Riddarhusgränd GAMLA STAN, STOCKHOLM Arkeologisk förundersökning 2012 SR 1177 Rapportförfattare: John Wändesjö
Omslagsbild: Balustraden mot Riddarhusgränd, Kungl. hovfotograf Johannes Jaeger, 1880-talet (Riddarhusets arkiv) Rapportförfattare: John Wändesjö Ritningar: John Wändesjö och Ezequiel Pinto-Guillaume ISBN 978-91-87287-20-6 Riddahusgränd Riddarhusets gård Arkeologisk förundersökning 2012 SR 1177 1
Figur 1. Undersökningsområdet markerat på registerkartan. Skala 1:4000. 2
1 Inledning Stockholms stadsmuseum har utfört en arkeologisk förundersökning norr om Riddarhuset och i östra delen av Riddarhusets gård (se figur 2). Arbetet föranleddes på grund av att Skanska AB schaktade för att förstärka och restaurera en balustrad. Undersökningen utfördes under hösten 2012. Figur 2. Schakt- och sektionsplan. 3
2 Administrativa uppgifter Stadsdel: Gamla Stan Kvarter: Hercules 1:1 Adress: Riddarhusgränd Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Uppdragsgivare: Riddarhuset Länsstyrelsens beslut dnr: 431-30889-2012 SSM dnr: 4.4/4260/2012 Undersökningsperiod: Hösten 2012 Arkeologisk personal: John Wändesjö Dokumentation: Dokumentationen förvaras i SSM:s arkiv. 3 Sammanfattning Stockholms stadsmuseum har utfört en arkeologisk förundersökning i samband med schaktningsarbete på Riddarhusets gård, som tillhör fastigheten Hercules 1. Under arbetet upptogs 2 schakt (se figur 2). De lämningar som framkom tolkades som grundmurar till stallbyggnader som uppfördes efter 1680 och revs omkring 1870. Övriga lämningar utgjordes av en gårdsbeläggning av kullersten som daterades till tiden efter 1600. 4 Bakgrund Riddarhuset som ligger inom fastigheten Hercules 1:1, började byggas 1641 och stod färdigt 1674. Ursprungligen hade man tänkt sig bygga flygelbyggnader som inramade en gård norr om Riddarhuset. 1653 arbetade man med att lägga ut grunderna till dessa byggnader, men två år senare avbryts dessa arbeten och några flyglar blev aldrig färdigställda (Silverstolpe, 1926, s116). 1675 fanns det på Riddarhustomten en mängd av skjul och bodar. Här förekom även bostäder för kamrerer, vaktmästare och en smed. Det fanns även stallbyggnader som hyrdes ut (a.a s. 150). 1687 uppfördes stallängor norr om Riddarhuset längs med tomtens västra och norra sidor. I östra hörnet var de sammanbundna med en vaktmästarbostad (a.a s. 152). Senare vid 1700-talets mitt omnämns byggnation av ytterligare stallbyggnader och vagnshus (a.a s. 160). En stor förändring skedde 1870 då 4
huset fick fristående flyglar och trästallarna revs. I slutet på 1800-talet byggdes en terrass utmed huvudbyggnadens hela norra fasad (Se figur 3). Terrassen revs vid 1900-talets mitt. Figur 3. Karta över Stockholm av A.R. Lundgren, 1885. 5 Tidigare undersökningar Flera undersökningar har tidigare gjorts på gården i fastigheten Hercules 1:1 (se figur 4). Hans Hansson utförde en undersökning norr om Riddarhuset 1938 (SR 91). Schaktet upptogs ca 7 m norr om Riddarhusets östra del. Schaktet var ca 18 m långt och grävdes till ett djup av ca 2 m. I schaktet framkom rester efter ett tegelvalv. 5
1956 undersöktes ett schakt omedelbart norr om Riddarhusets fasad (SR 27). Schaktet var 1x1 m stort och i samband med undersökningen framkom rester av en tegelmur på en gråstenssockel. 1957 (SR 252) påträffades delar av en båt vid Riddarhusets norra och mellersta del. 1971 undersöktes ett schakt i samband med renovering av avloppsrör (SR 83). Schaktet var 49 m långt och ca 1 m djupt. I schaktet framkom en stenbeläggning och en tegelmur på gråstengrund. 1974 grävdes ett schakt längs med norra delen av Riddarhustomten som var ca 64 m långt och 1,5 m djupt (SR 82). I schaktet framkom en kullerstensbeläggning från en äldre gårdsnivå. 1989 utfördes en undersökning av ett schakt intill den östra flygeln som var ca 7 m långt och 1,8 m djupt. I schaktets sydöstra del framkom en 4 m lång mur (SR 951). År 1999 (SR 1336) utfördes ytterligare en undersökning i Riddarhusets gård (Hedlund, 1999) i samband med dragning av fjärrvärmeledning. Vid schaktningarna påträffades murrester i schaktets sydöstligaste del, alldeles vid infarten från Riddarhusgränden. Schaktet var här ca 2,5 m brett och grävdes ned till 1,7 m under nuvarande markyta. I den sydöstra delen framkom på 1,30 1,45 meters djup resterna av muren till ett tegelvalv som sträckte sig i SV-NO riktning. Murresterna var kända sedan tidigare och dokumenterades 1938 vid schaktningar för dagvattenledningar (SR 91). År 2013 utfördes en undersökning (SR 1180) längs den västra delen av tomten norr om Riddarhuset. Här framkom murar som tolkades som del av en terrass som sträckte sig längs med norra sidan av Riddarhuset från andra hälften av 1800-talet fram till 1950. Det framkom även en äldre underlagrande mur. 6
Figur 4. Karta med tidigare undersökningar norr om Riddarhuset. Schakten är markerade med grönt. 6 Utförande/Metod Schakten grävdes med maskin. De anläggningar som framkom rensades fram för hand och dokumenterades i plan och sektion. 7
7 Undersökningsresultat Under arbetet upptogs två schakt (se figur 2). Schakt 1 var 21 m långt och 1 m brett och grävdes till ett djup av ca 1,50 m (se figur 5 och 6). Sektion 1.1 Överst fanns ett lager med moderna fyllnadsmassor (K1). Markytan låg ca 4,0 m.ö.h och lagret var ca 0,5 m tjockt. Därunder följde ett raseringslager med tegel och kalkbrukskross (K8). Raseringslagret har sannolikt tillkommit när man rivit en byggnad i områdets närhet (se nedan, K11). Näst följande lager bestod av brunt grusblandat kulturlager (K9). Mellan 0 2 m i sektionen (se fig. 5) framkom en kallmurad grundmur av gråsten (K11). Muren var bevarad till en höjd av ca 1 m och var synlig i den västra schaktväggen. Den kan vara en grundmur till en av de stallbyggnader som fanns på Riddarhusets gård från 1680 fram till 1870. På en Tessins karta från 1733 kan man se byggnadskroppar som följer Riddarhustomtens begränsning mot väst, norr och öst (se fig. 8 och 9). Raseringslagret (K8) som överlagrar muren kan ha tillkommit när man rev stallbyggnaderna under 1800-talets andra hälft. Sektion 1.2 Sektion 1.2 har samma lagerföljder som sektion 1.1. Mellan 7-9 meter påträffades ytterligare en kallmurad grundmur (K10) synlig i den västra schaktväggen. Denna mur tillhör sannolikt samma byggnad som K11och kan vara del av en stallbyggnad som uppförts efter 1680. Sektion 1.3 Mellan 14 till 16 m framkom en gråstensmur fogad i kalkbruk (K7). Muren var bevarad till en höjd av ca 1 m och en bredd av ca 2 m. Muren framtogs även i plan (se fig. 6). Anläggningen tolkas som en byggnad som sträckt sig norrut från Riddarhusets fasad. Byggnaden finns utritad på Tessins karta från 1733. Mellan 19 och 21 m framkom ytterligare en kalkbruksfogad mur (K6) som tillhört samma byggnad som mur K7 (se fig.8). 8
Denna mur var bevarad till en bredd av ca 1,5 m och en höjd av 1 m. För övrigt bestod marken av sentida fyllnadsmassor (K1). Sektion 2.1 Schakt två var ca 7 m långt och 1 m brett. Marken grävdes till ett djup av ca 1,50 m under markytan. Överst framkom sentida fyllnadsmassor (K1). Mellan 0 1 m i sektionen framkom en mur som delvis var täckt av betong (K12). Betongen har sannolikt tillkommit vid ett senare tillfälle än när muren anlades. Muren hör troligen till samma anläggning som framkom i sektion 1.3 (K6 och K7). Denna mur finns utritad på Tessins karta från 1733 och är markerad med blått på fig. 8. Söder om muren och under K1 framkom lager som tolkades vara äldre än muren. Överst i lagerföljden fanns brun askblandad lera (K2). Näst följande lager bestod av brunsvart kulturjord (K3) och tolkas vara avsatt ovanför en stenläggning av kullersten (K4). Stenläggningen är antingen rester efter en gata eller en gårdsbeläggning. Under stenläggningen följde ett grått sandblandat kalkbrukslager (K5). I detta lager påträffades en del fynd. Här fanns bland annat fynd av ett kritpipsskaft (F13), vilket daterar lagret och den ovanliggande stenläggningen till tiden efter 1600. Det är möjligt att stenläggningen anlagts efter Riddarhusets färdigställande omkring 1674. För övrigt framkom olika fragment från olika typer av keramik. Vanligast var fragment från yngre rödgods (BIIy, F1-7) och fajans (F9-10). Ett fynd som utmärker sig var en speltärning av horn (F14). Tärningen kan vara från medeltiden eftersom summan från de motsatta sidorna av tärningen gav talen 3, 7 och 11. Moderna tärningar ger alltid summan 7. 9
Figur 5. Sektioner 1-1, 1-2 och 1-3 mot sydväst. 10
Figur 6. Plan av sydvästra stycket i Schakt 1. 11
Figur 7. Sektion 2-1 mot sydväst. 12
8 Slutsatser I samband med renoveringen av en stenbalustrad längs med Riddarhusgränd på Riddarhusets gård har Stockholms stadsmuseum utfört en arkeologisk förundersökning i form av en schaktkontroll. Vid undersökningen av schakt 1 framkom två kallmurade grundmurar (K10, K11) till det som kan vara en stallbyggnad från tiden efter 1680. På Tessins karta från 1733 finns en byggnad som löper längs med Riddarhusgränd i detta läge. Längre söderut i schakt 1 påträffades två gråstensmurar fogade i kalkbruk (K6 och K7). Dessa murar överensstämmer med en byggnadskropp som sträcker sig från Riddarhuset och norrut på Tessins karta. Även denna byggnad har förmodligen fungerat som stall och kan vara byggd efter 1680. I schakt 2 framkom en gråstensmur (K12) som bör vara del av samma mur som K6 och K7. I schakt 2 framkom orörda kulturlager bevarade i den västra sektionsväggen som var äldre än muren. Nära schaktbotten fanns en gata eller gårdsbeläggning av kullersten som daterades till 1600-tal. Bland fynden som påträffades under stenläggningen fanns bland annat en tärning tillverkad av horn. Figur 8. Kartöverlägg grundat på Tessins karta från 1733, Lundgrens Karta från 1885 och en moderna stadskarta. Blå markering är likvärdigt med stallbyggnader som syns på Tessins karta. Röd markering är Riddarhusets terrass som syns på Lundgrens karta. 13
Fig. 9. Detalj av Tessins karta från 1733. 9 Referenser Otryckta källor SR = Stadsarkeologiskt register. Finns på Stockholms stadsmuseum. Litteratur Silferstolpe, G. 1926. Riddarhusets byggnadshistoria. Särtryck ur Sveriges Riddarhus. Stockholm. Hedlund, J. 1999. Hercules. Arkeologisk förundersökning. Stockholms stadsmuseum Arkeologisk Rapport 1999:12, Stockholm. 14
Bilaga 1: Fyndlista Fnr Kontext Sakord Formtyp Del Material Godstyp Ant. frg 1 5 Kärl Trebensgryta Bot Ben Keramik BIIy Yngre rödgods 2 2 5 Kärl Trebensgryta Bot Ben Keramik BIIy Yngre rödgods 1 3 5 Kärl Skål Buk Keramik BIIy Yngre rödgods 1 4 5 Kärl Fat? Buk? Keramik BIIy Yngre rödgods 1 5 5 Kärl Kruka Bot Buk Keramik BIIy Yngre rödgods 1 6 5 Kärl Gryta Myn Buk Keramik BIIy Yngre rödgods 1 7 5 Kärl Fat Myn Buk Keramik BIIy Yngre rödgods 1 8 5 Kärl Kruka Bot Buk Keramik BII Oglaserat lergods 1 9 5 Kärl Fat Bot Buk Keramik Fajans 1 10 5 Kärl Fat Myn Keramik Fajans 1 11 5 Kakel Väggkakel Keramik 1 12 5 Kakel Rumpkakel Kant Keramik 1 13 5 Kritpipa Skaft Piplera 8 14 5 Tärning Ben/Horn 1 15 5 Fönsterglas Glas 1 16 5 Fönsterglas Glas 1 17 5 Kärl Flaska? Buk? Glas 1 15