Sten- och järnålder i kvarteret Svärdbäraren

UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2003:5 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sten- och järnålder i kvarteret Svärdbäraren Värmland, Karlskoga socken, Kvarteret Svärdbäraren 21, RAÄ 73 Dnr 422-444-2002 Jenny Holm

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Bergslagen Box 1406 701 14 ÖREBRO Tel. 019-17 40 50 Fax 019-17 40 51 www.raa.se/uv uvbergslagen@raa.se 2003 Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen, Rapport 2003:5 ISSN 1404-1685 Kart- och ritmaterial Karlis Graufelds, UV Mitt Layout Åsa Ä Östlund, UV Mitt Omslagsbild, baksidan Jenny Holm, UV Bergslagen Tryck Birger Gustafsson Digital AB, Stockholm 2003

Innehåll Inledning 4 Målsättning 5 Metod 6 Fyndförande lager 6 Fynd 6 Sten 6 Slagg och ugnsväggar 8 Fosfatanalys 8 Ben och snäckskal 8 Datering 9 Platsens struktur 9 Sammanfattning 11 Referenser 12 Muntlig uppgift 12 Administrativa uppgifter 12 Bilagor 1. Ruttabell 13 2. Fyndtabell 14 3. Bergartsbestämning av Johan Kjellman 16 4. Osteologisk analys av Leif Jonsson 19 5. Fosfattabell 20 Figurer 1. Förundersökningsområdets läge markerat på utdrag ur Blå kartan. Skala 1:100 000. 4 2. Förundersökningsområdet markerat på utdrag ur Ekonomiska kartan. Skala 1:10 000. 5 3. Schaktplan med schakt och rutor markerade. Skala 1:100. 7 4. Tre skrapor av kvarts (scannade). 8 5. Fosfatplan. Skala 1:400. 9 6. Fördelning av de olika materialen: kvarts (A), flinta (B) och leptit (C). Även fynd från utredningen har tagits med. Skala 1:400. 10 7. Fördelning av ben (A) och musselskal (B). Skala 1:400. 11 Tabeller 1. Fördelningen av olika artefakter och råmaterial. 6 2. Bergartsbestämning av fynd från utredningen. 16 3. Bergartsbestämning av fynd från förundersökningen. 17

Fig. 1. Förundersökningsområdets läge markerat på utdrag ur Blå kartan 103. Skala 1:100 000. Inledning Riksantikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Bergslagen, har i enlighet med länsstyrelsens beslut gjort en arkeologisk förundersökning av en del av stenåldersboplatsen RAÄ 73 i Karlskoga socken, Värmland. Förundersökningen föranleddes av att Karlskoga kommun önskar bebygga ett antal tomter. Förundersökningen har föregåtts av en arkeologisk utredning där det konstaterades att boplatsen sträckte sig något längre österut än tidigare varit fastställt, och att den planerade bebyggelsen därmed skulle komma att beröra boplatsen (Holm 2001). Förundersökningen, som har bekostats av länsstyrelsen, utfördes vid månadsskiftet september oktober år 2002. Boplatsen upptäcktes i 1900-talets början då ett villaområde växte fram på platsen. Stenyxor kom fram i trädgårdsland och då nya gator anlades. Utifrån yxornas fyndplatser har man antagit att boplatsen sträckt sig cirka 250 meter längs med stranden och cirka 100 meter inåt land åt norr. Området har varit åkermark innan det togs i anspråk för villabebyggelse. Vid utredningen framgick det att ett fyndförande lager fanns bevarat trots att marken varit plöjd. Förundersökningen omfattar boplatsens östra utkant (fig. 1 2). 4 Sten- och järnålder i kvarteret Svärdbäraren

Fig. 2. Förundersökningsområdet markerat på utdrag ur Ekonomiska kartans blad 10E 5f Karlskoga. Skala 1:10 000. Målsättning Syftet med förundersökningen var att avgränsa det fyndförande lager som konstaterats vid utredningen, både vad gäller dess utbredning och dess mäktighet. Därtill skulle lagrets karaktär vad gäller innehållet av artefakter och ekofakter fastställas. Vi ville veta om benmaterialet kunde ge svar på frågor om boplatsen varit årstidbunden, om för miljön främmande arter kan ha förts till platsen och om man har bedrivit en på något sätt riktad jaktstrategi. Om det var möjligt önskade vi att rent metodiskt stärka den 14 C-datering som gjorts vid utredningen genom att analysera artbestämda ben och hasselnötsskal eller träkol, och väga de olika resultaten mot varandra. Dessutom ville vi få platsens kulturhistoriska tillhörighet bestämd genom fyndmaterialet. Sten- och järnålder i kvarteret Svärdbäraren 5

Metod Matjorden banades av med maskin på en yta som motsvarade 23 % av förundersökningsytan, fördelat på tre större och ett mindre schakt. Därefter lades grävenheter om 0,5 0,5 meter ut glest i schakten, för att därefter läggas tätare och göras större för att på bästa sätt uppnå undersökningens mål. Jorden i grävenheterna sållades i vattensåll med maskstorlekarna 2 och 4 millimeter. Fosfatprover samlades in på varannan meter i dubbla rader längs med vart och ett av de maskinavbanade schakten. Dokumentationen består av beskrivningar, handritade planer som digitaliserats i efterhand och fotografier. Fyndförande lager Direkt under matjordslagret fanns stenartefakter och brända ben i det naturliga markunderlaget. Fynden påträffades som mest ner till 0,16 meter under ploglagret. De flesta fynd kom i de första 0,05 metrarna. Där den naturliga sanden och gruset innehöll fynd betraktas det som ett kulturlager. Lagret fanns inom stora delar av undersökningsområdet men var tjockare och fyndrikare i den sydvästra delen. I östra delen av förundersökningsområdet fanns ovanpå lagret med stenåldersföremål ett mjukt moigt lager som innehöll slagg och ugnsväggsfragment. Lagret var som mest 0,07 meter tjockt. Det fanns i östra delen av schakt 2 och omfattade där tolv kvadratmeter, men fortsatte utanför schaktet främst åt norr. Stora gropar med matjord och hårt packat grus störde stenålderslagret i de norra och nordvästra delarna av förundersökningsområdet. Fynd Sten Slagen sten av ett varierat råmaterial dominerar fyndmaterialet. Material till stenverktygen har plockats direkt från boplatsen på åssluttningen. Kärnor och avslag med rundade och rundnötta delar visar att så är fallet. Det rör sig om olika typer av vulkaniter som samlats in som rullstenar i närområdet (bilaga 3). Man har föredragit en ljus, mot rosa, leptit med mörka stråk och prickar. Kvartsen kan ha samma ursprung men kan också ha tagits med från andra platser. Flintan är med naturnödvändighet importerad, dels från Kinnekulle dels från Sydskandinavien ellervästkusten. Tabell 1. Fördelningen av olika artefakter och råmaterial. Kvarts Flinta Leptit Övrig bergart Summa: Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Kärna 1 3 - - 1 250 - - 2 253 Spån 1 0,4 2 0,5 - - - - 3 0,9 Avslag 1 20 - - 4 74 2 5 7 99 Avslagsfragment 27 39 2 1,7 9 45 4 8 42 93,7 Splitter 23 3 3 0,4 3 0,1 2 0,5 31 4 Övrig slagen 5 480 2 0,6 4 9 1 0,1 12 489,7 Skrapa 4 16 - - - - - - 4 16 Summa: 62 561,4 9 3,2 21 378,1 9 13,6 101 956,3 6 Sten- och järnålder i kvarteret Svärdbäraren

Fig. 3. Schaktplan med schakt och rutor markerade. Skala 1:100. Sten- och järnålder i kvarteret Svärdbäraren 7

Det finns några få fragment av spån. Ett av kambrisk flinta (F71, 14 9 3 mm) är tvärt avbrutet i båda ändar. Därtill kommer ett bränt mikrospån av flinta (F77) och ett mikrospånfragment av kvarts (F46) (tabell 1, s. 6). Utredningens flintspån med restuscher (22 13 5 mm) och plattform kan eventuellt betraktas som en mikrostickel. Det skulle betyda att man tillverkat åtminstone en mikrolit på platsen. Dessutom finns ett spånlikt avslag i porfyr (F5). Skraporna är alla av kvarts (F11, F12, F85 och F92). De är små, 16 till 24 millimeter breda. Kvartsskraporna ser ut att ha skaftats på ett specifikt sätt då de mittemot den retuscherade eggen har en rätvinklig spets. Ett av de brända flintfragmenten (F77) har retuscher som antyder att det kan vara en liten del av en skrapa (fig. 4). I de fall där tillslagningsmetoden kunnat fastställas är det bipolär metod som använts för kvartsen och plattformsmetod för leptiten. Ben och snäckskal Fig. 4. Tre skrapor av kvarts (scannade). Vid förundersökningen samlades 153 fragment in, tillsammans 9,4 gram. Dessa har analyserats av Leif Jonsson vid Arkeologiskt Naturvetenskapligt Laboratorium i Göteborg. Han fann att huvuddelen av benen (103 fragment) härrör från ospecificerade däggdjur. Ett ben har kunnat bestämmas till abborre. Av de övriga fragmenten är 43 skalrester från musslor och sex från havstulpaner. Jonsson föreslår att musslor och havstulpaner är naturligt inlagrade i gruset vid den tid då platsen låg vid kusten (bilaga 4). Slagg och ugnsväggar Slagg och ugnsväggsfragment har bedömts av Catarina Karlsson, UV Bergslagen. Hon har fastställt att slaggen består av blästbruksslagg eller reduktionsslagg, från järnframställning i blästerugn. Slaggen är relativt trögfluten och har tydliga avtryck av ved eller kol. Det finns också tre bitar mycket järnhaltig slagg som kan vara så kallad rensslagg, från smältans första rensning då den tagits ur ugnen. Leran som ugnen har varit uppbyggd av, eller tätad med, har varit magrad med gräs. På grund av lerans olika upphettningsgrad, några bitar är förslaggade och några dåligt brända, kan man se att ugnsväggsfragmenten kommer från olika delar av ugnen. Fosfatanalys Sammantaget togs 45 jordprov för fosfatanalys vid undersökningen. De visade på värden från 23 till 213 P (fig. 5). Toppvärdet sammanfaller med en koncentration med ben och där sand och grus var sammanbakade med en grå massa, som eventuellt skulle kunna bestå av upplösta ben. 8 Sten- och järnålder i kvarteret Svärdbäraren

Fig. 5. Fosfatplan. Skala 1:400. De lägsta värdena sammanfaller med lagret med slagg. Samtliga prov samlades in direkt efter avbaningen innan slaggförekomsten hade noterats, och det kan inte uteslutas att resultatet blivit ett annat om proven tagits under detta lager och i lagret med stenåldersföremål. Datering För stenåldersdelen ligger dateringen från utredningen kvar. Den 14 C-datering som gjordes då (7510±75 BP) emotsägs inte av de fynd som framkommit vid förundersökningen. Något nytt material, kol eller ben, som skulle kunnat komplettera den första dateringen har inte framkommit varför inga ytterligare 14 C-dateringar gjorts av stenåldersbosättningen. Ett försök har gjorts att få fram kol ur slaggen för att datera järnframställningen, men ytterst små mängder lyckades extraheras. Mängden kol har dock visat sig vara för liten för att kunna analyseras och bestod av kol från både barrträd och lövträd (Strucke, muntlig uppgift). Platsens struktur Inga anläggningar fanns bevarade inom den förundersökta ytan. I schakt 1 fanns några skärvstenar vid ruta 13 och i ruta 3, och i ruta 23 fanns bränd flinta. Detta visar att det högst sannolikt funnits en eller flera eldstäder i denna del av boplatsen. De brända benen har en tydlig dragning mot sydvästra delen av förundersökningsområdet. De finns i västra delen av schakt 2 och i schakt 1 med den absolut största mängden längst i väster. Musselskalen, som har antagits vara naturligt inlagrade i gruset, har en annan fördelning (fig 7b, s. 11). Sten- och järnålder i kvarteret Svärdbäraren 9

A B Fig. 6. Fördelning av de olika materialen: kvarts (A), flinta (B) och leptit (C). En punkt representerar en fyndenhet om ett eller flera fynd: för kvartsen som mest sju enskilda artefakter, för flintan som mest fyra artefakter och för leptiten som mest sex artefakter. Det har inte befunnits nödvändigt att markera variationer i fyndmängd per enhet då den totala fyndmängden är så liten. Även fynd från utredningen har tagits med. Skala 1:400. C Kvartsen, den största fyndkategorin, förekom inom hela förundersökningsområdet, men med största mängden i söder. Skraporna däremot ligger samlade i östra halvan av schakt 2. Utom skrapan i ruta 27 vilken låg i matjorden och därför kan förmodas ha ett sekundärt läge. Om denna anhopning av skrapor ska relateras till reparation av verktygen eller deras användning låter sig inte avgöras (fig. 6). Flintan och leptiten har en mer sydlig utbredning än kvartsen. Den största mängden för båda materialen fanns mitt i schakt 1 och 2, flintan med dragning åt öster och leptiten med dragning åt väster. Övriga bergarter har en liknande spridning med största mängden mitt i schakt 1 och 2. 10 Sten- och järnålder i kvarteret Svärdbäraren

A Fig. 7. Fördelning av ben (A) och musselskal (B). Skala 1:400 B Sammanfattning Riksantikvarieämbetet, UV Bergslagen, har gjort en förundersökning i östra delen av stenåldersboplats RAÄ 73 i Karlskoga socken. Vid förundersökningen har konstaterats att ett fyndförande lager finns bevarat inom den södra delen av förundersökningsområdet. I norra delen störs ytan av stora gropar. Fördelningen av fynd och fosfatvärden visar att strukturer inom boplatsen fortfarande kan avläsas. Förutom en allmän ökning av fyndfrekvens och fosfatvärden mot sydväst, kan även mer specifika företeelser iakttas. Bland annat kan man ana läget för eldstäder och en yta för reparation eller Sten- och järnålder i kvarteret Svärdbäraren 11

användning av skrapor. Resultatet är bättre än man skulle kunna förvänta sig i plöjd åkermark och en utvidgad undersökning skulle förmodligen ge ett betydande tillskott till tolkningen av stenåldersboplatsen. Det skulle även vara av stort intresse att fånga upp den konstruktion, blästerugn, som hör samman med slagg och ugnsväggsfragment. Referenser Holm, J. 2001. Mellanmesolitiska boplatslämningar i Karlskoga. Arkeologisk utredning. Riksantikvarieämbetet. UV Bergslagen, rapport 2001:29. Stockholm. 2002. Titthål i hörnet av en stenåldersboplats i Karlskoga. I: Blick för Bergslagen. UV Bergslagens Årsbok 2002. Riksantikvarieämbetet. s. 47-49. Örebro. Muntlig uppgift Catarina Karlsson. RAÄ, UV Bergslagen. Ulf Strucke. RAÄ, UV Mitt. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 422-444-2002. Länsstyrelsens dnr: 431-00877-2002. Projektnr (UV): 1820109. Tidsperiod: 30 sept 4 okt 2002. Undersökt yta: 116 m 2. Personal: Jenny Holm, Gunlög Graner och Ingela Palmér. Belägenhet: Ekonomiska kartans blad: 10E 5f. Koordinatsystem: Karlskoga lokala (rikets 1938). Koordinater: x 6 578 950, y 1 429 300 (enligt RT90, 2,5 gon V). Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA): 2 st A2 planer skala 1:100 och 1 st A4 plan i skala 1:100, samt 14 digitala fotografier (U3900:1 14). Fynd: F1 94 är inlämnde för fyndfördelning till Statens historiska museum (SHM), Stockholm. 12 Sten- och järnålder i kvarteret Svärdbäraren

Bilaga 1. Ruttabell Rutnr Jordart Fynd Djup (m) Fynd djup (m) Anmärkning 1 Grus och småsten Ben 0,15 0,07 2 Grusig sand Kvarts, flinta, bergart, ben 0,15 0,15 Inslag av mjäla under 0,1 m 3 Grusig finmo Kvarts, bergart, ben 0,20 0,15 2 skärvstenar 4 Grusig sand Kvarts, ben, slagg 0,20 0,16 Mjäla i botten, slagg ytligt 5 Stenig sand Kvarts, flinta, ben 0,10 0,05 6 Grusig sand Kvarts 0,10 0,05 7 Stenig sand Kvarts, flinta, bergart, ben 0,20 0,15 Små tegelfnyk överst 8 Grusig sand och matjord Kvarts, bergart, slagg 0,11 0,08 Grusig sand överst 0,08 m, därunder matjord 9 Grusig finmo Glas 0,08 0,00 Förefaller störd, jorden hårt packad 10 Grusig sand Kvarts, bergart, ben 0,15 0,10 Finmo i Ö kanten i botten 11 Finmo Kvarts, ben 0,15 0,10 Mjäla mot botten 12 Grusig stenig finmo Kvarts 0,15 0,07 Sandigare mot botten 1 skärvsten 13 Grusig sand Kvarts, flinta, bergart, ben 0,10 0,10 Mot botten mjäla 14 Grusig sand Kvarts, bergart, ben 0,10 0,05 15 Grusig stenig sand Kvarts, bergart 0,10 0,10 16 Sand, hård mjäla Kvarts, ben 0,10 0,05 17 Grusig sand Kvarts 0,10 0,10 Mest fynd ner till 0,05 m 18 Mo, något grus Ugnsväggar, slagg 0,15 0,05 19 Sand Flinta 0,10 0,10 Små bitar slagg+ tegel ytligt 20 Grusig stenig sand Kvarts, bergart 0,10 0,10 21 Grus och småsten Ben 0,10 0,05 22 Grusig sand Kvarts 0,10 0,05 23 Grusig mo Kvarts, flinta, ben 0,13 0,10 Neddragen matjord med tegelsmul stör 24 Grusig sand Kvarts, bergart, ben 0,10 0,05 Inslag av mjäla mot botten 25 Grusig sand Kvarts, slagg 0,10 0,10 Slagg främst mot botten 26 Grusig sandig mo Kvarts 0,10 0,10 Lite sotig mylla i Ö kanten 27 Grusig stenig sand Kvarts 0,55 0,05 Matjord 0,35 m (med fynd), därunder grusig sand 28 Grusig sandig mjäla Ben 0,10 0,05 I gammalt utredningsschakt 29 Grusig stenig sand Ben 0,10 0,10 Lös jord, störd? 30 Grusig stenig sand Bergart, ben 0,10 0,04 Grå klumpar (prov) 31 Grusig sand Kvarts, flinta, bergart 0,10 0,10 Sten- och järnålder i kvarteret Svärdbäraren 13

Bilaga 2. Fyndtabell Fnr Sakord Material Antal Vikt i g Ruta Anmärkning 1 Avslag Leptit/ignimbrit 1 13,00 0 2 Avslagsfragment Kvarts 1 3,00 0 3 Avslagsfragment Kvarts 1 0,50 0 Rundad 4 Avslagsfragment Kvarts 1 0,60 0 5 Avslagsfragment Kvartsporfyr 1 4,00 0 Spånlikt 6 Avslagsfragment Kvarts 1 5,00 0 7 Avslagsfragment Leptit? 1 3,00 0 8 Kärna Leptit 1 250,00 0 På rullsten 9 Avslag Kvarts 1 20,00 0 I matjorden 10 Avslagsfragment Kvarts 1 1,50 0 11 Skrapa Kvarts 1 9,00 0 På BP-kärna 12 Skrapa Kvarts 1 2,50 0 13 Splitter Flinta 1 0,00 0 14 Ugnsväggsfragment Lera 46 424,00 0 15 Slagg Järn 11 467,00 0 Reduktionsslagg 16 Slagg Järn 3 107,00 0 Rensslagg 17 Brända ben Ben 20 1,80 1 18 Avslag Leptit/ignimbrit 3 60,00 2 Passning F1 19 Avslag Kvartsit? 1 3,00 2 20 Avslagsfragment Kvarts 1 0,60 2 + 1 splitter 21 Brända ben Ben 1 0,20 2 22 Splitter Kvarts 5 0,80 3 23 Splitter 1 0,10 3 24 Brända ben Ben 3 0,00 3 Delvis snäckskal 25 Slagg Järn 1 21,00 4 26 Splitter Kvarts 3 0,70 4 27 Brända ben Ben 11 0,90 4 28 Avslagsfragment Kvartsporfyr 1 2,00 5 29 Avslagsfragment Leptit 1 3,00 5 Omvandlad leptit 30 Avslagsfragment Leptit 1 1,30 5 31 Avslagsfragment Kvarts 1 1,60 5 32 Splitter Kvarts 2 0,00 5 33 Splitter Leptit 1 0,00 5 34 Brända ben Ben 1 0,00 5 35 Splitter Kvarts 3 0,00 6 36 Avslagsfragment Kvarts 4 5,00 7 37 Övrig slagen Flinta 1 0,50 7 Kambrisk flinta 38 Brända ben Ben 5 0,00 7 Snäckskal? 39 Avslag Kvartsit? 1 2,20 8 40 Avslagsfragment Kvarts 1 0,50 8 41 Avslagsfragment Kvarts 1 0,30 10 42 Splitter Kvarts 4 0,50 10 43 Brända ben Ben 16 0,40 10 Delvis snäckskal 44 Avslagsfragment Kvarts 1 1,00 11 Något rökig, bergkristall 45 Brända ben Ben 2 0,00 11 Snäckskal? 46 Mikrospånfragment Kvarts 1 0,40 12 47 Brända ben Ben 1 0,00 12 Snäckskal? 14 Sten- och järnålder i kvarteret Svärdbäraren

Fnr Sakord Material Antal Vikt i g Ruta Anmärkning 48 Avslagsfragment Leptit 4 36,00 13 49 Splitter Leptit? 2 0,10 13 Som F48 50 Avslagsfragment Flinta 1 1,10 13 51 Avslagsfragment Flinta 1 0,60 13 Kambrisk flinta 52 Splitter Flinta 2 0,40 13 1 kambrisk? 53 Avslagsfragment Kvartsit? 1 1,50 13 54 Avslagsfragment Kvarts 3 1,40 13 55 Splitter Kvarts 4 0,40 13 56 Brända ben Ben 2 0,10 13 57 Avslagsfragment Kvarts 1 1,10 14 58 Splitter Porfyr? 1 0,40 14 59 Brända ben Ben 1 0,00 14 60 Avslagsfragment Kvartsporfyr 1 1,80 15 Eller ignimbrit? 61 Avslagsfragment Leptit 1 0,50 15 62 Avslagsfragment Kvarts 2 1,50 15 Bergkristall 63 Kärnrest Kvarts 1 3,00 16 BP 64 Splitter Kvarts 1 0,20 16 65 Brända ben Ben 26 0,60 16 Delvis snäckskal 66 Avslagsfragment Kvarts 3 8,50 17 Det stora BP 67 Avslagsfragment Kvartsit? 1 0,40 18 68 Ugnsväggsfragment Lera 6 39,00 18 69 Slagg Järn 2 20,00 18 Reduktionsslagg 70 Slagg Järn 3 48,00 18 Rensslagg? 71 Spånfragment Flinta 1 0,50 19 Kambrisk flinta 72 Övrig slagen Kvarts 2 0,80 19 73 Avslagsfragment Kvarts 1 0,70 20 74 Mikrospånfragment Silex? 1 0,10 20 Känns rundat 75 Brända ben Ben 44 3,60 21 76 Splitter Kvarts 1 0,40 22 77 Bränd flinta Flinta 2 0,90 23 Mikrospån? 78 Avslagsfragment Kvarts 1 0,90 23 +splitter 79 Brända ben Ben 4 0,10 23 80 Övrig slagen Leptit 3 1,70 24 81 Brända ben Ben 7 0,80 24 82 Ugnsväggsfragment Lera 3 17,00 25 83 Slagg Järn 2 140,00 25 Reduktionsslagg? 84 Avslagsfragment Kvarts 1 2,20 26 +splitter 85 Skrapa Kvarts 1 2,60 27 I matjorden 86 Avslagsfragment Kvarts 1 3,00 27 I matjorden 87 Brända ben Ben 5 0,40 28 88 Brända ben Ben 2 0,50 29 89 Avslagsfragment Leptit 1 1,10 30 90 Brända ben Ben 2 0,00 30 Fiskkota 91 Bränd flinta Flinta 1 0,20 31 92 Skrapa Kvarts 1 2,20 31 93 Övrig slagen Kvarts 3 1,50 31 94 Övrig slagen Leptit/ignimbrit 1 7,00 31 Sten- och järnålder i kvarteret Svärdbäraren 15

Bilaga 3. Bergartsbestämning Av Johan Kjellman, UV GAL (Texten även utgiven som Analysrapport nummer 1-2003, från Geoarkeologiskt Laboratorium.) Inledning På uppdrag av Jenny Holm, UV Bergslagen, Riksantikvarieämbetet, har Geoarkeologiskt Laboratorium (GAL) granskat 24 stenfynd från Kv Svärdbäraren, RAÄ 73, Karlskoga socken, Värmland. Resultat och diskussion En kortfattad beskrivning av fynden presenteras i tabellerna nedan. Informationen har tillhandahållits av UV Bergslagen. I kolumnen Material samt Beskrivning återfinns GAL:s noteringar. De flesta fynden, om inte alla, är av vulkaniskt ursprung och merparten kan sägas tillhöra Centrala Bergslagens leptitformation, som grovt sett sträcker sig från Värmland över Västmanland och till Uppland. Förekomsten av sekundära planstrukturer och indikationer på låggradig metamorfos såsom kloritmineral utesluter Dalavulkaniterna som är jämförelsevis oomvandlade/odeformerade. Dock kan kvartsporfyrerna komma från det senare området. Fynden indelas grovt som följer: Kvartsporfyr/ignimbrit: strökorn av kvarts (och fältspat), flytstrukturer och gasblåsor (5, 28 och 60 i tabell 3). Leptit: Typ 1. En ljus vitbeige finkornig fas, med eller utan planstruktur (8, 30, 80, 89 i tabell 3 samt 4, 5 och 15 i tabell 2). Typ 2. Ljust beigeröd finkornig, tydlig planstruktur definierad av kompakterade/kollapsade gasblåsor och mörka silikatmineral (klorit, amfibol och epidot) indikerande låg metamorfosgrad (1, 18 i tabell 3 samt 9 i tabell 2). Typ 3. Utgör ett mellanled till typ 1 och 2 (48 och 94 tabell 3). Fnr Sakord Material Antal Vikt i g Fyndomst. Beskrivning 1 Skrapa Omvandlad kvartsporfyr 1 369 Dumphög, schakt 5 och 6 Ljust grågrön, finkornig med enstaka strökorn av kvarts. 4 Avslag Leptit 1 7 Ruta 1 Vit-beige, finkornig-tät, antydd planstruktur av kollapsade gasblåsor. (jämför 8 och 94 i Tab. 3). 5 Avslagsfragment Leptit 1 6 Ruta 1 Ljusbeige, finkornig, (jämför 8 i Tab. 3). 8 Avslagsfragment 9 Avslagsfragment Förskiffrad gråvacka? 1 11 Ruta 3 Gråsvart, förskiffrad. Leptit 1 0,3 Ruta 3 Ljust tegelfärgad, finkornig, albitkorn, magnetit (jämför 1 och 18 i Tab. 3). 15 Avslag Leptit 3 2,3 Ruta 4 Ljusbeige, finkornig, kvartsfylld spricka, (jämför 8 i Tab. 3). Tabell 2. Bergartsbestämning av fynd från utredningen. 16 Sten- och järnålder i kvarteret Svärdbäraren

Omvandlad leptit: en del prover visar tecken på tydlig omvandling/urlakning (7 och 29 tabell 3). Kvartsit?: ett prov (39 tabell 3) tycks ha en primär sedimentär struktur, men det och alla andra kvartsitprover är av så finkornig karaktär att de troligen inte härrör från sedimentera sandstenar utan är omvandlade/urlakade leptiter/kvartsporfyrer. Fnr Sakord Material Antal Vikt i g Ruta Beskrivning 1 Avslag Leptit/ ignimbrit 5 Avslagsfragment 7 Avslagsfragment Kvartsporfyr /ignimbrit Tabell 3. Bergartsbestämning av fynd från förundersökningen. 1 13 0 Ljust rödbeige, tydlig planstruktur definieras av kollapsade gasblåsor och silikatmineral (klorit). 1 4 0 Brungrå, finkornig, rikligt med klara kvartsströkorn, gasblåsor. Leptit? 1 3 0 Omvandlad albitiserad? Rytmisk bandning marmorerad. 8 Kärna Leptit 1 250 Vit-beige, mörka större inneslutningar av omvandlade amfibolmineral, antydd planstruktur. Åsmaterial? 18 Avslag Leptit/ ignimbrit 3 60 2 Ljust rödbeige, tydlig planstruktur definieras av kollapsade gasblåsor och silikatmineral (klorit) Jämför med 1. 19 Avslag Kvartsit? 1 3 2 Vit-grå, finkornig, kvartsådra. Åsmaterial? 28 Avslagsfragment 29 Avslagsfragment 30 Avslagsfragment Kvartsporfyr /ignimbrit Omvandlad leptit 1 2 5 Mörkgå-svart, strökorn av kvarts, gasblåsor, kvartsådror. 1 3 5 Omvandlad albitiserad? Rytmisk bandning marmorerad. Jämför 7. Leptit 1 1,3 5 Ljus, tydlig planstruktur. 39 Avslag Kvartsit? 1 2,2 8 Gråbrun, finkornig, antydd sedimentär struktur cross-bedding. 48 Avslagsfragment 53 Avslagsfragment Leptit 4 36 13 Ljust beige, planstruktur av tillplattade gasblåsor. mellanled till 1 och 8. Kvartsit? 1 1,5 13 Gråsvart, finkornig. 58 Splitter Kvartsbreccia? 1 0,4 14 Kiselomvandlad, ser ut att komma från en osszon. Åsmaterial? 60 Avslagsfragment 61 Avslagsfragment 67 Avslagsfragment 74 Mikrospån fragment? 80 Övrig slagen 89 Avslagsfragment 94 Övrig slagen Kvartsporfyr/ ignimbrit 1 1,8 15 Rödgrå, rikligt med strökorn av kvarts och fältspat, diffus planstruktur eventuellt flytstruktur. Leptit 1 0,5 15 Som 8, avslag därifrån? Kvartsit? 1 0,4 18 Fin-medelkornig grå. Silex? 1 0,1 20 Gråvit, kalcedonartad ser nött ut i kanterna. A) Leptit B) Leptit/ ignimbrit? C) Leptit /kvartsit? 3 1,7 24 A) ljus-vit, finkornig, magnetit. B) ljusgrå, antydd planstruktur. C) ljust grå (jämför 8). Leptit 1 1,1 30 Som/från 8. Leptit/ ignimbrit 1 7 31 Ljust beige, planstruktur av tillplattade gasblåsor. Rundade ytor åsmaterial? mellanled till 1 och 8. Sten- och järnålder i kvarteret Svärdbäraren 17

Det råder ingen tvivel om fyndens vulkaniska karaktär. Leptiter finns i fast klyft öst och nordöst om den nord-sydliga förkastningszon som löper strax öster om Karlskoga, men även längst upp i nordvästhörnet (väster om förkastningszonen) på samma kartblad (Stephens 1998). Kartbladet Filipstad SO rakt norrut domineras av samma leptitformation (Wiklander & Lundström 1991). Isrörelseriktningarna på kartbladet söder om det aktuella fyndområdet är i princip rakt nord-sydliga (Ericsson 1979). Här kan man även se isälvsmaterial tillhörande Letälvsåsen på östra stranden av sjön Möckeln någon km väster om den nord-sydliga förkastningszonen, och det är troligt att åsen går att följa norrut. Ericsson anger att grus, sten och block dominerar i åsens västra delar och sand i öster, tyvärr anger hon inte närmare bergartssammansättningen. Flera av fynden har åsmaterialskaraktär och mycket tyder på att fyndmaterialet har tagits ifrån lokalt deponerat isälvsmaterial, till exempel i Letälvsåsen. Berggrundsgeologin norrut och isrörelseriktningarna pekar på att material bestående av vulkaniter (framför allt leptiter av bergslagstyp men kanske även kvartsporfyrer tillhörande samma bergslagsformation och eventuellt även Dalavulkaniterna) borde utgöra en hel del av åsmaterialet. För att verifiera detta skulle man kunna titta närmare på bergartssammansättningen i nämnda ås. Referenser Ericsson, B. 1979. Beskrivning till jordartskartan Karlskoga SO. Sveriges Geologiska Undersökning Ae 37. Stephens, M. 1998. Bergrundskartan 10E Karlskoga NO. Sveriges Geologiska Undersökning Af 184. Wiklander, U. & Lundström, I. 1991. Bergrundskartan 11E Filipstad SO. Sveriges Geologiska Undersökning Af 177. 18 Sten- och järnålder i kvarteret Svärdbäraren

Bilaga 4. Osteologisk analys Av Leif Jonsson (Texten även utgiven som Rapport ANL 2002:27, Institutionen för arkeologi Göteborgs universitet.) Analys av brända ben och skalrester av musslor och havstulpaner Det undersökta materialet från kvarteret Svärdbäraren omfattar 103 brända benrester, 43 skalfragment av musslor (Bivalvia) och 6 skaldelar av havstulpaner (Cirripedia) med en sammanlagd vikt av 9,4 g. Huvuddelen av djurbenen kommer från däggdjur men inget av dessa har kunnat identifieras till art. Ett ben har identifierats till abborre (Perca fluviatilis). Närvaron av havstulpaner (möjligen av släktet Balanus) indikerar att skalresterna av musslor och havstulpaner fanns naturligt inlagrade i marken och att de härrör från den tid då Vänern var en havsvik för cirka 11.500 år sedan. En annan tolkning är att man kalkat marken med skalgrus som hämtats från annan plats, men detta måste bedömas från jordlagrens sammansättning och utseende i området. Benlista F17, ruta 1: 1 diafysfragment med öppen epifysfog, 0,4 g; 19 oidentifierade fragment, 1,4 g. F21, ruta 2: 1 diafys? fragment, 0,2 g. F24, ruta 3: 1 diafysfragment, väggtjocklek 1,7 mm, < 0,1 g; 2 musselskal. F27, ruta 4: 11 oidentifierade fragment, 0,9 g. F34, ruta 5: 1 oidentifierat fragment, < 0,1 g. F38, ruta 7: 5 musselskal; 1 havstulpan, < 0,1 g. F43, ruta 10: 4 oidentifierade fragment, 0,4 g; 10 musselskal; 3 havstulpaner. F45, ruta 11: 2 musselskal, < 0,1 g. F47, ruta 12: 1 musselskal, < 0,1 g. F56, ruta 13: 2 oidentifierade fragment, 0,1 g. F59, ruta 14: 1 oidentifierat fragment, < 0,1 g. F65, ruta 16: 1 oidentifierat fragment; 22 musselskal; 1 havstulpan, 2 kalkkonkretioner; 0,6 g. F75, ruta 21: 43 oidentifierade fragment, 3,6 g; 1 musselskal. F79, ruta 23: 3 oidentifierade fragment, 0,1 g; 1 bränt flintfragment. F81, ruta 24: 7 oidentifierade fragment, 0,8 g. F87, ruta 28: 5 oidentifierade fragment, 0,4 g. F88, ruta 29: 2 oidentifierade fragment, 0,5 g. F90, ruta 30: (Perca fluviatilis): 1 kota nr 1 av cirka 20 cm stor fisk. Fångstsäsong har inte gått att utläsa av årsringsmönstret som var alltför skadat eller otydligt i yttre delar av ledytorna, < 0,1 g; 1 skal av havstulpan, < 0,1 g. Sten- och järnålder i kvarteret Svärdbäraren 19

Bilaga 5. Fosfattabell Provnr Schaktnr Jordart Fosfatgrader 1 1 Grusig sand 135 2 1 Grusig sand 131 3 1 Grusig sand 213 4 1 Grusig sand 186 5 1 Moig grusig sand 146 6 1 Moig grusig sand 168 7 1 Moig grusig sand 158 8 1 Sandig mo 75 9 1 Grusig mo 78 10 1 Grusig mo 95 11 1 Grusig mo 88 12 2 Grusig sand 124 13 2 Grusig sand 174 14 2 Grusig sand 132 15 2 Grusig sand 148 16 2 Grusig sand 123 17 2 Grusig sand 89 18 2 Grusig sand 131 19 2 Moig grusig sand 92 20 2 Grusig mo 66 21 2 Grusig mo 45 22 2 Mo 30 23 2 Grusig mo 29 24 2 Något grusig mo 29 25 2 Något grusig mo 26 26 2 Något grusig mo 31 27 2 Något grusig mo 35 28 3 Grusig sand 84 29 3 Störning, grusig sand 64 30 3 Moig grusig sand 102 31 3 Moig grusig sand 61 32 3 Grusig mo 80 33 3 Moig grusig sand 99 34 3 Moig grusig sand 158 35 3 Grusig sand 164 36 3 Grusig sand 195 37 3 Grusig sand 149 38 3 Grusig mo 138 39 3 Mo 109 40 3 Finmo 73 41 3 Finmo 35 42 3 Finmo 38 43 4 Grusig mo 58 44 4 Grusig mo 46 45 27 Grusig sand 117 20 Sten- och järnålder i kvarteret Svärdbäraren