via cc:

Till Regeringen Näringsdepartementet att. Susanne Adlercreutz via e-mail: n.registrator@regeringskansliet.se cc: susanne.adlercreutz@regeringskansliet.se Stockholm 2017-09-06 Ärende nummer N2016/05812/FÖF rörande Nord Stream 2 AG:s ansökan om anläggande och drift av ett naturgasledningssystem på svensk kontinentalsockel i enlighet med Kontinentalsockellagen; bemötande av inkommande yttranden under publik remiss Nord Stream 2 AG:s ansökan för anläggande och drift av ett naturgasledningssystem på den svenska kontinentalsockeln utanför svenskt territorium har varit på publik remiss vid 69 myndigheter och andra intressenter under perioden april-juni 2017. När den publika remissrundan avslutats har 44 remissinstanser lämnat in ett yttrande. Majoriteten av de tillfrågade remissinstanserna har inte haft någon synpunkt på ansökan. Vad gäller övriga remissinstanser har endast tre remissinstanser (Swedish Pelagic Organisation, Boverket och Greenpeace) meddelat att de har invändningar mot projektet. Övriga remissinstanser har inte framfört invändningar mot projektet som sådant utan huvudsakligen väckt frågor kring åtaganden och villkor, nationell säkerhet samt i relation till det utvidgade Natura 2000 området Hoburgs bank och Midsjöbankarna. Nord Stream 2 har tillsammans med miljöexperter vid DCE Nationalt Center for Miljö og Energi vid Århus universitet, Ramböll, FOGA ApS (ett danskt konsultbolag som fokuserar på relationen mellan fiskeindustrin och offshore energi (olja och gas)), IVL Svenska Miljöinstitutet samt huvudentreprenörens ingenjörer förberett ett bemötande av de synpunkter som framställts av remissinstanserna. Det kan noteras att bemötandet även avser de kvarvarande frågor Naturvårdsverket hade i slutet av den s.k. administrativa remissrundan i mars 2017. Nord Stream 2:s bemötande biläggs detta yttrande. Bemötandet innehåller även en uppdatering såvitt avser tekniska aspekter av projektet. Till bolagets bemötande biläggs en karta utvisande uppdaterad information kring havsbottenarbeten längs respektive rörledningssträckning, Bilaga A, samt en mer detaljerad bedömning av potentiell påverkan på fåglar längs respektive rörledningssträckning in den svenska ekonomiska zonen, Bilaga B. IVL Svenska Miljöinstitutet har vidare utvärderat projektets potentiella påverkan på habitat och fåglar i det utvidgade Natura 2000 området, se Bilaga C. Vad gäller potentiell påverkan på tumlare i det utvidgade Natura 2000 området Hoburgs bank och Midsjöbankarna presenteras en ingående analys av framställda synpunkter från den publika remissrundan av DCE i Bilaga D. Vad slutligen gäller projektets potentiella påverkan på pelagiskt fiske har FOGA presenterat en promemoria rörande dessa frågor i Bilaga E.

2(2) Sammanfattningsvis kvarstår bedömningarna i Miljöredovisningen som bilades ansökan i september 2016 och som utgår från mycket konservativa modelleringar och scenarier. Vidare, har den pågående detaljprojekteringen av projektet medfört att behovet av havsbottenarbeten minskat betydligt jämfört med vad som tidigare bedömdes vara nödvändigt för projektets genomförande. Vidare visar uppdaterad information från huvudentreprenören (Allseas) att konstruktionstiden i det utvidgade Natura 2000 området Hoburgs bank och Midsjöbankarna bedöms bli betydligt kortare än som tidigare angetts (en reducering med flera veckor). Således kommer potentiell påverkan att vara mindre än det som beskrivits och bedömts i tidigare rapporter, studier, PM, m.m. Oaktat detta har vi respekt för de synpunkter som lämnats in i relation till områdena kring Hoburgs bank och Midsjöbankarna. Vi kommer att vidta åtgärder för att minimera en potentiell påverkan, såsom att säkerställa nyttjande av dynamiskt positionerade rörläggningsfartyg, minimera havsbotteningrepp samt tillämpa bästa möjliga teknik för att minimera potentiell påverkan från nödvändiga havsbottenarbeten. Vi har meddelats att Statens Maritima Museer avser att inkomma med ett yttrande under september. I samband med vårt bemötande av museets synpunkter kommer vi även att presentera en slutlig redogörelse av projektets åtaganden för att minimera påverkan från projektet. Det kan slutligen i detta sammanhang nämnas att vi även mottagit synpunkter på projektet från remissinstanser från den internationella publika remissen i enlighet med Esbo-konventionen som pågått parallellt med den svenska publika remissen. Vi kommer att bemöta inkomna synpunkter från denna remiss till ansvarig myndighet (i Sverige, Naturvårdsverket) under september. Nord Stream 2 AG, genom Mikael Berglund (enligt fullmakt) Bilagor Bemötande inklusive bilagorna: A. Uppdaterad karta med havsbottenarbeten längs rörledningssträckningarna B. Kompletterande svar avseende övervintrande sjöfåglar, Ramböll, september 2017 jämte karta, bilaga B1 C. Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område, IVL Svenska Miljöinstitutet, september 2017 D. Potentiell påverkan från anläggande och drift av naturgasledningssystemet Nord Stream 2 på tumlare i Natura 2000-området Hoburgs Bank och Midsjöbankarna, DCE Nationalt Center for Miljø og Energi, september 2017 E. Pelagic Fishing Fleet in the Baltic Sea, FOGA Consult ApS, September 2017

Page 1 of 57 Bemötande Nord Stream 2 AG:s bemötande av remissinstansernas yttranden under den publika remissrundan som genomfördes april-juni 2017 september 2017

Index Page 2 of 57 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Sammanfattning av remissinstansernas synpunkter... 3 2 Uppdatering av projektet... 4 2.1 Allmänt... 4 2.2 Uppdateringar om anläggnings- och havsbottenarbeten i det utvidgade Natura 2000- området Hoburgs bank och Midsjöbankarna... 4 3 Remissvar... 6 3.1 Boverket... 6 3.2 Energimyndigheten... 8 3.3 Försvarsmakten... 8 3.4 Havs- och vattenmyndigheten... 9 3.5 Jordbruksverket... 17 3.6 Kustbevakningen... 22 3.7 Naturvårdsverket... 22 3.8 Riksantikvarieämbetet... 29 3.9 Kammarkollegiet... 30 3.10 Sjöfartsverket... 32 3.11 Statens geotekniska institut... 33 3.12 Sveriges geologiska undersökning... 33 3.13 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut... 34 3.14 Totalförsvarets forskningsinstitut... 34 3.15 Transportstyrelsen... 35 3.16 Länsstyrelsen Östergötland... 36 3.17 Länsstyrelsen i Kalmar län... 36 3.18 Länsstyrelsen i Gotlands län... 38 3.19 Länsstyrelsen i Blekinge län... 43 3.20 Länsstyrelsen i Skåne... 45 3.21 Kristianstads kommun... 47 3.22 Mörbylånga kommun... 47 3.23 Region Gotland... 47 3.24 Sölvesborgs kommun... 49 3.25 Sveriges lantbruksuniversitet... 51 3.26 Svensk sjöfart... 54 3.27 Swedish Pelagic Federation PO... 54 3.28 Greenpeace Nordic... 55 3.29 Sveriges Fiskares Producentorganisation... 56 Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

1 Inledning 1.1 Bakgrund Page 3 of 57 Nord Stream 2 ("NSP2") är ett naturgasledningssystem bestående av två rörledningar för transport av naturgas genom Östersjön som går från den ryska kusten nära Ust-Luga i Leningradregionen till den tyska kusten i Greifswaldområdet. Respektive rörledning sträcker sig cirka 1 200 km på Östersjöns botten genom Rysslands, Danmarks och Tysklands territorialvatten samt genom Finlands, Sveriges, Danmarks och Tysklands exklusiva ekonomiska zoner (EEZ). Bolaget Nord Stream 2 AG ("Nord Stream 2") ansökte i september 2016 om att få anlägga och driva naturgasledningssystemet på den svenska kontinentalsockeln utanför svenskt territorialhav enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln ( Ansökan ). Till Ansökan bifogades en Teknisk Beskrivning, en Miljöredovisning (motsvarande en miljökonsekvensbeskrivning, MKB) jämte underbilagor och en Atlas. I februari 2017 kompletterades Ansökan med ett tillägg jämte bilagor i enlighet med begäran härom från de expertmyndigheter som ingått i en s.k. administrativ remissrunda ( Kompletteringen ). I april 2017 skickade Näringsdepartementet ut Ansökan (inklusive Kompletteringen) på en publik remiss till svenska myndigheter inklusive länsstyrelser, kommuner och universitet samt icke-statliga organisationer och andra intressenter. Samtidigt skickades en s.k. Esbo-rapport med en övergripande beskrivning av NSP2 i sin helhet, från Ryssland till Tyskland, till de berörda länderna runt Östersjön. Den svenska remissen skickades till totalt 69 remissinstanser. Av dessa har 44 remissinstanser återkommit med yttranden. Nord Stream 2 har tagit fram aktuellt bemötande i relation till remissinstansernas kommentarer och synpunkter i den nationella processen. Detta dokument kompletteras av bilagor från engagerade konsulter. Vidare innehåller detta bemötande även svar på några kvarstående frågor som Naturvårdsverket förde fram i slutet av den administrativa remissrundan under mars 2017. Såvitt avser remissen av den s.k. Esbo-rapporten kommer Nord Stream 2 att bemöta inkomna synpunkter på denna rapport och projektet separat via de nationellt ansvariga myndigheterna (i Sverige Naturvårdsverket). 1.2 Sammanfattning av remissinstansernas synpunkter Nord Stream 2 har, som tidigare nämnts, mottagit 44 svar i den nationella processen efter den publika remissrundan avslutats. Av dessa har 15 remissinstanser uppgett att de inte har några synpunkter på ansökan. Dessa är Trafikverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarets radioanstalt, Polismyndigheten, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Bromölla kommun, Kalmar kommun, Nynäshamns kommun, Oskarshamns kommun, Trosa kommun, Söderköpings kommun, Södertälje kommun, Västerviks kommun och Lunds universitet. När det gäller övriga remissinstanser är det endast tre som motsatt sig projektet Swedish Pelagic Federation PO, Boverket och Greenpeace Nordic. Övriga remissinstanser har inte framfört några invändningar mot projektet i sig, men har framfört synpunkter rörande huvudsakligen villkor, åtaganden och försiktighetsmått, nationell säkerhet samt det utvidgade Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna. Nord Stream 2:s svar på dessa synpunkter lämnas under avsnitt 3 nedan. Omedelbart nedan följer dock en projektuppdatering. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

2 Uppdatering av projektet 2.1 Allmänt Page 4 of 57 Under våren och sommaren 2017 har NSP2 utvecklats i takt med att projektingenjörerna har optimerat projektet samt tillståndsprocesserna i de andra jurisdiktionerna har initierats och fortskridit. Vad gäller den svenska delen av projektet kan följande noteras. Som en följd av ytterligare analys av erforderliga bottenarbeten och optimering kommer planerade anläggningsarbeten i den svenska ekonomiska zonen att minska såväl i tid som i rumslig omfattning. Se bilagd karta, Bilaga A. Exempelvis bedöms den mängd sediment som berörs av plogning att vara av betydligt mindre omfattning än vad som har bedömts i Miljöredovisningen. Miljöredovisningen analyserade de potentiella effekterna av att cirka 450 000 m 3 sediment skulle påverkas av havsbottenarbeten per rör. Efter kompletterande analyser är ingenjörernas bedömning att denna mängd kommer att uppgå till cirka 200 000 m 3 per rör. Huvudentreprenören för konstruktionsarbetet, Allseas, har föreslagit att rörutläggningen ska genomföras med de dynamiskt positionerade rörläggningsfartygen Pioneering Spirit och Solitaire. Pioneering Spirit kommer att ombesörja konstruktionsarbeten i södra delen av den svenska ekonomiska zonen och Solitaire den norra delen. Den ungefärliga mötespunkten, dvs. var rörläggningsfartygen kommer att vända och fortsätta att lägga den andra rörledningen, ligger öster om Gotland (vid kilometerpunkt, KP 675). Rörutläggning med Pioneering Spirit förväntas komma att ske med en genomsnittlig hastighet på 3,8 km per dag och för Solitaire med 3,4 km per dag. Sten till stabiliserande stenläggning kommer huvudsakligen att brytas från stenbrott i Finland. Stenmaterial från Sverige och transporter via Oskarshamn kan förekomma, men endast som ett reservalternativ till den finska sten- och logistiklösningen. När det gäller mängden sten analyserades en potentiell miljöpåverkan utifrån ett konservativt scenario i Miljöredovisningen. Analysen rörde 900 000 m 3 sten som skulle placeras på havsbotten i den svenska ekonomiska zonen. För närvarande är bedömningen att endast cirka 300 000 m 3 kommer att användas (under förutsättning att ett torrt trycktestnings koncept används). Vad gäller de två provtryckningskoncepten, ett s.k. vått respektive ett s.k. torrt koncept, har ingenjörerna och NSP2 visat att det torra konceptet är fullt genomförbart och det mest sannolika scenariot är således det torra. Projektet kommer att veta med säkerhet under hösten 2017 vilket av alternativen som kommer att användas. Det torra konceptet medför inga utsläpp av trycktestningsvatten i svensk ekonomisk zon. Det är då endast vid den osannolika händelsen att ett rörledningsbrott uppkommer under konstruktionen som vatten kommer att behöva släppas ut (se mer härom i avsnitt 3.7.9 samt 3.18.9). 2.2 Uppdateringar om anläggnings- och havsbottenarbeten i det utvidgade Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna Vad gäller det utvidgade Natura 2000-området Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken är det i stort sett enbart plogning som planeras ske inom området. Endast sporadisk stenläggning förväntas enligt nuvarande planering. Detta skulle innebära stenläggning under en eller två timmar vid ett begränsat antal platser inom området. Därutöver förväntas stenläggning i området endast behövas om genomförd plogning på vissa platser inte medför erforderlig stabilitet eller för att förstärka botten vid och kring en kabelkorsning. Vidare förväntas nödvändigt bottenarbete (plogning) att kunna utföras under två dagar per rörledning i det utvidgade området i stället för under tio dagar vilket anges och utvärderas i Miljöredovisningen. Detta beror på den högre genomsnittliga hastigheten för plogningsarbetena samt minskade sektioner där plogning bedöms nödvändigt. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 5 of 57 I Kompletteringen bedömdes rörutläggningen kunna ske med en genomsnittlig hastighet om 2,5 km per dag. Detta skulle innebära en uppehållstid för rörläggningsfartyget om 56 dagar per rörledning i det utvidgade Natura 2000-området. Entreprenören för rörläggningen, Allseas, bedömer emellertid att den genomsnittliga hastigheten för rörutläggningen kommer att uppgå till cirka 3,8 km per dag. Detta innebär en kraftigt reducerad uppehållstid i det utvidgade Natura 2000-området till 37 dagar per rörledning, dvs. en avsevärt kortare tid för rörutläggningsfartyget och medföljande fartyg att vara i och i närheten av området i fråga. Enligt den preliminära konstruktionsplanen kommer anläggningsarbetena inom det utvidgade Natura 2000-området att pågå från slutet av 2018 till inledningen av 2019. Det måste emellertid poängteras att schemat är preliminärt och att det i slutändan är beroende av exempelvis när tillstånd meddelas m.m. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

3 Remissvar 3.1 Boverket Page 6 of 57 Boverket har i sitt yttrande sammanfattningsvis anfört att NSP2 (tillsammans med de två befintliga rörledningarna i naturgasledningssystemet Nord Stream) innebär en ytterligare exploatering av en betydande del av Östersjöns botten, att projektet strider mot principerna EU satt upp för utvecklingen av naturgasmarknaden, att rörledningarna kommer att läggas i ett utvidgat Natura 2000-område och att vissa miljöproblem kan förväntas under byggandet. Boverket har vidare anfört att rörledningen kommer att ha negativa konsekvenser för andra ledningsdragningar och för bottentrålning samt för möjligheten till nödankring. Nord Stream 2 får med anledning av Boverkets yttrande anföra följande. 3.1.1 Potentiella miljöaspekter vid anläggande och drift av rörledningarna 3.1.1.1 Havsplanering och infrastruktur för naturgas Den svenska havsplaneringen rörande Östersjön är under framtagande under ansvar av den samordnande myndigheten, Havs- och vattenmyndigheten. Nord Stream 2 har från ett tidigt stadium följt utvecklingen av havsplaneringen och har i ett tidigt skede diskuterat dragningen av NSP2 med bland annat Havs- och vattenmyndigheten (liksom andra relevanta myndigheter såsom Sjöfartsverket och Transportstyrelsen). NSP2 kommer att anläggas inom ett område som enligt nuvarande havsplaneringsförslag anges som ett "allmänt område", vilket innebär ett område utan någon annan prioriterad användning (t.ex. avsedd för energiproduktion eller av försvarsintresse). 1 Det faktum att den planerade sträckningen inte ligger inom ett område som betecknats som ett riksintresse för naturgasförsörjning påverkar inte tillståndsgivningen av projektet. När det gäller den potentiella konflikten med områden av riksintresse, har Nord Stream 2 gjort bedömningen och dragit slutsatsen att projektet inte kommer att påverka områden av riksintresse negativt (se Bilaga A till Kompletteringen). Enligt utkastet till havsplan är ambitionen att upprätthålla energiinfrastruktur (kablar och rörledningar) inom definierade korridorer. Det ska härvid noteras att de planerade rörledningarna ligger nära de befintliga Nord Stream-ledningarna, vilket kommer att medföra att infrastrukturen för naturgasförsörjning genom Östersjön kommer att vara geografiskt sammanhängande. Detta har förespråkats av flera intressenter, t.ex. Sveriges Fiskares Producentorganisation. Vidare är rörledningarnas sträckning även anpassad till den fiberoptiska kabeln C-Lion mellan Tyskland och Finland. Det noteras också att utvecklingen av den svenska havsplaneringen pågår och att det inte har fattats något slutligt beslut av regeringen. NSP2 har emellertid utgått ifrån de grundläggande principerna i EU-direktivet som ligger till grund för havsplaneringen vid planeringen av projektet, genomförande av samråd, m.m. 3.1.1.2 Potentiell påverkan på det utvidgade Natura 2000-området, befintliga kablar och rörledningar m.m. Projektets potentiella inverkan på det föreslagna Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna har bedömts i Bilaga B till Kompletteringen. Slutsatsen är att det inte finns någon risk för en betydande påverkan på de intressen som skyddas i det utvidgade 1 Utkast till havsplanering för Östersjön, publicerad på Havs- och vattenmyndighetens hemsida, https://www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/havsplanering/havsplaner/utkast-till-havsplan-for-ostersjon.html. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 7 of 57 Natura 2000-området; den potentiella påverkan är liten eller obetydlig. Slutsatserna utvecklas ytterligare i avsnitten 3.4.3 och 3.7.1.6 nedan samt i Bilagorna B-D. När det gäller påverkan på befintliga kablar och rörledningar har detta beskrivits i Ansökan (avsnitt 6.4), och utvärderats i Miljöredovisningen (avsnitt 8.15). Nord Stream 2 har även föreslagit ett villkor, som är vanligt förekommande i internationella projekt som berör den ekonomiska zonen och som innebär att en utläggning av kabel eller rörledning inte får hindra eller störa möjligheten att använda och underhålla befintliga rörledningar och kablar. Mer eller mindre standardiserade korsnings- och underhållsavtal kommer att ingås med alla relevanta ägare av kablar och rörledningar som måste korsas. Om ytterligare kablar eller rörledningar kommer att byggas i framtiden, så kommer ägarna av dessa konstruktioner att enligt internationell rätt respektera de redan befintliga kablarna och rörledningarna (som Nord Stream 2 har gjort för de nuvarande konstruktionerna), allt i enlighet med den svenska kontinentalsockellagen, internationell rätt och sedvänja. Projektets påverkan på bottentrålning har bedömts i Miljöredovisningen (avsnitt 8.20). Den begränsade påverkan som kan förutses vid konstruktion och drift av rörledningssystemet och som presenterats i Miljöredovisningen har diskuterats med bland andra Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO). Baserat på dessa diskussioner har en överenskommelse nåtts och Sveriges Fiskares Producentorganisation har inga invändningar avseende projektet, se avsnitt 3.29. Projektets inverkan på möjligheten till nödankring har bedömts av SSPA Sweden AB och den analysen anger tydligt att risken för en fördröjd nödankring inte påverkas av NSP2 (med den föreslagna sträckningen) vid en jämförelse med nuvarande situation. Frågan har vidare diskuteras vid en s.k. Hazid (Hazard Identification) workshop med Sjöfartsverket, Kustbevakningen och Transportstyrelsen i april 2016 för att identifiera och utvärdera eventuella risker. Dessa myndigheter har också granskat SSPA:s slutrapport och godkänt SSPA:s slutsatser. Den fullständiga SSPA-rapporten utgör en underbilaga (Bilaga 2) till Miljöredovisningen. Sammanfattningsvis kan konstateras att Nord Stream 2 inte håller med om de synpunkter som Boverket framför om att projektet skulle ha en väsentlig negativ påverkan på miljön samt negativ påverkan på fysisk planering, befintlig eller framtida infrastruktur, bottentrålning eller möjligheten till nödankring. 3.1.2 Politiska aspekter Såvitt avser Boverkets bedömning av projektets roll i EU:s naturgasinfrastruktur kan noteras att NSP2 uppfyller samtliga tre huvudmål i EU:s energipolitik: energisäkerhet, ekonomisk överkomlighet och hållbarhet. NSP2 kommer att öka säkerheten för gasförsörjningen genom att erbjuda ett ytterligare transportsystem för de ytterligare gasmängder som behövs för att kompensera den snabbt minskade inhemska produktionen av naturgas inom EU. NSP2 kommer att bidra till att gasen kan utgöra en konkurrenskraftig energikälla, vilket är till nytta för både industrin och konsumenterna. I dagens liberaliserade europeiska energimarknad konkurrerar olika gasleverantörer under rättvisa former både mot varandra och mot andra energilösningar, när deras naturgas når EU. Europeiska gasbolag kommer att kunna köpa gas där de finner den mest lämpliga kommersiella grunden. Gasflöden i Europa är nu mer diversifierade än någonsin tidigare och många länder är utrustade med dubbelriktade omvända flöden. Det förbättrar Europas försörjningssäkerhet och skapar en starkare inre marknad för alla, vilket i slutändan ökar regionens konkurrenskraft. En gemensam naturgasmarknad med bolag som förvärvar sin naturgas baserad på det Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 8 of 57 bästa ekonomiska erbjudandet ligger i linje med EU:s mål för en liberaliserad intern energimarknad. NSP2 kommer att främja en hållbar utveckling eftersom naturgas från rörledningar ger en betydande minskning av koldioxidutsläpp vid ersättande av kol till naturgas vid elproduktion. Användning av naturgas för att generera kraft istället för kol innebär en minskning av koldioxidutsläppen med 50 procent. Att omvandla koleldad elproduktion till gas samtidigt som de förnybara energikällor vi behöver fortsätter att byggas är ett viktigt bidrag till kampen mot klimatförändringarna. Att enbart förlita sig på att vindkraft och solenergi kan förse industrin och hushållen i Europa med elkraft, värme och bränsle är inte realistiskt i nuläget eftersom det skulle kräva en mycket omfattande elektrifiering en orimligt dyr och tekniskt utmanande revolution i de europeiska energisystemen. Naturgas är ett komplement till de förnybara energikällorna och det renaste fossila bränslet med de lägsta utsläppen av koldioxid. Med tanke på den fortsatta nedgången i EU:s inhemska gasproduktion måste mer gas importeras. Grunden för denna slutsats härrör inte från Nord Stream 2 självt, utan är baserad bland annat på det konservativa EU-referensscenariot. 2 Ryssland kommer att förbli en viktig naturgasleverantör, men NSP2 kommer självt eller tillsammans med den befintliga Nord Stream-rörledningen bara att kunna täcka en del av dessa ytterligare behov. Den ytterligare importen av gas som krävs för att möta den europeiska efterfrågan kommer att komma från en mängd källor. NSP2 kommer att komplettera befintliga rörledningar och andra transportvägar, till exempel LNG-leveranser, inte ersätta dem. Det är också värt att betona att NSP2 är ett helt privatfinansierat kommersiellt projekt som stöds av fem ledande västerländska energibolag och som inte kommer att kosta de europeiska skattebetalarna något att förverkliga. 3.2 Energimyndigheten Energimyndigheten har i sitt yttrande angett att myndigheten tillstyrker projektet samt att varken något område av riksintresse för energiproduktion eller den planerade vindkraftparken vid Södra Midsjöbanken kommer att påverkas negativt av NSP2. Nord Stream 2 noterar synpunkterna från Energimyndigheten och instämmer med myndighetens slutsatser. Bolaget bekräftar även att projektet kommer att följa framtagna internationella metoder för hanteringen av rörledning och kabelkorsningar. Ett villkor till detta ändamål har föreslagits av bolaget, se villkorsförslag 1 i Ansökan. 3.3 Försvarsmakten Försvarsmakten har i sitt yttrande i korthet angett att myndigheten, liksom Sjöfartsverket, vill bli informerat minst en (1) månad innan utläggningsarbetena påbörjas samt att Försvarsmakten vill delta i det samråd som ska ske minst en månad innan utläggningsarbetena påbörjas vid djupvattenleden söder om Norra Midsjöbanken. Baserat på Försvarsmaktens förfrågan, justerar Nord Stream 2 det givna Åtagandet B i Ansökan och inkluderar också Försvarsmakten som mottagare av information kring start av konstruktionsarbetena minst en månad i förväg. 2 Europeiska kommissionen, EU:s referensscenario 2016: Energy, transport and GHG emissions Trends to 2050, juli 2016 Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 9 of 57 Vidare justeras Åtagande C i Ansökan på så sätt att också Försvarsmakten inkluderas i det samråd som ska hållas innan anläggningsverksamheterna påbörjas i djupvattenleden. 3.4 Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten har i sitt yttrande i korthet och sammanfattat angett att myndigheten inte har någon erinran mot projektet som sådant och den föreslagna sträckningen, under förutsättning att synpunkterna om lekande fisk i Bornholmsbassängen, tumlare inom det föreslagna utvidgade Natura 2000-området söder om Gotland och Natura 2000-områdena Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken i sig respekteras och därmed att ett antal skyddsåtgärder, i kombination med miljöövervakning, måste vidtas för att minimera riskerna för de nämnda intressena och också att kunna kontrollera eventuell miljöpåverkan. Havs- och vattenmyndigheten anger vidare i sitt yttrande att det inte borde uppkomma några negativa miljöeffekter under driftsfasen, under förutsättning att inga allvarliga olyckor sker. Slutligen anser Havs- och vattenmyndigheten att en tillståndsprövning enligt reglerna om Natura 2000-områden ska genomföras. Nord Stream 2 får med anledning av yttrandet från Havs- och vattenmyndigheten anföra följande. Bolagets bemötande Havs- och vattenmyndighetens synpunkter delas upp mellan potentiell påverkan på fisk och kommersiellt fiske (avsnitt 3.4.1 3.4.2), potentiell påverkan på tumlare i det utvidgade Natura 2000-området (avsnitt 3.4.3), begäran om ytterligare försiktighetsmått, övervakning, separat tillståndsprocess, villkor m.m. (avsnitt 3.4.4 3.4.5) och, slutligen, potentiell påverkan på de befintliga Natura 2000-områdena Hoburgs bank respektive Norra Midsjöbanken (avsnitt 3.4.6). 3.4.1 Potentiell påverkan på fisk 3.4.1.1 Allmänt I sitt yttrande anger Havs- och vattenmyndigheten att Bornholmsbassängen är stängd för bottentrålning under maj till oktober och således att inget konstruktionsarbete borde förekomma under denna period. Alternativt bör juni och juli undvikas enligt myndigheten eftersom detta är den mer känsliga perioden för torskleken. Nord Stream 2 har i Miljöredovisningen inkluderat en bedömning av påverkan på fisk i Bornholmsbassängen under konstruktionsfasen. Bedömningen resulterar i slutsatsen att projektet (med anledning av turbiditet, buller och turbulens från motorerna) inte medför en påverkan på torsklek eller torskens ägg och fiskyngel. Havs- och vattenmyndigheten anger i sitt yttrande att bedömningen är rimlig och anger att resultat från tidigare undersökningar leder till liknande slutsatser. Myndigheten indikerar emellertid att Ramböll är av uppfattningen att dessa resultat kan relateras till reproduktionsvolymen den volym som tidigare har ansetts vara direkt proportionerlig till återhämtning av torsk i den östra torskpopulationen. Senare analyser har, emellertid, enligt Havs- och vattenmyndigheten inte kunnat visa ett starkt samband mellan återväxt och reproduktionsvolymen vilket därmed kan minska styrkan i Rambölls slutsatser. Som anges i Miljöredovisningen (kapitel 6.9.3) har torskpopulationen minskat under de senare decennierna. Samtidigt som förekomsten av mindre individer har ökat, har mängden större individer minskat under de senaste åren. Orsaken till det minskade antalet större individer är oklar, men kan associeras till antingen en ökad dödlighet hos äldre torsk och/eller låg individuell tillväxt. Det råder samstämmighet i det att särskilda förhållanden vad gäller syre- och salthalter måste vara uppfyllda för en framgångsrik torsklek. Det finns emellertid omfattande studier över faktorer som berör rekryteringen av torsk i Östersjön och många olika sådana anges för att förklara variationer hos torskpopulationen, såsom hydrografiska förutsättningar (syre, salt, cirkulation, m.m.), biologiska variabler Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 10 of 57 (näringskedjeinteraktioner) och antropogen påverkan (t.ex. överfiske). De olika faktorerna är även många gånger kopplade till varandra vilket gör att multivariabel-modeller för bedömning av påverkan på torsk är väldigt komplexa. Det är emellertid Rambölls uppfattning att gjorda bedömningarna för projektet och dess slutsatser inte försvagas av de vetenskapliga studier som refereras till i Havs- och vattenmyndighetens remissvar. 3.4.1.2 Torsk Spridning av sediment har bedömts kunna ha en potentiell påverkan på torsk genom att sediment kan fästa vid torskägg och påverka dess flytkraft. För att säkerställa försiktighetsprincipen har bedömning (och val av gränsvärde) skett utifrån den studie där lägst koncentration erhållits (se kapitel 8.8.1.1 i Miljöredovisningen). Denna studie 3 visade att torskägg som exponerades för 5 mg/l suspenderat sediment fortfarande kunde flyta men började sjunka efter 96 timmar i lugnt vatten (i turbulent vatten har denna effekt däremot uppvisats minska signifikant 4 ). I studien var kalkkoncentrationen i vattnet emellertid hög, vilket bedöms vara mer skadligt för fisk sådana förhållanden råder inte i Bornholmsbassängen. Ramböll och projektet instämmer inte i Havs- och vattenmyndighetens syn på att ytterligare försiktighetsmått behövs rörande Bornholmsbassängen. Lång exponering enligt ovan (96 timmar) kommer inte att uppkomma under NSP2:s havsbottenarbeten i enlighet med den detaljerade modellering som genomförts. Vidare planeras inget havsbottenarbete att genomföras i Bornholmsbassängen, och därmed kommer inte någon sedimentspridning att ske från projektet till de viktiga lekområdena för torsken. Härutöver kommer ett s.k. dynamiskt positionerat (DP) rörläggningsfartyg att användas för konstruktionsarbetena inom området vilket, har bedömts vara ett bättre alternativ i jämförelse med ett ankarpositionerat rörläggningsfartyg (såsom var fallet vid anläggande av det befintliga naturgasledningssystemet Nord Stream). Ett dynamiskt positionerat rörläggningsfartyg innebär således användning av mindre miljöpåverkande teknik i detta fall mindre grumling som kan komma att påverka torskens ägg. Vattenturbulens från det dynamiskt positionerade rörläggningsfartyget har utvärderats och modellering visar att denna är jämförbar med den turbulens som uppkommer vid kraftig vind. 5 6 Ingen påverkan kommer således att ske på havsbotten och dess sediment. 3.4.1.3 Skarpsill Enligt Havs- och vattenmyndigheten är populationen av skarpsill i Östersjön under den s.k. MSY-nivån (maxmum sustainable yield eller maximal hållbar avkastning). Enligt ICES regelverk kring MSY-nivåer framgår att om biomassan minskar och understiger den s.k. MSY-B- trigger nivån (den beståndsstorlek som inte bör underskridas om beståndet ska ha full reproduktionskapacitet) ska fisket reduceras för att säkerställa att beståndsstorleken ökar. Emellertid visar de senaste bedömningarna från ICES 7 att nivåerna för skarpsill är väl över detta gränsvärde. Vidare förslog EU en ökad fångst under 2016 3 Westerberg, H., Rönnbäck, P. & Frimansson, H. (1996) Effects of suspended sediment on cod egg and larvae and the behaviour of adult herring and cod. ICES Marine Environmental Quality Commitee. CM 1996/E:26. Webbadress: http://www.ices.dk/sites/pub/cm%20doccuments/1996/e/1996_e26.pdf. 4 Appelberg, M. et al. (2005) Öresundsförbindelsens inverkan på fisk och fiske. Göteborg: Fiskeriverket. 225 p. Webbadress: http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/oeresundsfoerbindelsens-inverkan-paa-fisk-och-fiske-1463. 5 Offshore pipeline through the Baltic Sea, Environmental assessment of pipeline installation in the Gulf of Finland using DP lay vessel, November 2009, Document No. G-PE-PER-REP-100-03050000-A. 6 SMHI, REPORT NR 2010-89 Hydrographic monitoring in the Bornholm Basin 2010-2011 Monitoring report June 2011. Document No. G-PE-EMS-REP-186-MONR2010-07 7 ICES Advice on fishing opportunities, catch, and effort Baltic Sea Ecoregion. Published 31 May 2017 spr.27.22-32. Webadress: http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=3&ved=0ahukewjz3dp9sd7uahumopokhclxalsqfgg5mai&url=htt p%3a%2f%2fices.dk%2fsites%2fpub%2fpublication%2520reports%2fadvice%2f2017%2f2017%2fspr.27.22%25e2%2580%259 332.pdf&usg=AFQjCNGPyL4rFd4xi5wY-8YT5Kuas337qA. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 11 of 57 och 2017 om 40 procent 8 i enlighet med principerna kring MSY, som senare efter överenskommelse bestämdes till en ökning om 29 procent. 9 Vidare är antalet reproduktiva individer, utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) i Östersjön, vilka är de värden som bevarandestatus baseras på, inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC). Antalet reproduktiva individer överskrider gränsvärdena för rödlistning och det finns inga tecken på betydande populationsförändring, enligt Sveriges Lantbruksuniversitets artdatabas. 10 Havs- och vattenmyndigheten anser att strömmarna från motorerna från det dynamiskt positionerade rörläggningsfartyget kan omlokalisera skarpsillens ägg från det djup och miljö de är bäst anpassade för (såvitt avser temperatur och salthalt) eftersom skarpsillens ägg läggs upp till cirka 20 meter från ytan. Miljöredovisningen analyserar en potentiell påverkan från fartygspropellrarna på torskens ägg; dessa är dock belägna längre ned i vattenkolumnen och därmed mindre påverkade. Den vertikala utbredningen av pelagiska ägg i vattenpelaren bestäms utifrån en jämvikt mellan den individuella flytkraften hos äggen och den nedåtriktade kraft som beror av vind, skiktning och havsdjup. Salthalten är emellertid den mest avgörande faktorn för flytkraften hos fiskägg eftersom de med hjälp av osmos, håller en konstant inre salthalt som är oberoende av omringande saltnivåer. I miljöer där salthalten ökar med djupet (så som i Östersjön), kommer äggen att nå steady state när de har s.k. neutral flytkraft. 11 Som anges i Miljöredovisningen (kapitel 6.9.5) kräver skarpsillens ägg en salthalt om minst 6 ppm för att kunna flyta och utvecklas. När dessa specifika förutsättningar ändras under säsongen skiftar även distributionen av ägg i djupled i Bornholmsbassängen från exempelvis 50 80 meter i april till cirka 25 65 meter i maj/juni. Det är således långt ifrån alla skarpsillsägg som befinner sig på 20 meters djup. Vatteninducerande strömmar med anledning av propellrarna på det dynamiskt positionerade rörläggningsfartyget har analyserats via bland annat en s.k. CFD-modellering för det befintliga naturgasledningssystemet Nord Stream. Strömhastigheterna minskar med avståndet från propellrarna och beror således på avstånd från rörläggningsfartyget, djup och ett antal andra faktorer såsom hur propellrarna är vinklade. CFD-modelleringen visar att strömmarna kan spridas uppåt mot ytan om fartygsskrovet tas med i beräkningen. Det kan därför inte uteslutas att skarpsillägg som befinner sig nära ytan flyttas (upp eller ned i vattenmassan) med anledning av dessa strömmar. Oaktat detta så är påverkan inte mer omfattande än den vertikala strömningspåverkan som följer av turbulens i vattnet med anledning av kraftig vind. 12 Det är högst sannolikt att äggen kommer att återvända till det tidigare läget med neutral flytkraft om de påverkas. Tiden det tar för stabilisering för ägg i vattenpelaren har rapporterats till mellan 30 och 48 timmar vid naturliga förhållanden beroende på djup, flytkraft och turbulens. Det ska vidare noteras att skarpsillpopulationen inte är hotad samt att en potentiell påverkan från rörläggningsfartyget är temporär då fartyget rör sig framåt (med en förväntad genomsnittlig hastighet av 3,8 km per dag) och området som berörs endast är begränsat till en smal korridor. 8 Council regulation (EU) 2016/1903 of 28 October 2016 fixing for 2017 the fishing opportunities for certain fish stocks and groups of fish stocks applicable in the Baltic Sea and amending Regulation (EU) 2016/72. 9 European Council. Webadress: http://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2016/10/10-baltic-sea-quotas/. 10 Artdatabanken, Skarpsill. Webbadress: https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/206091. 11 Sundby S, Kristiansen T (2015) The Principles of Buoyancy in Marine Fish Eggs and Their Vertical Distributions across the World Oceans. PLoSONE 10(10): e0138821. doi:10.1371. 12 Sundby, S. 1991. Factors affecting the vertical distribution of eggs. - ICES mar. Sei. Symp., 192: 33-38. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 12 of 57 3.4.1.4 Slutsats Såsom beskrivits i Miljöredovisningen och ovan finns ingen risk för en påverkan på olika fiskarter som motiverar en begränsning av konstruktionsarbetena till vissa tidsperioder under året. Utifrån ovanstående instämmer inte Nord Stream 2 med de begränsningsåtgärder som föreslagits av Havs- och vattenmyndigheten. NSP2 respekterar, trots ovanstående slutsatser, den oro som finns kring torskens lek och kommer att ta upp denna fråga som en del av de miljöövervakningskonsultationer som planeras att hållas med start under tidig höst. 3.4.2 Potentiell påverkan på kommersiellt fiske Projektet har under flera års tid fört en dialog med relevanta svenska fiskeorganisationer (tidigare Sveriges Yrkesfiskares Riksförbund, men nu också de olika relevanta producentorganisationerna såsom Sveriges Fiskares Producentorganisation, Havs- och kustfiskarnas Producentorganisation m.fl.) för att informera dem om utvecklingen av och planerna med projektet samt för att ta del av och förstå deras åsikter och oro som hänförs till NSP2. Valet av rörledningarnas dragning och att ett litet avstånd ska hållas mellan rörledningarna (och till befintliga Nord Stream-rörledningar) i viktiga områden för bottenfiske är några av de synpunkter från yrkesfiskarna som NSP2 har följt. Påverkan för yrkesfiskarna kommer att vara mycket liten, enligt vad som framgår i Miljöredovisningen (kapitel 8.20). Under anläggningsfasen kommer påverkan bara att vara tillfällig och med mycket lokala effekter. Information kommer dock att ges till yrkesfiskarna i förväg, så att de vet när och var projektverksamheterna äger rum och för att de ska kunna planera sitt arbete. Under driftsfasen kommer det inte att finnas några restriktioner för fiskeverksamheterna, eftersom rörledningarna är övertrålningsbara, precis som det befintliga rörledningssystemet Nord Stream. Den påverkan som uppstår av förekomsten av rörledningar på havsbotten är lokalt geografiskt begränsad, låt vara långvarig. De områden där bottenfisket kan påverkas av rörledningarna är därför små och förväntas inte få någon betydande ekonomisk påverkan på fisket och storleken på påverkan beräknas därför enligt Miljöredovisningen vara liten. Känsligheten för påverkan är genomsnittlig, eftersom fisket är av lokal betydelse. Den totala påverkan på fisket bedöms vara av liten betydelse. För viss bottentrålning kan det dock vara en mindre extra ansträngning att få trålbord och trålar över NSP2-ledningarna. För denna ökade ansträngning har en överenskommelse skett med yrkesfisket som genomför bottentrålning, se avsnitt 3.29. När det gäller eventuell påverkan för pelagiska fiskare, se bolagets svar till Jordbruksverket i avsnitt 3.5 och FOGA:s bedömning i Bilaga E. 3.4.3 NSP2 och potentiell påverkan på tumlare 3.4.3.1 Allmänt Nord Stream 2 har låtit experter på tumlare från DCE vid Århus universitet granska de synpunkter och farhågor som Havs- och vattenmyndigheten för fram rörande tumlare. DCE:s rapport återfinns bilagt, Bilaga D, vartill hänvisas. De synpunkter som Havs- och vattenmyndigheten har framfört, bemöts i sin helhet i avsnitten 5 och 6 i nämnda rapport. I det följande ges emellertid korta svar på Havs- och vattenmyndighetens remissvar. En utvärdering har gjorts över eventuella förluster av livsmiljöer i samband med konstruktion av NSP2 i det utvidgade Natura 2000-området. Påverkan på tumlare består närmare av störningar av djurens rörelsemönster på grund av fartygsljud. Kumulativa förluster av livsmiljöer som orsakats av rörläggningsverksamhet har sammanställts utifrån Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 13 of 57 tidigare vetenskapliga studier över beteendemönster till följd av fartygsrörelser, samt utifrån AIS-fartygsdata över Natura 2000-området och fartygsrörelserna från det redan i driftsatta Nord Stream. Slutsatserna från DCE:s modellering visar att långt mindre än en promille av Natura 2000-området förväntas bli stört av den regelbundna sjöfarten som äger rum i området, dvs. utan trafik från NSP2. Om aktiviteterna från NSP2:s rörläggningsverksamhet läggs till denna beräkning skulle påverkan på livsmiljöerna öka från en fraktion om 0,00021 av området till en fraktion om 0,00026. DCE:s slutsats är att ökningen i absoluta nivåer är för låg för att några signifikanta skadliga effekter ska kunna påvisas av någon övervakningsmetod som finns för närvarande, och att det är nästintill uteslutet att en effekt kommer att uppstå på tumlarpopulationen. DCE utvecklar frågan om maskeringseffekter på grund av fartygsljud, och beskriver att den omgivande bullernivån höjs runt rörläggningsfartyget och att det därmed finns en potentiell risk för maskering av ekolokalisering och kommunikation mellan tumlare lokalt runt fartyget. Det påverkade området är dock obetydligt i förhållande till hela det utvidgade Natura 2000-området och effekten av det redan existerande undervattensljudet från fartyg i farlederna. 3.4.3.2 Känsliga perioder att undvikas? Havs- och vattenmyndigheten har angett att känsliga perioder för tumlare i Natura 2000- området bör undvikas under anläggandet av NSP2. Känsliga perioder är enligt myndigheten särskilt inom perioden maj-oktober. Projektets miljöexperter instämmer i bedömningen att de för tumlare känsliga perioderna återfinns inom perioden maj-oktober. Emellertid, såsom framgår av Miljöredovisningen, Bilaga B till Kompletteringen samt den uppdaterade bedömningen i dessa avseenden av DCE, Bilaga D, är den potentiella effekten på tumlare (liksom på området som sådant, övriga arter och habitat) av aktuella anläggningsarbeten obetydlig. 3.4.3.3 Konstruktionsschema Den fortsatta detaljprojekteringen har medfört att konstruktionsarbetena inom det utvidgade Natura 2000-området har reducerats från bedömda 56 dagar till 37 dagar per rörledning i det utvidgade Natura 2000-området (se avsnitt 2 ovan). Det är en väsentlig minskning. Detta med anledning av bland annat ett förväntat högre tempo vid nedläggning av rörledningarna. Enligt det preliminära konstruktionsschemat kommer själva utläggningen att färdigställas tidigt under första kvartalet 2019 för den andra rörledningen varmed inga havsbottenarbeten kommer att behöva utföras under andra kvartalet 2019 i linje med Havs- och vattenmyndighetens önskan om när bottenarbeten ska utföras. Såsom framgår av Ansökan, Miljöredovisningen och Kompletteringen (t.ex. studien från DCE vid Århus universitet, Bilaga C till Kompletteringen), är bedömningen att det inte finns någon risk för påverkan på de arter som uppehåller sig inom området som motiverar begränsningar i när arbeten ska få utföras under året. Denna slutsats har än mer stärkts mot bakgrund av den minskade tiden för konstruktionsarbeten i området, tillika mindre mängd havsbottenarbeten, som kommer att krävas. Vidare har projektet vinnlagt sig diverse försiktighetsmått vid de olika stegen av planeringen av projektet samt under pågående tillståndsprövning, som att säkerställa att utläggning kan ske med dynamiskt positionerat (DP) rörläggningsfartyg istället för ett ankarpositionerat fartyg (med betydligt fler skeppsrörelser i och kring konstruktionsområdet). Sammantaget anser NSP2 inte att det finns skäl att begränsa arbetena i tid under året. NSP2 kommer emellertid att, oaktat slutsatserna ovan, att överväga eventuella ytterligare åtgärder i sitt övervakningsprogram såvitt avser konstruktionsarbeten i det utvidgade Natura 2000-området. Detta kommer att diskuteras med myndigheterna vid framtagande av övervakningsprogrammet under hösten 2017. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 14 of 57 3.4.3.4 Försiktighetsåtgärder Nord Stream 2 har vid planeringen av projektet och med beaktande av samrådsyttranden och synpunkter från kompletteringsrundan vinnlagt sig om att genomföra projektet med så lite påverkan som möjligt för miljön och andra intressen längs projektets sträckning. Försiktighetsåtgärder har vidtagits löpande och inkluderats i projekteringen. Ett exempel på detta är valet av rörledningssträckning (kapitel 4.2 i Miljöredovisningen). Ytterligare exempel i relation till tumlare för att minimera eventuell påverkan presenteras nedan. Nord Stream 2 har undersökt en bred korridor i det utvidgade Natura 2000- området Hoburgs bank och Midsjöbankarna för att skapa möjlighet att undvika eventuell förekomst av stridsmedel på havsbotten. Utläggningsarbetena kommer således inte att innefatta röjning av stridsmedel på botten i detta område, vilket skulle kunna ha en stor påverkan på marina däggdjur inom området. Havsbottenarbetena inom det utvidgade Natura 2000-området har minimerats. Vidare kommer rörläggning att ske med ett dynamiskt positionerat (DP) rörläggningsfartyg som kommer att minska påverkan på havsbotten, reducera mängden fartyg involverade i konstruktionsarbetet, m.m. Härutöver kommer mer eller mindre uteslutande plogning att ske inom området och endast sporadisk stenläggning för stabiliseringsändamål och ev. vid område för kabelkorsning. Detta bland annat eftersom plogning medför mindre undervattenbuller jämfört med stenläggning. Miljöexperter från DCE vid Århus universitet har analyserat potentiella effekter på tumlare av projektet. Analyserna visar att det inte finns risk för permanent eller tillfällig hörselnedsättning för tumlare. För temporär hörselnedsättning med anledning av stenläggningsarbeten förutsätter sådan påverkan att tumlarna uppehåller sig minst två timmar inom en radie om cirka 80 meter från havsbottenarbetena. Eftersom tumlare vid sådana förhållanden undviker området kommer skada inte att uppkomma. Vidare har en s.k. maskeringseffekt bedömts och slutsatsen från experterna är att ej heller en sådan eventuell effekt kommer ha en negativ påverkan på tumlare. 3.4.4 Övervakningsprogram NSP2 bekräftar sitt åtagande att ett övervakningsprogram ska tas fram i samråd med Kustbevakningen, Sveriges geologiska undersökning, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och SMHI. Under det första Nord Stream-projektet genomfördes olika övervakningar i svenska vatten (som finns sammanfattat i Miljöredovisningen, kapitel 12.3). Övervakningen genomfördes under perioden 2009 2014, och parametrarna omfattade fisk, Natura 2000- områden, bentisk fauna, vattenkvalitet, hydrografi, ekotoxikologiska effekter på musslor, fiske, kulturarv och sjöfart. Övervakningen av potentiella effekter från projektet kommer att utformas specifikt för NSP2 för att möjliggöra utvärdering av effekterna vid konstruktion och drift, särskilt i relation till Miljöredovisningen. Det förväntas att övervakningsprogrammet kommer att innefatta sedimentspridning (som begärts av Havs- och vattenmyndigheten) och detaljerna i övervakningen kommer att beslutas baserat på samråd och svar från, samt genom dialog med, ovan nämnda myndigheter. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 15 of 57 3.4.5 Ett krav på ett s.k. Natura 2000 tillstånd, m.m. 3.4.5.1 Rättslig reglering Såvitt avser Havs- och vattenmyndighetens uppfattning kring ett s.k. Natura 2000- tillstånd hänvisas till svaret på Naturvårdsverkets yttrande, avsnitt 3.7.1. Vidare framgår från aktuellt bemötande med bilagor, med uppdaterade bedömningar av potentiell påverkan på tumlare och andra intressen i det utvidgade Natura 2000-området, att det inte finns en risk för en betydande påverkan på de intressen som skyddas inom området, ej heller i de äldre Natura 2000-områdena Hoburgs bank respektive Norra Midsjöbanken. Därutöver har projektets omfattning minskats i aktuellt område jämfört med förutsättningarna under vilka bedömningarna kring potentiell påverkan har genomförts; havsbottenarbetena har på ett betydande sätt reducerats och tiden för rörutläggning har minskat från cirka 56 till 37 dagar per rörledning. Vidare måste beaktas att aktuellt område redan idag är påverkat av fartygstrafik. I huvudsak parallellt med NSP2 är djupvattenleden belägen. Under 2014 skedde cirka 8 500 fartygspassager genom området av tung fartygstrafik. Mätning av undervattensbuller av FOI vid konstruktion av det befintliga naturgasledningssystemet Nord Stream visade att undervattenbuller från dessa arbeten var i paritet med bakgrundsbullret från nämnda fartygsrörelser. Med anledning härav kan man sluta sig till att undervattensbuller från NSP2 inte kommer att skilja sig åt på ett anmärkningsvärt sätt från det befintliga undervattensbullret från sjöfarten i området. I detta sammanhang kan även noteras Havs- och vattenmyndighetens arbete med att koncentrera den fartygstrafik som går nordväst om Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken till aktuellt område fartygstrafiken föreslås således att öka i djupvattenleden vilket givetvis bottnar i slutsatsen att ökad fartygstrafik inte medför en betydande påverkan för tumlare i området. Havs- och vattenmyndighetens arbete i detta avseende sammanfattas enligt följande. Idag finns en fartygsled inom Natura 2000-området över Hoburgs banks norra del. Ett oljeutsläpp i denna led driver i många fall mot bankarna, vilket anses vara ett stort hot mot djurlivet. Förslag om att flytta leden har därför tagits fram på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten Omdirigeringsanalys av sjöfart kring Hoburgs bank och Midsjöbankarna (HaV 2017:11). Ett av förslagen är att flytta fartygstrafiken till djupvattenleden, vilket skulle innebära en högre fartygsintensitet där. Syftet är att förbättra situationen för övervintrande fåglar i området, eftersom oljeutsläpp anses vara ett av de största hoten mot fåglar i området (inte fartygstrafikens intensitet i sig). På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, har SSPA Sweden genomfört en djupare analys av hur fartygslederna i området skulle kunna dras om. Analysen är ett underlag för havsplaneringen och bygger på data över fartygstrafik från 2015, s.k. AIS-data. Den befintliga leden norr om Hoburgs bank har jämförts med två omdirigeringsalternativ: Ett alternativ väster om Gotland samt djupvattenleden söder om Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken. Även om de föreslagna rutterna är längre än dagens rutt, går de mestadels på större djup. Analysen visar att vissa djupgående fartyg skulle spara förbrukning genom att använda något av omdirigeringsalternativen, dock inte om fartygen istället väljer att köra fortare. Analysen visar inte tydligt att ett alternativ är bättre än det andra. Alternativet väster om Gotland skulle innebära en lägre total bränsleförbrukning än alternativet med djupvattenleden. Konsekvensberäkningar av kollisions- och grundstötningsrisken, visar dock att djupvattenleden är ett klart mer fördelaktigt alternativ. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 16 of 57 Båda rutterna innebär att fartygstrafiken leds om så att avståndet till de känsliga bankarna blir längre. Trots många fall av oljeskadad fågel finns det få dokumenterade oljeutsläpp från bankområdena. De små operationella utsläpp som ändå misstänks förekomma i området bedöms därför ha en kort varaktighet på uppskattningsvis på något dygn. Ett större avstånd mellan fartygstrafiken och bankarna tros därför ha goda förutsättningar för att förbättra situationen. Alternativ omdirigering av fartygstrafiken har föreslagits av Havs- och vattenmyndigheten och SSPA:s maritima expertis. Den befintliga djupvattenleden får enligt utredningen ses som ett acceptabelt alternativ för en ökning av fartygstrafiken och att det inte på betydande sätt kan påverka miljön och den sjöfågel och tumlare som skyddas genom Natura 2000-området. I analogi med Havs- och vattenmyndighetens förslag bedöms den tillfälliga ökningen av fartyg och anläggningsarbeten i samband med arbetena med NSP2 inte få någon betydande påverkan på sjöfågel och tumlare. Avseende undervattensbuller bedöms det generellt vara bättre för tumlarpopulationen att samla trafiken till ett stråk eftersom övriga delar av Natura 2000-området får mer ostörda förhållanden. 3.4.5.2 Konstruktionsbegränsningar i svenska vatten Vad gäller frågan om eventuella villkor i ett tillstånd enligt 15 a kontinentalsockellagen är förutsättningarna för meddelande av sådana begränsade, se ansökan samt bland annat proposition 2011/12:125 (sid. 89 ff). När det gäller frågan om "förorening från rörledningar", är denna möjlighet begränsad till risken för direkt förorening från rörledningen, dvs. (i detta fall) den eventuella föroreningen av naturgas, se avsnitt 3.7.1.5 nedan. Frågan torde emellertid i slutändan inte vara av relevans eftersom NSP2 kommer att bedriva projektet både i enlighet med de åtaganden som presenteras i Ansökan och i enlighet med svaren på de synpunkter som förts fram under den publika remissrundan. 3.4.6 De befintliga Natura 2000-områdena Hoburgs bank respektive Norra Midsjöbanken bedömning i Miljöredovisningen och erfarenheterna från det befintliga naturgasledningssystemet Nord Stream Miljöredovisningen bygger på bland annat den omfattande erfarenhet som erhållits vid utförande och miljöövervakning av det befintliga naturgasledningssystemet Nord Stream. Utredningsunderlaget för Nord Stream, samt resultatet från miljöövervakningen, utgör en av de mest signifikanta analyserna av Östersjöns ekosystem och havsbotten längs rörledningarnas sträckning samt har bidragit till vetenskapens förståelse av det speciella ekosystemet. NSP2 baseras på denna kunskap och erfarenhet samt kompletteras med ytterligare studier och analyser. Miljöbedömningar har genomförts för såväl konstruktions- som driftsfas. Vidare har olika riskscenarion utvärderats. Bland annat har konservativa modelleringar genomförts rörande sedimentspill, grumling, i samband med havsbottenarbeten kring de äldre Natura 2000-områdena Hoburgs bank respektive Norra Midsjöbanken. Modelleringen är som sagt konservativ och har utgått från en omfattning av havsbottenarbeten som nu minskats (se avsnitt 2.2). Jämfört med det befintliga Nord Stream förväntas havsbotteningreppen nu bli mindre till sin omfattning. Grumling och sedimentspridning är därmed mindre än för detta äldre projekt. Och eftersom rörledningssträckningen är längre bort från dessa områden än det tidigare projektet är slutsatsen med obetydlig påverkan på dessa områden än mer klar än vad det var för Nord Stream. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 17 of 57 3.5 Jordbruksverket Jordbruksverket har i sitt yttrande angett att ansökan måste kompletteras med uppgifter och eventuella erfarenheter för samtliga fiskemetoder (bl.a. fiske med flyttrål) samt en konsekvensbedömning för fiskenäringen och föreslag till ansvarsfördelning vid eventuella framtida incidenter eller olyckor. Nord Stream 2 får med anledning av Jordbruksverkets yttrande komplettera underlaget med följande information och påverkansbedömning. 3.5.1 NSP2 och pelagiskt fiske I Miljöredovisningen presenteras information om både bottentrålning och flyttrålning (även kallad pelagisk trålning). Bedömningen fokuserar emellertid på bottentrålning eftersom att det har bedömts vara den fiskemetod som har den största potentialen för påverkan. Den slutsatsen drogs redan för Nord Stream varmed fokus i aktuellt projekt var att fokusera på detta fiske. Miljöbedömningar har gjorts på påverkan som förutses vid anläggningsarbeten, såsom dikning och stenläggning, och under drift (Miljöredovisningen, kapitel 8.20). Bomtrålning är i allmänhet ovanligt i Östersjön och det pågår heller ingen bomtrålning längs rörledningarnas sträckning, varför det inte ingår i bedömningen. I detta bemötande presenteras ytterligare beskrivningar (nuläge, övervakning och konsekvensbedömning) av flyttrålningen. 3.5.1.1 Nuläge (utrustning) Flyttrålning används huvudsakligen för att fånga sill och skarpsill i hela Östersjön. Dessutom används flyttrål och trål med hög öppning för torsk, när låga syrehalter hindrar fisken från att leva nära botten. Fångsterna av pelagiska arter från Östersjön utgör cirka 80 procent av de totala fångsterna (i vikt) och 50 60 procent av dess värde. Fångsten av pelagiska arter används som livsmedel, för fiskolja, fiskmjöl och som djurfoder. Användningen drivs till stor del av förutsättningarna på marknaden. Det industriella skarpsillfisket äger rum i Östersjön, medan sillfiske för industriella ändamål främst sker i Bottenhavet och i Bottenviken. Därifrån används en stor del av fångsterna av sill för djurfoder. Det industriella fisket i Östersjön verkar under samma tekniska förutsättningar som livsmedelsfisket. Många av de pelagiska arterna fiskas i huvudsak under dessa arters årliga vandringar. När det industriella fisket riktar in sig på pelagisk fisk används i allmänhet flyttrål som bogseras i mitten av vattenmassan, dragen av ett eller två fartyg. Höjden på nätet i vattenmassan kan ändras genom att ändra hastighet på fartygen och trådlängden. Näten kan vara så stora som 100 meter breda, 80 meter höga och cirka 400 500 meter långa. Vikten på trålborden är normalt mellan 4 och 6 ton vardera. Genomsnittlig längd på en flyttrålare är mindre än 40 meter (med en ökande trend), och de största fartygen är cirka 60 70 meter långa. 3.5.1.2 Övervakning Det övervakningsprogram som genomfördes av det befintliga rörledningssystemet Nord Stream fokuserade på utvärdering av potentiell påverkan på bottenlevande fiskar, snarare än på pelagiska fiskar. Det är opraktiskt att övervaka det senare eftersom att de har ett brett hemområde som gör det svårt att analyserna fångsterna i förhållande till lokal infrastruktur till havs och påverkan från anläggningarna. Därför finns inga övervakningsdata för det pelagiska fisket för Nord Stream. HELCOM tillhandahåller data och kartor över det totala antalet fisketimmar i Östersjön. Data och kartor för flyttrålning är tillgängligt för varje år inom perioden 2009 2013. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 18 of 57 HELCOM-data på trålningsintensiteten år 2009 och 2013 (före och efter anläggningen av Nord Stream) presenteras i figurerna nedan. Som framgår av Figur 1 och 2 nedan har fiskeintensiteten i allmänhet minskat mellan 2009 och 2013, men endast små förändringar kan observeras längs rörledningarnas sträckning. Flyttrålning sker huvudsakligen i södra och östra Östersjön, utanför den svenska ekonomiska zonen. Hög fiskeintensitet observeras i vatten runt Bornholm, inom polska och lettiskt territorialvatten och inom deras ekonomiska zoner. Figur 1. Flyttrålningstimmar 2009, data från HELCOM Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 19 of 57 Figur 2. Flyttrålningstimmar 2013, data från HELCOM 3.5.1.3 Fiskemönster En analys av det bottertrålande fisket i den svenska ekonomiska zonen med syfte att kartlägga det kommersiella fisket över och vid de befintliga Nord Stream-ledningarna, före och efter konstruktionen av dessa rörledningar, genomfördes 2010. Som framgår av Miljöredovisningen (kapitel 6.21.3 och 8.20.3) kunde inga förändringar av det bottentrålande fisket ses som ett resultat av rörledningssystemets existens. Eftersom det är lättare för pelagiska trålare än för bottentrålare att undvika kontakt med rörledningarna, bedöms det att potentiella effekter på det pelagiska fisket bör vara ännu mer begränsade än för det demersala fisket. När det gäller de potentiella kumulativa effekterna från två ytterligare rörledningar på havsbotten kvarstår således bedömningen från Miljöredovisningen. NSP2 har förståelse för att det finns en motvilja från de pelagiska yrkesfiskarnas sida att föra fiskeutrustningen nära havsbotten och föremål på havsbotten. Det kan dock noteras att det befintliga naturgasledningssystemet Nord Stream inte har begärt (eller bedömt nödvändigt att införa) några restriktioner när det gäller trålning över deras rörledningar samt att det vidare meddelat att rören klarar av påverkan från fiskeutrustning. Om således några förändrade trålningsmönster kan noteras är dessa baserade på yrkesfiskarnas val hur och var de väljer att fiska. 3.5.1.4 Konsekvensbedömning Under konstruktionsfasen kommer de pelagiska trålfiskarna att behöva undvika konstruktionsfartygen och deras säkerhetszoner (vanligtvis en sjömils radie), vilket tillfälligtvis kan leda till ändrade fiskemönster. Nord Stream 2 kommer liksom dess utläggnings- Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 20 of 57 entreprenörer dock via relevanta myndigheter att publicera konstruktionsfartygens positioner och storleken på fartygens säkerhetszoner genom Underrättelser för Sjöfarande (Ufs) för att ge information om den projektrelaterade fartygstrafiken. Detta gjordes framgångsrikt under konstruktionen av Nord Stream och NSP2 kommer att planera informations-insatserna utifrån dessa erfarenheter. Härvid kan noteras att Nord Streams konstruktionsaktiviteter inte ledde till några problem av vikt för yrkesfiskarna, vilket har bekräftat av fiskeorganisationerna. Konsekvenserna av NSP2:s konstruktionsaktiviteter har bedömts som likvärdiga för det pelagiska och det demersala fisket. Konsekvenserna för det pelagiska fisket bedöms därmed som obetydliga pga. arbetenas lokala geografiska utbredning och dess korta tid. Känsligheten bedöms vara medelstor, eftersom det pelagiska fisket inom projektområdet är av betydelse för vissa yrkesfiskare. Den övergripande konsekvensbedömningen för det pelagiska fisket är liten eller ingen betydelse. Under driftsfasen kommer rörens existens, där de är fritt exponerade, att kunna ha viss effekt på fiskeaktiviteterna. Dessa potentiella effekter är dock i grunden begränsade till bottentrålning, och detta därutöver endast i områden där rören bara är nedsjunkna till en begränsad del, medan pelagiskt fiske, nät och långlinje fiske etc. kan fortsätta utan att begränsas av rören. Rören har en diameter på omkring 1,4 meter, kommer att läggas på havsbotten och även vara nedsjunkna i bottensedimenten längs långa delar av sträckningen, antingen naturligt eller via NSP2:s dikningsarbeten. Några fiskerestriktioner kommer inte att behövas för rörledningssystemet eftersom rören är konstruerade att vara övertrålningsbara och motståndskraftiga mot effekter från stötar och slag från fiskeutrustning samt andra stora objekt. Detta gäller även för de existerande Nord Stream rören som utformades på samma sätt som NSP2 rören och som till stor del är placerade parallellt med där de nya rören planeras att läggas ut. Att undvika rörledningsträckningen är därför inte nödvändigt och det är Nord Stream 2:s syn (liksom Rambölls och ytterligare förstärkt på grundval av FOGA:s bedömning, se Bilaga E) att riskerna för pelagisk trålutrustning i förhållande till rörledningarna är desamma som gentemot andra objekt på havsbotten. På grundval av detta och på grund av den begränsade ytan som rörledningarna kommer att uppta på havsbotten är bedömningen att det kommer att vara obetydliga effekter från NSP2 på pelagiska fiskeverksamheter. När det gäller frågan om ekonomiska konsekvenser så är det värt att på nytt poängtera att rörledningens utformning, konstruktion och sträckning är väldigt lik utformningen av Nord Stream. Vidare så ser inte FOGA någon förändrad påverkan för pelagiska fiskare genom att antalet rörledningar ökar från två till fyra (se Bilaga E). NSP2 ser därför ingen anledning till andra slutsatser än de allmänna principer och slutsatser som överenskommits mellan SFR (som då representerade alla organiserade svenska fiskare) och Nord Stream för de befintliga rörledningarna. Här kan man också tillägga att ett avtal har uppnåtts mellan de demersala yrkesfiskarna och NSP2, se redogörelsen för remissvaret från Sveriges Fiskares PO, avsnitt 3.29. 3.5.1.5 Risker Projektet har varit i dialog med relevanta svenska fiskeorganisationer (tidigare Sveriges Yrkesfiskares Riksförbund, men nyligen även de olika relevanta producentorganisationerna; Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO), Havs- och kustfiskarnas producentorganisation (HKPO) och Swedish Pelagic Federation SPFPO)) sedan flera år för att informera dem om projektutvecklingen och planerna samt för att förstå deras åsikter och oro relaterade till NSP2. Sträckningsvalet för rörledningarna samt att hålla ett litet avstånd mellan rörledningarna (och till de befintliga Nord Stream-rören) i viktiga bottentrålningsområden är några av synpunkterna från yrkesfiskarna som NSP2 har följt. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 21 of 57 En av de viktigaste frågorna som har diskuterats med de pelagiska fiskarna har varit om NSP2 har använt den rätta faktagrunden för riskbedömningarna, eftersom fartygen och fiskeredskapen i allmänhet har ökat i storlek under de senaste åren, sedan Nord Streamrören konstruerades. Under dessa diskussioner har ansökningshandlingarnas beskrivning av rörledningarnas säkerhet och säker övertrålning på nytt bekräftats av NSP2:s ingenjörsentreprenör. För att nå denna slutsats har certifieringsbolaget Det Norske Veritas (DNV) tillvägagångssätt (DNV RP F111: 2014) använts, där endast bottentrålning anses representera möjliga faror för rörledningarna. Pelagisk trålning betraktas inte som ett trovärdigt riskscenario. Därför grundades ingenjörsentreprenörens trålutrustningsstudie på interaktionsscenarier för bottentrålning. Tillvägagångssättet gjordes dock än mer konservativt genom att trålbordens faktiska storlekar baserades på pelagisk trålningsutrustning, som är större än den utrustning som används för bottentrålning. Dessutom har NSP2 bett fiskekonsultbolaget FOGA att ge sin syn på potentiella konsekvenser och risker som skulle kunna bli resultatet av konstruktion och drift av NSP2:s rörledningar. FOGA kommer bland annat fram till att pelagisk fiskeutrustning har 100 procent övertrålbarhet över rörledningarna, så det finns ingen ändrad eller ökad problembild av att lägga ut två ytterligare rörledningar (Bilaga E). När det gäller de risker som är förknippade med att fastna i rörledningarna, har NSP2 förstått (baserat på mottagen information från bland annat SPFPO) att ingen allmän praxis eller vägledning används inom fiskenäringen om hur man bäst reagerar vid sådana händelser. Tvärtom, har fartygskaptenerna väldigt olika idéer om vad som är det bästa och säkraste sättet att agera under sådana omständigheter. NSP2 anser att det är viktigt att kunskapen inom fiskerinäringen, baserat på många årtionden av erfarenheter från fiske i närheten av rörledningar och andra objekt på havsbotten, beaktas och utnyttjas om en sådan händelse skulle äga rum. Detta för att varken utrustning, fartyg eller besättning ska sättas i onödig fara. NSP2 är villig att vara behjälplig för fiskenäringen vad det gäller upprättandet av lämpliga riktlinjer. NSP2 kommer även att tillhandahålla information, inklusive sträckningskoordinater och information om rörledningarna nedbäddning i havsbotten, efter byggandet. 3.5.1.6 Ansvar Som redan nämnts ovan kan NSP2 bekräfta att rörledningarna konstrueras för att kunna hantera oavsiktliga stötar och slag från t.ex. fiskeutrustning, inklusive den utrustning som trålare använder för både demersalt och pelagiskt fiske i Östersjön. Rörledningarna tillåter därför att fiske utförs över dem. Trots att inga händelser eller olyckor har rapporterats i förhållande till befintliga Nord Stream ledningar kan olyckor aldrig uteslutas. SPFPO har till exempel angett att det finns risk för att fiskeredskap oavsiktligt kan fastna under rörledningarna. Vid händelse av den osannolika situationen med att trål- eller annan fiskeutrustning, ankare, m.m., fastnar i rörledningarna är en allmän rekommendation att fiskarna lösgör och lämnar utrustningen för att undvika risk för sak- eller personskada. I dessa fall har fartygsägaren rätt till kompensation enligt lagen (1996:518) om ersättningsskyldighet vid skada på undervattenskablar och rörledningar m.m. 3.5.1.7 Sammanfattning Baserat på erfarenheterna från Nord Stream, liksom uppdaterade bedömningar (från NSP2, Ramböll och FOGA), anser NSP2 att de potentiella störningarna för yrkesfiskarna under konstruktionen av NSP2 kan hanteras väl med hjälp av lämpliga och proaktiva informationsinsatser från NSP2. Därutöver anses ingen betydande påverkan ske under driftsfasen, och den påverkan som kan ske är relaterad till de bottentrålade yrkesfiskarna, med vilka NSP2 redan har slutit ett avtal. För de fall att fiskeutrustning skulle fastna Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 22 of 57 under NSP2:s rörledningar så skulle det vara fördelaktigt för alla parter att klara riktlinjer fanns tillgängliga, och utnyttjades, men ett legalt ramverk finns redan tillgängligt. 3.6 Kustbevakningen Kustbevakningen har i sitt yttrande sammanfattningsvis anfört att projektet kommer att övervakas av Kustbevakningen och att Kustbevakningen inte har något att erinra mot projektet samt att Kustbevakningen önskar information om anläggningsarbeten eller planerade underhållsåtgärder minst en (1) månad innan arbetena påbörjas (och därefter löpande hålls informerad), att beredskapsplanen även bör omfatta information om krigsmateriel och att det skulle vara att föredra om beredskapsplanen för NSP2 samordnas med planen för den befintliga Nord Stream-systemet. Nord Stream 2 får med anledning av Kustbevakningens yttrande anföra följande. Enligt det föreslagna Åtagandet B i Ansökan, ska NSP2 minst en (1) månad innan anläggningsarbetena i svensk ekonomisk zon påbörjas informera Sjöfartsverket och därefter hålla Sjöfartsverket löpande underrättad både under anläggningsfasen och även när arbetena har avslutats. Baserat på Kustbevakningens begäran kommer NSP2 att justera det angivna Åtagandet B på så sätt att även Kustbevakningen kommer att inkluderas som mottagare av denna information. Informationen kommer även att innehålla uppgifter om planerat underhållsarbete, under förutsättning att informationen kan tillhandahållas en månad i förväg (det kan inte uteslutas att oplanerat underhållsarbete måste utföras med omedelbar verkan eller inom en månad i de sällsynta fallen kommer NSP2 att informera ovan nämnda myndigheter så snart som möjligt). Med hänvisning till ovanstående ska det föreslagna Åtagandet B i ansökan se ut på följande sätt: Bolaget ska informera Sjöfartsverket, Kustbevakningen och Försvarsmakten minst en (1) månad innan utläggningsarbeten påbörjas. Bolaget ska därefter fortlöpande hålla Sjöfartsverket, Kustbevakningen och Försvarsmakten informerade om verksamhetens fortskridande samt när arbetena avslutas. Detta i syfte att hålla sjötrafiken informerad via internationellt fastställda metoder, såsom Underrättelse till sjöfarande (Ufs), elektroniska sjökort (ENC) samt navigationsvarningar. Ovanstående gäller även för underhållsarbete, där sådan information kan lämnas en månad i förväg (om så inte är fallet, ska information lämnas så snart som möjligt). När det gäller insatser vid en eventuell olycka, kommer NSP2 att ta fram och införa en beredskapsplan inkluderande förebyggande av oljeutsläpp samt även rörande kemiska stridsmedel, i god tid innan anläggningsarbetena påbörjas. NSP2 kommer att använda sig av de erfarenheter som finns från Nord Stream vid förberedandet av de olika beredskapsplanerna och kommer att diskutera med Nord Stream om och hur samordning mellan projekten är möjlig och fördelaktig. NSP2 kommer att presentera sina beredskapsplaner för Kustbevakningen och samordna planerna i förhållande till eventuella synpunkter från myndigheten. 3.7 Naturvårdsverket Naturvårdsverket har i sitt yttrande kort sammanfattat lämnat synpunkter på projektets potentiella påverkan på fåglar i de existerade Natura 2000-områdena, påverkan på det utvidgade Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna och såvitt avser tumlare att denna påverkan ska regleras i ett tillstånd i syfte att säkerställa artens fortlevnad. Vidare att en slutlig plan för konstruktionsarbetena vid Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken ska presenteras före start av konstruktionsarbetena, att eventuell grumling och föroreningar från påverkade sediment ska undvikas genom försiktighetsåt- Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 23 of 57 gärder och övervakas samt haft synpunkter på påverkan på musslor vid Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken jämte kumulativa effekter på fåglar. Naturvårdsverket har vidare angett att frågan om möjlighet att ställa krav på tillstånd enligt bestämmelserna om Natura 2000 inte är klara. Naturvårdsverket har angett att ett tillstånd enligt kontinentalsockellagen i vart fall bör reglera frågan om påverkan på de intressen som finns i det utvidgade Natura 2000-området. Nord Stream 2 får med anledning av Naturvårdsverkets yttrande anföra följande. 3.7.1 Det utökade Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna; fråga om tillståndsplikt och potentiell påverkan m.m. 3.7.1.1 Tillämpningen av 7 kap. 27 a miljöbalken i relation till utläggandet av kablar och rörledningar på kontinentalsockeln Naturvårdsverket har i sitt yttrande uttryckt en osäkerhet huruvida reglerna i 7 kap. miljöbalken i vilket bl.a. art- och habitatdirektivets bestämmelser rörande Natura 2000 har implementerats är tillämpligt på verksamheter som ska prövas enligt 15 a kontinentalsockellagen. Nord Stream 2 kan konstatera att Naturvårdsverkets osäkerhet i frågan är befogad. Det finns ingen referens i kontinentalsockellagen som gör aktuella bestämmelser i miljöbalken tillämpliga på projekt avseende utläggande av kablar och rörledningar. Den svenska lagstiftaren har korrekt implementerat såväl havsrättskonventionen 13 som habitatdirektivet i kontinentalsockellagen respektive miljöbalken 7 kap. miljöbalken är inte tillämpligt på projekt rörande utläggande av kablar och rörledningar på kontinentalsockeln utanför svenskt territorium. Detta innebär emellertid inte att principerna i art- och habitatdirektivet inte kan beaktas i en tillståndsprövning enligt 15 a kontinentalsockellagen nämnda direktiv förutsätter nämligen inte en separat tillståndsprövning utan det är tillräckligt med ett beaktande av principerna i aktuell prövning (artikel 6 i habitatdirektivet). 3.7.1.2 Den rättsliga ramen för tillståndsprövning av projekt med nedläggande av rörledningar och kablar - internationell rätt Sveriges ekonomiska zon med underliggande kontinentalsockel utgör inte en del av Sveriges territorium. Det är ett område inom vilket Sverige har viss jurisdiktion. Detta t.ex. vad gäller rätten att utforska och utvinna naturtillgångar inom den ekonomiska zonen. Omfattningen av denna jurisdiktion följer av internationell rätt, i detta fall havsrättskonventionen. Som utgångspunkt gäller inte svensk lag i den ekonomiska zonen om det inte är särskilt föreskrivet i svensk lag samt enbart i den utsträckning detta är förenligt med den jurisdiktion som Sverige har i den ekonomiska zonen enligt havsrättskonventionen. 14 Den internationella rätten sätter således gränserna för Sveriges jurisdiktion i förhållande till projekt avseende utläggandet av rörledningar på kontinentalsockeln. 3.7.1.3 Kontinentalsockeln och implementeringen i svensk rätt Av artikel 77 i havsrättskonventionen framgår att en kuststat utövar suveräna rättigheter över kontinentalsockeln i syfte att utforska den och utvinna dess naturtillgångar. Av artikel 79 i havsrättskonventionen framgår att alla stater har rätt att lägga ut undervattenskablar och rörledningar på kontinentalsockeln. Enligt samma artikel (punkt 2) får en 13 Förenta Nationernas Havsrättskonvention av den 10 december 1982. 14 Prop. 2007/08:154 s. 8. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 24 of 57 kuststat inte hindra utläggandet eller bibehållandet av en kabel eller rörledning; en kuststat har dock rätt att vidta skäliga åtgärder dock utan att hindra för att exempelvis begränsa och kontrollera föroreningar från en rörledning (dock inte från kablar). En stat har däremot inte rätt att uppställa andra eller mer omfattande krav eller villkor för utläggandet av en rörledning än vad som följer av internationell rätt. De aktuella bestämmelserna har implementerats i lag (1966:314) om kontinentalsockeln. Beträffande rätten att lägga ut kablar och rörledningar har denna rätt implementerats i 15 a kontinentalsockellagen. 3.7.1.4 EU-rättens (habitatsdirektivets) tillämpning utanför medlemsstaternas territorialvatten Frågan om EU-rättens tillämpning utanför medlemsstaters territorialvatten bedömdes av EU-domstolen i ett rättsfall 2005 (mål nr C-6/04). I avgörandet fastslog domstolen att artoch habitatdirektivet är tillämpligt även bortom medlemsstaternas territorialvatten under förutsättning att medlemsstaten utövar suveräna rättigheter inom sin exklusiva ekonomiska zon och på kontinentalsockeln (avsnitt 117 i avgörandet). Härvid kan Generaladvokatens förslag till avgörande som sammanfattar frågan enligt följande noteras. Art- och habitatdirektivet är tillämpligt utanför medlemsstaternas territorialvattenområde under förutsättning att två villkor är uppfyllda: ü ü medlemsstatens suveränitet ska ha utsträckts till att gälla utanför territorialvattenområdet; samt livsmiljödirektivet ska kunna tolkas på så sätt att det omfattar även detta område. Utifrån avgörandet kan konstateras att tillämpligheten av art- och habitatdirektivet förutsätter att medlemsstaterna har suveränitet utanför territorialvattenområdet samt att artoch habitatdirektivet ska kunna tolkas på så sätt att det omfattar även detta område. Härvid kan då noteras att enligt havsrättskonventionen har en kuststat suveräna rättigheter över kontinentalsockeln i syfte att utforska den och utvinna dess naturtillgångar, men inte beträffande utläggandet av kablar och rörledningar på kontinentalsockeln; samtliga stater har enligt konventionen en rätt att lägga kablar och rörledningar som inte får hindras av en kuststat. Den svenska lagstiftaren har således på ett korrekt sätt implementerat habitatdirektivet i relation till kontinentalsockellagen på sätt att dessa bestämmelser inte är tillämpliga på projekt enligt 15 a kontinentalsockellagen. Jämförelse kan göras med den svenska implementeringen av de rättigheter i ekonomiska zonen respektive kontinentalsockeln där en kuststat har suveränitet jfr. 5 lagen om Sveriges ekonomiska zon och 3 a kontinentalsockellagen (som hänvisar till 7 kap. i miljöbalken och Natura 2000-bestämmelserna) och de bestämmelser i havsrättskonventionen de baseras på. I båda dessa lagar görs hänvisningar till 7 kap. i miljöbalken bara för just sådana verksamheter där Sverige som kuststat har suveränitet. Ovan synsätt bekräftas av de svenska förarbetena (se bland annat proposition 2007/08:154 sid. 15 f., proposition 1997/98:90 sid. 226 ff. samt proposition 2011/12:125 sid. 89 ff.). Sammantaget kan det alltså konstateras att bestämmelserna om Natura 2000 i svensk rätt inte i egentlig mening är tillämpliga på projekt av nu aktuellt slag inom den ekonomiska zonen. Oaktat detta kommer projektet ändå, som redan nämnts, att genomföras med vidtagande av försiktighetsmått och anpassningar samt utan relevant negativ påverkan på de skyddade intressena i det utvidgade Natura 2000 området (se vidare nedan). Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 25 of 57 3.7.1.5 Villkor för att förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar från rörledningar Naturvårdsverket har i sitt yttrande angett att ett tillstånd ska förenas med de villkor som behövs för att förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar från rörledningar, och att sådana villkor exempelvis skulle kunna uppställas i syfte att skydda ett Natura 2000- område. Nord Stream 2 vill inledningsvis påminna att bolaget anpassat projektet samt vidtagit åtgärder som medför att det inte kommer att bli annat än en mindre tillfällig störning av de skyddade intressena i det utökade Natura 2000-området. Det bör dock påminnas om att förutsättningarna att meddela villkor är små enligt 15 a kontinentalsockellagen samt att begreppet förorening i havsrättskonventionens mening inte ska tolkas på så vis att det omfattar exempelvis buller. En kuststat får, beträffande utläggandet av rörledningar, ställa upp de villkor som behövs för att förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar från rörledningar. Motsvarande bestämmelse finns inte beträffande utläggandet av kablar på kontinentalsockeln, trots att utläggandet av en kabel, potentiellt sett, skulle kunna ha motsvarande påverkan som utläggandet av en rörledning (i nu aktuellt fall farhåga kring påverkan via undervattensbuller, grumling m.m. på tumlare m.fl. arter). Ordet förorening har en i havsrättskonventionens mening snäv betydelse i syfte att skydda omgivningen från läckage av exempelvis olja eller gas, dvs. från en rörledning i drift. Nämnda tolkning bekräftas i den juridiska doktrinen på området. 15 Sammanfattningsvis kan ordet förorening således inte ges en sådan vid tolkning som Naturvårdsverket förordat i sitt yttrande. Diskussionen är dock endast av teoretisk natur, eftersom Nord Stream 2, genom utlåtande från flera experter, kan konstatera att projektet inte riskerar att ha någon betydande påverkan på det utökade Natura 2000- områdets intressen. Naturvårdsverket har vidare anfört att Sverige har ett särskilt ansvar för att skydda de arter och habitat som utpekats genom det aktuella Natura 2000-området och att det, i brist på en Natura 2000-prövning, är nödvändigt att föreskriva villkor så att arterna och deras livsmiljöer får ett sådant skydd som säkerställer deras överlevnad. Av art- och habitatdirektivets artikel 6.3 följer att alla planer och projekt, som inte är direkt sammanhängande med eller nödvändiga för skötseln och förvaltningen av ett område, ska bedömas på ett lämpligt sätt med avseende på konsekvenserna för målsättningen vad gäller bevarandet av området. Något krav på en särskild Natura 2000-prövning finns i egentlig mening inte, utan det viktiga är att medlemsstaten på ett lämpligt sätt bedömer konsekvenserna av ett projekt, så att området inte kommer till skada. Det underlag och de rapporter som Nord Stream 2 tillhandahållit inom ramen för den nu aktuella processen utgör ett fullgott underlag för att den svenska regeringen ska kunna göra en lämplig bedömning av projektet. Sverige kommer således, under alla omständigheter, att uppfylla sina skyldigheter under EU:s art- och habitatdirektiv, oaktat att detta inte är tillämpligt på projektet i egentlig mening. Genom frivilliga åtaganden eller såsom var fallet i det tidigare Nord Stream-projektet föreskrivande av villkor, kan således skyddet för det utpekade Natura 2000 ändå upprätthållas, utan att en separat prövning behöver komma till stånd. 3.7.1.6 Potentiell påverkan på intressena i det utvidgade Natura 2000-området Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken Såsom framgår av Ansökan samt Kompletteringen av denna (se bl.a. Bilaga B till Kompletteringen) har den potentiella påverkan från projektet på det utvidgade Natura 2000-15 Beck, Hart och Nomos, United Nations Convention on the Law of the Sea a Commentary, 1 st edition, 2017, Verlag C, s 625 Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 26 of 57 området bedömts till som mest försumbar. NSP2 har emellertid, med anledning av de yttranden som mottagits under den publika remissen från bland annat Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, valt att engagera ytterligare experter vid IVL Svenska Miljöinstitutet samt efterfrågat mer detaljerade bedömningar från de redan engagerade miljöexperterna Ramböll och DCE, se Bilagorna B-D. Sammanfattningsvis bekräftas tidigare slutsatser att projektet inte kommer att medföra en risk för betydande påverkan på det utvidgade Natura 2000-området. 3.7.2 Övervintrande fåglar Naturvårdsverket anser att känsligheten för fåglar är stor i området och att stor försiktighet ska vidtas under konstruktionsarbeten i närheten av Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken. Verkets farhågor rörande påverkan på övervintrande fåglar och kvaliteten på deras föda bemöts i Bilagorna B-C vartill hänvisas. 3.7.3 Spridning av sediment och detaljerade konstruktionsplaner Uppdaterad och mer detaljerad information rörande platser och volymer för havsbottenarbeten finns i avsnitt 2 i detta dokument samt i Bilagorna A-B. Vad gäller möjliga fördelar med att lägga ytterligare betongbeläggning på rörledningarna för att minska behovet av havsbottenarbeten (öka tyngden), är det viktigt att notera att dessa bedömningar har ingått i rörledningsdesignen och att beläggningen på rörledningarna har justerats för att utifrån lämplighet medföra ökad stabilitet för systemet på havsbotten. Inom områden där havsbottenarbeten emellertid krävs, i synnerhet där plogning krävs med anledning av förhållandena på botten, kan inte ytterligare beläggning på rörledningarna medföra erforderlig stabilitet eftersom nödvändig tjocklek på beläggning skulle överstiga hanteringsförmågan för rörledningarna på rörläggningsfartyget rören skulle bli för breda och kraftiga. 3.7.4 Övervakningsprogram Nord Stream 2 bekräftar sitt åtagande att upprätta och genomföra ett övervakningsprogram i svensk ekonomisk zon i samråd med Kustbevakningen, SGU, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och SMHI. Övervakningsprogrammet kommer att utformas för att följa upp resultaten från det befintliga Nord Stream rörledningssystemet samt bedömningarna och slutsatserna i Miljöredovisningen för NSP2. Det kommer att omfatta såväl konstruktionsfas som driftsfas. Som anges i Miljöredovisningen föreslås övervakningsprogrammet att omfatta vattenkvalitet, kulturmiljö, fiske och sjötrafik. Såvitt avser vattenkvalitet återfinns nedan ytterligare information i detta avseende. Diskussioner kring ett övervakningsprogram kommer att initieras under tidig höst med ovanstående myndigheter. 3.7.5 Vattenkvalitet Övervakning av vattenkvalitet kommer att genomföras i miljökontrollprogrammet. Syftet med detta program kommer att vara att övervaka grumlingen i samband med plogning längs specifika sektioner av rörledningssträckningarna, allt i samråd med myndigheterna. Övervakningsprogrammet kommer troligen att inkludera en fartygsbaserad övervakning för att verifiera slutsatserna i Miljöredovisningen. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 27 of 57 3.7.6 Övervakning och försiktighetsmått Naturvårdsverket har lyft fram att potentiell miljöpåverkan ska kontrolleras av projektet. En övergripande strategi i detta avseende återfinns i kapitel 11 i Miljöredovisningen. Några exempel anges nedan såvitt avser det utvidgade Natura 2000-området. Rörledningarna kommer att stabiliseras med en betongbeläggning. Rörläggningsfartyget kommer sedan att långsamt lägga ut respektive rör på havsbotten. Bottenarbeten kommer att begränsas så långt möjligt i syfte att minimera den potentiella miljöpåverkan. Vidare kommer dikningsmetoden inkludera användande av en plog istället för t.ex. högtryckssystem (jetting) som skulle medföra betydligt mer omfattande uppgrumling av sediment. Användande av plog kommer att minimera uppgrumling. Det prioriterade havsbotteningreppet, dikning jämfört med stenläggning, medför mindre undervattenbuller. Stenläggning kommer endast att ske med mycket små mängder och på begränsade platser inom det utvidgade Natura 2000-området. Därutöver endast om dikning inte bedöms ha varit tillräckligt eller för att stödja rörledningarna vid korsning av kablar m.m. Om stenläggning kommer att behövas kommer ren sten att användas, fri från lera, kalk, tungmetaller lösbara i vatten m.m. Bästa möjliga teknik kommer att användas för att minimera behovet av stenläggning och placera stenarna endast där de behövs. Stenläggning kommer således att ske med ett rör från stenläggningsfartyget ned till botten varifrån stenarna sedan läggs ut. Detta sker ett fåtal meter från havsbotten vilket minimerar uppgrumling och spridning av sediment. Vidare kan beträffande dikning noteras att nämnda havsbotteningrepp förordas i grundare delar av rörledningssträckningarna. Dikningen medför att rörledningarnas profil över havsbotten minimeras och därmed potentiell påverkan som eventuellt hinder för bottentrålning. Förutom, som angetts ovan, att undervattensbullret är mindre än för stenläggning går också dikning fortare att genomföra än stenläggning samt medför mindre fartygsrörelser totalt än stenläggning. Eventuell påverkan på tumlare minskar således ytterligare. Vad gäller påverkan från uppgrumling av sediment på flora, fåglar, fisk och marina däggdjur har bedömningen redovisats i Miljöredovisningen och kompletteringar därav baserat på senaste kunskap, erfarenheter och data från miljöövervakningen från det befintliga naturgasledningssystemet Nord Stream, och input från samråd m.m. i NSP2. Miljöbedömningar har utförts för både anläggningsfasen och driftsfasen och riskscenarion har bedömts utifrån oplanerade händelser. Bedömningarna omfattar all planerad verksamhet och baseras på vetenskapliga studier, modellering av grumling, undervattensbuller m.m. sammanvägt med erfarenheter och miljöövervakningen från Nord Stream. Modelleringen har utgått från konservativa antaganden och presenterar ett s.k. värsta tänkbara scenario för att kunna presentera en maximal sedimentspridning under havsbottenarbeten, se bland annat kapitel 5 i Miljöredovisningen. Härvid kan påminnas att havsbottenarbetena har reducerats betänkligt under den pågående tekniska projekteringen i projektet varmed havsbotteningreppen kommer att begränsas i tid och omfattning i jämförelse med bedömningarna i Miljöredovisningen samt i Kompletteringen från februari 2017. Se avsnitt 2 i detta dokument för mer information. Grumling kommer att övervakas och mätas i samband med plogning i det utvidgade Natura 2000-området. Detaljerna kring detta kommer att fastställas i samråd med relevanta svenska myndigheter med start under tidig höst 2017. 3.7.7 Gränsvärde om 15 mg/l Naturvårdsverket har i sitt yttrande angett att det är av vikt att arbetena övervakas och kontrolleras med avseende på gränsvärden, eftersom konstruktionsarbeten föreslås genomföras under den för fåglar känsliga vinterperioden. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 28 of 57 Slutsatsen i Miljöredovisningen och i Natura 2000 utvärderingen är att det inte är någon risk för betydande påverkan för utpekade arter och habitat i det utvidgade Natura 2000- området. Vidare är det angivna gränsvärdet om 15 mg/l inte ett idealiskt gränsvärde att bevaka eftersom den naturliga variationen av grumlingsnivåer kan vara betydligt högre än så, vilket framgår av miljöövervakningen som genomfördes i Nord Stream (vinterstormar kunde ge upphov till värden upp mot och över 100 mg/l vid utsjöbankarna). Utifrån det ovanstående anser inte NSP2 att det är relevant att sätta upp gränsvärden för grumling med anledning av projektet. Detta är även i linje med yttrandet från Havs- och vattenmyndigheten som inte anser det nödvändigt att sätta upp ett gränsvärde vid gränsen till de individuella Natura 2000-områdena vid Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken (som gjordes för det befintliga Nord Stream). Härvid kan dock noteras att NSP2 har föreslagit att övervakning av sedimentspridning ska ske inom det utvidgade Natura 2000-området. Övervakningen syftar till att bekräfta slutsatserna i Miljöredovisningen. 3.7.8 Ekotoxiska effekter på musslor Vid anläggandet av det befintliga naturgasledningssystemet Nord Stream genomfördes övervakning av potentiella ekotoxikologiska effekter på musslor. Syftet var att utvärdera och dokumentera potentiell spridning av föroreningar med uppgrumlat sediment vid havsbottenarbeten. Musslor som användes för undersökningarna togs från kusten (vid Faludden) och placerades i nätpåsar cirka 15 meter ovanför havsbotten vid specifika stationer. Övervakningen genomfördes under perioden december 2010 till maj 2011, under och efter bottenarbetena för den första rörledningen. Syftet med övervakningen av ekotoxikologiska effekter på musslor var att utvärdera och dokumentera möjlig spridning av föroreningar från sediment som mobiliserats med havsbottenarbetena (plogning) öster om Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken. Övervakningen genomfördes genom att kontrollera upptaget av föroreningar via spridning av sediment i musslorna i nätsäckarna via de sex stationerna längs gränsen till de dåvarande två Natura 2000-områdena. Resultaten från övervakningen av ekotoxikologiska effekter på musslor längs rörledningssträckningen samt vid referensstationerna inom de dåvarande Natura 2000- områdena Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken visade inte på något samband med Nord Streams konstruktionsarbeten vilket därmed bekräftade slutsatserna i Miljöredovisningen. Med anledning härav, och efterföljande dialog med relevanta svenska myndigheter, bestämdes att ingen ytterligare övervakning behövdes såvitt avsåg ekotoxikologiska effekter på musslor. Därmed bestämdes att nämnda övervakningen inte behövdes vid anläggandet av den andra rörledningen (som skulle anläggas längre bort från Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken) efter samråd och acceptans från den expertgrupp som myndigheterna och regeringen sammansatt för granskning och godkännande av resultaten från övervakningsprogrammet. Denna grupp bestod av bl.a. experter från Naturvårdsverket, som vid tidpunkten för genomförandet av övervakningsprogrammet följde med över till den nybildade Havs- och vattenmyndigheten. Expertgruppen gjorde samma bedömning som Nord Stream, dvs. att övervakningsprogrammet för den andra rörledningen inte behövde innehålla nämnda ekotoxikologiska övervakning. Utifrån miljöbedömningarna i NSP2:s Miljöredovisning samt ovanstående erfarenheter från Nord Stream, torde det inte vara relevant att för detta projekt övervaka ekotoxikologiska effekter på musslor. Projektet avser emellertid att diskutera frågan med ovanstående myndigheter inför framtagande av NSP2:s övervakningsprogram. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 29 of 57 3.7.9 Provtryckning Naturvårdsverket har även efterfrågat ytterligare information kring den aktiva substansen natriumvätesulfit i det s.k. våta provtryckningskonceptet och effekterna på miljön vid utsläpp av detta ämne via provtryckningsvattnet. Som angetts i den Tekniska Beskrivningen finns det två tekniska koncept för provning av rörledningarna; ett vått och ett torrt koncept. Som framgår av projektuppdateringen i avsnitt 2 ovan är det preliminära beskedet att projektet kommer att använda det s.k. torra tryckprovningskonceptet. Även med detta torra koncept kan emellertid användandet av provtryckningsvatten behandlat med syreförbrukande ämne (natriumvätesulfit) komma att behövas. Detta dock endast vid ett brott på rörledningarna under utläggningsarbetena. Risken härför är således högst osannolik. Om, mot förmodan, det våta konceptet för provning av rörledningarna används, kommer rörledningarna att fyllas med vatten inför provtryckning. Provtryckning genomförs för olika segment och det är endast det mellersta segmentet av rörledningarna (från kilometerpunkt KP 300 i finsk ekonomisk zon till KP 675 i svensk ekonomisk zon öster om Gotland) som innefattar intag eller utsläpp av vatten i svensk jurisdiktion. Innan trycktestet inleds släpps havsvatten in i rörledningarna. Vattnet kommer att filtreras, behandlas med ultraviolett ljus och natriumvätesulfit (NaHSO3) tillsättas. Ämnet tillsätts för att syret i vattnet ska reagera med ämnet och förebygga korrosion i rörledningarna. Doseringen är cirka 85 ppm aktiv substans. Natriumvätesulfit kommer omedelbart att reagera med syret och bilda natriumbisulfat (NaHSO4). Det behandlade vattnet kommer att stanna kvar i rörledningen innan trycktestet initieras. Därefter kommer under trycktestet cirka 5 000 m 3 obehandlat havsvatten släppas in i ledningen vid KP675 och efter genomfört trycktest släppas ut vid samma punkt igen. Det bedöms att mindre än tio procent av vattnet som släpps ut kommer att ha blandats med det behandlade vattnet. Detta innebär att mindre än 50 kg natriumbisulfat kommer att släppas ut i den ekonomiska zonen. Natriumbisulfat förekommer naturligt i havsvattnet låt vara i mindre koncentrationer och listas inom OSPAR som s.k. PLONORämne (Poses Little Or NO Risk to environment). Vidare kommer vattnet att omedelbart blandas och spädas i havsvattnet vilket innebär att den lilla mängd natriumbisulfat som kan komma att släppas ut inte medför en risk för miljön. Det kommer inte att ske något utsläpp av aktiv oblandad natriumvätesulfit i svensk ekonomisk zon. Om den högst osannolika situationen med ett rörledningsbrott under konstruktionsarbetet uppstår vid det s.k. torra konceptet kommer mängden vatten som kan komma att släppas ut i svensk ekonomisk zon att överskrida ovanstående mängder. Mängden vatten beror på var rörledningsbrottet uppstått samt de tekniska möjligheterna som finns för att åtgärda detta vid platsen. Projektet kommer att informera Kustbevakningen och övriga relevanta myndigheter om tillvägagångssättet för att rensa rörledningen från havsvatten, skära av rörledningen vid rörledningsbrottet och därefter fortsätta med konstruktionsarbetet. Såvitt avser potentiell påverkan på omkringliggande miljö utgörs denna påverkan av utsläpp av mer eller mindre syrefritt vatten. Ett sådant utsläpp i djupare vatten där syrebrist råder medför ingen effekt. I grundare vatten är påverkan lokal och tillfällig kring utsläppspunkten. 3.8 Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet har i korthet anfört att ett tillstånd ska innefatta krav på att klargöra om fornlämningar berörs av den planerade verksamheten, att de fornlämningar som påträffas (företrädesvis vrak) bör undersökas av marinarkeologisk expertis och att det är lämpligt att försöka justera ledningssträckningen om någon fornlämning påträffas i det Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 30 of 57 planerade området för byggnation. Vidare har Riksarkivet uppgett att förekomsten av eventuella fornlämningar bör klargöras genom högkvalitativ sonarkartering, att kartläggningen av större bottenområden bör ske så att fullständig täckning uppnås samt att bedömningen av eventuella fornlämningar (identifierad av arkeologisk expertis) bör undersökas ytterligare av dykare eller med kamera monterad på ett fjärrstyrt farkost, ROV (remotely operated vehicle). Nord Stream 2 har genomfört ett stort antal mycket detaljerade undersökningar och utredningar av havsbotten längs den föreslagna sträckningen av rörledningarna. I nuläget har projektet genomfört mer än 45 000 kilometer av undersökningslinjer. Dessa undersökningar har täckt en korridorbredd på cirka 1 500 meter, där rörledningarna är planerade att placeras. Det förtydligande och de bedömningar som Riksantikvarieämbetet har efterfrågat har redan utförts. Undersökningarna har genomförts i enlighet med de synpunkter som Riksantikvarieämbete lämnat i sitt yttrande. Relevanta undersökningsdata har lämnats till Statens Maritima Museer för en marin arkeologisk bedömning i syfte att identifiera eventuella fornlämningar. Det är värt att nämna att ett dynamiskt positionerat rörläggningsfartyg kommer att användas för rörläggningen istället för ett s.k. ankarpositionerat rörläggningsfartyg som användes för det befintliga naturgasledningssystemet Nord Stream. Detta innebär att inga ankare kommer att användas, varmed risken för skador på fornlämningar genom ankare och ankarkätting undviks. Det eventuella området för påverkan är därför begränsat till närheten av de föreslagna rörledningarna. Det bör dock noteras att hela anläggningsområdet har täckts av undersökningarna. Flera kulturarv har hittats under de genomförda undersökningarna inom Sveriges ekonomiska zon, men inget av dessa föremål finns inom de planerade anläggningsområdena. Sträckningarna har utformats för att undvika kulturarv och inga fornlämningar ligger inom 50 meter från någon av de föreslagna sträckningarna för rörledningarna. Justeringar av ledningssträckningen med hänsyn till kulturarv är därför inte nödvändig i nödvändiga i dagsläget. Sex vrak har identifierats inom 250 meter från respektive rörledning, och Nord Stream 2 har åtagit sig att undersöka dessa vrak mer detaljerat med en fjärrstyrd farkost (ROV) före och efter anläggandet av rörledningarna. Det är osannolikt att dykare kommer att användas för detta ändamål, utan ROV kommer att vara det föredragna inspektionsverktyget. Resultaten av dessa inspektioner kommer att bedömas av Statens Maritima Museer för att verifiera att någon åverkan inte har skett under anläggningsarbetet med rörledningarna. Sådana undersökningar ingår i NSP2:s kontrollprogram (Åtagande E i Ansökan och kapitel 12 i Miljöredovisningen). En mer detaljerad analys av resultaten av de utförda undersökningarna återfinns i Bilaga 3 till Miljöredovisningen samt i Bilaga A till Kompletteringen. 3.9 Kammarkollegiet Kammarkollegiet har i sitt yttrande angett att det inte har någon erinran mot projektets tilllåtlighet. Kammarkollegiet har emellertid anfört att det föreligger en risk för att projektet på ett betydande sätt kan påverka miljön i det utvidgade Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna, varför ett tillstånd bör föregås av en liknande prövning som sker för Natura 2000-områden. Vidare har Kammarkollegiet gjort gällande att ett tillstånd ska vara förenat med villkor för att förebygga, minska och kontrollera föroreningar från rörledningarna (i enlighet med UNCLOS) och att det utifrån ansökan verkar möjligt att genomföra tidsbegränsningar för konstruktionsarbeten i förhållande till Natura 2000- området. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 31 of 57 3.9.1 Fråga om en ny separat tillståndsprocess I förhållande till de synpunkter Kammarkollegiet har fört fram rörande en tillståndsprövning enligt Natura 2000 regelverket hänvisar Nord Stream 2 till diskussionerna med anledning av Naturvårdsverkets yttrande i dessa frågor (avsnitt 3.7.1 ovan). 3.9.2 Försiktighetsåtgärder 3.9.2.1 Tidsbegränsning av anläggningsarbeten Aktuell tidsplan för anläggandet innehåller inga, eller på sin höjd mycket begränsade, arbeten under den aktuella tidsperioden (april-oktober). Som angivits i ansökan, kan dock denna tidsplan komma att ändras beroende på tidpunkten för när ett eventuellt tillstånd kan meddelas samt när tillstånd meddelas i övriga berörda jurisdiktioner. Oaktat detta är slutsatsen i samtliga undersökningar att det inte finns någon risk för negativ påverkan på skyddade arterna inom det utvidgade Natura 2000-området (se vidare Ansökan och Kompletteringen från februari 2017 samt övriga svar i detta yttrande avseende påverkan på Natura 2000-områden). Blir det således nödvändigt med anläggningsarbeten under sommaren kommer detta inte att påverka de skyddade arterna inom Natura 2000- områden. Vad gäller de rättsliga förutsättningarna att meddela villkor avseende anläggandet, hänvisar Nord Stream 2 till vad som angivits i avsnitt 3.7.1 i svar till Naturvårdsverket. I denna del kan det även hänvisas till prop. 2011/2012:125 där det anges att villkor i enlighet med 15 a kontinentalsockellagen inte kan reglera verksamheten i samma omfattning som följer av 3 samma lag, vari den senare bestämmelsen hänvisar till miljöbalken. Oaktat de rättsliga möjligheterna att genom villkor reglera anläggandet avser projektet att så långt som möjligt genomföra anläggandet i enlighet med de synpunkter som remissinstanserna framfört. 3.9.2.2 Alternativ till dikning Det främsta alternativet till dikning är stenläggning. Båda alternativen medför fördelar och nackdelar som har beaktats vid valet av anläggningsmetod för respektive delsträcka (kapitel 8.3.2 i Miljöredovisningen). Sammanfattningsvis innebär stenläggning högre nivåer av undervattensbuller och behov av fler fartygsrörelser än dikning. Dikning å andra sidan innebär ökad grumlig i jämförelse med stenläggning. En uppdaterad bedömning av vilken typ av bottenarbeten som är planerad på respektive delsträcka redovisas i avsnitt 2 i detta dokument. Vad gäller möjligheterna att begränsa påverkan till följd av anläggandet ska det uppmärksammas att NSP2 valt att inte använda högtrycksspolning (jetting) av bottensedimenten vid nedläggning av rörledningarna. En s.k. jetting, vilket innebär användande av en vattenstråle med högt vattentryck för att tillskapa ett dike istället för att använda en plog, medför en ökad grumling och spridning av sediment. 3.9.2.3 Miljöövervakning NSP2 avser att kontrollera effekterna från ansökt verksamhet. Resultaten av denna kontroll kommer regelbundet att redovisas till berörda svenska myndigheter. Som beskrivits i Miljöredovisningen, planeras egenkontrollen att omfatta vattenkvalitet, arkeologiska värden samt påverkan på fiske och sjöfarten. Miljöövervakningsprogrammet kommer att tas fram med Kustbevakningen, Sveriges geologiska undersökning, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sjöfartsverket, Transportverket och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 32 of 57 Kontroll kommer att genomföras i syfte att bekräfta de slutsatser som redovisas i Miljöredovisningen samt de slutsatser som redovisats i bedömningen av påverkan på det utvidgade Natura 2000-området. 3.10 Sjöfartsverket Sjöfartsverket har anfört att de villkor och riskbedömningar som tillhandahålls av NSP2 uppfyller rimliga krav, att informationen till Sjöfartsverket ska tillhandahållas genom ett samrådsmöte, att ett s.k. dynamiskt positionerat (DP) rörläggningsfartyg förespråkas ur sjösäkerhetssynpunkt, att det är viktigt att i ett tidigt skede kontakta lotsområdet i Karlshamn via lotsområdeschefen samt att det är viktigt att projektet planeras och genomförs så att sjöfartens inte störs med avseende på tillgänglighet och säkerhet. Nord Stream 2 får med anledning av Sjöfartsverkets synpunkter anföra följande. 3.10.1 Information i förväg om rörläggning Som anförts i Åtagande B i Ansökan, kommer informationen att lämnas till Sjöfartsverket minst en (1) månad innan rörläggningen påbörjas. Samråd bör också ske före arbeten påbörjas inom djupvattenleden enligt vad som anges i Åtagande C. Som framgår av Kompletteringen kommer Nord Stream 2 att inleda samråd med bland annat Sjöfartsverket i god tid innan anläggningsarbeten utförs inom den svenska ekonomiska zonen. Sådana samråd kommer att inledas under hösten 2017. 3.10.2 Lots När det gäller frågan om lotsning, kommer den också att ingå i det samråd som ska inledas under hösten 2017. 3.10.3 Sjötrafik m.m. NSP2 kommer att informera Sjöfartsverket om anläggningsplanerna i god tid innan arbetet påbörjas och under den tid som projektet framskrider, inklusive när arbetet pågår i djupvattenleden, så att sjötrafiken inte störs och säkerheten säkerställs i den svenska ekonomiska zonen. En undantagszon med en radie av en nautisk mil (1,85 km) planeras att sättas i kraft runt det dynamiskt placerade rörläggningsfartyget under arbetet med rörläggning, så att trafiken kan dirigeras förbi fartyget eller fartygen under anläggningsfasen. Denna undantagszon kan eventuellt minskas när hårt trafikerade farleder korsas för att minimera påverkan på sjöfarten, och även detta kommer att diskuteras med Sjöfartsverket i god tid innan arbetena påbörjas. När rörläggning sker kommer rörförsörjningsfartyg och undersökningsfartyg att marginellt öka sjöfarten, men genom nära kommunikation med Sjöfartsverket och andra relevanta myndigheter kommer eventuell påverkan på sjöfarten att minimeras. Utöver detta kommer olika specifika säkerhetsåtgärder att införas, till exempel den planerade användningen av lotsar i Karlshamn för att säkerställa säker navigering av rörförsörjningsfartyg till och från hamnen. Åtagandena B och C i Ansökan anger att NSP2 ska informera och samråda med Sjöfartsverket minst en (1) månad innan anläggningsverksamheterna till havs påbörjas. NSP2 kommer att kontinuerligt informera Sjöfartsverket under tiden anläggningsarbetena pågår, men också när anläggningsverksamheten har slutförts. Detta för att Sjöfartsverket Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 33 of 57 ska kunna informera sjöfarten genom internationellt bestämda metoder, såsom Underrättelser för sjöfarande (Ufs), elektroniska sjökort (ENC) samt navigationsvarningar. 3.11 Statens geotekniska institut Statens geotekniska institut (SGI) har i korthet uppgett att de geotekniska frågorna och förutsättningarna inte har redovisats mer än översiktligt i underlagen. SGI har dock noterat att historiska jordskred har inträffat norr om den ansökta korridoren och att sänkor med nivåskillnader förekommer. Därför anser SGI att stabilitetsförhållandena behöver utredas ytterligare eftersom ett lokalt jordskred kan få betydelse för säkerheten. Ett läckage till följd av ett jordskred kan leda till olyckor och risker för miljön. Nord Stream 2 vill med anledning av SGI:s yttrande anföra att riskerna med botteninstabilitet noggrant har analyserats och bedömts under detaljprojekteringen av projektet. 16 Analysens slutsats är att eventuell instabilitet på havsbotten på svensk kontinentalsockel inte är en risk att beakta för rörledningarna som uppfyller uppsatta och verifierade designkriterier. Nämnda analys och rapport kan tillställas SGI efter begäran. Vidare har vid detaljprojekteringen erforderliga havsbottenarbeten ställts i relation till bland annat frågan om risker för skred på havsbotten. Fortsatt detaljprojektering, inklusive för varje stabiliseringsåtgärd på havsbotten, kommer att beakta denna fråga samt analys och slutsatser i ovan nämnda rapport. 3.12 Sveriges geologiska undersökning Sveriges geologiska undersökning (SGU) har sammanfattningsvis anfört att de planerade rörledningarna i begränsad omfattning kommer att påverka den geologiska miljön i sträckningsområdet, att rörledningarna (inklusive stenläggningen) eventuellt kan sätta stopp för naturlig sedimenttransport och om sediment från anläggandet sprids till provtagningsstationerna, kan det påverka de uppmätta resultaten vid stationerna. SGU anser dock, baserat bl.a. på Kompletteringen och resultaten från Nord Streams undersökningar, utredningar och tidigare kontrollprogram, att effekterna förväntas vara begränsade (både i omfattning och tid) och att rörledningarna inte påverkar möjligheten att utvinna naturtillgångar från havsbotten. Nord Stream 2 instämmer med slutsatserna från SGU. Nord Stream 2 har noterat och håller med om SGU:s beskrivning av de geologiska förhållandena, sedimentspridning och möjlig sedimenttransport (kapitel 6.4 och 8.3 i Miljöredovisningen med bifogade bilagor: Bilaga 5, modellering av sedimentutsläpp i Sverige samt avsnitt 2.5.4 i Kompletteringen). Vidare har Nord Stream 2 noterat SGU:s uppgift om förekomsten av stridsmedel, sandresurser och noduler inom den svenska ekonomiska zonen. Dessa frågor har tagits upp och bedömts i Miljöredovisningen samt i Bilaga A till Kompletteringen. När det gäller frågan om eventuell sedimentspridning i förhållande till SGU:s provtagningsstationer för miljöövervakning har frågan tagits upp och bedömts i kapitel 8.21 i Miljöredovisningen och i avsnitt 2.5.3 i Kompletteringen. Slutsatsen som kan dras och framgår av ovanstående hänvisningar är att övervakningsstationerna inte förväntas påverkas av den sedimentspridning som projektet kan orsaka. Provtagningsstationernas placering har nämligen beaktats av projektet, för att sträckningen och anläggningsarbetet ska hålla sig på tillräckliga avstånd från de aktuella stationerna. Sammanfattningsvis har Nord Stream 2 tagit upp och bedömt den eventuella påverkan som SGU har lyft fram. Baserat på utförd modellering och bedömning samt undersökningar och utredningar som genomförts under det befintliga Nord Stream-projektet och 16 Rapport: W-EN-OFP-POF-REP-804-071614EN, seismic geo-hazard, Sweden sector. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 34 of 57 dess kontrollprogram, kan Nord Stream 2 bekräfta SGU:s slutsatser. Effekterna från de nämnda påverkansfaktorerna kommer att begränsas både i tid och omfattning och möjligheten att utvinna naturtillgångar kommer inte att påverkas. 3.13 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har i korthet anfört att kompletterande undersökningar och utredningar av Bornholmsdjupet inte anses nödvändiga eftersom det nya rörledningssystemet NSP2 kommer att utformas på samma sätt och ha samma profil ovan havsbotten som det befintliga rörledningssystemet Nord Stream. Vidare har SMHI uppgett att myndigheten skulle värdesätta om uppgifter från övriga kommande undersökningar inför utläggningen och under driften av NSP2 tillgängliggörs på samma sätt som skett för Nord Stream. SMHI anser också att långsiktiga satsningar på fossilfri energianvändning i Europa är att föredra. Nord Stream 2 kan bekräfta att utformningen av NSP2 kommer att vara nästan identisk med den för Nord Stream. Eftersom rörledningarna för NSP2 är placerade öster om de befintliga Nord Stream ledningarna i södra delen av Sveriges ekonomiska zon och i Bornholmsdjupet är vattendjupet i allmänhet något djupare och sedimenten är vanligtvis något lösare. Resultaten från de utförda undersökningarna av havsbotten ger inte heller någon anledning att förvänta sig att nedbäddningen av NSP2 kommer att vara mindre än den för Nord Stream på de relevanta områdena. Vidare håller Nord Stream 2 med SMHI om slutsatsen att materialet som tillhandahållits under det föregående Nord Streamprojektet tillsammans med ytterligare information som presenteras av NSP2 är tillräcklig för att dra slutsatsen att den eventuella miljöpåverkan (t.ex. påverkan på bottenströmmarna) är obetydlig. I det tidigare Nord Stream-projektet gjordes resultat och information från kontrollprogrammet tillgängligt till myndigheterna genom en så kallad "Data and Information Fund". NSP2 har lagt fram information som erhållits från utförda undersökningar till t.ex. SGU, och avser att göra resultaten av sitt kommande övervakningsprogram tillgängligt för myndigheterna. För närvarande kan NSP2 emellertid inte ge detaljer om hur det här kommer att ske rent praktiskt, så det är nödvändigt att återkomma till den här frågan vid ett senare tillfälle. Det bör också noteras att NSP2 har åtagit sig att inrätta ett övervakningsprogram för övervakning av varje rörledning under anläggnings- och driftsfasen. Detta kommer att utvecklas i samråd med berörda myndigheter, inklusive SMHI (Åtagande E i Ansökan). Utvecklingen av förnybara energikällor förväntas gradvis öka i Europa under de kommande åren, och andelen förnybar energi bland de olika energikällorna kommer att fortsätta att stiga som ett resultat. Det förutses dock att naturgas kommer att fortsätta att spela en viktig roll i den europeiska energimixen under de kommande årtiondena, som ett bränsle med låga koldioxidutsläpp som kan leverera en pålitlig energiproduktion som komplement till förnybara energikällor som inte alltid är tillgänglig. Naturgasens roll i den europeiska energimixen behandlas vidare i avsnittet "Bakgrund" i Ansökan, liksom i kapitel 2 i Miljöredovisningen. 3.14 Totalförsvarets forskningsinstitut Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har uppgett att det har skett stora säkerhetspolitiska förändringar sedan Nord Stream-projektet (vilket FOI gav synpunkter på 2006). De negativa trenderna som observerades 2006 2007 har förstärkts och flera globala problem är svårare att förutse. FOI har vidare angett att projektet utgör ett ryskt intresse, att nationella säkerhetsintressen (särskilt med avseende på Östersjön) måste beaktas i processen och att det är viktigt att Sverige kan följa och inspektera projektet, både under utläggning, drift och perioder av underhåll. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 35 of 57 I relation till synpunkterna från FOI önskar Nord Stream 2 ange följande. Den Europeiska unionens (EU) inhemska gasproduktion kommer att halveras under de kommande 20 åren eftersom gamla anläggningar kommer att avvecklas och den svårtillgängliga Nordsjöns resurser inte kan nyttjas. EU kommer därför att behöva importera mer gas och behöver ytterligare infrastruktur för att transportera den importerade gasen. Nord Stream 2 kommer att ingå i lösningen för fylla det behov som finns av import och öka försörjningstryggheten. Beslutet att bygga Nord Stream 2 härrör från många års forskning och studier av Europas krav på energiimport, befintlig kapacitet, miljöhänsyn samt planering av rörledningsdragning och optimering. Dessa studier har visat att projektet ger Europa fördelar, vilket också medverkan av några av Europas ledande energibolag ger. Nord Stream 2 noterar att FOI har uttryckt vissa farhågor avseende bl.a. nationell säkerhet. Sverige har genom sin kustbevakning en möjlighet (såväl som en skyldighet) att övervaka verksamhet som har sin grund i tillstånd utfärdade enligt 15 a kontinentalsockellagen (se 2 a kontinentalsockelförordningen). I enlighet med de åtaganden som projektet har åtagits sig i denna skrivelse, kommer Nord Stream 2 att informera Försvarsmakten och Kustbevakningen under hela anläggningsfasen, liksom före eventuellt underhållsarbete. Nord Stream 2 kommer också, i enlighet med Åtagande C i Ansökan, att informera t.ex. Försvarsmakten och Kustbevakningen om varje rörlednings exakta position på kontinentalsockeln, inklusive varje rörlednings höjd över havsbotten, längs sträckningen på den svenska kontinentalsockeln. Med tanke på ovanstående kommer Sverige att ha alla nödvändiga åtgärder för att övervaka projektet och säkerställa att ingen olaglig verksamhet bedrivs eller att myndigheter eller andra aktörers verksamhet begränsas, vilket FOI anför i sitt yttrande. Det måste i detta sammanhang och i relation till FOI:s politiska farhågor påpekas att projektet kommer att anläggas i enlighet med internationell rätt (UNCLOS) och helt i överensstämmelse med kraven i svensk rätt. Vidare så har Sverige under en längre tid importerat en stor del av sin olja från Ryssland och gasexporten från Ryssland till Europa har varit oavbruten, även under det kalla kriget. 3.15 Transportstyrelsen Transportstyrelsen anför att myndigheten ur en sjöfartssynpunkt inte har något att erinra gällande ansökan, att den föreslagna sträckningen är det bästa alternativet med hänsyn till behovet att nödankra fartyg, att myndigheten stödjer förslaget till villkor och de föreslagna åtaganden om försiktighetsmått, begräsningar och skyddsåtgärder samt de riskreducerande åtgärder för sjötrafiken som redovisats av Nord Stream 2. Vidare förklarar Transportstyrelsen att de har mycket positiva erfarenheter från det tidigare Nord Streamprojektet. Nord Stream 2 noterar Transportstyrelsens yttrande och finner det positivt att myndigheten delar NSP2:s synpunkter om att projektet, med ledning av bolagets utredningar, har funnit en sträckning, som i så stor utsträckning som möjligt, är lämplig för sjöfarten. Det är också positivt att Transportstyrelsen delar bolagets syn på utformning, konstruktion och drift av gasledningarna. Vidare uppmärksammar NSP2 att Transportstyrelsen stödjer de föreslagna villkoren, försiktighetsmåtten och åtagandena, inklusive riskreducerande åtgärder med hänsyn till sjöfarten, som bolaget åtagit sig att genomföra. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 36 of 57 3.16 Länsstyrelsen Östergötland Länsstyrelsen Östergötland har i sitt yttrande angett att det är av stor vikt att försvarsoch säkerhetspolitiska angelägenheter beaktas vid prövningen av ansökan. Nord Stream 2 refererar till avsnitt 3.14 ovan rörande försvars- och säkerhetspolitiska synpunkter på projektet. 3.17 Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar län har i sitt yttrande anfört sammanfattningsvis att NSP2 kommer att innebära en enorm miljöpåverkan, att Sverige har det enskilt största ansvaret för populationen av Östersjötumlare, att övervakning av undervattensbuller ska genomföras i syfte att begränsa påverkan på tumlare, att kontrollprogrammet ska innehålla övervakning av sedimentspridning inom Natura 2000-områdena samt att fartygsbuller i närheten av Natura 2000-områdena kan påverka sjöfåglar och tumlare. Vidare har länsstyrelsen anfört att ett tillstånd bör innefatta krav på någon form av kompensationsåtgärd, t.ex. i form av aktivt stöd till utvecklandet av förnyelsebar energi eller ekonomiskt stöd för att minska fosfor och kväveläckaget till Östersjön. Nord Stream 2 får med anledning av Länsstyrelsen i Kalmar läns yttrande anföra följande. 3.17.1 Projektets potentiella miljöpåverkan Länsstyrelsen i Kalmar län menar att projektet kommer att leda till en enorm miljöpåverkan. Nord Stream 2 delar inte denna uppfattning. Nord Stream 2 har genomfört omfattande undersökningar och utredningar av projektets påverkan på Östersjön samt låtit oberoende experter granska och bekräfta bolagets slutsatser avseende sedimentspridning och påverkan på fåglar och tumlare. Slutsatserna av dessa undersökningar är att projektet endast kommer ha obetydlig påverkan på omgivningen. Vidare har riskreducerande åtgärder tagits fram och integrerats i projektets olika faser i syfte att begränsa projektets potentiella omgivningspåverkan. Nord Stream 2 hänvisar i denna del till Miljöredovisningen, Kompletteringen och de ytterligare undersökningarna bilagda detta yttrande. Vidare bör erfarenheter från det i driftsatta Nord Streamprojektet uppmärksammas; i likhet med aktuellt projekt bedömdes påverkan till följd av Nord Stream bli som mest begränsad. Vid övervakning av nämnda projekt kunde det dock konstateras att påverkan blev än mindre än vad som antagits under tillståndsprövningen. Avseende nyttan av projektet vill Nord Stream 2 hänvisa till avsnitt 2 i Ansökan. Där framgår att gasproduktionen inom EU kommer att halveras inom den kommande 20 årsperioden, i takt med att nuvarande fyndigheter blir uttömda samtidigt som svårtillgängliga fyndigheter i Nordsjön innebära för stora omkostnader. Behovet av att importera naturgas inom EU kommer således öka, varför ytterligare, förbättrad infrastruktur för transport av gasen är nödvändig. Med hänsyn till Rysslands stora fyndigheter av naturgasreserver, enastående produktions- och exportpotential, dess geografiska närhet till EU samt dess åtagande att investera i driftsäker transport av gasen har Ryssland mycket stor potential att bidra till EU:s framtida naturgasbehov. Tillgång till naturgas är också viktigt vid övergången till förnybar energi, som ett komplement till förnybara energikällor som vind- och solenergi med ibland begränsad tillgänglighet. Ur ett miljöperspektiv är Nord Stream 2 med dess nyttjande av bästa möjliga teknik och kortare transportsträcka mellan källa och EU:s interna gasmarknad att föredra framför transport av rysk naturgas via Yamal-Europa och Centralkorridoren respektive Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 37 of 57 andra potentiella LNG-leverantörer (Algeriet, Australien, Qatar och USA). I jämförelse med andra potentiella leveransmetoder av naturgas till EU innebär leverans med hjälp av Nord Stream lägst koldioxidutsläpp. 3.17.2 Dikning och övervakning av sedimentspridning Av Miljöredovisningen framgår att det inte finns någon risk för betydande påverkan på skyddade arter och habitat inom svenska Natura 2000-områden. Med ledning av den kontroll som skett inom ramen för det redan i driftsatta Nord Stream-projektet kan slutsatsen dras att risken för spridning av sediment till (de då två mindre) Natura 2000- områdena Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken till följd av projektet är mycket låg. Detta gäller särskilt med hänsyn till att NSP2 är beläget öster om Nord Streamgasledningarna, varför den planerade gasledningen planeras att dras längre ifrån de aktuella Natura 2000-områdena i förhållande till Nord Stream-projektet. Oaktat detta kommer NSP2 att ta fram ett miljöövervakningsprogram i samråd med Kustbevakningen, SGU, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och SMHI. Som en del av detta övervakningsprogram sker kontroll av sedimentspridning i syfte att skydda de aktuella Natura 2000-områdena. Övervakningsprogrammet kommer bl.a. mäta eventuell grumling i vattnet till följd av dikning. Kontrollen kommer att ske i de områden där förhöjda nivåerna av grumlig förväntas uppstå; kontrollens närmare utformning kommer att bestämmas efter samråd med ovannämnda myndigheter. Kontroll avseende vattenkvalitet föreslås ske med hjälp av fartyg i syfte att bekräfta mätresultaten från det tidigare Nord Stream-projektet respektive de slutsatser som redovisas i Miljöredovisningen för NSP2. 3.17.3 Kompensation NSP2 kommer att anläggas utanför svenskt territorium, varför svensk lagstiftning i princip inte är tillämpligt på projektet (se avsnitt 3.7.1 ovan). Sverige har emellertid, i enlighet med förutsättningarna i havsrättskonventionen, utfärdat kontinentalsockellagen som bland annat stadgar en rätt att lägga ut rörledningar och kablar på kontinentalsockeln utanför en stats territorialvatten. Denna rätt innebär ingen möjlighet för kuststaten att framställa krav på kompensation vid prövning av projektet. Det finns således inget lagstöd för att uppställa krav på kompensationsåtgärder, såsom länsstyrelsen föreslagit. Oaktat detta bör det uppmärksammas att projektets genomförda undersökningar gagnat och framtida genomförande och kontroll av påverkan kommer fortsätta att gagna förståelsen för ekosystemet i Östersjön. Detta exempelvis genom att rapporter och data som framtagits som en del i upprättande av denna ansökan (från olika undersökningar etc.), kommer att finnas tillgängliga för bland annat svenska myndigheter. 3.17.4 Föroreningar Avseende frågan om föroreningar hänvisar Nord Stream 2 till bolagets svar till Länsstyrelsen i Gotlands län, se avsnitt 3.18. 3.17.5 Påverkan till följd av fartygstrafik Påverkan på fåglar och tumlare till följd av ökad fartygstrafik och buller från denna har utvärderats i Bilagorna B-C såvitt avser fåglar och Bilaga D såvitt avser tumlare. NSP2 delar länsstyrelsens uppfattning om att buller från projektets fartyg inte kommer att maskeras i lika stor utsträckning inom områden med mindre omfattande fartygstrafik. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 38 of 57 Med anledning av studier av fartygstätheten på den aktuella sträckan (Figur 6.44 i Miljöredovisningen) framgår det att även om den största andelen av fartygstrafiken följer de huvudsakliga farlederna som går igenom det föreslagna Natura 2000-området, förekommer det trafik inom hela området. Detta gäller även i de områden där fartygstrafik ska undvikas trafikmängden inom dessa områden är dock av en mindre omfattning. Vidare kommer endast ett fåtal av projektets försörjningsfartyg ha anledning att färdas mellan sandbankarna. Dessa fartyg är normalstora transportfartyg om cirka 125 meter (dessa är inte rörläggningsfartyg) och kommer endast färdas ett fåtal gånger och under kort tidsperiod inom det aktuella området. Påverkan till följd av denna trafik är således mycket begränsad och påverkan bedöms med hänsyn till den fartygstrafik som idag förekommer i och kring det aktuella området att bli obefintlig. Den andel av projektets fartygstrafik som kommer att ske utanför området för nedläggning av rörledningar utgörs främst av hjälpfartyg som transporterar rörledningar mellan hamnen i Karlshamn och nedläggningsplatsen. Dessa transporter kommer att ske med ett fåtal fartyg; vid utläggning av rörledningarna beräknas cirka 3 5 hjälpfartyg trafikera sträckan. Enligt den uppdaterade projektplanen (se avsnitt 2 ovan), kommer stenmaterial för stenläggning som utgångspunkt att brytas i Finland och transporteras från finska hamnar. Oskarshamn kommer endast att användas som backup till de finska hamnarna. Fartygstrafiken till följd av projektet kommer således att bli mindre omfattande än vad som redovisats i Miljöredovisningen. Om hamnen i Oskarshamn kommer användas så kan ett fåtal fartyg behöva passera mellan Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken, eller andra områden med förekomster av känsliga fåglar eller tumlare. Såsom redovisats i Miljöredovisningen (kapitel 11.5) kommer försiktighetsmått att vidtas i syfte att begränsa påverkan på fåglar och tumlare. De stora farlederna kommer att användas av projektets fartyg, och områden betecknade som "bör undvikas" på sjökorten kommer att undvikas. Vid en genomfart mellan Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken så kommer fartygen att följa en förutbestämd rutt. Detta innebär att fartygen kommer att koncentreras längs denna rutt och inte spridas ut inom området samt att bullerpåverkan från fartygen inte kommer att överskrida de nivåer som uppkommer från övrig fartygstrafik, att störningen kommer pågå under en begränsad tidsperiod samt vid ett fåtal tillfällen. 3.18 Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gotlands län har i sitt yttrande sammanfattningsvis anfört att NSP2 inte bidrar till att uppfylla de nationella och internationella miljömål som Sverige har antagit, att övervakningsprogrammet ska innehålla både kontroll av sedimentspridning, spridning av tungmetaller och organiska föroreningar, att övervakning av sedimentspridning söder om Gotland ska ske samt att denna övervakning bör ske från fasta stationer samt att övervakningen genomförs av oberoende tredje part, att ansökningshandlingarna saknar viss information avseende modellering av oljeutsläpp och tillhörande riskvärdering samt att projektet måste beakta konventionen om ballastvatten. Vidare påtalar länsstyrelsen projektets potentiella påverkan till följd av buller samt påverkan på tumlare. 3.18.1 Miljöövervakning NSP2 vill inledningsvis tydliggöra att mängden bottenarbeten som presenteras i Miljöredovisningen är konservativa antaganden, baserat på ett s.k. värsta scenario. Efter inlämnandet av ansökan har ytterligare projektering genomförts och för närvarande beräknas mängden bottenarbeten (dikning och stenläggning) inom svensk ekonomisk zon, samt Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 39 of 57 inom det utvidgade Natura 2000-området, vara av samma omfattning eller mindre jämfört med vad som gällde för Nord Stream (se avsnitt 2 ovan). Vidare vill Nord Stream 2 i sammanhanget åter framhålla bolagets åtagande att ett miljöövervakningsprogram kommer att tas fram i samråd med Kustbevakningen, SGU, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och SMHI. Miljöövervakningsprogrammet kommer att utformas i syfte att bekräfta mätresultaten från det tidigare Nord Stream-projektet samt de slutsatser som presenteras i Miljöredovisningen till NSP2. Den närmare utformningen av övervakningsprogrammet kommer att ske i samråd med nämnda myndigheter. Arbetet kommer påbörjas under hösten. Nord Stream 2 har inför nämnda diskussioner föreslagit att kontroll av sedimentspridning inom det föreslagna Natura 2000-området ska ske inom ramen för miljöövervakningsprogrammet (kapitel 12 i Miljöredovisningen). Kontrollen kommer att innebära mätning av grumling i samband med plogning längs vissa delar av sträckningen. 3.18.2 Projektets bidrag till uppfyllande av miljömålen Länsstyrelsen anger i sitt yttrande att NSP2 inte bidrar till uppfyllandet att nationella och internationella miljömål avseende skyddet av Östersjön och dess resurser. Nord Stream 2 vill med anledning av detta framhålla att NSP2 är ett europeiskt energiprojekt som möter en efterfrågad ökad försörjning av naturgas inom EU. Detta är nödvändigt när EU:s lokala naturgasproduktion minskar och behovet av import av naturgas ökar. Oaktat vissa ifrågasättanden av projektet som helhet eller behovet av ytterligare naturgasförsörjning till EU är det viktigt att förstå att den svenska energimarknaden avviker kraftigt från övriga europeiska energimarknader. I sammanhanget ska det betonas att de företagsekonomiska övervägandena av detta privatfinansierade projekt baseras på de konservativa bedömningarna som presenteras i rapporten "Current Status and Perspectives of the European Gas Balance" upprättad av byrån Prognos. Vidare bör det uppmärksammas att naturgas fortsatt kommer att ha en viktig roll i den europeiska energimixen i takt med att ifrågasättandet av kärnkraft intensifieras i Europa. En ökad användning av naturgas kommer även att bidra till den förändring av europeiska energikällor som är nödvändig för att uppnå kraven i Parisöverenskommelsen och utmaningarna till följd av klimatförändringen. Ett skifte från kolkraft till gaskraft, samtidigt som utvecklingen av förnyelsebara energikällor fortsätter, är det snabbaste och billigaste sättet att minska koldioxidutsläppen. En sådan övergång har stor betydelse för arbetet med att minska klimatförändringen; om 1 procent av EU:s totala elproduktion sker via gaskraft istället för kolkraft leder detta till en minskning av koldioxidutsläppen med cirka 5 miljoner ton. Vid en elproduktion med hjälp av 55 miljarder m 3 naturgas vilket är NSP2:s kapacitet sker med gaskraft istället för kolkraft, skulle koldioxidutsläppen minska med 160 miljoner ton, omfattande 14 procent av de totala koldioxidutsläppen som uppstår till följd av elproduktion inom EU. Erfarenheterna från det befintliga Nord Stream-projektet (vilket noga har kontrollerats med hjälp av detta projekts miljöövervakningsprogram) visar att projektet inte hade någon bestående påverkan på Östersjön. Vad gäller NSP2, har denna slutsats bekräftats av de bedömningar som miljöexperterna har genomfört och som presenteras i Miljöredovisningen. Vidare kommer projektet inte att hindra ett effektivt nyttjande, eller i övrigt skada nyttjandet, av de fyndigheter som finns i Östersjön. 3.18.3 Projektets potentiella miljöpåverkan går det att bedöma om en påverkan sker? NSP2 har använt ett systematiskt tillvägagångssätt vid upprättandet av Miljöredovisningen i syftet att identifiera och bedöma den potentiella påverkan som projektet kan få på de Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 40 of 57 kemiska, biologiska och samhällsekonomiska miljöerna och de försiktighetsmått som avses att vidtas för att undvika, minimera eller reducera påverkan på dessa. Omfattande undersökningar har genomförts inom ramen för projektet. Utöver detta har projektet tillgång till undersökningar och mätresultat samt empiriska erfarenheter från det befintliga naturgasledningssystemet Nord Stream. Slutsatser avseende förväntad påverkan till följd av anläggandet och drift av NSP2 är baserade på befintlig information eller på information inhämtad inom ramen för ansökningsprocessen. Inga slutsatser om projektets omgivningspåverkan har skett utan stöd av tillräcklig och tillförlitlig information. 3.18.4 Tumlare Vad gäller potentiell påverkan på tumlare hänvisas till rapporten från DCE, Bilaga D, samt bolagets bemötande av synpunkter från Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ovan (avsnitt 3.7 respektive 3.4). 3.18.5 Nödlägesberedskap En riskbedömning har gjorts för anläggandet av havsbaserade rörledningar med modeller för oljeutsläpp. En detaljerad modell för oljeutsläpp för området nära Natura 2000- området Gotland/Gotska Sandön har valts ut för att visa ett teoretiskt scenario utifrån ett värsta tänkbart fall. Nämnda modellering är representativ för övrig sträckning av rörledningarna. Det är inte nödvändigt med någon ytterligare specifik modellering vid olika områden längs sträckningen. En beredskapsplan kommer att utarbetas inför anläggningsarbetena i enlighet med HELCOM:s krav. Beredskapsplanen kommer att minimera och, där det är möjligt, minska effekterna av oförutsedda olyckor (t.ex. bränsle-/oljeutsläpp, störningar från dumpat krigsmateriel, misslyckanden med rörledningar eller fartygskollisioner). Beredskapsplanen kommer att omfatta följande åtgärder. Beredskapsrapporteringsplan och utpekade personer vid en nödsituation på alla arbetsplatser för att säkerställa en snabb och lämplig respons. Beredskapsplaner kommer att dokumenteras, var tillgängliga och lättförståeliga. Planernas och förfarandenas effektivitet kommer regelbundet att ses över och förbättras efter behov. Planer och förfaranden kommer att understödjas genom utbildning och, vid behov, övningar. Säkerhetsutrustning kommer att specificeras. Utrustning för oljeutsläpp, inklusive av den Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) godkända utsläppspaket, kommer att finnas ombord på anläggningsfartyg och listorna på utrustning kommer att upprätthållas. Anläggningsfartyg kommer att vara utrustade och förberedda för akuta åtgärder vid oljeutsläpp och personal kommer att utbildas vid en sådan akutsituation. 3.18.6 Vattenkvalitet I oktober 2015 genomfördes en undersökning vid 51 provtagningsstationer längs NSP2- sträckningen inom den svenska ekonomiska zonen. Som framgår av Miljöredovisningen (kapitel 6.4.3 i Miljöredovisningen) visas medelvärden för olika delar längs sträckningen. Tabell 6.6 och 6.7 i Miljöredovisningen representerar den genomsnittliga koncentrationen av föroreningar för norra, mellersta och södra delen av NSP2-sträckningen inom den svenska ekonomiska zonen. Detaljerad och uppdaterad information om specifika provtagningsstationer finns angivna i Bilaga A till Miljöredovisningen. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 41 of 57 I allmänhet finns förhöjda halter av tungmetaller och organiska föroreningar vid större djup, medan koncentrationerna av föroreningar längs den södra delen av sträckningen, med grunt vatten och grova sediment, är lägre. Sammantaget kommer olika koncentrationsnivåer sannolikt att vara resultatet av det djup som råder vid stationerna, vilket medför naturlig ackumulering av organiska ämnen och fint sediment som är rik på tungmetaller. 3.18.7 Föroreningar i sediment Länsstyrelsen i Gotlands län har uttryckt sin oro över mängden föroreningar som tillförs från NSP2 i jämförelse med övrig tillförsel från andra källor. Såsom framgår av Miljöredovisningen (kapitel 6.4.3), liksom av HELCOM-rapporten (HELCOM 2004 17 ), tillförs föroreningar Östersjön huvudsakligen via atmosfärisk avsättning och inlandsytvatten. Östersjön är mottagare av stora mängder oorganiska och organiska föroreningar, med ett avrinningsområde cirka fyra gånger större än själva vattenmassan. Vidare, på grund av en långsam vattenomsättningstid och ett begränsat utbyte med andra hav, kan föroreningar som kommit in till Östersjön stanna kvar under en lång tid såsom partikelformigt material begravt i sedimenten. Nord Stream 2 håller med om bedömningen att alla föroreningar som tillförs upptagningsområdet kan ha en negativ påverkan på Östersjön. Omfördelningen av förekommande föroreningar i sediment på grund av bottenarbeten från NSP2 bedöms dock vara liten (Miljöredovisningen kapitel 8.7). De bottenarbeten som planeras, dvs. plogning och stenläggning, som kan orsaka uppgrumling av sediment varierar längs sträckan. En matematisk modellering, som baseras på resultatet av de sedimentprovtagningar som genomfördes 2015, har utförts i syfte att förutspå omfattningen av spridningen av föroreningar och näringsämnen i sediment. Såsom påvisats i Miljöredovisningen (Tabell 8.7) visar resultatet från modelleringen, som bygger på ett värsta fall scenario, att sedimentsspridningen är lokal och att återsedimentering är snabb samt att sedimenthalter över 10 mg/l vid plogning inte varar längre än 16 timmar. Vidare återfinns tungmetaller och organiska föroreningar framförallt vid provtagningsstationer med större djup i ackumuleringsområden under haloklinen, långt bort från de skyddsvärda bankerna. Baserat på beräkningar av lösgjorda sediment under utförda bottenarbeten för Nord Stream (dikning och stenläggning) samt medelvärden av koncentrationer av föroreningar vid provtagningsstationer utmed rutten för Nord Stream, har den totala halten av kväve, fosfor, tungmetaller och organiska föroreningar kunnat uppskattas. Beräkningarna visade att mängden näringsämnen och föroreningar som frigjordes under anläggningsarbetena är mycket små jämfört med den årliga tillförseln från Östersjöns avrinningsområde. Med tanke på det begränsade området som påverkas och den korta varaktigheten av det suspenderade sedimentet förväntas bioackumulering av ämnen inte inträffa med anledning av NSP2. Det är också viktigt att komma ihåg att de beräknade totala utsläppsmängderna av föroreningar är konservativa eftersom de bygger på antagandet att dikning kommer att ske i mjuka, förorenade sediment. Dikning kommer dock att framförallt ske i områden med hårdare bottnar, vilka är mindre benägna att erodera och samtidigt mindre förorenade. Det är därför troligt att de faktiska effekterna blir betydligt mindre i verkligheten än vad beräkningar/modelleringar visat. 17 HELCOM, 2004, The Fourth Baltic Sea Pollution Load Compilation (PLC-4) Balt. Sea Environ. Proc. No. 93. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 42 of 57 Slutligen vill Nord Stream 2 också lyfta fram att de bottenarbeten som planeras inte kommer att tillföra några nya föroreningar till Östersjön, utan att det snarare uppstår en risk för omfördelning av befintligt sediment. Huvuddelen av detta kommer att ske lokalt och i djupare delar av Östersjön. Slutsatsen är således att den potentiella effekten av suspenderade materialet är lokal, kortvarig och av låg intensitet. 3.18.8 Anoder Såsom angetts i Miljöredovisningen (avsnitt 5.2.1) kommer en utvändig beläggning med tre lager polyeten att läggas på rörledningarna för att förhindra rost/korrosion. För att garantera rörledningarnas hållbarhet till havs under hela deras livstid kommer ytterligare antikorrosionsskydd att användas i form av offeranoder av ett galvaniskt material, vilket kommer att installeras med regelbundna intervall utmed rörledningarna. Med beaktande av de testresultat som utfördes under Nord Stream-projektet kommer en zinklegering att väljas för delar av rörledningen som är belägen i områden med mycket låg genomsnittlig salthalt. För andra områden kommer i stället indiumaktiverat aluminium att användas. I den svenska ekonomiska zonen kommer de planerade anodtyperna att vara gjorda av både indiumaktiverat aluminium (majoriteten av anoderna) samt zinklegering. Detta sekundära skydd är ett oberoende system som skyddar rörledningarna vid skador på det yttre antikorrosionsskyddet. Sammansättningen av zink- och aluminiumanoderna är begränsad till zink, aluminium och kadmium. Bland dessa tre metaller är aluminium av låg toxicitet för marina organismer jämfört med kadmium och zink. Under rörledningarnas livslängd kommer dessa långsamt att korrodera, vilket innebär att zink, aluminium och spårmetaller släpps ut i vattenpelaren såsom upplösta joner. Det har uppskattats att cirka 50 procent av anodmaterialet, dvs. cirka 50 ton aluminium, mellan 0,014 och 0,37 ton kadmium och cirka 54 ton zink kommer att frigöras under hela rörledningarnas livslängd på 50 år. Anodmetallerna kommer att frigöras under driftsfasen. Förhöjda koncentrationer av metallerna bedöms vara begränsade till anodernas omedelbara närhet och kommer snabbt att spädas ut i havet. Därför bedöms eventuella ökade sedimentkoncentrationer och potentiella effekter på marin flora och fauna endast att ske lokalt. Bortanför anodens omedelbara närhet (dvs. <5 m) kommer koncentrationerna av metalljoner i vattenkolumnen (som ett resultat av anodnedbrytning under driftsfasen) i allmänhet att vara oskiljbar från bakgrundskoncentrationerna. Av den kontroll som genomfördes längs Nord Streamsträckningen framkom att koncentrationen av metaller låg under detektionsgränsen ungefär 1 2 meter från rörledningarna, och därmed långt under det s.k. PNEC-värdet. Slutsatsen är därför att nedbrytningen av offeranoderna kommer att få en obetydlig inverkan på miljön. 3.18.9 Syreupptagare Beträffande frågan om det syrereducerande ämnet vid testning av rörledningarna enligt det s.k. våta konceptet hänvisas till avsnitt 3.7.9 ovan. 3.18.10 Utsläpp till luft Utsläppen till luft från NSP2-projektet har utvärderats i Miljöredovisningen (avsnitt 8.4). Både direkta och indirekta effekter av utsläpp till luft har beaktats. I processen att sätta ramen för vilka typer av utsläpp som ska bedömas har bl.a. följande beaktats: koncentrationen av utsläpp, lokaliseringen av utsläppet, hur föroreningarna sprids samt lokaliseringen av parametrar som kan vara känsliga för utsläpp till luft. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 43 of 57 När detta har beaktats har de föroreningar som varit av intresse att bedöma reducerats till följande, vilket också är i linje med HELCOM-rekommendationerna: CO2, NOX, SO2 samt PM. Andra föroreningar kan vara relevanta att bedöma för andra aktiviteter, exempelvis kan CH4 och VOC vara relevanta vid bedömningen av effekterna av lastning av olja i relation till flyktiga utsläpp (särskilt när detta sker i närhet till land, dvs. nära potentiella receptorer). Denna typ av utsläpp utreds inte närmare här eftersom aktiviteterna från NSP2 pågår ute till havs och flyktiga utsläpp snabbt sprids från källan och inte ger några mätbara nivåer. I händelse av olycka genom brott på gasledningen med påföljande utsläpp av metangas har detta utretts i Miljöredovisningens kapitel 10. Ovannämnda utsläpp har sedan kvantifierats och en bedömning av dess utspridningspotential har gjorts, så att utsläppens koncentration (och därmed risken för indirekta effekter på miljön samt de sociala parametrarna) har kunnat utvärderas. Potentiella direkta och indirekta effekter av luftutsläpp har bedömts vara försumbara. 3.19 Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Blekinge län har i sitt yttrande angett att det planerade naturgassystemet är viktigt både för EU och för Sverige. Länsstyrelsen har vidare, i korthet, anfört att det är viktigt att de områden där anläggningsarbeten behöver göras beskrivs noggrant, att ytterligare undersökningar ur ett biologiskt och kulturhistoriskt hänseende måste genomföras för det fall läggningssträckan måste ändras, att vattnet behöver behandlas (renas från kemikalier) före utsläpp i havet, om den våta testmetoden kommer att användas, att dynamiskt positionerade fartyg föredras, att det skulle vara önskvärt om rörledningarna är övertrålningsbara, att kompensation ska utbetalas om projektet föranleder restriktioner i fisket, att anläggningsarbeten i och kring Bornholmsdjupet bör undvikas från maj till augusti, att ett tillstånd bör ta upp frågan om borttagning av ledningarna och havsbottens återställande och att det skulle vara lämpligt med en ekonomisk säkerhet för projektet. 3.19.1 Anläggningsarbeten Omfattande undersökningar har gjorts i den ansökta anläggningskorridoren för att undvika hinder och minimera områdena för anläggningsarbeten. Försiktighet har använts vid bedömningen av de volymer och längden på anläggningsarbeten (stenläggning och dikning) som har redovisats i Miljöredovisningen för att inte underskatta eventuell påverkan. De bedömningar som har gjorts utifrån ett värsta fall scenario, har dessutom bedömt hela den ansökta korridorbredden, för att bedömningen aktivt ska omfatta även eventuella behov av alternativa ledningssträckor runt föremål på havsbotten, som outlöst krigsmateriel eller kulturhistoriska lämningar. När det gäller den specifika frågan om skydd av kulturhistoriska lämningar har information från de undersökningar gjorda av korridoren analyserats av Statens Maritima Museer som är ett expertorgan som godkänts av tillsynsmyndigheterna. Baserat på resultaten från undersökningarna av ledningssträckningen och utvärderingen av museet, har säkerhetszoner tagits fram runt identifierade vrak liksom andra möjliga kulturhistoriska lämningar. Allt detta har redovisats i detalj i Miljöredovisningen och dess bilagor, i linje med länsstyrelsens begäran. Om det behövs någon förändring av en ledningssträcka, ska den nya sträckningen också granskas noggrant ur ett miljömässigt och kulturhistoriskt perspektiv innan rörläggningen fortskrider. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 44 of 57 3.19.2 Användning av ett dynamiskt positionerat (DP) rörläggningsfartyg Nord Stream 2 har kontrakterat Allseas Group S.A. för rörläggningsarbetet till havs och kan bekräfta att de avser att använda dynamiskt positionerat (DP) rörläggningsfartyg för utläggandet av båda rörledningarna i den svenska ekonomiska zonen. De två fartyg som planeras för detta arbete är Pioneering Spirit och Solitaire. Fartyget Solitaire lade tidigare delar av Nord Stream-rörledningen i Finska viken. Användningen av dynamiskt positionerade rörläggningsfartyg medför att projektet kan genomföras med en exakt manövrering utan användandet av ankare samt ankarhanteringsfartyg. Därmed kan bl.a. risken för påverkan på miljön, kulturhistoriska fornlämningar m.m. minska. 3.19.3 Fiskerestriktioner NSP2-rörledningarna är utformade på samma sätt som de redan befintliga Nord Streamledningarna, och båda rörledningssystemen bekräftas vara övertrålningsbara. Inga fiskerestriktioner kommer att gälla över rörledningarna (se avsnitt 3.5.1.4 ovan). NSP2 för diskussioner med fiskeorganisationerna runt Östersjön för att avgöra om projektet leder till några störningar i fiskenäringen och i så fall (om och hur) kompensation ska utgå. Som redan nämnts, finns det för Sverige en överenskommelse med bottentrålande yrkesfiskare (för mer information se avsnitt 3.29). När det gäller pelagiskt fiske, drogs slutsatserna efter diskussioner med Sveriges Fiskares Riksförbund (redan vid förberedelserna för Nord Streams rörledningssystem) att det inte fanns någon betydande påverkan på det pelagiska fisket och bedömningen kvarstår för NSP2. Se mer härom i Bilaga E samt avsnitt 3.5. 3.19.4 Lekperioder m.m. När det gäller frågan om lekperioder och eventuella tidsbegränsningar, se avsnitt 3.4.1 ovan. 3.19.5 Avveckling och ekonomisk säkerhet Rörledningarna kommer att ha en teknisk livslängd på minst 50 år. Det är således inte bestämt vid vilken tidpunkt avveckling kommer att äga rum. Som framgår av den Tekniska Beskrivningen (kapitel 11) och i Miljöredovisningen (kapitel 8.26) kommer NSP2 att utvärdera den rådande tekniken och alternativen som finns tillgängliga vid tidpunkten för avveckling. Det är för tidigt att i nuläget besluta om avveckling eftersom det nu inte finns möjlighet att överväga bästa praxis eller bästa tillgängliga teknik. Flera rörledningar, i Nordsjön och på andra håll, förväntas avvecklas under de närmaste årtiondena, vilket kommer att ge värdefull information och erfarenhet om bästa praxis och lämpliga avvecklingsmetoder. Nuvarande praxis för avveckling av rörledningar med stor diameter innehåller antingen borttagning av rörledningen eller att rörledningen lämnas kvar på havsbotten efter det att den har rengjorts och fyllts med vatten. Den rådande uppfattningen i branschen är att ett kvarlämnande av rörledningen på platsen har minst påverkan på miljön, förutsatt att rörledningen har integrerats i de naturliga omgivningarna. En miljöbedömning av de olika alternativen för avveckling av rörledningarna kommer att genomföras närmare slutet av driftsfasen. NSP2 har dessutom föreslagit ett Åtagande G, som liknar villkoret för Nord Streams nuvarande naturgastransportsystem som redan är konstruerat och i drift, som innebär att NSP2 ska informera regeringen så fort systemet ska tas ur drift samt förbereda och presentera en plan för avveckling som ska granskas av regeringen. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 45 of 57 Oavsett vilken avvecklingsmetod som kommer att användas, kommer alla tillämpliga rättsliga krav för avveckling vid den aktuella tiden att uppfyllas. När det gäller begäran om en ekonomisk fond för att finansiera avvecklingen finns det inte något sådant rättsligt krav enligt kontinentalsockellagen. Det är emellertid värt att notera att bolaget ägs av ett av världens största energibolag och har ekonomiskt stöd från fem av Europas största energibolag. 3.19.6 NSP2:s roll i övergången till förnybar energi Nord Stream 2 är helt överens med länsstyrelsens uppfattning att rörledningssystemet för naturgas till EU är viktigt eftersom användningen av mer naturgas är ett viktigt steg mot EU:s mål att minska klimatpåverkan och föroreningar genom att ersätta olja och kol tills användningen av icke fossilt bränsle är fullt utvecklad och produktiv. Indirekt är detta viktigt för Sveriges arbete med miljömål och klimatmål. 3.19.7 Övrigt Den miljömässiga utvärderingen av det s.k. våta provtryckningsförfarandet beskrivs ovan i svaret till Naturvårdsverket (avsnitt 3.7.9). 3.20 Länsstyrelsen i Skåne Länsstyrelsen i Skåne har i sitt yttrande i korthet angett att resultaten från SAMBAHrapporten bör beaktas vid anläggningsarbetena, att det är viktigt att projektet vidtar försiktighetsåtgärder i förhållande till tumlare (särskilt om röjning av stridsmedel kommer att krävas), att en analys behövs om rörledningarna (i drift) kan ha en eventuell barriäreffekt på grund av ljud mot rörelsemönster och utbredning av de olika arterna, att mer information om observationer från Nord Stream-projektet behövs, att det skulle vara att föredra om rörledningarna var övertrålningsbara och att eventuella restriktioner i fisket bör kompenseras. Länsstyrelsen har vidare angett att tidsbegränsningar för anläggningsarbeten ska tillämpas med avseende på lekande fisk. 3.20.1 NSP2, Natura 2000 och tumlare 3.20.1.1 Allmänt Såvitt avser frågan om påverkan på tumlare hänvisas till avsnitt 3.4.3 ovan samt Bilaga D. Beträffande röjning av stridsmedel kommer sådan inte att ske inom det utvidgade Natura 2000-området. För det fall det, mot all förmodan, skulle visa sig att ett äldre stridsmedel via t.ex. bottentrål har förflyttat sig till rörläggningskorridoren och röjning behöver ske, kommer försiktighetsåtgärder att vidtas (se kapitel 11.9 i Miljöredovisningen). 3.20.1.2 Försiktighetsåtgärder i vattnen utanför Skånes kust Natura 2000-området i Sydvästskånes utsjövatten befinner sig mer än 100 km väster om den föreslagna rörsträckningen inom svensk ekonomisk zon. Området är utsatt för tung trafik eftersom den främsta fartygsleden till och från Östersjön sträcker sig igenom detta område. Det kan noteras att NSP2 inte kommer att röra sig inom detta område. Länsstyrelsen efterfrågar att användningen av ekolod bör ske med frekvenser över 200 khz. Dessa frekvenser är utanför tumlarnas hörförmåga, som befinner sig mellan 200 Hz och 180 khz. Moderna undersöknings ekolod (på fartyg och monterade på fjärrmanövrerade fordon ROVs) används vanligtvis vid frekvenser mellan 200 khz och 400kHz, även om vissa valbara frekvenser kan användas vid lägre frekvenser i vissa samman- Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 46 of 57 hang. Ekolodssystemen som användas vid Nord Stream 2 projektet är inställda för att användas vid frekvenser över 200 khz på alla undersöknings- och konstruktionsrelaterade fartyg. 3.20.1.3 Barriäreffekter under rörledningens drift, fråga om buller under konstruktion och drift, m.m. I frågan kring eventuella barriäreffekter, påverkan från buller under konstruktion och drift hänvisas till slutsatserna härvid från DCE i Bilaga D. 3.20.1.4 Slutsatser angående tumlare Den potentiella påverkan på tumlare inom den svenska ekonomiska zonen har utretts och bedömts av experter inom ämnet (DCE vid Århus universitet). Bedömningarna (presenterade i Bilaga D) beaktar alla planerade aktiviteter under konstruktions- och driftsfasen. Slutsatserna som dras är att NSP2 inte kommer att ha en bestående negativ påverkan på tumlare, utan enbart på sin höjd en eventuell tillfällig undvikandereaktion från rörledningsfartyg eller vid havsbottenarbeten. 3.20.2 Lekande fisk m.m. När det gäller frågan om lekande fisk samt eventuella tidsbegränsningar, se svaret på Havs- och Vattenmyndighetens yttrande ovan, avsnitt 3.4.1. 3.20.3 Observationer från Nord Stream Observationer avseende möjlig påverkan på marina däggdjur utfördes när minröjning skedde under konstruktionen av Nord Stream, eftersom detta ansågs vara den största och enda risken för marina däggdjur. Innan påbörjandet av byggnadsarbetena, var det uppenbart att sju minor behövde röjas längs med rörledningssträckningarna för Nord Stream inom den svenska ekonomiska zonen. Dessa objekt röjdes framgångsrikt mellan den 19 mars och 3 april 2010. Minorna röjdes via detonation på plats. Den primära skadedämpande åtgärden för att försäkra sig att marina däggdjur inte befann sig i närheten av detonationen var användandet utav olika akustiska avskräckande medel (scrammers). Dessutom övervakades både fisk och marina däggdjur före och efter detonationerna. Övervakningen av marina däggdjur gjordes primärt med marina observatörer i linje med JNCC:s riktlinjer och ett akustiskt övervakningssystem - Passive Accoustic Monitoring (PAM) systemet. Inga marina däggdjur observerades eller registrerades i PAM systemet före eller efter röjningen av de sju objekten. De riskbegränsande åtgärderna har därmed såvitt kunnat noteras haft erforderlig effekt. Det bedömdes att inga marina däggdjur skadats utav minröjningen som skedde inom den svenska ekonomiska zonen. Ytterligare detaljer återfinns i Nord Stream 2:s Miljöredovisning (avsnitt 12.4.1), och i den årliga övervakningsrapporten för Nord Stream (tillgänglig via detta projekts hemsida, www.nord-stream.com). 3.20.4 Övertrålningsbara rörledningar Rörledningarna är övertrålningsbara. Vidare kommer det bottentrålande fisket att kompenseras för den potentiella extra arbetsinsats förekomsten av rörledningarna ger upphov till på havsbotten. Se mer härom avsnitt 3.5 ovan. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 47 of 57 3.21 Kristianstads kommun Kristianstads kommun har uppgett att kommunen, i Nord Stream-projektet, förordade att de planerade rörledningarna skulle lokaliseras öster om Bornholm (vilket även är deras önskemål om NSP2-rörledningarna). Nord Stream 2 har noterat uttalandet från Kristianstads kommun och bolaget kan bekräfta att den föreslagna sträckningen för Nord Stream 2-ledningarna ligger parallellt med de befintliga Nord Stream-ledningarna öster om Bornholm (enligt den tidigare förordade lokaliseringen från kommunen). 3.22 Mörbylånga kommun Mörbylånga kommun har i sitt yttrande uppgett att projektets skyldighet att rapportera olyckor och incidenter samt vilka avhjälpandeåtgärder bolaget vidtar för att minska eller eliminera riskerna ska regleras i tillståndet. Nord Stream 2 kommer att samråda, och ha nära kontakt, med Sjöfartsverket, Transportverket och Kustbevakningen före och under anläggningsfasen samt under driftsfasen. Diskussionerna kommer att omfatta lämpliga försiktighetsåtgärder och riskreducerande åtgärder. Beredskapsplaner för dessa faser kommer också att tas fram i samråd med dessa myndigheter. Se även avsnitt 3.18.5. I beredskapsplanerna ingår förfaranden för hur rapportering av olyckor till svenska myndigheter ska ske under både anläggandet och under drift. Kommunen har vidare angett att Nord Stream 2 ytterligare ska beskriva med vilken regelbundenhet resultaten från egenkontrollen kommer att redovisas till svenska myndigheter. Nord Stream 2 kan härvid hänvisa till Åtagande E i Ansökan. I åtagandet anges att ett miljöövervakningsprogram kommer att tas fram i samråd med Kustbevakningen, Sveriges geologiska undersökning, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sjöfartsverket, Transportverket och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Under det första Nord Stream-projektet genomfördes en omfattande miljöövervakning i svensk ekonomisk zon (sammanfattad i Miljöredovisningen, kapitel 12.3). Övervakningen genomfördes under perioden 2009 2014, och parametrarna omfattade fisk längs rörledningen, fisk inom Natura 2000-områden, bottenfauna, vattenkvalitet, hydrografi, ekotoxikologiska effekter på musslor, fiske, kulturarv och sjöfart m.m. En årlig övervakningsrapport utfärdades. Nord Stream utarbetade vidare en övergripande årsrapport mellan 2010 och 2014 som beskriver det havs- och landbaserade resultatet av den miljö- och samhällsekonomiska övervakningen som genomförts i flera länder genom vilka bl.a. rörledningssystemet passerar. NSP2 kommer regelbundet att rapportera resultaten till de svenska myndigheterna. För Nord Stream-projektet rapporterades resultaten årligen till svenska myndigheter och mer frekvent för specifika undersökningar där det ansågs vara nödvändigt och/eller hade efterfrågats av myndigheterna. Nord Stream 2 avser att tillämpa samma rutiner som Nord Stream för att komma överens om rapporteringsintervallerna med relevanta myndigheter. Vidare avser NSP2 att tillhandahålla resultaten från sitt kommande övervakningsprogram till de intressenter som efterfrågar detta (i likhet med Nord Stream). I detta tidiga skede, kan NSP2 emellertid inte ge detaljerad information om hur detta kommer att organiseras rent praktiskt. 3.23 Region Gotland Region Gotland har i korthet i sitt yttrande angett att regionen hellre ser en satsning på andra typer av energikällor än fossila bränslen, att fortlöpande undersökningar och utredningar under anläggnings- och driftsfasen är avgörande för att kunna konstatera eventuella negativa förändringar i havsmiljön (och även för att kunna föreslå lämpliga Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 48 of 57 försiktighetsåtgärder) och att Nord Stream 2 bör åta sig att finansiera (genom en fond eller motsvarande) kompensationsåtgärder för rörledningarna. Med avseende på Region Gotlands skrivelse vill Nord Stream 2 ange följande. 3.23.1 Projektets förhållande till förnybar energi Det planerade projektet kommer inte att hindra utvecklingen av förnybar energi som vind eller sol, snarare tvärtom. Miljöexperter förutser en nyckelroll för naturgas som en ryggrad för ökad användning av förnybara energikällor, med tanke på dess förmåga att fungera som ett flexibelt komplement till inte alltid tillgängliga förnybara energikällor. Att växla från kolbaserad elproduktion till gaseldad kraftproduktion, samtidigt som den förnybara energin fortsätter att expandera, är det snabbaste och billigaste sättet att minska koldioxidutsläppen. En sådan övergång bidrar väsentligt till kampen mot klimatförändringarna: Att byta bara en procent av EU:s totala elproduktion från kol till gas minskar koldioxidutsläppen med cirka fem miljoner ton. Att använda 55 miljarder kubikmeter gas (Nord Stream 2:s kapacitet) för att ersätta kol i elproduktion skulle i sig spara omkring 160 miljoner ton, vilket motsvarar 14 procent av EU:s totala koldioxidutsläpp från elkraftproduktion. 3.23.2 Kontinuerliga undersökningar Under det första Nord Stream-projektet genomfördes övervakning i svenska vatten i den ekonomiska zonen (sammanfattat i Miljöredovisningen, kapitel 12.3). Övervakningen genomfördes under perioden 2009-2014, och parametrarna omfattade fisk, Natura 2000- områden, bottenfauna, vattenkvalitet, hydrografi, ekotoxikologiska effekter på musslor, fiske, kulturarv och sjöfart. Övervakningen för NSP2 kommer att utformas för att underlätta bedömning av eventuell påverkan vid anläggning och drift, i relation till Miljöredovisningen. Dessa verksamheter kommer regelbundet att rapporteras till svenska myndigheter. NSP2 har dessutom för avsikt att tillhandahålla resultaten av sitt kommande kontrollprogram till myndigheter och andra intressenter. NSP2 bekräftar sitt Åtagande E i Ansökan att övervakningsprogrammet kommer att tas fram med Kustbevakningen, Sveriges geologiska undersökning, Naturvårdsverket, Havsoch vattenmyndigheten, Sjöfartsverket, Transportverket och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Samrådet kring detaljerna i miljöövervakningsprogrammet är planerat att initieras under tidig höst 2017, där kommentarer och synpunkter om innehållet i övervakningsprogrammet (mottagna under den publika remissrundan) kommer att behandlas och diskuteras med myndighetsgruppen. När det gäller frågan om försiktighetsåtgärder, skulle NSP2 vilja betona de ansträngningar som har skett i planeringen av projektet för att minimera miljöpåverkan. Dessutom har NSP2 också föreslagit ett stort antal försiktighetsåtgärder och åtaganden, baserat på egna bedömningar och på grundval av synpunkter från intressenter (se bland annat kapitel 11 i Miljöredovisningen). 3.23.3 Kompensationsåtgärder Region Gotland har föreslagit att Nord Stream 2 borde finansiera kompensationsåtgärder gasledningen i Östersjön för att ta ökad hänsyn till miljön genom en internationell fond eller motsvarande. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 49 of 57 Nord Stream 2 önskar först påpeka att det inte finns några rättsliga grunder att fodra sådana kompensationsåtgärder (Se avsnitt 3.17 i det ovanstående svaret till Länsstyrelsen i Kalmars län). Frånsett ovanstående, ifrågasätter Nord Stream 2 resonemanget bakom denna begäran, eftersom Miljöredovisningens slutsatser är tydliga avseende miljöpåverkan. Den förväntas vara obetydlig (även bekräftat av resultaten från miljöövervakningen av det tidigare Nord Stream projektet). Nord Stream 2 har dock åtagit sig att följa vissa förebyggande och övervakningsåtgärder för att minimera en möjlig negativ påverkan på känsliga arter och habitat under utläggningen av de två rören, även om detta inte strikt följer 15 a av kontinentalsockelagen (se Åtagande A i Ansökan och kapitel 11 och 12 i Miljöredovisningen). Dessutom kommer Nord Stream 2 att tillhandahålla uppgifter från studier och övervakningsaktiviteter till myndigheter och det vetenskapliga samfundet (snarlikt det som Nord Stream tillhandahöll). Se avsnitt 3.13 i det ovanstående svaret till SMHI. Baserat på ovanstående, kan slutsatsen dras att Nord Stream 2 i stor utsträckning redan bidrar till åtgärder som minskar eventuell påverkan på Östersjön, och även tillhandahåller ny och viktig information om dess havsbotten, vatten och levande organismer. 3.24 Sölvesborgs kommun Sölvesborgs kommun har i sitt yttrande uppgett att rörledningarna ska tas upp och omhändertas när anläggningen avvecklas och att en bestämd andel av avkastningen ska avsättas för framtida avveckling av anläggningen samt för miljöinvesteringar som gagnar havsmiljön i området. Vidare har kommunen ställt några ytterligare frågor, huvudsakligen relaterade till kontrollen av rörledningssystemet, ekonomiska aspekter av projektet och eventuella vibrationer från systemet under driftsfasen. Nord Stream 2 får med anledning härav anföra följande. 3.24.1 Avveckling m.m. Med avseende på framförda synpunkter på avveckling vill Nord Stream 2 anföra följande. Som framgår av Ansökan och Miljöredovisningen är rådande praxis för rörledningar med stor diameter att ledningarna ska lämnas kvar på havsbotten eftersom det medför de minsta miljömässiga konsekvenserna (bl.a. baserat på erfarenheter från avveckling från olika rörledningar i Nordsjön från de senaste decennierna). Inte minst när rörledningarna är väl nedbäddade och har blivit en integrerad del av havsbotten. Nord Stream 2 förespråkar emellertid att den metod som ska användas bör bero på den praxis och teknik som finns tillgänglig vid den aktuella tiden. Därför anser Nord Stream 2 att det är oklokt att (med hänsyn till miljön) i nuläget bestämma hur systemet ska avvecklas, varför företaget har föreslagit ett åtagande som är "öppet" i detta avseende (se Åtagande G i Ansökan). När det gäller frågan om ekonomisk säkerhet för avveckling, saknas legala förutsättningar att föreskriva sådana villkor för ett projekt som prövas under 15 a av kontinentalsockellagen (kapitel 2 i Ansökan). Detsamma gäller ett villkor för en verksamhetsutövare att återinvestera en del av avkastningen för andra ändamål än i själva bolaget. Detta har bekräftats i processen för det tidigare Nord Stream-projektet. Baserat på ovanstående kommer Nord Stream 2 inte att föreslå några villkor som innebär en allokering av en viss andel av intäkterna som ekonomisk säkerhet för avveckling eller som direkt investering i havsmiljön. När det gäller frågan om avveckling är det värt att notera att de finansiella investerarna bakom projektet är Uniper, OMW, Shell, Wintershall och Engie, några av Europas största energibolag, tillsammans med Gazprom, vilket garanterar ekonomiskt stöd. Det ska också noteras att Nord Stream 2 självklart är Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 50 of 57 skyldig att följa den föreslagna åtagandebestämmelsen om avveckling. När det gäller frågan om investeringar som gynnar havsmiljön bör det noteras att företaget kommer att göra information och rapporter, med sammanställningar om havsmiljön, tillgängliga för myndigheter och forskare som forskar om Östersjöns miljö, kulturhistoria m.m. 3.24.2 Fråga om tryckfall De analyser som genomförts avseende risker som skulle kunna leda till läckage under rörledningssystemets driftsfas är sammanfattade i Miljöredovisningens kapitel 10. Risker i projektet bedöms vara korrosion, mekaniska defekter, naturkatastrofer, fartygstrafik, påverkan från dumpade stridsmedel m.m. Konsekvenser omfattar bland annat skador på rörledningen samt samhällsrisker. Riskanalysens metodologi och toleranskriterier är baserade på gängse industripraxis och riktlinjer utformade av Det Norske Veritas (DNV GL) i dess roll som certifieringsorgan. DNV GL har granskat och godkänt nämnda riskanalyser. Det har vid DNV GL:s granskning bekräftats att riskerna befinner sig inom toleranskriterierna i enlighet med DNV:s standard. Med hänsyn till det transporterade mediet, naturgas, är riskerna för miljön försumbara vid ett eventuellt läckage. Kortfattat uppfyller NSP2 internationella bestämmelser och standarder framtagna för projekt som NSP2. Vid händelse av ett läckage i den havsbaserade delen av rörledningarna kommer en större läcka att bli upptäckt genom en ändring i gasens strömning samt en mindre läcka av tryckfall och obalans i systemet. Driften övervakas dygnet runt från ett kontrollrum i Schweiz. Operatörerna förses med uppgifter i realtid från rörledningssystemet via ett s.k. PAS-system (Pipeline Application System). Detta system utfärdar en varning i fall systemets driftsgränser riskeras att överträdas varefter en operatör kan vidta åtgärder för att korrigera driften. Realtidsövervakningen sker med data från bägge landföringsanläggningar. Tiden för upptäckt av en läcka i systemet är huvudsakligen beroende av läckans storlek och läge. Den maximala tiden för upptäckt bedöms uppgå till två till tre timmar för mindre läckor; överlag gäller att ju mindre läcka, ju längre tid tar det att upptäcka den. Förberedelser för eventuella driftsavvikelser samt effektiva åtgärder utgör väsentliga delar av ett driftsschema för ett rörledningssystem. En driftsberedskapsplan, Operations Emergency Response Plan (OERP), kommer att utformas för att effektivt kunna upptäcka incidenter samt att reagera för att minimera effekter av sådana incidenter. Vid händelse av ett läckage kommer insläppet av naturgas till rörledningen att stängas av i enlighet med OERP samtidigt som gasutsläppet vid landföringen nedströms fortlöper och maximeras för att tömma ledningen på så mycket naturgas som möjligt. NSP2 är utformat utan ventiler längs havsbotten som delar upp ledningen i olika sektioner. De sektioner som kan stängas med ventiler är begränsade till de landbaserade delarna av rören vid respektive landföring. 3.24.3 Ekonomiskt resonemang Nord Stream 2 är ett kommersiellt projekt delvis finansierad av dess aktieägare och finansiellt stöd från europeiska energiföretag, och delvis från extern finansiering. Projektet åberopar inga statliga medel eller subventioner. Projektets kostnad uppskattas för närvarande till runt 80 miljarder svenska kronor. Någon ytterligare redovisning av kostnaderna, finansiering m.m. av projektet är inte relevant. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 51 of 57 3.24.4 Vibrationer Undervattensljud inom ett visst frekvensintervall kan resultera i vibrationer som fiskar och däggdjur känner av. DCE beskriver bland annat denna fråga i Bilaga D, vartill hänvisas. Mätningar genomfördes vidare vid 10 meter, 100 meter och 1 000 meter avstånd från den befintliga Nord Stream-rörledningarna inom den svenska ekonomiska zonen. Dessa mätningar visade att ljudnivån låg långt under nivåerna för bakgrundsljud som orsakas av fartygstrafik. Rörledningarna förväntas vibrera marginellt under dess drift. Sådana vibrationer är strömningsrelaterade till rörledningens fria spann. Under rörledningssystemets utformningsfas utvärderas och förebyggs potentialen för vibrationsrelaterad utmattning av systemet (Vortex Induced Vibrations). Skulle kontroller i ett senare skede visa att det uppkommit sådan risk, kan risken förebyggas genom ytterligare stenläggning för att minska relevanta fria spann. Vibrationerna i rörledningarna förväntas inte uppnå en nivå som påverkar miljön och är därför inte del av Miljöredovisningen. Som angetts ovan har DCE vid Århus universitet bedömt dessa frågor, se Bilaga D. Slutsatserna som DCE drar i deras bedömning är att risken för att fiskar och marina däggdjur påverkas under Nord Stream 2:s driftsfas är försumbar. 3.25 Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har i sitt yttrande angett att universitetet instämmer i Nord Stream 2:s bedömning, nämligen att projektet kommer att få en liten eller försumbar effekt på fiskfaunan och fisket, och då också lokalt. SLU har dock konstaterat att det saknas en bedömning av icke-kommersiella fiskarter, att det inte kan uteslutas att projektet kan öka spridningen av den invasiva fiskarten svartmunnad rödbult, att Nord Stream 2 inte har beskrivit hur en ökad sedimentation kan komma att påverka piggvaren, att torskens ägg kan påverkas om rörläggningsfartyget använder dynamisk positionering och att slutsatserna om reveffekter runt Hoburgs Bank och Norra Midsjöbanken kan ifrågasättas då inte en kumulativ hänsyn tas till de ytterligare rören. 3.25.1 Fisk En grundläggande studie rörande förekomst av fisk genomfördes längs Nord Streams sträckning 2010 innan rörledningarna byggdes. De vanligaste fiskarterna längs med ledningens sträckning inom svensk ekonomisk zon var torsk (Gadus morhua), sill (Clupea harengus) och skarpsill (Sprattus sprattus). De demersala fiskebestånden varierar från år till år och har övervakats i närheten av vissa delar av Hoburgs Bank och Norra Midsjöbanken mellan 2010 2011. Enbart begränsade mängder av andra arter som skrubbskädda (Platichthys flesus), rödspätta (Pleuronectes platessa), rötsimpa (Myoxocephalus scorpius), spetshjärtat långebarn (lumpenus lampretaeformis), stenbit (Cyclopterus lumpus), vitling (Merlangius merlangus) och storspigg (Gasterosteus aculeatus) har hittats inom svensk ekonomisk zon. Det finns därför enbart tre huvudsakliga arter inom svensk ekonomisk zon. Dessutom omfattas piggvar i bedömningen i Miljöredovisningen eftersom dess lekområden har observerats i Hoburgs bank, och det initialt inte kunde uteslutas att de påverkas av projektet. Inga hotade arter, förutom vitling som klassificeras utsatt enligt HELCOM:s röda lista, har observerats längs med ledningens sträckning. Vitling lever i västra Östersjön, Bälten, Sundet och Kattegatt. Den leker i Kattegatt och påverkas därför inte av projektet. Utsatta fiskarter klassificerade som allvarligt utrotningshotade förutsätts inte påverkas inom svensk ekonomisk zon. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 52 of 57 En kort översyn av andra vanliga fiskarter utan kommersiellt syfte följer nedan, även om det måste understrykas att de inte bedöms påverkas av NSP2. Jämfört med kommersiellt fiske finns det relativt lite tillgänglig information om icke kommersiellt fiske och dess arttyper. Icke kommersiellt fiske spelar dock en viktig strukturell och funktionell roll i marina ekosystem. Fångsterna av mindre viktiga fiskarter är små jämfört med de huvudsakliga arterna, och möjligen registreras dessa fångster inte ens. Fiske utan kommersiellt syfte utförs främst av fritidsfiske och sker i alla delar av Östersjön med en rad olika fiskeredskap såsom spöfiske, långrev, bottensatta garn, fällor och spjutfiske. Fritidsfiskare fiskar samma arter som kommersiellt fiskeri, men även arter som abborre, gädda, gös, vitfisk, regnbåge, lax, siklöja och klarbult. I Sverige representerar abborre, gädda och gös cirka 90 95 procent av fritidsfångsterna och de flesta av dessa arter lever längs kusten. Migrerande arter som öring (Salmo trutta), Östersjölax (Salmo salar) och vitfisk lever och livnär sig främst i hav och migrerar till färskvatten för att fortplantning. Alla dessa arter är hotade. Öring och lax är klassificerade som utsatta (vulnerable - VU) och vitfisk som utrotningshotat (endangered - EN) enligt HELCOM:s röda lista. Lax och öring kan simma hundratals kilometer under deras migration och lever i olika miljöer under deras livstid. Öring fiskas främst vid kusten eller längs floder, och bara till en liten del ute till havs. Vitfisk är vanlig längs med kusten i hela området men rikligast i norra Bottenhavet och Bottenviken, nära älvmynningar. Lax och öring leker under höst och vintermånaderna. Under hösten förflyttar sig lax och öring till lekområden i älvar och vattenströmmar. Ynglen kläcks under våren. Efter ett till fyra år i älvar migrerar smolten till havs. Deras marina livslängd varierar sedan mellan ett och flera år 18. Olika plattfiskarter (piggvar (Psetta maxima), flundra (Platichthys flesus), rödspätta (Pleuronectes platessa) är anpassade till en demersal livsstil. Plattfiskar lever från Skagerrak ända upp till Ålandshav. Den främsta delen av det svenska piggvarfisket sker öst om Gotland, runt Öland och öster om Bornholm, medan flundra och rödspättefisket är koncentrerat till den södra respektive den västligaste delen av Östersjön. Plattfiskar har tre olika typer av lekbeteende i Östersjön. Rödspätta leker bara i det relativt salta vattnet i västra Östersjön och emellanåt i de djupare delarna av centrala Östersjön under vintermånaderna december till februari. Flundra leker i de saltare vatten i västra Östersjön, i de djupare delarna av Östersjön och även i de mindre salta och grundare delarna av centrala Östersjön eftersom de har två olika lekstrategier: demersala och pelagiska ägg. Runt Gotland sker leken mellan april och juni, och i Finska viken mellan maj och juni. Piggvar leker under sommaren (maj-augusti) i grundare vatten (<12 m) av Östersjön 19. 3.25.2 Invasiva arter När det gäller frågan om den invasiva arten svartmunnad rödbult i Östersjön, skulle Nord Stream 2 vilja lägga till följande. Introduktionen av den invasiva svartmunnade rödbulten (Neogobius Melanostomus) i Östersjön har troligen skett genom ballastvatten från internationell sjöfart. Den är erkänd för att vara en dominerande fiskart på flera områden i Ös- 18 Baltic Sea Environment Proceedings No. 126A (2011) Salmon and Sea Trout Populations and Rivers in the Baltic Sea, HELCOM, Available at http://www.helcom.fi/lists/publications/bsep126a.pdf, 19 Flatfishes in the Baltic Sea a review of biology and fishery with a focus on Swedish conditions (2015) Swedish Board of Fisheries Available at: https://www.havochvatten.se/download/18.64f5b3211343cffddb2800018439/1348912832056/finfo2005_14.pdf, Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 53 of 57 tersjön och har orsakat förändringar i habitaten bland konkurrerande fiskarter och eventuellt orsakat lokal minskning av blåmusslor. 20 För att minska invasiva arter från att sprida sig till Östersjön, kommer NSP2 och dess entreprenörer att följa IMO:s Ballast Water Management Convention (BWMC) från 2004, som har ratificerats av Sverige, Danmark, Finland, Ryssland och Tyskland (dvs. den omfattar samtliga stater/exklusiva ekonomiska zoner som kommer att påverkas av den planerade verksamheten). Konventionen konstaterar bl.a. att något utsläpp av ballastvatten inte tillåts från fartyg i Östersjön utan föregående behandling av vattnet. Konventionen, liksom den svenska lagen om ballastvatten och förordningen om ballastvatten, träder i kraft den 8 september 2017. 3.25.3 Potentiell påverkan på piggvar Piggvar (Scophthalmus maximus) är vanlig i Östersjön och förekommer ända upp till Ålandshavet. Dess lek sker oftast på sandiga havsbottnar, upp till 10 meters djup. 21 Hoburgs bank är ett viktig lokalt område för piggvarens lek och fortplantning. Som beskrivs i Miljöredovisningen (kapitel 8.8.1.1) och i avsnittet 4.1.5 i Bilaga B till Kompletteringen, förväntas ingen påverkan på fiskar som leker vid havsbotten från sedimentspridning eftersom det enligt sedimentmodelleringen (Figur 8.8 i Miljöredovisningen och Figur 4.4 i Kompletteringen) inte kommer att ske någon betydande sedimentering inom Hoburgs bank. NSP2 kommer att gå igenom ett område av nationell betydelse för fisket söder om Hoburgs bank. Detta område är beläget utanför Hoburgs bank i djupare vatten där piggvaren inte förväntas leka. Dessutom kommer sedimentering från dikning att vara begränsad till lokala områden och bara ske i mycket nära anslutning till Nord Stream 2- ledningarna. Den utförda modelleringen av sedimentspridning är baserat på ett s.k. värsta tänkbara scenario (kapitel 8.3.1 av Miljöredovisningen). Vidare är dessa beräkningar baserade på poröst sediment, medan sedimenten inom Hoburgs bank främst består av grövre sand. Således är dessa beräkningar baserade på mycket konservativa antaganden och det bedöms att sedimentspridning inte kommer att ha någon påverkan på piggvar inom Hoburgs bank. 3.25.4 Reveffekter Som beskrivet i Miljöredovisningens kapitel 8.7.2.1. kommer utläggningen av rören och stenläggningen att introducera nya typer av sublittorala strukturer (artificiella rev) och återkolonisering av organismer från närområdena bedöms ske efter att anläggningsfasen upphört. En lokal positiv effekt förväntas eftersom ett nytt habitat kommer att introduceras, vilket bedöms öka den biologiska mångfalden och produktiviteten i vissa områden längs med sträckningen. Även om en positiv kumulativ effekt förväntas i och med förekomsten av bägge rören i området, har denna positiva effekt valts att inte överskattas i Miljöredovisningen, eftersom rörens bidrag till den totala produktionen i området förblir begränsad och kommer därför knappast att ha någon betydelse för utbredningen av det marina livet. Övervakningen av Nord Stream har dock påvisat att kolonisering av epifauna på själva ledningen sker. Det förväntas en mängd av epifauna arter i det nya införda habitatet främst i tyska och ryska vatten där det är grundare och sjöbottnarna är mer syrerika. Övervakningsresultaten i svenska vatten har påvisat att de bentiska samhällena till viss 20 http://www.helcom.fi/baltic-sea-trends/environment-fact-sheets/biodiversity/abundance-and-distribution-of-round-goby. 21 Havs- och vattenmyndigheten 2016. Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016. Resursöversikt. Webb address: https://issuu.com/havochvatten/docs/fisk-och-skaldjursbestand-i-hav-och/131?e=14254185/42688668 Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 54 of 57 del har etablerat sig på ledningarnas yta samt på stenar från stenläggningsarbeten. Koloniseringen av den sessila epifaunan har gradvis ökat med åren. I vissa områden av danskt vatten observerades blåmusslor (Mytilus edulis) på ledningarnas yta, 2 till 3 år efter rörens utläggning, även om det enbart var ett fåtal individer av blåmusslor, hydroider och/eller mossdjur. I grundare tyska vatten (<30 m) har ett stort antal epifauna, framförallt blåmusslor, observerats. Dessutom har anhopningar av blåmusslor ofta även observerats i omgivande habitat med mjuk havsbotten. 3.25.5 Effekter från användning av ett dynamiskt positionerat (DP) rörläggningsfartyg Miljöredovisningen analyserar vilken påverkan rörläggningsfartygens propellrar har på torskens ägg (se Bilaga 8 till Miljöredovisningen). Med de hastigheter som propellrarna använder kan strömhastigheter som uppstår jämföras med naturliga strömmar orsakade av kraftig vind. Ingen påverkan på den nivå i vattenkolumnen som torskäggen befinner sig eller en endast försumbar påverkan förväntas därmed. För ytterligare information om eventuell påverkan på fiskägg från anläggningsarbetena i Bornholmsdjupet, se svaret till Havs- och vattenmyndigheten angående detta i avsnitt 3.4.1. 3.26 Svensk sjöfart Svensk sjöfart ser både fördelar och nackdelar med NSP2 men ser att fördelarna kommer att dominera förutsatt att hänsyn tas till sjöfartens behov och beaktas under planerings-, utläggnings- och driftsfasen. När det gäller Svensk sjöfarts synpunkt om att hänsyn måste tas till sjötrafiken under anläggande och driften, har Nord Stream 2 planerat för att NSP2 ska genomföras på samma, eller liknande, sätt som det befintliga Nord Stream-projektet. Samråd kommer att ske med olika maritima myndigheter runt Östersjön, t.ex. Sjöfartsverket, under såväl planerings- och tillståndsfaserna som innan anläggandet påbörjas för att säkerställa att eventuell påverkan på sjöfarten minimeras. Minst en (1) månad före anläggandet påbörjas i djupvattenleden sydost om Norra Midsjöbanken ska samråd att äga rum med de maritima myndigheterna. Dessa försiktighetsåtgärder återspeglas i de föreslagna Åtagandena B och C i Ansökan. Sjöfartens intressen kommer därmed att diskuteras och säkerställas i god tid innan anläggningsarbetena påbörjas. 3.27 Swedish Pelagic Federation PO The Swedish Pelagic Federation PO (SPFPO) har i korthet uttalat att organisationen avstyrker projektet, att ansökan saknar en fullständig konsekvensbeskrivning för främst pelagiskt fiske samt information om ansvarsfrågan vid skador på fiskeredskap och/eller rörledningar m.m., att det planerade projektet kommer att leda till en ekonomisk skada för det pelagiska fisket och att det finns en eventuell risk för att trålarna genom olyckshändelse skadar rörledningarna. Nord Stream 2 håller inte med uttalandet från SPFPO att den inlämnade Miljöredovisningen saknar en fullständig konsekvensbeskrivning av påverkan på kommersiellt fiske och på det storskaliga pelagiska fisket. Bedömningar har gjorts på den påverkan som förutses under anläggningsarbetena, som dikning och stenläggning, och under drift, liksom rörelserna från rörläggnings- och stödfartyg (Miljöredovisningen avsnitt 8.20). Det är emellertid korrekt att bedömningarna har fokuserat på att analysera de möjliga effekterna på bottentrålning. Denna fokusering beror på att slutsatsen redan drogs i samband med NSP, att den möjliga påverkan på fiskeverksamheten, som kan behöva mildras och/eller kompenseras, var i förhållande till bottenfisket och inte till pelagiskt fiske. NSP2-rörledningarna är konstruerade för att vara motståndskraftiga mot påverkan av fiskeredskap (inklusive storleken på de redskap som används av pelagiska fisketrålare) och andra stora objekt och inga fiskebegränsningar kommer att behövas över rörled- Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 55 of 57 ningarna. Rörledningarna är cirka 1,4 meter i diameter, kommer att ligga på havsbotten och förväntas även vara nersjunkna i bottensedimenten längs stora delar av sträckningen, såväl naturligt som genom NSP2:s stabilitetsåtgärder. Att undvika fiske över rörledningen är därför inte nödvändigt och det är Nord Stream 2:s bedömning (liksom Rambölls ståndpunkt, vilken dessutom är ytterligare förstärkt genom FOGA:s bedömning, se Bilaga E) att riskerna för pelagisk trålutrustning i förhållande till rörledningarna är desamma som för andra objekt på havsbotten, som fiskeutrustningen möjligen kan stöta på under pelagisk trålning. Utifrån denna utgångspunkt har bedömningen gjorts att det kommer att bli mycket begränsade effekter på fiskeverksamheten. Pelagiska trålare kommer att kunna undvika rörledningarna genom att tillåta tillräckligt avstånd mellan rörledningarna och trålen. Ramböll har bedömt att rörledningens påverkan, utifrån att rörledningen kan utgöra ett hinder på havsbotten, endast kommer att ha liten betydelse för kommersiellt fiske, t.ex. på grund av det begränsade utrymmet som rörledningarna kommer att uppta på havsbotten. En studie om bottenfiske i Sveriges ekonomiska zon med syftet att kartlägga det kommersiella fisket ovanför och runt de befintliga Nord Stream-ledningarna före och efter anläggandet av rörledningarna genomfördes 2010. Som framgår av Miljöredovisningen (avsnitt 6.21.3 och 8.20.3) kunde inga förändringar av bottentrålningen ses som resultat av att rörledningssystemet hade lagts på havsbotten. Eftersom det är enklare för pelagiska trålare än för bottentrålare, att undvika kontakt med rörledningarna, har bedömningen gjorts att den möjliga påverkan som finns för det pelagiska fisket bör vara ännu mindre än för bottenfisket. För mer information kring möjlig påverkan för det pelagiska fisket, se Bilaga E. Vad gäller det rättsliga ansvaret och rätt till ersättning vid olyckor m.m., se avsnitt 3.5.1.6. 3.28 Greenpeace Nordic Greenpeace Nordic har, med avseende på projektet inom den svenska ekonomiska zonen, sammanfattningsvis i sitt yttrande anfört att organisationen motsätter sig projektet, att verksamheten är skadlig för miljön, och särskilt för de unika ekosystemen i Östersjön och angränsande landområden, samt skulle knyta det europeiska energisystemet starkare till fossila bränslen. Med avseende på Greenpeace Nordics synpunkter, skulle Nord Stream 2 vilja anföra följande. I Miljöredovisningens (kapitel 3) beskrivs i detalj EU:s ökade behov av nettoimport av naturgas och därefter behovet av ytterligare import för att stänga det ökade importbehovet. Begränsningar och riskscenarier beskrivs och har tagits med i beräkningen och slutsatsen är att kapaciteten från Nord Stream 2 kommer att behövas för att täcka EU:s ökande import av gas från och med 2020. Ett flertal alternativ för NSP2 har tagits upp under processen, både på land och till havs. Rörledningar på land jämfört med projekt till havs, innebär negativa miljömässiga och samhällsekonomiska effekter och utmaningar (t.ex. samhällen, vägar, järnvägar, kanaler, vattenvägar, markformationer, jordbruksmark och eventuellt känsliga ekosystem och kulturmiljöer) som inte uppkommer med ett rörledningssystem till havs. En mängd undersökningar till havs har utförts för att öka kunskapen om eventuella sträckningar för rörledningarna och för att optimera rörledningarnas sträckning och design. Både miljö- och geofysiska undersökningar har gjorts för att inhämta information om bentiska livsmiljöer, strukturen på havsbotten, sedimenttyper och toxikologiskt innehåll. Dessutom har visuella undersökningar utförts för att upptäcka och identifiera samt undersöka föremål på havsbotten, t.ex. stridsmedel och vrak längs sträckningen. Undersökningar kommer också att genomföras före, under och efter anläggandet för att be- Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 56 of 57 kräfta tidigare bedömningar (däribland i enlighet med ett upprättat miljöövervakningsprogram). Nord Stream 2 bygger på den kunskap och omfattande erfarenhet som finns från Nord Stream, där de genomförda studierna har resulterat i en av de viktigaste analyserna av Östersjöns ekosystem och havsbotten längs rörledningsdragningen och bidragit till den vetenskapliga förståelsen för denna speciella miljö. Ett viktigt mål vid planeringen och utformningen av NSP2 har varit att identifiera sätt att minska effekterna av projektet på omgivningen. För att uppnå detta, har försiktighetsåtgärder kontinuerligt tagits fram och integrerats i projektets olika faser. Dessa försiktighetsåtgärder har upprättats på grundval av lagar, bästa praxis, branschstandarder, erfarenhet från Nord Stream eller genom synpunkter från miljöspecialister. Bedömningar har gjorts både för anläggningsfasen och för driftsfasen och den övergripande bedömningen av påverkan, inom alla studerade miljöaspekter, har bedömts vara av försumbar eller liten betydelse. Miljöredovisningen har beaktat kumulativa effekter från både befintliga projekt och planerade projekt. Bedömningarna har inte identifierat någon kumulativ påverkan, annat än en försumbar. Den bedömningen har också gjorts att de planerade verksamheterna inom den svenska ekonomiska zonen inte kommer att ha någon eller endast en försumbar gränsöverskridande påverkan, vilket överensstämmer med övervakningsresultaten vid anläggandet och driften av Nord Stream. Miljöövervakning föreslås genomföras för att bekräfta antagandena i Miljöredovisningen och för att verifiera och utvärdera miljöpåverkan. Relevanta områden för kontroll är vattenkvalitet (under anläggandet), fiske och kulturarv (före anläggandet och under drift) och sjöfart (under anläggandet). Det utvidgade Natura 2000-området mellan Hoburgs bank och Midsjöbanken var föremål för en bedömning i Miljöredovisningen. Efter det att den svenska regeringen hade beslutat att föreslå det nya utökade Natura 2000-området till Europeiska kommissionen i december 2016, beslutade NSP2 att sammanställa en kompletterande rapport till Miljöredovisningen om det föreslagna Natura 2000-området. Rapporten behandlade de skyddsvärda receptorerna i området på en mer detaljerad nivå och bedömde den eventuella påverkan av att NSP2 korsade området. Rapporten innehåller också ytterligare information som svar på de synpunkter som kom in under den s.k. administrativa remissrundan som hölls under hösten 2016. Slutsatsen var densamma som i Miljöredovisningen, dvs. att det inte finns någon risk för en betydande påverkan på miljön i det utvidgade Natura 2000-området. Sammantaget är bedömningarna utifrån omfattande undersökningar och analyser om det område där rörledningarna ska placeras, tillsammans med modellering och experternas synpunkter, att NSP2 kommer att ha en försumbar, eller som mest liten, påverkan på Östersjöns miljö under både anläggningsfasen och driftsfasen. Denna bedömning överensstämmer med övervakningsresultaten och erfarenheterna från Nord Stream, där kontrollprogrammet upprättades och genomfördes i samverkan med expertmyndigheter som Naturvårdsverket. Mot bakgrund av ovanstående, finns det ingen grund för att inte bevilja tillstånd för anläggande och drift av NSP2. Projektet överensstämmer med rättsordningen enligt UN- CLOS och dess genomförande i den svenska kontinentalsockellagen. 3.29 Sveriges Fiskares Producentorganisation Sveriges Fiskares Producentorganisation har uppgett att organisationen har ingått ett avtal med Nord Stream 2 avseende djuphavsfisket och rörledningarnas existens och att organisationen därmed inte har några invändningar mot projektet. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

Page 57 of 57 Nord Stream 2 bekräftar att nämnda avtal har ingåtts som reglerar bland annat hur ersättningen till bottentrålande fiskare ska regleras. Nord Stream 2, yttrande september 2017 W-PE-MSC-PSE-REP-800-PUBREFSW-01 2017-09-06

³ Teckenförklaring: NSP2 Territorialgräns Gräns ekonomisk zon Mittlinje mellan Danmark och Polen Bottenarbeten för ledning B:! Dikning efter rörläggning Punktvis stenläggning för stabilitet på botten - basläge Stenläggning: Före rörläggning Efter rörläggning SVERIGE! Korsning av rörledning! Möjlig fältskarv under vatten SWEDEN Gotland! LATVIJA LATVIA Version: Date: Prepared: Controlled: LIETUVA LITHUANIA 0 25 kilometer 50 03 2017-09-05 MRIH Anna Holst PR-04 Planerad NSP2 sträckning och förväntade bottenarbeten i svenskt vatten

Intended for Nord Stream 2 AG Date September 2017 Document number W-PE-EIA-PSE-REP-805-021100SW-01.01 Nord Stream 2 KOMPLETTERANDE SVAR AVSEENDE ÖVERVINTRANDE SJÖFÅGLAR

FEL! INGEN TEXT MED ANGIVET FORMAT I DOKUMENTET. Kompletterande svar avseende övervintrande sjöfåglar Revision 01.01 Date 2017-09-04 Document ID W-PE-EIA-PSE-REP-805-021100SW Reference 1100019533 / PO16-5068 Ramboll Hannemanns Allé 53 DK-2300 Copenhagen S Denmark T +45 5161 1000

INNEHÅLL 1. BAKGRUND 1 2. POTENTIELL PÅVERKAN PÅ ÖVERVINTRANDE SJÖFÅGEL 1 2.1 Exponeringskarta och varaktighet 1 2.2 Skillnad mellan tyska och svenska störningszoner för alfågel 6 2.3 Andel av fågelpopulationer inom exponeringszon 7 2.4 Tiamin och naturliga bromerade aromatiska föreningar 14 2.5 Ekotoxikologiska effekter i musslor 15 2.6 Kombinerade effekter och förväntad nedgång i funktionsnedsättning/konditionsnedgång hos fåglar på grund av exponering 16 3. REFERENSER 19 Document No.: W-PE-EIA-PSE-REP-805-021100SW-00.02

Sida 1 av 20 1. BAKGRUND I februari 2017 kompletterade Nord Stream 2 AG ( Nord Stream 2 ) sin ansökan om tillstånd avseende anläggande av två naturgasledningar på den svenska kontinentalsockeln utanför svenskt territorium (rörledningsprojektet som sådant benämns nedan NSP2). Kompletteringarna baserades på begäran av vissa expertmyndigheter under den s.k. administrativa kompletteringsrundan som hölls under hösten/vintern 2016/2017. Efter det att ansökan kompletterats, skickades ansökan med tillhörande bilagor och kompletteringar ut på publik remiss. Naturvårdsverket har emellertid begärt ytterligare information, i första hand avseende potentiell kombinerad påverkan på övervintrande fåglar, däribland utvecklad information angående påverkan på kvalitén på fåglarnas föda. Förutom dessa frågor har ytterligare frågeställningar framförts under den publika remissen som relaterar till fåglar. Ramböll har på uppdrag av Nord Stream 2 tagit fram detta dokument för att svara på samtliga frågor relaterade till övervintrande fåglar (både de återstående frågorna från den administrativa remissrundan och de frågor och kommentarer som framkommit i samband med den publika remissrundan). I förekommande fall kommer en hänvisning också göras till ansökan och dess bilagor (såsom Teknisk Beskrivning, Miljöredovisningen, m.m.) och/eller den tidigare kompletteringen. Värt att notera är att hänvisning också görs till avsnitt 2 i huvuddokumentet från september 2017, där uppdaterad information från NSP2 angående den bedömda mängden bottenarbeten, rörläggningshastighet etc. presenteras, vilka är av betydelse för den övergripande bedömningen av potentiella effekter på övervintrande fåglar. 2. POTENTIELL PÅVERKAN PÅ ÖVERVINTRANDE SJÖFÅGEL 2.1 Exponeringskarta och varaktighet Naturvårdsverket har efterfrågat ett förtydligande gällande kombinerade effekter på övervintrande fåglar i området kring Hoburgs bank och Midsjöbankarna. Dessa ska presenteras i en exponeringskarta där relevanta störande aktiviteter visas geografiskt tillsammans med intensitet och varaktighet under tiden effekterna fortgår. För att möta denna förfrågan har en karta med alla relevanta kombinerade faktorer satts samman och visas i Figur 1 och Bilaga B1 till detta dokument. Kartan visar påverkanszoner, för relevanta fågelarter, från fysiska störningar från fartyg och potentiell påverkan från bottenarbeten så som sedimentspridning från stenläggning och dikning. Omfattningen av bottenarbetena (vilka visas i Figur 1) är konservativt beräknade i samband med framtagandet av Miljöredovisningen. Volymer och positioner har uppdaterats och presenteras i kapitel 2 i det huvudsakliga svarsdokumentet, augusti 2017. Området där anläggning sker är av internationellt intresse för fåglar, i synnerhet alfågel eftersom en stor del av populationen i Östersjön samlas här under vintern. Påverkan på alfågel har därför analyserats i större detalj och dess populationsdensitet inkluderas i kartan. Vidare inkluderas även områden för riksintresse för sjöfart, Natura 2000-område och bentisk flora i kartan. Områden för bentisk flora är hämtade från modelleringsresultat från HELCOM (HELCOM, 2017) under antagandet att den fotiska zonen sträcker sig till en botten som är täckt av makroalger. I verkligheten påverkar även andra parametrar utbredningen av den bentiska floran, såsom tillgänglighet av passande substrat, salthalt och temperatur. Document No. W-PE-EIA-PSE-REP-805-021100SW-00.03

Sida 2 av 20 Figur 1 Exponeringskarta över de effekter som kan påverka fåglar inklusive; sedimentspridning, buller och visuell påverkan samt fysisk störning på bottenfaunan. Exponeringskartan visar följande geografiska omfattning och tröskelvärden för potentiell påverkan från NSP2. Dessa tröskelvärden har presenterats i Miljöredovisningen samt i Bilaga B till Nord Stream 2:s komplettering av ansökan i februari 2017 (nedan benämnd Natura 2000- kompletteringen). Områden där bottenfaunan kan störas fysiskt: Fysisk störning av bottenfaunan uppstår generellt direkt under rörledningarna. I vissa områden planeras även dikning. I sådana områden kan bottensubstrat och bottenfauna på upp till ca 10 m på vardera sidan om respektive rörledningssträckning komma att påverkas. Det ska dock noteras att s.k. dynamiskt positionerat (DP) rörläggningsfartyg kommer att användas i dessa områden, vilket innebär att ingen störning från ankarhantering kommer att uppstå på havsbotten (vilket hade varit fallet om ett traditionellt ankarpositionerat rörläggningsfartyg hade använts, vilket var fallet vid rörläggningen för det befintliga naturgasledningssystemet Nord Stream, anlagt 2010-2012). Document No. W-PE-EIA-PSE-REP-805-021100SW-00.03

Sida 3 av 20 Områden där fåglar kan störas av fartyg (och ta till flykt): Kartan visar generella påverkanszoner för fåglar till följd av buller och visuella störningar. Detta baserat på relevanta undersökningar där flyktavståndet mätts upp för vilka relevanta sjöfågelarter (däribland alfågel, tobisgrissla och ejder), dvs det avstånd på vilket fåglar flyger iväg på grund av visuella störningar och buller från annalkande fartyg. Hur fåglar reagerar på annalkande fartyg är starkt beroende på flockstorlek, fartygets hastighet och vilken aktivitet fågeln ägnar sig åt (t.ex. födosök jämfört med vila). En generaliserad påverkanszon baserat på tillgänglig data ger en radie på 500 m per fartyg (cirka 1 km 2 ) (Schwemmer, 2011; Ronconi, 2002; Bellebaum et.al., 2006; Larsen, 2005; NSP1, 2014; NSP2, 2017). Suspenderade sediment (dikning vinter värsta tänkbara scenario): Kartan visar varaktighet av sedimentspridning som överstiger 10 mg/l. Denna koncentrationsnivå är baserad på tröskelvärden för fisk presenterade i Miljöredovisningen (avsnitt 8.8), vilka visar en undvikandereaktion bland fisk som därmed kan påverka sjöfåglars möjliga intag av föda. Detta tröskelvärde har använts som ett försiktighetsvärde för eventuellt undvikande hos dykänder så som alfågel, tobisgrissla och ejder utifrån reducerat siktdjup. Baserat på beräkningar i Miljöredovisningen (avsnitt 8.6.2) kommer huvuddelen (80-90 %) av uppgrumlade föroreningar att vara bundna till sedimentpartiklar och därmed följa utbredningen i exponeringskartan i stor utsträckning. Det bör dock noteras att sedimentmodelleringen är konservativ. Modellering av havsbottenarbeten (dikning och stenläggning) baseras på värsta tänkbara scenario och omfattningen av påverkan kommer med största sannolikhet att vara betydligt mindre i verkligheten, vilket också påvisades under kontrollprogrammen för NSP (Nord Stream, 2011). Sedimentspridning från stenläggning är väldigt begränsad och syns därför inte i kartan. Utifrån vad som framgår i kapitel 2 i det huvudsakliga svarsdokumentet är den senaste tekniska bedömningen att behovet av bottenarbeten är långt mindre omfattande än vad som bedömts i Miljöredovisningen. Sedimentmodelleringen har uppdaterats utifrån den senaste tekniska bedömningen och visar att koncentrationer över 10 mg/l kommer påverka betydligt mindre ytor och kortare tid, se Figur 2 i jämförelse med Figur 1. Document No. W-PE-EIA-PSE-REP-805-021100SW-00.03

Sida 4 av 20 Figur 2 Varaktighet för koncentrationer som överstiger 10 mg/l vid dikning, under typiska vinterförhållanden (värsta tänkbara scenario), baserat på den uppdaterade tekniska bedömningen. För NSP2 kommer ett s.k. dynamiskt positionerat DP rörläggningsfartyg att användas för rörläggningen inom den svenska ekonomiska zonen. Detta innebär betydligt mindre påverkan på miljön jämfört med konstruktionen av det befintliga rörledningssystemet Nord Stream (NSP), där ankarpositionerade rörläggningsfartyg användes för rörläggningen. Påverkan från NSP bedömdes vara liten, vilket innebär att påverkan från NSP2 kommer att bli än mindre. Ankarpositionerade rörläggningsfartyg förutsätter att ett antal ankarhanteringsfartyg konstant cirkulerar runt rörläggningsfartyget (vid sådan förankring förväntas mer bottenpåverkan pga. ankarhanteringen, dessutom blir det en bredare korridor av undervattensbuller samt påverkan på sjöfågel ovan ytan). Omgivningspåverkan är således större vid en sådan rörläggningsmetodik än med DPfartyg. I området som är känsligt för fåglar förväntas fartygsflottan under rörläggningen för NSP2 att bestå av: Ett DP rörläggningsfartyg 3-5 försörjningsfartyg för rörsektioner (varav ett alltid förväntas befinna sig intill rörläggningsfartyget och de andra kommer att röra sig mellan rörläggningsfartyget och röruppläggningsområdena) Ett försörjningsfartyg (med livsmedel) som kommer att gå till och från rörläggningsfartyget cirka två gånger per vecka. Ett undersökningsfartyg som kommer att gå längs med rörledningens sträckning. Ibland kommer det att befinna sig nära och ibland kommer det att vara flera kilometer framför rörläggningsfartyget. Document No. W-PE-EIA-PSE-REP-805-021100SW-00.03

Sida 5 av 20 Övrig fartygstrafik består av: Ett fartyg som används under dikningen. Fysisk störning från själva dikningsfartyget (förutom sedimentspridning) kommer att ha en liknande påverkanszon som DP-fartyget när det kommer till fysiska störningar på fåglar. Ett ytterligare fartyg (eventuellt). I det fall det blir aktuellt med kabelkorsning, punktvis stenläggning etc. Försörjningsfartyg för rörtransporter är fartyg som reser till anläggningsplatsen under pågående anläggningsarbete och det är då inte alltid möjligt att använda befintliga farleder. De existerande farlederna kommer dock att användas så mycket som är praktiskt möjligt. Områden markerade som "område som ska undvikas" på svenskt sjökort ska undvikas och fartygstrafiken kanaliseras så långt som praktiskt. Eftersom det är två rörledningar som ska läggas, är det två rörledningsflottor som kommer att arbeta samtidigt i svensk ekonomisk zon under vintern 2018/2019 (utifrån nuvarande konstruktionsschema). Rörläggning och dikningsaktiviteter planeras att pågå hela vintersäsongen, mellan ca oktober och april, även om inte arbeten pågår under hela denna period. Rörledningsarbetena kommer emellertid inte att mötas i området som är av intresse för fåglar, utan längre norrut på svenskt vatten (KP 675, se Atlaskarta PR-02 tillhörande Miljöredovisningen). En samtidig påverkan förväntas således inte kunna uppstå. Vidare detaljer gällande föreslaget konstruktionsutförande presenteras i projektuppdateringen, kapitel 2 i svarsdokumentet. Det bör också noteras att dessa områden endast kommer att påverkas tillfälligt. Utifrån nya projektuppdateringar (se avsnitt 2 i svarsdokumentet) baserat på rörläggningsentreprenörens återkoppling, kommer rörläggningsfartygen att flytta sig längs rutten med ett genomsnitt av ca 3,8 km per dag genom det föreslagna Natura 2000-området (~140 km). Detta innebär att det totala antalet dagar i området är 74 istället för 112 dagar vilket tidigare har presenterats i Miljöredovisningen (avsnitt 8.11.1). Eftersom det är svårt att visa alla parametrar samtidigt i exponeringskartan presenteras varaktighetstider i Tabell 1 nedan. Det är viktigt att i sammanhanget notera att sträckningen av NSP2 är belägen längre bort från de relevanta fågelområdena vid Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken i jämförelse med det befintliga naturgasledningssystemet Nord Stream (uppskattningsvis 500-1000 meter längre bort). Vad gäller Södra Midsjöbanken ska det noteras att Östersjöns huvudsakliga djupvattenfarled är belägen mellan arbetsområdet och området som är av intresse för fåglar. Document No. W-PE-EIA-PSE-REP-805-021100SW-00.03

Sida 6 av 20 Tabell 1 Varaktighet och geografisk omfattning för potentiell påverkan från NSP2 uppdaterat med ny projektinformation. Störning Tidsram och geografisk omfattning Varaktighet (per rör) Buller och visuella störningar Fysiska störningar på havsbotten Sedimentspridning Kontinuerlig rörelse: Rörläggningsfartyg rör sig framåt med ett genomsnitt på ca 3,8 km/dag*. Fartygen kommer att orsaka flyktbeteende hos sjöfåglar (främst alfågel) på ett avstånd av cirka 500 m i alla riktningar. Bottenfaunan direkt under rörledningen kommer att påverkas. Ett DP-fartyg kommer att användas och därför kommer inte ankare från fartyget att påverka havsbottnen (som var fallet för Nord Stream som använde sig av ankarhanterade utläggningsfartyg med upp till 12 ankare som rörde sig längs botten). Dikningsarbetena kommer att påverka havsbotten på upp till ca 10 m på varje sida om rörledningen men kommer endast att utföras på vissa delar av sträckningen. Dikning under ungefär 2 dagar för vardera rörledning, jämfört med 10 dagar, som var den uppgift som användes i den svenska Miljöredovisningen. Stenläggning ursprungligen inte planerad i området, men enligt projektuppdateringen kan punktvis stenläggning bli aktuellt på enstaka platser i det utökade Natura 2000-området. Fartyget kommer att befinna sig ~37 dagar i området som visas i Figur 1. Fartyget kommer att befinna sig ~6 h på varje specifikt område (1 km radie). Påverkan från respektive rörledning är permanent så länge rören är kvar på botten. Rören kommer att utgöra ett nytt hårt substrat som musslor kan fästa på. Under övervakning av NSP bekräftades den första etableringen av blåmusslor 2013 (3 år efter att ledningen lades i svensk ekonomisk zon), se avsnitt 8.7.3 i Miljöredovisningen. Samtliga sedimentkoncentrationer kommer att vara under 10 mg/l inom 16 h utifrån tidigare data (avsnitt 8.3.2.2 i Miljöredovisningen) och förväntas vara geografiskt begränsad. Sedimentspridning från stenläggning är väldigt begränsad och därför inte synligt i kartan. *Huvudaspekter visas i tabellen. Enskilda försörjnings- och hjälpfartyg kommer att röra sig till och från rörläggningsfartygen men kommer använda befintliga farleder inom området i så stor utsträckning som möjligt. 2.2 Skillnad mellan tyska och svenska störningszoner för alfågel En fråga relaterad till olika störningszoner av alfågel har tagits upp av Naturvårdsverket, eftersom man uppfattat det som att den svenska Miljöredovisningen uppger en påverkanszon på 400 meter från rörledningen för alfågel. Samtidigt rapporteras ett högre, avvikande störningsavstånd på 3,5 km från miljöövervakningen som genomfördes i samband med installationen av NSP i Tyskland 1. Det som den tyska rapporten återger är att konstruktionsarbetet från fartygen i samband med Nord Stream var ytterligare en källa till störning i ett område som redan är påverkat av befintlig kommersiell sjöfartstrafik. Nord Stream-projektets påverkan kunde inte urskiljas från störningseffekterna från övrig sjöfartstrafik. För analyserna i den tyska övervakningen användes 1,5 km radie som avgränsningszon inom vilken fåglar bedömdes kunna uppvisa ett undvikandebeteende. Detta är ett mer konservativt tillvägagångssätt baserat på att fågelflockar uppvisar en högre känslighet och därmed ett störningsbeteende på ett avstånd på upp till 1,5 km (Schwemmer, 2011). Resultaten från övervakningen i Tyskland visade att Nord Stream-flottan teoretiskt orsakade en potentiell störning inom 16 och 19 % av totala störningsområdet (medelvärden för varje dag). Detta visar också att området ifråga redan var utsatt för stor störning från annan fartygstrafik. 1 Nord Stream: Results of Environmental and social monitoring 2010. Document-No. G-PE-PEII-MON- 100-08010000. Document No. W-PE-EIA-PSE-REP-805-021100SW-00.03

Sida 7 av 20 Den svenska rörläggningsflottan kommer att vara mycket mindre (både antal fartyg och påverkansområde) än det var i Tyskland, där ett ankarläggningsfartyg tillsammans med dess tillhörande ankarfartyg användes. Forskning har visat att flyktavståndet för alfågel är uppskattningsvis 400 m, men att det kan vara längre utifrån flockstorlek, fartygets hastighet m.m. (Schwemmer, 2011). Baserat på den planerade faktiska situationen under rörläggningen inom svenska vatten och särskilt på de känsliga bankområdena, presenteras 500 m radie som en generell påverkanszon för fåglar i Figur 1. I delar av detta dokument presenteras emellertid det mer konservativa tillvägagångssättet för att jämföra de olika resultaten och visa att även om en 3 km påverkanszon (1,5 km på vardera sidan av rörledningen), förväntas effekterna bli försumbara. I Bilaga B1 visas en exponeringskarta (A3- format) där en påverkanszon på 3 km ingår. 2.3 Andel av fågelpopulationer inom exponeringszon Naturvårdsverket har begärt komplettering avseende hur stor andel av berörda fågelpopulationer (av varje art) som förekommer inom de olika exponeringszonerna. Vetenskapliga data är inte tillgängliga på ett sätt som gör det möjligt för NSP2 att presentera en exponeringskarta på artnivå. Populationsstudier på lokal nivå kan vidare alltid ifrågasättas eftersom sådana studier endast presenterar en ögonblicksbild av hur fördelningen av fåglar ser ut vid en viss tidpunkt och speglar inte nödvändigtvis den verkliga populationen. Detta är anledningen till varför populationsstudier genomförs i en större skala, till exempel för hela Östersjön. Med beaktande av denna osäkerhet görs en kvalificerad bedömning för att visa hur många individer av alfågel som kan påverkas inom de olika exponeringszonerna, se avsnitt 2.3.1. Tillgänglig information och befintliga data presenteras i tabeller och text nedan. Större arter av sjöfåglar kräver ett intag av större byten. Förutom alkor och måsar är det bara två sjöfågelarter som övervintrar i öppna Östersjön: alfågel och tobisgrissla. Salthalten i Östersjön påverkar förekomsten av exempelvis musslor, så av musselätande arter är det bara den lite mindre alfågeln som i så stor utsträckning klarar av att överleva vintern i den aktuella delen av Östersjön. Båda nämnda arter är begränsade till grunda vatten eftersom de föredrar att födosöka på grunt vatten för att spara energi. (Durinck, et al., 1994; Skov, et al., 2011). Tobisgrisslor som livnär sig på små bottenlevande fisk och kräftdjur i rev är begränsade till cirka 20 m vattendjup. Alfågel födosöker vanligtvis på djup upp till 30 m (HELCOM, 2013). I Miljöredovisningen har fokus lagts på fågelarterna alfågel, ejder och tobisgrissla eftersom populationer av dessa tre arter är de arter som utnyttjar området kring Hoburgs bank och Midsjöbankarna i större utsträckning. Att bedöma populationer av andra arter har inte bedömts vara relevant eftersom området inte har betydelse på populationsnivå för andra arter. Tabell 2 Fördelning av populationer i Östersjön på individnivå, jämfört med Hoburgs bank/midsjöbankarna Art Total övervintrande population i Östersjön Total övervintrande population vid Hoburgs bank/midsjöbankarna Procent av total övervintrande population i Östersjön som förekommer vid Hoburgs bank / Midsjöbankarna Alfågel* 1 486 000 individer 361 300 individer 24% Tobisgrissla** 50 000 individer 2 500 individer 5% *Baserat på Skov et.al 2011 **Baserat på Durinck 1994. Document No. W-PE-EIA-PSE-REP-805-021100SW-00.03

Sida 8 av 20 Tabell 3 Fördelning av populationen av ejder på individnivå i Östersjön och Waddenhavet jämfört med antal som rastar vid Hoburgs bank Art Ejder Östersjön/Waddenhavet flyttande population 976 000 övervintrande individer* Population som rastar vid Hoburgs bank Procent av totala populationen som förekommer vid Hoburgs bank >50 000 individer** 5% *Baserat på data från HELCOM 2013 **Baserat på bevarandeplanen för Hoburgs bank från 2005. 2.3.1 Alfågel En särskilt stor andel av populationen av alfågel förekommer i området kring Hoburgs bank och Midsjöbankarna under vintern. Resultat från undersökningar av alfågel visar att vinterpopulationen, som i början av 90-talet låg på mellan 1,5 miljoner till 4,3 miljoner individer i Östersjön, har minskat. Vid Hoburgs bank, Norra Midsjöbanken och Södra Midsjöbanken, harantalet minskat från 1 007 000 till 361 300 (en minskning med 64%) sedan 1993 (Skov, et al., 2011). Det ska noteras att denna nedgång i fågelpopulationen hade ägt rum redan innan arbetet med anläggande av NSP-rörledningarna inleddes i april 2010. Hot mot alfågeln har beskrivits i avsnitt 6.10 i Miljöredovisningen. En trolig förklaring till alfågelns populationsminskning anses vara att predatorer påverkar den vuxna populationen och därmed häckningsframgången hos arten i de arktiska häckningsområdena. Att alfågeln blivit mer utsatt för predatorer förklaras med att gnagarpopulationerna i de berörda områdena gått ned, något som i sin tur kan ha orsakats av klimatförändringar (IUCN, 2016). Dykänder är i ett konstant behov av att söka föda och de flesta arter är därför stationära i sitt födosöksområde (Allison, 2009). Alfågeln däremot kan röra sig mellan olika födosöksområden i Östersjön, beroende på is och vindförhållanden samt tillgången till föda (FEBI, 2013). En beräkning av tätheten av alfågel i rörledningens närhet togs fram i samband med NSP år 2008. Denna studie bekräftade vad annan forskning också visar (Skov, et al., 2011; Skov, et al., 2007; Nilsson, 2016), nämligen att alfåglarna är koncentrerade till de grunda områdena vid Hoburgs bank och Midsjöbankarna. En ny täthetskarta har tagits fram utifrån resultaten från den senaste samordnade undersökningen av övervintrande alfågel i Östersjön, se Figur 3, vilken har baserats på data från Henrik Skov. Resultaten visar att vinterpopulationen av alfågel bestod av 1 486 000 individer i Östersjön under 2007-2009. Antalet vid Hoburgs bank och Midsjöbankarna var 361 300 individer, vilket motsvarar 24 % av den totala Östersjöpopulationen (Skov, et al., 2011). Under 2016 genomfördes en ny undersökning av alfågel med fokus på de grunda bankområdena (Nilsson, 2016). Resultaten presenterades i Miljöredovisningen (avsnitt 8.9) och i Bilaga B i komplettering till ansökan från februari 2017. Att undersökningen fokuserade på de grundare bankområdena torde bero på att det är där fåglarna befinner sig. Den totala övervintrande populationen av alfågel uppskattades till cirka 370 000 individer i svensk ekonomisk zon varav 173 000 vid Hoburgs bank och 87 200 vid Midsjöbankarna. Data från räkningar i övriga Östersjön är inte offentliga ännu, vilket innebär att jämförelse med resten av Östersjön inte är möjligt. Document No. W-PE-EIA-PSE-REP-805-021100SW-00.03

Sida 9 av 20 Figur 3 Fördelning och täthet av övervintrande alfågel, Clangula hyemalis, i Östersjön. Kartan är framtagen av Ramböll (2017) baserad på data från (Skov, et al., 2011). I figur 3 presenteras populationsfördelningen av alfågel utifrån undersökningen utförd av Henrik Skov et.al från 2011. Figuren visar att högst täthet påträffas i de grundare områdena med sandbankar och inte i närheten av NSP2. I områdena vid den planerade dragningen av NSP2 ligget tätheten oftast runt 0 20 individer/km 2, med något undantag i grundare vatten. Det bör noteras att sådana grundare områden utanför bankarna ligger inom eller i mycket nära anslutning till en djupvattensfarled med omfattande trafik som uppskattas till 4 900 fartyg per år inom Natura 2000-området (se Figur 4). Document No. W-PE-EIA-PSE-REP-805-021100SW-00.03

Sida 10 av 20 Figur 4 Fartygstrafik inom det föreslagna Natura 2000-området, baserat på AIS data från 2009 och 2014. Beräkningar baserade på data över alfågel, tillhandahållen av Henrik Skov 2017, presenteras i Tabell 4 och Tabell 5. Om en 1 km bred störningszon beaktas (500 m på vardera sidan av rörledningen) kommer NSP2-rörledningarna att påverka ett område på 140 km 2 inom det utökade Natura 2000-området, inom vilket fåglar kan påverkas, se figur 3. Baserat på täthetsfördelning kan 0,6 % av den övervintrande populationen av alfågel som befinner sig inom det föreslagna Natura 2000-området, komma att utsättas för störning under den relativt korta anläggningsperioden. Om hela NSP2-sträckningen och hela Östersjöns övervintrande population av alfågel beaktas, kan 0,2 % av populationen komma att utsättas för störningar från fartygstrafik kopplad till NSP2. Document No. W-PE-EIA-PSE-REP-805-021100SW-00.03

Sida 11 av 20 Tabell 4 Fördelning av Östersjöpopulationen av alfågel som påverkas av störningar från NSP2 (1 km störningszon) i relation till populationsantalet som presenteras i tabell 2. Area (km 2 ) med en 1 km störningszon Summa individer (baserat på kartanalyser) Procent av populationen (lokalt) Procent av populationen (hela Östersjön) Utökat Natura 2000-område NSP2 inom utökat Natura 2000- område Hela sträckningen för NSP2 105 011 282 937 78 % (av 361 300 individer) 140 1640 0.6 % (av 282 937 individer) 1200 2284 0.6 % (av 361 300 individer) 19 % (av 1,5 miljon individer) 0.1 % (av 1,5 miljon individer) 0.2 % (av 1,5 miljon individer) Om den mer konservativa 3 km breda störningszonen beaktas (1,5 km på vardera sidan av rörledningen), kommer NSP2-ledningarna att påverka 420 km 2 inom det föreslagna Natura 2000- området. Detta innebär att 2,2 % av den övervintrande populationen, som finns inom det föreslagna Natura 2000-området, potentiellt kan komma att utsättas för en kort period av störning under anläggningsfasen. Om hela NSP2-sträckningen och hela Östersjöpopulationen av alfågel övervägs kan 0,3 % av populationen komma att exponeras. Tabell 5 Fördelning av Östersjöpopulationen av alfågel som påverkas av störningar från NSP2 (3 km störningszon) i relation till populationsantalet som presenteras i Tabell 2. Area (km 2 ) med en 3 km störningszon Summa individer (baserat på kartanalyser) Procent av populationen (lokalt) Procent av populationen (hela Östersjön) Utökat Natura 2000-område NSP2 inom utökat Natura 2000- område Hela sträckningen för NSP2 105 011 282 937 78 % (av 361 300 individer) 420 6173 2.2 % (av 282 937 individer) 3600 4264 1.2 % (av 361 300 individer) 19 % (av 1,5 million individer) 0.4 % (av 1,5 million individer) 0.3 % (av 1,5 million individer) Övervakning av alfågel har genomförts i samband med anläggningsarbeten för NSP i Pommerska bukten (Tyskland), som är ett annat viktigt övervintringsområde för alfåglar i Östersjön (Bellebaum et.al., 2006; NSP1, 2014; NSP2, 2017). Förutom ett viktigt övervintringsområde, är detta område också ett viktigt vilo- och födosöksområde för alfågeln och här sker anläggningsarbetet rakt igenom fågelområdet. Detta jämfört med nu aktuell situation i svensk ekonomisk zon, där NSP2 kommer att vara beläget cirka 4 km från närmaste relevanta fågelområde. Undantaget är Södra Midsjöbanken som ligger närmare än så, men då ligger den befintliga farleden mellan ledningssträckningen och fågelområdet. Document No. W-PE-EIA-PSE-REP-805-021100SW-00.03

Sida 12 av 20 De årliga undersökningarna från Tyskland mellan 2007-2016 visar följande resultat: Ingen trend kunde påvisas i det totala antalet övervintrande alfåglar i tyska delen av Pommerska bukten mellan åren 2007-2016. Ingen påvisbar effekt att fördelningen av fåglar i området förändrats till följd av arbetet. Ingen påverkan på tätheten av alfåglar i de områden där dikning genomförts. Signifikant effekt att rörledningarna attraherar organismer på havsbotten vid vattendjup mellan 17,5-25 m (artificiell reveffekt, ökad förekomst av blåmusslor i en livsmiljö med mjuka sediment). 2.3.2 Tobisgrissla Östersjöpopulation av tobisgrissla beräknas bestå av 17 400 till 19 900 häckande par, varav 6300-8 800 häckar i svenska vatten (HELCOM, 2013). De senaste uppgifterna om fördelningen av den övervintrande populationen är från 1994. Enligt undersökningen från 1994, övervintrar tobisgrisslan normalt nära sina häckningsområden vid kusten (Durinck, et al., 1994). Populationen i Östersjön sedan bedömdes då uppgå till 50 000 fåglar, varav omkring endast hälften av fåglarna påträffades under vinterräkningarna i Östersjön. Detta ansågs bero på att populationen delvis även övervintrade i mer grunda kustområden. Baserat på studien från 1994 utgör den övervintrande populationen i området nära Hoburgs bank och Midsjöbankarna 5 % av den totala populationen i Östersjön. Om kustregionen öster om Gotland också räknas in är det 8 % av den totala övervintrande populationen av tobisgrissla i Östersjön som förekommer i närheten av NSP2-sträckningen. Nyare information om den övervintrande populationen än den från 1994 finns inte tillgängligt, men enligt HELCOM minskar populationen av tobisgrissla för närvarande. Antalet fåglar som förekommer i området är därför sannolikt lägre än 1994. Det finns inga senare övergripande undersökningar av övervintrande tobisgrissla i det aktuella området efter 1994, men tobisgrisslan övervintrar även på utsjöbankar i mer kustnära områden, där också senare inventeringar av arten har genomförts (Artdatabanken, 2016). Inventering av kustfågelbeståndet i Stockholms skärgård, genomförd mellan 2000-2005, visade på en tydlig nedgång i antalet tobisgrisslor, något som förklaras med en ökad predation av mink (Sveriges ornitologiska förening, 2009). Som nämnts genomfördes en beräkning av alfågel i transekter för NSP, men motsvarande beräkning av tobisgrissla var inte möjligt att göra på grund av för litet dataunderlag. De data som fanns indikerade ändå att de högsta tätheterna av tobisgrissla påträffades i vatten med 12-20 m djup. Detta tyder på att de högsta tätheterna av tobisgrissla därför sannolikt påträffas längre bort från rörledningarna än alfåglar (Nord Stream, 2008). Denna slutsats understödjs av resultaten från en studie av övervintrande tobisgrissla vid Norra Midsjöbanken som också visade att den högsta tätheten av tobisgrisslor observerades i områden med mellan 10-20 m djup (Skov, et al., 2007). Även Helcoms redovisning av förekomsten av tobisgrissla bygger på informationen från 1994 (Durinck, et al., 1994), vilken visar att arten är koncentrerad till de grunda bankarna, se Figur 5. Arten förekommer endast i mycket låga tätheter längs med den planerade rörledningssträckningen. Document No. W-PE-EIA-PSE-REP-805-021100SW-00.03

Sida 13 av 20 Figur 5 Fördelning och täthet av övervintrande tobisgrissla (Cepphus grylle) i Östersjön, 1988 1993. Figuren visar andel fåglar noterade i zoner med olika djup (HELCOM, 2013). 2.3.3 Ejder Enligt den senast tillgängliga information som finns om ejder, uppgår den svenska populationen till 120.000-200.000 häckande honor (HELCOM, 2013). Enligt bevarandeplanen för Hoburgs bank från 2005, förekommer det att mer än 50 000 fåglar utnyttjar Hoburgs bank som viloplats under maj månad under vårflytten, men arten övervintrar i andra områden (som Nederländerna och Danmark). Eftersom ejdern normalt dyker ner till djup på maximalt 30 m bedöms den vara koncentrerad till grundare områden när den befinner sig vid Hoburgs bank (Durinck, et al., 1994). Möjlig påverkan på ejder har beskrivits i den svenska Miljöredovisningen (sektion 8.9) och i Bilaga B till kompletteringen i februari 2017 (Natura 2000-kompletteringen). Fåglarna befinner sig inte i området under vintersäsongen. Under vårperioden är det enligt nuvarande konstruktionsschema möjligen dikningsarbetet för ett rör som skulle kunna vara aktuellt, vilket kan innebära en viss lokal störning under cirka 2 dagar per rörledning. Document No. W-PE-EIA-PSE-REP-805-021100SW-00.03

Sida 14 av 20 Figur 6 Fördelning och täthet av övervintrande ejder (Somateria mollissima) i Östersjön, 2007 2009 (HELCOM, 2013) 2.4 Tiamin och naturliga bromerade aromatiska föreningar Naturvårdsverket har efterfrågat om ytterligare information om miljöbetingad stress relaterat till algers produktion av tiamin och bromerade aromatiska föreningar. Tiaminbrist, liksom de negativa effekterna till följd av exponering av bromerade naturliga produkter, har föreslagits vara faktorer som bidrar till den observerade minskningen av sjöfågelpopulation, vars huvudsakliga diet består av musslor. 2.4.1 Brist på B-vitaminet tiamin Tiamin (vitamin B1) är involverad i flera basala metaboliska processer. I Östersjöområdet har tiaminbrist rapporterats för flera fågelarter och har föreslagits som en viktig faktor som förklarar nedgången i sjöfågelpopulationer (Balk, et al., 2016) (Balk, et al., 2009). De specifika orsakerna till bristen har emellertid inte verifierats i forskningen (Balk, et al., 2016). Produktion av tiamin sker i vissa typer av fytoplankton (Croft, et al., 2006), (Sylvander, 2013). Hämmad produktion av tiamin kan leda till brist på ämnet hos djur högre upp i näringskedjan, såsom exempelvis fåglar eller däggdjur. Produktionen av tiamin i fytoplankton tros påverkas av abiotiska faktorer såsom temperatur, salthalt och solinstrålning (Sylvander, 2013). På kort sikt (veckor), tycks dessa faktorer vara mer eller mindre stabila sett utifrån fytoplankton, men på lång sikt (år till årtionden) tros salthalt och temperaturförändringar på grund av klimatförändringarna kunna ha en effekt på fytoplanktonsammansättning (Häubner, 2010). Klimatförändringar som påverkar temperatur eller salthalt i Östersjön kan alltså förändra artsammansättningen som kan leda till en minskning av fytoplankton som producerar tiamin. NSP2-aktiviteter kommer inte orsaka sådana förändringar i salthalt, temperatur eller ljus. Sedimentspridning, som påverkar grumlighetsnivåer och ljusinsläpp kommer att enbart att vara kortsiktig (timmar) och koncentrationer kommer inte att överstiga naturliga variationer. Document No. W-PE-EIA-PSE-REP-805-021100SW-00.03

Sida 15 av 20 2.4.2 Bromerade aromatiska föreningar Bromerade aromatiska föreningar har påvisats i alla delar av den marina näringskedjan i Östersjön. Föreningarna, liknande flamskyddsmedel, antas produceras naturligt i makroalger, troligen som ett skydd mot betare såsom zooplankton eller som ett påväxthindrande ämne mot bakterier (Abbas, 2012). En växande mängd information pekar mot fintrådiga alger som en naturlig producent av dessa kemikalier. Forskare har visat att när alger (Ceramium tenuicorne) utsätts för stress inducerad av zooplankton, förändrad salthalt eller stark solstrålning, kan en ökad frisättning av dessa bromerade föreningar observeras (Dahlgren, et al., 2015). Höga koncentrationer av dessa föreningar kan påverka musslor och göra dem undernärda, vilket kan ha en indirekt negativ inverkan på sjöfågel via deras födointag. Halter av dessa föreningar tros därmed öka till följd av den globala uppvärmningen och övergödning (Haglund, et al., 2007). Lite är känt om de miljöeffekter som kan uppstå till följd av dessa naturligt producerade föreningar, samt kopplingen till påverkan på högre trofisk nivå. Alfåglars dagliga intag av bromerade substanser genom musslor, medan de födosöker i Östersjön, har uppskattats i en studie (Dahlberg, et al., 2016) vilken visade att trots ett kontinuerligt dagligt intag av musslor tas föroreningarna endast i begränsad omfattning upp hos alfågeln. Aktiviteterna från NSP2 bedöms inte orsaka någon sådan stress som presenteras i litteraturen, som kan inducera utsöndring av naturliga bromerade föreningar hos alger. Sedimentspridning som uppstår i projektet är belägen långt ifrån områden där filamentösa alger förekommer, vilket kan ses i exponeringskartan, Figur 1. Inom den svenska ekonomiska zonen växer inte den bentiska floran på djup större än cirka 35 m. Den fleråriga rödalgen (Phyllophora pseudoceranoides) har observerats på djup mellan 31-33 m vid de tre bankerna vilket måste ses som exceptionella fynd, vilket indikerar att det är mycket klart och rent vatten i området med bankerna i centrala Östersjön. 2.5 Ekotoxikologiska effekter i musslor Naturvårdsverket har ställt frågor angående möjliga tolkningar av två rapporter i samband med det kontrollprogram som genomfördes för NSP, vilka potentiellt skulle kunna kopplas till fåglarnas födointag. Ett program för övervakning av ekotoxikologiska och fysiska effekter på biota (musslor) ingick i kontrollprogrammet i samband med anläggandet av NSP. Efter konsultation med myndigheternas tillsatta grupp för övervakning, genomfördes kontrollen av experter från Marine Monitoring (bland annat Åke Granmo från Kristinebergs Marine Research station) som genomfört liknande undersökningar tidigare. I undersökningen dras slutsatsen att ingen signifikant ekotoxikologisk eller fysisk påverkan på musslor kunnat påvisas på grund av anläggandet av NSP. Ingen dikning utfördes i närheten av Hoburgs bank utan enbart stenläggning. Den närmaste undersökningsstationen vid Hoburgs bank fanns ca 10 km från dikningsaktiviteterna. Flera musselstationer gick förlorade under tiden med undersökningar som genomfördes före anläggandet. Studiens slutsats, att det inte finns någon påverkan från anläggandet av den första rörledningen i NSP, kunde visas genom mätningarna i de musselstationer som fanns kvar. Detta var också i linje med de beräkningar av spridning av föroreningar och sediment som gjordes under NSP (se avsnitt 8.3.3 i Miljöredovisningen). Vid fråga om nämnda undersökningar skulle fortsätta för den andra rörledningen i NSP, bestämdes att detta inte var nödvändigt eftersom den första undersökningen inte visade att det uppkom någon signifikant effekt och eftersom övervakning av sedimentspridningen visade att några mätbara värden inte nådde fram till områdena med grunda bankar. Dessutom skulle den andra rörledningen lokaliseras längre bort från utsjöbankarna än den första och att det därför var osannolikt att denna skulle orsaka större påverkan jämfört med den första rörledningen. Beslutet att inte genomföra ytterligare undersökningar av ekotoxikologiska effekter på musslor togs i samråd med myndigheternas expertgrupp (en grupp utsedd av regeringen) som också granskat och god- Document No. W-PE-EIA-PSE-REP-805-021100SW-00.03

Sida 16 av 20 känt alla övriga kontrollrapporter i Nord Stream. Gruppen bestod bland annat av experter från Naturvårdsverket, som under tiden för övervakningsprogrammet, överfördes till den nybildade expertmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten. Experterna i gruppen var således av samma åsikt som Nord Stream. Naturvårdsverket har uppgett att man kan tolka resultaten som att signifikant förhöjda nivåer av föroreningar och fysiologiska förändringar i musslor har rapporterats efter dikning i samband med Nord Streams rörledning. Vid undersökningarna vid Norra Midsjöbanken visade vissa av parametrarna signifikanta förändringar i fysiologiska förutsättningar och föroreningar men detta var också fallet vid kontrollstationerna. De statistiskt signifikanta förändringar för dessa parametrar kan därför inte kopplas till något arbete som utförts av Nord Stream, vilket presenteras i kontrollrapporten (Marine monitoring, 2011). När det gäller AquaBiota-rapporten om fiskarter, har en statistiskt signifikant förändring observerats i torsk vid Hoburgs bank efter konstruktionen av rörledningen i jämförelse med året innan. Denna förändring kan ha olika orsaker, däribland naturlig mellanårs-variation samt effekter av andra fysiska eller antropogena faktorer. Det är inte möjligt att dra slutsatsen att dikningsaktiviteterna har bidragit till förändringen, liksom variationer som har observerats i t.ex. algsamhällen under undersökningarna. 2.6 Kombinerade effekter och förväntad nedgång i funktionsnedsättning/konditionsnedgång hos fåglar på grund av exponering Naturvårdsverket har efterfrågat en komplettering ifråga om potentiella effekter på fåglars hälsostatus utifrån exponering samt konditionsnedgång orsakad av exponering och kombinerade effekter. Som tidigare redovisats i den svenska Miljöredovisningen och Bilaga B till komplettering av ansökan från februari 2017, kan enskilda fåglar tillfälligt störas av anläggningsarbeten i ledingssträckningen och genom förekomst av försörjningsfartyg. Fåglar kommer tillfälligt att flyga bort till följd av annalkande fartyg eller buller i området. Bullernivåer och flyktavstånd för fåglar presenteras på exponeringskartan. Tillgängliga data och uppgifter om populationer av relevanta fågelarter, som presenteras i avsnitt 2.3 ovan, visar att individer av relevant fågelarter är koncentrerade till de grunda bankerna. Som framgår av exponeringskartan kommer sedimentspridningen inte att nå de viktiga fågelområdena. Störning från anläggningsrelaterad fartygstrafik är koncentrerad till ett litet område längs rörledningen. Ytterligare störningar kommer i liten utsträckning också att uppstå som ett resultat av försörjningsfartyg, vilket har beskrivits i Miljöredovisningen (avsnitt 8.9). 2.6.1 Påverkan på individer Enskilda fåglar kan fortfarande komma att påverkas av anläggningsarbetet, men de utgör endast en liten del av den totala populationen. Effekterna kommer att vara lokala och temporära, såsom visas i exponeringskartan i Figur 1, Tabell 1, Tabell 4 och Tabell 5. Påverkanszonerna från anläggningsarbetet kommer att röra sig bort från ett specifikt område inom en dag. Sedimentspridning antas lägga sig inom 24 timmar för de flesta scenarier. Området för rörledningarna är dessutom inte ett viktigt födosöksområde för fåglar. Som framgår av Natura 2000-kompletteringen förekommer det inga musselrev längs sträckningen. Övervakning av bentisk fauna i samband med NSP visade en allmän ökning av epifauna och den första förekomsten av blåmusslor bekräftades inom några år ( Nord stream 2, 2015). Området som ligger mellan Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken är ett område av måttlig betydelse för fåglar, men endast ett begränsat antal av försörjningsfartyg kommer att förekomma i detta område och orsaka störningar för fåglarna. Området är dessutom redan påverkat av andra fartyg i och med de befintliga farlederna. Document No. W-PE-EIA-PSE-REP-805-021100SW-00.03

Sida 17 av 20 Störningar och buller Effekter från störning och buller, liksom bedömning av påverkan på individer till följd av energiförlust som en effekt av flykt, har beskrivits i Miljöredovisningen och Bilaga B till komplettering av ansökan. I teorin kommer individuella fåglar att kunna detektera buller från NSP2 över omgivningsnivåer inom några kilometer från anläggningsområdet. Exakt hur långt ifrån bullret som omgivningsnivåerna överskrids beror på förekomsten av andra fartyg som trafikerar området samtidigt. Det har bedömts att luftburet buller från NSP2 kommer att överstiga det omgivande bullret i Östersjön, på ett avstånd av 4,1 km (Miljöredovisningen, avsnitt 8.5). I det känsliga området för fåglar där rörledningen kommer att dras går en befintlig farled med högfrekvent trafik. Inom dessa områden kommer det bli svårare att urskilja vilka ljud som härrör från NSP2. Undvikandeavstånd för fåglar varierar beroende på fågelarter, fågelns aktivitet, flockstorlek, annalkande fartygs hastighet, fartygsflottans storlek etc. Flyktavstånd på cirka 500 m från källan finns i gällande litteratur för arterna och har bedömts som relevant i området och därför använts som störningsradie i bedömningen. Även om ett mer konservativt värde används, motsvarande avstånd för fågelflockar, blir procentsatsen av andelen fåglar som potentiellt kan komma att störas mer eller mindre detsamma. Rörledningsverksamheten rör sig kontinuerligt framåt och kommer att ha flyttat bort från ett visst område inom en dag. Ytterligare fartygstrafik är de fartyg som används i samband med dikning eller stenläggning, samt försörjningsfartyg som transporterar rör eller stenmaterial. Dessa bedöms inte påverka enskilda fåglar på ett sådant sätt att fåglarnas kapacitet att söka föda som helhet påverkas eller att fågelns reproduktionskapacitet påverkas. Fartygen kommer också att använda de befintliga fartygsleder som går genom området så långt som det är praktiskt möjligt. Områden som är utpekade som områden som ska undvikas på sjökort kommer också att undvikas. Sedimentspridning Påverkan på fåglar till följd av sedimentspridning (geografisk utsträckning och varaktighet) har beskrivits i Miljöredovisningen och Bilaga B till komplettering av ansökan i februari 2017. Varaktigheten av sedimentspridning är för kort för att ge någon påverkan och den är inte större än naturliga variationer från stormar eller andra aktiviteter i området, som till exempel bottentrålning. Dessutom kommer inte den geografiska utbredningen vara av den omfattningen att den når fram till de grunda bankerna där det finns bentisk flora och viktiga musselbankar, som är de områden där de flesta fåglar dyker efter föda. Det är vidare viktigt att poängtera att turbiditet och sedimentering på grund av stormar på utsjöbankarna sker naturligt. Som det beskrivs i Miljöredovisningen (avsnitt 8.3) har bakgrundskoncentrationer av suspenderat sediment i Östersjön visat sig potentiellt öka lokalt på grund av naturliga händelser (stormar) eller pågående aktiviteter (t.ex. trålfiske) med vanligt förekommande koncentrationer på mellan 1-40 mg/l. Under kontrollprogrammet för NSP visade resultaten att nivån av suspenderat sediment under dikning vid fyra permanenta övervakningsstationer inte skilde sig från perioderna före och efter dikningen, dvs. det fanns ingen mätbar påverkan från dikningsarbetet. Den högsta uppmätta nivån av suspenderat sediment vid de permanenta övervakningsstationerna (115 mg/l, 2011) mättes när inga anläggningarbeten ägde rum i närheten av stationen. Avvikelsen ansågs därför vara resultatet av naturliga variationer (stormar, strömmar etc.) eller annan verksamhet i Östersjön (t ex trålning). Miljöbetingad stress Det finns ingen tydlig koppling mellan NSP2-aktiviterna och tiaminbrist hos fåglar, eller de bromerade föreningar som kan produceras naturligt av makroalger i området. Det finns bevis för att stressfaktorer som förändringar i ljusförhållanden, salthalt och temperatur kan påverka produktionen av tiamin i plankton eller bromerade föreningar i alger, men NSP2 bedöms inte orsaka sådana förändringar avseende dessa faktorer. När det gäller fytoplankton och kopplingen till tiaminbrist, kommer sedimentspridningen ha för kort varaktighet för att någon påverkan ska uppstå och koncentrationerna är jämförbara med naturliga variationer. De alger som producerar bromerade föreningar växer på för långt avstånd från där aktiviteterna sker för att det skulle kunna bli någon sådan påverkan på algsamhällen. De främsta hoten mot fågelarter i området kring Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken anses vara oljeutsläpp och fartygstrafik, vilket beskrivits i Miljöredovisningen (avsnitt 6.10), där även fler hot mot arterna beskrivits. Fartygstrafiken kopplad till NSP2 kommer utgöra en mycket liten Document No. W-PE-EIA-PSE-REP-805-021100SW-00.03

Sida 18 av 20 del i jämförelse med övrig fartygstrafik i de befintliga farlederna som går genom området, nära NSP2-sträckningen. Hälsostatus och födoresurser Naturvårdsverket efterfrågar komplettering avseende effekt på fåglarnas hälsostatus till följd av exponering och hur stor konditionsnedgång som kan förväntas till följd av exponering. Det finns mycket begränsat med forskning att tillgå avseende fåglars hälsa inom området eller de olika arternas energiförbrukning vid exempelvis flykt. Den information som finns tillgänglig har presenterats i Bilaga B till komplettering av ansökan från februari 2017. Då endast tillfällig påverkan uppstår på individer, bedöms påverkan på enskilda individers fettreserver vara försumbar och kommer inte att påverka en fågels fysik under vintern eller fågelns förmåga till häckningsframgång. Kombinerade effekter på födoresurser kommer inte att uppstå som en följd verksamheter i NSP2, vilket tidigare beskrivits i Miljöredovisningen och Bilaga B till komplettering av ansökan från februari 2017. En interaktion mellan effekterna på ett sådant sätt att födokvaliteten förändras eller att fördelningen av föda för fåglar i området påverkas kommer inte att uppstå. Störning från fartygstrafik eller från sedimentspridning inom projektet bedöms inte påverka enskilda fåglar på ett sådant sätt att en fågels förutsättningar för födosök som helhet påverkas, eller som gör att en fågels reproduktionsförmåga påverkas. För att en fågels tillstånd och överlevnad ska påverkas, måste effekterna fortsätta under längre perioder, vilket inte är fallet för verksamheten från NSP2. Effekten på individer bedöms vara försumbar och det är ett begränsat antal fåglar som kan påverkas samtidigt. Fåglar som skräms bort torde emellertid ha lätt att hitta föda i andra områden mot bakgrund av de omfattande arealer som utgörs av utsjöbankarna. Det är också lättare att hitta föda i de grundare delarna av bankarna eftersom dykvägen där är kortast och musseldensiteten som störst. Sammanfattning Sammanfattningsvis kommer kombinerade effekter på födoresurser inte att uppstå som resultat av aktiviteter relaterade till NSP2. De påverkansfaktorer som uppstår kommer varken tillsammans eller var för sig att orsaka en effekt på enskilda fåglar på ett sådant sätt att deras reproduktionsförmåga påverkas. En interaktion mellan effekter så att de skulle förändra födokvalitén eller tillgången för fåglar kommer inte att inträffa. Avseende födotillgång kan rörledningarna snarare på lång sikt kunna fungera som ett nytt substrat för musslor, eftersom dessa kräver hårda ytor att fästa till, och därmed ger en positiv så kallad rev-effekt, något som påvisats under övervakning av NSP. 2.6.2 Påverkan på populationsnivå Eftersom projektet enbart kommer att ge en tillfällig påverkan på enskilda individer, sker ingen påverkan på populationsnivå. De individer som kan komma att störas under anläggningsarbetet utgör endast en liten del av det totala antalet fåglar i området, eftersom alla studier visar att berörda fågelarter är koncentrerade till de grunda bankarna vid Hoburgs bank och Midsjöbankarna och inte till rörledningens sträckning. Document No. W-PE-EIA-PSE-REP-805-021100SW-00.03

Sida 19 av 20 3. REFERENSER Nord stream 2, 2015. Monitoring of epifauna on the pipeline. Doc. No. C-OP-PER-MON-100-040115EN-A. Abbas, 2012. Chemical images of marine bio-active compounds by surface enhanced Raman spectroscopy and transposed orthogonal partial least squares (T-OPLS). u.o.:u.n. Allison, T. S. P. a. M. P., 2009. Determining night-time distribution of long-tailed ducks using satellite telemetry. U.S. Dept. of the Interior, Minerals Management Service, Herndon, VA. OCS Study MMS 2009-020. 22 pp.. u.o.:u.n. Artdatabanken, 2016. Species Fact Sheet, tobisgrissla http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/102116. u.o.:u.n. Balk, L. o.a., 2016. Widespread episodic thiamine deficiency in Northern Hemisphere wildlife.. Scientific Reports (2016). Balk, L. o.a., 2009. Wild birds of declining European species are dying from a thiamine deficiency syndrome. PNAS 0902903106, doi 10.1073. Bellebaum et.al., 2006. Flucht- und Meidedistanzen überwinternder Seetaucher und Meeresenten gegenüber Schiffen auf See. Ornithologische Rundbrief für Mecklenburg-Vorpommern Orn. Rundbrief Mecklenburg-Vorpommern 45, Sonderheft 1 (Tagungsbd. 5. Deutsches See- und Küstenvogelkollo. u.o.:u.n. Croft, M., Warren, M. & Smith, A., 2006. Algae need their vitamins. Eukaryot Cell 5:1175 1183.. Eukaryot Cell 5:1175-1183. Dahlberg, A.-K.o.a., 2016. Hydroxylated and methoxylated polybrominated diphenyl ethers in long-tailed ducks (Clangula hyemalis) and their main food, Baltic blue mussels (Mytilus trossulus Mytilus edulis). Chemosphere Volume 144, February 2016, Pages 1475 1483.. Dahlgren, E. o.a., 2015. Induced production of brominated aromatic compounds in the alga Ceramium tenuicorne. Durinck, J., Skov, H., Jensen, E. & Pihl, S., 1994. Important marine areas for wintering birds in the Baltic Sea., s.l.: s.n. FEBI, 2013. Bird Investigations in Fehmarnbelt Baseline. Volume II. Waterbirds in Fehmarnbelt. Report No. E3TR0011 Appendix VII: Evaluation of seaduck satellite telemetry data: sample size and representativeness. u.o.:u.n. Haglund, P. o.a., 2007. Brominated Dibenzo- p- Dioxins: A new class of marine toxins?. Environ. Sci. Technol., 2007, 41 (9), pp 3069 3074, DOI: 10.1021/es0624725. HELCOM, 2013. HELCOM 2013, Long-tailed duck, Species Fact Sheet, http://www.helcom.fi/red%20list%20species%20information%20sheet/helcom%20red%20li st%20clangula%20hyemalis.pdf Collected 2017-03-22. HELCOM, 2013. HELCOM 2013 Black guillemot, Species Fact Sheet http://helcom.fi/red%20list%20species%20information%20sheet/helcom%20red%20list%20cep phus%20grylle.pdf Collected 2017-03-22. HELCOM, 2013. HELCOM 2013 Common eider, Species Fact Sheet http://helcom.fi/red%20list%20species%20information%20sheet/helcom%20red%20list%2 0Somateria%20mollissima.pdf Collected 2017-03-22. HELCOM, 2017. COMBINE database: http://maps.helcom.fi/website/seaenvironmentalstatus/index.html Hämtad. HELCOM, 2017. COMBINE database: http://maps.helcom.fi/website/seaenvironmentalstatus/index.html Hämtad.. Häubner, N., 2010. Dynamics of astaxanthin, tocophrol, and thiamine in the Baltic ecosystem. Thesis: Uppsala universitet, TekniskThesis: Uppsala Universitet, Institutionen för ekologi och genetik, Ekologisk botanikuppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2010., 47 s. ISBN 978-91- 554-7878-0. IUCN, 2016. The IUCN Red List och Threatened Species. u.o.:u.n. Larsen, J. L. B., 2005. Disturbance effects of high-speed ferries on wintering sea ducks. Wildfowl. Vol. 55. pp. 101-118.. u.o.:u.n. Marine monitoring, 2011. Monitoring of Ecotoxicological Effects in Sweden. Monitoring report Nord Stream document no.: G-PE-EMS-REP-192-M11MR1MU-06. Document No. W-PE-EIA-PSE-REP-805-021100SW-00.03

Sida 20 av 20 Nilsson, L., 2016. Changes in numbers and distribution of wintering Long-tailed Ducks Clangula hyemalis in Swedish waters during the last fifty years.. ORNIS SVECICA 26:162 176, 2016.. Nord Stream 2, 2011. Nord stream 2 Monitoring of Water Quality, Sweden 2010-2011. G-PE- PER-MON-100-04060000. Nord Stream, 2008. Environmental study- Nord stream pipelines in the Swedish EEZ. Webbadress: https://www.nord-stream.com/press-info/library Collected: 7 September 2016. NSP1, 2014. Monitoring Seabirds in Winter 2014. Nord Stream Projekt (NSP), Seevögel im Winter, Document-No. G-PE-LFG-MON-107-368SEA4R-03. Hrsg.: Nord Stream. u.o.:u.n. NSP2, 2017. Offshore Monitoring 2016. Nord Stream Projekt (NSP), Offshore-Monitoring für Nord Stream, Monitoring von Sedimenten, Makrozoobenthos und Seevögeln, Document-No. W-PE-EIA- LFG-REP-802-REPGWBEN, IfAÖ GmbH. u.o.:u.n. Ronconi, R. A. C. C. C., 2002. Management options to reduce boat disturbance on foraging black guillemots (Cepphus grylle) in the Bay of Fundy. Biological Conservation. Vol. 108, Iss. 3. pp. 265-271.. u.o.:u.n. Schwemmer, P. M. B. S. N. D. V. &. G. S., 2011. Effects of ship traffic on seabirds in offshore waters - Implications for marine conservation and spatial planning. u.o.:u.n. Skov, H., Durinck, J., Leopold, M. & Tasker, M., 2007. A quantitative method for evaluating the importance of marine areas for conservation of birds. Biological Conservation. Vol. 136. pp. 362-371., u.o.: u.n. Skov, H. o.a., 2011. Waterbird populations and pressures in the Baltic Sea. TemaNord 550, 201 pp.. Sveriges ornitologiska förening, 2009. Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms läns skärgård. u.o.:u.n. Sylvander, P., 2013. The thiamine content of phytoplankton cells is affected by abiotic stress and growth rate... Thesis, Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och botanik. Document No. W-PE-EIA-PSE-REP-805-021100SW-00.03

³ Legend Oskarshamn NSP2 Territorialgräns Gräns ekonomisk zon Mittlinje mellan Danmark och Polen Utökat Natura 2000-område Bentisk flora Riksintresse för sjöfart Populationsdensitet alfågel (2011) 0 3 6 [ind/km2] 12 kilometer 1 244 0 Potentiell påverkan från NSP2 Dikning Stenläggning Karlshamn Områden där fåglar kan störas av fartyg (ta till flykt) Avstånd 0-500m Avstånd 0-1 500m Tid som koncentrationer överskrider tröskelvärde (10mg/l), mätt i timmar Dikning vinter hydrografi Stenläggning vinter hydrografi 1-12 1-12 12-24 12-24 01 2017-06-30 JAMGSE KAMTSE Potentiell påverkan från NSP2 0 750 1500 meter 0 20 kilometer 40

Nr U 5850 Augusti 2017 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område På uppdrag av Nord Stream 2 Jonas Henriksson, Cathy Hill, Kalle Haikonen

Författare: Jonas Henriksson, Cathy Hill, Kalle Haikonen På uppdrag av: Nord Stream 2 Rapportnummer U 5850 IVL Svenska Miljöinstitutet 2017 IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Box 210 60, 100 31 Stockholm Tel 010-788 65 00 // Fax 010-788 65 90 // www.ivl.se Rapporten har granskats och godkänts i enlighet med IVL:s ledningssystem

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Uppdraget... 6 Utökat Natura 2000 område Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken... 7 Nuvarande påverkan på det utökade Natura 2000-området... 10 Oljeutsläpp... 11 Annan påverkan från sjöfart... 12 Andra aktiviteter som påverkar Natura 2000-området... 12 Kort beskrivning av planerad verksamhet... 13 Tidpunkter för anläggningsarbetet... 13 Sjöfåglar... 14 Bakgrund... 14 Alfågel... 16 Tobisgrissla... 17 Andra dykande fåglar... 18 Projektets potentiella påverkan på fåglar... 18 Effekter av direkta störningar av fartyg på fåglar... 19 Indirekt påverkan på fåglar genom ekotoxikologiska effekter... 19 Remissinstansernas bedömning... 22 HaV... 22 Naturvårdsverket... 22 Länsstyrelsen Kalmar län... 23 Länsstyrelsen Gotland län... 23 IVL:s bedömning av projektets påverkan på sjöfåglar... 23 IVL:s bedömning av ekotoxikologiska effekter... 24 Tiaminbrist hos fåglar och andra Östersjöorganismer... 25 Habitat... 26 Bakgrund... 26 Bottentopografi och bottensubstrat... 27 Bottenfauna och flora... 27 Projektets potentiella påverkan på habitaten... 29 Remissinstansernas bedömning... 29 HaV... 29 Naturvårdsverket... 29 Länsstyrelsen Gotland län... 30 IVL:s bedömning av projektets påverkan på habitaten... 30 Referenser... 31 Bilaga 1. Halter av miljögifter i Södra Östersjön... 34

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område Sammanfattning IVL har på uppdrag av Nord Stream 2 AG utfört en bedömning av projektets miljöpåverkan, en s.k. Second Opinion, i det utvidgade Natura 2000-området vid Hoburgs bank och Midsjöbankarna. Uppgiften var att fokusera på projektets effekter på 1) fåglar och eventuella ekotoxikologiska effekter på dessa, och 2) habitaten. Fåglar och ev ekotoxikologiska effekter Östersjön är av global betydelse som övervintringsområde för många fågelarter, bl a alfågel, tobisgrissla och ejder. Hoburgs Bank Midsjöbankarna är ett av de tre viktigaste övervintringsområdena i Östersjön för alfågel och tobisgrissla, där t ex den hotade alfågeln är helt beroende av täta bestånd av blåmusslor för sitt födointag under vintern. NSP2 s anläggningsarbete planeras att utföras under perioden oktober-juni vilket innebär att anläggningsarbetet kommer att utföras när fåglarna övervintrar på bankarna inom det utvidgade Natura 2000-området. IVL:s bedömning för sjöfåglar och eventuella ekotoxikologiska effekter: - Den fysiska påverkan samt påverkan från ljud i luft och vatten av NSP2 fartygen är ringa jämfört med de drygt 50 fartyg/dygn som går närmare alfågelbestånden genom norra delen av det utökade Natura 2000-området vid Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken. - Vi bedömer att ett en störningszon kommer vara ca 1 km, d.v.s. rörledningen bör inte anläggas närmare än 1 km från alfågelkolonierna. Den planerade dragningen av rörledningen ligger längre bort än 1 km från de stora och täta alfågelkolonierna, varför vi bedömer att anläggningsarbetet från NSP2 inte kommer att störa alfågelkolonierna på bankarna. - Grumling av vattenmassan uppkommer främst vid dikningen. Den planerade dikningen på 40 km utförs under totalt 4 dagar. Med beaktande av det underlag som tagits fram i flera studier och tidigare mätningar bedömer vi att uppgrumlat sediment inte kommer nå de viktiga musselbankarna och därmed inte utgöra något hot mot alfåglarnas föda. - Vi anser att det är viktigt att NSP2 övervakar grumling och spridning av sediment vid bottenarbetet (dikning och stenläggning i Natura 2000-området) då sedimenten sedan tidigare är förorenade. - Att NSP2 inte påverkar tiaminhalterna i biota, utan att det är helt andra orsaker som resulterat problemen med tiaminbristen hos organismer i Östersjön. IVL:s förslag är att NSP2 bör övervaka Habitaten Miljögifter i sediment med de ämnen som ingick i DHI:s undersökning 2017 och att man kompletterar med ett antal ämnen som saknades i DHI:s undersökning; ftalater, fenoler (särskilt Octophenol), PFOS, PFOA och DEHP., Grumligheten vid dikning Miljögifter i biota (blåmussla), framförallt de ämnen som låg vid eller över gränsvärdena i DHI:s undersökning av sediment. I Egentliga Östersjön har de tre stora bankarna Hoburgs bank, Norra Midsjöbanken och Södra Midsjöbanken genomgående höga naturvärden. Alla tre bankarna är av internationell betydelse för 4

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område fågel genom den höga tätheten av övervintrande alfågel. Området hyser vad som hittills framkommit inte några unika eller ovanliga algarter och evertebrater utifrån ett Östersjöperspektiv. IVL:s bedömning är att NSP2 har en ringa påverkan på habitaten. Bedömningen grundar sig på att NSP2: inte tillför invasiva arter till Östersjön då den nya barlastvattenkonventionen kommer följas inte påverkar några viktiga geoformationer vid anläggningsarbetet då det inte finns några utmed NSP2-sträckningen inte ger upphov till någon grumling som kan innebära en skadlig ökning av sedimentation och/eller miljögifter i de viktiga habitaten på bankarna inte emitterar otillåtliga kemikalier från anläggnings- och transportfartyg eller från konstruktionsmaterial som skulle kunna skada organismer på habitaten 5

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område Uppdraget IVL har på uppdrag av Nord Stream 2 AG med anledning av bolagets projekt med anläggande och drift av två naturgasledningar på Östersjöns botten, Nord Stream 2, (NSP2) utfört en bedömning av projektets miljöpåverkan, en s.k. Second Opinion, i det utvidgade Natura 2000-området vid Hoburgs bank och Midsjöbankarna. Bedömningen är gjord med utgångspunkt från vad som är redovisat i befintligt underlag från NSP2, NSP1, andra miljöundersökningar och vetenskapliga artiklar. Enligt vårt uppdrag ska bedömningen fokusera på projektets effekter på 1) fåglar och eventuell ekotoxikologiska effekter på dessa, och 2) habitaten. Underlag, text och figurer i detta PM kommer från befintliga rapporter och hemsidor. När det är relevant har referens angivits. 6

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område Utökat Natura 2000 område Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken I området vid och mellan de tre utsjöbankarna Hoburgs bank, Norra Midsjöbanken och Södra Midsjöbanken (Figur 1) i södra Östersjön finns otvetydigt naturvärden av såväl nationell som global betydelse. En betydande andel av världspopulationen av den globalt hotade alfågeln är för sin långsiktiga överlevnad beroende av utsjöbankarna. Bankarna är även vintertid av betydelse för det rödlistade östersjöbeståndet av tobisgrissla. Även andra fågelarter nyttjar området. Området har också nyligen visat sig vara ett viktigt område för tumlare. Carlström och Carlén (2016) skriver att Det utan tvekan viktigaste området för skydd av Östersjötumlaren ligger söder om Gotland samt öster om Öland, kring Norra och Södra Midsjöbanken, samt Hoburgs bank.. Figur 1. Det beslutade utvidgade Natura 2000-området och utsjöbankarna Hoburgs bank och Norra och Södra Midsjöbankarna. Sträckningen för gasledningen är inritad i olivgrönt i karta från Länsstyrelsen i Kalmar län 2016. 7

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område För att naturvärdena i Natura 2000-området ska bevaras krävs en fungerande näringsväv även på lägre nivåer och en fortsatt god tillgång till musslor och fisk. Havsfåglar utnyttjar havsområdet främst vintertid mellan oktober och april och tumlare utnyttjar området främst sommartid. I december 2016 beslutade regeringen att föreslå en utökning av Natura 2000-områdena, inklusive området söder om Gotland, till EU-kommissionen (Figur 1). Området som föreslogs för kommissionen inkluderar majoriteten av länsstyrelsernas utökade förslag, men exkluderade Södra Midsjöbanken (Figur 2). Vår tolkning är att regeringen gjorde detta för att kunna lämna detta område utanför för vindkraftsexploatering. Hoburgs bank, Norra Midsjöbanken och området runt och mellan bankarna är av regeringen utsett som Natura 2000-område och Sverige har ett ansvar att bevara de naturvärden som området utsetts för, oavsett om hoten mot naturvärdena finns inom eller utanför gränsen för Natura 2000- området. Figur 2. Det beslutade utökade Natura 2000-området, samt Länsstyrelsernas tidigare förslag till utökat Natura 2000-område (Nord Stream 2, 2017). Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken är sedan tidigare Natura 2000-områden med utpekade habitat av sublittorala sandbankar och rev, och med specifika skyddsvärda fågelarter och tumlare. En bevarandeplan har upprättats för Hoburgs bank men inte för Norra Midsjöbanken. Utifrån den dokumentation som ligger till grund för regeringens beslut om förslag till utvidgat Natura 2000-område är den vetenskapliga grunden primärt de resultat som presenterats från SAMBAH-projektet (Static Acoustic Monitoring of the BAltic Harbour porpoise, 2010-2015). Dessa resultat visar på betydelsen av området för tumlare. 8

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område I regeringens beslut ingår också skydd av känsliga habitat i form av sublittorala sandbankar och rev. Det finns inte några data i de underliggande rapporterna eller i materialet för förslaget till utökat Natura 2000-område, som tyder på att området mellan befintliga Natura 2000-områden, d.v.s. utsjöbankarna Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken, och Södra Midsjöbanken innehåller rev eller sublittorala sandbankar. Regeringens beslut omnämner inte ett skydd av fåglar. Med tanke på att tre fågelarter är skyddade i de tidigare Natura 2000-områdena vid Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken (ejder, alfågel och tobisgrissla) samt att dessa arter var inkluderade i Länsstyrelsernas förslag till utökat Natura 2000- område, antar vi att regeringens beslut till utökat Natura 2000-område också omfattar dessa arter. Detta stöds även av kommentarer från Naturvårdsverket under kompletteringsrundan, vilka refererar till ett nytt SPA-område baserat på fågeldirektivet. Att området omfattar skydd av tre fågelarter (alfåglar, tobisgrissla och ejder) framgår av EEAs hemsida som beskriver skyddsvärden i det utökade Natura 2000-området (http://natura2000.eea.europa.eu/). 9

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område Nuvarande påverkan på det utökade Natura 2000-området Årligen passerar det mer än 20 000 fartyg i nord- och sydgående riktning genom norra delen av det utökade Natura 2000-området vid Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken (Figur 3) (Larsson, 2016). Det passerar också årligen drygt 5 000 större fartyg med ett medeldjupgående på 9 m och medellängd på ca 200 m rakt igenom det utökade Natura 2000-området (Forsman 2017), d.v.s. söder om Norra Midsjöbanken och Hoburgs bank, men norr om Södra Midsjöbanken (Figur 3). Figur 3. Fartygstrafik vid Hoburgs bank, Norra Midsjöbanken och Södra Midsjöbanken söder om Gotland och öster om Öland under 2014. Färgkodning av rutor visar antalet fartygspassager (fartygsdagar) per ruta: gul 1-10, ljusbrun 11-100, mörkbrun 101-1000, svart >1000 fartygspassager. Röda linjer visar gränser för de tidigare Natura 2000-områdena Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken. Olivgrön linje visar det utökade Natura 2000-området. Svarta linjer visar gränser för AtbA-områdena (Areas to be Avoided) Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken (figur baserad på Larsson 2016). 10

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område Oljeutsläpp Den intensiva sjöfarten i området har under lång tid visat sig vara ett hot mot naturvärdena i området, främst på grund av de återkommande operationella oljeutsläppen i området (Figur 4). Framför allt har oljeutsläppen i detta område har varit en starkt bidragande faktor till det globala alfågelbeståndets nedgång och rödlistning (Larsson 2016). Figur 4. Geografisk fördelning av oljeutsläpp confirmed oil spills som rapporterats till HELCOM mellan 1998 och 2012. (Från HELCOMs kartverktyg www.helcom.fi). Vita områden i figuren visar gränserna för de marina Natura 2000-områdena Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken (Larsson 2016). Den fartygsrutt som hittills visat sig vara mycket skadlig för övervintrande fåglar vid Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken är rutten mellan södra Öland och norr om Hoburgs bank. Simuleringar har genomförts av SMHI där det specifika syftet har varit att undersöka hur olja sprids från fartygsrutter nära utsjöbankarna i centrala Östersjön. Dessa simuleringar visade att utsjöbankarna Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken främst påverkas av oljeutsläpp från den nuvarande huvudsakliga fartygsrutten som går mycket nära väster om och delvis korsar bankarna. Risken att oljeutsläpp från fartyg i den nuvarande djupvattenrutten söder om bankarna skulle nå Norra Midsjöbanken och Hoburgs bank var betydligt lägre på grund av att den vanligaste vindriktningen är från sydväst (Larsson 2016). 11

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område Annan påverkan från sjöfart Utöver fysisk påverkan samt utsläpp av olja kan sjöfart potentiellt påverka naturvärden genom att införa invasiva arter till Östersjöns unika habitat, sprida gifter från båtbottenfärg och genom utsläpp av förorenat skrubbervatten och barlastvatten, bidra till övergödning genom utsläpp av avloppsvatten och avgaser, mm. Till vilken grad man kan observera direkta effekter av sådana påverkansfaktorer i eller nära fartygsrutterna vid utsjöbankarna i centrala Östersjön, d.v.s. i ett delområde i Östersjön med starka strömmar och stor vattenomsättning, är inte känt (Larsson 2016). Att undervattensbuller, såväl lågfrekvent buller från fartygens maskineri och propellrar som högfrekvent ultraljud från fartygens ekolod och fartlogg (på frekvenser mellan 50 och 200 khz), på olika sätt kan påverka marina däggdjur, fåglar, fisk och evertebrater är väl känt. Däremot saknas i stor utsträckning information om till vilken grad sådana störningar kan påverka beståndsutvecklingen hos olika organismer (Larsson 2016). Andra aktiviteter som påverkar Natura 2000-området Förutom sjöfart förekommer det andra aktiviterer i Natura 2000-området. Dessa utgörs av yrkesfiske samt militär verksamhet. Nyligen lades det också ut två kablar genom området (NordBalt och Sea Lion). Det finns också planer på att uppföra en vindkraftpark på Södra Midsjöbanken, vilken ligger strax utanför Natura 2000-omårådet. Området är också intressant för sand- och grusutvinning. 12

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område Kort beskrivning av planerad verksamhet NSP2 är utformad för att transportera naturgas och består av två undervattensrörledningar med en diameter på 48 tum och med en kapacitet att leverera omkring 55 miljarder kubikmeter naturgas per år till den europeiska marknaden. Ledningarna kommer att sträcka sig från Narvabukten vid Rysslands södra kust i Finska viken till Tysklands kust i Greifswald-området genom Östersjön, utan grenledningar eller mellanliggande landföringar. Rörledningarnas respektive sträckning kommer att ha en längd av cirka 1 200 km, beroende på det slutliga valet av sträckning i alla länder. Sträckningen i den svenska sektorn är cirka 510 km lång och löper inledningsvis nordväst om de befintliga NSP1-rörledningarna i den nordligaste delen av den svenska sektorn. Ungefär 50 km in i den svenska ekonomiska zonen korsar NSP2-rörledningarna NSP1-rörledningarna för att sedan fortsättningsvis i stort sett löpa parallellt med NSP1-rörledningarna, syd-öst om dessa. Anläggningsarbetet för NSP2 i det utökade Natura 2000-området omfattar rörläggning av två parallella rör med på vissa sträckor efterföljande dikning (med plog) och enstaka punktvisa stenläggningar vid t.ex. kabelkorsningar Längden på den föreslagna NSP2-sträckningen som går genom det utökade Natura 2000-området är ca 140 km. Hastigheten för rörläggningen uppskattas till ett genomsnitt av 3,8 km/dag vilket innebär att rörläggningen beräknas att pågå under cirka 37 dagar för varje rörledning inom detta område. Sex fartyg per dag kommer att delta i rörläggningsverksamheten, men det beräknas inte vara mer än fyra på plats samtidigt i närområdet. Stenläggningen kommer att vara en kontrollerad process där fallrör utnyttjas med utlopp lokaliserat nära havsbotten, detta för att säkerställa exakt placering av stenmaterialet. Stenläggning inom Natura 2000-området kan ske där det behövs stabiliseras för kabelkorsningar eller andra punktvisa stabiliseringsinsatser. Dikningsarbetet utförs efter rörutläggningen med hjälp av en plog som styrs och dras av ett specialbyggt stödfartyg. Plogen skär ca 1,5 meter ner i havsbotten i en V-formation där sedimentet flyttas upp längs plogens sidor samtidigt som röret sänks på plats i diket. Dikning planeras på en sträcka på omkring 40 km (cirka 20 km per rör), med en uppskattad medelhastighet på drygt 400 m/h (cirka 10 km per dag). Detta betyder att dikningen inom Natura 2000-området beräknas ske under cirka 2 dagar för varje rörledning. Tidpunkter för anläggningsarbetet Rörläggning i det utökade Natura 2000-området är i huvudsak planerad till vinter och vår, vilket är den period då stora populationer övervintrande fågelarter som alfågel, tobisgrissla befinner sig i Natura 2000-området; rörläggning linje A beräknas ske i januari-februari 2019 och rörläggning linje B omkring oktober-november 2018. Enligt NSP2 planeras bottenarbeten för linje A i perioden apriljuni 2019, medan bottenarbeten för linje B planeras till perioden januari-mars 2019. Punktvisa, kortvariga (30-60 min) stenläggningar är planerade inom det utökade Natura 2000-området. Större stenläggningar planeras att ske utanför Natura 2000-området sydost och öster om Hoburgs bank. 13

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område Sjöfåglar Bakgrund Några av de viktigaste övervintringsområdena i Östersjön för sjöfåglar finns vid Hoburgs bank, Norra och Södra Midsjöbanken samt kustområdena öster om Gotland. Sjöfåglarna utgörs av pelagiska arter, som måsar (Laridae) och alkor (Alcidae) samt fåglar som lever av bentiska arter, t.ex. doppingar, sjöänder, gäss, svanar, änder (Anatidae) och rallar (Rallidae) (HELCOM 2002). Nämnda områden är av särskilt viktig betydelse för de 10 miljoner sjöfåglar som totalt sett övervintrar i Östersjön. Utsjöbankarna utgör habitat för större arter av dykänder och alkor. Viktiga områden för övervintrande fåglar i Östersjön visas i Figur 5 och Figur 6. Kartan i Figur 5, med underlag från Skov et al. 2007, bygger på en kvantitativ metod för bedömning av marina områdens betydelse för skydd av fåglar (Nord Stream 2 2016). Nedan redovisas de arter som är populationsmässigt mest känsliga för störningar inom det utökade Natura 2000-området. Figur 5. Viktiga områden för övervintrande fåglar i Östersjön baserat på en kvantitativ bedömningsmetod (Nord Stream 2, 2016). 14

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område Figur 6. Vinterutbredning av alfågel i Östersjön. Högst täthet har observerats i områden markerade med röd och orange färg. Globalt viktiga övervintringsområden för den nordeuropeiska/ västsibiriska populationen finns i svensk ekonomisk zon. Från Skov et al. 2011. De flesta arter bland de övervintrande sjöfåglarna i Östersjön förknippas med grundare havsområden (djup < 30 m). Hoburgs bank och Midsjöbankarna omfattar några av Östersjöns största utsjöbankar och är ett av de tre områden i Östersjön som tillsammans utgör uppehållsplats för närmare en miljon alfåglar (Clangula hyemalis) utanför häckningstiden (Durinck et al. 1994). Norra Midsjöbanken är också ett viktigt övervintringsområde för den europeiska populationen av tobisgrissla (Cepphus grylle) (Larsson och Skov 2000). Förändringar och trender för övervintrande sjöfågelpopulationer mellan åren 1998-1993 och 2007-2009 har analyserats in SOWBAS-projektet (Status för övervintrande populationer i Östersjön). Arter av änder dominerar ekologin antalsmässigt och utgör 80 % av den övervintrande sjöfågelfaunan i Östersjön. Trenddata baseras på fågelräkningar i kustområden, med undantag av trender 15

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område för alfågel vid Hoburgs bank, som inventerats med båt och flyg vid ett fåtal tillfällen. Den övergripande bilden är att majoriteten av de övervintrande sjöfågelarterna för närvarande uppvisar minskande trender. Orsakerna till dessa minskningar är komplexa och de är ofta dåligt undersökta. En mängd olika förklaringar har föreslagits, däribland klimatförändringar, oljeutsläpp och fåglar som dör till följd av bifångst (Skov et al., 2011). Alfågel Alfåglarna anländer till övervintringsområdet vid utsjöbankarna från oktober till december och påbörjar sin vandring tillbaka till Ryssland i mars. Alfågel är nära förknippad med de grunda bankarna vid Hoburgs bank, inklusive näraliggande Norra och Södra Midsjöbanken. Majoriteten av alfåglarna finns i områden med djup mellan 10 och 35 meter, där de livnär sig genom att dyka efter musslor, kräftdjur och småfisk. Vanligtvis sker dykning nära ytan, men fåglarna kan dyka ner till 60 meter. Alfågel har historiskt sett varit den mest talrika arten vintertid i Östersjön. Nära en miljon individer övervintrade årligen på Hoburgs bank under åren 1992 och 1993. Hoburgs bank anses vara det näst viktigaste övervintringsområdet i Östersjön och i Europa, efter Rigabukten och Irbesunde. Hoburgs bank betraktas därför som ett område av global betydelse för alfågeln (Durinck et al., 1994). Alfågeln kategoriseras som EN (starkt hotad) på HELCOM:s rödlista (2013) och på den svenska rödlistan (2015, övervintrande population). Undersökningar genomfördes i SOWBAS-projektet under 2007-2009 och resultaten därifrån visar på en minskning av den övervintrande populationen, från 4,3 miljoner till 1,5 miljoner alfåglar totalt i Östersjön. Vid Hoburgs bank samt Norra och Södra Midsjöbanken har antalet sjunkit från 1 miljon till 360 000 (64 %) sedan 1993 (Skov et al. 2011). Minskningen av fågelpopulationen hade redan ägt rum när rörläggningen för det tidigare NSP1-projektet inleddes i april 2010. Den stora och snabba minskningen av alfågel i norra Europa (och Sibirien) som helhet ledde år 2012 till en omklassificering av arten på IUCN:s rödlista, från kategorin sårbar till globalt hotad. AEWA (Överenskommelse om skydd av afrikanska-euroasiatiska flyttande sjöfåglar) beslutade 2015 om en handlingsplan för att skydda alfågeln (IUCN SSC, 2015). Trenden med minskad population tros bero på demografiska faktorer (sned fördelning mellan könen samt färre individer i reproducerande ålder) som leder till låg produktivitet. Detta i kombination med antropogena faktorer som leder till direkt dödlighet hos vuxna individer i andra områden än häckningsområdena, däribland oljeutsläpp och bifångster vid fiske och jakt. Ändrade fiskenivåer, inklusive bestämmelser för torskfisket, förmodas ha minskat risken för bifångst av alfågel, även om denna faktor kan förvärras igen när torskbestånden återhämtar sig. Vårjakt i Norge och Finland har upphört, men jakt förekommer fortfarande i Ryssland och i en del samiska områden. Effekter på grund av jakt kan ha betydande lokalt. Det största hotet mot alfågeln i Östersjön är oljeutsläpp. En undersökning från 2005 visar att tusentals alfåglar skadas varje år av effekterna från oljespill i Östersjön (Larsson och Tydén, 2005). Alfåglar sväljer musslor hela. Eftersom det endast är musslornas mjukdelar som innehåller näring måste alfåglar konsumera stora mängder musslor varje dag, och även göra sig av med stora mänger skal, för att klara sin energibalans (Waldeck and Larsson 2013). Varje alfågel som i genomsnitt väger ca ett kilo konsumerar vintertid cirka ett kg av 5-15 mm stora blåmusslor per dag (Dahlberg et al. 2016). För att försörja exempelvis 200 000 individer inom ett område under sex månader (180 dagar) under perioden oktober till mars åtgår ca 180 *200 000 kg = 36 000 ton blåmusslor. Alfåglar kan således endast överleva och bygga upp sina energi- och näringsreserver 16

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område inför flyttning och häckning om de under vintern har tillgång till havsbottnar med mycket täta bestånd av blåmusslor (Larsson, 2016). Tobisgrissla Utsjöbankarna i centrala Östersjön är viktiga övervintringsplatser för Östersjöpopulationen av tobisgrissla (Durinck et al. 1994, Larsson och Skov 2005) (Figur 7). Figur 7. Vinterutbredning av tobisgrissla i Östersjön. Viktiga övervintringsområdena för Östersjöpopulationen finns vid utsjöbankar inom svensk ekonomisk zon (Durinck et al. 1994). Östersjöpopulationen av tobisgrissla har beräknats uppgå till strax under 20 000 häckande par och populationstrenden är minskande (HELCOM 2013). Tobisgrisslan dyker främst efter bottenlevande fisk, där den viktigaste arten är tånglake (Zoarces viviparus) och kräftdjur. De dyker ofta ned till bottnar på 10-30 m djup. Det största hotet mot tobisgrisslan anses vara rovdjur, huvudsakligen mink. Detta gör att fåglarna bygger bon på avlägsna öar som inte har några rovdjur (däggdjur). Andra stora hot är oljeutsläpp och bifångst (Artdatabanken, 2016 a). 17

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område Andra dykande fåglar Trenden för ejderpopulationen (Somateria mollissima) visar också på en minskning på 50 % i de svenska och finska skärgårdarna i Östersjön under de senaste tio åren. Trenden förväntas visa på ytterligare minskning på grund av för få honor i populationen, både ungar och vuxna. Orsaken till detta är oklar, men det finns starka indikationer på att en ökning bland predatorerna, till exempel ett ökat antal av havsörnar, har påverkat populationen. Andra teorier är dålig kvalitet på blåmusslor, som är den huvudsakliga födokällan, tiaminbrist eller mer storskaliga förändringar i den marina miljön, som kvaliteten på rastplatser och övervintringsområden (Artdatabanken, 2016 b). Ejdrar övervintrar i vattnen nära Holland och Danmark, men använder Hoburgs bank som rastplats (Länsstyrelsen Gotlands Län, 2005). Svärtan (Melanitta fusca) övervintrar i de södra delarna av Östersjön och använder Hoburgs bank som en rastplats under flyttningen (Länsstyrelsen Gotlands Län, 2005). Arten är klassad som NT (nära hotad) i den svenska rödlistan. Den huvudsakliga födokällan är mollusker och kräftdjur. Den svenska populationen beräknas uppgå till 10 000 par och den europeiska till 85 000 par. Oljeutsläpp anses vara ett stort hot för den övervintrande populationen (Artdatabanken, 2016 c). Projektets potentiella påverkan på fåglar Anläggning och drift av NSP2 inom det utökade Natura 2000-området kan potentiellt påverka de övervintrande fågelpopulationerna genom följande: - direkta störningar från fartyg o fartygen skrämmer fåglarna visuellt o ljud i luften emitterat från fartygens motorer och arbete på fartyg skrämmer fåglarna o utsläpp av olja och kemikalier från fartygen - direkta störningar från anläggningsarbetet o ljud i vattnet från stenläggning o ljud i vattnet vid bottenförläggning av rörledningen o ljud i vattnet från dikning o grumling av vattnet vid stenläggning o grumling av vattnet vid dikning - indirekta störningar genom påverkan på fåglarnas föda o ljud i vattnet skrämmer bort fisk o grumling av vattnet påverkar bottenvegetationens tillväxt o ökad sedimentation hämmar blåmusslans tillväxt o uppgrumlat sediment från bottenarbeten innehåller miljögifter som tas upp av musslor och fisk, vilket kan ge upphov till ekotoxikologiska effekter o nya sedimentytor efter dikning ger förhöjd emission av miljögifter - kumulativa effekter genom samverkan av flera ovan nämnda variabler Största påverkan på de övervintrande fågelpopulationerna i Östersjön utgörs enligt Larsson 2016 av oljeutsläpp från fartygstrafik som går rutten genom norra delen av det utökade Natura 2000- området vid Norra Midsjöbanken och Hoburgs bank. Drygt 20 000 fartyg/år, d.v.s. drygt 50 fartyg/dygn, med ett djupgående på max 12 m går denna rutt. Utsläppsstatistik visar också att det är utmed denna rutt det registreras flest oljeutsläpp (Helcom och HaV 2016). 18

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område Ett annat uttalat hot enligt tillgänglig litteratur är fysisk närvaro av fartyg nära (< 1 km) uppehållsplatserna för dykande fågelarter (Larsson, 2016). Det största indirekta hotet är försämrad kvalitet/kvantitet av musselbankarna (Waldeck och Larsson, 2013). Planerade vindkraftverk på Södra Midsjöbanken utgör också ett uttalat hot mot övervintrande fågelarter (Kjell Larsson, muntligt). Nedan beskrivs de potentiella störningar orsakade av NSP2 som vi bedömer utgöra störst risk för fågelpopulationen; direkta störningar av fartygstrafik samt ekotoxikologiska effekter. Effekter av direkta störningar av fartyg på fåglar Direkta störningar av fartygen i sig, d.v.s. att havsfåglar undviker eller skräms iväg från områden med intensiv trafik, har observerats för bl.a. övervintrande lommar (Schwemmer et al. 2011) och för dykande fåglar i miljöövervakningen av NSP1 i Tyskland (Nord Stream, 2011 b). Denna typ av störning kan i större eller mindre grad leda till förlust av födosöksområden. Sannolikt är sådana effekter olika för olika arter. Övervintrande alfågelflockar lyfter ofta från vattnet på avstånd till fartyg på upp till någon kilometer, ibland även på längre avstånd (Larsson, 2016). Ett omfattande miljöövervakningsprogram genomfördes vid anläggningen av NSP1. Uppföljning av miljöövervakningen visade att projektet inte gav upphov till mätbara kortsiktiga eller långsiktiga negativa effekter på fågelpopulationen (Nord Stream, 2016) eller dess föda (Nord Stream, 2011 a). Indirekt påverkan på fåglar genom ekotoxikologiska effekter Miljögifter i sediment i södra Östersjön HELCOM betraktar alla utsjöområdena i Östersjön som störda av miljögifter (disturbed by hazardous substances) utifrån en sammanlagd bedömning av mätningar av miljögifter i främst biota och sediment (HELCOM 2010 ). Områdena syd och sydost om Gotland har fått statusklassningen poor eller bad (HELCOM 2010). Några av EU:s prioriterade ämnen har höga koncentrationer i Östersjön, t.ex. PCB, TBT, kvicksilver och kadmium (HELCOM 2010). För många av EU:s prioriterade substanser saknar man dock quality standards (miljökvalitetsnormer) för mätningar i sediment och biota. HELCOM (2010) efterlyser även regelbunden och riktad miljöövervakning av de mindre kända miljögifterna, t.ex. PFOS och PFOA som är mycket långlivande och svårnedbrytbara. Halterna av PFOS i sillgrissleägg från Stora Karlsö väster om Gotland har ökat signifikant med 7-10 % per år sedan 1968 (HELCOM 2010). Halterna av PFOS är även höga i strömming söder om Gotland (HELCOM 2010). En genomgång av halter av miljögifterna i Östersjön finns i Bilaga 1. Den svenska nationella övervakningen av metaller och organiska miljögifter i sediment har pågått sedan 2003 och följs upp med femårsintervaller. Vid provtagningspunkterna i sydöstra Gotlandsbassängen på de djupa bottnarna råder ofta syrebrist, vilket innebär en fälla för giftiga ämnen, som fångas och låses fast där. 19

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område Halterna av tungmetaller samt ett flertal organiska miljögifter är förhöjda i södra Östersjön (Cato 2010, Apler 2016). Bland tungmetaller är halterna av kadmium, koppar och zink förhöjda. Bland de organiska miljögifterna har PAH, PCB, DDT, HCH och klordaner bidragit till att miljöstatusen klassas som dålig (Cato 2010). Halterna av DDT, PCB, HCB och klordan har ökat sedan 2003 (Apler 2016). Miljögifter i sediment inom det utvidgade Natura 2000-området Vad gäller föroreningar i sediment längs sträckningen för NSP2 hänvisar Ramböll till Bilaga E till Nord Stream 2:s komplettering i februari 2017 (DHI 2017). Ramböll drar slutsatsen att aktiviteterna på havsbotten inte kommer att resultera i några nya föroreningskällor till Östersjön, utan kommer att uppgrumla och omfördela befintliga näringsämnen och föroreningar, vilket gör att det kan ske en liten ökning av biotillgängliga fraktioner av olika ämnen i ytsedimentet till följd av fysiska störningar i sedimenten. DHI (Bilaga E, 2017) har mätt halterna av ett antal tungmetaller och organiska miljögifter i sedimenten längs med sträckningen för NSP2. Ett urval av resultat visas i Tabell 1. Tabell 1. Halter av tungmetaller samt organiska miljögifter inom Natura 2000-området (jämfört med gränsvärdena enligt HELCOM 2010 och svenska miljöbedömningsgrunder SWE). Resultat från DHI (2017). APPENDIX E Data on sediment chemistry on sampling stations in Swedish waters in 2015. Doc. No.: W-PE-EIA-PSE-REP-810-BLFISUEN-09. Ämne Resultat från DHI (2017) Cd Förhöjda halter av kadmium vid stationer S_ES_30 och S_ES_32 (över gränsvärdet på ca 0,2 mg/kg DW, HELCOM, SWE). Annars värden under gränsvärdet inom Natura 2000-området. Cu Förhöjda värden vid stationer S_ES_31, 42 och 45 (> gränsvärdet 15 mg/kg SWE). Hg Förhöjda halter av kvicksilver (cirka 0,3 mg/kg) på stationer S_ES_30, 31 och 33, vilket är en tiopotens högre än gränsvärdet på 0,04 mg/kg sediment (SWE). Zn Halter under gränsvärdet för zink (< 85 mg/kg SWE). Förhöjda halter söder om Södra Midsjöbanken (utanför Natura 2000-området). PAH Halter under gränsvärdet för Benzo[b]fluoranthene (< 130 µg/kg HELCOM). Haltnära gränsvärdet vid station S_ES_47 sydväst om (utanför) Natura 2000-området (120 µg/kg). PCB DHI har analyserat 7 av 209 olika PCB-metaboliter, i enlighet med HELCOMs krav. Halterna av respektive metabolit låg under gränsvärdet 1,3 µg /kg (SWE för total PCB). Summan av de sju metaboliterna ger en total PCB-halt på <0,7 µg /kg sediment. Sediment från station S_ES_47 (som ligger sydväst om Södra Midsjöbanken och utanför Natura 2000- området) hade höga halter av PCB (totalt 2,62 µg/kg) som är dubbelt så mycket som gränsvärdet för total PCB, och metabolit 153 uppmättes till 0,69 µg/kg. DDT Totala halten av DDT överskred gränsvärdet (0,2 µg/kg, SWE) vid två stationer inom Natura 2000- området; S_ES_40 (0,28 µg/kg) och S_ES_41 (0,23 µg/kg). DDE Totalhalten av metaboliten DDE låg under gränsvärdet för sediment (2,8 µg/kg HELCOM). Söder om Natura 2000-området vid station S_ES_47 var värdena högre (summa DDE var 1.81 µg/kg). Klordaner Halten av klordaner kan vara förhöjda inom hela Natura 2000-området. Totalhalterna angavs som <0,1 µg/kg sedt, men detta är långt över gränsvärdet på 0,02 µg/kg (SWE). HCH Halterna av hexaklorcyklohexaner angavs som mindre än 0,1 µg/kg, men gränsvärdet för HCH är 0,03 µg/kg (SWE) vilket innebär att halterna av HCH kan vara över gränsvärdet inom Natura 2000- området. HCB Halterna av Hexaklorbenzen (<0,1 µg/kg) låg under gränsvärdet på 0,2 µg/kg (SWE). Utanför och sydväst om Natura 2000-området extremt höga halter (1,14 µg/kg) på station S_ES_47 (där man även uppmätte höga halter av PCB). TBT Halterna av TBT var lägre än 1 µg/kg vilket är under tröskelvärdet för sediment ( 2 µg/kg enligt HELCOM). 20

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område DHI:s resultat visar på förhöjda halter av tungmetallerna kadmium, koppar och kvicksilver, samt de organiska miljögifterna DDT, klordaner och HCH på vissa stationer inom Natura 2000-området. DHI:s mätningar visar en hel del variation mellan stationer, vilket kan bero på vilken typ av sediment som förekommer (det fanns t.ex. högre halter av tungmetaller i leriga sediment). DHI:s undersökning saknar mätningar av ett antal mindre kända miljögifter som bör prioriteras i miljöövervakningen framöver enligt HELCOM och den svenska miljöövervakningen, eftersom de generellt uppvisar höga och ökande halter i sediment och biota i sydöstra Östersjön och kring Gotland. Ekotoxikologiska effekter Enligt HELCOM (2010) finns det en risk att aktiviteter som stör sediment, t.ex. konstruktion av undervattensledningar, kan reaktivera miljögifterna i förorenade sediment och tillgängliggöra dem för kemiska och biologiska processer samt i näringskedjan i Östersjön. Försiktighetsåtgärder behöver vidtas för att minimera resuspension av miljögifter (t.ex. TBT, TPT, PAH, PCB och tungmetaller) från bottensediment i samband med aktiviteter som muddring och dumpning av muddermassor (HELCOM 2010). Korpinen et al. (2013) har tagit fram en metod för att bedöma den sammanlagda påverkan av olika mänskliga aktiviteter på Östersjöns bottnar, som ett underlag för EU:s Marina Habitatdirektiv (som har en s.k. deskriptor om havsbottnarnas integritet). Bottnarna i de sydliga delarna av Östersjön är mer utsatta för mänsklig störning jämfört med de nordliga områdena, och de djupa livsmiljöerna samt bottnar med sand och/eller grova sediment är mest påverkade. De mest omfattande störningsfaktorerna är syrebrist, fartygstrafik i grunda områden och bottentrålning. Sandutvinning och muddring utövar stress på bottenmiljöerna i sydvästra Östersjön. Aktiviter som muddring och dumpning, utvinning av grus och sand, samt konstruktionsprojekt innebär oftast lokal påverkan, men effekterna kan även spridas via strömmar till bottenområden på längre avstånd (Korpinen et al. 2013). När mänskliga aktiviteter stör förorenade sediment sker en resuspension av partiklar som sedan tas upp av organismer. Miljögifterna blir biotillgängliga, bryts ned eller utsöndras till miljön igen (Burgess et al. 1993, Wang et al. 2004 citerade i Tjensvoll 2014). Miljögifter som tidigare var bundna till partiklarna kan även löses ut i det omgivande vattnet (Gong et al. 1997 i Tjensvoll 2014). Både de partikulärt bundna och de vattenlösliga miljögifterna kan tas upp av organismer (Eggelton & Thomas 2004, Hill et al. 2009 i Tjensvoll 2014). Höga koncentrationer av suspenderade partiklar kan i sig själv skada organismer såsom fisk, musslor, svampar och koraller. Blåmusslor påverkas fysiologiskt först vid relativt höga halter av suspenderat sediment (100 mg/l) (referenser i Tjensvoll 2014, sid. 26-27). Blåmusslor är dock mycket toleranta mot de flesta typer av påverkan och störningar, utom predation från sjöstjärnor och strandkrabbor, samt i viss mån extrem sedimentation t.ex. i samband med muddring. Blåmusslan har stor potential att snabbt återkolonisera bottnarna så snart störningen har försvunnit tack vare sin effektiva fortplantning (Naturvårdsverket, 2012). Fältexperiment visar att blåmusslor anrikar högre halter av metaller och organiska miljögifter (PAH, PCB) i samband med muddring i hamnområden och estuarier (t.ex. Göta älv) (Bellas et al. 2007, Bocchetti et al. 2008 i Bradshaw et al. 2012). Bottentrålning i en norsk fjord rörde upp stora mängder förorenade sediment, och blåmusslor som exponerades visade förhöjda halter av organiska miljögifter (Bradshaw et al. 2012). 21

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område En studie av exponeringen av alfåglar för miljögifter i Östersjön visade att fåglarna anrikade polybromerade difenyletrar (PBDE) genom sin föda, blåmusslor (Dahlberg et al. 2016). Halterna av bromerade substanser var relativt låga i alfåglarnas lever jämfört med halterna i blåmusslor. Man kan dock inte utesluta att långvarig exponering till PBDE genom födan har en negativ påverkan på fåglarna, eftersom PBDE har både neurotoxikologiska och hormonstörande effekter (Dahlberg et al. 2016). I samband med NSP1 genomfördes övervakning av tungmetaller och organiska tennföreningar hos blåmusslor på Hoburgs Bank och Norra Midsjöbanken före och efter dikning (Magnusson et al. 2011). Författarna fann inte någon påverkan på tillväxten hos blåmusslorna. Såväl kontrollstationer som påverkade stationer uppvisade låga halter av TBT men förhöjda halter av nedbrytningsprodukterna DBT och MBT. Halterna av tungmetallerna Cd, Cu, Mn, Ni och Zn var förhöjda både på kontrollstationerna och i de påverkade områdena. Studiens resultat är mycket svårtolkade pga stor variation i musslornas storlek, förlust av utsatta provmusslor, och variation i halterna av tungmetaller på kontrollstationerna vid olika provtagningstillfällen. Remissinstansernas bedömning HaV Inga specifika kommentarer ang. påverkan på fåglar. Naturvårdsverket NV anser att bolaget inte i erforderlig utsträckning har redovisat säkerhetsåtgärder för att förhindra förorening som kan påverka sjöfågel. Bolaget har inte heller föreslagit att miljöövervakning ska ske med beaktande av ekotoxikologiska effekter på sjöfågel. NV anser att störningar från arbete som nedläggning, rörläggning, dikning och stenläggning främst avser frisättning av miljögifter, näringsämnen, grumling av vattenkolumnen, buller samt störande aktiviteter. Följande potentiella effekter anser NV att NSP2 kan ge upphov till: Påverka bildandet av naturprodukter så som tiamin och fenolära substanser vilka vid långvarig exponering kan leda till minskad energiproduktion avmagring och ändrat könskvot hos fåglar p.g.a. av honor drabbas värst. Skev könsfördelning kan påverka hela populationer. Grumling kan påverka födosök negativt. Närvaro av fartyg buller och visuell störning Beräknad störningszon är 400 meter från rörledningen för alfågel. Vid miljöövervakning i samband med nedläggningen av NSP1 i Tyskland observerades ett högre undvikande beteende hos dykande fåglar med flyktbeteende på ca 3,5 km avstånd från konstruktionsarbetet. NV vill ha en beskrivning av eventuell påverkan på övervintrande fåglar. NV vill att bolaget redovisar förväntat grumling i det föreslagna Natura 2000 söder om Gotland. De vill även ha en beskrivning av tidsplan av arbetet i närheten av det befintliga och föreslagna Natura 2000. De vill även ha kompletterande information gällande halter av miljöfarliga ämnen. 22

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område NV vill ha ett tillstånd som innehåller villkor om: Att arbete ej får påbörjas innan bolaget har redovisat platsspecifikt var havsbottenarbete ska ske längs sträckningen. Även metoder för att minska sedimentspridning ska redovisas. Kontrollprogram för övervakning av verksamheten under anläggningsfas och tidigare del av driftfas. Kontrollprogram av omgivningsstörningar från anläggningsarbetet. Det bör omfatta tex sedimentspridning i samband med anläggning och miljöpåverkan av denna på tex musslor, samt hela projektets inverkan på växtliv och fågel-, fisk- och däggdjurspopulationer som förekommer i anslutning till verksamhetsområdet. Grumling som uppstår på havsbottensarbete får högst uppgå till 15 mg/l (vid bankarna). Arbete skall avbrytas/pausas om värdet överskrids. Naturvårdsverket anser att ett tillstånd bör förenas med villkor avseende egenkontroll och övervakning, försiktighetsmått och skyddsåtgärder. Undvika sedimentspridning Redovisa åtgärd för sedimentspridning Övervaka sedimentspridning Övervaka effekter från sedimentspridning Länsstyrelsen Kalmar län Inga specifika kommentarer ang. fåglar mer än att Lst Kalmar anser att fartygstrafiken i samband med NSP2 mellan bankarna troligen kommer att störa sjöfågel och tumlare i området. Övervakning av sedimentspridning ska ingå i ett övervakningsprogram för Natura 2000 områdena. Länsstyrelsen anser att alla källor (även små) till föroreningar bidrar till den höga föroreningshalten i Östersjön. Länsstyrelsen Gotland län Inga specifika kommentarer beträffande fåglar. Länsstyrelsen vill se övervakning av sediment i vattenkolumnen ska ske från fasta stationer utplacerade längs med gränsen till de speciellt känsliga områdena. Övervakningen utförs av oberoende 3:e part. Gränsvärden för kemiska föroreningar i sediment är inte överskridda generellt. Dock är det stor variation mellan stationer och även om medeltal inte överskrider gränsvärde så ligger värdena för ett flertal stationer över gränsvärdena. IVL:s bedömning av projektets påverkan på sjöfåglar NSP2 s anläggningsarbete planeras att utföras under perioden oktober-juni vilket innebär att anläggningsarbetet kommer att utföras när alfåglarna övervintrar på bankarna inom det utvidgade Natura 2000-området. Det innebär att det är av största vikt att projektet genomförs med minimal påverkan på alfåglarna och bankarnas ekosystem. 23

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område IVL:s bedömning för sjöfåglar är följande: - den fysiska påverkan av NSP2 fartygen är ringa jämfört med de drygt 50 fartyg/dygn som går närmare alfågelbestånden genom norra delen av det utökade Natura 2000-området vid Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken - samma som ovan gäller också för ljud i luft och vatten från NSP2, d.v.s. den befintliga rutten med drygt 50 fartyg/dygn går både närmare och är fler i antal jämfört med NSP2. Effekten av denna påverkan från de över 50 st fartyg/dygn på populationsnivå är troligen ringa. - vi instämmer med Naturvårdsverket att känsligheten för sjöfågel är stor. Östersjön är av global betydelse som övervintringsområde för alfågel. Hoburgs Bank Midsjöbankarna är ett av de tre viktigaste övervintringsområdena - vi instämmer med NV att det är viktigt att säkra kvalitén på musselbankarna söder om Gotland då den hotade alfågeln är helt beroende av täta bestånd av blåmusslor för sitt födointag under vintern (Larsson 2016). Därför är det viktigt att uppgrumlat sediment vid bottenarbeten inte sprids på ett sådant sätt att det skadar alfåglarnas föda. Den planerade dikningen på 40 km utförs under totalt 4 dagar. Dikningen utförs med en plog som samtidigt lägger ner röret i det 1,5 m djupa diket. Grumling av vattenmassan som kan uppkomma vid dikningen är kortvarig. Med beaktande av det underlag som tagits fram i flera studier och tidigare mätningar bedömer vi att grumlingen inte kommer nå de viktiga musselbankarna och därmed inte utgöra något hot mot alfåglarnas föda. Stenläggningsinsatserna inom området förväntas bli kortvariga, mindre än 60 min. Den grumling av vattenmassan som kan uppkomma vid stenläggningen är ännu mindre än för dikningen och utgör därmed inte heller någon risk för musselbankarna. Då sedimenten inom Natura 2000-området är förorenade med bl a kadmium, koppar och kvicksilver, samt de organiska miljögifterna DDT, klordaner och HCH samt att föroreningssituationen i hela södra Östersjön är hög anser vi att det är viktigt att NSP2 övervakar grumling och spridning av sediment vid bottenarbetet (dikning och stenläggning i Natura 2000-området). - vi instämmer med NV att det är viktigt att ta större hänsyn till alfåglars känslighet för störningar pga buller. Vi bedömer att ett en störningszon kommer vara ca 1 km, d.v.s. rörledningen bör inte anläggas närmare än 1 km från alfågelkolonierna. Den planerade dragningen av rörledningen ligger längre bort än 1 km från de stora och täta alfågelkolonierna, varför vi bedömer att anläggningsarbetet från NSP2 inte kommer att störa alfågelkolonierna på bankarna. IVL:s bedömning av ekotoxikologiska effekter Inom Natura 2000-området är halter i sediment av kadmium, koppar, kvicksilver och DDT förhöjda medan halterna av andra miljögifter i allmänhet förekommer under gränsvärdena enligt HELCOM 2010 och de svenska miljöbedömningsgrunderna enligt DHI:s mätningar. De långa serierna av miljöövervakningsdata från HELCOM (2010) och svensk nationell miljöövervakning visar, att det finns förhöjda halter av ett flertal miljögifter i sediment och biota i sydöstra Östersjön och områdena kring Gotland. Anläggningsarbetet innebär fysisk störning av sedimenten, vilket kommer att suspendera och omfördela befintliga miljögifter. Det kan komma att orsaka en ökning av biotillgängliga fraktioner av olika miljögifter från sedimenten. 24

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område IVL:s förslag är att NSP2 bör övervaka 1) Miljögifter i sediment genom att komplettera med de ämnen som saknades i DHI:s undersökning 2017, 2) Grumligheten, 3) Miljögifter i biota (blåmussla), framförallt de ämnen som låg vid eller över gränsvärdena i DHI:s undersökning av sediment. Vår bedömning ar att man bör fortsätta mäta miljögifter i sediment i samband med NSP2 och att man bör komplettera med flera ämnen. Förutom de ämnen som ingått i DHI:s undersökning har följande miljögifter lyfts fram av HELCOM (2010) och den svenska miljöövervakningen: Ftalater Fenoler (särskilt octophenol) PFOS och PFOA DEHP Ökande halter i sediment av dessa ämnen har påvisats vid miljöövervakning i sediment och biota i sydöstra Östersjön och kring Gotland. Tiaminbrist hos fåglar och andra Östersjöorganismer Det är inte troligt som Naturvårdsverket befarar, att havsbottenarbetet (frisättning av närings- och miljöfarliga ämnen från sediment) i Natura 2000-området skulle påverka förekomsten av tiamin (vitamin B1) i fåglar och andra Östersjöorganismer. Tiaminbrist har konstaterats hos flera organismer i Östersjön, t.ex. lax, blåmussla, ejder och fiskmås (Bengtsson et al. 1999, Balk et al. 2009, Balk et al. 2016). Forskningsprogrammet Reproduktionsstörningar hos Östersjöfisk visade att M74 hos östersjölax orsakades av födorelaterad tiaminbrist och en kombination av faktorer, främst ekologiska förändringar i Östersjöns näringsväv och eventuellt miljögifter (Bengtsson et al. 1999). Senare forskning tyder på att tiaminbrist hos Östersjölax kan ha en koppling till halterna av fett och tiamin hos bytesfisken skarpsill (Keinänen et al. 2012). IVL bedömer att NSP2 inte påverkar tiaminhalterna i biota, utan att det är helt andra orsaker som resulterat problemen med tiaminbristen hos organismer i Östersjön. 25

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område Habitat Under det tidigare tillståndsförfarandet för NSP1 (under 2007-2009) ställde Naturvårdsverket en fråga om förekomsten av känsliga habitat längs med NSP1-rutten. En genomgång av data från NSP1-undersökningar vid den tidpunkten, liksom videoupptagningar längs sträckningen, bekräftade att det inte fanns några känsliga habitat där NSP1-rörledningarna skulle läggas ned. NSP2 ska placeras längre bort från Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken, i ett område som i allmänhet är djupare än NSP1, vilket gör det än mindre sannolikt för förekomst av sådana habitat. Detta bekräftas av undersökningar för NSP2. Genomgång av mätdata, foto och videoinspelningar av havsbottnen längs den föreslagna NSP2- sträckningen visar att det inte förekommer några rev eller sublittorala sandbankar längs med sträckningen. Vid en jämförelse mellan de angivna arealerna av de känsliga habitaten i regeringens beslut till utökat Natura 2000-område, jämfört med de habitat som redan beskrivs i de befintliga Natura 2000-områdena (Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken) framgår dessutom att de skyddade habitaten befinns på utsjöbankarna, d.v.s. Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken. Naturvårdsverket fick 2004 i uppdrag av regeringen att genomföra inventering av marina naturtyper på utsjöbankar. I uppdraget har ingått att belysa utsjöbankarnas värde ur den marina naturvårdens synvinkel, men även att bedöma möjligheterna att samordna naturvårdens intressen och intresset för etablering av vindkraft. Inventeringarna finns beskrivna i rapporterna Naturvårdsverket 2006:5575, Naturvårdsverket 2008:5817 och Naturvårdsverket 2010:6385. Beskrivningarna av utsjöbankarna Hoburgs bank och Norra och Södra Midsjöbanken nedan kommer i stort sett från dessa rapporter. Bakgrund Utsjöbankarna är upphöjningar från berggrunden, som skiljer sig från grundare liggande kustområden genom att de omges av djupare vatten. Sett ur naturvårdens synvinkel fungerar utsjöområdena ofta som tillflyktsområden (refuger) för organismer som tidigare varit vanliga i grundare mer kustnära områden, men som där försvunnit eller minskat till följd av ökade störningar och föroreningar. De rymmer i regel arter och habitat som är karaktäristiska för mer opåverkade vattenmiljöer. I Egentliga Östersjön har de tre stora bankarna Hoburgs bank, Norra Midsjöbanken, båda Natura 2000-områden, och Södra Midsjöbanken genomgående höga naturvärden. Alla tre bankarna är av internationell betydelse för fågel genom den höga tätheten av övervintrande alfågel. Hoburgs bank rankas högst för fisk, mycket tack vare en hög artdiversitet och höga tätheter av rödlistade arter. Även på Norra Midsjöbanken var tätheten av rödlistade fiskarter hög och denna bank bedöms vara av stor livshistorisk betydelse för exempelvis piggvar. Södra Midsjöbanken är inte inventerad med avseende på fisk. Även för bottenflora och evertebrater har Hoburgs bank och Midsjöbankarna de hösta värdena, framförallt på grund av den stora ytan av viktiga habitat och deras geomorfologiska unikhet. Utsjögrunden kan även ges ett generellt värde på grund av sin speciella miljö med stor påverkan av vågor och is men liten påverkan från mänskliga aktiviteter. Både miljöns unikhet och naturlighet (d.v.s. frånvaro av exploatering eller mänsklig störning) är kriterier för skyddsvärda miljöer. Det finns inga äldre studier som kan visa i vilken grad miljön på utsjögrunden har förändrats under det senaste århundradet, men det finns anledning att tro att dessa miljöer är 26

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område skyddade från många typer av störning genom sitt läge långt ut från kusten. Ett tecken på detta är att den maximala djuputbredningen av alger generellt är större på utsjögrunden än på kustnära lokaler, vilket tyder på en mindre påverkan av kustnära övergödning (Naturvårdsverket, 2008). Bottentopografi och bottensubstrat De centrala delarna av de tre utsjöbankarna har ett vattendjup på ca 15-25 m. De allra grundaste punkterna ligger på 9-12 meters djup. Det är inte möjligt att på ett strikt och entydigt sätt enbart utifrån bottentopografi definiera bankarnas gränser eftersom t.ex. det område som på sjökort benämns som Hoburgs bank består av ett flertal grunda bankar med insprängda djupare delar emellan. Norra och Södra Midsjöbankarna har långsluttande kanter varför gränsdragning utifrån bottentopografi även här med nödvändighet blir ungefärlig eller godtycklig. I havsområdet mellan Norra Midsjöbanken och Hoburgs bank varierar djupet i huvudsak mellan ca 25-40 meter. På några platser mellan dessa två bankar är djupet ca 50 meter. I området mellan Norra Midsjöbanken och Södra Midsjöbanken är det i huvudsak grundare än ca 40 meter. Öster om Hoburgs bank sluttar havsbottnen däremot brant ned mot 150 m djup. Området väster om Hoburgs bank, d.v.s. havsområdet mellan mellersta Öland och södra Gotland har ett djup på mellan 50 och 100 m. Bottenytan på de grundare delarna av utsjöbankarna består av sand, grus, sten och större block. På vissa platser finns hällar i dagen. Starka strömmar och vågrörelser medför att bottensubstratet är instabilt och kan förflyttas på bankarna. Böljeslagsmärken i sandytor finns t.ex. ned till 25 meters djup. I djupare områden utanför bankarna dominerar mjukbottnar, d.v.s. olika typer av lerbottnar. Utsjöbankarnas bottensubstrat och olika typer av substratklassningar finns beskrivna i Naturvårdsverket 2006. Bottenfauna och flora Området hyser vad som hittills framkommit inte några unika eller ovanliga algarter och evertebrater utifrån ett Östersjöperspektiv. Däremot kan artsammansättningen betraktas som unik eftersom ett stort siktdjup medför att flera algarter kan växa på större djup (ned till ca 30 m) på utsjöbankarnas hårdbotten än vad arterna kan i kustnära områden. Alla utsjöbankarna hyser stora bestånd av blåmussla. Blåmussla finns på hårda bottenytor som sand, grus, sten och block, d.v.s. inte på mjuka lerbottnar. Provtagningar med bottenskrapa har visat att blåmusslor är mycket ojämnt fördelade på bankarna. Vissa hårdbottenytor kan ha mycket höga tätheter och andra ytor vara nästan tomma. Det är rimligt att anta att tätheten av blåmussla varierar mellan år på grund av varierande reproduktionsframgång och varierande settling av mussellarver. Som nämnts ovan är blåmussla den i särklass viktigaste födan för övervintrande alfåglar på bankarna. Hoburgs bank Hoburgs bank är en avskild topografisk enhet sydost om Gotlands sydspets. På djup större än 30 m går formationen ihop med utgrundningen från Gotland. Åt öster och söder fortsätter utgrundningen utan avbrott ned till över 80 m djup. Banken avgränsas av 30 m-kurvan som generaliserats något. Det finns en del områden inom 30 m-kurvan som är något djupare än 30 m, men dessa har också inkluderats i polygonen som beskriver grundets utbredning. Grundet domineras av morän och sandiga sediment och klassas som sublittoral sandbank. På Hoburgs bank finns stora mängder musslor ända från dess grundaste delar och nedåt. Alger förekommer ända ned till 33 m djup (vilket är anmärkningsvärt) men vanligast ned till ca 27 m. 27

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område Inte i något djupintervall dominerar alger tydligt över djur, vilket gör det svårt att hitta en naturlig gräns mellan EUNIS-klasserna infralittoral och cirkalittoral. Hoburgs bank har en påfallande liten mängd blåmusslor som är endast hälften av den mängd som finns på den närliggande Norra Midsjöbanken och klart mindre än på de övriga bankarna. Denna påfallande lilla mängd blåmusslor vid Hoburgs bank kan kanske sättas i samband med att banken under vintern är det huvudsakliga uppehållsområdet för alfågel som i hundratusental förmodligen helt enkelt betar ner blåmusselbeståndet. Eventuellt gynnar den mindre mängden musslor i sin tur den något rikare förekommande vegetationen. Vegetationen och musslorna konkurrerar sannolikt om lämpligt hårt substrat att sitta på. Om så är fallet är det ett av de få ställena i Östersjön (förutom i de pelagiala fiskbestånden) där en arts betningstryck påverkar bottensamhällets utseende. I området observerades bl.a. ribbeblad (Delesseria sanguinea), och ett mer sensationellt fynd av några exemplar av rödblading (Phycodrys rubens) i ett kvantitativt prov från 15.3 m och 24 m djup de båda arterna är rapporterade endast från 1940- talet. Brunalgen mjukt kärringhår (Desmarestia viridis) förekom på alla tre bankarna. Totalt noterades nio fiskarter, varav tre rödlistade (torsk, tånglake, sjurygg). De dominerande arterna var torsk (48 % av det totala antalet i fångsten), skrubbskädda (32 %) respektive piggvar (11 %). Övriga arter som noterades var rötsimpa, strömming, skarpsill och rödspotta. Utsjöbanken karakteriserades framför allt av en relativt hög artrikedom, baserat både på skattningar av medelantalet arter per station och på fördelningen i mängd mellan arter. Även förekomsten av piggvar var relativt hög (Naturvårdsverket 2010:6385). Norra Midsjöbanken Norra Midsjöbanken utgör en avskild topografisk enhet ned till 36 m djup, sedan går den ihop med samma formation som Södra Midsjöbanken. Åt öster går denna formation ihop med Hoburgs Bank, och åt väster med Ölands södra grund vid 42 m djup. Sand är det dominerande ytsubstratet som överlagrar i huvudsak morän och glaciallera. Banken klassas som sublittoral sandbank ned till 36 m, och avgränsningen har generaliserats något (Naturvårdsverket 2006:5576). Denna utsjöbank med typiskt svallad morän hade de högsta biomassorna i medeltal av blåmusslor. Att det var mer än vid Södra Midsjöbanken beror nog på att andelen sandbottnar är mycket högre på den senare. Norra Midsjöbanken är likartad Hoburgs Bank och tjänar väl som referens till hur det kan se ut i dessa utsjöområden när vi saknar en mycket kraftig betning av blåsmusslor. Alfågeln förekommer i området men tycks föredra Hoburgs Bank i större utsträckning. På lämpliga substrat (större stenar, block) förekom fastsittande alger på stora djup och vi kan notera den fleråriga fastsittande rödalgen rödblad (Phyllophora pseudoceranoides) på över 31 m djup vid Södra Midsjöbanken även på 33 m djup och tangerat djup vid Hoburg (31 m). Att denna fleråriga rödalg förekommer på så stora djup tyder på rent vatten över alla bankar i mellersta Östersjön. Totalt noterades sju fiskarter vid nätprovfisket, varav två rödlistade (torsk och tånglake). De dominerande arterna var torsk och piggvar, vilka utgjorde 76 respektive 15 % av det totala antalet i fångsten. Övriga arter som noterades var skrubbskädda, rötsimpa, strömming och tobiskung. Utsjöbanken karakteriserades framför allt av en mycket hög förekomst av lekmogen piggvar på de grundare delarna (0-20 m). Även förekomsten av ungtorsk (< 37 cm) var hög. I synnerhet med tanke på sin storlek har Norra Midsjöbanken sannolikt en stor betydelse som lek- och uppväxtområde för fisk i Östersjön. 28

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område Södra Midsjöbanken Södra Midsjöbanken är till areal största grundområdet i egentliga Östersjön. Det är väldigt flackt och få delar sticker upp till ca 14 m djup. Södra Midsjöbanken utgör en avskild topografisk enhet ned till 34 djup, sedan går den ihop med samma formation som Norra Midsjöbanken. Åt öster, väster och söder fortsätter sluttningen ned mot djup över 50 m. På den svenska delen av grundet är sand det dominerande substratet, uppblandat med grus och småsten på djup grundare än 22-18 m. Grundet klassas som sublittoral sandbank och avgränsas vid 34 m (Naturvårdsverket 2006:5576). Södra Midsjöbanken karakteriseras av mycket vida, sandiga partier med utpräglade böljeslagsmärken och med endast ett fåtal arter. En intressant observation är att på sina ställen rullar levande rödalgstofsar (runda) omkring på botten det är vanligt att rödalger kan leva lösliggande på denna typ av bottnar. Algen har exploaterats kommersiellt i de Baltiska staterna. Det rikaste växtoch djurlivet förekommer från ca 20 m och grundare, mest beroende på avsaknad av lämpligt, tillräckligt stabilt substrat djupare ner. Projektets potentiella påverkan på habitaten Projektet kan potentiellt påverka habitaten inom det utökade Natura 2000-området genom: att fartygen och/eller anläggningsutrustning tillför nya invasiva arter till området fysisk påverkan (erosion, förflyttning, förstörelse) på geologiska bottenformationer resuspension av sediment som ger onormal grumling av vattenmassan och därmed en ovanligt stor sedimentation i habitaten att de nedlagda rören utgör nytt hårt substrat i närheten av bankarna och därmed utökar habitaten på artificiell väg ekotoxikologiska effekter orsakade av utsläpp av olja och kemikalier från fartyg eller av miljögifter från sediment från dikningen. Remissinstansernas bedömning HaV HaV anser att ett antal skyddsåtgärder i kombination med miljöövervakning måste ske, för att minimera risker samt för att kunna kontrollera ev. miljöpåverkan. HaV bedömer att inga negativa miljöeffekter kommer uppkomma under driftfasen under förutsättning att inga olyckor sker. Naturvårdsverket NV vill peka på den kumulativa påverkan som kan uppstå i form av kombinerad påverkan från andra aktiviteter. Naturvårdsverket vill peka på de projekt som inkluderar flera vindkraftsparker, utvinning av marin sand och grus samt utvinning av råvaror. Alla verksamheter innebär spridning av sediment, buller, emissioner samt närvaro av fartyg som kan påverka skyddade områden, fåglar, marina däggdjur, fisk samt bentisk fauna. Tidsmässigt kommer arbetet med nedläggning av rörledningama att överlappa med anläggningen av vindkraftsparken samt utvinningen av sand. 29

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område Länsstyrelsen Gotland län Länsstyrelsen vill att det ska finnas en detaljerad beredskapsplan för olyckor (oljespill etc.). Länsstyrelsen anser att barlastvatten måste tas om hand om enl. konvention som träder i kraft 8 september 2017 för att bl.a. minska risken för spridning av främmande arter. IVL:s bedömning av projektets påverkan på habitaten IVL:s bedömning är att NSP2 har en ringa påverkan på habitaten. Bedömningen grundar sig på att NSP2: inte tillför invasiva arter till Östersjön då den nya barlastvattenkonventionen kommer följas inte påverkar några viktiga geoformationer vid anläggningsarbetet då det inte finns några utmed NSP2-sträckningen inte ger upphov till någon grumling som kan innebära en skadlig ökning av sedimentation och/eller miljögifter i de viktiga habitaten på bankarna inte emitterar otillåtliga kemikalier från anläggnings- och transportfartyg eller från konstruktionsmaterial som skulle kunna skada organismer på habitaten 30

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område Referenser Apler & Josefsson, 2016. Swedish status and trend monitoring programme. Chemical contamination in offshore sediments 2003 2014. SGU-rapport 2016:04. Apler 2016. Miljögifter i sediment. HAVET 2015/2016. Om miljötillståndet i svenska havsområden. Havsmiljöinstitutet, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket 2016. Artdatabanken, 2016 a. Black guillemot, Species fact sheet. Artdatabanken, 2016 b. Common eider, Species fact sheet Artdatabanken, 2016 c. Velvet scouter, Species Fact sheet Balk et al. (2009) Wild birds of declining European species are dying from a thiamine deficiency syndrome. Proceedings of the National Academy of Sciences 106(29):12001-6 Balk et al. (2016) Widespread episodic thiamine deficiency in Northern Hemisphere wildlife. Sci. Rep. 6, 38821; doi: 10.1038/srep38821). Bengtsson et al. (1999). Reproductive disturbances in Baltic fish: a synopsis of the FiRe project. Ambio 28:2-8. Bradshaw et al. 2012. Bottom trawling resuspends sediment and releases bioavailable contaminants in a polluted fjord. Environmental Pollution 170:232-41. Cato 2009. Förändringar i sedimenten sedan 2003. HAVET 2009. Om miljötillståndet i svenska havsområden. Havsmiljöinstitutet. Cato 2010. Döda bottnar håller miljögifter. HAVET 2010. Om miljötillståndet i svenska havsområden. Naturvårdsverket och Havsmiljöinstitutet. Dahlberg et al. 2016. Hydroxylated and methoxylated polybrominated diphenylethers in longtailed ducks (Clangula hyemalis) and their main food, Baltic blue mussels (Mytilus trossulus Mytilus edulis). Chemosphere 144:1475 1483. Dahlberg, A-K., Lindberg Chen, V., Larsson, K., Bergman, Å. and Asplund, L. 2016. Hydroxylated and methoxylated polybrominated diphenyl ethers in long-tailed ducks (Clangula hyemalis) and their main food, Baltic blue mussels (Mytilus trossulus x Mytilus edulis). Chemosphere 144 DHI (2017). APPENDIX E Data on sediment chemistry on sampling stations in Swedish waters in 2015. Doc. No.: W-PE-EIA-PSE-REP-810-BLFISUEN-09 Durinck, J., Skov, H., Jensen, E. P. & Pihl, S., 1994. Important marine areas for wintering birds in the Baltic Sea. EU DG XI research contract no. 2242/90-09-01. Ornis Consult Report. Vol. 19, Iss. 1. 112 p. Forsman B. Omdirigeringsanalys av sjöfart kring Hoburgs bank och Midsjöbankarna -Underlag inom svensk havsplanering. HaV 2017:11, SSPA Sweden AB, rapport Nr: RE20168000-01-00-B, 2017. HELCOM 2010. Hazardous substances in the Baltic Sea. An integrated assessment of hazardous substances in the Baltic Sea. Baltic Sea Environment Proceedings No. 120B HELCOM, 2002. Environment of the Baltic Sea area 1994-1998. Baltic Sea Environment Proceedings No. 82B. http://natura2000.eea.europa.eu/ (besökt 20170823) 31

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område IUCN SSC, 2015. Long-tailed Duck Action Plan adopted by AEWA. http://www.ducksg.org/2015/11/globally-threatened-species/long-tailed-duck-action-planadopted-by-aewa/ Keinänen et al. 2012. The thiamine deficiency syndrome M74, a reproductive disorder of Atlantic salmon (Salmo salar) feeding in the Baltic Sea, is related to the fat and thiamine content of prey fish. ICES Journal of Marine Science, 69: 516 528. Kjell Larsson, Sjöfartshögskolan, Kalmar Korpinen et al. 2013. Cumulative impacts on seabed habitats: An indicator for assessments of good environmental status. Marine Pollution Bulletin 74(1). Länsstyrelsen Gotlands Län (2005) Bevarandeplan för Natura 2000-område[Hoburgs bank SE0340144]. Länsstyrelsen Kalmar län, 20016 http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/sitecollectiondocuments/sv/ djur-och-natur/skyddad-natur/natura2000/naturanyheter/2016-12-14_beslutskarta_hoburgsbank-och-midsjöbankarna.pdf Larsson 2016. Sjöfart och naturvärden vid utsjöbankar i centrala Östersjön. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:24. Larsson, K. & Skov H., 2000. Utbredning av övervintrande alfågel och tobisgrissla på Norra Midsjöbanken mellan 1987 och 2001. Larsson, K. & Tydén, L. (2005) Effekter av oljeutsläpp på övervintrande alfågel Clangula Hyemalis, vid Hoburgs bank i centrala Östersjön mellan 1996/97 och 2003/04. Ornis Svecica. Vol. 15. Magnusson et al. 2011. Monitoring of Ecotoxicological Effects in Sweden. Monitoring report. Nord Stream document no.: G-PE-EMS-REP-192-M11MR1MU-06 Naturvårdsverket (2006) Inventering av marina naturtyper på utsjöbankar. Rapport 5576. Naturvårdsverket (2008) Utbredning av arter och naturtyper på utsjögrund i Östersjön En modelleringsstudie. Rapport 5817. Naturvårdsverket (2010) Undersökning av utsjöbankar. Inventering, modellering och naturvärdesbedömning. Rapport 6385. Naturvårdsverket (2012) MARBIPP [Marine biodiversity, patterns and processes].webbadress: http://www.marbipp.tmbl.gu.se/. Nord Stream 2, 2016. Miljöredovisning Sverige. W-PE-EIA-PSE-REP-805-020100SW Nord Stream, 2011 a. Monitoring of Ecotoxicological Effects in Sweden - Monitoring report. Nord Stream document no.: G-PE-EMS-REP-192-M11MR1MU-06 Nord Stream 2, 2017. PM Föreslaget utvidgat Natura 2000-område i Östersjön Kompletterande bedömning. W-PE-EIA-PSE-REP-805-N2000SEN-01 SAMBAH (2016). LIFE Project Number LIFE08 NAT/S/000261: http://www.sambah.org/sambah- Final-Report-FINAL-for-website-April-2017.pdf Schwemmer, P., Mendel, B., Sonntag, N. Dierschke, V. and Garthe, S. 2011. Effects of ship traffic on seabirds in offshore waters: implications for marine conservation and spatial planning. Ecological Applications 21: 1851 1860. Skov et al. 2011. Waterbird Populations and Pressures in the Baltic Sea. TemaNord 2011:550. 32

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område Skov, H., Durinck, J., Leopold, M. F. & Tasker, M. L., 2007. A quantitative method for evaluating the importance of marine areas for conservation of birds. Biological Conservation. Vol. 136. pp. 362-371. Tjensvoll 2014. Sediment resuspension. Impacts and extent of human disturbances. Doctoral thesis in marine ecotoxicology, Department of Ecology, Environment and Plant Sciences. Stockholm University. Waldeck, P. and Larsson, K. 2013. Effects of winter water temperature on mass loss in Baltic blue mussels: implications for foraging sea ducks. Journal of Experimental Marine Biology and Ecology 444 33

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område Bilaga 1. Halter av miljögifter i Södra Östersjön Sammanställning av HELCOM 2010: Kadmium: HELCOM lyfter särskilt fram kadmium som mycket bekymmersamt ämne för Östersjöns miljö. Kadmiumhalterna är särskilt höga i ytsediment runt Gotland, inklusive östra Gotlands-bassängen (HELCOM 2010). Kvicksilver: Halterna av kvicksilver har minskat i sediment i Gotlandsbassängen mellan 2003 och 2008, och halterna klassa som låga (HELCOM 2010). TBT: HELCOM bedömer att halterna av TBT i sediment och blåmusslor innebär en betydande risk för Östersjöns miljö. Miljöövervakningen mäter oftast TBT-halter i musslor och fisk (Strand et a. 2005, Strand & Jacobsen 2005 i HELCOM 2010). Halterna av TBT i sediment är särskilt höga öster om Gotland (HELCOM 2010). DDE: Extremt höga halter i ytsediment sydost om Gotland, vilket leder till statusklassningen of high concern enligt HELCOM 2010. PFA: Perfluoroalkylerade substanser har hittats i blåmusslor, fisk (t.ex. strömming), ejder, sillgrissla och flera arter av sälar i Östersjön, och de högsta nivåerna hittas i marina däggdjur och fåglar. Extremt höga halter av PFOS har uppmätts i sillgrisslor från västra Gotland bassängen (Holmström et al. 2005 i HELCOM 2010). PFOS förekommer i lägre halter i strömming söder om Gotland (HELCOM 2010). Det finns bristfällig information om PFA-halter i Östersjöns sediment. PBDE: Polybromerade difenyletrar anrikas hos havsörn i Östersjön och de höga nivåerna befaras kunna ha en negativ påverkan på fåglarna (Nordlöf et al. 2007 i HELCOM 2010). De uppmätta nivåerna i strömming från området söder om Gotland ligger över tröskelvärdet (HELCOM 2010). Halterna av HBCDD har ökat med 3 % årligen i sillgrissleägg från Stora Karlsö väster om Gotland (HELCOM 2010). PAH: Polyaromatiska föreningar förekommer i både sediment, vatten och biota i Östersjöns ekosystem. Halterna av benzo[b]fluoranthene är extremt höga halter i ytsediment öster och sydost om Gotland; status of high concern enligt HELCOM 2010. Ftalater: DEHP förekommer i höga koncentrationer i ytsediment öster om Gotland (HELCOM 2010). Fenoler: Nonylphenol har uppmätts i ytsediment sydost om Gotland, både låga halter och halter över tröskelvärdet (HELCOM 2010). Halterna av octophenol var extremt höga i ytsediment från samma område (HELCOM 2010). Resultat från den svenska nationella miljöövervakningen av miljögifter i sediment Kadmium: Halterna är kraftigt förhöjda runt Gotland. Miljöstatusen i sydöstra Gotlandsbassängen försämrades mellan 2003 och 2008, från otillfredsställande till dålig (Cato 2009). Halterna av kadmium har varit höga (klass 5) i sydöstra Gotlandbassängen sedan början av det svenska miljöövervakningsprogrammet 2003 (Apler & Josefsson 2016). 34

Rapport U 5850 Nord Stream 2: Second Opinion Projektets effekter på fåglar och habitat i utvidgat 2000-område Koppar: Halterna ökade mellan 2003 och 2008 i bassängerna runt Gotland, vilket resulterade i att miljöstatusen på tre stationer ändrades från otillfredsställande till dålig (Cato 2009). Kvicksilver: Sedan 2003 minskade kvicksilverhalterna i hela Östersjön och tillståndet bedömdes som god (Cato 2009). Nickel: Mellan 203 och 2008 minskade nickelhalten i ytsediment i södra Östersjön (Cato 2009). Zink: Halterna av zink i sediment runt Gotland ökade från 2003 till 2008 och statusen försämrades från otillfredsställande till dålig (Cato 2009). PAH (polycykliska aromatiska kolväteföreningar): Halterna är höga i södra och mellersta Östersjön, där miljöstatusen var otillfredsställande 2010 (Cato 2010). PCB: Sedan 2003 har halterna av PCB ökat i Östersjön och miljöstatusen är otillfredsställande (Cato 2010, Apler 2016). PBDE: Polybromerade difenyletrar, PBDE, är en grupp svårnedbrytbara flamskyddsmedel som bioackumuleras. Kongenen PBDE-47 har sedan 2003 ökat på samtliga stationer i Östersjön. Svenska bedömningsgrunder saknas för PBDE (Cato 2010). HCB: Hexaklorbensen förekommer i sedimenten på samtliga stationer i svenska havsområden. Miljöstatusen är måttlig till otillfredsställande (Cato 2010). Halterna av HCB ökar i ytsedimenten runt hela Sverige (Apler 2016). DDT: Den geografiska fördelningen av summa DDT i sedimenten visade på höga halter och dålig eller otillfredsställande status i djupbassängerna i Egentliga Östersjön. Halterna av DDT har ökat sedan 2003 (Cato 2010, Apler 2016). HCH: Hexaklorcyklohexaner, HCH, förekommer i åtta isomerer varav bekämpningsmedlet lindan är mest känt. Halterna är högst i bassängerna runt Gotland, där statusen är otillfredsställande (Cato 2010). Klordaner: Dessa fördelar sig på liknande sätt som DDT och HCH, med högst halter och dålig status i Egentliga Östersjön. Halterna har ökat sedan 2003 (Cato 2010, Apler 2016). TBT: Organiska tennföreningar, däribland tributyltenn, som används som en tillsats i båtbottenfärger, är bland de giftigaste ämnen vi känner till. De högsta halterna av TBT i sediment finns i djupbassängerna runt Gotland och i norra Östersjön (Cato 2010) vilket HELCOM (2010) klassar som of high concern. Dioctyltenn, DOcT är ytterligare en förbjuden organisk tennförening med liknande verkan och användning som TBT. Svenska bedömningsgrunder saknas. Fördelningen i sedimenten påminner om TBT, med högst halter i djupbassängerna runt Gotland (Cato 2010). DEHP: Di-2-etylhexylftalat ingår som mjukgörare av plaster, är cancerogent och ger upphov till reproduktionsskador. Svenska bedömningsgrunder saknas. Halterna var 2003 mycket höga halter i alla havsområden utom Bottenviken och södra Kattegatt. Sedan dess har halterna sjunkit dramatiskt, och kan nu endast hittas i djupbassängerna i norra Östersjön och runt Gotland (Cato 2010). 35

IVL Svenska Miljöinstitutet AB // Box 210 60 // 100 31 Stockholm Tel 010-788 65 00 // Fax 010-788 65 90 // www.ivl.se

PM från DCE Nationalt Center for Miljø og Energi Potentiell påverkan från anläggande och drift av naturgasledningssystemet Nord Stream 2 på tumlare i Natura 2000-området Hoburgs Bank och Midsjöbankarna Svar på yttranden från svenska myndigheter om den möjliga påverkan av Nord Stream 2 på marina däggdjur i den svenska delen av Östersjön. Jakob Tougaard Signe Sveegaard Aarhus Universitet, Institutionen för Biovetenskap Datum: 2017-09-01 Kvalitetssäkring: Susanne Boutrup (DCE) & Ramböll

1. Bakgrund och omfattning Nord Stream 2 AG lämnade i september 2017 in en ansökan om anläggande och drift av naturgasledningssystemet Nord Stream 2. Efter komplettering av ansökan i februari 2017 skickades ansökan på publik remiss. Under den publika remissrundan har ett antal frågor lyfts av olika myndigheter i Sverige. En del av dessa avser möjlig negativ påverkan på marina däggdjur under anläggning och drift av rörledningssystemet (bestående av två rörledningar). Målsättningen med denna PM är att besvara dessa frågor i enlighet med den senaste forskningen om Östersjöns marina däggdjur och den antropogena påverkan på dessa samt nya beräkningar på denna påverkan. Denna PM bör inte läsas separat utan bör ses som ett tillägg till Miljöredovisningen och i synnerhet bakgrundsrapporterna om marina däggdjur (Sveegaard et al. 2016; Teilmann et al. 2017). De frågeställningar som lyfts när det gäller den svenska delen av Nord Stream 2 beskrivs i remissvar som lämnats av de svenska myndigheterna (Länsstyrelserna i Gotland, Kalmar och Skåne län samt Havs- och Vattenmyndigheten). Frågorna som väcks gäller en möjlig påverkan på tumlare i ett befintligt Natura 2000-område: Sydvästskånes utsjövatten, samt i ett föreslaget utvidgat Natura 2000-område: Hoburgs Bank och Midsjöbankarna. I och med att Sydvästskånes utsjövatten ligger mer än 37 sjömil från den föreslagna rörledningen och därför sannolikt inte kommer att påverkas av rörledningen behandlas endast området Hoburgs Bank och Midsjöbankarna här. Nedan omnämns detta område helt enkelt som "Natura 2000-området". Tre olika typer av påverkan på tumlare beskrivs i remissvaren: En möjlig "barriäreffekt" på grund av buller och vibrationer under driften av rörledningen. Upprepade störningar på individernas naturliga beteende. Maskering av kommunikation och andra ljud av på grund av undervattensbuller. Ordningen ovan syftar enbart som referens och utgör inte någon indikering av prioritet eller mått av påverkansgrad. Remissvaren tar också upp problem med ökat sedimentspill och ökad turbiditet. För detta hänvisar vi till bedömningen för marina däggdjur (Sveegaard et al. 2016), då ingen ny forskning har gjorts tillgänglig och slutsatserna från Miljöredovisningen således fortfarande är giltiga. Den möjliga påverkan diskuteras i avsnitten nedan. Det geografiska område som i huvudsak berörs är det ovan nämnda Natura 2000-området även om en stor del av diskussionen nedan om påverkan är av generell karaktär. Denna bedömning är i huvudsak relevant om det planerade anläggningsarbetet utförs under sommarmånaderna (den period då tumlare samlas och fortplantar sig i Natura 2000-området). Den preliminära tidsplanen för anläggningsarbetet inom Natura

AARHUS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOVETENSKAP 2000-området är emellertid från slutet av 2018 till början av 2019, dvs. utanför tumlarnas fortplantningsperiod. Sida 3/24 2. Relevanta avsnitt från remissvaren Nedan finns centrala utdrag från remissvar som är relevanta för marina däggdjur. Länsstyrelsen Skåne Bilaga 9 [till Miljöredovisningen] beskriver (9.1) att bullret från gasledningen i drift endast är hörbart för de marina däggdjur som är mycket nära ledningen och att effekten är irreversibel, långvarig, men lokal. Även om bedömningen är att ljudets intensitet och magnitud är låg saknas det en analys av om gasledningen, i drift, kan väntas ha en barriäreffekt på de olika arternas rörelsemönster och utbredning. Denna fråga relaterar till en möjlig "barriäreffekt" på grund av buller och vibrationer under driften av rörledningen (räknas upp som första punkt ovan) och diskuteras i avsnitt 4 nedan. Länsstyrelsen Gotland När det gäller buller från rörledningsarbete betraktas inte risken för permanent eller temporär hörselskada vara den största utmaningen. Istället vill Länsstyrelsen framhäva att skrämseleffekten, som sker vid mycket lägre bullernivåer, är ett större hot mot tumlaren och måste tas i beaktning. Väster om Natura 2000-området ligger den mest trafikerade farleden samtidigt som rörläggningen kommer att ske på öster sida och med planlagd trafik av anläggningsfartyg mellan bankarna. Med tanke på den kumulativa effekten av undervattensbuller är Länsstyrelsen oroad över att under anläggningsfasen, som överlappar med viktiga tidsperioder i tumlarens livscykel, kommer tumlaren att störas i den omfattningen att den kan komma att undvika stora delar av området. Detta i sin tur skulle kunna ha en negativ påverkan på populationsnivån. Länsstyrelsen önskar också att framhäva parningssäsongen (juni-augusti) som en tidsperiod där tumlaren är särskilt känslig för undervattensbuller som kan maskera deras kommunikation. Två orosmoment väcks här: upprepad störning av tumlarnas naturliga beteende orsakat av anläggningsfartygen (punkt 2 ovan) och en möjlig maskering av kommunikation och andra ljud av undervattensbuller, även från fartygen (punkt 3 ovan). Dessa frågor behandlas i avsnitt 5 respektive 6. HaV (Havs- och Vattenmyndigheten) HaV anser att anläggningsarbeten inom det föreslagna utvidgade Natura 2000- området under den känsliga perioden för tumlare ska undvikas. De månader som

AARHUS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOVETENSKAP är lämpligast för rörnedläggning samt efterföljande bottenarbeten är november till och med mars. HaV bedömer inte att arbetena är av den sorten att fysiska skador kan uppkomma på individer, men bedömer att störningar av djurens beteende kan uppkomma. Vid upprepade störningar av djurens beteende, så som födosök, kommunikation eller digivning, kan enskilda individers överlevnadskraft minska. T.ex. har studier visat att kommunikationsavståndet mellan hona och kalv kan påverkas negativt av undervattensbuller. Undervattensbuller kan också maskera andra ljud i omgivningen, som kan vara viktiga för tumlaren att kunna lyssna av.... HaV anser att även kortfattiga störningar på enstaka individer kan orsaka skada på populationen som helhet i detta fall, där varje individ måste tillräknas mycket stort värde. Sida 4/24 Den fråga som väcks här är i huvudsak identisk med de frågeställningar som lyfts av Länsstyrelsen Gotland och behandlas således nedan i avsnitt 5 och 6. Länsstyrelsen Kalmar Den föreslagna rörledningen kommer att passera igenom ett område mellan Norra och Södra Midsjöbanken anses vara en viktig samlingspunkt och det viktigaste området under parningstiden för Östersjötumlare. Anläggningsrelaterade arbeten som rörläggning, dikning och stenläggning kommer att orsaka undervattensbuller som kan påverka marina däggdjur på flera olika sätt: de kan bland annat orsaka fysiska skador och skador på hörselorganen, störningar i djurens beteende och maskering av andra ljud. Med hänsyn till kumulativa effekter av undervattensbuller anser Länsstyrelsen att det kan finnas en risk för att tumlare kommer att försöka undvika områdena där aktivitet pågår på grund av högre bullernivå. Även om risken för permanent eller temporär hörselskada inte förväntas vara särskilt stor, bör skrämseleffekten, som sker vid mycket låga bullernivåer, tas i beaktning. Tre olika områden berörs här: hörselskador, störningar och maskering. Hörselskador behandlas i Miljöredovisningen och i bakgrundsrapporten (Sveegaard et al. 2016) och behandlas inte vidare här. Störningar och maskering diskuteras nedan i avsnitt 5 och 6. 3. Kortfattad beskrivning av Nord Stream 2-projektet (endast relevanta arbeten) Anläggningen av Nord Stream 2 i Natura 2000-området kommer att involvera följande planerade arbeten som kan ha en potentiell påverkan på tumlare:

AARHUS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOVETENSKAP Ökad fartygstrafik Rörläggning Dikning Stenläggning Sida 5/24 Det är viktigt att observera att Nord Stream 2 inte förväntar sig att det kommer att behövas någon stridsmedelsröjning inom det föreslagna Natura 2000-området. Projektet har vidtagit extra åtgärder för att minimera risken för stridsmedelsröjning i området genom att ansöka om en bred korridor som möjliggör en sträckning runt sådana objekt. Om stridsmedelsröjning utförs inom det föreslagna Natura 2000- området måste en separat bedömning av påverkan göras eftersom den inte ingår här. Den nuvarande föreslagna tidsplanen av anläggningsarbetena inom Natura 2000- området sträcker sig från slutet av 2018 till början av 2019, dvs. utanför tumlarnas fortplantningssäsong och utanför sommarperioden när tumlarna samlas i Natura 2000-området. Däremot behandlar denna bedömning ett scenario där anläggningsarbeten utförs under sommaren. Planerade anläggningsarbeten i svenskt vatten kommer att begränsas både i tidsmässig och rumslig omfattning på varje specifik plats. Se Figur 1 för översiktskarta.

AARHUS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOVETENSKAP Sida 6/24 Figur 1 Översikt över de planerade arbetena i den svenska delen av Östersjön längs rörledningens sträckning. Det nya Natura 2000-området Hoburgs Bank och Midsjöbankarna är markerat. Fartygstrafik För Nord Stream 2 har det planerats att i genomsnitt fyra hjälpfartyg per dag ansluter till anläggningsområdet under rörläggningen (inklusive rörförsörjning). Under det befintliga naturgasledningssystemet Nord Streams anläggande (2009-2012) utfördes rörläggningen med ett ankarpositionerat rörläggningsfartyg och under denna period deltog tolv andra fartyg i konstruktionsarbetet. Nord Stream 2 kommer att använda dynamiskt positionerade rörläggningsfartyg som innebär att färre stödfartyg behövs. Slite på Gotland och Karlskrona användes under Nord Stream som omlastningsplatser för rör. Detta är inte fallet för Nord Stream 2, då Karlshamn huvudsakligen kommer att leverera rör. Antalet fartyg kommer däremot att vara ungefär detsamma. Om stenläggning behövs inom Natura 2000-området kommer det bara att användas ett fartyg på grund av de begränsade mängderna som behövs i eller i närheten av området.

AARHUS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOVETENSKAP Som beskrivet ovan är fartygstrafiken under rörläggningen mer eller mindre jämförbar med det antal fartyg som användes under Nord Stream i området kring det nya Natura 2000-området Hoburgs Bank och Midsjöbankarna och det går således att använda AIS-data för Nord Stream som en konservativ uppskattning av den fartygstrafik som kan förutses för Nord Stream 2. Under Nord Stream användes i genomsnitt 3,3 fartyg per dag år 2011 och 2012. Antalet fartyg som användes varierade dock över året och 80 % av fartygstrafiken (ankarpositionerat rörläggningsfartyg, undersökningsfartyg, rörförsörjningsfartyg, ankarhanteringsfartyg) förekom under utläggningen av rör från januari till mars (i genomsnitt 5,4 fartyg per dag). Sida 7/24 Rörläggning Rörläggningen är för närvarande planerad från slutet av 2018 till början av 2019. I Natura 2000-området kommer rörläggningen att utföras under 24 timmar per dygn och rörläggningsfartyget kommer att röra sig framåt kontinuerligt. Rörläggningen förväntas röra sig med en hastighet på 2,5 km/dag (dvs. ca 56 dagar per rörledning). Detta är kortare tid än rörläggningen under Nord Stream där det tog rörläggningsfartyget Castoro Sei 64 dagar per rör. De störningsmodeller som presenteras i avsnitt 4 utgör således en konservativ infallsvinkel eftersom den baseras på 64 dagar med fartygstrafik under rörläggningen ingår. Dikning Dikning (plogning) förväntas genomföras i Natura 2000-området. För närvarande beräknas en sträcka på 72 km och en varaktighet på 10 dagar med en genomsnittlig hastighet på 7 km/dag (Figur 1). Stenläggning Ingen stenläggning är planerad i Natura 2000-området. Ett eventuellt behov av punktvis stenläggning på begränsade platser kan däremot inte uteslutas, i synnerhet om enbart dikning är otillräckligt för att säkerställa stabiliteten för rörledningarna (samt för stöd för kabelkorsningar etc.) 4. Möjliga barriäreffekter på grund av rörledningsbuller Potentiell påverkan av buller från när rörledningarna är i drift bedömdes i bakgrundsrapporten till Miljöredovisningen (Sveegaard et al. 2016): Det buller som, på grund av gasflödet, avges från själva rörledningen förväntas vara av mycket låg intensitet och endast vara hörbart av marina däggdjur när de vistas mycket nära rörledningen och nära kompressorstationen. Påverkan är irreversibel och långsiktig, men lokal. Intensiteten och storleken på påverkan är li-

AARHUS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOVETENSKAP ten och konsekvensens övergripande betydelse i svenska och danska vatten bedöms därför som försumbar. Sida 8/24 Denna bedömning utvecklas och stöds vidare nedan. Det finns väldigt få studier av bullernivåer från rörledningar i drift och potentiella barriäreffekter på grund av buller är bristfälligt dokumenterade. I anslutning till bedömningen av Nord Stream-rörledningen modellerades det buller som spreds från rörledningen (Nord Stream 2009). Detta gjordes på fyra olika avstånd från kompressorstationen i Ryssland och resultaten visas i Figur 2. Bullret kvantifierades som utspridd bullerkraft i modelleringen. Denna kraft kan omvandlas till ljudtrycksnivåer samtidigt som man är medveten om att energiflödesdensiteten I genom ett område på 1 m 2 ges som: I = p2 ρc Ekv. 1 där p är trycket och ρc är den akustiska impedansen. Om ytområdet arrangeras om och justeras till en 1 m lång cylinder med radien 1 m runt gasledningen blir ljudtrycksnivån Leq: L eq = 10 log 10 (p 2 ) = L w + 10 log 10 ( ρc 2π ) Ekv. 2 Anta att ρc = 1,5 106 kgm-2s-1 så ger detta en korrigeringsfaktor på 54 db vilket lades till de modellerade nivåerna från Nord Stream (Nord Stream 2009) för att få en ljudtrycksnivå som står i relation till 1 µpa. De modellerade ljudtrycksnivåerna kan jämföras med faktiska mätningar som gjorts från en rörledning i drift (Figur 3, Secret Cove, British Columbia, Glaholt et al. 2008). Denna rörledning hade en mindre diameter än Nord Stream och bullernivåer mättes nära kusten och således också nära kompressorstationen. Det exakta avståndet till kompressorstationen anges inte men antas vara några tiotals km.

AARHUS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOVETENSKAP Sida 9/24 Figur 2 Modellerade bullernivåer 1 m över Nord Stream-rörledningen (Nord Stream, 2009) på olika avstånd från kompressorstationen tillsammans med bullernivåer som registrerats från en faktisk rörledning; Secret Cove (Glaholt et al. 2008, från Figur 3 nedan). I och med att mätningarna gjordes nära kompressorstationen bör de jämföras med det modellerade bullret på 20 km-punkten medan de mer avlägsna positionerna (493 km och 1 135 km) är mer indikerande för de nivåer som kan förväntas från Nord Stream 2-rörledningen i Natura 2000- området. Observera att rörledningen vid Secret Cove inte hade något korrosionsskydd av betong. Förekomsten av en sådan betongbeklädnad beräknas minska bullret med minst 15 db jämfört med ett tillstånd utan beklädnad (Glaholt et al. 2008).

AARHUS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOVETENSKAP Sida 10/24 Figur 3 Uppmätta bullernivåer och tillhörande återgivning av högfrekvensområden av förväntat undervattensbuller för havets tillstånd 0 och 1. Pilar anger den högfrekventa (15 khz) och den lågfrekventa "tonala" bullerkomponenten från Secret Cove-ledningen i British Columbia. Mätningarna gjordes i grunda vatten nära kusten och således nära kompressorstationen. Rörledningen bestod av två järnrör som ligger nära varandra med en ytterdiameter på 25 cm. Mätningar av buller i omgivningen som registrerades längre bort från rörledningen ingår också. From Glaholt et al. (2008). Det uppmätta bullret från Secret Cove-rörledningen var lägre än de modellerade nivåerna från Nord Stream, även vid en punkt 20 km från kompressorn. Detta trots avsaknaden av korrosionsskydd i betong som, enligt Glaholt et al. (2008), skulle sänka det utspridda bullret med åtminstone 15 db. Rördiametern i Secret Cove är emellertid betydligt mindre än rörledningarna i Nord Stream. De absoluta bullernivåerna är dock hursomhelst av liten betydelse när det gäller påverkan. Det är endast när de jämförs med de omgivande bullernivåerna som den möjliga påverkan på marina däggdjur kan bedömas. Bullernivåerna från rörledningen vid Secret Cove innehöll uttalade toppar med låga frekvenser (den högsta frekvensen med en tydligt urskiljbar topp var 320 Hz) medan inget buller med högre frekvenser kunde tillskrivas rörledningen (Glaholt et al. 2008). En studie av buller från Nord Stream-ledningen i drift, Lindfors et al. (2016) analyserade upptagningar av bullernivåer på tre olika platser i Finska viken i närheten av Nord Stream-rörledningen. Väldigt höga bullernivåer från fartygstrafik registrerades

AARHUS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOVETENSKAP på alla tre stationerna och därför kunde rörledningsbullret inte upptäckas i någon av upptagningarna. Sida 11/24 Mer relevant för Natura 2000-området är dock de ljudmätningar som gjorts av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) (Johansson & Andersson 2012). De registrerade omgivningsbuller på flera stationer i Midsjöbanksområdet varav några ligger nära den föreslagna placeringen av Nord Stream 2. Figur 4 visar resultaten av mätningarna under förhållanden där det inte fanns några fartyg inom 9 km från den mätstationen (enligt bedömning av AIS-data) samt under olika vindhastigheter. Även det genomsnittliga bullerspektrumet visas för stationen (dvs. inklusive ett variabelt bidrag från passerande fartyg) från perioden för nulägesbeskrivningen förutom när anläggningsarbetet på Nord Stream-rörledningen ägde rum. Figur 4 Modellerade bullernivåer 1 m från Nord Stream-rörledningen (Nord Stream, 2009) på avstånd långt borta från kompressorstationen, likt situationen i Natura 2000-området (cirka 800-900 km från kompressorn). Dessutom visas även bullerspektra uppmätta under lugna förhållanden (inga fartyg inom 9 km från mätstationen) och genomsnittligt omgivningsbuller (inklusive fartyg), alla vid station B1 som ligger nära den föreslagna Nord Stream 2-rörledningen (ungefär 900 km från kompressorn) och inne i Natura 2000-området (Johansson & Andersson 2012). När dessa mätningar på omgivande buller jämförs med de modellerade nivåerna från Nord Stream (2009) är det tydligt att det modellerade bullret är 20 db eller mer under omgivande bullernivåer och därför helt ohörbart, inte ens under de lugnaste förhållandena. Denna slutsats stöds ytterligare av mätningar gjorda nära Nord Streamrörledningen i Finska viken (Lindfors et al. 2016). Mätningar vid tre undervattensstationer i närheten av de existerande rörledningarna kunde inte upptäcka något bul-

AARHUS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOVETENSKAP ler som kunde härledas till dessa. Istället dominerades bullret av fartyg från den närliggande farleden. Sida 12/24 Detta innebär att potentialen för att buller från rörledningen i drift skulle störa tumlarnas migration och spridning verkar vara synnerligen liten eftersom rörledningsbullret endast förekommer på mycket låga frekvenser och sannolikt är ohörbart för tumlare och dessutom sannolikt maskeras helt av omgivningsbullret även mycket nära rörledningen. 5. Beteendemässiga reaktioner på störningar från fartyg hos tumlare Beteendereaktioner på buller bedömdes i bakgrundsrapporten till Miljöredovisningen (Sveegaard et al. 2016): Buller från stenläggningen användes som ett mått för anläggningsrelaterat buller från fartyg i allmänhet, eftersom stenläggning anses vara en av de bullrigaste aktiviteterna i projektet (med undantag för bortröjning av stridsmedel). Beteendereaktioner på undervattensbuller från stenläggning and andra fartygsrelaterade aktiviteter runt rörledningen förväntas endast i fartygens omedelbara närhet och förblir endast under den tiden som fartygen är närvarande. Varaktigheten är således tillfällig och utbredningen lokal. Störningen bedöms vara av liten betydelse. Sannolikt är störningarna är liknande omfattning som störningen från passerande handelsfartyg, vilka förekommer frekvent utmed rörledningens dragning (se figur 8.1). Intensiteten och påverkans omfattning från fartygsbuller och stenläggning bedöms därför med liten omfattning och en övergripande liten betydelse. Detta avsnitt utvecklar denna bedömning och adderar stöd för slutsatsen. Natura 2000-området Hoburgs Bank och Midsjöbankarna är kraftigt trafikerat av stora lastfartyg och passagerarfärjor. Alla dessa fartyg ger ifrån sig undervattensbuller och stör sannolikt beteendet hos tumlare i närheten i någon omfattning (Hermannsen et al. 2015). Det finns dock väldigt lite information om tumlares beteende som en reaktion på fartygsbuller. Studier på tumlare i fångenskap antyder att de reagerar på bullrets högre frekvenser, över 1 khz och på låga nivåer, L eq runt 130 db re. 1 µpa (Dyndo et al. 2015). Andra studier av buller från olika handelsfartyg i yttre Östersjön, har visat att det finns betydande energi i bullret även för ultraljudsfrekvenser upp till åtminstone 100 khz och upp till avstånd på minst 1 km (Hermannsen et al. 2015). Båda indikerar att tumlare kan reagera på fartyg på längre avstånd, kanske flera kilometer bort. Det som talar emot väldigt långa reaktionsavstånd är det faktum att en del av de hårdast trafikerade vattnen i västra Östersjön, till exempel Kadettrännan,

AARHUS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOVETENSKAP Stora Bält, norra Sundet och Skagens norra udde, också är några av de områden där de högsta beståndstätheterna av tumlare återfinns (Sveegaard et al. 2011). Sida 13/24 En nyligen utförd studie av tumlare i Bosporen visade att det är mer sannolikt att tumlare ändrar sitt beteende, till exempel från födosök på ytan eller övergång till dykning, om fartyg befinner sig inom en radie på 400 m från tumlarna. Dessutom har fartygets hastighet och avstånd en betydande effekt på sannolikheten för att tumlarna visar en reaktion (Bas et al. 2017). Sådana förändringar i beteende indikerar att fartyg påverkar djuren på nära håll, men studien upptäckte ingen övergripande signifikant påverkan på störningen av djurens kumulativa beteendemönster (på dygnsbasis, dvs. den totala tiden som spenderas på olika typer av beteende). Korrelationen mellan simhastigheten och sannolikheten för att tumlarna visar en reaktion i sin simriktning illustreras i Figur 5. Denna visar att det oavsett hastighet är en liten sannolikhet (<10 %) att det uppstår en beteendemässig reaktion om båten är mer än 400 m bort och dessutom att i och med att hastigheten ökar från långsam (<3 knop) till snabb (>9 knop), ökar sannolikheten för reaktion på 200 m avstånd från ungefär 10 % till 40 %. Figur 5 Sannolikhet för att tumlare uppvisar en reaktion mot fartyg genom att ändra sin simriktning som en funktion av avståndet till närmaste fartyg för långsamma (<3 knop, heldragen linje), medelsnabba (3-9 knop, streckad linje) och snabba (>9 knop, punktad linje) fartyg. Linjerna representerar de anpassade värdena för den bäst anpassade generaliserade linjära modellen. Spridningen av avståndsvärden för reagerande och ickereagerande tumlare visas av det övre och undre mattdiagrammet, respektive. n = 305 (Från Bas et al. 2017). Det finns inga liknande studier för Östersjö-tumlare eller ens för tumlare i de danska sunden och därför är det inte känt om samma avstånd gäller för tumlare i Östersjön. Som en försiktighetsåtgärd i modelleringen i avsnitt 4.1-4.2 har det antagits att alla tumlare inom 200 m från ett fartyg störs.

AARHUS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOVETENSKAP 5.1 Uppskattning av aktuell habitatförlust på grund av fartygstrafik Sida 14/24 Med utgångspunkt från AIS data över fartygen och en uppskattning av den effektiva störningsradien för fartyg går det att uppskatta habitatstörningen. Habitatstörningen (HD) uttrycks som förhållandet mellan det störda området och Natura 2000- områdenas totala yta. Detta förhållande kan antingen uttryckas som habitatstörning som en funktion av tid eller som en funktion av geografiska koordinater. Den aktuella störningsnivån uppskattas med hjälp av två representativa prov med AIS-registreringar från handelsfartyg i Natura 2000-områden. Varje prov ägde rum under en vecka, ett från februari 2014 och ett från juli 2014. Individuella fartygspositioner (632 från februari, 644 från juli) omvandlades till UTM-projicering (Universal Transverse Mercator) separerade till passager genom Natura 2000-området och ny provtagning enligt en gemensam och regelbunden tidsskala med en position var 10:e minut. Rutnätets upplösning var 50x50 m. För varje tidssteg om 10 minuter beräknades störningen på habitatet som: HD(t) = störda rutnätsceller vid tiden t/totalt antal rutnätsceller i Natura 2000-området, där en cell räknades som störd om mitten av cellen var närmare ett fartyg än den effektiva störningsradien (r eff). Resultaten visas i Figur 6. Figur 6 Habitatstörningsfaktor (HD) beräknad med utgångspunkt från AIS-härledd fartygstrafik under två representativa veckor i februari respektive juli 2014. HD uttrycker fraktionen av Natura 2000-områdenas totala yta som vid varje given tidpunkt (upplösning 10 minuter) är inom 200 m från ett eller flera fartyg och således betraktas som störd (för tumlare). Habitatstörningen fluktuerar avsevärt med tiden. Den når dock aldrig noll eller nära noll vilket är en indikering på det faktum att ett eller flera fartyg alltid befinner sig inom Natura 2000-området. Den genomsnittliga habitatstörningen för de två slump-

AARHUS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOVETENSKAP vis valda veckorna är väldigt lika även om den är något högre på sommaren vilket indikerar en mycket låg säsongsmässig variation i fartygstrafiken under året. Detta är i sin tur förmodligen en återspegling av att de relativt stora fartygen inte påverkas av väder och is längre in i Östersjön, vilket resulterar i en mycket liten årlig variation i fartygstrafiken. Sida 15/24 Den rumsliga habitatstörningen på rutnätscellen i kolumn i och rad j beräknades som: HD(i,j) = antal 10-minutersintervall där cellen stördes/det totala antalet observationsintervaller där störningen definierades som för HD(t) ovan. Resultaten visas i Figur 7. Figur 7 Habitatstörningsfaktor (HD) beräknad med utgångspunkt från AIS-härledd fartygstrafik under två representativa veckor i februari respektive juli 2014. HD i den rumsliga formeln uttrycker den tidsfraktion (av en vecka) där varje rutnätscell (50x50 m) var inom 200 m från ett eller flera fartyg och betraktades således vara störda (för tumlare). Det två kartorna visar tydligt att den huvudsakliga störningen förekommer i farlederna genom området: de mest trafikerade huvudfarlederna genom den nordvästra delen av området och den mindre trafikerade djupvattensfarleden genom den centrala delen. Det slutgiltiga genomsnittet för habitatstörningen, HD, bedöms vara genomsnittet för antingen HD(t) eller HD(i,j) då de två resultaten är identiska. HD kan dessutom uppskattas på ett enklare sätt utan rumslig modellering och simulering med utgångspunkt från följande ekvation:

AARHUS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOVETENSKAP HD = πr eff 2 dn ta Ekv. 3 Sida 16/24 Där r eff är det effektiva störningsområdet, d är den genomsnittliga tid som det tar för ett fartyg att passera genom området, T är det bedömda tidsintervallet (en vecka i detta exempel), N är det totala antalet fartyg som passerar och A är Natura 2000- områdets totala area. I båda fallen uttrycker HD den genomsnittliga andelen av den totala ytan där tumlare störs på grund av närvaron av fartyg. Uppskattningar av störningen visas i Tabell 1. Tabell 1 Habitatstörningsförhållande, vilket uttrycker den genomsnittliga fraktionen av Natura 2000-området som bedöms vara otillgängligt för tumlare på grund av fartygsstörningar. Uppskattningar ges för sommar och vinter och är beräknade med två olika metoder: rumslig modellering och baserat på genomsnittlig passagetid för fartyg (ekvation 3 ovan). Vinter Sommar HD baserad på modellering 0,00020 0,00021 HD baserad på ekvation 3 0,00024 0,00025 5.2 Kumulativ habitatförlust som orsakas av rörläggningsfartyget, försörjningsfartyg och dikningsfartyget Samma beräkning som ovan kan upprepas för anläggningsfartyg som rör sig långsamt (inklusive rörläggningsfartyg, försörjningsfartyg och plogningsfartyg), vilket ger den inkrementella (kumulativa) påverkan från anläggningen av rörledningen. Utgångspunkten för beräkningen var den AIS-information som erhölls under anläggningen av Nord Stream-rörledningen. En passage av rörläggningsfartyget (Castoro Sei) genom Natura 2000-området valdes. Denna passage började den 1 januari 2012 och varade 64 dagar. Under denna period deltog ytterligare 12 fartyg i arbetet. Den kombinerade habitatstörningen på grund av passagen av Castoro Sei och försörjningsfartygen beräknades på samma sätt som för handelsfartygen. Bullernivåerna runt rörläggningsfartygen var tydligt förhöjda under anläggningen, vilket dokumenterades av övervakningsprogrammet (Johansson & Andersson 2012). Mätningar omkring 1,5 km från rörledningskorridoren indikerar en förhöjning i lågfrekvensområdet (under 3 khz) på omkring 20 db, jämfört med nulägesnivåerna. Mätningarna indikerar att det buller som genererades av Castro Sei, som färdades långsamt, var högre än från ett vanligt likvärdigt stort fartyg som färdades långsamt. Å andra sidan var det jämförbart, sett till karaktäristik och nivå, med bullret från ett handelsfartyg som färdades snabbt (15-20 knop) (Johansson & Andersson 2012). Baserat på dessa observationer sattes reaktionsavståndet för tumlare till 200 m, likt de handelsfartyg som modellerades ovan.

AARHUS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOVETENSKAP Sida 17/24 Figur 8 Rörläggningsfartygets och försörjningsfartygens bidrag till habitatstörningsfaktorn beräknades med utgångspunkt från faktiska rörläggningsarbeten under anläggningen av Nord Stream. Skalorna är identiska med skalorna i Figur 6 och Figur 7 och de är följaktligen direkt jämförbara. Habitatstörningen är väldigt konstant under större delen av anläggningsperioden (Figur 8) vilket återspeglar rörläggningsfartygets långsamma men kontinuerliga rörelse genom området. Två perioder i början visar minskningar i störningen, sannolikt på grund av dåligt väder och påföljande stopp av anläggningsarbetena. Minskningen av störningen mot slutet av perioden är sannolikt en återspegling av att de försörjningsfartyg som arbetar omkring rörläggningsfartyget börjar röra sig ut från området tillsammans med allt kortare pendlingssträckor för de servicefartyg som åker fram och tillbaka mellan hamnarna och rörläggningsfartyget. Med utgångspunkt från kartan är det uppenbart att även om det var en väldigt hektisk trafik till och från rörläggningsområdet är den huvudsakliga störningsfaktorn själva rörläggningsarbetet som flyttar sig långsamt framåt. Den störning som uppskattades på grund av rörläggningsarbetet kan jämföras med den förutsedda störningen på grund av farlederna som beräknats nedan (Tabell 2). I och med att det är en begränsad överlappning mellan rörledningens och farledernas utrymme (under korsningen av djupvattenleden och parallellt med farleden sydöst om Hoburgs Bank) adderas helt enkelt de två bidragen. Detta skulle i värsta fall kunna ge en liten överskattning av den kumulativa påverkan eftersom Nord Streamfartygen rör sig in i ett område där andra fartyg befinner sig. Tabell 2 Kumulativ ökning av habitatstörningen, enligt beräkningen ovan, och den genomsnittliga fraktionen av Natura 2000-området som bedöms vara otillgängligt för tumlare på grund av fartygsstörningar. Vinter Sommar HD reguljär sjöfart 0,00020 0,00021 HD Nord Stream 0,00005 0,00005 HD totalt 0,00025 0,00026 Kumulativ ökning 25 % 24 %

AARHUS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOVETENSKAP Den beräknade störning som orsakas av befintlig sjöfart i området är väldigt låg och verkar inte förändras mycket mellan sommar och vinter. I genomsnitt förväntas mindre än 1/1 000 av Natura 2000-området störas av fartyg. I relativa termer uppskattas anläggningen av Nord Stream ha orsakat en ökning i störningar med omkring 25 % utöver störningen från reguljär sjöfart. I och med att de absoluta nivåerna är väldigt låga var den kombinerade störningen fortfarande så låg att det är svårt att argumentera för att denna ökning möjligen skulle kunna ha omsatts till någon betydande negativ påverkan på den lokala populationen av tumlare. Sida 18/24 Störningen från anläggningen av Nord Stream 2 förväntas vara annorlunda gentemot störningen som orsakades av Nord Stream. Det faktum att anläggningsarbetet kommer att utföras under en kortare tid kommer att minska den totala påverkan. Medan anläggning pågår kan habitatstörningen vara jämförbar med vad som modellerats ovan, men påverkans varaktighet blir mindre och följaktligen den totala påverkan mindre. Andra typer av fartyg kommer att användas vid anläggningen av Nord Stream 2. Mest betydande kommer sannolikt frånvaron av ankarpositionerade fartyg att vara, då rörläggningsfartyg för Nord Stream 2 kommer att vara dynamiskt positionerade. Detta kommer å ena sidan att reducera antalet fartyg, vilket igen minskar störningen, men å andra sidan är propellrarna som används vid dynamiskt positionering kända för att vara bullriga, även om det inte är väl studerat. Sammantaget bedöms den kumulativa störningsökningen orsakad av närvaron av Nord Stream 2- fartyg inne i Natura 2000-området troligtvis vara likvärdig eller mindre än vad som orsakades vid anläggandet av Nord Stream. 6. Maskering av tumlarnas ekolokaliseringssystem och kommunikation på grund av fartygsbuller Maskering av ljud från tumlare genom fartygsbuller berördes bara lätt i bakgrundsrapporten till Miljöredovisningen (Sveegaard et al. 2016): Den nuvarande kunskapsnivån om förhållanden där maskering sker utanför strikt experimentella grunder och hur maskering påverkar individens kortsiktiga och långsiktiga överlevnad är emellertid inte möjligt att bedöma, förutom att notera att hörbarhetszonen kan användas som en väldigt försiktig indikator för den möjliga omfattningen av maskeringszonen. Maskering orsakad av anläggningsbuller har därför bedömts som försumbar påverkan. Denna bedömning är vidare utvecklad här nedan. Högt buller har förmågan att maskera mottagning av svagare ljud som är viktiga för tumlarna. Dessa ljud kan vara djurets egna ekolokaliseringssignaler, kommunikationssignaler från andra tumlare, inklusive mellan moderdjur och kalv (Clausen et al. 2010) eller andra ljud som djuren kan använda för att hitta byten eller navigera. Stu-

AARHUS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOVETENSKAP dier på tumlare i fångenskap har visat att för att maskering ska förekomma krävs det att det finns en överlappning både när det gäller tids- och frekvensområdet mellan bullret och ljudet i fråga. Detta innebär att för att maskering av ekolokaliserings- och kommunikationsljud ska äga rum måste bullret ha en betydande energi i frekvensområdet runt 130 khz, dvs. det frekvensband som används av tumlare vid ekolokalisering (Villadsgaard et al. 2007) och kommunikation (Clausen et al. 2010). Buller från fartygstrafik och anläggningsarbete ligger till en övervägande del inom de väldigt låga frekvenserna (t.ex. McKenna et al. 2012; Hermannsen et al. 2015) men det kan innehålla betydande energi över de omgivande bullernivåerna även på högre frekvenser och därför också inom frekvensområdet för tumlarläten. De högre frekvenserna fortplantas dock inte iväg långa distanser från fartyget på grund av att ökningen av absorption ökar med frekvensen. Sida 19/24 Buller från anläggningsarbetena uppmättes under anläggandet av Nord Stream (Johansson och Andersson, 2012). De utförde mätningarna på havsbotten ungefär 1,5 km från rörledningen och registrerade buller från både rörläggningsfartyget (Castoro Sei) och den efterföljande dikningen (plogning). De rapporterade höjda nivåer under båda arbetena jämfört med bakgrundsnivåerna presenteras i Tabell 3. Tabell 3 Mätningar av buller under anläggningen av Nord Stream uppmätt 1,5 km från rörledningen och jämfört med omgivningsförhållandena på samma plats. Bandbredden för inspelningarna var 25 Hz - 3 khz och enheten är db re. 1 µpa. Från Johansson och Andersson (2012). L95 och L5 är percentiler och de indikerar således de nivåer som överstiger 95 % respektive 5 % av tiden. Bullerkälla Genomsnitt L95 L5 Omgivande 110,9 99,2 116,6 Rörläggning 130,5 121,4 134,0 Dikning 126,0 118,7 129,8 Bullernivåerna ökade betydligt under anläggandet, ungefär 20 db, något mindre för dikning än för rörläggning. Alla tre indikatorerna (genomsnitt och två percentiler) verkar vara lika påverkade vilket indikerar att hela bullersystemet har ökat med 20 db. Tyvärr begränsades registreringarnas bandbredd till 3 khz och det är därför okänt i vilken utsträckning bullernivåerna ökade till högre frekvenser och viktigast av allt till över 100 khz. Det är sannolikt att det fanns energi även i detta frekvensband vilket således ger potential för maskering. Mätningar vid en annan mätstation, ungefär 25 km från rörledningen, visade marginellt högre nivåer under anläggningsarbetena jämfört med omgivningen för rörläggningen vilka möjligen delvis kan tillskrivas anläggningsarbetena (Johansson & Andersson 2012).

AARHUS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOVETENSKAP Även om det finns en potentiell risk för att maskering kan förekomma på grund av buller från anläggningsarbetena, då buller ovan omgivningen och i det relevanta frekvensområdet runt 130 khz sannolikt kommer att vara närvarande, är det i det närmaste omöjligt att kvantifiera maskeringsnivån. Likaså är det nära nog omöjligt att kvantifiera maskeringsnivån på grund av den befintliga fartygstrafiken genom Natura 2000-området. Alla försök att jämföra de två skulle vara ännu svårare. Även om en del författare har försökt kvantifiera den möjliga maskeringsnivån genom index som avståndsreduceringsfaktor (Møhl 1980) eller på något annat sätt (Clark et al. 2010), kräver sådana kvantifieringar en mycket bättre beskrivning av omgivningsbullret och maskeringsbullret än vad som är tillgängligt, och bygger fortfarande på dåligt grundade antaganden om själva maskeringen. Sida 20/24 Istället för ett kvantitativt tillvägagångssätt för att adressera maskering presenteras därför överväganden baserade på sunt förnuft. Dessa överväganden relaterar till den sannolika omfattningen av maskering, den sannolika rektionen från tumlare till maskeringen och de potentiella konsekvenserna av denna maskering. Maskering är ett naturligt fenomen som inträffar hela tiden Maskering inträffar varje gång omgivande buller (naturligt eller konstgjort) överstiger hörselgränsen inom frekvensområdet. Detta innebär att tumlare, precis som alla andra djur med känslig hörsel, kan begränsas i deras ekolokalisering och deras kommunikationsdistanser på grund av omgivande ljud snarare än att deras absoluta hörselkänslighet störs, åtminstone för delar av tiden. Vissa naturfenomen, där regn är ett bra exempel, kan generera väldigt höga bullernivåer och därmed utsätta djur för höga maskeringsnivåer.

AARHUS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOVETENSKAP Sida 21/24 Figur 9 Exempel på uppmätt genomsnittligt buller vid olika regnnivåer i Medelhavet. Kurvorna visar att bullernivåerna kan förhöjas med 5-10 db över hela frekvensspektrumet under kraftigt regn. Från (Pensieri et al. 2015) Tumlare kommer sannolikt att reagera på maskering genom beteendemässiga förändringar Eftersom maskering är ett naturligt förekommande fenomen är det rimligt att anta att tumlare och andra djur reagerar på maskering på ett anpassningsbart sätt. För en tumlarhona med en beroende kalv skulle det i synnerhet vara ett lämpligt beteende att hålla sig närmare varandra vid bullernivåer som orsakar maskering, och då kompensera för den minskning som uppstår på det maximala kommunikationsområdet. Om bullernivån ökar ytterligare och gör kommunikationen svår även på nära håll, skulle den anpassade reaktionen för djuren vara att röra sig bort från bullerkällan. Tumlare kommer sannolikt att ha utvecklat lämplig respons på kommunikationsförlust Det värsta som kan hända en tumlarkalv som fortfarande är beroende av modern är att skiljas från denna utanför dess kommunikationsområde. I teorin, och kanske även i praktiken, skulle detta kunna ske om de befinner sig på avstånd ifrån varandra och plötsligt buller hindrar deras kommunikation. Sådant buller skulle kunna komma från ett närliggande skepp som plötsligt slår på motorn med full kraft, men det kan också vara naturliga företeelser som ett kraftigt regn, vilket illustreras ovan i Figur 9. Det faktum att en sådan maskering skulle kunna uppstå på grund av naturliga källor ger att man kan anta att mor och kalv har anpassat och utvecklat ett beteende för att

AARHUS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOVETENSKAP hantera en sådan möjlig separation. Ett sådant beteende har inte beskrivits, men skulle kunna innebära att kalven förblir stationär samtidigt som den avger så kallade nödsignaler (Clausen et al. 2010) och modern samtidigt avsöker området systematiskt. Utifrån detta resonemang är det dock långt ifrån säkert att ett avbrott i kommunikationen mellan mor och kalv sker på grund av maskering eller på annat sätt leder till en permanent separation av de båda (vilket sannolikt skulle leda till att kalven dör). Sida 22/24 Ovanstående resonemang antyder att tumlare kan reagera på ett förnuftigt sätt mot förekomsten av buller från fartyg genom att undvika fartyget och därmed minska maskeringen. Det går att spekulera kring om den undvikande reaktionen som observerats för fartyg (Figur 5) delvis skulle kunna förklaras av ett sådant svar. Ett antagande att ett värsta tänkbara scenario, som ett resultat av en kort paus i kommunikationen mellan mor och kalv, leder till en permanent separation, bygger troligtvis på en kraftig underskattning av förmågan hos djuren att lokalisera varandra efter en separation. Med hänsyn till bullrets karaktär från anläggningsarbeten och de troliga reaktionerna från djuren bedöms det därför som osannolikt att anläggningsarbetena skulle kunna öka den nuvarande nivån av maskering i området, tillskrivet fartygstrafiken och särskilt att en sådan ökning i maskering skulle leda till betydande inverkan på enskilda tumlare. 7. Sammanfattning Som summering av ovanstående avsnitt sammanfattas de tre huvudfrågor som tagits upp av de svenska myndigheterna som följer: Barriäreffekt av rörledningsbuller Bullret kommer med största sannolikhet att ligga under nivåerna för omgivande buller och därmed vara ohörbart för tumlare. Störning av beteende från arbetet med rörläggningen I den här studien har konservativt antagits att tumlare helt avskräcks från fartyg på ett avstånd upp till 200 m. När detta antagande appliceras är störningen, dvs. det totala område som beräknas otillgängligt för tumlare, på grund av reguljär fartygstrafik 0,0002 av Natura 2000-området och att ytterligare 0,00005 orsakas av fartygstrafik relaterad till rörläggningen av Nord Stream 2. Påverkan från rörläggningsarbeten bedöms således vara obetydlig för tumlare. Maskering av kommunikation och ekolokalisering på grund av rörläggningen

AARHUS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOVETENSKAP Rörläggningsfartyg höjer sannolikt avsevärt den omgivande bullernivån runt fartyget(en): uppskattningsvis 20 db vid 1,5 km avstånd i frekvensområdet under 3 khz (utifrån anläggandet av Nord Stream), och sannolikt även vid högre frekvenser. Sida 23/24 Det finns därmed potentiell risk för maskering av ekolokalisering och kommunikation mellan tumlare lokalt runt fartyget(en). Det påverkade området är emellertid obetydligt i förhållande till hela Natura 2000- området och effekten av maskering anses vara effektivt mildrad av tumlarens beteende (undvikande). Den totala påverkan av maskering anses därför bli obetydlig. Följaktligen stöder den utökade analysen och bedömningarna som gjorts här slutsatserna från den ursprungliga bedömningen i Sveegaard et al. 2016. Som en sista anmärkning är det värt att nämna att under utarbetandet av denna rapport har DCE informerats av Nord Stream 2 om några projektoptimeringar (främst ökad hastighet för rörläggning, vilket leder till färre anläggningsdagar, och ett minskat behov av stabilitetsåtgärder på havsbotten) inom Natura 2000-området. Sådana förändringar stärker naturligtvis slutsatserna i detta dokument ytterligare.

AARHUS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOVETENSKAP Sida 24/24 8. Referenser Bas A.A., Christiansen F., Ozturk A.A., Ozturk B. & McIntosh C. (2017) The effects of marine traffic on the behaviour of Black Sea harbour porpoises (Phocoena phocoena relicta) within the Istanbul Strait, Turkey. PLoS ONE 12. Clark C.W., Ellison W.T., Southall B.L., Hatch L., Van Parijs S.M., Frankel A. & Ponirakis D. (2010) Acoustic masking in marine ecosystems as a function of anthropogenic sound sources. IWC Scientific Committee SC-61 E10. pp. 1-19. Clausen K.T., Wahlberg M., Beedholm K., DeRuiter S.L. & Madsen P.T. (2010) Click communication in harbour porpoises Phocoena phocoena. Bioacoustics 20, 1-28. Dyndo M., Wiśniewska D.M., Rojano-Doñate L. & Madsen P.T. (2015) Harbour porpoises react to low levels of high frequency vessel noise. Scientific Reports 5, 11083. Glaholt R., Marko J. & Kiteck P. (2008) Investigations into Gas Pipeline Operational Noise and its Potential to Impact Toothed and Baleen Whales. In: Environment Concerns in Rights-of-Way Management 8th International Symposium (pp. 693-709. Elsevier, Amsterdam. Hermannsen L., Tougaard J., Beedholm K., Nabe-Nielsen J. & Madsen P.T. (2015) Characteristics and Propagation of Airgun Pulses in Shallow Water with Implications for Effects on Small Marine Mammals. PLoS ONE 10, e0133436. Johansson T. & Andersson M. (2012) Ambient underwater noise levels at Norra Midsjöbanken during construction of the Nord Stream pipeline. Report no FOI- R--3469--SE to Nord Stream AG and Swedish Environmental Agency. FOI, Stockholm. Lindfors A., Meriläinen T. & Mykkänen J. (2016) Environmental baseline surveys in the Finnish exclusive economic zone. Nord Stream 2 Document No: W-PE-EIA-PFI- REP-812-FINBESEN-02. Helsinki. McKenna M.F., Ross D., Wiggins S.M. & Hildebrand J.A. (2012) Underwater radiated noise from modern commercial ships. JASA 131, 92-103. Møhl B. (1980) Marine mammals and noise. Arctic Seas Bulletin 2, 1-2. Nord Stream (2009) Offshore pipelines through the Baltic Sea. Environmental Impact Assessment for the Danish Section. G-PE-PER-EIA-100-42920000-AA. Copenhagen. Pensieri S., Bozzano R., Nystuen J.A., Anagnostou E.N., Anagnostou M.N. & Bechini R. (2015) Underwater Acoustic Measurements to Estimate Wind and Rainfall in the Mediterranean Sea. Advances in Meteorology 2015, 1-18. Sveegaard S., Teilmann J. & Tougaard J. (2016) Marine mammals in the Swedish and Danish Baltic Sea in relation to the Nord Stream 2 project Environmental Impact Assessment. p. 40, Aarhus University, Frederiksborgvej 399, DK-4000 Roskilde, Denmark. Sveegaard S., Teilmann J., Tougaard J., Dietz R., Mouritsen H., Desportes G. & Siebert U. (2011) High density areas for harbor porpoises (Phocoena phocoena) identified by satellite tracking. MMS 27, 230-46. Teilmann J., Galatius A. & Sveegaard S. (2017) Marine mammals in the Baltic Sea in relation to the Nord Stream 2 project Baseline report. Roskilde, Denmark. Villadsgaard A., Wahlberg M. & Tougaard J. (2007) Echolocation signals of free-ranging harbour porpoises, Phocoena phocoena. JEB 210, 56-64.

REPORT W-PE-EIA-PSE-STD-999-MEMFOGEN-01 Memo Pelagic Fishing Fleet in the Baltic Sea Swedish vessels Desktop Study Client:Nord Stream 2 AG FOGA FISHERIES CONSULTANT : Agner Svendsen

MEMO Swedish Pelagic Fishing in the Baltic Sea W-PE-EIA-PSE-STD-999-MEMFOGEN-01 Nord Stream 2 AG Table of Content 1. MANAGEMENT SUMMARY 3 2. MEMO PELAGIC FISHING IN THE BALTIC SEA 5 1 Background. 5 2 Potential impacts from fishing: 10 3 Potential impacts related to hooking: 15 3. ACKNOWLEDGMENT. 20 4 ABBREVIATIONS 21 5. ANNEX 1 SWEDISH FISHERY SHIPPING COMPANIES AND OWNER (2017) 22 6. ANNEX 2 SWEDISH REGISTERED FISHING VESSELS (2017) 24 7. ANNEX 3 SINTEF SCALE TEST 2008 25 FOGA ApS Fishermen s Information of Oil and Gas Activities. Web Page: www.foga.dk E-Mail: fish.info@foga.dk Trafikhavnskaj 19. DK 6700. Esbjerg. Telephone +45 75451144 2

MEMO Swedish Pelagic Fishing in the Baltic Sea W-PE-EIA-PSE-STD-999-MEMFOGEN-01 Nord Stream 2 AG 1. Management summary The Primary Objectives: for the Foga Fisheries Consultant: Tasks: Produce a memo to answer questions related to NSP2 s potential interference with pelagic fishery activities. Project: Purpose: Summary of main topics to be included and questions to be answered in the memo: Nord Stream 2 AG (NSP2) Permitting process The task is to provide a memo that answers questions as to potential impacts, including risks, from NSP2 on pelagic fishing activities in the Baltic Sea. 1) Provide basic information regarding the pelagic fishing fleet in the Baltic Sea (with focus on the Swedish vessels) and the equipment used. Include differences compared to when previous assessments were made for Nord Stream (NSP). 2) Are the existing Nord Stream pipelines a physical obstacle and / or a risk that leads to financial implications or other limitations for the pelagic fishing industry, short- and/or long-term? What are the implications of adding two additional pipelines on the seabed? The assessment is to consider both single vessels and pair trawling. 3) Behaviour in case of hooking with the fishing equipment? Are these individual decisions taken onboard the vessels or are there agreed procedures within the fishing industry? Does the decision depend on if the fishermen know what they have gotten stuck on? Main types of trawl fishing gear: Baltic Sea Pelagic Trawl Pair Trawl Demersal Trawl Twin-rig Trawl Multi Rig Trawl Trawl towed in the mid-water column to target shoaling pelagic species. Trawl towed between two boats, either on the seabed or in the midwater column, the trawl is normally much larger size than used by single boats. Net/trawl is held open by the distance between the two vessels. Trawl towed on the seabed, held open by a pair of otter boards (trawl doors), it s usually a larger net (trawl) and with large trawl doors. Method of towing two otter trawls side by side, held open by two otter boards (trawl doors). Method of towing more than two trawls, mainly use four up to eight trawls side by side, e.g. held open by 4 otter boards (trawl doors). FOGA ApS Fishermen s Information of Oil and Gas Activities. Web Page: www.foga.dk E-Mail: fish.info@foga.dk Trafikhavnskaj 19. DK 6700. Esbjerg. Telephone +45 75451144 3

MEMO Swedish Pelagic Fishing in the Baltic Sea W-PE-EIA-PSE-STD-999-MEMFOGEN-01 Nord Stream 2 AG Conclusions: The results of the desk study from 2008, with regard to SINTEF s fact finding of overtrawlability of NSP for fishing vessels, are still in force concerning pelagic or demersal trawlers working in the pipeline area. - The conclusions stand despite the fact that NSP2 would lead to a change from two to four pipelines on the seabed and despite the fact that some of the vessels and their equipment have increased in size since the NSP assessments were made. Other factual changes might also have taken place, since NSP was constructed, that FOGA currently is not aware of. Such changes are however not deemed likely to change the general principles regarding potential implications for the pelagic fishing industry as presented in this memo. - Pelagic gears have 100% over-trawl-ability as well as clump and chain weights (SINTEF tests). Trawling over the pipelines with pelagic fishing gears poses no threat or noteworthy obstacle for the pelagic fishing vessels or their trawl gear launched, now and in the future, with the two additional pipelines on the seabed. - It is fair to assume that the pipelines do not pose a risk or significant obstacle for pelagic trawling during *normal conditions (*a fleet of fishing vessels making large alteration ahead or approaching towards buoys of unaccompanied gill net or long line fishing gear at the pelagic work scope area, bad weather, fog, ice etc.) and **water depths (**uneven seabed etc.) In shallow water fishing ground areas, where the pelagic trawl doors normally are close to the seabed, there might be contact between the pipelines and trawl doors, if the pipeline embedment in the seabed is limited, which might result in moments of destabilising of the trawl door (that they will flip horizontally back to a vertical position). Normally this does not pose a risk or significant impact towards the equipment, neither concerning damage nor loss, unless this would happen in very soft seabed conditions. The pipeline would, however, most likely be totally or partly buried into the seabed under such soft conditions, so the risk is rather theoretical. - In the period from 2009 to 2017: A number of new large pelagic trawlers (e.g. BT 1337) have been registered under Swedish flag and more vessel New-buildings*** are underway to the Swedish fishing industry, those vessels are e.g. equipped with auto winch and towing wire from 32 to 38mm at breaking SWL @ 105 tons and tow tension @ 60-70 tons. This Foga memo is based on correspondence with the fishing sector and skippers performing the different fishing methods. The DK fishermen s association (BS biologist) and EUBS TAC, due to the Swedish ICES quota of the pelagic species and the available cod quota, could indicate how many of the large pelagic trawlers that actually participate in the Baltic Sea fishery. BSRAC pelagic TAC quotas are utilized by all the EU Baltic Sea countries, also those with less modern fishing equipment (pelagic trawl doors) as is common in the Swedish industry. Pelagic rigged Injector shark and Thyborøn slotted type2 demersal doors are the method preferred according to suppliers of equipment. Those EUBS fishing trawlers are participating and fishing in the same areas as the Swedish trawlers along the pipelines areas. ***WWW.KARSTENSENS.DK - SKIBSVÆRFT A/S. SKAGEN FOGA ApS Fishermen s Information of Oil and Gas Activities. Web Page: www.foga.dk E-Mail: fish.info@foga.dk Trafikhavnskaj 19. DK 6700. Esbjerg. Telephone +45 75451144 4

MEMO Swedish Pelagic Fishing in the Baltic Sea W-PE-EIA-PSE-STD-999-MEMFOGEN-01 Nord Stream 2 AG 1 Background Basic information regarding the pelagic fishing fleet in the Baltic Sea - With focus on the Swedish vessels and equipment used. Including differences compared to when assessments were made for Nord Stream (NSP). - The Swedish skippers / and fishing sector have invested in many new and larger Pelagic trawlers since the NSP pipeline were constructed, i.e. operational @ Baltic Sea North Sea Kattegat Skagerrak. - Overview of all the Swedish Fishing Fleet (No. of registered @ Swedish fishing ports). 2017 Port registeret FG FALKENBERG(14) GG GOTEBORG(169) HG HELSINGBORG(7) KA KARLSKRONA(14) KN (4) KR SANDVIK(13) LA (6) LL LYSEKIL(63) MD MARSTRAND(1) MO LIMHAMN(11) NRG (1) R (1) SD STROMSTAD(46) SG SOLVESBORG(37) SIN SIMRISHAMN(36) SM (2) TG TRELLEBORG(7) UA UDEVALLA(2) VG (46) VK VOSTERVIK(4) VY FÆRØSUND(10) YD YSTAD(5) ÅS (1) GG 207 TORLAND A typical vessel engaged in pelagic fishery: targeting sprat and herring. The trawlers of this type are used for pelagic fishery. They are normally deployed as single trawlers but can also be used for pair trawling. There are 22-29 trawlers active in this trade from the West Coast of Sweden. Vessel specifications: Size approx. 500 to 900 BT and engine capacity from approx. 500 to 5000 HP. Self- spreading trawl Technology. The trawls used for fishing sprat and herring are mostly self spreading trawl from the Netloft COSMOS TRAWL, and is used mainly for pelagic fishery. Trawl size: From 870 meters to 1024 meters in circumference. The trawls are mounted with meshes, measuring: 32 meters in the front trawl net part. Trawl length approx. 400 meters, trawl opening is 54 meters = 30 fathoms. Trawl spread 65 meters. FOGA ApS Fishermen s Information of Oil and Gas Activities. Web Page: www.foga.dk E-Mail: fish.info@foga.dk Trafikhavnskaj 19. DK 6700. Esbjerg. Telephone +45 75451144 5

MEMO Swedish Pelagic Fishing in the Baltic Sea W-PE-EIA-PSE-STD-999-MEMFOGEN-01 Nord Stream 2 AG Single and pair Pelagic trawling methods. Clump weight @ 4-5Tons Pelagic trawl door There could be clump weights attached to the bridles in front of the net. The Clump weight varies between 500-1.000 kg. The large pelagic trawlers are more and more using the Dyneema / DynIce Warp 32-38mm, instead of Steel wire 38mm due to the weight savings; Cosmos products range from filaments to the most advanced Netloft-made fishing trawl gear, as well as high performance ropes made from Dyneema. It has now overcome a number of technical challenges by fine-tuning other equipment on the trawlers to ensure its warp lines provide a significant list of advantages for fishermen. Ropes made from Dyneema. In addition to the weight savings, for example, these lines will not rust or degrade as steel warps do. The full trawl opening can be achieved sooner, since the doors to which the warps are attached which are responsible for affecting the horizontal spread of the net do not have to square out the weight of steel wire. As a result, the same spread can be achieved with smaller doors, or larger doors positioned at a lower angle, resulting in less drag for the vessel. The warps also provide for easier trawling at the surface, because any sinking effect of wire is absent and it is faster and easier to pull the trawl up, to avoid rough bottom debris on the floor of the sea or to catch schools higher in the water. The warp length close to the surface can also be longer, enabling trawling to take place with more distance between the trawler and its trawl, which minimises the potential damage to schooling of sensitive species such as herring and FOGA ApS Fishermen s Information of Oil and Gas Activities. Web Page: www.foga.dk E-Mail: fish.info@foga.dk Trafikhavnskaj 19. DK 6700. Esbjerg. Telephone +45 75451144 6

MEMO Swedish Pelagic Fishing in the Baltic Sea W-PE-EIA-PSE-STD-999-MEMFOGEN-01 Nord Stream 2 AG sprats from the boat itself. And because the stern load is reduced, it s easy to improve sea keeping qualities and speed. A trawl s tendency to collapse during turning is also avoided because the sinking effect of the heavy wire 38,0mm (6,20Kg per meter) is absent. Pelagic single tow methods FOGA ApS Fishermen s Information of Oil and Gas Activities. Web Page: www.foga.dk E-Mail: fish.info@foga.dk Trafikhavnskaj 19. DK 6700. Esbjerg. Telephone +45 75451144 7

MEMO Swedish Pelagic Fishing in the Baltic Sea W-PE-EIA-PSE-STD-999-MEMFOGEN-01 Nord Stream 2 AG Descriptions of Swedish Trawl Gear: Swedish trawlers use Pelagic Turbo trawl. Here seen during a test at SINTEF flume tank Hirtshals DK. The turbo trawl design varies from 68 meshes to 84 meshes in 12.80 meters. Circumference of trawl is from 870 to 1075 meters. Trawl length from 300 to 450 meters. Trawl opening of 25-30 fathoms. Trawl spread of approx. 27 50 fathoms. Arrangement of warps, sweeps and clump weight are similar to arrangement of the self-spreading trawl. Trawl speed is approx. 2.5 3.0 knots. Total length from trawler to the cod-end is approx. 550 to 1000 meters, dependent of water depth of the fish school. The warp length is adjustable according to the fish school s placement in the water column. It is a robust trawl, built up in normal meshes and therefore relatively easy to repair. The turbo trawl design is used both for pelagic and bottom trawling, although mainly pelagic. A golden rule says that if the water depth is less than 45 fathoms, the trawl will touch the seabed, and if more than 45 Fathoms, the fishery will be pelagic. FOGA ApS Fishermen s Information of Oil and Gas Activities. Web Page: www.foga.dk E-Mail: fish.info@foga.dk Trafikhavnskaj 19. DK 6700. Esbjerg. Telephone +45 75451144 8

MEMO Swedish Pelagic Fishing in the Baltic Sea W-PE-EIA-PSE-STD-999-MEMFOGEN-01 Nord Stream 2 AG GG FISKEBÄCK/GÖTEBORG these pelagic trawlers /purse seine/multi - purpose trawlers is potential participants @ Baltic Sea I.e. Operational The North Sea Kattegat Skagerrak. In the period from 2009 to 2017: A number of new large pelagic trawlers (e.g. BT 1337) have registered under Swedish flag and more vessel new-buildings @ LOA 70m (length) are underway to the Swedish fishing industry, these vessels are fully equipped, e.g. with auto winch and towing wire from 32 to 38mm at breaking SWL @ 105 tons and tow tension @ 60-70 tons. GG 21 ZENTHA RÖNNÄNG BT 59 BRT 0 LOA 19 GG 158 SUNNAN- LAND FISKEBÄCK BT 599 BRT 0 LOA 38 GG 202 GOTEBORG BT BRT LOA GG 206 AHLMA ÖNNERED BT 514 BRT 0 LOA 40 GG 234 KENNEDY HÖNÖ BT 263 BRT LOA 34 GG 318 DYNING FISKEBÄCK BT 311 BRT LOA 38 GG 359 WESTERÖ AV HÖNÖ GOTEBORG BT 272 BRT 0 LOA 33 GG 564 ROXEN KIMITOÖN, FINLAND BT 416 BRT LOA 38 GG 764 ASTRID FISKEBÄCK BT 705 BRT LOA 42 GG 144 GOTEBORG BT BRT LOA GG 181 VÄSTER- LAND HÖNÖ BT 228 BRT LOA 24 GG 203 GINNETON FISKEBÄCK BT 1 424 BRT 0 LOA 58 GG 207 TORLAND FISKEBÄCK BT 846 BRT LOA 45 GG 236 GLITTVÅG GÖTEBORG BT 489 BRT 0 LOA 38 GG 330 CARMONA DYRÖN BT 1 023 BRT LOA GG 438 CLIPPER- TON GOTEBORG BT 597 BRT 0 LOA 52 GG 562 RANDI GOTEBORG BT 0 BRT 324 LOA 32 GG 778 LÖVÖN GOTEBORG BT BRT LOA 44 GG 150 TENFJORD FISKEBÄCK/GÖTE- BORG BT 200 BRT 0 LOA 26 GG 201 BRAVIK GOTEBORG BT 225 BRT 0 LOA 28 GG 204 TOR-ÖN FISKEBÄCK BT 846 BRT 0 LOA 45 GG 218 WEST- FJORD GOTEBORG BT 0 BRT 0 LOA 0 GG 309 ALDO FISKEBÄCK BT 0 BRT 0 LOA 62 GG 348 TIMOR ÖCKERÖ BT 0 BRT 218 LOA 34 GG 505 POLAR FISKEBÄCK BT BRT LOA GG 683 RÖN FISKEBÄCK BT 211 BRT LOA 34 GG 850 ODESKÄR VRÅNGÖ BT 385 BRT 0 LOA 35 Gotland 2017: skippers have replaced small scale wooden (2008 field trip) trawlers with modern steel trawlers. FOGA ApS Fishermen s Information of Oil and Gas Activities. Web Page: www.foga.dk E-Mail: fish.info@foga.dk Trafikhavnskaj 19. DK 6700. Esbjerg. Telephone +45 75451144 9

MEMO Swedish Pelagic Fishing in the Baltic Sea W-PE-EIA-PSE-STD-999-MEMFOGEN-01 Nord Stream 2 AG 2 Potential impacts on fishing activities Are the existing Nord Stream pipelines a physical obstacle and/or a risk that leads to financial or implications or other limitations for the pelagic fishing industry, short- and/or long-term? What are the implications of adding two additional pipe-lines on the seabed? The assessment to consider both single vessels and pair trawling: - The short-term obstructions from pipe lay construction are foreseeable. While the pipe laying and constructions works of NSP2 take place, the fishing vessels will have to avoid the local safety zones that are set up around the construction vessels. The Swedish fishing sector may claim that there is a loss of fishery due to the safety zones. However, since the construction work is not static (pipelay moves over 3 km/day, trenching moves approx. 10 km/day), the local positions to be avoided will change over time and will be possible for the fishermen to adjust to, without any significant impact, as long as they get sufficient information from NSP2 about the planned work in advance, which worked well during the Nord Stream Project. - The long- term implications: Pelagic gears have 100% over-trawl-ability as well as clump and chain weights. (SINTEF tests). - Trawling over the pipelines with pelagic fishing gears poses no threat or impact for the pelagic fishing vessels or their trawl gear launched, now and in the future, with the two additional pipelines on the seabed. - The pelagic trawl doors are not, or very seldom, in contact with the seabed or pipelines, throughout normal pelagic fishing procedures. - All pelagic gear passed the pipelines without any tread to trawl net, also with a good catch in the cod end (when tested @ SINTEF Flume Tank). - Pair pelagic trawling clump weights, weighing 4 5 tons will pass the pipelines without any hooking or high tension. - For demersal fishing only the Thyborøn Type 15VF Pelagic Doors, tested as mid-water or close to bottom, could pass the exposed pipe without higher tension or pull over force. Also, when tested in free span sections of the pipe. It is the assumption of Foga ApS, that demersal equipment rigged for pelagic fishery, will act in a similar way, and have the same characteristics as demersal equipment in general, with the same implications as shown during the SINTEF Flume Tank tests. Can the NSP2 (as well as NSP) pipelines be avoided without it having an impact on the pelagic trawling patterns and catches? Fishing track plotter charts showing trawling pattern of tows at fishing grounds, where the pipeline are crossing fishing areas with uneven seabed up to 20m, with hills of clay and free span pipe sections, may cause some delayed fishing time for the recovery of warp length and redeploying the fishing gears for demersal trawl doors, rigged as pelagic doors in order to lift the trawl gear for the safe crossing of the pipelines. FOGA ApS Fishermen s Information of Oil and Gas Activities. Web Page: www.foga.dk E-Mail: fish.info@foga.dk Trafikhavnskaj 19. DK 6700. Esbjerg. Telephone +45 75451144 10

MEMO Swedish Pelagic Fishing in the Baltic Sea W-PE-EIA-PSE-STD-999-MEMFOGEN-01 Nord Stream 2 AG Pelagic trawl doors and shooting gears During the Fishery evaluation tests, prior to the Nord Stream pipelines being constructed, FOGA was asked to participate as a consultant during a series of scale test in a Flume Tank at Hirtshals, carried out in December 2008. Results of these tests together with descriptions of the pipelines, was amongst other: The pipelines do not pose a risk or noteworthy obstacle towards pelagic trawls and nets passing over the surface of the pipelines. Risk of snagging does not seem to be an issue as long as the pipeline, and the joint covers, is in good condition. Pelagic trawl doors: The Thyborøn Type 15VF/or Poly Ice Xstream (2017) are used when trawls are towed in the mid-water column to target shoaling pelagic species (Herring or Sprats) or close to the bottom when targeting Cod. These types of trawl gear can pass the pipelines without any increased tension / pull over force. Clump chain weights used in tested pair trawling gear, have a weight of approx. 600 kg. - Pull over tension increases up to 2 tons at a towing speed of 2,8 kt. - Clump weights @ 1500 kg. When passing at 10 angle of the pipeline, the pull over force recorded was 5 tons, and by towing at 90 angle at a free span section, the test tension recorded was 10,5 tons. It is fair to assume that the pipelines do not pose a risk or significant obstacle for Pelagic trawling during normal conditions and water depths. In shallow water fishing ground areas, were the pelagic trawl doors normally are close to the seabed, there might be contact between the pipelines and trawl doors, if the pipeline embedment in the seabed is limited, which might result in moments of destabilising of the trawl door (that they will flip horizontally back to a vertical position). Normally this does not pose a risk or significant impact towards the equipment, neither concerning damage nor loss, unless this would happen in very soft seabed conditions. The pipeline would, however, most likely be totally or partly buried into the seabed under such soft conditions, so the risk is rather theoretical. FOGA ApS Fishermen s Information of Oil and Gas Activities. Web Page: www.foga.dk E-Mail: fish.info@foga.dk Trafikhavnskaj 19. DK 6700. Esbjerg. Telephone +45 75451144 11

MEMO Swedish Pelagic Fishing in the Baltic Sea W-PE-EIA-PSE-STD-999-MEMFOGEN-01 Nord Stream 2 AG The pelagic trawl doors recorded during passage of the NSP pipelines. Tested many different pipe approaches at angles from 15 to 90, also the free span crossings does not pose any risk towards the fishing equipment. (SINTEF TEST) Pelagic trawl doors 15VF crossing free span pipeline (SINTEF test recordings) FOGA ApS Fishermen s Information of Oil and Gas Activities. Web Page: www.foga.dk E-Mail: fish.info@foga.dk Trafikhavnskaj 19. DK 6700. Esbjerg. Telephone +45 75451144 12

MEMO Swedish Pelagic Fishing in the Baltic Sea W-PE-EIA-PSE-STD-999-MEMFOGEN-01 Nord Stream 2 AG Pipe Crossing: at angle between 0 and 90 degree Trawling direction Trawling direction Alpha Alpha Crossing at angle between 90 and 180 degrees Trawling direction Trawling direction Alpha Alpha Crossing both parallel pipelines If typical distance between trawl boards: 90 m Trawling direction Trawling direction NSP1 and NSP2 Crossing both parallel pipelines Distance between pipes [m] Angle when both boards hit at same time [deg] 20 80 50 60 80 30 FOGA ApS Fishermen s Information of Oil and Gas Activities. Web Page: www.foga.dk E-Mail: fish.info@foga.dk Trafikhavnskaj 19. DK 6700. Esbjerg. Telephone +45 75451144 13

MEMO Swedish Pelagic Fishing in the Baltic Sea W-PE-EIA-PSE-STD-999-MEMFOGEN-01 Nord Stream 2 AG Pair-trawling Pair-trawling is when a Trawl is towed between two boats, either on the seabed or as pelagic fishing in the mid-water column. The trawl is normally of a much larger size than what is used by single boats. The net/trawl is held open by the distance between the two vessels; however, no trawl doors are necessary. Pair pelagic trawling clump weights weight a maximum of approx. 4 5 tons and will pass the pipelines without any hooking or high tension. Pelagic trawls are towed in the mid-water column to target shoaling pelagic species (Herring or Sprats) or close to bottom to target Cod, and the trawl gears can pass the pipelines without higher tension / pull over force. Tested clump chain weights used in pelagic pair trawling weight approx. 600 kg. The tested tension was up to 2 tons at towing speed 2,8 kt. Test with a clump weight @ 1500 kg. and passing at 10 angle of the pipeline, the recorded pull over force was 5 tons, and by towing @ 090 angle at a free span section, the test tension recorded was 10,5 tons. It is fair to assume that the pipelines do not pose a risk or obstacle towards Pelagic Pair trawling during normal conditions and water depths. Front view of a pelagic pair trawl. The clump weights of chain are the lowest point of a pair trawl rig. FOGA ApS Fishermen s Information of Oil and Gas Activities. Web Page: www.foga.dk E-Mail: fish.info@foga.dk Trafikhavnskaj 19. DK 6700. Esbjerg. Telephone +45 75451144 14

MEMO Swedish Pelagic Fishing in the Baltic Sea W-PE-EIA-PSE-STD-999-MEMFOGEN-01 Nord Stream 2 AG 3 Potential impacts related to hooking Behaviour in case of hooking Individual decisions on board the vessels or agreed procedures within the fishing industry? Does the decision depend on if they know what they have gotten stuck on? All fishing vessels have navigational AIS plotter and fishery track plotter systems (with information on all known obstructions and wrecks, pipelines and fishing grounds). So, obstacles on the seabed can easily be avoided. Pelagic trawl gears with sensors are very expensive equipment, so the skippers will recover their gear if possible, however, naturally also considering the safety for crew and vessel. For normal equipment used, and the size of engines and tow force; the assumption is that vessels in the case of snagging will come to a halt before breakage of wires, or in case of the larger vessels, the tension system on the winches will give out wire in case of excess forces close to the SWL (105t) on the warp. If hooking happens and the fishing vessels have lost connections to the fishing gear, these are the general used methods of recovery: The vessel circumnavigate the last known position obtained at the fishery track plotter systems (or taking a bearing at PI signals receiving from lost gears sensors). The F/V are towing a warp with a ship size heavy Creepers for lost trawl gear connected, towing back and forth at the position until catching the equipment, normally the case is a safe recovery of all lost trawl gear. Creepers are produced in all sizes and weights for catching lost trawl gear- SIMRAD PI SENSOR communication links between fishing gears and ship Between 2009 and 2017, a number of new large pelagic trawlers (BT 1337) have joined the Swedish fleet. All those modern fishing vessels are very well equipped e.g. with auto winch and towing wire e.g. 32 to 38mm at breaking SWL @ 105 tons and trawling tow tension @ 60-70 tons. If things went wrong under poor weather conditions leading to the pelagic fishing equipment coming in uncontrolled contact with the seabed, or a major main engine failure happened and a blackout where the ship started drifting for weather, this type of fishing vessels do have extra auxiliary engine power supply to manage such a recovery. The challenge is if F/V is towing against weather and if she lost her propulsion, the drifting gear may get entangled, also the currents would influence the safe recovery of the equipment. The scenario may or could be that the trawl doors moreover got stuck at a pipeline within a free span area. The forces of bad weather and the fully load of a drifting 70m long ship (deadweight) when the minimum breaking load at cables are +100tons, could be a risk for impact and lost gears and potentially even for damage to a pipe. In such an event, a general recommendation is that the cable is cut and left behind in order to avoid further damage to equipment or crew. FOGA ApS Fishermen s Information of Oil and Gas Activities. Web Page: www.foga.dk E-Mail: fish.info@foga.dk Trafikhavnskaj 19. DK 6700. Esbjerg. Telephone +45 75451144 15

MEMO Swedish Pelagic Fishing in the Baltic Sea W-PE-EIA-PSE-STD-999-MEMFOGEN-01 Nord Stream 2 AG What if gear is hooked? The condition for when a demersal trawl door could get hooked is in case of a free span. In case hooking happens then the following events can occur: The trawl door is successfully recovered by the vessel and no gear is lost. In this case the only consequence of crossing Nord Stream or NSP2 pipelines is a loss in fishing time; The gear cannot be recovered despite several attempts and the trawl wire is cut loose from the vessel. In this case a part of the trawl gear is lost; If bad weather conditions, small scale fishing vessels potentially could capsize while trying the recover the fishing gear (FV Westhaven incident), in case they continue to pull the gear hard. The probability for which of the first two events that is likely to happen largely depend on the soil type at the location. It is very difficult to recover a hooked trawl door if the seabed consists of a clayey soil. The risk for the third event to happen is depending on the skipper s knowledge of suitable procedures to get the gear loose and understanding of the limitations of his vessel. As far as FOGA is aware, no fishing gear has been reported lost or damaged due to the NSP pipelines. Semi pelagic rigging of Injector shark trawl doors (@ 1700kg) rigged with inflated Norwegian buoys FOGA ApS Fishermen s Information of Oil and Gas Activities. Web Page: www.foga.dk E-Mail: fish.info@foga.dk Trafikhavnskaj 19. DK 6700. Esbjerg. Telephone +45 75451144 16

MEMO Swedish Pelagic Fishing in the Baltic Sea W-PE-EIA-PSE-STD-999-MEMFOGEN-01 Nord Stream 2 AG SINTEF Tests in Dec 2008 Scale model Tests in Hirtshals Laboratory on overtrawlability of the NSP pipelines Invitations to all Baltic Sea States Fishermen Organizations Participants from Finland, Sweden, Denmark, Germany, Poland with BS-RAC, DNV, Foga and Ramboll as observers Photo credit Agner Svendsen Results The pipelines are overtrawlable in general with required bollard pull. Pelagic gears have 100% overtrawlability, including their clump and chain weights. Exceptions In bottom trawling: doors may get stuck in case of free spans and especially in case the approaching angle is less than +/- 15 degrees towards the pipe. Small engine power may cause problems for bottom trawlers in pull over if the trawling tow is low or if the vessel stopped when hitting the pipeline. Advantages with pelagic trawl doors A demersal trawl is a trawl towed on the seabed, held open by a pair of otter boards (trawl doors). It usually has a large net (trawl) and with large trawl doors. Towing SOG (Trawl gear speed over ground) is 2, 5 kt. 3, 5 kt. The velocity is adjusted according to target species and flow in fishing gear. Replacing demersal gears with a new type, e.g. Thyborøn 15 VF or 14, which are pelagic trawling doors to utilise also for bottom trawling would be a possible solution in order to limit the risk of hooking. This method is adapted in the North Sea by a great number of trawlers. Other ways to limit the risk of interaction and possible hooking of pipelines on the seabed include: Training and information on how to fish near pipelines To avoid fishing with small angles towards pipelines To avoid accidents with small engine power and thin wires in case of pull over of pipelines FOGA ApS Fishermen s Information of Oil and Gas Activities. Web Page: www.foga.dk E-Mail: fish.info@foga.dk Trafikhavnskaj 19. DK 6700. Esbjerg. Telephone +45 75451144 17

MEMO Swedish Pelagic Fishing in the Baltic Sea W-PE-EIA-PSE-STD-999-MEMFOGEN-01 Nord Stream 2 AG The Full Scale test - based on the SINTEF test: 1. NSP invested in a new set of Thyborøn Trawl Doors type 15VF /mounted with sensor. (Produced to fit with 230 HP towing power used by FV Andrea, registered in Bornholm) 2. NSP invested in new Simrad monitoring system: Trawl doors high and spread sensors, trawl net high sensor. This is most important technical support of monitoring and to adjust the gear and collect data of rigging and fish behaviour of trawl etc. 3. NSP invested in new cod net, build with four panels (4 wings trawl), with bridle and sweep rig. Enabling adjustments to keep bottom contact in centre of net (foot rope). Due to be workable with the pelagic doors (now most FV use the older 2 wing fishing trawl net which are sensitive to be overspread) The Full Scale test proved fact-finding that with the Pelagic trawl doors type 15VF: 1. Less resistance caused by doors = less fuel cost @ 8l. to 10 liter per hrs. 2. Less bottom touching by doors = Less fuel costs. 3. Less size of trawldoor and more spreading power= from 2,5m2 to 1,5m2 size. 4. A significant longer life time for trawl doors which means savings in investments of fishermen in the future. The Full Scale test Summary: - Pipelines can be avoided without it having an impact on the trawling patterns and catches also for demersal trawling. This by investing in pelagic doors and electronic equipment e.g. PI Spread/Depth sensors, measuring the physical distance between the trawl doors as well as, the depth of the trawl doors and trawl @ obstructions / pipelines etc. at the seafloor. This equipment is standard in many of the pelagic trawler in Danish and Swedish fleet already, but lacking in the small scale fleet in the Baltic Sea. FOGA ApS Fishermen s Information of Oil and Gas Activities. Web Page: www.foga.dk E-Mail: fish.info@foga.dk Trafikhavnskaj 19. DK 6700. Esbjerg. Telephone +45 75451144 18

MEMO Swedish Pelagic Fishing in the Baltic Sea W-PE-EIA-PSE-STD-999-MEMFOGEN-01 Nord Stream 2 AG Example: Geometry of trawl information @ FV Bridge. The starboard warp length is 285,3m and tension of wire cable is 4, 6 tons The port side warp length is 276,5m and tension of wire cable is 5, 0 tons by towing speed SOG 2,9Kn. Distance (spread) of trawl doors 86m FOGA ApS Fishermen s Information of Oil and Gas Activities. Web Page: www.foga.dk E-Mail: fish.info@foga.dk Trafikhavnskaj 19. DK 6700. Esbjerg. Telephone +45 75451144 19

MEMO Swedish Pelagic Fishing in the Baltic Sea W-PE-EIA-PSE-STD-999-MEMFOGEN-01 Nord Stream 2 AG 3. Acknowledgment: Fishing vessel photos credit www.fiskerforum.dk The Danish Fishermen s Association: Fishery drawings credit www.fiskericirklen.dk http://www.fiskericirklen.dk/ Niels Knudsen, Fiskeri- og Søfartsmuseet, Esbjerg www.fiskeriforening.dk Henrik S. Lund, mail: hl@dkfisk.dk Biologist - Phone. 76 10 96 52 - Mobil 29 24 55 65 Nord Stream Aalborg University Fishery technologist compendium. Simrad. No Cosmos trawl for input Input Thorvald Børsmose (Isafold) FFI / FISKERIFLÅDEN http://www.fiskeriflaaden.dk/sweden Thyborøn Skibssmedie A/S www.thyboron-trawldoor.dk FV E532 ROCKALL skipper Hans Espersen SINTEF Flume Tank -Kurt Hansen -Hirtshals. North Sea Centre.dk. www.sintef.dk Tel: +45 9894 4300 - E-mail: kurt.hansen@sintef.no EU FISHERIES - https://www.havochvatten.se/en/swam/policy--regulation/commercialfishing/quotas/baltic-sea-quotas-2015.html Gullbergs Strandgata 15 Postal Address: Box 11 930 SE-404 39 Göteborg Sweden Tel: +46 (0)10 698 60 00 E-post: havochvatten@havochvatten.se Sally Clink (Executive Secretary) SECRETARIAT FOR THE BALTIC SEA ADVISORY COUNCIL H.C. Andersens Boulevard 37, 1553 Copenhagen V Telephone: (+45) 20 12 89 49 - Email: sc@bsac.dk FOGA ApS Fishermen s Information of Oil and Gas Activities. Web Page: www.foga.dk E-Mail: fish.info@foga.dk Trafikhavnskaj 19. DK 6700. Esbjerg. Telephone +45 75451144 20

MEMO Swedish Pelagic Fishing in the Baltic Sea W-PE-EIA-PSE-STD-999-MEMFOGEN-01 Nord Stream 2 AG 4. Abbreviations: AIS Automatic Identification System ARPA Automatic Radar Plotting Aids BRG Bearing BS Baltic Sea BT Gross Tonnage DGPS Differential Ground Positioning System. EUBS E.U. Baltic Sea RAC (Advisory Council) F/V Fishing Vessel GRT Gross tonnage GMDSS Global Maritime Distress and Safety System GPS Global Positioning System HP Horse Power ICES International Council for exploration og the Sea Kt. Knots Km Kilometres LAT Latitude LG Longitude LOA Length Overall MV Motor Vessel NM Nautical Miles N North NSP Nord Stream NSP2 Nord Stream2 OBS Observation SOG Speed over Ground STB Starboard SWL Safe Working Load T Tonnage TAC Total Allowable Catches VHF Radio Very High Frequency (30-300 MHz) VSL Vessel WD Water Depth WGS 84 World Geodetic System 1084 FOGA ApS Fishermen s Information of Oil and Gas Activities. Web Page: www.foga.dk E-Mail: fish.info@foga.dk Trafikhavnskaj 19. DK 6700. Esbjerg. Telephone +45 75451144 21

MEMO Swedish Pelagic Fishing in the Baltic Sea W-PE-EIA-PSE-STD-999-MEMFOGEN-01 Nord Stream 2 AG 5. ANNEX 1 - Swedish fishery shipping companies and Owners (2017) FOGA ApS Fishermen s Information of Oil and Gas Activities. Web Page: www.foga.dk E-Mail: fish.info@foga.dk Trafikhavnskaj 19. DK 6700. Esbjerg. Telephone +45 75451144 22

MEMO Swedish Pelagic Fishing in the Baltic Sea W-PE-EIA-PSE-STD-999-MEMFOGEN-01 Nord Stream 2 AG FOGA ApS Fishermen s Information of Oil and Gas Activities. Web Page: www.foga.dk E-Mail: fish.info@foga.dk Trafikhavnskaj 19. DK 6700. Esbjerg. Telephone +45 75451144 23

MEMO Swedish Pelagic Fishing in the Baltic Sea W-PE-EIA-PSE-STD-999-MEMFOGEN-01 Nord Stream 2 AG 6. ANNEX 2 Swedish registered fishing vessels (2017) 7. ANNEX 3 - SINTEF SCALE TEST 2008 FOGA ApS Fishermen s Information of Oil and Gas Activities. Web Page: www.foga.dk E-Mail: fish.info@foga.dk Trafikhavnskaj 19. DK 6700. Esbjerg. Telephone +45 75451144 24

MEMO Swedish Pelagic Fishing in the Baltic Sea W-PE-EIA-PSE-STD-999-MEMFOGEN-01 Nord Stream 2 AG 7. ANNEX 3 FOGA ApS Fishermen s Information of Oil and Gas Activities. Web Page: www.foga.dk E-Mail: fish.info@foga.dk Trafikhavnskaj 19. DK 6700. Esbjerg. Telephone +45 75451144 25