Geodata för Blåljus Att tänka på för dig som arbetar med datainsamling i en kommun För Sveriges blåljusaktörer är kartan ett viktigt arbetsredskap. Karta och positionering används både hos larmcentral och i utryckningsfordon för att snabbt komma till den plats där hjälpinsats krävs. Vid en nödsituation är det mycket viktigt att stödsystem fungerar och visar rätt information. En kedja är dock inte starkare än sin svagaste länk, och kedjan för insamling och tillhandahållande av geografisk information består av en mängd enskilda insatser. Var och en i kedjan måste förstå sitt uppdrag för att säkerställa att rätt information finns på rätt plats när blåljusaktören gör sitt jobb. Eftersläpning eller glapp i uppdateringsprocessen kan innebära att processkedjan brister och information saknas eller visar fel väg. Samla in och uppdatera Tillhandahålla information Tillhandahålla stödsystem Använda Kommuner Trafikverket Länstyrelser Lantmäteriet Transportstyrelsen Skogsnäringen Trafikverket Lantmäteriet Kommuner Leverantörer av blåljussystem SOS Alarm Ambulans Räddningstjänst Polis Följande aktörer kan vara ansvariga att samla in och uppdatera olika informationsmängder, och i många fall är arbetsuppgifterna personberoende: Kommunens kart- och mätavdelning Kommunens plan- och bygglovshandläggning Kommunens trafik, gatu-/parkförvaltning Kommunens mark- och exploatering Kommunal lantmäterimyndighet Statlig lantmäterimyndighet Trafikverket Transportstyrelsen Skogsnäringen Länsstyrelserna Är alla medvetna om att deras beslut påverkar geodata? Är de olika verksamheterna medvetna om varandras påverkan på geodata?
Hur arbetet inom en kommun bidrar i insamlingen kan översiktligt beskrivas så här: Det är viktigt att de aktörer, som samlar in och uppdaterar informationen, följer de framtagna specifikationerna. Genom att förbättra och effektivisera processen inom och mellan kommunens förvaltningar kan man öka processens säkerhet så att rätt information finns i Trafikverkets och Lantmäteriets geodatalager för tillhandahållande. Personberoendet ska tas bort och signalen från beslut om att ett objekt (t.ex. en byggnad) har eller förväntas tillkomma eller förändras ska vara tydlig och nå fram till rätt funktion som ansvarar för uppdateringen av geodatainformationen. Adresser, gatunamn och platsnamn ska vara noga genomtänkta att fungera i alarmsituationer. Adressättning För positionsbestämning vid utlarmning och dirigering är adressen det man i första hand använder. Uppgifterna i adressregistret är mycket viktiga och felaktiga uppgifter kan vara sämre än inga uppgifter alls. Processen med adresser börjar hos kommunerna redan vid skapandet av detaljplaner eller vid nya områden/vägar utanför detaljplaneområdet. Namn på nya områden och vägar ska beslutas innan det går att besluta om nya adresser. När sedan bygglov beviljas baserat på detaljplanen är det dags att besluta om adress. Adresser, både reserverade och gällande adresser ska registreras så tidigt som möjligt i adressregistret hos Lantmäteriet och kan då göras sökbara. Koordinaten för adressplatsen är viktig, att koordinaten verkligen finns vid entrén är ibland avgörande. Adressområde (t.ex. vägnamn) och adressplatser kan läggas in även om vägen inte finns inmätt. Ett vägnamn (adressområde) har ingen position i adressregistret om det inte finns någon adressplats. Om man vill att vägnamnet ska vara sökbart i adressregistret så kan man t.ex. lägga in en fiktiv adress i början av vägen. En adress kan också ha ett så kallat populärnamn. Att använda det är också ett sätt att göra platsen sökbar. Under rubriken Namnsättning finns mer att tänka på kring vägnamn. Viktigt att vägnamnet också rapporteras in till Nationell vägdatabas(nvdb)
Namnsättning Kommunens arbete med namn omfattar namn på: Vägar t.ex. gator och vägar, cykel- och gångvägar, vandringsleder, tillfälliga vägar vid större byggen Byggnader och anläggningar t.ex. skolor, vårdinrättningar eller idrottsanläggningar Anläggningsområden t.ex. motionsanläggningar eller avfallsanläggningar Övrigt t.ex. torg, parker, bebyggelseområden Kommunen beslutar om namn med stöd av sin äganderätt eller huvudmannaskap och kan därmed i stor utsträckning påverka valet av namn. God ortnamnssed ska följas (4 Kap. 1, Lag (1988:950) om kulturminnen m.m.) oavsett om det är en politisk nämnd, tjänsteman på förvaltningen eller personal på t.ex. en skola eller ett äldreboende som beslutar om namnet. Behöver man byta namn på en väg, ett område eller en anläggning ska konsekvenserna av namnbytet analyseras med tanke på blåljusverksamheten. Beakta riskerna med förväxling mellan liknande namn. Kontrollera liknande gatunamn i den egna kommunen, men även i närliggande kommuner. Använd gärna remissinstanser som t.ex. boende, företag, Räddningstjänst, Ambulans eller Posten. För att försäkra sig om att namnsättningen blir genomtänkt kan kommunen tillsätta en namnberedningsgrupp som lägger fram förslag av alla typer av namn till den beslutande instansen. Lästips: Ortnamn. Namngivning och namnskick i kommunerna. ISBN 91-7099-000-X Ortnamnen och kulturminneslagen. ISBN 91-7209-215-7 Vägnamn Kommunerna bör beakta förväxlingsriskerna med allt för lika vägnamn vid beslut om namnsättning. Det är viktigt att kontrollera liknande gatunamn i den egna kommunen men även i närliggande kommuner. Använd gärna remissinstanser så som t.ex. boende, företag, Räddningstjänst, Ambulans eller Posten. För att försäkra sig om att namnsättningen blir genomtänkt kan kommunen tillsätta en namnberedningsgrupp som lägger fram förslag av alla typer av namn till den beslutande instansen. Geometri för väg kan läggas in så tidigt som möjligt i NVDB, så att namnet kommer in i databasen och blir sökbar. I NVDB hanteras både adressbildande vägnamn (gatunamn) och icke adressbildande vägnamn(övrigt vägnamn). Alla skyltade vägnamn ska finnas i NVDB, och stavningen ska vara lika. En tillfällig väg som ska finnas i minst 3 månader ska läggas in i NVDB. Namn på t.ex. byggvägen kan läggas in som övrigt vägnamn. Byggnadsnamn Namn på byggnader registreras och uppdateras i byggnadsregistret. Det finns möjlighet att registrera flera namntyper. Icke-kommersiella, vedertagna namn på framförallt byggnader med sk. samhällsfunktion tas om hand och presenteras i Lantmäteriets karttjänster. Övriga namn tex gamla namn som fortfarande är viktiga för blåljus, kan också registreras och då göras sökbara i ett stödsystem. Tänk på att ändra namn på tex. en skola har stora konsekvenser för blåljusen.
Namn på områden Namn på anläggningsområden kan registreras i Lantmäteriets data och då göras sökbara i ett stödsystem. Övriga områdes-namn hanteras som karttext och kan även då göras sökbara. Kommunen uppdaterar namn på områden genom ABT-samverkan(T-delen) Byggnader Alla byggnadskroppar över 15 kvm ska finnas i byggnadsregistret hos Lantmäteriet. Kommunerna levererar geometrier inom sina ansvarsområden minst 2 ggr per år, men uppdaterar byggnadernas attribut såsom namn och ändamål mm kontinuerligt. När byggnader rivs eller brinner ner ska kommunen rapportera detta till byggnadsregistret. För övriga områden fyller Lantmäteriet på genom flygbildstolkning kontinuerligt efter nya tillgängliga flygbilder. Kommunen har möjlighet och får gärna rapportera förändringar även utanför sitt ansvarsområde. För blåljus är byggnadens namn och ändamål viktiga attribut som ska hållas aktuella. Regler kring byggnadsnamn och ändamål finns i Lantmäteriets handbok för ajourhållning av byggnader. Flera namn kan registreras så att de blir sökbara. Exempel kan vara ett tidigare namn som är utbytt eller ett populärnamn som kommunens innevånare använder. Det är viktigt att blåljus ska kunna söka på alla dessa namn. Lästips: Lantmäteriets handbok för ajourhållning av byggnad. Vägnät och Järnväg Bil- cykel- och även gångvägnät hanteras i Nationella vägdatabasen, NVDB. Förändringar i vägnätet rapporterar kommunen till NVDB. Detta gäller både position och sträckning (geometri) såväl som attribut som t.ex. namn, vägklass och hastighetsbegränsning. Förändringar ska rapporteras in så snart som möjligt när vägen är klar att användas, för att blåljusen ska hitta vägarna i sina söksystem. Vid större byggen använder man ibland tillfälliga vägnät under byggtiden. Tillfälliga vägar som finns i minst 3 månader ska få ett namn och rapporteras till NVDB. Rapportera även upptäckta felaktigheter utanför eget ansvarsområde till NVDB. Det är viktigt att alla skyltade vägnamn läggs in i NVDB och att alla vägnamn som läggs in i NVDB skyltas. Stavningen av vägnamnet ska vara lika i databasen som på vägskylten. Både adressbildande (gatunamn) och icke adressbildande (övrigt vägnamn) vägnamn kan läggas in i NVDB. Elljusspår och Vandringsleder levereras till Lantmäteriet inom ABT-samverkan (T-delen).
Järnväg Idag är det Lantmäteriet som tillhandahåller järnvägsdata. Insamling sker med flygbildstolkning och viss information hämtas från Trafikverket. Kommunerna levererar tunnelbana, spårväg och museijärnväg till Lantmäteriet Trafikverket har påbörjat uppbyggnad av en Nationell Järnvägsdatabas (NJDB) som (troligtvis) ska täcka allt spårnät (utredning om tunnelbana, spårväg och museijärnvägar pågår). NJDB bör därmed framöver vara huvudkälla för allt spårnät. Övrigt Anläggningsområden, Motionsspår, badplatser, campingplatser: Kommunerna levererar information till Lantmäteriet minst en gång per år inom ABT- samverkan. Alla uppgifter om förändringar är viktiga, ta hjälp av flera förvaltningar! Uppgifter om motionsanläggningar finns t.ex. hos förvaltningen Kultur/Fritid.