Överklagande Diarienr 1 (7) 2015-05-13 918-2015 Kammarrätten i Jönköping Box 2203 550 02 Jönköping Överklagande Klagande Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm Motpart N.N Överklagat avgörande Förvaltningsrätten i Linköpings dom den 23 april 2015 i mål nr 2020-15 Saken Tillstånd till kameraövervakning enligt kameraövervakningslagen (2013:460) Prövningstillstånd Det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt för att klarlägga om en kamera monterad på en quadrocopter, en fjärrstyrd luftfarkost, s.k. drönare, och som fotograferar/filmar miljöer från luften under cirka 15 minuter per tillfälle ska anses vara uppsatt, och inte manövrerad på platsen, på ett sådant sätt att den omfattas av kameraövervakningslagen och därmed är tillståndspliktig enligt 8 i lagen när övervakningen avser en plats dit allmänheten har tillträde. Det saknas vägledande avgöranden om detta sätt att använda en kamera fastsatt på en s.k. drönare omfattas av kameraövervakningslagen. Det finns även anledning till ändring i det slut som förvaltningsrätten har kommit till. Datainspektionen är av en annan uppfattning än förvaltningsrätten när det gäller hur kameraövervakningslagens rekvisit uppsatt och utan att manövreras på platsen ska tolkas. En kamera som monterats på en drönare och som kan användas för personövervakning från luften över en plats dit Postadress: Box 8114, 104 20 Stockholm E-post: datainspektionen@datainspektionen.se Webbplats: www.datainspektionen.se Telefon: 08-657 61 00
Datainspektionen 2015-05-13 Diarienr 918-2015 2 (7) allmänheten har tillträde under cirka 15 minuter åt gången uppfyller enligt Datainspektionen kriterierna för när en kamera är varaktigt uppsatt och omfattas därmed av kameraövervakningslagen. Datainspektionen anser dessutom att kamerautrustningen inte kan anses vara manövrerad på platsen. Lagen är därför tillämplig i detta fall och förvaltningsrätten borde ha gjort en prövning enligt överviktsprincipen i 9 kameraövervakningslagen. Datainspektionens yrkande Datainspektionen yrkar att kammarrätten ska upphäva Förvaltningsrätten i Linköpings dom och återförvisa målet dit för prövning enligt 9 kameraövervakningslagen. Grund för yrkandet Kameraövervakningslagen är tillämplig på den kameraövervakning som N.N har ansökt om att få bedriva. Detta eftersom en kamera som monteras på en drönare för att från luften fotografera/filma på det sätt som har beskrivits i målet är uppsatt i kameraövervakningslagens mening. Kameran, som kan användas för personövervakning, manövreras inte på platsen i kameraövervakningslagens mening. Eftersom kameran kan övervaka platser dit allmänheten har tillträde är den tillståndspliktig. Lagrum: 8 och 9 kameraövervakningslagen (2013:460) Utveckling av talan Rättsliga utgångspunkter I 2 kameraövervakningslagen definieras övervakningskameror som TV-kameror, andra optisk-elektroniska instrument och därmed jämförbara utrustningar som är uppsatta så att de, utan att manövreras på platsen, kan användas för personövervakning. Enligt 8 kameraövervakningslagen krävs tillstånd för att en övervakningskamera ska få vara uppsatt så att den kan riktas mot en plats dit allmänheten har tillträde.
Datainspektionen 2015-05-13 Diarienr 918-2015 3 (7) Enligt 9 kameraövervakningslagen ska tillstånd till kameraövervakning meddelas om intresset av sådan övervakning (övervakningsintresset) väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad (integritetsintresset). Denna proportionalitetsavvägning (kallad överviktsprincipen) ska göras i varje enskilt fall och varje kamera ska bedömas för sig. Det är den som ansöker om tillstånd till kameraövervakning som ska visa att övervakningsintresset väger över integritetsintresset (prop. 2012/13:115 s. 46-49, samt prop. 1997/98:64 s. 26-29). Vid bedömningen av övervakningsintresset ska det särskilt beaktas om övervakningen behövs för att förebygga, avslöja eller utreda brott, förhindra olyckor eller därmed jämförliga ändamål. I kameraövervakningslagen har ändamålen avslöja och utreda brott lagts till i lagtexten jämfört med den tidigare lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning (LAK), men de nya rekvisiten utgör endast ett tydliggörande av den rådande ordningen enligt LAK (prop. 2012/13:115 s. 48 y). Vid bedömningen av det motstående integritetsintresset ska särskilt beaktas hur övervakningen ska utföras, om teknik som främjar skyddet av den personliga integriteten används och vilket område som ska övervakas. Det är också av betydelse när och hur länge övervakningen ska pågå. Även om användningen av integritetsvänlig teknik språkligt sett innefattas i bedömningen av hur kameraövervakning bedrivs (som var relevant även vid tillämpningen av LAK), har rekvisitet införts i kameraövervakningslagen i syfte att uppmuntra användandet av sådan teknik i de situationer där det är möjligt (prop. 2012/13:115 s. 49). Bedömningen i det aktuella ärendet Tillstånd krävs när utrustningen är uppsatt Kravet på tillstånd inträder redan när utrustningen är uppsatt, utan krav på att den faktiskt används för sitt ändamål. En reglering som innebär att tillståndskrav och anmälningsskyldighet inträder först när utrustningen tas i bruk kan medföra bevisproblem, t.ex. om en oseriös användare felaktigt invänder att utrustningen inte har använts. För att förhindra ett sådant kringgående framhöll regeringen i förarbetena till lagen om allmän kameraövervakning att kravet på tillstånd och anmälningsplikt bör vara uppfyllt när utrustningen satts upp, även om den inte tagits i bruk (prop. 1997/98:64 s.22, se även prop. 1989/90:119 s. 44).
Datainspektionen 2015-05-13 Diarienr 918-2015 4 (7) Varaktigt uppsatt Med begreppet uppsatt avses, som förvaltningsrätten anger i sin dom, att placeringen av kameran har en viss varaktighet. I förarbetena ges två exempel på kameror som inte anses varaktigt uppsatta i lagens mening. Dels en kamera som används kortvarigt i demonstrationssyfte dvs. för att visa hur den fungerar, dels en tillfällig uppställning av en fjärrmanövrerad videokamera för upptagning av familjebilder (prop. 1989/90:119 s. 41). Kameror som är fastsatta på fordon har ansetts uppsatta i lagens mening (prop. 2012/13:115 s. 26). Det framgår direkt av lagtexten att om kameraövervakning ska ske i flera län med en övervakningskamera som är uppsatt på eller i ett fordon, fartyg eller luftfartyg, ska ansökan om tillstånd göras hos länsstyrelsen i det län där övervakningen huvudsakligen ska ske (16 ). Det görs också undantag från tillståndsplikten avseende vissa kameror som är uppsatta på fordon, se 10 första stycket punkterna 1 och 6 kameraövervakningslagen, vilket visar att lagstiftaren avsett att kameror som monteras på fordon m.m. som rör sig (och som därför kommer att övervaka olika områden) ska omfattas av kameraövervakningslagen. Vidare framgår det av betänkandet Kameraövervakning (SOU 1996:88, s.187) att I uttrycket uppsättande ligger att placeringen av ett instrument skall ha en viss varaktighet. Datainspektionen anser således att det är själva kameran som ska vara uppsatt med viss varaktighet inte att kameraövervakningen måste utföras varaktigt på en specifik plats. Förvaltningsrätten tycks även ha beaktat att flygtiden är begränsad till ca 15 minuter per tillfälle vid bedömningen om kameran är varaktigt uppsatt i lagens mening. Datainspektionen anser inte att det är drönarens flygtid som är avgörande för bedömningen av om kameraövervakningslagen är tillämplig eller inte. De exempel som ges i förarbetena talar istället för att lagstiftaren endast avsett att undanta sådant bruk av utrustning som till sin karaktär och ändamål är helt tillfällig. I det här fallet är det istället fråga om en återkommande yrkesmässig användning som inte är helt tillfällig. I det nu aktuella fallet gör sig samma problematik gällande som den regeringen pekade på i samband med frågeställningen om när tillståndskravet ska inträda. För att förhindra ett kringgående av lagen infördes ett krav på tillstånd redan när kameran sätts upp och inte först när den tas i bruk. I enlighet med detta bör tillstånd krävas redan när den kameraförsedda drönaren skickas upp oberoende av hur länge den kan flyga. Länsstyrelserna
Datainspektionen 2015-05-13 Diarienr 918-2015 5 (7) riskerar också att få svårt att bedriva en effektiv tillsyn om det är drönarens batteritid som ska vara avgörande för om kameraövervakningslagen är tillämplig i det enskilda fallet. Dessutom riskerar det att bli olika tillämpning för olika drönare beroende på hur lång flygtid flygfarkosten har. Som länsstyrelsen framhåller görs det i kameraövervakningslagen undantag från tillståndsplikten för övervakning som Försvarsmakten bedriver från fordon, fartyg eller luftfartyg som ett led i en militär insats eller militär övning eller som behövs för att prova utrustning för sådan övervakning (10 första stycket 6). Vidare görs tillfälliga undantag från tillståndsplikten under högst en månad (11 kameraövervakningslagen) för exempelvis övervakning som bedrivs av räddningsledare i samband med olyckor för att efterforska försvunna personer. Dessa uttryckliga undantag innebär att det i sådana situationer kan bedrivas s.k. fotospaning från obemannade flygfarkoster/luftfartyg. Lagstiftaren har således i förarbetena till kameraövervakningslagen gett tydligt uttryck för att övervakningskameror monterade på drönare omfattas av lagens tillämpningsområde eftersom det har ansetts nödvändigt att avseende vissa situationer undanta dem från lagens krav på tillstånd och upplysningsplikt. Drönarkamerorna har därmed inte bedömts vara helt tillfälligt uppsatta. Av förarbetena framgår inget krav på eller resonemang kring hur länge en obemannad flygfarkost måste vara i luften eller hur stor kapacitet den behöver ha för att en på flygfarkosten monterad kamera ska anses vara uppsatt (prop. 2012/13:115 s. 54-57). Detta talar för att lagstiftarens intention har varit att det krävs att användningen av utrustningen är helt tillfällig i enlighet med de exempel som nämnts ovan om demonstrationssyfte m.m. för att kameran inte ska anses vara uppsatt. Utan att manövreras på platsen Den i 2 centrala formuleringen utan att manövreras på platsen har varit oförändrad sedan bestämmelser om övervakningskameror infördes i lagen (1977:209) om TV-övervakning. Redan av förarbetena till denna lag samt lagen (1990:484) om övervakningskameror m.m. framgår att med "manövreras" menas en mera fortlöpande hantering av kameran; enbart att någon sätter kameran i funktion innebär inte att den manövreras. Att kameran fungerar med inbyggd automatik innebär inte heller att den manövreras. Den nu gällande lagen innebär ingen ändring i detta hänseende (JuU 1976/77:14 s. 7, prop. 1989/90:119 s. 40, prop. 1997/98:64 s. 52 och prop. 2012/13:115 s. 26 och
Datainspektionen 2015-05-13 Diarienr 918-2015 6 (7) s. 34). Det är inte heller ovanligt att traditionella övervakningskameror styrs/manövreras från en närliggande plats, t.ex. från en övervakningscentral eller liknande utan att kamerorna för den sakens skull faller utanför lagens tillämpningsområde. Mot den angivna bakgrunden kan den i målet aktuella kameradrönaren som enligt uppgift kan övervaka utan fortlöpande handhavande - inte anses vara manövrerad på platsen i kameraövervakningslagens mening. Integritetsrisker Om kameror monterade på drönare, som kan filma människor på en mängd olika platser där enskilda kan uppehålla sig, inte ska anses omfattas av kameraövervakningslagen medför detta stora risker för intrång i den personliga integriteten. Detta gäller även om det handlar om den nu aktuella typen av drönare med begränsad kapacitet. Det innebär också att många känsliga platser såsom gator och torg, badstränder och friluftsområden kan övervakas utan att det behöver göras någon prövning enligt överviktsprincipen och utan att de som övervakas informeras om detta. Det kan inte ha varit lagstiftarens avsikt. Istället bör sådan kameraövervakning prövas i varje enskilt fall med möjlighet för länsstyrelsen att meddela nödvändiga villkor för hur övervakningen ska få ske för att inte ett otillbörligt intrång i den personliga integriteten ska uppstå. Datainspektionen anser sammanfattningsvis att kameraövervakningslagen är tillämplig när en kamera monteras på en drönare och används på sätt som anges i detta mål. Kameran får anses vara varaktigt uppsatt och inte manövrerad på platsen. Förvaltningsrätten borde därför ha gjort en bedömning enligt överviktsprincipen i 9 kameraövervakningslagen varför målet ska återförvisas dit för prövning. Detta överklagande har beslutats av generaldirektören Kristina Svahn Starrsjö efter föredragning av datarådet Agneta Runmarker. I den slutliga handläggningen har även chefsjuristen Hans-Olof Lindblom och enhetschefen Nicklas Hjertonsson deltagit. Kristina Svahn Starrsjö Agneta Runmarker
Datainspektionen 2015-05-13 Diarienr 918-2015 7 (7) Exp. till: Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping