Förord till 0 års konkurrensrapport av konkurrenskommissionären Margrethe Vestager Förra året var det första hela kalenderår som jag var konkurrenskommissionär sedan Jean-Claude Junckers kommission tillträdde den november 0. På många sätt har det varit ett anmärkningsvärt år. Kommissionen har godkänt 3 koncentrationer, varav 0 med åtaganden från företagens sida. Vidare har sju antitrust- och kartellbeslut fattats, och mer än 00 statliga stödåtgärder har fått grönt ljus. Våra insatser har riktat sig mot alla nyckelsektorer i EU:s ekonomi. Men vad som är allra viktigast är att vårt konkurrenspolitiska arbete har gjort skillnad i människors liv. Det är konkurrensreglerna som ska se till att ekonomin och marknaderna fungerar i medborgarnas intresse. De borgar för att dominerande företag följer reglerna och inte utnyttjar sin maktställning. De ser till att konkurrensvillkoren är lika för alla företag, så att både stora som små företag kan skörda framgångar. Detta är anledningen till att kommissionen arbetar så hårt exempelvis för att förhindra skadlig skattekonkurrens. Under de senaste sex månaderna har vi börjat se resultaten. I januari i år kom kommissionen till slutsatsen att Belgiens skatteupplägg för övervinster är olagligt enligt EU:s regler om statligt stöd. Upplägget gav vissa multinationella koncerner möjligheten att bara skatta för en del av sina vinster, medan fristående företag (dvs. företag som inte ingår i en koncern) med verksamhet enbart i Belgien inte kunde begära en liknande förmån. Det här var inte bara en mycket allvarlig snedvridning av konkurrensen på EU:s inre marknad, som påverkade minst 3 multinationella företag inom en rad olika ekonomiska sektorer, utan skadade även direkt dem som betalar sina skatter som de ska. De berörda företagen måste nu betala tillbaka de obetalade skatterna till belgiska staten. Ovanstående situation föregicks ifjol av två kommissionsbeslut där det slogs fast att Luxemburg och Nederländerna hade beviljat Fiat och Starbucks olagliga selektiva skatteförmåner. Kommissionens mål är att skapa klarhet och se till att medlemsstaternas skatteregler inte snedvrider konkurrensen genom att vissa företag får selektiva fördelar. Kommissionens arbete med att komma åt den snedvridning av konkurrensen som uppstår när medlemsstaterna inför speciella skatteregler för företag kompletterades i januari 06 med ett omfattande lagpaket, vars syfte är att bekämpa skatteflykt bland företag i EU och i hela världen. Förslagen bygger på den enkla principen att alla företag både stora och små måste betala skatt där vinsten genereras. Tanken är att detta ska bana väg för en samordnad EU-omfattande strategi för att internationellt införa standarder för god förvaltning i skattefrågor. Kommissionen är också fast besluten att se till att EU:s konsumenter ska kunna ta vara på alla de möjligheter som en fungerande digital inre marknad erbjuder. Härvidlag är vår branschutredning av e-handeln en mycket viktig del, vars första resultat offentliggjordes i mars 06. De visar att fenomenet geoblockering är utbrett i EU och hindrar konsumenterna från att dra största möjliga nytta av e-handel. Det beror delvis på vissa företags ensidiga beslut att inte sälja utomlands, men också på klausuler som företag inför i avtalen för att hindra detaljisterna från att sälja i vissa länder, vilket hindrar konsumenterna från att använda nätet för att handla över hela EU. Avtal som stoppar återförsäljare från att sälja utomlands är något vi har ögonen på de innebär att den inre marknaden delas upp i åtskilda nationella marknader, och ersätter de hinder vi har hållit på att
avveckla i nästan sextio år med nya avtalshinder. Kommissionen kommer att fortsätta sin branschutredning och tänker inleda undersökningar av de specifika fall där konkurrensproblem har upptäckts. Att hålla den digitala inre marknaden fri från konkurrenssnedvridning är inte ett mål som bara gäller e-handeln. Det blir allt mer viktigt för konsumenter och företag i Europa att konkurrenskraften i den mobila internetsektorn ökar: Smarttelefoner och surfplattor används för mer än hälften av den globala internettrafiken och den andelen väntas öka ännu mer i framtiden. Kommissionen sände apropå detta område ett meddelande om invändningar i april 06 till Google och dess moderbolag, Alphabet, rörande operativsystemet med tillämpningar. Kommissionen anser preliminärt att Googles strategi för mobila enheter är att behålla och stärka sin dominans när det gäller allmän sökning på internet. För det första förinstalleras Google Search som förvald eller enda söktjänst på de flesta androidbaserade enheter som säljs i Europa. För det andra tycks företagets metoder hindra konkurrerande sökmotorer från att komma in på marknaden via konkurrerande mobila webbläsare och operativsystem. Dessa regler gäller för alla företag som är verksamma i EU. Googles agerande kan ha lett till att sökmotorer, mobila operativsystem och webbläsare på konstlat sätt har varit utestängda från vissa affärsmöjligheter, i stället för att konkurrera på egna meriter. OM så är fallet inskränks det urval av mobila appar och tjänster som står konsumenterna till buds och innovationen hämmas inom hela det mobila området. Google har nu möjlighet att bemöta kommissionens farhågor. En förutsättning för att den digitala inre marknaden ska vara dynamisk är att den mobila telekomsektorn är konkurrensutsatt, vilket leder till rättvisande priser, innovativa mobila tjänster och hög nätkvalitet. Kommissionen fattade i maj 06 ett viktigt beslut i detta avseende genom att med hänvisning till EU:s koncentrationsförordning stoppa företaget Hutchisons föreslagna förvärv av O, vilket skulle ha skapat en ny marknadsledare på den brittiska mobilmarknaden. Vi befarade att övertagandet av brittiska mobilkunder skulle ha begränsat deras möjligheter att hitta passande mobilpaket och lett till högre priser. Det skulle också ha hämmat innovation och utveckling av nätinfrastrukturen i Storbritannien, vilket är ett allvarligt problem särskilt för snabbt föränderliga marknader. De åtaganden som Hutchison erbjöd räckte inte till för att förhindra detta. Att se till att konsumenterna kan använda sig av ett brett urval av innovativa plattformar, nätbaserade produkter och mobila tjänster är en av mina viktigaste prioriteringar. Men jag är också angelägen om att se till att konkurrensen inte snedvrids på de mer traditionella marknaderna. Ett exempel på vad vi sysslar med på detta område är den pågående branschutredningen om kapacitetsmekanismer för el. EU:s konsumenter och företag borde inte behöva drabbas av avbrott i energiförsörjningen, och kapacitetsmekanismerna kan vara en del av lösningen för att reducera den risken. Onödiga och dåligt utformade kapacitetsmekanismer kan samtidigt snedvrida konkurrensen, hindra elflöden över gränserna och leda till att konsumenterna får betala överpris för el. Kommissionen offentliggjorde i april 0 en delrapport som visar att det finns stort utrymme för medlemsstaterna att förbättra sina bedömningar av behovet av kapacitetsmekanismer och utformningen av dem. Välutformade kapacitetsmekanismer måste vara öppna och räkna in el som kan levereras över gränserna i EU, så att de också bidrar till att bygga EU:s energiunion.
Ovan återfinns bara några exempel på hur vårt arbete leder till bättre fungerande marknader som är till nytta för människor i hela Europa i deras vardag och för EU som helhet. Jag ser fram emot ett fortsatt gott samarbete med Europaparlamentet och de nationella konkurrensmyndigheterna. Arbetet inom Europeiska konkurrensnätverket ger mycket konkreta fördelar och under det kommande året tänker vi fortsätta vårt samarbete och ge de nationella konkurrensmyndigheterna verktygen att än effektivare tillämpa EU:s konkurrensregler.
Resultat på antitrust- och kartellområdet (006 0) 6 3 6 6 3 3 006 00 00 009 00 0 0 03 0 0 * Avslag på klagomål ** Avslag på klagomål, procedurfel, böter Källa: GD Konkurrens 3 Kartell annat* Kartellförbud (Förlikning) Kartellförbud (Hybrid) Kartellförbud (Normal) Antitrust annat** Antitruståtagande Antitrustförbud Resultat på koncentrationsområdet (006 0) 39 3 30 33 3 9 0 3 6 0 0 69 3 6 300 30 3 Ingripanden* Godkännande i andra fasen utan korrigerande åtgärder Godkännande i första fasen (icke förenklat förfarande) 3 90 3 3 9 66 0 Godkännande i första fasen (förenklat förfarande) 006 00 00 009 00 0 0 03 0 0 * Ingripanden i koncentrationsärenden omfattar förbudsbeslut och företagskoncentrationer som godkänts efter korrigerande åtgärder, samt tillbakadraganden i fas II; förbudsbeslut: ett 00, 0 och 0 och två 03. Källa: GD Konkurrens
Resultat på området statligt stöd (006 0) 000 Utvärderingsplan 900 00 00 600 00 00 300 00 00 6 90 3 0 30 0 36 33 36 363 9 0 9 3 36 3 3 6 3 3 3 306 90 96 6 90 36 3 9 60 3 0 Verkställd/avslutad övervakning av godkända ärenden Avgjorda/avslutade klagomål Beslut om att det inte rör sig om stöd Slutliga beslut 0 006 00 00 009 00 0 0 03 0 0