Året som gått Ringhals miljöredovisning 2011 1
Innehåll Ansvarsfullt miljöarbete 3 Ringhals och miljön 5 Ringhals miljöledning 8 Ringhals och ständiga förbättringar 14 Miljöprestanda 2011 16 Ringhals miljösamarbete i närregionen 24 Miljöhändelser 2011 26 Kärnindikatorer 27 Ringhals miljömål 2012-2015 35 2
Ansvarsfullt miljöarbete 2011 blev de långa revisionernas år på Ringhals. På Ringhals 4 genomfördes under 2011 den största moderniseringen någonsin, med gott slutresultat men med cirka två månaders revisionsförlängning. De tre ånggeneratorerna byttes ut, och för första gången i Europa genomfördes ett byte av tryckhållare. Dessutom gjordes stora komponentutbyten i turbinanläggningen och digital turbinövervakning infördes. För Ringhals 2 kom större delen av året att präglas av sanerings- och återställningsarbetet efter en brand i reaktorinneslutningen. Brandhändelsen fick stor medial uppmärksamhet men innebar i sig ingen påverkan ur miljöhänseende saneringsvatten renades med jonbytare och filter innan det släpptes ut till kylvattenkanalen. Ringhals arbete med säkerhetsutveckling har fortsatt under året med syfte att skapa förutsättningar för långsiktigt säker och stabil elproduktion. Såväl inom säkerhets- som miljöområdet jobbar vi med utveckling genom ständiga förbättringar i verksamheten. Välkommen att läsa mer om Ringhals miljöarbete i denna miljöredovisning. Den ingår i vårt åtagande enligt EMAS (Eco Management and Audit Scheme), EU:s frivilliga miljöstyrnings- och redovisningsförordning. Ringhals är EMAS-registrerat sedan 1999. Några punkter om miljöåret En så kallad bioreaktor har tagits i drift för biologisk rening av sanitärt avloppsvatten, vilket innebär en långsiktigt hållbar lösning för att ta hand om syreförbrukande ämnen. Beräkningsmodellen för utsläpp av ammoniak till luft har setts över och vi har vidtagit åtgärder för att utsläppsvillkoret inte ska överskridas. En förprojektering har startats inom energieffektivisering med syfte att införa åtgärder fram till 2013. Vi har tagit fram en ny gemensam metod för riskvärdering inom områdena yttre miljö, arbetsmiljö och brand. Miljödomstolen fastställde att Ringhals bullervillkor nattetid står fast vid 43 db(a). I vår Miljödom från 2006 fanns frågor som krävde utredning. Frågor gällande Säkerhet och Strålskydd har utretts och besvarats under året. 3
Eva Halldén, VD: Ringhals miljöarbete är viktigt, inte minst för omvärldens förtroende för vår verksamhet. Eva Halldén efterträdde Bertil Dihné som VD för Ringhals AB den 1 januari 2012. Hon har jobbat i kärnkraftsbranschen under 30 år och kommer närmast från en stabschefstjänst inom Vattenfalls kärnkraftsverksamhet. 4
Ringhals och miljön Vad är Ringhals Ringhals kärnkraftverk är Nordens största kraftverk och ligger på västkusten cirka sex mil söder om Göteborg i Varbergs kommun. Ringhals AB ägs av Vattenfall AB (70,4 procent) och E.ON Kärnkraft Sverige AB (29,6 procent), ett dotterbolag till E.ON. Under 2011 har Ringhals producerat 18,9 TWh (miljarder kilowattimmar). Det motsvarar 13 % av Sveriges elproduktion 2011. Sveriges elproduktion 2011 var 146 TWh (Källa: svenskenergi.se ). Totalt har Ringhals fyra reaktorer med en installerad elektrisk effekt på 3 717 megawatt. Kraftverket omsätter drygt 6 miljarder kronor, har ungefär 1 500 anställda och köper in omkring 700 årsarbeten av konsulter och entreprenörer. Elproduktionsprocessen Grundprincipen för elproduktion i ett kärnkraftverk är att stora mängder energi frigörs när uranatomer klyvs. Energin används för att omvandla vatten till ånga. Ångan driver turbiner, som sedan driver generatorn där elen alstras. Ringhals förbrukar normalt 70 ton bränsle i form av uran per år. Vid full drift passerar varje sekund cirka 170 kubikmeter havsvatten genom de fyra anläggningarna. Havsvattnet används för att kyla den varma ångan som bildas. Havsvattnet värms cirka 10 grader under färden genom kraftverket. Ringhals har som enda kärnkraftverk i Sverige, som ett av få i världen, både en kokvatten- och tre tryckvattenreaktorer. 5
Kokvattenreaktorn Ringhals 1 I kokvattenreaktorn kokar som namnet anger vattnet till ånga. Ångan leds direkt till turbinanläggningen och får turbinerna att snurra. Vattenkokaren som kokar 1000 liter vatten på en sekund! Reaktorn innehåller uran och vatten. När uranatomerna klyvs frigörs energi som får vattnet i reaktortanken att börja koka och ånga bildas. Ångtrycket gör att turbinens skovlar börjar snurra (3 000 varv per minut). Turbinen driver elgeneratorn som alstrar el. Elen transporteras genom kraftledningar ut till användarna. När ångan lämnat sin energi i turbinen leds den vidare till kondensorn, som består av en mängd smala rör. Genom rören pumpas havsvatten och när ångan träffar utsidan av rören kyls den ner och kondenseras, det vill säga blir vatten. Vattnet i reaktorn bildar ett slutet kretslopp och kylvattnet från havet kommer därför aldrig i kontakt med ångan från reaktorn. Tryckvattenreaktorerna Ringhals 2, 3 och 4 Högt tryck gör att reaktorvattnet inte kokar trots att det är närmare 300 grader varmt. Reaktorn innehåller uran och vatten. När uranatomerna klyvs frigörs energi som värmer upp vattnet till 300 grader. Det höga trycket i reaktorn gör att vattnet inte kokar. Trycket regleras av tryckhållningskärlet. Det heta vattnet från reaktorn överför värmen till ånggeneratorernas vattenkrets där ånga bildas eftersom trycket är lägre. Trycket från den heta ångan gör att turbinens skovlar börjar snurra (3 000 varv/minut). Turbinen driver elgeneratorn som alstrar el. Elen transporteras genom kraftledningar ut till användarna. När ångan lämnat sin energi i turbinen leds den vidare till kondensorn, som består av en mängd smala rör. Genom rören pumpas havsvatten och när ångan träffar utsidan av rören kyls den ner och kondenseras, det vill säga blir vatten. Vattnet i reaktorn bildar ett slutet kretslopp och därför kommer varken ånggeneratorernas vattenkrets eller kylvattnet från havet i kontakt med vattnet från reaktorn. 6
Miljöskydd Anläggningen är konstruerad för att förebygga och förhindra större miljöolyckor och miljötillbud. Interna driftrutiner, förebyggande underhåll samt tester och provningar bidrar till att öka säkerheten i anläggningen. Ringhals har förutom driftpersonal som arbetar med övervakning och kontroll dygnet runt, också en egen räddningstjänst som snabbt kan vara på plats om något inträffar. Utanför kontorstid finns alltid en vakthavande ingenjör som bland annat har till uppgift att stödja vid miljöolyckor. Verksamheter som har betydelse för säkerhet och miljö undersöks i interna såväl som externa revisioner. Så här fungerar säkerhetssystemet 1. Bränslet Uranet har en keramisk form, vilket gör det svårlösligt i både luft och vatten. 2. Bräslerör Rör av speciell metall (zirkaloy) som liknar rostfritt stål. 3. Reaktortank Tillverkad av 15-20 cm tjockt stål. 1 2 1 1 3 1 4 1 5 1 6 4. Reaktorinneslutningen Metertjock betong med ingjuten, gastät stålplåt. 5. Reaktorbyggnaden Reaktorbyggnaden omger reaktortank och reaktorinneslutningen. 6. Säkerhetsfilter Det finns särskilda filter som tar hand om minst 99,9% av de radioaktiva ämnena. Illustration: Coloric 7
Ringhals miljöledning Ringhals har valt att ha ett miljöledningssystem för att effektivisera och ständigt förbättra bolagets miljöarbete och miljöprestanda. Miljöledning ingår som en integrerad del i Ringhals ledningssystem. I verksamhetspolicyn finns riktlinjer för miljö som skapar förutsättningar för ett gemensamt synsätt. Verksamhetspolicyn Verksamhetspolicyn uttrycker vad VD förväntar sig för att vi ska nå våra gemensamma mål, och leva upp till våra intressenters krav och förväntningar, inklusive att uppfylla krav i lagar, förordningar och föreskrifter. Den gäller alla som är verksamma på Ringhals och utgör den allra översta nivån av interna krav. Den omfattar våra attityder, vår kultur, våra beslut, våra arbetssätt. Vår verksamhetspolicy ses över årligen och uppdateras vid behov. Vårt uppdrag är att med högsta möjliga säkerhet, ett miljöriktigt agerande, konkurrenskraft och uthållighet producera elektricitet. Därigenom skapar vi förtroende för vår verksamhet, gör Ringhals AB till ett föredöme och en framgångsrik organisation, som uppfyller ägarnas och samhällets krav och förväntningar. Säker och stabil drift Vi agerar och fattar beslut med goda marginaler i förhållande till krav, så att säkerheten upprätthålls i varje aktivitet. Vi tänker och tillämpar STARK; Stanna upp, Tänk efter, Agera, Reflektera och Kommunicera. Var och en tar ansvar för sitt arbete och agerar som förebild för god säkerhetskultur. Allt arbete på Ringhals har i förlängningen påverkan på vår förmåga att upprätthålla säker och stabil drift. Anläggningarnas status och underhåll Vi gör fortlöpande systematiska analyser av anläggningarnas status. Vi använder detta som underlag för långsiktighet och förutseende i utveckling och underhåll. Åtgärder genomförs planerat och med professionalism. Anläggningarnas tekniska status samt ordning och renhet vår housekeeping speglar vår säkerhetskultur och vårt ansvarstagande och är allas angelägenhet. 8
Säkerhetskultur Vi tar ansvar genom att hålla oss informerade om och arbeta mot gemensamma mål och följa regelverk, men också genom att ifrågasätta - i syfte att upprätthålla säkerheten och förbättra vår verksamhet. Vi visar respekt för vårt uppdrag och för varandra genom att agera professionellt och genom att kommunicera öppet och konstruktivt. Du som är ledare har ett särskilt ansvar att vara förebild och visa ditt engagemang ute i verksamheten. Vi har ett gemensamt ansvar för att skapa en god arbetsmiljö. Lärande och ständiga förbättringar Vi söker goda exempel och ett öppet utbyte av kunskaper och erfarenheter både internt och externt, och deltar aktivt i internationella och nationella organisationer. Vi omsätter erfarenheter i utveckling av anläggning, kompetens, kultur och arbetssätt. Vi strävar efter effektivitetsvinster för att kunna utveckla säkerhet och miljöprestanda och arbetar aktivt med att identifiera och åtgärda svagheter och brister. Vi har väl fungerande rutiner och metoder som stödjer en god inre och yttre miljö. Vi satsar på personalens hälsa och välbefinnande och vidtar de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och arbetsskador. Vi har en beredskap för att omhänderta och minimera följdskador av allvarliga störningar i verksamheten. Vi skapar förtroende för vår verksamhet hos kunder, ägare, medarbetare, allmänhet och myndigheter. Vi arbetar för att alla ska känna engagemang för Ringhals miljömål och betydande miljöaspekter. Våra leverantörer och entreprenörer lever upp till Ringhals miljöriktlinjer. Vi redovisar öppet våra miljömål och vårt miljöarbete. Vi för en nära dialog med myndigheter, närboende och andra intressenter kring frågor av betydelse för verksamheten. Allas medverkan krävs för att vi ska lyckas! Miljöriktlinjer Ringhals riktlinjer för miljö avser alla miljöaspekter som påverkas av verksamheten vid Ringhals. Med det menar vi främst drift, underhåll och utveckling av anläggningarna, med tonvikt på en god inre miljö och minimal påverkan på yttre miljö. All elproduktion medför miljöpåverkan. Vi ska vidta de åtgärder som krävs för att effektivt begränsa vår miljöpåverkan. Därför integrerar vi och prioriterar miljöfrågor i all verksamhet. Vi stödjer Vattenfalls ambition att vara nummer ett för miljön. Vi ska genom ett kontinuerligt miljöriktigt agerande förebygga att människa, anläggning och miljö kommer till skada. 9
Miljöcertifikat Ringhals är certifierat i enlighet med: Miljöledningssystem, ISO 14 001 EU:s miljöledningssystem, EMAS Miljövarudeklarerad el, EPD. Se avsnitt EPDcertifiering Sedan 1998 är Ringhals certifierat enligt det internationella miljöledningssystemet ISO 14 001. Varje år granskar en extern revisor om och hur vi uppfyller standarden. Vart tredje år genomförs en grundligare recertifieringsrevision. Detta skedde senast i december 2010. Under 2011 har två revisioner genomförts. Ringhals AB är sedan 1999 även registrerat enligt EMAS, EU:s frivilliga miljölednings- och miljörevisionsförordning som baseras på ISO 14 001. Enligt EMAS ska denna offentliga miljöredovisning ges ut och en årlig granskning av en oberoende revisor ska genomföras. EMAS- registreringen och miljöledningssystemet omfattar samma områden som beskrivs i vår miljökonsekvensbeskrivning, vilket bland annat innefattar: Kärnkraftverket med fyra produktionsenheter, tillhörande anläggningar och servicebyggnader inom industriområdet. Markdeponin för lågaktivt avfall Kraftverkshamnen EPD-certifiering Ringhals levererar EPD-certifierad (Environmental Product Declaration) el sedan 2002. EPD är en miljövarudeklaration som anger hur stor miljöpåverkan varje producerad enhet orsakar. EPD-informationen baseras bland annat på en livscykelanalys (LCA) och utförs i enlighet med ISO 14025. Denna ger besked om resursförbrukning, utsläpp, avfall, återvinning och markanvändning för varje kilowattimme el som produceras. LCA värderar inte miljöpåverkan eller miljöanpassning, men gör det möjligt att jämföra miljöegenskaperna för den el som produceras (av Vattenfall) i ett livscykelperspektiv - från vaggan till graven. Det möjliggör också jämförelser med annan miljövarudeklarerad energiproduktion. Bakom den certifierade EPD:n för Ringhals el ligger ett omfattande arbete med att ta reda på varje tänkbar miljöpåverkan från uranbrytningen i gruvor och dagbrott till rivning av anläggningar och slutförvaring av avfall. Även miljörisker, radiologi och påverkan på biologisk mångfald kvantifieras och beskrivs. Eftersom el är en produkt som används vid i stort sett all produktion är certifierade miljövarudeklarationer för el av stort värde för många av Vattenfalls kunder. EPD-data för el kan direkt användas i kundens egen EPD och marknadsföring. Utsläpp av växthusgaser g koldioxidekvivalenter per producerad kwh 16 14 12 10 8 6 Överdämning Drift Bygga/Riva Bränsle 4 2 0 Kärnkraft Vattenkraft Vindkraft 10
Ett ackrediterat certifieringsorgan verifierar uppgifterna i miljövarudeklarationen. EPD-systemet har initierats av regeringen och näringslivet. Huvudman för det internationella EPD-systemet är organisationen International EPD Consortium (IEC). Ringhals EPD har uppdaterats 2010 och du finner den på: http://gryphon.environdec.com/data/ files/6/7315/epd26.pdf. Krav på verksamheten Miljöarbetet på Ringhals regleras av en mängd olika lagar, tillstånd och beslut. De viktigaste lagarna finns samlade i miljöbalken, strålskyddslagen och lagen om kärnteknisk verksamhet samt föreskrifter från Naturvårdsverket och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Miljödomstolen, Länsstyrelsen i Hallands län, Transportstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten lämnar tillstånd och utövar tillsyn över vår verksamhet. Seveso Ringhals omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Risker sammanställs i en säkerhetsrapport. 11
Tillstånd för vår verksamhet Vattendomar Tillstånd för inseglingsränna och Videbergs hamn Ringhals har tillstånd för kraftverkshamnen i Videbergs hamn och för att underhålla och bredda inseglingsrännan till hamnen. Biologisk recipientkontroll Ringhals ska kontrollera fisket enligt ett program som har utarbetat av Vattenfall och dåvarande Fiskeriverket (numera Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Tillstånd enligt Miljöbalken Miljödom 2006 I mars 2006 fick Ringhals tillstånd enligt Miljöbalken för den befintliga verksamheten och vissa effekthöjningar. Miljödomen var förenad med villkor samt några frågor gällande Säkerhet, Strålskydd och fiske som krävde utredning. Under 2011 har frågorna om Säkerhet och Strålskydd besvarats. Dessa kommer att kompletteras under 2012 enligt krav från Mark- och Miljödomstolen. Miljödom 2009 Ringhals fick tillstånd till effektökning på Ringhals 4. Miljödom 2011 Miljödomstolen har under året fastslagit gällande bullerkrav nattetid, för mer information se Miljöprestanda 2011 sidan 16. Tillstånd enligt Kärntekniklagen Ringhals har tillstånd att driva Ringhals 1-4 inklusive serviceanläggningarna enligt kärntekniklagen. 2007 fick Ringhals tillstånd från dåvarande Statens Strålskyddsinstitut (SSI), numera Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), till fortsatt deponering av lågaktivt avfall i Ringhals markförvar. Vår miljöstyrning Miljöorganisation Utöver specifika tillstånd förenade med villkor har vi egna krav och mål för vår verksamhet. På Ringhals delas lagar och krav som vi berörs av in i olika områden, till exempel miljö, strålsskydd och brand. För varje område finns en ansvarig person utsedd som bevakar de krav som ställs på oss. Alla krav samlas i ett övergripande dokument och bryts därefter ner till verksamhetshandböcker och instruktioner. VD har yttersta ansvaret för att verksamheten bedrivs på ett miljömässigt säkert sätt och att gällande krav efterlevs. Arbetsuppgifterna inom miljöområdet är vidaredelegerade främst till produktionsoch serviceavdelningarna. Staben för Säkerhet, kvalité och miljö fungerar som controller och utövar en fristående granskning av vår verksamhet och ansvarar för samordning och utveckling av ledningssystemet. Avdelningen Skydd och miljö arbetar operativt med skydds- och miljöfrågor. Miljösamordnare och miljöråd På varje avdelning finns minst en miljösamordnare (cirka 20 stycken på Ringhals). Deras uppgifter är bland annat att fungera som kontaktperson för avdelning gällande miljöfrågor, ansvara för avdelningens miljörapportering och medverka vid värdering av miljöaspekterna. Avdelningarnas miljösamordnare utgör tillsammans Ringhals miljöråd. Miljörådet är till för att sprida erfarenheter inom organisationen och på så sätt hantera miljöfrågor på ett likartat sätt inom hela Ringhals. 12
Kemikaliehandläggare Avdelningar som använder kemikalier har en eller flera utsedda kemikaliehandläggare. De arbetar med att hålla kemikaliedatabasen uppdaterad, hålla ordning och reda i avdelningens kemikalieskåp, riskbedöma kemikalier och genomföra ronder på avdelningen. Strålskydd Utsläppsplanerare arbetar med att optimera driften och hitta nya möjligheter för att minska utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten, både under drift och under revisionsavställningarna. Dessutom ger de stöd och rekommendationer till driftpersonalen i utsläppsfrågor. Utsläppsplanerarna arbetar även med utbildningar och för att utbyta erfarenheter mellan blocken. Egenkontroll Ringhals har ett miljökontrollprogram som beskriver hur vi kontrollerar att vi uppfyller miljölagar och tillstånd. Miljökontrollprogrammet hålls aktuellt och uppdateras vid större ändringar i verksamheten. Under 2011 har ett nytt miljökontrollprogram redovisats till Länsstyrelsen. En gång om året granskas vi av en oberoende besiktningsman. Länsstyrelsen i Hallands län och Varbergs miljö- och hälsoskyddskontor brukar delta. Vid granskningen kontrolleras till exempel: att Ringhals har en fullgod egenkontroll att anläggningen drivs enligt miljötillstånd att driftjournaler förs (gäller till exempel avfall, sanitärt avloppsreningsverk och störningar av betydelse från miljöskyddssynpunkt) lagring av kemiska produkter kontroll av utsläpp att instruktioner finns för övervakning av miljöparametrar stickprov på personalens kompetens miljöarbetet utifrån påpekanden och rekommendationer som uppkom i samband med besiktningen. Miljörapportering Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken är Länsstyrelsen i Hallands län. Varje kvartal redovisar vi miljöparametrar till Länsstyrelsen via miljörapporter. En gång per år redovisas en mer utförlig årlig sammanställning av miljöläget. Tillsynsmyndigheten informeras även vid miljötillbud och miljöolyckor och vid ändringar i verksamheten. Allmänhet och närboende informeras genom denna miljöredovisning som kan hittas på vår hemsida. Dessutom ges information vid speciellt anordnade evenemang, i Ringhals Infocenter, via hemsidan samt media. Adress till Ringhals hemsida: www.vattenfall.se/ ringhals. Lokala säkerhetsnämnden i Varberg informeras regelbundet om verksamheten på Ringhals. Enligt svensk lag ska allmänheten ha insyn i det kärntekniska säkerhets- och strålskyddsarbetet genom en lokal säkerhetsnämnd i varje kärnkraftskommun. Årets besiktning genomfördes under två dagar i september. Ringhals jobbar nu med att förbättra 13
Ringhals och ständiga förbättringar Ringhals miljöpåverkan, så kallade miljöaspekter, beskrivs i en miljöutredning. Miljöaspekterna värderas årligen för att avgöra vilka miljöaspekter som är av betydelse. Metoden för värdering av miljöaspekterna omarbetades under 2010 och detta arbete har fortsatt under 2011. Dessutom har ett projekt genomförts för att identifiera förändringar som kan ge ökad tydlighet och enkelhet i uppdrag och ansvar inom miljöområdet. 14
Ringhals betydande miljöaspekter I tabellen nedan redovisas de miljöaspekter som varit betydande under 2011. Betydande miljöaspekter på Ringhals 2011 Egen energianvändning Miljöpåverkan och hantering av Ringhals betydande miljöaspekter Till och med utgången av 2013 ska Ringhals ha genomfört energieffektiviserande åtgärder som leder till minskad årlig förbrukning med 2 000 MWh jämfört med 2007. En förprojektering av ett energieffektiviseringsprojekt har startats för att ta hand om energieffektiviserande åtgärder på Ringhals fram till 2013, se även Miljöprestanda 2011 sidan 17. Tjänsteresor Ringhals ska enligt miljödomen aktivt arbeta med att minska miljöpåverkan från transporter. Tjänsteresor är en viktig del av transporter som uppkommer till följd av Ringhals verksamhet. Utgångspunkten har varit att vid reseplanering ersätta resan med telefonkonferens, videkonferens och netmeeting om det är möjligt. Antal resor med flyg har minskat med 21,1 % under 2011 jämfört med 2010. Körda kilometer i tjänsten med hyrbil, personalbil och egen bil, har minskat med 6,5 % under 2011 i jämförelse med 2010. Vattenfalls resepolicy har fått ökat fokus under året, se även Miljöprestanda 2011 sidan 22. Radioaktivt avfall Ringhals kan behöva se över sina rutiner för att leva upp till SSM s nya föreskrift för friklassning. Med optimerad källsortering skulle den radioaktiva avfallsmängden kunna minska. Uppkomsten av en mindre mängd radioaktivt avfall på Ringhals innebär att mindre mängd avfall hamnar i slutförvaren. Därmed optimeras lagringsutrymmena i slutförvaren. Under 2011 har ett nytt verksamhetsområde Avfall och Avvecklingsplanering arbetats fram, se även Miljöprestanda 2011 sidan 22. Uppkomst av konventionellt avfall På Ringhals uppstår stora mängder avfall. På blocken, i verkstäder och kontor finns mindre miljöstationer med kärl för 5-10 fraktioner. På miljöstationen samlas icke radioaktivt avfall ihop och sorteras i cirka 25 olika fraktioner innan de transporteras från Ringhals för omhändertagande. I första hand ska uppkomsten av avfall förebyggas. Under 2011 har ett nytt verksamhetsområde Avfall och Avvecklingsplanering arbetats fram, se även Miljöprestanda 2011 sidan 22. 15
Miljöprestanda 2011 Mer el och ännu högre säkerhet Ringhals har ännu inte passerat hälften av sin möjliga produktion. De kommande åren genomför vi många säkerhetshöjande åtgärder i våra anläggningar. Syftet är att ytterligare förstärka säkerheten så att Ringhals reaktorer även fortsättningsvis lever upp till myndigheternas säkerhetskrav. Vårt mål är också att öka produktionen med 4 TWh från dagens nivå, till en årsproduktion på 32 TWh år 2016. Produktionsökningen innebär ungefär lika mycket el som en stad av Göteborgs storlek använder på nio månader. Ökningen sker på flera sätt genom effektökningar, verkningsgradsförbättringar samt genom att skapa förutsättningar för att kunna hålla en hög och konstant produktion i våra anläggningar. Under årets revision på Ringhals 1 påbörjades utbyte av lågtrycksturbiner. På Ringhals 4 byttes högtrycksturbiner med kringutrustning samt turbinernas skydds- och reglersystem. De tre ånggeneratorerna byttes liksom tryckhållaren. Åtgärderna ger de tekniska förutsättningarna för att, när så beslutas, öka anläggningens termiska effekt med 18,6 procent till 3300 MW. Uran Tillverkning av kärnbränsle kräver mycket energi och orsakar utsläpp till luft, vatten och mark av bland annat svaveldioxid, kväveoxider och koldioxid. Kärnbränsle köps in av Vattenfall som sköter upphandlingar och granskar leverantörer med avseende på säkerhets- och miljökrav. Ringhals köper i sin tur bränsleelement från Vattenfall. 16
Vattenförbrukning I processen används stora mängder kommunalt vatten. Innan vattnet används i processen renas det ytterligare i en s.k. totalavsaltningsanläggning. För att minska förbrukningen renas och återanvänds en stor del av processvattnet. Energiförbrukning Ringhals använder el bland annat till olika processer i elproduktionen, till ventilation, belysning, uppvärmning och kylning av lokaler, samt drift av teknisk kontorsutrustning. Spillvärme från Ringhals 2 används för uppvärmning av kontor och verkstäder. Elförsörjningen måste alltid säkerställas till säkerhetssystemen och därför finns dieseldrivna reservkraftverk. En förprojektering av ett energieffektiviseringsprojekt har startats för att ta hand om energieffektiviserande åtgärder inom Ringhals fram till 2013. Under 2011 har utomhuskompensering av ventilation införts i en verkstad, i ett förråd samt på några kontor. I samband med rondning säkerställs det att belysningen är släckt nattetid. Flera avdelningar har påmint sina medarbetare om att släcka efter sig när man inte vistas på sitt kontor eller allmänna utrymmen samt att stänga av datorer innan hemgång. Utsläpp till luft och vatten Ringhals släpper ut små mängder radioaktiva ämnen till atmosfären och via kylvattnet ut i havet. Utsläpp till luft och vatten övervakas kontinuerligt. Spill- och process-avloppsvatten från reaktoranläggningarnas radioaktiva områden tas om hand, renas och kontrollmäts innan det släpps ut till havet. Gasformiga och luftburna radioaktiva ämnen fördröjs inne i anläggningen så att de hinner klinga av innan de släpps ut via skorstenen, där mängd och nuklidsammansättning mäts. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är tillsynsmyndighet för detta område. Vi har i miljöprövningar åtagit oss att minska utsläppen av radioaktiva ämnen till luft och vatten. De målvärden som vi ska uppnå till år 2011 har redovisats till SSI (numera SSM) och utfall redovisas årligen till myndigheten. Utsläpp 2004-2011 redovisas i diagrammen nedan. Vi arbetar långsiktigt med åtgärder för att uppfylla utsläppsmålen. Bq 4,0E+13 3,5E+13 3,0E+13 Utsläpp av radioaktiva ämnen till luft Luft åtagande (Bq) Luft utfall (Bq) Bq 2,5E+10 2,0E+10 Utsläpp av radioaktiva ämnen till vatten Vatten åtagande (Bq) Vatten utfall (Bq) 2,5E+13 1,5E+10 2,0E+13 1,5E+13 1,0E+10 1,0E+13 5,0E+12 5,0E+09 0,0E+00 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 0,0E+00 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Kol-14 och tritium ingår inte i beräkningarna som redovisas ovan. Under 2009 och 2010 har luftutsläppen varit lägre än normalt på grund av långa avställningar på Ringhals 1. De högre värdena till luft under 2004 och 2005 beror på Ringhals 2:s bränsleskada, vilken avlägsnades i februari 2005. Tritium ingår inte i beräkningarna som redovisas ovan. Ökningen 2010 beror bland annat på att svårrenat vatten från Ringhals 2-4 regelmässigt överförs till Ringhals 1 som har bättre reningsmöjligheter. Möjligheterna på Ringhals 1 försvårades emellertid då en tank i reningsprocessen reparerades under revisionen. 17
Utsläpp av koldioxid Ringhals omfattas av lagen om utsläppsrätter genom de koldioxidutsläpp som främst uppkommer från provdrift av reservkraftdieslar. Under 2011 var reaktorerna under vissa perioder inte i drift på grund av omfattande underhåll och moderniseringsarbeten. Vid normal drift värms flera lokaler upp av värmen som alstras vid normal elproduktion. När produktion stod stilla fanns behov av att värma upp lokaler på Ringhals 3 och 4 med oljeeldande pannor. Dieselförbrukningen för uppvärmning medförde att Ringhals förbrukade mer dieselolja än normalt. Vid normal drift släpper vi ut mindre än 1 500 ton koldioxid per år men med rådande situation 2011 släppte Ringhals ut 2 043 ton koldioxid. Extra utsläppsrätter har köpts in för att täcka behovet för året. På grund av ändringar i verksamheten, bland annat planerade installationer av två nya reservkraftdieslar och en installerad reservkraftdiesel till en datorhall, ansökte vi om ett nytt tillstånd för utsläpp av koldioxid. Det nya tillståndet började gälla i slutet av december 2011 och beräknas ge ett utsläpp av 1500 ton koldioxid. Utsläpp av ammoniak till luft På Ringhals doseras hydrazin i vissa processystem för att undvika korrosion. När hydrazin bryts ner i processen bildas bland annat ammoniak som släpps ut till luften. Ton 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Utsläpp av ammoniak till luft 2007 2008 2009 2010 2011 År Under 2010 överskreds villkoret för utsläpp av ammoniak till luft marginellt. Ringhals anmälde överskridande av villkor till Länsstyrelsen som förelade Ringhals att inkomma med en beskrivning av hur problemet skulle åtgärdas. Länsstyrelsen anmälde Ringhals för misstanke om brott, till Åklagarmyndigheten (Riksenheten för miljö-och arbetsmål). Åklagarmyndigheten ansåg att det inträffade var av ringa omfattning och därmed inte brottsligt och därmed inleddes ingen förundersökning. Under 2011 har Ringhals arbetat med att validera beräkningsmetoden som använts för beräkning av utsläpp av ammoniak till luft. För att kunna identifiera den mest korrekta metoden har vi gjort manuella mätningar av ammoniakhalten. Dessa mätningar visar på att utsläppet är lägre än resultatet som togs fram med befintlig beräkningsmodell. För att säkerställa riktigheten i mätningarna har IVL Svenska miljöinstitutet anlitats för att genomföra mätningar med ackrediterad metod. Ringhals har lämnat svar på föreläggandet från Länsstyrelsen. I svaret anges bland annat orsak till överskridande av villkoret, vilka åtgärder som Ringhals har genomfört, beskrivning av validering av gällande beräkningsmodell (börjar gälla 2012) och hur arbetet kommer att fortsatta. Utsläppen av ammoniak har varit betydligt lägre under 2011 på grund av den korta driftsäsongen, villkoret har innehållits. Gränsvärde Ammoniak 18
Utsläpp av köldmedia I kyl- och luftkonditioneringsaggregat finns köldmedia. Köldmedier kan vid läckage bidra till växthuseffekten men även nedbrytning av ozonlagret. Omfattande reparationer har utförts på några av de större kylaggregaten under 2011. Utsläppen av köldmedia har ökat under året, se Kärnindikatorer sidan 33. Utsläpp av lösningsmedel Lösningsmedelbaserade produkter används på Ringhals. Dessa avger flyktiga organiska ämnen (VOC) när de avdunstar. Enligt villkor i miljödomen får utsläpp av VOC inte överstiga 10 ton per år. Under 2011 har vi sett över och anmält en ny modell för beräkning av utsläpp av VOC till luft. Modellen har godkänts av Länsstyrelsen och enligt den nya beräkningsmodellen har 3,3 ton VOC avgivits till luft under 2011. Industribuller Inom Ringhals industriområde bedrivs verksamhet som kan ge upphov till externbuller vilket kan uppfattas som störande för närboende. Under 2011 har miljödomstolen fastslagit att gällande bullervillkor nattetid (kl 22.00 07.00) är 43 db(a). Närboende överklagade domen men Miljööverdomstolen meddelade att det inte fanns skäl till att ompröva fallet. Miljödomstolens avgörande står därför fast. Detta innebär att verksamheten vid Ringhals som riktvärde inte får ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än följande ljudnivåer: Dagtid (kl. 07.00 18.00) 50 db(a) Nattetid (kl 22.00 07.00) 43 db(a) Övrig tid 45 db(a) Nattetid får momentanvärdet inte överstiga 55 db(a) som riktvärde annat än under kortare tidsintervall vid test av säkerhetsventiler. Exempel på ljudnivåer vid olika vardagliga situationer (Källa: Länsstyrelsen i Skåne län) [Buller plan PM 1:1 2007-04-26] 19
En kartläggning av Ringhals externa industribuller har utförts under 2011. Kartläggningen omfattar både immissionskontroll, dvs. ljudmätningar i fastställda mätpunkter, och emissionskontroll med beräkning av bullret i omgivningen. Beräkningarna visar att bullervillkoret förväntades innehållas under hela dygnet, dock utan marginal nattetid i en mätpunkt. Tidigare ljudmätningar i denna punkt har visat att hög ljudnivå endast uppträder vid rak medvind från Ringhals 1 och vid vindstyrkor på cirka 5 m/s. Vi har genomfört åtgärder för att minska bullernivåerna. Jämfört med 2009 har ljudnivåerna minskat med i storleksordningen 1 db i två mätpunkter, vilket förklaras av byte av Ringhals 4:s huvudtransformatorer under 2010 till tystare variant. För övrigt kunde inga större bullerpåverkande förändringar upptäckas. Kylvatten Ringhals tar in stora mängder havsvatten för att kyla ångan som bildas i elproduktionsprocessen. Vid full effekt värms kylvattnet upp cirka 10 grader innan det släpps ut till havet igen. På 400-500 meters avstånd från utsläppspunkten är havsvattnets temperatur högst ett par grader högre än den normala temperaturen. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har vid återkommande kontroller visat på vissa förändringar av artsammansättningen inom ett begränsat område vid kylvattenutsläppet pga. temperaturökningen. Vissa fiskarter trivs i det varma vattnet och söker sig dit, medan andra gör motsatsen och minskar i antal. Även floran är påverkad vid utsläppspunkten på grund av det varma vattnet och den starka strömmen. På ett avstånd av cirka 500 meter från utsläppspunkten har förändringarna i stort sett upphört. allt uppstår, avlägsnas manuellt vid de årliga översynerna (revisioner) och mellanlagras på en avsedd lagringsyta i avvaktan på kompostering. Processystem Kemikalier tillsätts dels för att reglera reaktorprocessen, men även för att motverka korrosion. I anläggningarna uppstår vattenutsläpp genom dränage, avsiktliga reningsflöden från processystemen och läckage. En stor del av vattnet renas och återanvänds. Resterande mängder släpps ut till havet efter kontroll av radioaktiva ämnen samt eventuell förekomst av olja och kromater. Till utgående kylvattnen förs förbrukat processvatten. I processen används bland annat borsyra, lut och svavelsyra. Beståndsdelarna i dessa ämnen förekommer naturligt i havsvatten. Under färden genom kylvattentunnlarna neutraliseras en stor del av kemikalierna innan de når utsläppspunkten. Alla utsläppstråk med risk för oljeläckage är försedda med oljeavskiljare och rutiner för tömning av oljeavskiljare finns. Under hösten 2011 filmades botten med en så kallad undervattensfarkost som styrs från vattenytan. Inga tecken på syrebrist identiferades. För att förhindra musslor och havstulpaner från att växa på ytor i de delar av kylvattensystemet som kyler säkerhetssystem, tillsätts natriumhypoklorit under delar av året. Den påväxt som trots 20
Sanitärt avloppsreningsverk Miljödomstolen har ställt krav på hur höga halter av totalfosfor och biologiskt syreförbrukande ämnen (BOD 7 ) som det utgående vattnet från Ringhals sanitära avloppsreningsverk får innehålla. Ringhals har uppfyllt ställda krav under 2011. Drifttagning av ny bioreaktor En ombyggnation av det sanitära avloppsreningsverket genomfördes under 2010 i syfte att uppnå en långsiktigt hållbar reningskapacitet, framförallt gällande utsläpp av BOD 7. Ombyggnationen innebär i korthet att en ny bioreaktor installerades för rening av organiska ämnen och den gamla biologiska reningen kopplades bort. Bioreaktorn har tagits i drift under 2011. mg/l Utsläpp från avloppsreningsverket 18 16 14 12 10 8 6 4 Gräns årsmedelvärde BOD7 Årsmedelvärde BOD7 Gräns årsmedelvärde Totalfosfor Årsmedelvärde Totalfosfor 2 0 2009 2010 2011 År 21
Kemiska produkter Samtliga kemiska produkter som används på Ringhals bedöms ur reaktorsäkerhets-, hälso- och miljösynpunkt. Avdelningen för Skydd och miljö har i sin bedömning av kemiska produkter rätt att föreslå förbud om produktens egenskaper strider mot Ringhals krav. Kemiska produkter som ska föras in i anläggningarna verifieras via streckkod för att kontrollera att produkterna är godkända och registrerade i Ringhals kemikalieregister. Områden där kemiska produkter hanteras rondas regelbundet. Vi arbetar kontinuerligt med att försöka byta ut hälsofarliga kemikalier till mindre farliga. Transporter Enligt villkor i miljödomen ska Ringhals arbeta med att minska miljöpåverkan från transporter som följer av verksamheten. Externa transporter samordnas i största möjliga mån för att minska miljöpåverkan. Vi arbetar för att allt mer själva hantera och styra hemtagning av varor. På detta sätt kan transporterna koordineras och samordnas. Under 2011 har Ringhals påbörjat ett arbete med att miljöaspekter vid transporter skall finnas med när man tecknar nya avtal. Ett arbete pågår för att se över hur de interna transporterna kan effektiviseras. Förslag på lösningar håller på att tas fram. Våra tjänsteresor ska genomföras med hänsyn till kostnad, säkerhet, miljövänlighet och resursinsats. Utgångspunkt för 2011 har varit densamma som tidigare år, det vill säga att vid reseplanering undersöka om möjlighet finns för att ersätta resan med telefon-, videokonferens eller netmeeting. Möjlighet finns för personalen att åka kollektivt till och från arbetet. Tidtabellen för bussar i linjetrafik är anpassade till personalens arbetstider. Avfall Ringhals strävar hela tiden efter att minska volymen låg- och medelaktivt driftavfall. Det gör vi till exempel genom att inte ta in mer material än absolut nödvändigt i anläggningarna. En del radioaktivt avfall kan tvättas rent från radioaktivitet och friklassas. Efter friklassningen kan avfallet hanteras som konventionellt avfall. Det radioaktiva avfallet komprimeras för att minska volymen och tar därmed upp mindre plats i slutförvaret. 22
I verksamheten uppkommer en mängd olika sorters avfall med potentiell miljöpåverkan. Det konventionella avfallet källsorteras i cirka 25 olika fraktioner. Utgångspunkten för avfallshanteringen är att så mycket som möjligt ska återanvändas eller återvinnas. För att underlätta källsorteringen finns mindre lokala uppsamlingsstationer (miljöstationer) på driftområdet och industriområdet. Under 2011 sorterades 99,9 % av vårt avfall. Vid speciella arbeten upprättas avfallsplaner som skräddarsys just för det aktuella arbetet. Ringhals anlitar enbart godkända transportörer och mottagare av det farliga avfallet. Under 2011 har ett nytt verksamhetsområde Avfall och Avvecklingsplanering tagits fram. Gällande krav och rutiner i verksamheten har setts över. Utbildning och kompetens Både Ringhals egen personal och våra entreprenörer genomgår en grundläggande utbildning, som bland annat ger kunskap om vårt miljöarbete, innan tillträde beviljas till vårt industriområde. Alla anställda genomgår en grundläggande miljöutbildning. Därefter hålls repetitionstillfällen vart femte år. Därtill finns speciella kurser för dem som arbetar med kemiska produkter eller transport av farligt gods. Inför revision hålls information för våra entreprenörer vilket innehåller praktisk information om våra miljörutiner. Erfarenhetsåterföring Miljörisker och miljöolyckor rapporteras i ett intern system. Analyser genomförs för att identifiera brister i organisationens arbetssätt. Resultaten används för att undvika allvarligare händelser, för att sprida erfarenheter och skapa förutsättningar för ständiga förbättringar. Miljöanpassade inköp och leverantörsbedömning Alla större och viktigare leverantörer leverantörsbedöms med avseende på miljö. Vid inköp av material tas också hänsyn till miljön. Förebyggande av olyckor Säkerhetsrapport angående förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor (Seveso) Ringhals omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen och Varbergs räddningstjänst genomförde ett gemensamt tillsynsbesök på Ringhals. Vid besöket framkom några förslag till förbättringar vilka Ringhals har arbetat vidare utifrån. Ny riskhanteringsprocess Ringhals har tidigare värderat miljörisker med olika metoder. Vi har nu arbetat fram en ny gemensam metod för att identifiera risker i verksamheten inom områdena yttre miljö, arbetsmiljö och brand. Kärnan i processen är att risker identifieras, åtgärdas och följs upp för att undvika oönskade händelser. När en icke acceptabel risk identifierats ska förslag på förebyggande och/eller konsekvenslindrande åtgärder tas fram och genomföras och därefter följas upp. Metoden har använts från och med våren 2011. Ett arbete med att sprida kunskap om metoden i organisationen pågår. 23
Ringhals miljösamarbete i närområdet Som Nordens och Vattenfalls största kraftverk har Ringhals höga miljöambitioner för verksamheten. Vi vill upprätthålla en god miljö, såväl för vår egen personal som för omgivningen och leva upp till de krav som myndigheter och omvärlden ställer på oss. Det är viktigt för förtroendet för vår verksamhet. Därför stöttar vi också olika projekt med miljöinriktning i vårt omvärlds- och sponsorsarbete. 24
Energi och Miljö Centrum i Varberg Ringhals är ett av de sju företag som var med och grundade Energi och Miljö Centrum i Varberg (EMC). EMC är ett näringslivsinitiativ där ett antal företag har gått ihop för att lyfta fram klimatfrågorna på agendan inom näringslivet genom olika aktiviteter såsom föreläsningar, seminarium och studiebesök. EMC är en icke-offentligt knuten, ideell förening som är politiskt obunden. Medlemskap är öppet för alla företag som har ett behov av inspiration och hjälp med energi- och miljöfrågor eller som har något att bidra med till andra företag. Nordens Ark Ringhals har ett sponsorsamarbete med Nordens Ark. Nordens Ark jobbar för att rädda och bevara utrotningshotade djur genom avel, uppfödning och återinplantering. Inom verksamheten ingår även information, utbildning och forskning om utrotningshotade djurarter. Projekt Ödhumla Ringhals stöder Världsnaturfondens Projekt Ödhumla. På Biskopshagens ängar betar sedan 1994 ett antal kor av rasen Vestlandsk fjordfä, även kallad Ödhumlan. Rasen är en gammal norsk kreaturstyp som fanns i mitten av 1800-talet. Med tiden korsades Ödhumlan med andra raser för att nå upp till de krav som ställdes på hur kor skulle se ut och hur mycket de skulle producera. Endast sex individer fanns kvar till slut och det är från dessa sex individer dagens besättning kommer. Individantalet har nu säkrats tack vare privata initiativ och genom WWF. Ringhals har sedan 1994 bidragit till projektet genom att lokalt stötta en lantbrukare som äger en besättning av Ödhumlor. Övrigt sponsorssamarbete Ringhals har ett omfattande sponsorssamarbete med flertalet idrottsföreningar i närregionen. En av dessa föreningar, Bua IF, har i sitt avtal med Ringhals i uppdrag att samla in de naturgummibollar som används för att göra rent rörsystem genom vilket havsvatten passerar. Normalt samlas bollarna in i systemet, men ibland följer de med havsvattnet ut och hamnar på de närliggande stränderna. 25
Miljöhändelser 2011 Utsläpp av renat vatten från brandsaneringen på Ringhals 2 I maj 2011 uppstod en mindre brand i reaktorinneslutningen på Ringhals 2. Eftersom Ringhals 2 var avställd för revision fanns inget kärnbränsle i byggnaden. Branden orsakade begränsade materiella skador, men stora ytor blev nedsotade. Byggnaden har rengjorts från sotpartiklar genom manuell tvätt och högtrycksspolning. Tvättvattnet samlades upp och renades med hjälp av jonbytare och filter. Innan renat tvättvatten släpptes till kylvattenkanalen kontrollerades vattnet med avseende på renhet. Tack vare reningen har tvättvattnet inte påverkat miljön negativt. Reningsmetoden och utsläpp av renat tvättvatten till kylvattenkanalen anmäldes till Länsstyrelsen innan vattnet leddes till kylvattenkanalen. Länsstyrelsen godkände Ringhals hantering av tvättvatten. Utsläpp av avloppsvatten som inte har renats via samtliga reningssteg samt bräddning Vid två tillfällen har mekaniska fel i avloppsreningsverket medfört att avloppsvatten bypassat den organiska reningen i bioreaktorn och pumpats direkt till sedimenteringsbassängen (kemiska reningen). Vid ett tillfälle har luftningen till blåsmaskinerna i bioreaktorn stannat. Luftningen är nödvändig för att hålla de bakterier som bryter ner organiskt material vid liv. Bioreningsprocessen avstannade och avloppsvatten rann därmed vidare till sedimenteringsbassängen och vidare till kylvattenkanalen. I samband med ett kraftigt regnoväder bräddade cirka 200 m 3 avloppsvatten från avloppsreningsverket till kylvattenkanalen. Detta vatten hade endast genomgått mekaniskt rening. Den mekaniska utrustningen fungerade som den skulle men klarade inte av det enormt stora inflödet. Extra provtagningar på utgående vatten gjordes för att kontrollera reningsfunktionen. Arbetet fortgår med att förbättra vårt avloppsreningsverk. Läckage av olja Ett oljeläckage inträffade vid ett dieselaggregat på Ringhals 2. Cirka 300 liter olja läckte ut och hamnade i en invallning inomhus. Hela mängden olja kunde samlas upp och invallningen saneras. Läckage av kromatdoserat vatten på Ringhals 2 I samband med demontering av ventiler i ett kylsystem läckte cirka 3 m 3 vatten innehållande kromater ut på golvet. Allt vatten samlades upp och leddes till ordinarie avfallshanteringssystem där det renades med jonbytare före utpumpning till kylvatenkanalen. Kromaterna fastnade i jonbytarna så inga kromater släpptes ut till kylvattenkanalen. 26
27
Kärnindikatorer I detta avsnitt sammanfattas miljödata från 2009 till 2011. 28
Energieffektivitet Ringhals använder el bland annat till olika processer i elproduktionen, till ventilation, belysning, uppvärmning och kylning av lokaler, samt drift av teknisk kontorsutrustning. Förnybar energi i form av spillvärme från Ringhals 2 används för uppvärmning av några kontor och verkstäder. I de fall Ringhals 2 inte är i drift kan spillvärme inte utnyttjas. Under dessa perioder sker uppvärmning med hjälp av elpannor. Ringhals elproduktion 2007 till 2011 redovisas i diagrammet nedan. Omfattande underhålls- och moderniseringsarbeten har lett till att elproduktionen är lägre än normalt under 2011. MWh 30000000 25000000 20000000 15000000 10000000 5000000 0 Produktion 2007 2008 2009 2010 2011 År El-produktion Energieffektivitet Producerad energi Enhet 2009 2010 2011 Elproduktion (netto) MWh 19 603 000 23 968 000 18 901 000 Elproduktion (brutto) MWh 19 621 000 25 208 000 19 451 000 Använd energi Egenanvänd el MWh 23 011 1), 2) 22 400 1) 21 340 Egenanvänd el/elproduktion % 0,1 0,1 0,1 Spillvärme från Ringhals 2 MWh 3 989 5 103 2 786 Andel förnybar egen energianvändning % 15 19 12 1) Exklusive elpannor som används när Ringhals 2 inte kan leverera spillvärme. 2) I 2009 års redovisning redovisades 18 000 MWh vilket var ett uppskattat värde. 29
Materialeffektivitet Bränsle i form av anrikat uran är en förutsättning för elproduktion på Ringhals. Diesel förbrukas för provkörning av våra reservkraftverk. Vi förbrukar också kemiska produkter för drift och underhåll av verksamheten. För rening av luft och vatten används bland annat jonbytarmassor. Fossila bränslen i form av bensin och diesel förbrukas till transporter. Materialeffektivitet Enhet 2009 2010 2011 Kärnbränsleförbrukning Anrikat uran ton 81 52 45 1) Anrikat uran/ Elproduktion kg/mwh 0,003 0,003 0,002 Kemikalier Borsyra ton 27 33 47 Borsyra/ Elproduktion kg/mwh 0,001 0,001 0,002 Natriumhydroxid ton 56 19 71 Natriumhydroxid/ Elproduktion kg/mwh 0,003 0,001 0,004 Saltsyra ton 28 33 39 Saltsyra/ Elproduktion kg/mwh 0,001 0,001 0,002 Svavelsyra ton 67 0 138 Svavelsyra/ Elproduktion kg/mwh 0,003 0 0,007 Industrisprit ton 0,9 0,5 3,6 Industrisprit/ Elproduktion kg/mwh 0,00005 0,00002 0,00019 Hydrazin ton 10 11 18 Hydrazin/ Elproduktion kg/mwh 0,0005 0,0005 0,0009 Hypoklorit ton 147 380 366 Hypoklorit/ Elproduktion kg/mwh 0,007 0,016 0,019 Jonbytarmassor ton 83 54 84 Jonbytarmassor/ Elproduktion kg/mwh 0,004 0,002 0,004 Målarfärg ton 9,5 10,2 10,8 Målarfärg/ Elproduktion kg/mwh 0,0005 0,00042 0,006 Rengöringsmedel 2) ton 11 10 18 Rengöringsmedel 2) / Elproduktion kg/mwh 0,0005 0,0004 0,0010 Bensin till transporter 3) ton 119 113 41 Bensin till transporter 3) / Elproduktion kg/mwh 0,006 0,005 0,002 Diesel till transporter 3) ton 160 124 75 Diesel till transporter 3) / Elproduktion kg/mwh 0,008 0,005 0,004 Diesel till reservkraft ton 320 292 651 4) Diesel till reservkraft/ Elproduktion kg/mwh 0,02 0,01 0,03 1) Driftsäsongen har varit kortare än normalt. 2) Aceton, avfettningsmedel, bilschampo, diskmedel, sprit, lösningsmedel, spolarvätska, rengöringsmedel, sköljmedel, tvål, tvättmedel, och väteperoxid. 3) Bränsleförbrukning till interna transporter, och resor i tjänsten med egen bil och hyrbil. 4) Ökad dieselförbrukning pga. förbrukning av diesel till värmepannor på Ringhals 3 och 4. 30
Vatten Vattenanvändning Enhet 2009 2010 2011 Kommunalt vatten m 3 890 500 962 000 838 200 Kommunalt vatten m 3 /MWh 0,05 0,04 0,04 /Elproduktion Havsvatten m 3 3,8*10 9 4,3*10 9 3,5*10 9 Havsvatten /Elproduktion m 3 /MWh 0,02 0,02 0,02 Avfall Radioaktivt avfall Ringhals strävar hela tiden efter att minska volymen lågoch medelaktivt driftavfall. Mängden radioaktivt avfall varierar mellan åren och förklaringen till variationerna är att det radioaktiva avfallet sänds i kollin till mottagare. Radioaktivt avfall Enhet 2009 2010 2011 Lågaktivt avfall till markdeponi 1) ton 0 0 0 Lågaktivt avfall till markdeponi 1) kg/mwh 0 0 0 /Elproduktion Medelaktivt avfall till SFR 2) ton 81 269 83 Medelaktivt avfall till SFR 2) kg/mwh 0,0004 0,0112 0,0044 /Elproduktion Lågaktivt avfall till SFR 2) ton 0 0 0 Lågaktivt avfall till SFR 2) kg/mwh 0 0 0 /Elproduktion Högaktivt avfall i lager 2) ton 119 131 133 Högaktivt avfall i lager 2) kg/mwh 0,006 0,005 0,007 /Elproduktion Övrigt radioaktivt avfall i lager ton 2 945 3) 3 440 3) 3 690 3) Övrigt radioaktivt avfall i lager kg/mwh 0,2 0,1 0,2 /Elproduktion Radioaktivt avfall till Studsvik ton 1 021 15 1 310 Radioaktivt avfall till Studsvik kg/mwh 0,052 0,001 0,069 /Elproduktion Använt kärnbränsle till CLAB 2) ton 102 155 61 Använt kärnbränsle till CLAB 2) /Elproduktion kg/mwh 0,005 0,006 0,003 1) Deponering till markförvaret utfördes senast 2008. 2) Bruttovikt inklusive emballage 3) Uppskattad vikt. 31
Konventionellt avfall En stor del av Ringhals konventionella avfall består av rensmassor som uppkommer vid de årliga rensningarna av kylvattenkanalerna. Rensmassorna komposteras på Ringhals egna kompost och används efter nedbrytning till jordförbättringsmedel i rabatter eller till fyllnadsmassor inom Ringhals område. Byggprojekt och underhållsarbete bidrar till avfallsfraktioner som betong och asfalt, järnoch metallskrot och brännbart avfall. Vårt farliga avfall består till stor del av spilloljor och oljehaltigt slam från oljeavskiljare. Konventionellt avfall Enhet 2009 1) 2010 2011 Total mängd avfall ton 8 518 2) 9 394 6481 Total mängd avfall/elproduktion kg/mwh 0,4 0,4 0,3 Återvinning ton 8 254 9 158 6069 Återvinning/Elproduktion kg/mwh 0,4 0,4 0,3 Farligt avfall ton 314 3) 480 4) 280 5) Farligt avfall/elproduktion kg/mwh 0,02 0,02 0,01 Osorterat ton 84 116 43 Osorterat /Elproduktion kg/mwh 0,004 0,005 0,002 Deponering ton 152 73 182 Deponering/Elproduktion kg/mwh 0,008 0,003 0,01 1) Vissa fraktioner har redovisats i m 3 och för dessa har densiteten uppskattats för att räkna ut vikten. 2) Flera fraktioner har inkluderats i uträkningen mot tidigare år. 3) I fraktionen ingår 279 ton farligt avfall som går till återvinning. 4) I fraktionen ingår 426 ton farligt avfall som har återvunnits och 7 ton som har deponerats. 5) I fraktionen ingår 90 ton farligt avfall som har gått till återvinning och 3 ton farligt avfall som har deponerats. Biologisk mångfald Ringhals ligger i ett område som är av riksintresse för Sveriges energiproduktion. Den del av industrimarken som är bebyggd utgör en begränsning för vilda växter och djurs naturliga förutsättningar för etablering och spridning. Biologisk mångfald Markanvändning Enhet 2009 2010 2011 Industrimark totalt m 2 835 000 835 000 835 000 Industrimark totalt m 2 /MWh 0,04 0,03 0,04 /Elproduktion (netto) Bebyggd industrimark m 2 140 000 140 000 140 000 Bebyggd industrimark /Elproduktion (netto) m 2 /MWh 0,03 0,01 0,01 32
Utsläpp Utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten Ringhals släpper ut mycket små mängder radioaktiva ämnen, framför allt till atmosfären. En mindre del går ut i havet via kylvattnet. Människan utsätts kontinuerligt för joniserande strålning av olika slag. En person i Sverige får i genomsnitt 3 msv stråldos per år. Strålningen kommer t.ex. från kosmos, bostäder (i form av radon) och från konstgjorda strålkällor exempelvis röntgen. För närboende vid Ringhals beräknas stråldosen som Ringhals bidrar med till 0,0003 msv under 2011. Detta är mindre än 1/200-del av utsläppsgränsen och det motsvarar 1/10 000-del av den totala stråldosen för en genomsnittlig svensk. Exempel på stråldoser msv/år Medicinsk undersökning 0,9 Radon inomhus 0,8 Mark- och byggnadsmaterial 0,6 Kosmisk strålning 0,3 Kalium-40 i kroppen 0,2 Mat 0,2 Övrigt (t.ex. från kärnkraftverk och kärnvapenprovsprängningar) 0,02 Total stråldos för en genomsnittlig svensk 3,0 Hämtat från Strålsäkert nummer 2 år 2010 från Strålsäkerhetsmyndigheten. Utsläpp från Ringhals till närboende Enhet 2009 2010 2011 msv/år 0,0003 0,0003 0,0003 Utsläpp av icke radioaktiva ämnen till luft och vatten Sammanlagda årliga utsläpp av växthusgaser Vår verksamhet ger upphov till utsläpp av växthusgaserna svavelhexafluorid (SF 6 ), koldioxid (CO 2 ) samt köldmedia (R134a, R407c, R410a och R404a). Svavelhexafluorid används som isolergas i Ringhals 4 ställverk och är 22 200 gånger starkare som växthusgas än koldioxid. I diagrammet intill visas utsläppen av svavelhexafluorid, koldioxid och köldmedia, omräknade till koldioxidekvivalenter. Tabellen redovisar GWP-värden för de olika ämnena. Ämnesnamn GWP 100 CO 2 1 R134a 1 300 R407c 1 525 R410a 1 725 R404a 3 260 SF 6 22 200 GWP-värdet (Global Warming Potential) Källa: Naturvårdsverket. CO2-ekvivalenter (ton) 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Utsläpp av växthusgaser från Ringhals 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 År SF6 från ställverk CO2 från transporter och reservkraftsdieslar Köldmedia från kylaggregat Genom att uttrycka växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter kan man enkelt jämföra de enskilda gasernas bidrag till växthuseffekten. Omräkningen sker genom att utsläppen av varje växthusgas multipliceras med gasens s.k. GWP-värde. 33
Provkörningar av Ringhals reservkraftsdieslar och transporter leder till utsläpp till luft av bland annat koldioxid (CO 2 ), svavel- (SO x ) och kväveoxider (NO x ). Ökningen av utsläpp av koldioxidekivalenter under 2011 beror på en ökad användning av diesel på grund av behov av oljeeldade pannor för uppvärmning på Ringhals 3 och 4. Även läckage av köldmedia har varit större än normalt under 2011. Det beror på åldrande köldmaskiner samt att kompletteringsfyllning har skett efter omfattande reparationer på några av de större kylaggregaten. Utsläpp av dikväveoxid (N 2 O) och partiklar (PM 10 ) har inte identifierats som en betydande miljöaspekt i Ringhals miljöutredning och redovisas därför inte. Utsläpp till luft Enhet 2009 2010 2011 Ammoniak ton 1,4 2,1 0,5 1) Ammoniak /Elproduktion ton/mwh 0,0001 0,0001 0,00003 Koldioxid ton 1 825 1 667 2750 2) Koldioxid /Elproduktion ton/mwh 0,09 0,07 0,1 Kväveoxider ton 22,0 17,4 41,4 2) Kväveoxider /Elproduktion ton/mwh 0,001 0,001 0,002 Svaveloxider ton 0,7 0,3 0,7 2) Svaveloxider /Elproduktion ton/mwh 0,00004 0,00001 0,00004 Svavelhexafluorid kg 16,8 24,8 22,0 Svavelhexafluorid /Elproduktion kg/mwh 0,001 0,001 0,001 Köldmedia kg 82,4 83,1 170,5 3) Köldmedia /Elproduktion kg/mwh 0,004 0,003 0,009 1) Utsläppen är mindre 2011 pga den korta driftsäsongen. 2) Ökningen beror på användning av diesel för uppvärmning på Ringhals 3 och 4. 3) Läckage pga. åldrande köldmaskiner samt kompletteringsfyllning efter omfattande reparationer på några av de större kylaggregaten. 34
Utsläpp till vatten Utsläpp till vatten sker huvudsakligen från det sanitära avloppsreningsverket (BOD 7,totalfosfor och totalkväve) och processen (hypoklorit, ammoniak och hydrazin). På grund av underhåll- och moderniseringsarbeten har fler människor befunnit sig på Ringhals än normalt. Detta har lett till ökad belastning på det sanitära avloppsreningsverket. Flödet genom verket har ökat liksom utsläpp av totalkväve men under 2011 har vi hållit oss under tillståndsgränserna. Utsläpp till vatten Enhet 2009 2010 2011 Vattenflöde från m 3 52 800 42 200 57 500 avloppsreningsverk Vattenflöde från m 3 /MWh 0,003 0,002 0,003 avloppsreningsverk / Elproduktion BOD 7 ton 0,88 0,34 0,44 BOD 7 /Elproduktion kg/mwh 0,00004 0,00001 0,00002 Totalfosfor kg 10,6 11,3 6,3 Totalfosfor /Elproduktion kg/mwh 0,0000005 0,0000005 0,0000003 Totalkväve ton 3,2 2,3 4,1 Totalkväve /Elproduktion ton/mwh 0,0002 0,00009 0,0002 Hypoklorit ton 7 19 18 Hypoklorit /Elproduktion ton/mwh 0,0004 0,0008 0,001 Ammoniak ton 2,5 2,4 0,5 Ammoniak /Elproduktion ton/mwh 0,0001 0,0001 0,00002 Hydrazin ton 1,0 1,1 1,8 Hydrazin /Elproduktion ton/mwh 0,00005 0,00005 0,00009 35
Ringhals miljömål 2012-2015 Ringhals fortsätter arbetet med ständiga förbättringar och kommer att fokusera på följande miljömål för 2012-2015: Område Mål Satsning Förebygga olyckor Inga miljöolyckor med tydlig påverkan på yttre miljö. Inga förelägganden från myndigheter som beror på brister i verksamheten. Under 2012 ska förslag avseende omfattning, prioritering och genomförandet av riskbedömningar tas fram. Plan för riskbedömningar ska följas. (för exempel på hur vi arbetar med risker, se sidan 23). Kemiska produkter Operativt strålskydd Utsläpp av radioaktiva ämnen Styrd hantering av avfall (radioaktivt avfall, konventionellt avfall) Riskbedömningar av kemiska produkter ska genomföras. Optimerad förbrukning av kemiska produkter och arbete med substitution 1). Kollektivdos för blocken bör underskrida affärsplanens mål för 2014. Begränsning av kontaminationsspridning. Målvärden för vissa nuklider ska fastställas årligen. På längre sikt bör utsläpp till luft och vatten minska med en faktor 10 till år 2020, jämfört med 2010. Avfallsplaner ska finnas för samtliga verksamheter. Alla kemiska produkter ska till 100 % vara riskbedömda 2012. Genomföra åtgärder så att antalet PRIO-ämnen 2) minskas med 5 % år 2012 relativt antalet år 2010. Analys av vilka åtgärder som krävs för att uppnå mål för kollektivdos enligt affärsplanen. Program för minskad kontaminationsspridning genomförs. Strategier för fortsatt utsläppsreducering ska tas fram. Specifika åtgärder för att nå det långsiktiga målet ska tas fram. Avfallsplaner tas fram där de generella avfallsplanerna inte är tillämpliga. 1) Substitution - arbete med att försöka byta ut kemiska produkter som kan medföra risker för människors hälsa eller miljön (omfattas av PRIO) mot mindre farliga alternativ. 2) PRIO är en databas och fungerar som ett verktyg för att välja bort kemikalier med farliga egenskaper. Verktyget är utvecklat av kemikalieinspektionen för att uppnå det nationella miljömålet Giftfri miljö. 36
Granskad miljöredovisning SP, Swedacs ackrediteringsnr 1002, har den 23 april 2012 genom revisor Dag Sjöholm godkänt Ringhals miljöredovisning för år 2011. 37
38
39