JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENS REMISSVAR PÅ SOU 2017:92, TRANSPERSONER I SVERIGE FÖRSLAG FÖR STÄRKT STÄLLNING OCH BÄTTRE LEVNADSVILLKOR Sammanfattning

Relevanta dokument
Stärkt ställning och bättre levnadsvillkor för transpersoner

YTTRANDE 1 (5) VLL Ku2017/02516/DISK Stockholm

Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92)

Transpersoner i Sverige - Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU2017:92)

Transpersoner i Sverige - Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU2017:92)

Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor, (SOU 2017:92)

Yttrande från Göteborgs Stad gällande betänkandet: Transpersoner i Sverige - Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92)

Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Yttrande över Transpersoner i Sverige förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Yttrande över betänkandet Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92)

Mini-seminarium 8 mars 2018

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

DELREDOVISNING HBTQ-STRATEGISK MYNDIGHET

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/619-IFN-010 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post:

Remissvar SOU 2018:37 Att bryta ett våldsamt beteende- återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld

Remissyttrande (SOU 2017:92) Transpersoner i Sverige- Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Riktlinjer för utformning av enkäter med fokus på inkluderande svarsalternativ för kön och könsidentitet

JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENS REMISSVAR PÅ UTREDNINGEN OM NY MODELL FÖR STATSBIDRAG TILL VISSA IDEELLA ORGANISATIONER INOM BROTTSOFFEROMRÅDET (DS 2019:7)

Betänkandet SOU 2017:92 Transpersoner i Sverige- förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor

JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENS REMISSVAR PÅ FÖRSLAG TILL ÄNDRINGAR I LÄROPLANER VAD GÄLLER JÄMSTÄLLDHET (DIARIENR: 2018:00027)

Regeringens arbete för hbtq-personers lika rättigheter

Program för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

Program för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

HBTQ och hälsa. Skolverkets konferens i Malmö

14 Yttrande över betänkandet Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92) LS

Riktlinje för Uppsala kommuns normkritiska arbete med jämställdhetsintegrering enligt CEMR

20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare

Yttrande över SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (VR 2015/115)

0 STATENS MEDICINSK-ETISKA RÅD

RFSUs remissyttrande över SOU 2017:92 Transpersoner i Sverige - Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (dnr. Ku2017/02516/DISK)

Betänkandet Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor, SOU 2017:92

Del 1 Utgångspunkter. Del 2 Förslag

Riktlinje. för Uppsala kommuns normkritiska arbete för ökad jämställdhet enligt CEMR

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

YTTRANDE över SOU 2017:92 Transpersoner i Sverige. Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor.

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Värna demokratin mot våldsbejakande extremism - Nationell samordning och kommunernas ansvar (SOU 2016:92)

Remissyttrande över SOU 2017:47 Nästa steg på vägen mot en god och jämlik hälsa

Samordnare för lika villkor. Kajsa Svaleryd

Remissyttrande: Mål och myndigheter en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Yttrande över betänkande Transpersoner i Sverige - Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92)

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

Remissvar på program för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck

Inledning. Sammanfattning. Smittskyddsinstitutet. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Solna

JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETEN. Forum Jämställdhet januari 2019

Transpersoner i Sverige - Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92) Remiss från Kulturdepartementet

Betänkande SOU 2016:44 Kraftsamling mot antiziganism

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium

Sammanfattning REMISSVAR

Hur kan vi främja unga hbtq-personers hälsa?

Jämställdhet Mål och verklighet. Lena Bernhardtz

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

SOU 2014:29 Remissvar RFSL - Delbetänkande av utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet.

Program för ett jämställt Stockholm

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Remissvar på betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Plan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun

SKL:s kvinnofridssatsning

HBTQ-certifiera förskolor och öppna förskolor

Kommittédirektiv. Inrättande av en jämställdhetsmyndighet. Dir. 2016:108. Beslut vid regeringssammanträde den 14 december 2016

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4)

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Skapat den. Stockholm Näringsdepartementet STOCKHOLM

Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, ungas makt och inflytande

KL 10:00-10:30. Ärendet innehåller en länsgemensam strategi för jämställdhetsintegrering i Stockholms län för åren

Länsstrategi Västernorrland

Reviderad handlingsplan för jämställdhetsintegrering av Folkhälsomyndigheten

Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor Länsstyrelsen Västra Götalands län 15 nov Trollhättan

Workshop om sexuell hälsa med fokus på unga nyanlända Karolina Höög & Maja Österlund

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Ds 2018:17 Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen

En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENS REMISSVAR PÅ"ETT FÖNSTER AV MÖJLIGHETER- STÄRKT BARNRÄTTSPERSPEKTIV FÖR BARN I SKYDDAT BOENDE" (SOU 2017:112)

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

Yttrande över betänkandet Transpersoner i Sverige (SOU 2017:92)

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Normmedvetenhet och hbtq Här skriver du in sidfot

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Svar på remiss om Betänkandet SOU 2017:21 Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre

SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

Yttrande av Sveriges Kvinnolobby över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Fast vårdkontakt. Information- dialogmöte HVK regiongavleborg.se

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Riktlinje för jämställdhetspris

Överenskommelse för att stärka jämställdhet och kvinnofrid

Konferens om våld i ungas nära relationer/ partnerrelationer. Göteborg 2 februari 2018

Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, ungas makt och inflytande

Remiss från Socialdepartementet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) Dnr S2015/418/FS

Hbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation

Transkript:

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENS REMISSVAR PÅ SOU 2017:92, TRANSPERSONER I SVERIGE FÖRSLAG FÖR STÄRKT STÄLLNING OCH BÄTTRE LEVNADSVILLKOR Sammanfattning - är positiv till att utses som en av de strategiska myndigheterna i arbetet för hbtqi-personers rättigheter. - Förslaget om som samordnande myndighet för hbtqi-personers rättigheter är inte förenligt med myndighetens nuvarande organisering och uppgift. - ställer sig bakom förslaget om att tillsätta en utredning om införande av ett tredje juridiskt kön. - stödjer förslaget att SCB ges i uppdrag att färdigställa stödmaterial för hur offentliga aktörer kan inkludera binära och ickebinära transpersoner i enkäter och undersökningar. Övergripande synpunkter välkomnar utredningen och gör bedömningen att flera av förslagen på sikt, i enlighet med utredarens uppdrag, kan bidra till förbättrade levnadsvillkor och ett tryggare livsutrymme för transpersoner. Inte minst utgör betänkandet i sig ett viktigt kunskapsunderlag. Betänkandes innehåll berör i flera delar. Konkreta förslag förekommer där direkt omnämns. Några av förslagen implicerar förändring av jämställdhetspolitiken i stort, vilket inte ingått i utredarens direktiv, och kan därmed sägas påverka s uppdrag. Remissyttrandet är i huvudsak begränsat till dessa delar. www.jamstalldhetsmyndigheten.se 1 (5)

vill därutöver särskilt lyfta fram förslagen om stärkt kunskapsläge gällande transpersoners situation inom en rad av de områden som utredningen föreslår. Myndigheten ser generellt positivt på utredningens förslag för att stärka kunskapsläget, exempelvis gällande transpersoners villkor och situation på arbetsmarknaden och inom hälso- och sjukvården, samt situationen gällande transpersoners fritid och deltagande i civilsamhället. I detta sammanhang blir också förslaget till SCB, 14.9.1 om bättre inkludering av transpersoner i enkäter och undersökningar särskilt relevant för att skapa praktiska förutsättningar för att stärka kunskapsläget. noterar också förslaget om ett stärkt och förbättrat arbete för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 14.1.10 framtagandet av en nationell SRHR-strategi, och konstaterar att som samverkansmyndighet gällande uppdraget har ett ansvar att belysa frågorna och verka för att ett hbtqi-perspektiv inkluderas. Synpunkter enligt utredningens disposition 14.1.1 Samordning av arbetet för hbtqi-personers rättigheter Förslaget om som en hbtqi-strategisk och stödjande myndighet är positiv till att utses som en av de strategiska myndigheterna i arbetet för hbtqi-personers rättigheter, men noterar samtidigt att utredningen inte närmare beskriver ansvaret och vilken roll myndigheten förväntas fylla i denna egenskap. I betänkandet betonas särskilt vikten av att inkludera ett hbtqi-perspektiv i s uppföljning av de jämställdhetspolitiska målen, i det internationella arbetet, liksom i stödet till offentliga aktörer. menar att detta ligger i linje med 6 förordningen (2017:937) med instruktion för som anger att myndigheten ska beakta fler maktordningar än kön när det bidrar till bättre prioriteringar och större träffsäkerhet. Delar av s verksamhet omfattar redan frågorna, till exempel arbetet mot hbtq-personers utsatthet för våld i nära relationer samt www.jamstalldhetsmyndigheten.se 2 (5)

prostitution och människohandel för sexuella ändamål. 1 För att integrera ett hbtqiperspektiv i myndighetens hela verksamhet krävs ett systematiskt utvecklingsarbete och intern kunskapsutveckling. menar att det finns kunskapsmässiga fördelar med att förhålla sig till frågor om kön, könsidentitet, könsuttryck, sexualitet, sexuell läggning och könskaraktäristika tillsammans. För att myndighetens arbete ska vara relevant och effektivt i en samtid där frågor om kön, makt, identitet, sexualitet är under ständig förhandling, måste såväl analyser som stödverksamhet och faktiska möten präglas av lyhördhet och ett verklighetsnära arbetssätt. Innan ett uppdrag läggs till myndigheten måste myndigheten få möjlighet att utvärdera hur uppdraget kan omhändertas och anpassas till nuvarande organisation och verksamhet. Förslaget om som samordnande myndighet för hbtqi-personers rättigheter Förslaget om som samordnande myndighet för hbtqipersoners rättigheter är inte förenligt med myndighetens nuvarande organisering och uppgift. Förslaget får till följd att såväl s kärnuppdrag som inriktningen för jämställdhetspolitiken måste förändras. Konsekvenserna av ett sådant förslag är inte utredda, vare sig i det aktuella betänkandet eller tidigare. Inte heller är det utrett huruvida samordningen av arbetet för homo- och bisexuellas rättigheter bäst inlemmas i s organisation, då utredningens uppdrag varit begränsat till transpersoners villkor och rättigheter. Förslaget att bilda ett särskilt centrum som kan bidra med kunskapsutveckling på området kan också vara intressant att utredas närmre. 14.1.2 Utredning om att införa ett tredje juridiskt kön ställer sig bakom förslaget om att tillsätta en utredning om införande av ett tredje juridiskt kön. Rättsligt erkännande och en ökad synlighet i exempelvis statistisk verksamhet, är centrala delar för att förbättra transpersoners 1 Inom ramen det sjätte jämställdhetpolitiska delmålet: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra, och den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. www.jamstalldhetsmyndigheten.se 3 (5)

hälsa och levnadsvillkor, samtidigt som rätten till privatliv och individens integritet måste kunna tillgodoses. Enligt förslaget bör konstruktionen av de nuvarande personnumren, och möjligheten till helt könsneutrala personnummer, utredas till följd. vill i sammanhanget understryka att det är av största vikt att en utredning tar i noggrant beaktande vilka konsekvenser för forskning och statistiska uppföljningar och redovisningar fördelat på kön som en ny konstruktion av personnumren skulle innebära. Könsuppdelad statistik vilar på den nuvarande könsspecifika konstruktionen av personnumren, och är en helt avgörande förutsättning för jämställdhetspolitiken och dess genomförande. Utredning av alternativa lösningar till könsneutrala personnummer är därför central. noterar också att det inte är helt belagt att ett tredje juridiskt kön med säkerhet skulle förbättra transpersoners levnadsvillkor. Införandet av ett tredje kön skulle kunna innebära oförutsedda och långtgående implikationer gällande könsnormer genom att verka ytterligare begränsande i fråga om vad som tillåts vara naturliga, och ibland motstridiga, variationer inom kategorierna kvinnor och män. Ytterligare möjligheter till kategorisering kan därmed, tvärtemot avsikten att fungera inkluderade, göra befintliga kategorier än snävare och avvikelser från normen än mer stigmatiserande. En utredning bör därför även belysa frågan om en tredje juridisk könskategori ur dessa aspekter. 14.1.5 Utred vilka hinder transpersoner upplever vid resande instämmer i behovet av en utredning om hinder som transpersoner upplever vid resande, men menar att uppdraget bör ges till den myndighet som utifrån sak- och ansvarsområden är bäst lämpad för uppdraget. 14.9.1 Bättre inkludering av transpersoner i enkäter och undersökningar stödjer förslaget att SCB ges i uppdrag att färdigställa stödmaterial för hur offentliga aktörer kan inkludera binära och ickebinära transpersoner i enkäter och undersökningar. Liksom förslaget att Brå ges uppdraget att utveckla den nationella trygghetsundersökningen i samma avseende, 14.1.8. Avsaknaden av kunskap om transpersoners hälsa och levnadsvillkor till följd av bristande inkludering i undersökningar och uppföljningar är allvarlig. Inte minst i www.jamstalldhetsmyndigheten.se 4 (5)

s uppföljnings- och analysarbete är bättre inkludering av respondenter med transerfarenhet centralt för bättre tillförlitlighet och giltighet. Det gäller till exempel vid uppföljningen av de jämställdhetspolitiska delmålen generellt, och den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor i synnerhet. Ett metodutvecklande stödmaterial avseende både datainsamling och analys runt hur frågor om kön, könsidentitet och transerfarenhet formuleras och används är därför angeläget. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Lena Ag efter föredragning av Boel Kristiansson och Lars-Gunnar Engström. Lena Ag Generaldirektör Boel Kristiansson Utredare Lars-Gunnar Engström Utredare www.jamstalldhetsmyndigheten.se 5 (5)