sker på läkarordination. - När barnet tillmatas på läkarordination skall mamman få information och hjälp med handurmjölkning/pumpning för att stimulera mjölkproduktionen. - Ge information om första dagarnas barnbeteende och amningsintervall. - Undvik tröstnapp tills amningen är etablerad. Gör en amningsobservation - Titta tillsammans med mamman/partnern på position, reflexer, tag och sugrytm. - Visa mamman hur hon kan utnyttja barnets eget reflexsystem och kapacitet. Bekräfta mammans förmåga att amma, undvik kommentarer om bröstets utseende. - Tydliggör det som är bra men även det som kan förbättras. Sätt aldrig mamman i underläge. - Informera samtidigt om de stora variationerna i frekvens, intervall, duration och dygnsrytm. Lita på mammans och barnets förmåga. Tid, tilltro och tålamod! - Var lyhörd. - Undvik att hjälpa barnet till bröstet, invänta barnets sök- och sugreflexer. - Praktisera fria amningstider, d.v.s. inga begränsningar av intervall och/eller sugtider. Hemgång i rätt tid När barn och föräldrar är mogna och redo för att gå hem kan barnet med stöd från BB/Amningsmottagningen vårdas i hemmet. Fullgångna och friska barn skall inte tillmatas med vatten eller tillägg. Ordinerat tillägg ges med kopp eller sked. I första hand bör barnet få mors mjölk genom amning eller handmjölkning, därefter ges tillägg till ordinerad mängd. Barn med förväntat lågt blodsocker eller sugsvårigheter läggs så mycket som möjligt hud mot hud med sin mamma. Mödrar och barn som varit tvungna att separeras vid förlossningen läggs hud mot hud så snart de träffas igen för att få möjlighet att knyta an och stimulera amningsreflexer. Rekommendera inte sugnapp innan amningen är etablerad.

Rutin 6(8) Tala med mamman före hemgång om: - Att amningen är individuell. - Att det kan ta flera veckor att etablera amningen. - Att de första dagarnas amning skiljer sig från när amningen är etablerad. Neonatalvård Amningsvänlig miljö Viktigt att skapa en miljö där föräldrar och barn får vara tillsammans. Stödja och uppmuntra hud mot hud (känguruvård). Ge barnet möjlighet att ligga nära mammas bröst. Hjälpa barnet att få ett bra tag om bröstvårtan. Stöd till föräldrarna Personalen ska utifrån amningskunskaper stötta föräldrarna så att amningsstrategin kan upprätthållas. Upprätthållande av bröstmjölk Handmjölka eller använda elektrisk pump helst inom 2 timmar efter förlossningen och sedan fortsätta att mjölka ur var tredje timme och även på natten ca 8 gånger/dygn. Prolaktinhalten är hög under natten, därför bör man uppmuntra amning/urmjölkning dygnet runt för att upprätthålla bröstmjölksbildningen. Individualisera övergången från sondmatning till fri amning Planera med mamma vilken hjälp och stöttning mor och barn behöver, utifrån amningsobservation och mors egna önskemål. Se till att barnet får en chans att suga på bröstet inför varje sondmål. Uppmuntra amning så snart som möjligt, för att sedan övergår till fri amning hela dygnet. Samvård mellan neonatal och BB avdelning Mor och barn ska vara tillsammans under vårdtiden för att främja anknytningsprocessen. Vårdplan Tillsammans med familjen upprätta en vårdplan för amningsetablering med planering av urpumpning och amning. Utskrivningsplanering Uppmana föräldrarna att ta kontakt med BVC för fortsatt stöd i amning och uppfödning.

Rutin 7(8) Barnhälsovård Förmedla trygghet och motivation att vilja helamma i 6 månader, och därefter fortsätta amma så länge mamma och barn önskar genom att: - Vara lyhörd för kvinnans upplevelser och inställning till amning. Ta reda på föräldrarnas kunskaper om amning utifrån tidigare information och erfarenheter. - Låta föräldrarna formulera sina egna förväntningar på amningen och höra efter hur amningen hittills har gått - Tala om pappans/partnerns viktiga roll som stöd och avlastning under hela amningsperioden och om dennes och barnets behov av varandra. - Bekräfta föräldrarnas egen kompetens. - Informera om BVC:s möjligheter till stöd. - Göra en amningsobservation vid behov. - Inte ge modersmjölksersättning som förstahandsåtgärd vid problem. - Uppmuntra helamning under barnets första 6 månader och därefter fortsatt amning med komplettering med annan lämplig kost, så länge som mor och barn önskar. - Diskutera tankar och känslor kring amningens avslutning. BVC ska vara tillgänglig och ansvarig för amningsstödet och uppföljningen av barnets hälsa och tillväxt. Aktualisera vårdkedjans amningsbroschyr. Sugen på livet som föräldrarna fått på mödrahälsovården. 3. Dokumentinformation Dokumentansvarig: Jennika Pettersson VEC BB-Gävle Sjukhus Ansvarig för informationen: Amningsgrupperna Region Gävleborg

4. Referenser Rutin 8(8) Dokumentnamn 1. Att skydda, främja och stödja amning: WHO och UNICEF, 1992 2. Amning idag: Folkhälsoinstitutet, 1998 Vägen till lyckad amning: 3. Royal college of midwives, Studentlitteratur 4. Amningsboken: Kristin Svensson, Förlag Cordia, 1998 5. Amning idag: Kylberg, 6. Westlund, Zwedberg, Gothiaförlag 2009