Fordringars överlåtbarhet avtalsfrihet eller inte? Nordiska förmögenhetsrättsdagarna 2017
Inledning Huvudfråga: är ett avtalat överlåtelseförbud utan verkan mot en ondtroende förvärvare? Ifall fordran kunde överlåtas utan förbudet Avgränsningar Penningfordringar och endast de penningfordringar som baserar sig på ett löfte/avtal Överlåtelseförbudet (beträffande en frivillig överlåtelse) samtidigt som fordringen stiftas Finsk rätt / Draft Common Frame of Reference (DCFR) Utgångspunkten: fordringsrätter kan överlåtas
Ett överlåtelseförbud varför? Frågan funderades när DCFR bearbetades: 1) gäldenären vill inte vara i kontakt med en okänd borgenär som kan vara strängare än den gamla 2) gäldenären vill undvika risken att vara tvungen att betala två gånger 3) gäldenären vill bevara omfattande kvittningsmöjligheter 4) gäldenären vill undvika risken att med en ny borgenär även kommer en ny jurisdiktion
Kan avtalsfriheten accepteras? Förarbetena till DCFR: ett avtalt förbud borde i princip respekteras Men det finns ett bra motargument: omsättningens intresse Möjligt att ge större vikt antingen till avtalsfriheten eller omsättningens intresse (åsikterna varierar)
Utgångspunkten i finsk doktrin: avtalsfriheten kommer först Hakulinen JFT 1959: gäldenären kan fritt med sin borgenär överenskomma om begränsning av cessionskompetensen. Av avtalsfriheten inom obligationsrätten måste anses följa att gäldenären kan i samförstånd med borgenären så utforma fordringsrätten att han bevarar för sig möjligheten att betala sin skuld endast till den person, med vilken gäldsförhållandet instiftats. Klausulen har den verkan att gäldenären icke behöver betala sin skuld till en tredje person som påstår sig vara fordringens innehavare. Obs: fordringsrätter och de överlåtelseförbud som härstammar från gäldenären!
Vetenskaplig metod och praktisk tillämpning Forskare måste fördjupa sig tillräckligt i frågeställningar Också sådana tankegånger, som kan vara lite för teoretiska för advokater/domare, kan vara nyttiga Frågan om fordringars överlåtbarhet ger möjligheter till olika teoretiska funderingar Det som åtminstone krävs: detaljerad analys! Det kan finnas olika rättigheter och överlåtelseförbud även i det enklaste fallet
Ett exempel A säljer en sak till B som lovar att betala 1000 euro som vederlag inom ett år. A lovar att stå för reparationskostnader om det förekommer ett visst problem med varan inom tre år även om varan är helt felfri när köpet slutas. I kontraktet kan finnas bl.a följande bestämmelser A får inte överlåta rätten att få 1000 euro av B B får inte överlåta (även efter betalningen) de rättigheter som B har enligt utfyllande regler om det finns ett fel i köpet B får inte överlåta den rätt som B har på grund av A:s extralöfte
DCFR III. 5:108.1 A contractual prohibition of, or restriction on, the assignment of a right does not affect the assignability of the right Med andra ord: ett avtalat överlåtelseförbud, och även en begränsning, är utan verkan när det gäller överlåtbarhet. Borgenären kan vara ansvarig gentemot gäldenären om borgenären bryter mot överlåtelseförbudet eller begränsningen
DCFR III. 5:109 A right is not assignable if it is a right to a performance which the debtor, by reason of the nature of the performance or the relationship between the debitor and the creditor, could not reasonably be required to render to anyone except the creditor. Det krävs alltså att det vore orimligt att kräva prestation till någon annan på grund av 1) prestationens natur eller 2) förhållandet mellan gäldenären och borgenären.
Hur beaktas gäldenärens intressen om borgenären bryter mot överlåtelseförbudet? Betalning till den ursprungliga borgenären / omfattande kvittningsmöjligheter (DCFR III. 5:108.2) Enligt DCFR III. 5:108.3 tillämpas DCFR III. 5:108.2 dock inte om gäldenären har givit sitt samtycke till överlåtelsen eller agerat på ett sätt som har fått borgenären att på goda grunder tro att förbudet eller begränsningen inte existerar, eller den överlåtade rättigheten is a right to payment for the provision of goods and services ( trade receivables ).
Hurdana slutsatser kan vi dra av DCFR? DCFR III. -5:108 nämns till exempel i NJA 2015 s. 1040 (av föredragaren) med en beskrivning att ett överlåtelseförbud inte påverkar överlåtbarheten Borde vi också titta på helheten? I själva verket: behövs det en skriven rättsregel (i lag) enligt vilken avtalsfriheten inte accepteras?