av Annica Lindberg Rätten till barn en klassfråga? Många människor är idag ofrivilligt barnlösa och behöver hjälp för att bli föräldrar, genom så kallad IVF *. Trots landstingsfinansierade försök blir inte alla föräldrar. Den ekonomiska frågan blir då mycket viktig och för många helt avgörande för chansen till att bli förälder. Är rätten till barn en klassfråga? Ofrivillig barnlöshet klassades som en sjukdom av WHO redan 1997. Men trots att det gått 15 år sedan dess är regelverket inom Sveriges landsting fortfarande mycket olika. Vissa landsting ger tre finansierade försök, andra endast ett. Ungefär en tredjedel blir gravida efter ett försök, två tredjedelar efter tre försök, enligt en avhandling från Sahlgrenska akademin. I dagsläget arbetar Riksdagen med en motion om att likställa antal försök inom de olika landstingen samt att skapa nationella riktlinjer för åldersgränser för kvinnor. Men det hjälper inte den grupp där de landstingsfinansierade försöken inte ger utdelning. Idag räknar man med att 15-20% av par i fertil ålder, nästan en halv miljon människor, är ofrivilligt barnlösa. Gruppen som fortsätter försöka skaffa barn med egen finansiering är därför stor. Man får även addera de som senare vill skaffa syskon till sitt/sina barn och de som är ensamstående och vill skaffa barn. Då har man inte rätt till några landstingsfinansierade försök utan står för hela den ekonomiska kostnaden själv, i vissa fall utomlands. För denna barnlängtande grupp handlar det därför inte bara om sorg, längtan och sämre livskvalitet utan pengar har stort fokus. En IVF-behandling ligger på mellan 24 000-37 000 kronor i Sverige idag och många får göra flera försök innan de blir gravida. Summor kring 100 000 kronor är inget ovanligt.
I en intervju med Anna och Anders Celander från programmet Drömmen om ett barn bekräftar de den ekonomiska bilden. Vi träffas hemma hos dem över en kopp te vid deras köksbord. Det märks att de är vana att prata om detta, både via TV-programmet och via Annas blogg. I deras moderna kök finns tavellister med kokböcker från Leila och Plura som tyder på ett stort matlagningsintresse. Att inredning också är ett intresse märks vid rundvisningen i huset. Modernt blandas med 60-talsteak och just nu håller de på att måla om och tapetsera i sovrummet. Under samtalet dricker Anna te samtidigt som hon lägger sista handen vid sminkningen, inför kvällens middag. Skratt blandas med allvar och en sorg som alltid finns närvarande. En sorg som inte bara handlar om längtan efter barn utan även att livet stannar upp, att man hela tiden väntar, att man konstant måste avväga var pengarna ska gå. Vi har sparat och gjort avkall på saker som långresor, restaurangbesök och dyrare ting berättar Anna. Vår fokus har legat på att spara till våra IVF-försök och prioritera huset för att förbereda för barn. Vi har även haft tur som haft föräldrar som hjälpt till med vissa försök, annars hade alla våra sparpengar gått åt. Anna och Anders räknar på sina utlägg för IVF. Med fyra färskförsök ** och flera frysförsök *** samt mediciner och inkomstbortfall räknar de ihop en summa kring 60 000 kronor. I deras fall gav dessutom IVF inte dem något barn och de beslutade efter tre års försök att istället adoptera. Summan för adoption räknar de ut till kring 115 000 kronor, om inget oförutsett inträffar. Anders jämställer IVF-försöken med ett casino-besök. Det är som att spela rysk roulette, satsa alla dina pengar och hoppas på vinst. Genom adoption är man åtminstone garanterade ett barn, även om det tar lång tid. Anna inflikar allvarligt att det ger många moraliska frågeställningar också. Ska man ta banklån och amortera på sitt barn varje månad? Det känns inte rätt men
samtidigt är det tur att det finns. I vårt fall har vi klarat det utan att ta banklån och istället valt att låna av våra föräldrar, det känns bättre, som att hela familjen hjälps åt. Anna och Anders är inte ensamma när det gäller den ekonomiska biten. När man läser i olika forum hos till exempel Familjeliv framkommer det att många tvingas spara in på sin levnadsstandard, ibland under flera år. Många sparar undan pengar både före och mellan försöken. Att föräldrar hjälper till hör också till vanligheterna. Under våren 2011 gjorde Barnlängtan, patientföreningen för ofrivilligt barnlösa, en undersökning där 1068 personer svarade. I undersökningen framkom att: 23 % av dem som betalt egna IVF hade behövt ta lån. 30 % av de som betalat själv hade avstått från behandlingar eller valt mindre effektiva behandlingar av ekonomiska skäl. Det framkom också att hälften av alla IVF-behandlingar betalats privat. Faktorer som syskonförsök och långa väntetider till landstingsfinansierade försök bidrar. För att finansiera sina försök finns ett fåtal lösningar utanför den egna familjen. En del av IVF-klinikerna samarbetar med ett företag som heter Human Finans. Där erbjuds både korta räntefria lån eller längre lån med ränta. Den egna banken kan också erbjuda lån, ibland till lägre kostnader. Men några IVF-lån finns inte. Istället höjer många sina bostadslån för att få ekonomisk möjlighet till IVF. En lösning som kan få allvarliga konsekvenser om bostadsmarknaden börjar svaja. Och som utesluter den grupp som inte har en bostad att låna på eller ekonomisk möjlighet att låna mer. 2008 startades Wabbie Foundation för att ge barnlösa ekonomisk hjälp. I en intervju berättar Lars Dekenno att de samlat in pengar under två och ett halvt år
men att mycket äts upp av omkostnader, trots att alla arbetar utan ersättning. De hoppas kunna dela ut en minde mängd pengar, inom närmsta framtiden. En annan lösning är bruttolöneavdrag. Då kan ens arbetsgivare betala hela eller delar av fakturan och därefter göra bruttolöneavdrag. Det blir då en skattefri förmån och hur mycket man sparar beror på lönestorleken. Bruttolöneavdrag är frivilligt för arbetsgivaren och beviljas inte alltid. Under ett telefonsamtal berättar en annan familj att just bruttolöneavdrag, skatteåterbäring och att arbeta mycket extra räddade dem under deras IVF-resa. De räknar att de lagt ner ungefär 125 000 kronor inklusive akupunktur före och sjukskrivningar efter varje IVF-försök p.g.a. överstimulering****. De väntar idag sitt andra barn men var mycket nära att ge upp och har även haft en paus på ett och ett halvt år. Vi började med syskonförsök när vår son var ett år men valde att pausa och fokusera på den familj vi har. Men även för att spara ihop mer pengar till kommande försök. Vi har alltid pratat om tre barn men det får räcka med två. Vi orkar varken fysiskt, psykiskt eller ekonomiskt. Även om denna grupp ofrivilligt barnlösa lider stor ekonomisk skada och inte får någon hjälp försöker man i övrigt att bromsa den ökande barnlösheten i bland annat Malmö. Här har Region Skåne genom bland annat regionråd Carl Johan Sonesson (M) och Alexander Giwercman, klinikchef på Reproduktionscenter i Malmö skapat en Fertilitetsrådgivning i Malmö, där kvinnor kan undersöka sin fertilitet. Även par och ensamstående ska få gratis fertilitetstester. Detta ingår i ett större projekt, Reprosund, där fem danska och tre svenska sjukhusavdelningar, samarbetar för att få till ett Högkompetenscentrum. Men antalet ofrivilligt barnlösa växer för varje år, antalet IVF:er har fördubblats mellan 1996 och 2006 enligt statistik som presenterades på fertilitetskonferensen ESHRE 2009. Frågan är om bromsarna satts in för sent och om de är kraftfulla
nog. Idag är 3 % av barnen födda i Sverige IVF-barn. Men bakom den summan står många par som inte lyckats. Hur ska dessa kostnader lösas för framtiden? Och hur kan man hjälpa ofrivilligt barnlösa ekonomiskt så att inte det blir en klassfråga att få barn? Det återstår att se. * IVF in vitro fertilisering,konstgjord befruktning där föreningen mellan ägg och spermie sker utanför kroppen för att sedan föras in i livmodern. ** Färskförsök när man gjort ovanstående behandling och sätter in ett ej nedfryst embryo. Förkortningen ET förekommer och betyder embryo transfer. *** Frysförsök när man gjort IVF och det blir fler embryo över kan de frysas för att användas vid ett senare försök. Förkortningen FET förekommer och betyder frozen embryo transfer. **** Överstimulerad när kvinnans äggstockar, på grund av medicinerna, överreagerar och man får symptom som vätska i bukhålan, svullen buk, smärtor, illamående, diarré och andnöd. Genom att vila och dricka ordentligt går det oftast över, i sällsynta fall kan man behöva läggas in på sjukhus.