Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Tjänsteutlåtande Sida 1 (9) 2017-07-24 Handläggare Eva-Lena Eirefelt Telefon: 08-508 12 192 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2017-08-24 Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre Svar på remiss från kommunstyrelsen gällande SOU 2017:21 Förvaltningens förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Beslutet förklaras omedelbart justerat. Patric Rylander tf stadsdelsdirektör Sammanfattning Stadsdelsnämnden har på remiss från kommunstyrelsen fått betänkandet SOU 2017:21 Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre. Utredningen fick i uppgift av regeringen att ta fram förslag på en nationell kvalitetsplan för hur vård och omsorg om äldre personer kan ges med högre kvalitet och på ett effektivare sätt än i dag. I den nationella kvalitetsplan som utredningen presenterar ska både kommuner och landsting se hur de kan tillämpa de förslag som planen tar upp. Förvaltningen kommenterar i tjänsteutlåtandet huvuddragen av utredningens förslag då det är ett omfattande utredningsbetänkande. Läs mer om utredningens olika förslag på www.sou.gov.se Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Medborgarplatsen 25 Box 4270 102 66 Stockholm Telefon 08-508 12 192 Växel 08-508 12 000 eva-lena.eirefelt@stockholm.se stockholm.se
Sida 2 (9) Bakgrund Stadsdelsnämnden har på remiss från kommunstyrelsen fått betänkandet SOU 2017:21 Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre. Betänkandet har förutom till Södermalms stadsdelsnämnd remitterats till Farsta och Skärholmens stadsdelsnämnder, stadsledningskontoret och Stockholms stadshus AB. Remissvaret ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast den 28 augusti 2017. Ärendet Utredningens uppgift Utredningen fick i uppgift av regeringen att ta fram förslag på en nationell kvalitetsplan för hur vård och omsorg om äldre personer kan ges med högre kvalitet och på ett effektivare sätt än i dag. Planen ska vara strategisk och bidra till att den vård och omsorg som ges gäller lika för både kvinnor och män. Det ska inte finnas skillnader som beror på var du bor, vilken utbildning du har, hur mycket du tjänar eller vilket språk du talar. Vården och omsorgen ska med andra ord vara både jämställd och jämlik. I den nationella kvalitetsplan som nu presenterats ska både kommuner och landsting se hur de kan tillämpa de förslag som planen tar upp. Planen innehåller i stora drag följande områden: Den värdegrund som är utgångspunkten för planen. Mål som ska vara uppnådda vid vissa tidpunkter. Grunddata/ baseline att ha som underlag för hur det ser ut idag, och som jämförelse för att bedöma om kvaliteten och effektiviteten har blivit bättre. Områden som ingår i planen. Redskap för att följa upp eller utvärdera planen. Utredningens förslag i korthet 1. Bättre kvalitet och större effektivitet Utredningen fokuserar på två större områden som behöver utvecklas i en nära framtid för att vården och omsorgen om äldre personer ska få bättre kvalitet och kunna ges med större effektivitet. Det gäller kompetensen hos de undersköterskor som arbetar nära och i relation till äldre personer samt ledarskapet inom vården och omsorgen. Det handlar om att se till att människor vill och får möjlighet att arbeta i detta fantastiska yrke.
Sida 3 (9) 1a Inför legitimation för undersköterskor Att arbeta som undersköterska är ett av Sveriges vanligaste yrken, men i dag finns det inga enhetliga krav på vad en utbildning till undersköterska ska innehålla och vilken kompetens arbetsgivaren kan förvänta sig hos en undersköterska. Utredningen föreslår därför att regeringen tillsätter en utredning som får i uppdrag att utreda hur vi kan införa en legitimation för undersköterskor, både när det gäller nya krav på den som blir legitimerad undersköterska och hur dagens undersköterskor ska kunna få en legitimation vid motsvarande kompetens. Det handlar bland annat om att tydligt beskriva vilken utbildning som krävs, vilket yrkesansvar som ska kopplas till titeln och hur enhetliga mål för utbildningen ska se ut. Och det måste få ta sin tid, vilket innebär att utredningen räknar med att de första undersköterskorna ska kunna få sin legitimation år 2025. 1b Ledarskapsutbildning till enhetschefer Att få rimliga möjligheter att vara enhetschef inom vården och omsorgen är egentligen en fråga för arbetsmarknadens parter, men enhetschefens betydelse för kvaliteten i arbetet med äldre personer och arbetsmiljön är så viktig att utredningen lyfter upp den särskilt i betänkandet. Vidare föreslår utredningen att det tas fram en särskild utbildning för enhetschefer inom vård och omsorg om äldre personer och understryker betydelsen av att cheferna ska få praktiska möjligheter att gå utbildningen. Utredningen sätter också upp ett målvärde att enhetschefer inte ska ha ansvar för fler än 30 medarbetare för att kunna göra ett bra jobb. Det är även viktigt att studenterna i grundutbildningarna till bland annat socionom och sjuksköterska, läser mer gerontologi och geriatrik. 2. Säker och effektiv vård och omsorg om äldre personer 2a Rehabilitering och förebyggande insatser God livskvalitet och hälsa på äldre dar handlar om många saker, inte minst att äldre personer får stöd att komma tillbaka efter sjukdom och att de får förebyggande insatser när det till exempel gäller depressioner och risk för att falla. Här betonar utredningen bland annat matens betydelse och äldres behov av att få vara delaktig och ha sociala aktiviteter. 2b Multiprofessionella team Äldre personer med stora och omfattande behov behöver ofta ha ett multiprofessionellt team för att få sina vård- och omsorgsbehov
Sida 4 (9) tillgodosedda. Sådana team behöver utformas utifrån de olika förutsättningar som landets 290 kommuner har. Utredningen föreslår därför att regeringen tillsätter en utredning som får i uppdrag att utreda de lagliga förutsättningarna för kommuner och landsting att gemensamt erbjuda sådana team. Utredningen ser det också som en möjlighet att utvidga den äldre personens valfrihet, att kunna välja ett multiprofessionellt team. 2c Stöd till psykisk hälsa Många äldre drabbas av psykisk ohälsa, allt från nedstämdhet till allvarliga depressioner som ytterst kan leda till självmord. Att ge dessa äldre stöd och behandling är en mycket viktig och prioriterad fråga. Utredningen föreslår därför att det inrättas ett nationellt kompetenscentrum för äldres psykiska hälsa. Centrumets uppgift ska vara att samla den kunskap som finns och ansvara för att den görs tillgänglig för personer som arbetar inom vård och omsorg om äldre personer. I dag finns webbutbildningar som Demens ABC, Första hjälpen till psykisk hälsa och Våga fråga, våga se för vård- och omsorgspersonal. Kunskapen behöver samlas, göras tillgänglig och vidareutvecklas. 3. Välfärdsteknik Tekniken inom vården och omsorgen utvecklas snabbt, men det är lösningar som i första hand ska användas för att ge bättre vård och omsorg till äldre personer, inte som ett sätt att spara pengar. Det handlar bland annat om trygghetskameror, robotar som kan ge stöd vid behov av hjälp med matning och som styrs av den äldre personen själv, självspolande toaletter och gångstöd som kan anpassas efter promenaden och smart teknik som gör att den äldre kan hålla kontakt med sin distriktssköterska. Utredningen föreslår ett statligt ekonomiskt stöd om 40 miljoner kronor per år i sex år för att stimulera utvecklingsarbete för nya former av välfärdsteknik och dess användning. 4. Förenklad handläggning I dag kan äldre personer ansöka hos kommunen om bl.a. hemtjänst enligt socialtjänstlagen. Biståndshandläggaren utreder och bedömer om den äldre personen har behov av stödet och beslutar vilket stöd som ska ges. För de kommuner som så önskar, vill utredningen göra det möjligt att använda en förenklad form av handläggning för personer som är 80 år och äldre. Det kan till exempel handla om att personer över 80 år får några timmars insats i månaden när det gäller hjälp med städning, inköp eller matlagning efter en förenklad
Sida 5 (9) utredning. Utredningen föreslår därför en ny bestämmelse i socialtjänstlagen som ger kommunerna stöd i lag för förenklad handläggning i vissa situationer. 5. Boende/bostäder Utredningen fick i uppdrag att utreda om det finns behov av en ny boendeform för äldre personer och om socialtjänstlagen i så fall borde ändras för att göra det möjligt. Utredningen bedömer att kommunerna redan i dag kan bygga de boenden som de bedömer passar de äldres behov. Därför behövs ingen ändring i lagen. Det är dock viktigt att ta äldre personers oro och känsla av ensamhet på allvar och att ge den som har behov av gemenskap socialt stöd. Det stödet kan se ut på många sätt. Utredningen anser också att det är viktigt att socialtjänsten ger information och stödjer äldre personer som behöver och vill förändra sin boendesituation. Det kan kommuner göra i dag och flera kommuner gör det redan idag. Utredningen föreslår därför att Socialstyrelsen ska följa upp hur kommunerna arbetar med information och stöd till äldre och anhöriga i situationer som rör den äldres boende. Syftet är bland annat att få kunskap om hur kommunen kan ge äldre personer bra information och bra stöd för att ordna ett bra boende inför åldrandet. Bostäder för äldre personer, till exempel trygghetsboende, är en del av den generella bostadspolitiken. Det handlar om att bygga, bygga om och bygga nytt. Utredningen bedömer det som viktigt att vid planering av nya bostäder ska också socialnämnden delta i planeringen. 6. Jämlikt och jämställt Äldre personer, det vill säga personer som är 65 år och äldre, är i dag nära 2 miljoner personer och cirka 20 procent av befolkningen i Sverige. Det är kvinnor och män, personer med olika socioekonomiska förhållanden, etnisk bakgrund, sexuell läggning, ålder och som har olika funktionsnedsättningar sedan tidigare i livet. Även bland äldre personer finns samma mångfald som i samhället i övrigt. Vården och omsorgen om äldre personer består främst av kvinnor, om vi ser till kön. När det gäller såväl personal, som anhöriga och vård- och omsorgsmottagare är kvinnorna i majoritet.
Sida 6 (9) För att uppnå en ökad jämlikhet och jämställdhet föreslår utredningen ett nytt äldre politiskt mål en jämlik och jämställd vård och omsorg. Utredningen föreslår också att den blivande jämställdhetsmyndigheten särskilt ska belysa vården och omsorgen om äldre personer utifrån ett jämställdhetsperspektiv. För att bidra till en ökad jämlikhet föreslår utredningen att en utredning får i uppdrag att se över den rättsliga regleringen av kostnaden för den äldre personen som får matdistribution genom hemtjänst eller mat på ett särskilt boende. Det finns flera exempel på att den äldre personens kostnad för mat idag är mycket hög. Utredningen föreslår också att en utredning får i uppdrag att skyndsamt se över bostadstillägget för pensionärer (BTP), det särskilda bostadstillägget för pensionärer (SBTP) och äldreförsörjningsstödet. En höjning av taket för bostadsutgiften och en samordning med vård- och omsorgsavgiften är ett träffsäkert sätt för att framförallt förbättra ekonomin för äldre kvinnor. För att bli bättre måste vi veta var vi står i dag Den kvalitetsplan som utredningen lägger fram visar viktiga åtgärder för att vården och omsorgen om äldre ska bli både bättre och mer effektiv. Den är uppdelad i mål som ska uppnås på 5, 10 och 15 års sikt. För att kunna mäta framgång måste vi veta vilken situation vi utgår från och vilken utvärdering som behöver göras. Betänkandet visar hur kommuner, landsting och andra verksamheter kan ta fram en motsvarande kvalitetsplan och hämta stöd och inspiration för sitt eget arbete till exempel en baseline som kan relateras till nationella data. Som stöd för den nationella kvalitetsplan som föreslås finns en omfattande faktadel i betänkandet om olika områden i vård och omsorg om äldre personer. Utredningens material betänkandet och underlagsrapporter finns tillgängligt på utredningens webbplats. Det innebär att den som är intresserad kan söka på ämnesområden i betänkandet, som till exempel inkontinens eller fallrisk och läsa mer om vilken kunskap som finns idag, vilka samhällsinstitutioner som har ett ansvar för frågan och om det till exempel finns en webbutbildning tillgänglig. De förslag som presenteras här är bara huvuddragen i ett omfattande utredningsbetänkande. Läs mer om utredningens olika förslag på www.sou.gov.se
Sida 7 (9) Ärendets beredning Ärendet har beretts inom stadsdelsdirektörens stab i samarbete med avdelningen för äldreomsorg. Ärendet har behandlats i förvaltningsgruppen den 15 augusti, pensionärsrådet den 14 augusti och rådet för funktionshindersfrågor 15 augusti. Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen ser positivt på att en nationell plan för vård och omsorg om äldre har tagits fram. Det är bra att planen är både strategisk och långsiktig och visar hur vården och omsorgen till äldre personer kan ges med hög kvalitet och på ett effektivt sätt. 1. Bättre kvalitet och större effektivitet Utredningen lyfter fram att vård och omsorg är en relationell verksamhet. En god vård och omsorg bygger på det professionella mötet mellan personalen och den äldre personen. På förvaltningens vård- och omsorgsboenden är genomförandeplaner utgångspunkten i hur personalen arbetar med de boende. Genomförandeplanen skrivs utifrån individens behov och tas fram tillsammans med den äldre och dess närstående. Förvaltningen delar utredningens bedömning att all personal inom vård och omsorg om äldre minst bör ha yrkesutbildning på gymnasial nivå och att en ökad andel bör ha eftergymnasial utbildning. Förvaltningen ser positivt på förslaget att tillsätta en utredning som får i uppdrag att titta på hur en legitimation av undersköterskor kan inrättas. Det är angeläget att införa enhetliga krav på vad en utbildning till undersköterska ska innehålla och vilken kompetens arbetsgivaren kan förvänta sig hos någon som är undersköterska. Förvaltningen anser att förslaget att Socialstyrelsen bör ta fram en vägledning för vad som är en lämplig utbildning för enhetschefer och erbjuda en nationell ledarskapsutbildning till samtliga enhetschefer är bra och angeläget. Att begränsa antalet medarbetare per chef är också en angelägen fråga. Utredningen föreslår även en nationell utbildning på högskolenivå för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Förvaltningen anser att också en sådan utbildning är angelägen 2. Säker och effektiv vård och omsorg om äldre personer Anhöriga svarar för merparten av insatserna till äldre personer som har behov av hjälp i sin vardag. Förvaltningen delar utredningens
Sida 8 (9) uppfattning att det är angeläget att regelbundet följa upp hur stödet till anhöriga som vårdar närstående fungerar. 3. Välfärdsteknik Förvaltningen välkomnar det statliga ekonomiska stöd som utredningen föreslår för att stimulera utvecklingsarbetet för nya former av välfärdsteknik och dess användning. Det är viktigt att beakta säkerhet och etiska aspekter men förvaltningen vill betona att det också måste göras enkelt att införa och använda ny teknik. 4. Förenklad handläggning För de kommuner som så önskar, vill utredningen göra det möjligt att använda en förenklad form av handläggning för personer som är 80 år och äldre. Det kan till exempel handla om att personer över 80 år får några timmars insats i månaden när det gäller hjälp med städning, inköp eller matlagning efter en förenklad utredning. Förvaltningen ställer sig i stort sett positiv till förslaget om förenklad handläggning för nämnda typ av tjänster då detta underlättar både för den äldre och för biståndshandläggaren. Förvaltningen anser att det är viktigt att följa den utveckling som sker när det gäller serviceinsatser som till exempel RUT-avdrag och ökade möjligheter att göra matbeställningar på nätet. 5. Boende/bostäder I Stockholms stad är det äldreförvaltningen som tillsammans med stadsdelsförvaltningarna, stadsledningskontoret och Micasa Fastigheter AB analyserar behovet av nödvändiga åtgärder för att möta den kommande efterfrågan av platser på särskilda boende för äldre. Boendeplaneringen utgår bland annat från Swecos behovsprognos avseende vård- och omsorgsboende, analys av fastigheternas status, regionernas bedömningar av behov av särskilt boende och beslutade förändringar samt äldreförvaltningens förslag till ytterligare förändringar inom bostadsbeståndet. För att säkerställa att behovet av äldreboende tillgodoses på längre sikt ska en stadsövergripande åtgärdsplan för åren 2020-2040 tas fram, där markplaneringen, stadsplaneringen och äldreboendeplaneringen samordnas. 6. Jämlikt och jämställt Utredningen föreslår att regeringen så snart som möjligt bör tillsätta en utredning som ser över bostadstillägget för pensionärer (BTP), det särskilda bostadstillägget för pensionärer (SBTP) och äldreförsörjningsstödet. Syftet är att det ska vara möjligt även för pensionärer med låga inkomster att efterfråga en nyproducerad eller renoverad bostad. Förvaltningen ser positivt på detta och menar att
Sida 9 (9) det är angeläget att det sker så fort som möjligt. En höjning av taket för bostadsutgiften och en samordning med vård- och omsorgsavgiften är ett träffsäkert sätt för att framförallt förbättra ekonomin för äldre kvinnor. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Bilagor Kortfattad sammanfattning av betänkandet.