FÖRSLAG inför SDR:s förbundsmöte 2015 Bakgrund och arbetssätt I juni 2013 vid SDR:s kongress antogs förbundsstyrelsens proposition "SDR i framtiden Nya vindar". Propositionen och beslutet innebar att förbundet skulle genomföra en översyn av förbundets och föreningarnas framtid och utveckling med fokus på tre delar: perspektivskifte från funktionshinder till språk, organisationsstruktur samt förbundets namn och logotyp. Översynen skulle ske i nära samverkan med föreningarna och medlemmar under två år, fram till förbundsmötet 2015. Propositionen finns i sin helhet både på svenska och svenskt teckenspråk på: http://www.sdr.org/component/k2/item/941 En arbetsgrupp bildades och har bestått av: Hanna Sejlitz, SDR Henrik Sundqvist, SDR Patrik Nordell, SDR Mimmi Granat, Sveriges Dövas Ungdomsförbund SDUF Ingvar Edwall, Sveriges Dövas Pensionärsförbund SDP Från SDR:s kansli har Jenny Ek bistått som handläggare. Arbetsgruppen har haft egna träffar regelbundet och genomfört föreningsbesök och fokusseminarier. Under våren 2014 besökte Nya vindar 28 föreningar, länsförbund och anslutna organisationer och träffade nästan 700 deltagare. Vid besöken presenterades arbetsgruppens arbete och tillsammans med medlemmarna diskuterades vår värdegrund och hur föreningar och förbundet kan utvecklas. I diskussionerna fick deltagarna skriva värdeord som beskriver vad SDR betyder för dem och vad de tycker att föreningarna ska göra på postit- lappar och rösta fram de bästa värdeorden. Totalt 1 300 lappar och 4100 röster användes. Utifrån samtliga besök blev följande fem värdeord de mest återkommande och centrala: Teckenspråk Gemenskap Identitet Kultur Kunskap 1
Under våren 2014 gjordes även en enkätundersökning med frågor om organisation, verksamhet och ekonomi som besvarades av SDR- anslutna föreningar och länsförbund. 28 av 35 lokal- och länsföreningar (80 %) respektive 5 av 7 länsförbund (ungefär 71 %) har svarat på enkäten. Nya vindar presenterade sitt arbete och hade ett forum för diskussioner på Dövas dag den 26 till 28 september 2014 i Hässleholm. Tre fokusseminarier genomfördes under hösten 2014. Syftet med seminarierna var att inhämta kunskap, erfarenheter och förslag. Första seminariet i Örebro hade fokus på Perspektiv där man diskuterade: Språk, Funktionshinder Målgrupper Förbundets namn I Umeå inriktades diskussionen på Organisation med huvudfrågorna: Struktur Medlemskap Resurser På tredje seminariet i Malmö diskuterades Image där man lyfte: Information Kommunikation Förbundets logotyp Marknadsföring Medlemsrekrytering Under arbetets gång har information getts regelbundet genom nyhetsbrev som publicerats på förbundets hemsida vid följande tillfällen: - 2013 oktober (http://www.sdr.org/component/k2/item/1093) - 2013 december (http://www.sdr.org/component/k2/item/1133) - 2014 februari (http://www.sdr.org/component/k2/item/1187) - 2014 juni (http://www.sdr.org/component/k2/item/1260) - 2014 november (http://sdr.org/component/k2/item/1351- nya- vindar- nyhetsbrev- november- 2014) - 2015 februari (http://www.sdr.org/vad- vi- gor/nya- vindar/aktuellt) 2
Förslag Arbetsgruppens utgångspunkter i förslagen är de fem värdeord som medlemmarna lyft under föreningsbesöken och diskussioner och förslag som kommit fram genom fokusseminarierna. Svaren på vår enkätundersökning har också varit ett viktigt underlag för vårt arbete, men har också bidragit med värdefull information för förbundet. Vi har också haft med oss alla människors rätt till språk, delaktighet och respekt i vårt arbete. När vi skriver SDR menar vi riksförbundet tillsammans med anslutna länsförbund och föreningar. Arbetsgruppens förslag kommer i två delar. Konkreta förslag på perspektivskifte, förbundets namn och logotyp samt organisationsstruktur finns med i detta dokument. Vi kommer också att lämna förslag på SDR:s vision, verksamhetsidé och värdegrund i ett idéprogram. Flera förslag innebär större förändringar som behöver förberedas genom konsekvensanalyser, stadgeändringar och fortsatta dialoger med länsförbund och föreningar. Förslag arbetsgrupper Nya vindars arbetsgrupp föreslår att förbundet bildar två arbetsgrupper som utifrån inkomna remissvar och diskussioner under förbundsmötet får följande uppdrag: 1. att ta fram en analys av de ekonomiska konsekvenserna av förslagen 2. att se över vilka stadgeändringar som behöver göras Grupperna ska slutföra sina uppdrag till förbundsmötet 2016, för att förslagen sedan förankras på olika nivåer inför kongressen 2017. 3
1. Perspektivskifte I propositionen diskuteras ett perspektivskifte från funktionshinder till språk. Arbetsgruppen konstaterar att SDR genom tiderna på olika sätt har arbetat med båda perspektiven. Under fokusseminarierna ville deltagarna att fokus ska läggas på språk framför funktionshinder. I flera sammanhang har medlemmarna tagit upp att de inte identifierar sig som personer med funktionsnedsättning utan snarare som tillhörande en språklig och kulturell minoritet där teckenspråk är en viktig del av gemenskapen. Att byta perspektiv från funktionshinder till språk handlar om att bryta strukturer. Strukturer som påverkar både oss själva och vår omgivning. Majoritetssamhället beskriver ofta döva som en grupp med funktionsnedsättning. Ofta möts vi av en majoritetsnorm att språk är talade och att hörsel är viktigt. Även vi döva har attityder och fördomar om oss själva och andra. Vi behöver se över hur vi uttrycker oss och vilken attityd vi har till andra och oss själva för att kunna förändra omvärldens attityder. Att kalla sig döv står inte i direkt relation till vilken typ av hörselnedsättning man har, utan har mer att göra med känslan av tillhörighet i en kulturell och språklig gemenskap. I vårt förbund vill vi lyfta det språkliga och kulturella perspektivet. Utifrån detta perspektiv arbetar vi för rätten till och möjligheten att använda teckenspråk. Denna rätt ska inte vara kopplad till individens fysiska förutsättningar. Att kunna uttrycka sig själv genom sitt språk är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna. När samhället brister och individen inte får möjlighet att kommunicera på sitt språk kan det få förödande konsekvenser till exempel i form av bristande utbildning, hinder på arbetsmarknaden eller felaktig vård och omsorg. Utöver perspektiven funktionshinder språk finns flera andra perspektiv upp som vi vill att SDR ska jobba vidare med till exempel antiaudism, mångfald, antirasism, queer, genus, ålder, olika funktionsförutsättningar, öppenhet för andra kulturer med mera. Språk Språket är viktigt för vårt välbefinnande och avgörande för våra livsvillkor. Genom vårt språk kan vi ha en kommunikation med andra och på så sätt förmedla vad vi känner och tänker. Vi får på så vis samhörighet med andra, uttrycker vem vi är och vad vi vill. I dialogen skapas betydelser och det är i det sociala samspelet med andra människor som vi utvecklas kognitivt, känslomässigt och socialt. Kommunikationen med andra och hur man själv upplever den påverkar även den enskildes identitet. Fungerande kommunikation är också en avgörande förutsättning för delaktighet i samhället. Förbundets mål är att stärka våra medlemmars möjligheter till inflytande och arbeta för att stärka det svenska teckenspråkets ställning. Teckenspråk har under lång tid osynliggjorts och marginaliserats. En vardag fylld av språkliga barriärer är mentalt påfrestande och bidrar till en sämre hälsa, oavsett ålder. Vi står upp för rätten och möjligheten att lära sig och använda teckenspråk. Det är viktigt att barn får möta teckenspråkiga förebilder och språkmiljöer, eftersom intresset för språket växer i möten med andra som använder det. Språket används även som ett verktyg för att både ta till sig och uttrycka kultur. Kultur uppstår genom gemensamma normer och värderingar. Döva har sökt gemenskap hos varandra och kämpat för att bevara sitt språk och att upprätthålla sin kulturs överföring från generation till generation. 4
Det finns ett enda sätt att förstå annan kultur, och det är att leva med den, flytta in i den, lära sig språket och sederna. Förståelsen kommer senare och den har inga ord, för i samma ögonblick man begriper hur det fungerar försvinner behovet till förklaringar. Björn Holm, Duvan i Provence Begreppet döv Vi vill motverka majoritetsnormen om att språk ska vara talade och att hörsel är viktigt. Ett steg i vårt normkritiska arbetssätt är att återta (från engelska ordet reclaim som betyder ta tillbaka makten över) begreppet döv. Det är vi som företräder gruppen som ska definiera och ge begreppet dess betydelse. Vi ska återta begreppet döv och definiera det som vi vill att det ska definieras och vända det till vår fördel. Här kan vi lyfta fram DeafGain, deafhood, döv som en social konstruktion, dövkultur med mera. I likhet med att könsroller skapas genom sociala konstruktioner och omgivningens förväntningar på respektive kön, finns det också flera förutfattade stereotyper kring döva personer. Vi vill lyfta fram tillhörigheten till en kulturell och språklig gemenskap som utgörs av teckenspråk framför fysiska förutsättningar till hörsel. Genom att synliggöra den unika kompetens som döva har kan vi och även andra grupper få möjlighet att använda unika erfarenheter och kunskaper från döva inom till exempel film, teater, pedagogik, hjärnforskning, babytecken, kommunikation och mycket mera. Ett samhälle utan döva är en samhällsförlust vi berikar samhällets mångfald. Vi behöver göra upp med myten om att antalet döva minskar. Antalet döva är detsamma som tidigare, men samhällsförändringar har medfört att yngre döva får andra förutsättningar. Idag är det allt fler döva barn som inte får naturlig tillgång till teckenspråk och dövkulturen, vilket ställer högre krav på oss. En utmaning blir att höja förbundets attraktionskraft så att flera vill vara med i vår gemenskap. Gemenskap Gemenskapen fyller en viktig funktion i dövas vardag där språkmiljön är på våra villkor. Vi kan inte göra om oss till något vi inte vill vara för att anpassa oss till de som inte är en del av dövkulturen eller vår gemenskap. Vi ska inte anpassa oss till vad vi tror att andra vill att vi ska vara vi ska vara vad vi tror på. I vår organisation ska en teckenspråkig miljö vara självklar. SDR ska vara en träffpunkt för döva och teckenspråkiga. Vi vill också skapa intresse för och ge möjlighet att lära sig teckenspråk. Samtidigt ska vi vara måna om att föreningen ska vara en teckenspråkig fristad. Döva och teckenspråkiga ska inte inom SDR:s verksamhet känna sig tvingade att anpassa sitt teckenspråksanvändande (nivån) till icke teckenspråkiga eller personer som behöver träna upp sitt teckenspråk. Därför är det viktigt att villkoren för våra möten och sociala sammankomster är tydliga, till exempel att man talar om att Alla är välkomna och här använder vi teckenspråk. Det ska finnas en respekt för dem som vill använda teckenspråk obehindrat. 5
Normkritiskt arbetssätt och intersektionalitet SDR ska vara öppet för alla och alla ska känna sig välkomna. Det ska finnas en tolerans och insikt om att det är viktigt att respektera varandras olikheter. Genom att synliggöra de normer som styr våra föreställningar och värderingar kan vi skapa bättre grund för att fler känner sig hemma i förbundet. En verksamhet som är öppen för alla har större förutsättningar för en bred och berikande mångfald. Intersektionalitet är ett verktyg för att synliggöra olika maktförhållanden som påverkar varandra på olika nivåer. Ett intersektionellt perspektiv ställer frågor om hur makt och ojämlikhet påverkar grupper av människor som kan utsättas för diskriminering utifrån två eller flera grunder som kön/genus, sexualitet, ålder, klass, funktionsförutsättning och etnicitet. Till exempel är en kvinna kanske inte diskriminerad bara för att hon är kvinna, utan det kan även finnas andra faktorer som orsakar diskrimineringen, exempelvis etnicitet, sexuell läggning eller ålder. Att jobba med normkritiskt perspektiv och intersektionalitet berör olika ämnen som till exempel genus, audism, deafhood, queer. Kunskap ger ökad förståelse och att man kan bemöta olika typer av människor. Det skapar mindre rädsla, misstro och fördomar samt ökar modet att jobba med olika frågor som berör alla medlemmar. Vi kan aldrig ha tolkningsföreträde om vi inte själva representerar den gruppen som frågan gäller. Delaktighet I stadgarna står det att förbundets arbete bedrivs utifrån tre perspektiv: a) Funktionsnedsättning, b) Språk och c) Kultur- och identifikation. Under våra föreningsbesök och i övriga diskussioner har medlemmar framfört att de inte vill använda begreppet funktionsnedsättning för att beskriva sig själva. Arbetsgruppen har därför funderat på alternativ och tänker att delaktighet kan vara ett bättre perspektiv. När samhället inte är visuellt tillgängligt och när den hörande normen dominerar uppstår det hinder för vår delaktighet. En av de gemensamma nämnarna för de perspektiv vi tagit upp är vår rätt till delaktighet. Oavsett om man i olika situationer upplever sig vara en person med funktionsnedsättning eller tillhörande en språklig minoritet är delaktighet ett begrepp som omfattar alla perspektiv. Kommunikation och information på vårt språk är grunden för att uppnå delaktighet och det får vi genom till exempel god tillgång till tolkar och information på webbsidor översätts till teckenspråk som förbundet arbetar för. Genom en fungerande kommunikation och information ökar våra förutsättningar till påverkan och ta makten över våra egna liv. Att känna sig utestängd utan möjlighet till delaktighet leder till att människor känner sig isolerade med frustration och oro som följd. Ensamhet och en vardag fylld av språkliga barriärer är mentalt påfrestande och bidrar till en sämre hälsa. Delaktighet och möjligheten att påverka sin tillvaro och vardag bidrar till att man växer som människa, får bättre livsvillkor och mår bättre. Att tillhöra en gemenskap eller en grupp handlar i hög grad om delaktighet och genom att medvetet arbeta för en förbättrad delaktighet motarbetar vi utanförskap och isolering. Därför är delaktighet viktigt inom vår organisation. Olika människor ska kunna delta i föreningarnas aktiviteter och uppleva att de kan påverka beslut i föreningen. 6
1. Perspektiv 1.1 Stadgeändring I stadgarnas ändamålsparagraf ändras Funktionsnedsättning till Delaktighet så att förbundet arbetar utifrån tre perspektiv: delaktighet, språk och kultur- och identifikation. 1.2 Likabehandling och mångfald Förbundet får i uppdrag att utveckla verktyg för likabehandling och mångfaldsarbete. 1.3 Uppdrag till stadgegruppen och förbundet Stadgegruppen får i uppdrag att ändra i ändamålsparagrafen och se på vilket sätt SDR:s normkritiska förhållningssätt kan framgå i stadgarna Förbundet får i uppdrag att se över vilka andra styrdokument som kan bli aktuella för revideringar utifrån ett normkritiskt förhållningssätt 7
2. Förbundets namn och logotyp Arbetsgruppen har haft uppdraget att se över förbundets namn och logotyp. I propositionen ställs frågan om SDR ska byta namn, för att markera ett perspektivskifte mot teckenspråk. Det har också diskuterats om fler personer känner en tillhörighet om svenskt teckenspråk lyfts fram i förbundets namn. Förbundets namn Idag har två föreningar i SDR har bytt namn till teckenspråksförening. En har tidigare bytt, men bytt tillbaka. Nio föreningar har diskuterat namnbyte. Av länsförbunden har Jönköpings Läns Dövas och Teckenspråkigas Förbund bytt och ytterligare ett har diskuterat det. Ett argument för ett namnbyte har varit att man velat lägga fokus på språkaspekten. Vid våra föreningsbesök och på seminariet om perspektiv i Örebro har de flesta velat behålla förbundets namn Sveriges Dövas Riksförbund, SDR. En orsak som uppgetts är att kärnan i verksamheten fortfarande är döva, dövkultur och dövmedvetande. Att döva framgår i organisationens namn är också etablerat på nordisk, europeisk och internationell nivå. Under seminariet om Image ville deltagarna tydliggöra en förändring genom att förbundet byter namn. Seminariet upplevde också att vårt förbundsnamn idag har en onödig betoning på vårt nationella uppdrag genom att både Sverige och Riksförbund framgår. Att välja Sverige eller Riksförbund i förbundsnamnet bedömdes räcka för att förstå var förbundet är verksam. Seminariet kom dock inte fram till något konkret namnförslag. Under arbetets gång har ett alternativt förslag till namn kommit fram. SDR är en etablerad förkortning och det är ett varumärke som känns igen. Det finns ett värde att behålla detta. Förslaget innebär att förbundet behåller sin förkortning SDR, men istället för att förkortningen står för Sveriges Dövas Riksförbund står det för följande tre ord: Svenskt teckenspråk Delaktighet alternativt Dövkultur alternativt Dövkompetens Rättigheter alternativt Respekt Beroende på sammanhang och situationer kan SDR på ett flexibelt sätt förstärka det ord som passar bäst i sammanhanget. Slogan Vid båda seminarierna om Perspektiv och Image önskades en kraftfull slogan som snabbt ger en bild av SDR och dess arbete. Det kom olika förslag till slogans där teckenspråk skulle synliggöras, bland annat: Vi banar väg för teckenspråk! och För teckenspråk i tiden!. Arbetsgruppen anser att slogan ska spegla värdeorden från föreningsbesöken och perspektiven i ändamålsparagrafen Delaktighet, Språk och Kultur. Delaktighet i processen Arbetsgruppen har fått signaler om att processen går för fort och att det är viktigt att medlemmarna får en möjlighet att vara delaktiga i processen. Namnet är viktigt för förbundet och medlemmarna och det har kommit en mängd olika synpunkter på vilket namn som är bäst för vårt förbund. Det är viktigt att alla medlemmar får möjlighet att fundera och tycka till om olika namnförslag innan beslut tas. Därför vill arbetsgruppen att diskussionerna om detta fortsätter med utgångspunkt från de två förslag som arbetsgruppen ger. 8
2.1. Förbundets namn 2.1.1 Förbundsnamn och slogan Förbundet ska fortsättningsvis heta Sveriges Dövas Riksförbund, SDR och att förbundet ges i uppdrag att utforma en kraftfull slogan utifrån värdeorden där teckenspråk synliggörs. 2.1.2 Förbundsnamn och slogan Förbundet ska heta SDR som står för följande tre ord: Svenskt teckenspråk Delaktighet alternativt Dövkultur alternativt Dövkompetens Rättigheter alternativt Respekt Förbundet ges i uppdrag att utforma en kraftfull slogan utifrån dessa ord. För både 2.1.1 och 2.1.2 föreslås att slogan ska vara rak och tydlig samt ska kunna uttryckas bekvämt både på svenskt teckenspråk och på svenska. Logotyp Det har kommit önskemål om en ny logotyp för SDR, som på ett tydligare sätt visar att SDR är ett teckenspråkigt förbund. Vi har också fått förslag om att använda färgen turkos som nu är etablerat internationellt som en symbol för världens acceptans för teckenspråk och dövas existens. Ett annat förslag vi fått är att händer ska finnas med i logotypen för att synliggöra teckenspråk. Arbetsgruppen har inte skissat fram några konkreta förslag på en ny logotyp eftersom förbundets namn kan komma att påverka logotypens grafiska utseende. Vi tycker att det är viktigt att föreningar och länsförbund får påverka och delta i beslut om logotypen eftersom det finns förslag om en gemensam logotyp (se organisationsdelen del 3). 2.2 Förbundets logotyp Förbundet får i uppdrag att utforma ett förslag till en ny logotyp för SDR till kongressen 2017 (alternativt presentera förslag till förbundsmötet 2016 för ett beslut 2017) utifrån det föreslagna förbundsnamnet. 9
3. Organisationsstruktur Nya vindar har arbetat med att se över vad som behöver utvecklas i vår organisationsstruktur. Flera förslag om organisationsstrukturen syftar till att underlätta och utveckla samarbetet mellan riksförbundet, länsförbunden och föreningarna. Vi vill också skapa förutsättningar för att föreningslivet ska vara engagerande, lärorikt och roligt. Regioner Det har kommit önskemål om att skapa regioner. Dessa kan fungera som en länk mellan förbundet och föreningarna, effektivisera samarbetet, avlasta föreningarna administrativt, bidra till informationsutbyte och utgöra ett nav för de föreningar och kretsar som ligger under SDR i regionen. Ett införande av regioner förutsätter stadgeändringar. Det behövs också en översyn över hur interndemokratin ska fungera till exempel hur medlemmar ska representeras på kongresser och förbundsmöten. 3.1 Organisationsstruktur SDR ska skapa en organisationsstruktur där fem regioner bildas, enligt följande fördelning och illustration: SDR Norra: Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland SDR Mellersta: Dalarna Värmland Örebro Gävleborg SDR Östra: Stockholm Uppsala Västmanland Gotland Södermanland Östergötland SDR Västra: Västra Götaland Halland SDR Södra: Jönköping Kronoberg Kalmar Skåne Blekinge SDR Norra SDR Mellersta SDR Östra SDR Västra SDR Södra 10
Utgångspunkten är att: - Förbundet verkar i hela landet. - Regionerna verkar i mellan två och fem närliggande län. - Länsförbunden verkar inom ett län. - Föreningar och kretsar verkar inom en kommun eller ett intresseområde. 3.1.1 Uppdrag till stadgegruppen Stadgegruppen får i uppdrag att lämna förslag på hur stadgarna ska revideras efter den nya organisationsstrukturen. Uppdrag på olika nivåer Arbetsgruppen vill att föreningslivet inom SDR ska vara roligt, givande och engagerande. Engagemanget ska bygga på medlemmarnas och föreningens intressen, resurser och kapacitet. Det största kännetecknet för föreningar på lokal nivå är att det är en mötesplats, en plats där gemenskap skapas genom att medlemmar möts för olika aktiviteter och socialt umgänge. Gemenskap är också en av de viktigaste funktionerna som en förening har. Genom att minska kraven på föreningarna och öka stödet kan medlemmarna och det sociala umgänget prioriteras. Ett led i att ge stöd till föreningarna är att bilda regioner som avlastning i det intressepolitiska och administrativa arbetet. Målsättningen är att regionerna ska ha en eller två personer anställda vardera och att förbundet har arbetsgivaransvaret för regionernas anställda. Arbetsgruppen har fått flera förslag på insatser som kan utgöra stöd för föreningarna, mer om detta finns på sidan 18, under stycket Resurser, stöd och verktyg. Arbetsgruppen vill också skapa förutsättningar där det blir lättare att bilda kretsar, intresseföreningar, nätverk och expertgrupper, mer om detta under stycket Skapa och tillvarata engagemang på sidan 14. SDR har idag samarbeten med anslutna organisationer i olika omfattning. Arbetsgruppen ser att det finns flera utvecklingsmöjligheter till samarbete på nationell nivå men också på regionala nivåer. Se även Anslutna organisationer och samarbeten sid 17. Exempel på regionala samarbeten kan vara samordningsvinster genom gemensamma aktiviteter, gemensamma lokaler, att representanter bjuds in till styrelsemöten eller samråd för att hitta gemensamma frågor att jobba med. Vi vill också främja samarbeten med SDR:s syskonförbund, däribland FSDB, HRF, VIS och DHB och deras regionala/lokala verksamheter. Andra samarbetspartners i regionen kan vara studieförbund, RFSL och Riksteatern med mera. 11
3.2 Uppdrag på olika nivåer 3.2.1 Fördelning av uppdrag Förbundet med ett nationellt uppdrag bevakar främst intressepolitiska frågor genom: - Nationella påverkansarbeten och projekt - Kunskap- och informationsspridning - Faktasamling - Internationellt arbete - Nationella nätverk, expert- och arbetsgrupper - Stöd till samt informationsutbyte med regioner Regioner med uppdrag att inom sin region: - Ge administrativt stöd till föreningar - Bedriva intressepolitiskt påverkansarbete - Sprida kunskap och information - Samla föreningar och samarbetspartners - Stöd till länsföreningar/förbund och till lokala föreningar/kretsar där länsförbund inte finns. - Samla erfarenheter från regionen På länsnivå och förenings- och kretsnivå kan uppdragen variera beroende på förutsättningarna. Uppdrag på länsnivå kan vara: - Administrativt arbete, efter egna förutsättningar - Påverkansarbete inom länet - Informationsspridning - Uppsökande verksamhet - Information till medlemmar och medlemsvärvning - Medlemsaktiviteter och medlemsvård - Stöd till lokala föreningar/kretsar - Samla erfarenheter från länet Uppdrag för föreningar och kretsar kan vara: - Medlemsaktiviteter (till exempel utbildning, föreläsningar, studiecirklar, resor, kaféträffar) - Medlemsvård - Påverkansarbete utifrån medlemmars intresse - Information till medlemmar och medlemsvärvning - Utbyte av erfarenheter inom föreningen/kretsen 3.2.2 Arbetsgivaransvar för anställda i den regionala verksamheten Förbundet får i uppdrag att undersöka möjligheterna till att förbundet tar arbetsgivaransvaret för anställd personal i regionerna. 12
Gemensamt namn på alla nivåer Den politiska genomslagskraften kan öka om vi alla har gemensamma visioner och målsättningar på olika nivåer. Redskap och verktyg kan utformas och användas mer optimalt. Vi kan stärka vårt kommunikations- och strategiarbete där det ska vara tydligt vilka vill vi nå och varför. Om alla nivåer inom organisationen benämns med SDR och/eller använder samma logotyp blir det tydligare att alla är en del av samma organisation. Det kan öka intrycket av att vårt arbete och våra målsättningar är gemensamma. Vi har respekt för föreningar med etablerade föreningsnamn och logotyper, men vill öppna upp för möjligheten till de föreningar som vill byta namn och logotyp. 3.3. Gemensamt namn Alla anslutna regioner, länsförbund och föreningar erbjuds revidera sina namn så att det framgår av namnet att de är en del av SDR till exempel SDR Norrbotten, SDR Malmö, SDR Gotland. De kan även använda SDR:s (nya) logotyp och slogan. 3.3.1. Gemensamt namn: Sveriges Dövas Riksförbund, SDR I enlighet med förslag 2.1.1 där förbundet fortsättningsvis ska heta Sveriges Dövas Riksförbund, SDR: Nationellt Regionalt Länsnivå Lokalt/krets Sveriges Dövas Riksförbund, SDR Sveriges Dövas Riksförbund, SDR Östra Sveriges Dövas Riksförbund, SDR Södermanland Sveriges Dövas Riksförbund, SDR Eskilstuna 3.3.2. Gemensamt namn: SDR I enlighet med förslag 2.1.2 där förbundet ska heta SDR, som står för Svenskt teckenspråk, Delaktighet eller Dövkultur eller Dövkompetens och Rättigheter eller Respekt: Nationellt Regionalt Länsnivå Lokalt/krets SDR SDR Östra SDR Södermanland SDR Eskilstuna Finansiering Förbundet, regionala och lokala organisationer har olika förutsättningar till bidrag och finansiering. Förutsättningarna är olika beroende på vilken nivå man är verksam, men regionala och lokala förutsättningar spelar också roll, likaså länsförbunden och föreningarnas storlek. På riksnivå erhåller förbundet statsbidrag från Socialstyrelsen och det är reglerat i förordning (2000:7) om statsbidrag till handikapporganisationer. Syftet med statsbidraget är att stödja handikapporganisationernas arbete för full delaktighet och jämlikhet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Villkoren för att få statsbidraget är bland annat: verka för förändringar inom ett flertal samhällsområden av betydelse för personer med funktionshinder 13
I diskussionerna om att förbundet ska inrikta sig mer på att definiera döva som en språklig minoritet kom funderingar om förbundet skulle kunna söka om statsbidrag som är avsedda för etniska grupper. Statsbidraget, till organisationer som arbetar för etniska grupper, fördelas i enlighet med Förordning (2008:63) om statsbidrag till organisationer bildade på etnisk grund. Syftet med statsbidraget är att stärka organisationernas egna initiativ och verksamheter som rör kultur, språk, identitet och delaktighet i samhället, står det i förordningen. Bidragen lämnas till en organisation som till övervägande del har medlemmar med utländsk bakgrund. Som vi uppfattar det är det inte möjligt för SDR att söka detta bidrag, med den nuvarande formuleringen. På regional nivå (hos regioner och landsting) finns ofta liknande syftesformuleringar gällande bidrag till handikapp- och patientorganisationer, som hos Socialstyrelsen. På kommunal nivå varierar formuleringarna mer. Det är vanligt att föreningar som är anslutna till ett statsbidragsberättigat riksförbund beviljas kommunalt bidrag. Villkoren kan vara till exempel att organisationerna bedriver verksamhet för medlemmar med funktionsnedsättning som är bosatta inom kommunen. Ofta är det stöd för lokal och aktiviteter som föreningarna söker. I den enkätundersökning som gjordes under våren 2014 har 25 av 28 föreningar uppgett att de får kommunala bidrag och 11 av 28 får även landstingsbidrag. Av fem svarande länsförbund svarade samtliga att de får bidrag från landstinget. Arbetsgruppens utgångspunkt är att de regionerna ska finansieras av respektive regionen. Det behövs en översyn av vilka finansieringsmöjligheter som finns när en region som består av flera landsting bildas. Kan den söka medel från de landsting som ligger inom regionen? Kan sociala företag vara en idé för att få in intäkter? Det skulle också kunna skapa arbetstillfällen för döva. Olika former av samarbeten på regional nivå kan ge samordningsvinster. 3.4. Ekonomiska konsekvenser En arbetsgrupp får i uppdrag att ta fram en ekonomisk konsekvensanalys och ett finansieringsförslag, tillsammans med länsförbunden och föreningarna i respektive region, utifrån den organisationsförändring som föreslås, inkomna remissvar och diskussioner under förbundsmötet. Skapa och tillvarata engagemang Vi vill tillvarata medlemmars engagemang. På lokal nivå har en del uppgett att föreningslivet kan upplevas byråkratiskt och att man tvivlar på sin ork att driva föreningen i ett långsiktigt perspektiv. Flera av föreningarna upplever det svårare att hitta personer som vill engagera sig i styrelsearbetet. I vår enkätundersökning uppger endast sex föreningar och ett länsförbund att möjligheterna att rekrytera personer till styrelsen är bra. Två av länsförbunden och elva föreningar har uppgett svarsalternativet dåligt. 14
Under föreningsbesöken och fokusseminarierna har eldsjälars betydelse för föreningar och förbundet diskuterats. Vi har också funderat kring hur vi kan skapa engagemang hos medlemmar. Arbetsgruppen ser vikten av: Att ge uppmärksamhet och få eldsjälar och andra medlemmar att känna sig accepterade, behövda och mening med deras engagemang Att ge tid för dialog Att uppmuntra nya förslag och positiv återkoppling när någon gjort något bra En uppsökande verksamhet som kan fånga upp och främja engagemanget Att ta vara på vad medlemmar vill göra och brinner för Under föreningsbesöken diskuterades skillnaden mellan att fråga efter vad medlemmen brinner för istället för att fråga om hen vill engagera sig i föreningen. - Hej, vill du engagera dig i vår förening? - Hej, vilka frågor brinner du för? Beroende på lokala förutsättningar kan lokala mötesplatser skapas i en förening, krets eller nätverk. Om det är till exempel tre personer inom en kommun, kan de bilda en förening eller krets för att genomföra träffar som en del av SDR:s medlemsverksamhet. Kretsar kan bestå av ett antal människor som träffas kring ett gemensamt intresse, exempel på kretsar kan vara några personer som träffas inom jaktlaget, på caféträffar eller i en syjunta. Kretsar kan också vara sektioner eller klubbar som är anslutna till föreningarna, som bedriver sin värdefulla verksamhet. Det viktiga med kretsar är att människor träffas för social samvaro utan byråkrati och krav. Kretsar utgör en särskilt viktig funktion i de områden förening saknas och där kan regionförbundet erbjuda support och stöd. Det finns också förslag på att det ska vara möjligt att bilda en intresseförening eller krets som inte är bunden till en geografisk plats utan där gemensamma intressen är det centrala. Precis som lokala föreningar ska intresseföreningen kunna vara en del av SDR och påverka SDR:s verksamhet. Exempel på sådana föreningar kan vara döva/teckenspråkiga företagare eller en teckenspråkslärarförening. Arbetsgruppen vill att samarbetet inom förbundet ska stärkas genom att personer som bor spridda i landet och är intresserade av exempelvis föreningsutveckling eller ett specifikt område kan samlas för gemensamma diskussioner i nätverk. Det kan också vara en expertgrupp i ex tolkfrågor där man diskuterar hur SDR strategiskt kan driva frågor framåt och att ett nätverk bestående av nyckelpersoner i landet sedan får konkreta åtgärder och aktiviteter att genomföra i sitt påverkansarbete. Alla positiva insatser är guld värda. Förbundet kan på hemsidan ge förslag på insatser beroende på hur mycket tid och/eller pengar man vill satsa. Detta oavsett om man är medlem eller inte. 15
3.5 Engagemang 3.5.1. Kretsar Förbundet får i uppdrag att se över möjligheterna att skapa kretsar som en gemenskap utan krav på byråkrati och hur de ska kunna räknas som medlemsaktiviteter. 3.5.2 Intresseföreningar Förbundet får i uppdrag att se över möjligheterna att bilda intresseföreningar inom SDR som inte är bunden till en geografisk plats. 3.5.3 Nätverk och expertgrupper Förbundet får i uppdrag att främja initiativ till nätverk och expertgrupper för politiska frågor inom förbundet. 3.5.4 Skapa engagemang genom information Förbundet får i uppdrag att utforma information hur medlemmar kan engagera sig och hur engagemang kan uppmuntras på olika nivåer. Vikten av kommunikation En gemensam bild inom förbundet hur vi vill uppfattas, vilka frågor som är viktigast för oss att driva och hur det ska göras stärker organisationen. Kommunikationen är avgörande för hur organisationen uppfattas. Den håller samman organisationen och skapar en gemensam mening och förståelse av verkligheten. Kommunikationen gör att organisationen lever vidare och utvecklas. Det är därför viktigt att samarbetet, kommunikationen och informationsflödet mellan nivåerna utvecklas. Om förbundet, regionerna och föreningarna arbetar mot gemensamma mål i det politiska påverkansarbetet blir vi starkare och möjligheten att nå framgång öka. Gemensamma planer och gemensamt arbetssätt kring frågor, målgrupper, strategier och tidsplaner underlättar både arbete och utvärdering. Arbetssättet anpassas efter aktuell fråga och regionala/lokala förutsättningar. Det kan vara personliga möten, insändare, sociala medier, brev och underlag till motioner samt utbyten av idéer. En kommunikationsplattform kan ge stöd för att stärka samarbetet och effektivisera informationsflödet inom SDR. SDR har många och breda målgrupper och plattformen kan också visa hur vi vill och kan nå externa målgrupper med en enhetlig profil och gemensamt informationsmaterial. Medlemspaket och gemensamt informationsmaterial kan tas fram för mässor, informationsbesök, studiebesök med mera. 3.6. Kommunikationsplattform Förbundet får i uppdrag att utforma förslag på en kommunikationsplattform för alla nivåer i organisationen. 16
Anslutna organisationer och samarbeten Förbundet har i dagsläget åtta anslutna organisationer. Dessa organisationer har särskilda målgrupper eller intresseområden som de samlas kring och utgör en viktig del av dövrörelsen i Sverige. SDR:s anslutna föreningar och förbund är: Sveriges Dövas Ungdomsförbund, SDUF RFSL Regnbågen Sveriges Dövas Husvagnsklubb Sveriges Dövas Pensionärsförbund, SDP Sveriges Dövas Schackförbund Sveriges Dövas Sportfiskeförbund Sveriges Dövhistoriska Sällskap Svenska Dövidrottsförbundet Dessa organisationer kunskap om sin egen målgrupp eller sitt intresseområde. Hur samarbetet ser ut mellan SDR och de anslutna organisationerna varierar. Alla anslutna organisationer får delta med en representant på SDR:s kongresser och förbundsmöten för att kunna följa vad som tas upp, utbyta information och söka samarbeten. Enligt stadgarna har representanter från anslutna förbund under kongressen yttranderätt. Det står inget om yttranderätt för dessa representanter under SDR:s förbundsmöten. SDUF har sedan kongressen 2013 ett fast ombud till förbundets kongress, vilket innebär att de har förslags-, yttrande- och rösträtt samt kan lämna motioner till kongressen. Arbetsgruppen har diskuterat de anslutna organisationernas möjligheter till inflytande på SDR:s verksamhet. Idag har de endast yttranderätt, men vi anser att de ska ges större möjligheter att bidra till diskussionerna genom att även få förslagsrätt. Rösträtt tycker vi enbart ska ges till ombuden som representerar SDR:s medlemmar genom SDR:s föreningar och länsförbund. För att alla anslutna organisationer ska få samma förutsättningar till inflytande och påverkan på SDR:s verksamhet föreslås att SDUF inte längre har rösträtt på kongressen. 3.7. Anslutna organisationer Förbundet ger stadgegruppen i uppdrag att titta på förslag på stadgeändringar med anledning av att: SDUF inte längre ges rösträtt Samtliga anslutna förbund och föreningar ska ha förslags- och yttranderätt på SDR:s kongress och förbundsmöten samt möjligheten att lämna motioner till kongressen. Medlemskap och medlemshantering Vi ska sträva efter att värva flera medlemmar men det är också viktigt att ta hand om våra befintliga medlemmar. Vi ska stärka medlemskapets värde genom att vi: Ligger i framkant när det gäller påverkansarbete och syns ofta i olika medier Tillsammans ger större möjligheter att påverka beslutsfattare och politiker Erbjuder platser för gemenskap där språkmiljön är på dövas villkor Har ett stort utbud av aktiviteter. Kan ge medlemsvård och råd i frågor som rör medlemmarnas vardag Har medlemsförmåner som till exempel Dövas Tidning, erbjudanden om försäkringar och rabatter i SDR:s försäljningsverksamhet. 17
Det ska bli lätt att bli medlem i förbundet och det ska finnas olika sätt att bli medlem. För att minska och effektivisera administrationen finns förslaget att medlemskorten tas bort alternativt att medlemskap kan intygas på ett annat sätt. Två andra förslag som arbetsgruppen fått är att man enkelt ska kunna bli medlem i två eller flera föreningar (dubbelmedlemskap) och att man ska kunna medlem när som helst på året (löpande medlemskap). Arbetsgruppen har också fått förslag på hur hemsidan kan utvecklas så att man snabbt och enkelt kan bli medlem. Önskemål fanns om att man via hemsidan ska kunna: - välja dövförening, och ungdomsklubb eller pensionärsförening - välja dubbelmedlemskap - se medlemspriser, även vid dubbelmedlemskap - betala direkt via internetbank - skapa min sida för att lägga in och ändra egna uppgifter Enligt kongressbeslut 2009 ska föreningar vars medlemmar valt en ungdomsklubb betala ut 50 kr till klubben. SDUF har framfört att det inte fungerar optimalt. För SDUF:s och SDP:s klubbar och föreningar skulle det underlätta om deras förbund administrerar deras del av medlemsavgiften. Ett sätt att locka nya unga medlemmar under 30 år är att erbjuda gratis medlemskap under första året. För den nyblivna medlemmen blir det ett år där hen får prova på att ta del av förbundets verksamhet och föreningarnas aktiviteter. För SDR blir det en investering som kan resultera i flera aktiva och bestående medlemmar. 3.8. Medlemshantering 3.8.1 Uppdrag till förbundet Förbundet ges i uppdrag att till förbundsmötet 2016 undersöka möjligheterna och presentera följande förslag: Utveckling av ett medlemspaket med välkomstinformation om SDR, den valda föreningen, inbjudan till kommande aktiviteter, kontaktuppgifter till föreningen med mera. Utveckling av medlemshanteringen till exempel genom att erbjuda löpande och dubbla medlemskap, samt skapa en Min medlemssida Att erbjuda gratis medlemskap vid det första året för de under 30 år. 3.8.2 Fördelning av medlemsavgift Förbundet ska betala den del av medlemsavgiften som ska gå till ungdomsklubbar och pensionärsföreningar direkt till SDUF och SDP som i sin tur betalar ut. Resurser, stöd och verktyg Resurser handlar inte enbart om ekonomiska förutsättningar utan också om kunskap, verktyg och praktiska resurser. Kunskap är en av de största förutsättningarna för att skapa engagemang. En utökad kursverksamhet behöver utvecklas. Kursverksamheten kommer att ha flera syften: att höja kunskapen hos förtroendevalda och ideellt engagerade för att driva SDR:s arbete framåt samt att skapa nätverk och utbyten deltagarna emellan. Med kursinsatser kan vi utveckla vårt arbetssätt för ett öppet klimat och höja medvetenheten hur vi uttrycker oss för att bli uppfattade på det sätt vi vill. 18
Majoriteten av föreningarna har i enkätundersökningen uttryckt ett behov av mer stöd av förbundet medan tre av fem länsförbund uttryckt detsamma. Bland kommentarerna anges behov av stöd kring finansiering, samverkan, verktyg och att skapa engagemang. Dagens teknik är en tillgång för olika aktiviteter, vilket förbundet vill vidareutveckla. Genom projektet Dövstudier för alla och förbundets medlemskap i ABF har förbundet erbjudit distanskurser i Dövstudier. Planen är att från hösten 2015 fortsätta erbjuda kurser inom dövstudier och senare även inom andra områden. Vi ser att det är ett bra verktyg för att både kommunicera och bedriva kurser, studiecirklar med mera. Distansplattformen kan också användas som mötesverktyg och stimulera utvecklingen av olika nätverk och expertgrupper där deltagarna befinner sig på olika platser. Det skapar möjligheter till engagemang i en styrelse eller regionala råd även om det finns större geografiska avstånd. Det kan gagna föreningar och länsförbund. Det har visat sig vara svårt att hitta revisorer till en del föreningar och länsförbund. För att underlätta detta kan SDR kan bilda en så kallad pool med revisorer eller en revisorsgrupp bestående av personer som kan tänka sig ställa upp som revisorer. 3.9. Stöd och verktyg 3.9.1 Stöd till föreningarna Förbundet ska ta fram förslag på hur service och stöd ska ges till föreningarna genom bland annat föreningshandbok och revisorsgrupp. Förbundet ska ta fram förslag på mallar för verksamhetsplan, verksamhetsberättelse och kontoplan för bokföring för att underlätta föreningsadministrationen 3.9.2 Utveckla plattform för distansverksamhet Förbundet får i uppdrag att utveckla en plattform för distansverksamhet (kurser och möten med mera.) till regioner och föreningar 3.9.3 Kurser Förbundet får i uppdrag att ta fram förslag på kurser i till exempel: föreningskunskap (hur föreningslivet görs enkelt och roligt) normkritik, intersektionalitet, mångfald föreningsutveckling, mediahantering för optimal politisk påverkan Föreningar och länsförbunden ges också möjligheten att lämna förslag på kurser. 19