Korta analyser av. religiösa natur

Relevanta dokument
PER-ARNE BERGLIE Professor i religionshistoria Stockholms universitet Stockholm, Sverige

SCIENTOLOGINS. Geoffrey Parrinder, fil.dr Professor emeritus i Jämförande studier av religioner University of London England

scientology Dess sanna natur Harri Heino Professor i teologi Tammerfors universitet Helsingfors, Finland

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp

HUMANISTISKA FAKULTETEN. Teologiskt program, kandidatprogram på grundnivå, 180 högskolepoäng

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Uppgift 1. Uppgift 2.

Missförstånd KAPITEL 1

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Moralisk oenighet bara på ytan?

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

M E D I A I N M O T I O N

Fristående kurser i religionsvetenskap våren 2017

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

UTBILDNINGSPLAN. Religionsvetenskap, Magister/Masterprogram. 60/120 högskolepoäng H2RSM

Identifikation 1. Programmets namn Kandidatprogram i religionsvetenskap och teologi

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk.

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

Ämne Religionskunskap

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Utbildningsplan för Masterprogram i religionsvetenskap och teologi

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Religion Livsfrågor och etik

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

ALLMÄN TEOLOGI 1. Nedan presenteras varje delkurs som hör till de olika nivåerna inom allmän teologi.

RRE1K UPPS, Kandidatprogram i religionsvetenskap Studieort Uppsala, 180 hp

Utrustande ledarskap. Gåvobaserad verksamhet. Hängiven andlighet. Funktionella strukturer. Inspirerande gudstjänster. Livsnära smågrupper

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro Bibeln Undervisning Bönen Gudtjänst 5 4.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

5.15 Religion. Mål för undervisningen

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

Den religiösa människan. -religionen ligger i människans natur -religionen svarar på frågor vi inte har svar på, existentiella frågor.

Amerikanerna och evolutionen

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?

Föreläsningar i religionsfilosofi

Bilaga 2: Utbildningsplan för masterprogram i teologi, 120 hp (+ bilaga studiegångar)

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs. Religious Studies and Theology. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA.

Magisterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 60 högskolepoäng

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

Masterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 120 högskolepoäng

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Religious Studies and Theology. Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående kurs. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA.

Hinduismens rötter. Ingen vet exakt när hinduismen kom till, men den anses vara mycket gammal ca 4000 år.

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Kursutbud i religionsvetenskap hösten 2016

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

Scientologi, socialvetenskap och definitionen på religion. James A. Beckford, Ph.D. Professor i sociologi University of Warwick England

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

Frågebatteri Vetenskap & Allmänhet 2009

Religioner och andra livsåskådningar

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Livsfilosofins ursprung

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Handlingsplan 0-18 år

Scientology Ett religionsutövande samfund

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Kommittédirektiv. Utbildning för imamer. Dir. 2008:66. Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008

Konfirmationen riten som söker sin teologi

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson

Yttrande över Församlingsfakultetens i Göteborg ansökan om statlig tillsyn och rätt till studiestöd

Kandidatprogrammet i religionsvetenskap

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin

Magisterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 60 högskolepoäng

Studieplaner. teologiska högskola. Johannelunds. teologiska högskola

Magisterprogram i teologi med inriktning praktisk teologi med religionsbeteendevetenskap 60 högskolepoäng. Enskilda Högskolan Stockholm

Remiss svar Ny gemensam kyrka.

Masterprogram i teologi med inriktning praktisk teologi med religionsbeteendevetenskap 120 högskolepoäng

Att backa in i framtiden

Tidskrifter på biblioteket i Jönköping

SCIENTOLOGIkyrkan. Juha Pentikainen, filosofie doktor Marja Pentikainen, masterexamen

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Magisterprogram i religionsvetenskap, 60 hp

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka!

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Transkript:

Korta analyser av ScientologYs religiösa natur = J. Gordon Melton, fil.dr USA 10 maj 1981 Samuel S. Hill, fil.dr USA 12 augusti 1979 Gary D. Bouma, fil.dr Australien 30 oktober 1979 Irving Hexham, fil.dr Kanada 6 februari 1978

Korta analyser av ScientologYs religiösa natur = J. Gordon Melton, fil.dr USA 10 maj 1981 Samuel S. Hill, fil.dr USA 12 augusti 1979 Gary D. Bouma, fil.dr Australien 30 oktober 1979 Irving Hexham, fil.dr Kanada 6 februari 1978

Korta analyser av Scientologys religiösa natur Innehåll En kort beskrivning av religionen Scientology: J. Gordon Melton, fil.dr 1 Scientology en ny religion Samuel S. Hill, fil.dr 5 Är Scientology en religion? Gary D. Bouma, fil.dr 9 Scientologys religiösa natur Irving Hexham, fil.dr 11

Introduktion I början på 1950-talet framträder religionen Scientology som sedan starten och under årens lopp tilldragit sig mycket intresse för religionsforskare runtom i världen. Detta häfte innehåller fyra korta analyser från hundratals existerande studier publicerade om Scientology. De skrevs under åren 1978 till 1981. Författarna representerar unika perspektiv och geografisk och filosofisk mångfald.

En kort beskrivning av religionen ScientologY J. Gordon Melton, fil.dr Dr Melton skrev år 1981: Jag är direktör för Institute for the Study of American Religion (Institutet för studier av amerikansk religion) som ligger i Evanston, Illinois, en forskningsinrättning för studiet av små religiösa grupper i USA. Jag har varit direktör för denna inrättning under de gångna 10 åren. Jag är förordnad präst i United Methodist Church (Förenade metodistkyrkan), efter att ha blivit prästvigd 1968 och jag är pastor i Emanuel United Methodist Church (Emanuel förenade metodistkyrkan) i Evanston, Illinois, och har haft denna ställning i tre och ett halvt år. Jag är medlem i Society for Scientific Study of Religion and The American Association of Church History (Sällskapet för vetenskapliga studier av religion och den amerikanska föreningen för kyrkans historia). Jag har en Bachelor of Arts degree (filosofie kandidatexamen) från Birmingham Southern College; jag har studerat vid och erhållit en Master of Divinity degree (magisterexamen i teologi) från Garrett Theological Seminary, knutet till United Metodist Church (Förenade metodistkyrkan), och jag har en fil.dr i historia och litteratur om religioner från Northwestern University (1975). Jag har skrivit sju böcker, och var en av redaktörerna till Encyclopedia of World Methodism (Uppslagsverk över metodism i världen), och författare till Directory of Religious Bodies in the United States (Förteckning över religiösa organ i Förenta staterna).

Sidan 2 Under de senaste 16 åren, utöver mina uppgifter som pastor och ansvar som Director of the Institute for the Study of American Religion (direktör för Institutet för studier av amerikansk religion), har jag bedrivit forskning och fullbordat skrivandet av Encyclopedia of American Religions (Uppslagsverk för amerikansk religion), ett omfattande referensverk som undersöker nästan 1 200 amerikanska religioner och beskriver deras historia, metoder och religiösa övertygelse. Så vitt jag vet är detta det första arbetet i den här storleksordningen sedan 1936. Jag har undersökt Scientology i min egenskap både som pastor i United Methodist Church (Förenade metodistkyrkan) och som Director of the Institute for the Study of American Religion (direktör för Institutet för studier av amerikansk religion). Baserat på min omfattande erfarenhet med utbildning om religiösa rörelser, mina studier av doktrinerna, övertygelser och utövningar inom Scientologi-kyrkan, mina besök på flera Scientology-kyrkor (inklusive Scientology-kyrkan i Missouri), och mina långa möten med flera ministrar från Scientology-kyrkan finner jag den vara en religion i ordets fullaste bemärkelse. Den har en väl genomtänkt doktrin, inklusive en tro på ett Högsta väsende, en tro på andens frihet och andens odödlighet, ett system för andaktsutövning och liturgi, ett omfattande program för andlig vägledning och en utåtriktad prästerlig samhällstjänst som förkroppsligar Kyrkans doktriner och trosuppfattningar. Ett så välfyllt program uppnås sällan av en ny religion av dess första generation. Min undersökning av Kyrkan inbegriper personlig närvaro vid en Scientology-vigsel samt närvaro vid söndagsbetraktelsen. Kyrkans ritualer, inklusive dess andaktsutövning, bröllop, dop och begravningar är beskrivna i Ceremonies of the Founding Church of Scientology (Moderkyrkans ceremonier) och i Background and Ceremonies of the Church of Scientology (Scientology-kyrkans Bakgrund och ceremonier). De följer traditionella mönster och leds av Kyrkans pastor. Scientology-kyrkan ansluter sig till en tro och en tillgivenhet till och ett andaktsutövande för ett Högsta väsende, samt en tro på andens odödlighet och att människan är en andlig varelse. Det här är uppenbart i gruppens totala liv programmet som Kyrkan har satt upp, i dess tro och utövning samt i dess litteratur, inklusive ovan nämnda böcker. Dess tro, andaktsutövning och förhållande till Gud eller ett Högsta väsende bevisas ytterligare i Kyrkans program för pastoral omsorg, andaktsutövning i grupp, dess samhällslevnad och program för andlig utveckling.

Sidan 3 Kyrkan tar upp de grundläggande religiösa frågorna som, var kommer vi ifrån, varför är vi här och vart är vi på väg. Scientology-kyrkan håller regelbundet sina söndagsbetraktelser som, även om de inte är veckans huvudsakliga fokus som i metodistkyrkan, icke desto mindre tillhanda håller gemensam andaktsutövning för gruppen. Kyrkan publicerar regelbundet dess övertygelser genom de traditionella kanalerna för liturgi, spridning av dess religiösa publikationer och i dess samhällsprogram. Scientology-kyrkan är i högsta grad en religion i ordets fullaste bemärkelse. J. Gordon Melton 10 maj 1981 J. Gordon Melton är grundare och föreståndare för Institute for the Study of American Religion (Institutet för studier av amerikansk religion) i Santa Barbara i Kalifornien. Han har lett ett program för forskning i många olika amerikanska religioner, med särskild uppmärksamhet på de nya religiösa rörelser som har blivit så framträdande i USA sedan 1965. Han är författare/redaktör för mer än 20 böcker, inklusive Encyclopedia of American Religions (Uppslagsverket för amerikanska religioner) (4:e uppl., 1994), The Cult Experience (Sektupplevelsen), New Age Encyclopedia, Religious Leaders of America (Uppslagsverk för New Age, religiösa ledare i Amerika), och nyligen Encyclopedia of African American religion (Uppslagsverket för afrikansk-amerikansk religion). Dr Melton är en församlingsäldste i United Methodist Church (Förenade metodistkyrkan) och har arbetat med departement for Religious Studies of the University of California (departementet för religiösa studier vid universitetet i Kalifornien).

=

Scientology en ny religion Samuel S. Hill, fil.dr Dr Hill skrev år 1979: Jag är professionell forskare inom området religiösa rörelser i Amerikas förenta stater, vilket bevisas på följande sätt: a. Jag har en fil.dr examen i religion från Duke University; b. Jag har varit professor i religion i 20 år, med ett år vid Stetson University, 12 år vid University of North Carolina i Chapel Hill och vid University of Florida sedan 1972; c. Jag har publicerat tre böcker och ett stort antal artiklar i ämnet; d. Jag undervisar regelbundet inom detta område. Under de gångna ett och ett halvt åren har jag gjort det till något av en specialitet att studera Scientology-kyrkan och anser att jag är professionellt kompetent att bedöma dess egenskaper och natur. Två uppfattningar är genomgående i alla mina värderingar av den. Det första är att det är en ny, ung, brådmogen religiös organisation som fortfarande måste ses som framväxande, under utveckling, som fortfarande finner sin väg egenskaper som stämmer för alla nya religioner. Den andra är att den har mycket mer gemensamt med sådana österländska religioner som hinduism och buddism än med de två västerländska bibliska religioner, kristendom och judendom. Det är väsentligt att Scientology bedöms efter sina egna standarder, vilket är närmare de orientaliska än de västerländska, snarare än att belasta det med västerländska kategorier. Huruvida det passar västerländska värderingar, påståenden och antaganden är irrelevant för att avgöra om det är en religion eller inte.

Sidan 6 Jag drar slutsatsen att Scientology möter definitionen på religioner, då den, liksom alla religioner, har de fyra standardkomponenterna: a. Trosbekännelse. Den lär ut den vitala existensen av en ytterligt andlig dimension av verkligheten. b. Kod. Den lever med en stark känsla för etik, och belyser värden och skiljer mellan gott och ont, rätt och fel. c. Kult. (I betydelsen av en grupp som idkar andlig utövning.) Den strävar systematiskt efter att relatera människor till den andliga dimensionen av verkligheten, till Yttersta verklighet, det Högsta väsendet eller Gud. d. Samhälle. Den har en tydlig känsla för gruppidentitet och är ett organiserat religiöst samfund. Dessa fyra beståndsdelar betraktas överallt som typiska för en religiös rörelse. I enlighet därmed är det en bona fide religion, med sin egen tro och utövning. I grund och botten är Scientology en teori om kunskap eller ett sätt att förstå genom vilken församlingsmedlemmar vet vad det Högsta väsendet är och hur man deltar i den för att förbättra personlig och social hälsa. Genom den här typen av att veta eller förstå eller andlig utövning, förverkligar personen sig själv, uppnår självmedvetenhet och är i en helande relation med Gud. I den här processen av att komma fram till sann andlig frihet, rensas ens liv från barriärer och hinder till denna frihet och görs helt och lyckligt såsom avses. I detta avseende är det väldigt likt hinduism och buddism. Scientology bekräftar verkligheten av en Yttersta verklighet eller Gud. Gud är här mindre ett personligt Högsta väsende än en Yttersta verklighet, så som saker till slut helt och hållet är, således vägen till ett fullkomligt liv avsett för och tillgängligt för alla människor. Genom användandet av uppenbarelse som ofta tar formen av tekniker, kan människor uppnå samhörighet med och deltagande i det Högsta väsendet. I dessa avseenden, är Scientology mer österländsk än västerländsk, och mer buddism än hinduism. Den söker upplysning genom samhörighet till hur saker och ting ytterst, verkligen är. Den huvudsakliga formen för religiös upplevelse och andlig utövning är andlig vägledning. Denna består i tillämpning av Scientology av en pastor på en församlings medlem i Kyrkan.

Sidan 7 Detta är det viktigaste medlet genom vilket personen blir upplyst, och förhåller sig till det Högsta väsendet. Det finns tjänster för allmänheten, men de är mindre grundläggande i Scientologys förståelse än andlig vägledning. I denna rådgivning äger det faktiska relaterandet till Gud rum. Scientology som religion insisterar inte på religiös monism, till exempel tillåts man att utöva både Scientology och någonting annat, låt oss säga romersk katolicism. Här passar det också mer in i en österländsk stil, som tolererar en mångfald av lojaliteter och inblandningar. I praktiken är det endast ett fåtal scientologer som också utövar en annan religion. Scientology har utvecklats från Dianetics, en teori och teknik för att förverkliga ett bra liv, till en kyrka, under de senaste 29 åren. Min spekulation är att allteftersom utvecklingen mognar ytterligare, kommer det att finnas en tendens till mindre uppmuntran att hålla fast vid två religioner, och än mindre, utövandet av det alternativet. Med andra ord, jag ser det som en religion som blir mer och mer medveten om sig själv som en religion. Termen en tillämpad religiös filosofi beskriver Scientology ganska bra men bara om termen är befriad från ett dominerande västerländskt religiöst ramverk. Vad termen betyder på den positiva sidan är: a. Scientology är religiös, eftersom den ger kunskap och metoder för samhörighet med det Högsta väsendet, b. Den betonar resultat (härav: tillämpad ) såsom större självinsikt, förståelse, hälsa och lycka. Å andra sidan, genom att använda filosofi pekar den på en åskådning, ett perspektiv, snarare än en mer detaljerad teologi om en personlig gud baserad på historiska händelser (såsom är fallet med bibliska religioner). Med alla kända amerikanska standarder, juridiska, praktiska samt religiösa, bedömer jag att Scientology-kyrkan är vad dess namn anger, en sann religiös organisation. Samuel S. Hill 12 augusti 1979 När han skrev det här, var dr Hill professor i religion vid University of Florida.

=

Är Scientology en religion? Gary D. Bouma, fil.dr Jag har blivit tillfrågad om min professionella åsikt på frågan: Är Scientology en religion? Jag har följande yrkeskvalifikationer som är relevanta för denna fråga: Filosofie kandidat Calvin College (grekiska och filosofi) Kandidatexamen Princeton Theological Seminary (kyrka och samhälle) Magisterexamen Cornell University (sociologi) Fil.dr Cornell University (religionssociologi) Jag har varit aktiv i akademiska studier av religion i över ett decennium. Under denna tid har jag publicerat i stor omfattning i området, varit ordförande vid symposier om definitionen av religion, och föreläst om sociologin i religion på Dalhousie University, Michigan State University och Monash University. Jag har läst olika böcker om Scientology och besökt kyrkan i Victoria. På basis av dessa dokument och mitt besök är det min professionella åsikt att Scientology-kyrkan rimligen kan kategoriseras som en religion. Tillåt mig att utveckla. Även om det finns en viss debatt i studiet av religion om definitionen av religion, skulle alla konkurrerande definitioner utan debatt inkludera Scientology-kyrkan, dess tro och utövning, som en religion. Debatterna i fältet centreras på nyttan av att tillämpa begreppet religion på grupper som håller sig till gällande system som inte har ett klart och tydligt system av innebörd som är förankrat i och uttalat kring en grundläggande förpliktelse till en övernaturlig varelse, princip eller väsen. Eftersom Scientologys trosbekännelse klart är centrerat till och flödar från ett sådant åtagande skulle det inte

Sidan 10 finnas några tvivel bland sociologer i religion att man i Scientology sysslar med en religion. Emile Durkheim, en av grundarna till religionssociologi, definierade religion som ett enhetligt system av trossatser och bruk i förhållande till heliga ting... som förenar i en enda, moraliskt gemenskap som kallas en kyrka, alla som ansluter sig till dem. Gerhard Lenski, i sin inflytelserika studie Den religiösa faktorn, definierar religion som ett system av föreställningar om naturen hos de krafter som ytterst formar människans öde, och de därtill hörande utövningarna, som delas av medlemmarna i en grupp. Om man skulle använda dessa definitioner för religion, skulle man säkert dra slutsatsen att Scientology är en religion. Gary D. Bouma 30 oktober 1979 När han skrev det här, var dr Bouma på fakulteten för departementet för antropologi och sociologi, Monash University, Clayton, Victoria, Australien.

Scientologys religiösa status Irving Hexham, fil.dr Dr Hexham skrev år 1978: Jag har blivit tillfrågad om min professionella åsikt om statusen för Scientology som religion. Jag har studerat materialet i kyrkan, talat med kyrkans medlemmar och läst böcker om Scientology. Som ett resultat av detta arbete är jag nu i en position att kommentera på Scientologys status som en religion. Jag borde kanske säga något om mig själv för att göra det möjligt för andra som läser detta att bedöma giltigheten av mina slutsatser. Jag är en evangelisk kristen och fick min studentexamen i religionskunskap vid University of Lancaster, där jag studerade med professor Ninian Smart. Efter detta bedrev jag forskning i religionshistoria vid University of Bristol med pastor. F. B. Welbourn. Som utexaminerad student koncentrerade jag mitt arbete på samspelet mellan religion och samhälle, och studerade för min fil.mag. på nya religiösa rörelser i Storbritannien och för min doktorandkurs, förhållandet mellan kalvinism och afrikanernationalism i Sydafrika. Efter fullbordat examensarbete har jag upprätthållit en intresse för religion i södra Afrika och i nya religiösa rörelser i västvärlden. För närvarande är jag anställd som biträdande professor i religionsfilosofi på Regent College i Vancouver. Regent College är en teologisk skola för utexaminerade, starkt engagerade i den kristna religionen. Ett av de största problemen med att diskutera den religiösa naturen av en rörelse är frågan om definitionen på religion. Även om forskare erbjuder många olika definitioner på religion kan de generellt delas in i två huvudsakliga typer. Det finns de definitioner som definierar religion i termer av en kultisk organisation och det finns de som definierar religion i termer av ett sätt att leva. För att bedöma den religiösa naturen hos Scientology började jag med att använda definitionen som getts av professor Ninian Smart, som är en

Sidan 12 av världens ledande auktoriteter inom religionsvetenskaperna. Denna definition gavs vid ett seminarium vid University of Lancaster i december 1969 och kan återfinnas i professor Smarts uppsats som har titeln Meaning in and the Meaning of Religion, ( Meningen i och betydelsen av religion. ) I slutet av avsnitt ett av hans uppsats, punkt 2.60, ger professor Smart följande definition: En uppsättning institutionaliserade ritualer identifierade med en tradition och som uttrycker och/eller frammanar sakrala tankegångar riktade mot ett gudomligt eller övervärldsligt fokus som ses i sammanhanget av den mänskliga fenomenologiska omgivningen och som åtminstone delvis beskrivs av myter eller genom myter och doktriner. På basis av denna definition och vad jag har lärt mig om Scientologi verkar det klart att både läran och utövningen hos Scientology-kyrkan i British Columbia kvalificerar Scientology att definieras som en religion. Det verkar också klart för mig att Scientology kan klassificeras som en religion i form av definitioner som skulle se religion som en fullständigt sätt att leva. I detta avseende hänvisar jag er till en annan symposiumuppsats levererad vid University of Lancaster år 1969 av pastor F. B. Welbourn. Titeln på denna uppsats är Towards Eliminating the Concept of Religion. ( I riktning mot att eliminera begreppet religion. ) I denna publikation argumenterar pastor Welbourn starkt för en förståelse av religionen som en fullständigt sätt att leva och inte bara som en kultisk aktivitet. När det gäller hans definition skulle det inte finnas några som helst svårigheter att erkänna Scientology som en religion. Avslutningsvis skulle jag vilja tillägga att min position när det gäller Scientologys religiösa natur är liknande den för dr Roy Wallis. Han anser, liksom jag, att Scientology ger ett äkta uttryck för religiös övertygelse. Men precis som jag själv, skulle han vara kritisk mot vissa trosuppfattningar och utövningar hos Scientologi-kyrkan. Detta påstående kan vara modifierat av det faktum att jag även skulle vara kritisk mot många andra religiösa rörelser. Irving Hexham 6 februari 1978 När han skrev denna uppsats, var dr Hexham biträdande professor i religionsfilosofi vid Regent College, Vancouver, B.C., Kanada.