Examensstadga för Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet

Godkänd av styrelsen 28.5.2012 Kompletterad 17.12.2012: till 31 har fogats ett nytt moment. Examensstadga för Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Med stöd av 11 i instruktionen för Svenska social- och kommunalhögskolan utfärdas följande examensstadga för Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet: 1 Kap. EXAMINA OCH STUDIERÄTT VID HÖGSKOLAN 1 Examina och huvudämnen Vid högskolan avläggs politices kandidatexamen som är en lägre högskoleexamen omfattande 180 studiepoäng. Huvudämnen för politices kandidatexamen vid högskolan är journalistik, rättsvetenskap, socialpsykologi, socialt arbete och socialpolitik, sociologi samt statskunskap med förvaltning. 2 Studiehelheter Grund- och ämnesstudier utgör studiehelheter i examen. Grundstudierna i huvudämnet omfattar 25 studiepoäng. Omfattningen av grund- och ämnesstudierna i huvudämnet är minst 70 studiepoäng och i dem ingår en kandidatavhandling omfattande 6 studiepoäng. Den studerande kan i studiehelheterna inkludera studier i som överskrider minimimängden studiepoäng enligt undervisningsplanen. Om en studieprestation ingår i två eller flera helheter tas studiepoängen i beaktande endast i en helhet. En studieprestation kan också godkännas som en del av två helheter, dock så att studiehelheten då registreras som mindre omfattande eller att den studerande i stället avlägger en motsvarande mängd andra lämpliga studier. Omfattningen av grundstudiehelheten avsedd för biämnesstuderande är 25 studiepoäng och ämnesstudierna 35 studiepoäng. 3 Studierätt Examensstudierätt vid högskolan kan fås endast via ansökningsförfarande. Högskolans styrelse beslutar om antagningsgrunderna. 4 Byte av huvudämne I det fall en studerande med examensstudierätt vid högskolan önskar byta huvudämne tillämpas följande kriterier: En studerande kan beviljas rätt att byta huvudämne ifall han eller hon har genomfört minst grundstudier (15 studieveckor, 25 studiepoäng,) med åtminstone vitsordet 3 i medeltal (goda insikter enligt betygsskalan 0-5) i det huvudämne han eller hon önskar byta till. Med samtycke av ämnesföreståndaren kan de 15 sv respektive 25 sp bestå av annat än grundstudier. En förutsättning för byte är därtill att ämnesföreståndaren förordar anhållan. Ifall ämnet inte kan ta emot alla som vid en ansökningsomgång önskar byta huvudämne, tas de sökande i prioritet enligt vitsord. De ovan i 1-3 mom. nämnda kriterierna gäller inte huvudämnet journalistik. För att få byta till huvudämnet journalistik krävs att den sökande förutom att ha avlagt 15 studieveckor eller 25 1

studiepoäng med åtminstone vitsordet 3 i medeltal deltar i de journalistiska proven i inträdesförhöret i journalistik och uppnår godkänd nivå i dessa. Det förutsätts inte att den som anhåller om att byta till huvudämnet journalistik ska ansöka till högskolan via universitetens gemensamma ansökningssystem, utan anmälan till inträdesförhöret görs på skild blankett. Anhållan om byte av huvudämne kan lämnas in två gånger per år: före utgången av november och utgången av maj. Anhållan om byte till huvudämnet journalistik kan göras endast i maj. 5 Biämnesstudier Högskolans studerande och studerande vid Helsingfors universitets fakulteter kan utan ansökan avlägga allmänna studier samt studieperioder inom grund- och ämnesstudierna enligt kursfordringarna för biämnesstuderande ifall rätten till biämnesstudier inte är begränsad. Eventuella begränsningar ska framgå av undervisningsplanen. 6 JOO-studier Högskolans studerande kan i enlighet med det nationella JOO-avtalet ansöka om rätt att vid andra inhemska universitet avlägga sådana studier som inte kan avläggas vid högskolan eller Helsingfors universitet (JOO-studier = joustava opinto-oikeus, flexibel studierätt). Studierna ska kunna ingå i politices kandidatexamen vid högskolan. Det mottagande universitetet beslutar om rätten till studier på basis av högskolans förordan. Studerande vid andra universitet i Finland kan i enlighet med JOO-avtalet ansöka om rätt att vid högskolan avlägga studieperioder inom grund- och ämnesstudierna enligt kursfordringarna för biämnesstuderande. Eventuella förkunskapskrav eller andra begränsningar framgår av kursfordringarna. En förutsättning för studierätten är att ämnesföreståndaren vid högskolan samt den sökandes hemuniversitet förordar ansökan. 7 Komplettering av examen En person som har avlagt kandidatexamen vid högskolan kan på ansökan beviljas rätt att avlägga studieperioder inom grund- och ämnesstudierna. Rätten kan ges endast till sådana studier som är öppna för biämnesstuderande. Studierätten är i kraft en viss tid. 8 Fristående studier En person kan på ansökan beviljas rätt att mot avgift avlägga fristående studier inom högskolans allmänna studier samt grund- och ämnesstudier. Studierätten är i kraft en viss tid. Studierätt ges inte ifall motsvarande studier kan avläggas inom Öppna universitetet vid Helsingfors universitet. Om rätten till biämnesstudier för högskolans och Helsingfors universitets studerande stadgas ovan i 4 2 kap. AVLÄGGANDE AV POLITICES KANDIDATEXAMEN VID HÖGSKOLAN 9 Uppbyggnad av examen För politices kandidatexamen ska den studerande avlägga 180 studiepoäng i vilka ingår grund- och ämnesstudier i huvudämnet samt minst grundstudier i två biämnen alternativt grund- och ämnesstudier i ett biämne. Biämnet kan också vara en mångvetenskaplig studiehelhet. I examen ska också ingå språkstudier i enlighet med statsrådets förordning om universitetsexamina, studier i informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt allmänna studier i enlighet med huvudämnets undervisningsplan, individuell studieplan (ISP) samt praktik. Fritt valbara studier kan ingå i examen så att minimiantalet studiepoäng (180) uppfylls. 2

I examen kan inkluderas mer än minimiantalet studiepoäng. Rektorn kan av särskilda skäl befria en studerande från att avlägga en studieperiod som ingår i examen. 10 Språkstudier För politices kandidatexamen ska avläggas språkstudier enligt 6 i statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004). Helsingfors universitets språkcentrum ansvarar för språkundervisningen. Språkstudierna avläggs enligt följande: a) Modersmål (svenska eller finska) Den studerande ska i modersmålet visa sig ha förvärvat sådana kunskaper som enligt 6 1 mom. i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) fordras för statlig anställning vid tvåspråkiga myndigheter, och som är nödvändiga med tanke på det egna området. Kunskaperna i modersmålet visas genom kurser i svenska eller finska och avläggande av mognadsprov. b) Andra inhemska språket (finska eller svenska) Den studerande ska i det andra inhemska språket visa sig ha förvärvat sådana kunskaper som enligt 6 1 mom. i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) fordras för statlig anställning vid tvåspråkiga myndigheter, och som är nödvändiga med tanke på det egna området. c) Främmande språk Den studerande ska visa sig ha förvärvat sådana kunskaper i minst ett främmande språk som gör det möjligt att följa utvecklingen inom det egna området och vara verksam i en internationell omgivning. Den studerande kan visa denna språkkunskap i något av språken engelska, spanska, franska, tyska, italienska, ryska eller ett annat av rektor godkänt språk. d) Befrielse från språkkraven En studerande som har fått sin skolutbildning på något annat språk än svenska eller finska kan på anhållan få befrielse från kravet på det andra inhemska språket. Befrielse kan fås också av annan motiverad orsak. Rektorn beslutar om befrielse. Beslutet antecknas i examensbetyget. 11 Andra studier I politices kandidatexamen ska ingå studier i informations- och kommunikationsteknik (IKT) som avser att ge de färdigheter som behövs för effektiva universitetsstudier. IKT-studierna ska omfatta minst 5 studiepoäng, varav 3 utgörs av Helsingfors universitets IKT-körkort. Kravet för de övriga 2 studiepoängen framgår av undervisningsplanen. I kandidatexamen ingår en individuell studieplan omfattande 1-2 studiepoäng. I kandidatexamen ingår också minst 5 studiepoäng praktik som utvecklar sakkunskapen. Omfattningen av praktiken framgår av undervisningsplanen. 12 Kandidatavhandlingen För politices kandidatexamen ska den studerande avfatta en kandidatavhandling. Kandidatavhandlingen ingår i huvudämnets ämnesstudier och dess omfattning är 6 studiepoäng. Studier i anslutning till kandidatavhandlingen eller studier som stöder denna är minst 4 studiepoäng. 3

Kandidatavhandlingen avfattas vid ett seminarium eller en annan lämplig kurs i huvudämnet eller på något annat sätt enligt överenskommelse med den ansvariga läraren. Kandidatavhandlingen ska språkgranskas. Kandidatavhandlingen ska avfattas på svenska. En studerande kan av särskilda skäl beviljas rätt att avfatta kandidatavhandlingen på engelska. Med sådana särskilda skäl avses i första hand att en studerande har deltagit i studerandeutbyte utomlands och i studierna utomlands avfattat skriftliga arbeten som kan utgöra en kandidatavhandling eller en väsentlig del av en kandidatavhandling. Rätt att använda engelska vid avfattandet av kandidatavhandlingen beviljas av rektorn under förutsättning att huvudämnesläraren förordar beviljandet av denna rätt. Vid behov kan huvudämnesläraren förutsätta att den engelska språkdräkten språkgranskas. Till en avhandling som avfattats på engelska ska fogas ett abstract eller motsvarande sammandrag på svenska, omfattande ca 2-3 sidor. Sammandraget bedöms som en del av avhandlingen. 13 Mognadsprov i kandidatexamen Enligt 10 i statsrådets förordning om universitetsexamina ska den studerande i kandidatexamen avlägga ett mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för lärdomsprovet och sådana kunskaper i finska eller svenska som avses i 6 i nämnda förordning. Mognadsprovet avläggs i samband med avfattandet av kandidatavhandlingen. Förtrogenhet med ämnesområdet bedöms av handledaren eller den lärare som fungerat som granskare av kandidatavhandlingen. Studerande med svenska som skolutbildningsspråk visar de ovan i 1 mom. avsedda kunskaperna i svenska i samband med språkgranskningen av kandidatavhandlingen. Läraren i svenska bedömer den studerandes språkkunskaper i modersmålet och ger feedback åt den studerande. Mognadsprovets språkliga del bedöms med skalan godkänd eller underkänd. En godkänd prestation är en förutsättning för att kunna lämna in kandidatavhandlingen för bedömning. Studerande med finska som skolutbildningsspråk avlägger ett skilt mognadsprov på finska för att utvisa de ovan i 1 mom. avsedda kunskaperna i finska. Detta mognadsprov språkgranskas av en lärare i finska. Ifall den studerande har avlagt mognadsprov i samband med någon annan högskoleexamen, behöver kunskaper i svenska eller finska inte visas på nytt. En studerande som avfattat sin kandidatavhandling på engelska ska avlägga ett skilt mognadsprov på sitt skolutbildningsspråk, svenska eller finska. Mognadsprovet språkgranskas av en lärare i svenska eller finska. 3 Kap. TENTAMINA OCH ANDRA EXAMINATIONSFORMER 14 Allmänt om de olika examinationsformerna Som examinationsformer kan användas skriftliga tentamina, muntliga tentamina, hemtentamina eller andra jämförbara prestationssätt. 4

Studieprestationen bedöms och vitsordet, antalet studiepoäng och prestationsspråket registreras i studeranderegistret. 15 Skriftliga tentamina Vid högskolan kan skriftliga tentamina i ämnena avläggas på allmänna tentamenstillfällen eller på kurstentamina i slutet av en kurs. Datumen för de allmänna tentamenstillfällena finns i en tentamensordning som årligen fastställs av styrelsen. Vid tentamenstillfället tenteras litteraturen till en studieperiod som en helhet ifall inte annat meddelats i undervisningsplanen eller överenskommits skilt med läraren. Den ansvarige läraren för en delprestation kan besluta för hur lång tid delprestationen är i kraft. Högskolan ansvarar för att allmänna tentamenstillfällen arrangeras tillräckligt ofta och att de fördelar sig jämnt mellan de olika ämnena. Läraren ansvarar för att den studerande får tentamensfrågor. Den studerande ansvarar för att anmäla sig till tentamen inom utsatt tid. 16 Anmälan till tentamen Anmälan till tentamen vid ett allmänt tentamenstillfälle ska göras i WebOodi senast 10 dagar före tentamensdagen. Ifall den studerande inte har anmält sig i tid i WebOodi får han eller hon inga frågor vid tentamenstillfället. En studerande får anmäla sig till högst två tentamina per allmän tentamen. Anmälan ska fyllas i fullständigt och korrekt. En lärare behöver inte beakta en ofullständig anmälan. En studerande kan enligt överenskommelse med examinator tentera en kurs vid följande allmänna tentamenstillfälle även om kursen inte ingår i just det tentamenstillfällets ämnesgrupp. I dessa fall används koden 715000 vid tentamensanmälan. 17 Allmänna regler för tentamen Allmänna tentamenstillfällen börjar kl. 13.00 och pågår i 4 timmar. En tentand som önskar avbryta sin tentamen får avlägsna sig tidigast kl.13.30. Väskor, böcker, mobiltelefoner och liknande får inte medtas till tentamenssalen om inte läraren gett andra föreskrifter, t.ex. tillstånd att använda lagbok vid tentamen i juridiska ämnen. Alla provpapper ska förses med namn, tentamensdag och ämne som tenteras. Tentanderna ska uppvisa legitimation vid tentamenstillfället. 18 Förlust av rätten att delta i tentamen Om en studerande i de två föregående tentamina blivit underkänd i samma studieprestation eller om han eller hon uteblivit från dem utan giltigt skäl kan examinatorn bestämma att den studerande inte får delta i en ny tentamen förrän en tid på högst sex veckor förflutit från föregående tentamen. 19 Kurstentamina I anslutning till en kurs som har hållits i ett ämne som hör till de allmänna studierna ska läraren ordna en särskild kurstentamen. Denna tentamen kan ordnas vid det sista föreläsningstillfället eller vid en annan lämplig tidpunkt. I övrigt kan en lärare vid behov besluta om att ordna förhör som ansluter sig till en kurs som har hållits. 20 Skriftliga arbeten Skriftliga arbeten ska lämnas in inom den i förväg angivna tidsramen. Ifall den studerande inte lämnar in arbetet inom den angivna tiden har läraren inte skyldighet att ta emot arbetet och den studerande kan förutsättas delta i kursen på nytt. Med samtycke av läraren kan skriftliga arbeten lämnas in i elektronisk form. 21 Omtentamen och förhöjning av godkänd prestation Varje tentamen ska kunna tas om, ifall inte något särskilt skäl utgör hinder för detta. Tidpunkten för en omtentamen ska bestämmas så att å ena sidan beaktas den studerandes möjligheter att förbereda sig för tentamen och å andra sidan hans eller hennes rätt att 5

bedriva studier utan avbrott. De studerande ska i god tid informeras om tentamina och omtagningen av dem. Ifall den studerande av honom eller henne oberoende skäl inte får tentamensfrågor vid tentamenstillfället eller om han eller hon av motsvarande orsaker inte kan delta i tentamenstillfället ska ett nytt tenttillfälle arrangeras så snart det är möjligt. Ifall det av någon särskild orsak inte är möjligt att i dessa fall arrangera en sådan omtentamen ska den studerande ges möjlighet att på något annat sätt avlägga studieprestationen. En studerande har rätt att försöka höja en godkänd prestation. Vitsordet för en prestation som är bunden till en examen kan dock inte höjas. 22 Om tentamensfrågor eller andra skriftliga prestationer försvinner Ifall den studerande kan bevisa att han eller hon har deltagit i en tentamen och lämnat in svarspappren, men examinatorn av någon orsak inte har fått svaren för bedömning, eller svaren har förkommit, ska muntlig tentamen eller omtentamen arrangeras snarast möjligt. Motsvarande förfarande gäller skriftliga arbeten som hänför sig till studierna. 23 Fusk Ifall det finns skäl att misstänka fusk gäller vad som föreskrivs i 39-43 i examens- och rättssäkerhetsinstruktion för Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet samt i universitetets rektors beslut 175/2011. 24 Specialarrangemang Studerande som av hälsoskäl behöver specialarrangemang vid tentamina kan beviljas rätt till tilläggstid, rätt att använda dator eller rätt till motsvarande arrangemang. Läkarintyg kan krävas av den studerande. Studerande som har beviljats rätt till specialarrangemang vid tentamen ska meddela om detta i anslutning till tentamensanmälan i WebOodi. 25 Bedömning av studieprestationer och studiehelheter Vid bedömning och registrering av studieprestationer gäller vad som föreskrivs i 28-31 i examens- och rättssäkerhetsinstruktionen för högskolan. Studiehelheterna (grund- respektive ämnesstudier) bedöms som skilda helheter enligt skalan 0-5. Vitsordet fastställs som ett vägt medeltal av studiepoängen för de studieprestationer som ingår i helheten. Endast studieprestationer som bedömts med skalan 0-5 tas i beaktande. Ifall mer än hälften av studieprestationerna har bedömts med en annan bedömningsskala än 0-5, eller om studiehelheten av någon annan orsak inte är möjlig att bedöma, ges inget vitsord för helheten. 4 kap. RESPONS 26 Respons på undervisning och utbildning Högskolan samlar respons på undervisningen och utbildningen från de studerande, personalen, arbetsgivare och andra samarbetspartner. Vid hanteringen av respons från studerande följer högskolan de principer som fastställts av universitetets rektor i beslut (113/2009). 5 kap. IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV TIDIGARE FÖRVÄRVAD KOMPETENS 27 Allmänna principer för tillgodoräknande I 44 i universitetslagen (558/2009) och i 25 i statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004) föreskrivs följande om tillgodoräknande av tidigare studier: 6

En studerande får vid avläggande av examen enligt vad universitetet beslutar räkna sig till godo studier som han eller hon har genomfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta studier som hör till examen med andra studier på samma nivå. En studerande får enligt vad universitetet beslutar räkna sig till godo studier samt ersätta studier i examen också genom kunskaper som visats på annat sätt. Högst 90 studiepoäng studier som ingår i en tidigare högskoleexamen kan tillgodoräknas i kandidatexamen vid högskolan. 28 Ersättande och inkluderande I examen vid högskolan kan tillgodoräknas både studier avlagda vid högskolor och kunskaper som har förvärvats på andra sätt än i formell utbildning. Tillgodoräknandet kan ske genom ersättande eller inkluderande. Ersättande betyder att studier som hör till examensfordringarna ersätts med tidigare förvärvad kunskap. Ersättande av studier förutsätter motsvarighet i fråga om innehållet. Utöver de ersatta studierna krävs inte ytterligare studieprestationer. Inkluderande betyder att tidigare förvärvad kompetens kan ingå i examen. I dessa fall krävs inte motsvarighet i fråga om innehåll. 29 Tillgodoräknande av studier vid internationellt studerandeutbyte Studieprestationer avlagda i internationellt utbyte tillgodoräknas i examen så fullständigt som möjligt antingen som ersättande studieprestationer eller som inkluderande i form av biämnesstudier eller övriga studier. Studerande som deltar i internationellt utbyte ska på förhand göra upp en studieplan och preliminärt komma överens om hur studierna kan tillgodoräknas i examen. 30 Tillgodoräknande av språkstudier Studier i modersmålet, det andra inhemska språket samt studier i främmande språk som krävs i en examen avlagd vid inhemskt universitet eller yrkeshögskola kan ersätta motsvarande språkstudier som krävs för kandidatexamen, oberoende av om deras omfattning i studiepoäng avviker från högskolans. Språkstudierna avlagda vid ett annat universitet eller yrkeshögskola registreras enligt kursernas omfattning i studiepoäng vid högskolan. Ytterligare studieprestationer krävs inte. 31 Tillgodoräknande av studier som ingår i en tidigare högskoleexamen Studier som ingår i en tidigare högskoleexamen ersätter inte som sådana studier som ingår i examen vid högskolan. Undantag utgör dock följande: - språkkunskaper som visats i samband med en tidigare högskoleexamen ersätter motsvarande språkstudier oberoende av omfattningen. Ytterligare studieprestationer krävs inte. - de obligatoriska allmänna studierna då de är motsvarande till innehåll och målsättning ersätter motsvarande studier vid högskolan. Ytterligare studieprestationer krävs inte. - kunskaper i svenska eller finska som visats i ett mognadsprov i samband med en annan inhemsk högskoleexamen krävs inte på nytt. - ett biämne som ingår i en tidigare universitetsexamen kan ersätta motsvarande studier vid högskolan i det fall att detta ämne senare utgör ett huvudämne i en examen vid högskolan. Studierna ska dock vid behov kompletteras så att de motsvarar huvudämnesstudier enligt ämnets krav. Studiepoängen räknas till godo i sin helhet. - med tillstånd av ämnesföreståndaren kan enskilda studieprestationer i grund- eller ämnesstudierna ersättas med tidigare avlagda studier. Om inkludering av studier som ingår i en tidigare examen bestäms nedan i 33. 32 Prestationer som inte kan tillgodoräknas 7

Examensarbeten vid högskolan kan inte ersättas med tidigare avlagda studier. IKT-körkortet kan inte ersättas med studier avlagda vid andra högskolor eller med kompetens som förvärvats på annat sätt. Med avvikelse från det som anges ovan i 2 mom. kan IKT-körkortet avlagt vid en annan fakultet vid Helsingfors universitet kan ersättas som sådant. 33 Inkludering av studier Biämnen eller studiehelheter avlagda enligt inhemska eller utländska universitets eller högskolors kursfordringar kan inkluderas som biämnen i en examen vid högskolan under förutsättning att de inte ingår i en annan examen. De inkluderade studierna ska till innehåll och nivå vara lämpliga i examen vid högskolan och får inte utan vägande skäl väsentligt överskrida minimiomfattningen av examen. Enskilda studieprestationer avlagda vid ett annat universitet eller en annan högskola som inte ingår i en examen kan inkluderas högst till omfattningen av de övriga studier som ryms i respektive huvudämnes examensstruktur. I examen kan tillgodoräknas samma studieprestation eller en studieprestation med samma innehåll endast en gång. 34 Tillgodoräknande av kompetens som förvärvats på annat sätt än i formell utbildning Kompetens som förvärvats på annat sätt än i formell utbildning kan räknas till godo som studieprestationer i en examen under förutsättning att lärandemålen för studieperioden eller studiehelheten uppfylls. För att kunskaperna ska kunna bedömas måste den studerande visa sina kunskaper på det sätt som bestäms av den ansvarige läraren. Den ansvarige läraren för studieprestationen bedömer ifall den som anhåller om tillgodoräknande har uppnått lärandemålen för respektive studieperiod eller studiehelhet. När man bedömer den studerandes kunskaper kan man använda tentamina, portföljförfarande, essäer, intervjuer eller andra lämpliga metoder. Aktivt skötta förtroendeuppdrag i en studentkår, i organisationer i anslutning till en studentkår, i en studentnation eller i högskolornas officiella förvaltningsorgan under minst ett år kan tillgodoräknas i lägre högskoleexamen upp till 8 studiepoäng. 35 Förfarandet vid ansökan om tillgodoräknande Ansökan om tillgodoräknande av studier riktas till den ansvarige läraren. Gällande tillgodoräknande av de obligatoriska språkstudierna samt av kunskaper i svenska eller finska som visats genom ett mognadsprov riktas ansökan dock till chefen för studieärenden. 6 kap. BETYG 36 Examensbetyg Högskolans rektor utfärdar betyg över politices kandidatexamen. Till betyget bifogas en bilaga för internationellt bruk. I betyget över politices kandidatexamen nämns huvudämne, omfattningen och vitsordet för huvud- och biämnet/biämnena, omfattningen i studiepoäng av övriga studier och hela examen samt den studerandes språkkunskaper. 7 kap. OMPRÖVNINGSFÖRFARANDET 8

37 Omprövningsförfarandet I 82 i universitetslagens ingår bestämmelser om förfarandet vid omprövning i samband med studerandeurval, förlust av studierätt samt bedömning av studieprestationer eller tillgodoräknande av studier. Närmare bestämmelser om omprövningsförfarandet ges i 48-50 i examens- och rättssäkerhetsinstruktion för Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. IKRAFTTRÄDANDE Denna examensstadga träder i kraft 1.8.2012. Det som bestäms om IKT-körkortet i 32, 2 mom. gäller inte studerande inskrivna vid högskolan före 1.8.2012. 9