Ulla Hammarstrand LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. DAG: Onsdag 18 februari 2009 TID: Kl PLATS: Kungsstenen, Aula Magna FÖRSLAG TILL BESLUT

2009-02-11 Lärarutbildningskansliet Ulla Hammarstrand Kanslichef FÖREDRAGNINGSLISTA LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN DAG: Onsdag 18 februari 2009 TID: Kl 09.00-12.00 PLATS: Kungsstenen, Aula Magna ÄRENDE FÖRSLAG TILL BESLUT 1 Protokolljusterare 2 Dagordning och närvarorätt 3 Information 4 Anmälan av protokoll från nämndens sammanträden 2009-01-21. 5 Anmälan av ordförandebeslut Bilaga bifogas. 6 7 Ändrad tid för Lärarutbildningsnämndens sammanträde i maj -09 Sammanträdestider för Lärarutbildningsnämnden hösten 09. Beslutas att flyta nämndens sammanträde i maj till torsdag l4 maj kl 09 12. Beslutas att höstterminens sammanträden äger rum onsdagarna 26/8 och 23/9, torsdagen den 20/10 samt onsdagarna 18/11 och 16/12. Samtliga dagar kl 09 12. 8 Tidsplan för rapportering från arbetsgruppen för VFU. Bilaga bifogas 9 Av LUN inrättade råd: Benämning och sammansättning. Bilaga utsänds senare 10 Storlek (antal hp) för kurs som kan ingå inom lärarstudenternas specialisering. Beslutas enligt förslag. Beslutas enligt förslag. Beslutas att kurser om 7,5 hp kan ingå.

Bilaga bifogas. 11 Kurser inom lärarutbildningen för studenternas val 15 april. Bilaga bifogas. 12 Självständiga arbeten inom lärarutbildningen. Rapport från LUNs arbetsgrupp. Bilaga bifogas 13 Studiegångar för utbildningar i samarbete med fackhögskolorna. Bilaga bifogas. 14 Handläggningsrutiner för byte av partnerområde. Bilaga bifogas Beslutas fastställa kurslista enligt förslag. Beslutas enligt förslag Beslutas enligt förslag Beslutas enligt förslag 15 Rapport från Birgitta Sandström: Utredning av förutsättningarna för utbildningsvetenskaplig forskning och lärarutbildning vid Stockholms universitet. 16. Övrigt

abibd^qflkp_bpirqommv Ñ~íí~ÇÉÉåäáÖíÄÉãóåÇáÖ~åÇÉ~îi ê~êìíäáäçåáåöëj å ãåçéåíáääçêçñ ê~åçélîáåéçêçñ ê~åçék ûêéåçé üíö êç OKríëÉÉåÇÉ~îåóíáääÑ ääáöçêçñ ê~åçéá éêçñáäê ÇÉíÑ êi ê~åçéáñ êëâçä~åìåçéê fåöéä~bäñëíê ãëíà åëíäéçáöüéínñéäêì~êájpm ~éêáäommvkre OMMVJMNJNS _Éëäìí~ëìíëÉbî~ûåÖÖ êçifåëíáíìíáçåéåñ ê ÇáÇ~âíáâçÅÜéÉÇ~ÖçÖáëâí~êÄÉíÉK PKríëÉÉåÇÉ~îåóäÉÇ~ãçíáéêçÑáäê ÇÉíÑ ê k~íìêîéíéåëâ~éiã~íéã~íáâçåüä ê~åçé ÉÑíÉê_áêÖáíí~üâÉêã~åIfåëíáíìíáçåÉåÑ ê ÄáçäçÖáëâÖêìåÇìíÄáäÇåáåÖIëçãÑ íí åçê~çé ~êäéíëìééöáñíéêkre OMMVJMNJOV _Éëäìí~ëìíëÉ^ååJhêáëíáå ëíäìåçc~êê~åíëi téååéêjdêéåëáåëíáíìíiíáääåóêééêéëéåí~åíá éêçñáäê ÇÉíK QK_Éëäìí~åÖ ÉåÇÉâìêëéä~åáåçã éêçñáäçãê ÇÉíj~íÉã~íáâçÅÜä ê~åçéç ê ÇÉíÑê~ãÖ ê~ííscráåö êãéçqirüéw j~íéã~íáâçåüä ê~åçéñ êëâçä êcjsidki NRÜéIrjOMMOKjt OMMVJMOJMP _Éëäìí~ë~ííÖçÇâ åå~âìêëéä~åáåçã éêçñáäçãê ÇÉíj~íÉã~íáâçÅÜä ê~åçéw j~íéã~íáâçåüä ê~åçéñ êëâçä êcjsidki NRÜéIrjOMMOK RK_Éëäìí~åÖ ÉåÇÉâìêëéä~åáåçã ëééåá~äééç~öçöéêçöê~ããéíwpééåá~ää ê~êéåë óêâéëëééåáñáâ~âçãééíéåëéêi^kpmüéi rnmopmkjt OMMVJMOJMQ _Éëäìí~ë~ííÖçÇâ åå~âìêëéä~åáåçã ëééåá~äééç~öçöéêçöê~ããéíwpééåá~ää ê~êéåë óêâéëëééåáñáâ~âçãééíéåëéêi^kpmüéi rnmopmk_áä~ö~nk SKríëÉÉåÇÉ~îãÉÇäÉãã~êái ê~êìíäáäçj åáåöëå ãåçéåëâìêëéä~åéìíëâçííkre OMMVJMOJMR _Éëäìí~ëìíëÉdìÇêìå_ê~ííëíê ãi j~íéã~íáëâ~áåëíáíìíáçåéåië~ãíj~êáé gçåëëçåçåü^åå~ ëíéêã~åëçãâçããìåj êééêéëéåí~åíéêk_éëäìíéíâçãéäéííéê~êäéëäìí Ñ~íí~í~îirkOMMVJMNJONK 1

2009-02-18 Regionalt utvecklingscentrum, RUC Lärarutbildningsnämnden Bilaga punkt 8 Sune Bengts Tidsplan för tydliggörande av förväntade studieresultat för VFU i kursplaner och bedömningskriterier i kursbeskrivningar inför ht 09 Bakgrund Lärarutbildningsnämnden (LUN) beslutade vid sitt möte 2008-03-06 att inrätta en arbetsgrupp för bedömning av VFU. Arbetsgruppens uppdrag är - att utifrån examensordningens mål tydliggöra vilka förmågor studenten ska ha förvärvat och utvecklat under lärarprogrammets VFU - att tydliggöra progressionen av de förväntade studieresultaten för VFU - att utarbeta riktlinjer för hur man utformar kriterier för godkänd VFU i olika kurser samt ger förslag på sådana kriterier - att utforma generell text för kursplaner där VFU ingår så att godkänd VFU ska krävas för godkänt betyg på kurs - att förtydliga hur mottagande skola ska bidra med underlag för examinationen av de kurser i vilka VFU ingår. I detta ingår att tillse att lagstiftningen för myndighetsutövning i samband med examination beaktas - att undersöka behovet av utbildning om bedömning av VFU för regionsamordnare, ämnesområdeslärare, kursansvariga och de lokala utbildarna i partnerområdena. Vid LUN:s möte 2008-06-04 presenterade arbetsgruppen en delrapport (LUN:s protokoll, Bilaga 3). I delrapporten presenteras en framtagen professionsutvecklingsmatris. Matrisen är ett försök att beskriva progressionen i lärarblivandet från ett nybörjarstadium till kompetent lärare i fyra steg. Syftet med den framtagna matrisen är att den skall vara ett underlag för och stöd vid handledning/utvecklingssamtal, bedömning och kursplanearbete. LUN beslutade (LUN:s protokoll, Bilaga 2) - att professionsutvecklingsmatrisen ska vara vägledande för profilråden och AUO-rådet vid framtagande av förväntade studieresultat och bedömningskriterier för VFU i kurs - att VFU bedöms med tvågradig betygsskala läsåret 08/09. Inget entydigt beslut om betygsskala från 2009 togs. - att bedömning av VFU ska göras fortlöpande i dialog mellan inblandade lärare på fältet, vid universitetet och med studenten - att alla som medverkar i bedömning av VFU ska ha lärarexamen eller universitetspedagogisk utbildning. - att arbetsgruppen ska utarbeta förslag till hur berörda lärare inom universitetet och lokala lärarutbildare under läsåret 2008/2009 ska kunna erbjudas utbildning i bedömning av VFU. Förslaget ska inkludera de ekonomiska villkoren för genomförande. - att arbetsgruppen ska utarbeta förslag till hur en försöksverksamhet gällande VFUbedömning inom vissa profilområden ska kunna genomföras - att uppdra åt arbetsgruppen att fullfölja uppdraget enligt LUNs beslut 2008-03-06 att utforma riktlinjer för hur man utformar kriterier för VFU - att uppdra åt arbetsgruppen att förtydliga hur mottagande skola ska bidra med underlag för examination av de kurser i vilka VFU ingår. I detta ingår att tillse att lagstiftningen för myndighetsutövning i samband med examination beaktas. 1

2009-02-18 Regionalt utvecklingscentrum, RUC Lärarutbildningsnämnden Bilaga punkt 8 Sune Bengts Professionsutvecklingsmatrisen har under ht 08 distribuerats till de utbildningsvetenskapliga institutionerna, profilområdeslärarna och regionsamordnarna. Den har presenterats vid av RUC arrangerade möten med profilområdeslärarna. Seminarier om matrisen har genomförts med några partnerområden. Under ht 08 och vt 09 pågår på institutioner diskussioner om och arbete med att tydliggöra förväntade studieresultat under VFU och bedömningskriterier. Förslag till tidsplan för det fortsatta arbetet med förtydligande av VFU LUN:s möte den 18 februari Tidsplan beslutas för det fortsatta arbetet med tydliggörande av förväntade studieresultat för VFU i kursplaner och bedömningskriterier i kursbeskrivningar. Beslutet om tidsplan skickas till berörda institutioner, profilråd, fakultetsnämnder samt till kursplaneutskottet. Arbetsmöte om bedömning av och forskning om VFU den 19 februari Under ht 08 och början av vt 09 har en försöksverksamhet genomförts med syfte att bl a pröva professionsutvecklingsmatrisen som underlag för handledning, bedömning och studenternas självvärdering. Vid mötet den 19/2 granskas VFU-gruppens arbete av forskare från Sverige och Norge. LUN:s möte den 18 mars Arbetsgruppen för VFU-bedömning redovisar i en delrapport de fyra första uppdragen beslutade av LUN 2008-03-06: Att tydliggöra vilka förmågor studenten ska ha förvärvat och utvecklat under lärarprogrammets VFU, att tydliggöra progressionen av dessa, att ange riktlinjer för och ge förslag på kriterier för godkänd VFU, att redovisa förslag på en generell text i kursplanerna om kravet på godkänd VFU för godkänt betyg på kurs. LUN fattar beslut om förtydligande av VFU i kursplaner vad beträffar förväntade studieresultat samt utformning av bedömningskriterier i kursbeskrivningarna Beslutet skickas till berörda institutioner, profilråd, fakultetsnämnder samt till kursplaneutskottet för granskning ur ett likvärdighetsperspektiv så att det finns överensstämmande krav på VFU i de olika profilområdena. Arbetet med förtydligande av VFU i kursplaner påbörjas av institutioner och profilråd. LUN:s möte den 15 april Försöksverksamheten under ht 08 och början av vt 09 (se ovan) redovisas i en delrapport från arbetsgruppen. Vid mötet redovisas också de övriga av LUN beslutade uppdragen, bl a hur mottagande skola ska bidra med underlag för examinationen av de kurser i vilka VFU ingår samt innehåll och organisation av utbildning i VFU-bedömning. Sista september Arbetet med förtydligande av VFU avslutad av berörda institutioner och profilråd. Sista oktober Kursplanerevideringen beslutad av fakultetsnämnder och kursplaneutskott. LUN:s novembermöte Kursplanerevideringen godkänd. Kursplanerna skickas till Sisu. 2

2009-02-18 Regionalt utvecklingscentrum, RUC Lärarutbildningsnämnden Bilaga punkt 8 Sune Bengts Kursstart vt 10 Kursbeskrivningarna med bedömningskriterier klara till kursstart vt 10. Utbildning i VFU-bedömning Möte och planering den 24 februari med regionsamordnarna om utbildningens innehåll och utbildningsmodell (se förslag nedan). Samordning med Södertörns högskola om utbildning i VFU-bedömning. Regionsamordnarna går igenom innehåll i och uppläggning av utbildningen med profilområdeslärarna. Utbildningsmodellen presenteras under mars för institutionerna och kommunerna. Ett antal regionsvisa utbildningstillfällen av kurslärare och lokala lärarutbildare i blandade grupper erbjuds under läsåret 09/10. Modell i tre faser: 1. En halvdag introduktion, presentation av professionsutvecklingsmatrisen och förväntade studieresultat samt bedömningskriterier i kurs. 2. Lokala lärarutbildarna genomför handledning av sina studenter. 3. En halvdag uppföljning och fördjupning. Denna modell är till för att så snabbt som möjligt nå så många som möjligt. VFU-bedömning ska utgöra ett moment i den poänggivande handledarutbildningen. 3

2009-02-18 Lärarutbildningsnämnden Ärende 10 Lärarutbildningskansliet Ampe Meyerhöffer Antal hp i specialiseringskurser i lärarprogrammet Av valtekniska skäl beslutade Lärarhögskolans nämnder i utbildningsplanerna för de studenter som påbörjade sin utbildning fr o m höstterminen 2001 att specialiseringskurserna i lärarprogrammet skulle omfatta 10 eller 20 poäng (15 eller 30 hp). Lärarhögskolans nämnder och Lärarutbildningsnämnden vid SU har beslutat om att kurser inom specialiseringsområdet som omfattar 7,5 hp ska ingå i kursutbudet. För att studenterna, utan en onödig tillgodoräkningsprocedur, ska kunna inkludera specialiseringskurser om 7,5 hp i sin lärarexamen föreslås nämnden besluta om att specialiseringskurser inom lärarprogrammet kan omfatta även 7,5 hp. Förslag till beslut Nämnden beslutar - att specialiseringskurser inom lärarprogrammet omfattar 30 hp, 15 hp eller 7,5 hp. Beslutet gäller samtliga studenter i lärarprogrammet som påbörjat sina studier höstterminen 2001 höstterminen 2008.

Stockholms universitet Lärarutbildningskansliet 2009-02-11 Ärende 11 Val inom lärarprogrammet inför ht 2009 Bakgrund Inom lärarprogrammet finns vissa möjligheter för studenterna att välja olika kurser. Detta kan till exempel vara val av en andra inriktning, en fördjupning eller en breddning. Även kurser inom AUO3 ska väljas. Därutöver kan några studenter behöva välja kompletteringskurser som innehåller VFU och ämnesdidaktik. Valet gäller de studenter som påbörjade sin utbildning före höstterminen 2008. Under perioden 16 mars till 15 april kan studenterna göra sina val för höstterminen 2009. Studenter som under hösten 2009 skall läsa AUO2 eller den andra terminen av en inriktning ska inte välja kurser eftersom man blir direktplacerad på dessa kurser. I bilaga redovisas institutionernas förslag till kursutbud. I huvudsak är utbudet samma som tidigare terminer, dock med vissa strykningar och tillägg. Strykningarna beror främst på att respektive kurs enbart erbjuds en gång per år. Av samma skäl har vissa kurser tillkommit jämfört med utbudet föregående termin. Tillkommande kurser har i bilagan markerats med fet stil. Några frågor kvarstår fortfarande. I bilagan markeras detta i kursiv stil. Samtidigt som handlingarna går till nämnden har detta förslag skickats till institutionerna för en slutlig kontroll. Förslag till beslut: Lärarutbildningsnämnden beslutar att - kurserna i bilagan utgör kursutbudet för valet 16 mars till 15 april inför höstterminen 2009 under förutsättning att respektive kurs är beslutad enligt gängse regler - delegera till nämndens ordförande att i undantagsfall medge avsteg från ovanstående regler - uppdra åt kanslichefen att i samråd med berörd institution föreslå eventuella justeringar i och kompletteringar till utbudet - delegera till nämndens ordförande att fatta beslut om justeringar i och kompletteringar till utbudet

2009-02-11 Valbart utbud HT 2009 (val 15/4 2009) 1 2 3 4 Nivå Hp Takt Period A Period B Kurstyp Institution Kursnamn LADOK Nivå Hp Takt 1 2 3 4 komm AUO3 316 DOPA Att organisera och bedöma lärande UDA02L AN 7,5 hel/halv AUO3 118 UHS Yrkesetiska dilemman och professionella samtal UH42ÄL AN 7,5 hel/halv AUO3 316 DOPA Självständigt arbete inom AUO UDA01L AN 15 hel AUO3 316 DOPA Valfri professionsfördjupning UDA03L AN 15 hel AUO3 118 UHS Prov, betyg och bedömning i SO-ämnen UH03AL GN 7,5 hel GN, ev dubblering?? komplkurs, VFU+did 118 UHS Samhumämnenas didaktik och VFU UHVFUL AN 15 hel komplkurs, VFU+did 118 UHS VFU och didaktik mot äldre åldrar inom samhum-området AN 15 hel komplkurs, VFU+did 161 USOS Språk mdi och VFU USVFU1 AN 15 hel komplkurs, VFU+did 408 UMN Matematikens didaktik för senare skolår och gymnasiet AN 15 hel komplkurs, VFU+did 408 UMN Matematikens didaktik för senare skolår och gymnasiet 2(VFU) UM8002 AN 15 hel komplkurs, VFU+did 408 UMN Naturvetenskapliga ämnen mdi och VFU UM7005 AN 15 hel komplkurs, VFU+did 408 UMN VFU och didaktik mot äldre åldrar inom NV-ämnen AN 15 hel inriktning/ämne 2 103 Re Religionskunskap mdi I RKL001 GN 30 hel inriktning/ämne 2 104 Hi Historia mdi HIL101?? GN 30 hel inriktning/ämne 2 118 UHS Samhällsorienterande ämnen mdi I UH03ÄL GN 30 hel inriktning/ämne 2 150 Eng Engelska mdi I EN01HB GN 30 hel inriktning/ämne 2 154 Nospr Svenska mdi NSL102 GN 30 hel inriktning/ämne 2 156 FraIta Franska I FR1010 GN 30 hel inriktning/ämne 2 158 Ty Tyska I TYA101 GN 30 hel inriktning/ämne 2 159 Sp Spanska I GN 30 hel Ingen uppgift inriktning/ämne 2 302 Fe Företagsekonomi för gymnasieskolan I FE300F GN 30 hel inriktning/ämne 2 316 DOPA Medier, kommunikation och lärande UDG09L GN 30 hel inriktning/ämne 2 317 SPEC Specialpedagogik och kommunikation I UQ101N GN 30 hel inriktning/ämne 2 320 St Samhällskunskap mdi I SVL101 GN 30 hel inriktning/ämne 2 402 Fy Fysik I FK2002 GN 30 hel inriktning/ämne 2 403 Ma Matematik som ämne 2 MMLP22 (F) GN 30 hel inriktning/ämne 2 409 UTEP Idrott, fritidskultur och hälsa för skolår F-9 UE2039 GN 30 hel inriktning/ämne 2 432 Ke Kemi, 60hp KY2101 (F) GN 30 hel inriktning/ämne 2 460 Bi Biologi 60 hp BL2997 (F) GN 30 hel inriktning/ämne 2 463 Geo Geografi I GE2001 GN 30 hel bredd, period A 118 UHS Samhällsorienterande ämnen UH06BL GN 15 hel bredd, period A 161 USOS Grundkurs i läs- och skrivpedagogik US106S GN 15 hel bredd, period A 306 PED Ledarskap i skolan GN 15 hel bredd, period A 317 SPEC Specialpedagogisk grundkurs UQ101B GN 15 hel bredd, period A 318 BUV Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer UB202B GN 15 hel bredd, period A 408 UMN Matematik för yngre åldrar I UM2007 GN 15 hel bredd, period A 408 UMN Matematik för yngre åldrar II UM4010 GN 15 hel bredd, period A 408 UMN Människokroppen, samlevnad och SANT-undervisning UM2014 GN 15 hel bredd, period A 408 UMN Naturvetenskap mot yngre åldrar I UM2000 GN 15 hel bredd, period A 409 UTEP Kreativ bild och form UE2050 GN 15 hel kursplan?

bredd, period A 409 UTEP Musik för alla I UE2017 GN 15 hel bredd, period A 432 Ke Kemi, kemins grunder KY2001 GN 15 hel bredd, period A 460 Bi Biologi, ekologi och artkunskap BL2015 GN 15 hel bredd, period B 106 Littvet Barnlitteratur i dialog med skola och omvärld LVL403 GN 15 hel bredd, period B 118 UHS Samhällsorienterande ämnen UH06BL GN 15 hel bredd, period B 161 USOS Grundkurs i läs- och skrivpedagogik US106S GN 15 hel bredd, period B 306 PED Genuspedagogik med pedagogisk dokumentation UC104F GN 15 hel bredd, period B 306 PED Lärande i digitala och interaktiva miljöer GN 7,5 hel bredd, period B 306 PED Samtal i lärares arbete UC10LP GN 15 hel bredd, period B 317 SPEC Specialpedagogik och skolans sociala problem och dilemman UQ103B GN 15 hel bredd, period B 317 SPEC Specialpedagogik. Dövhet och hörselskada GN 15 hel bredd, period B 317 SPEC Specialpedagogik. Funktionsnedsättning, delaktighet och lärande UQ102B GN 15 hel bredd, period B 408 UMN Matematik för yngre åldrar I UM2007 GN 15 hel bredd, period B 408 UMN Matematik för yngre åldrar II UM4010 GN 15 hel bredd, period B 408 UMN Naturen som kunskapskälla med astronomi UM2013 GN 15 hel bredd, period B 408 UMN Naturvetenskap mot yngre åldrar I UM2000 GN 15 hel bredd, period B 408 UMN Naturvetenskap mot yngre åldrar II UM4001 GN 15 hel bredd, period B 409 UTEP Bild, slöjd och kommunikation UE3007 GN 15 hel bredd, period B 409 UTEP Konfliktbearbetning genom dynamisk pedagogik UE2015 GN 15 hel bredd, period B 409 UTEP Natur, äventyr och rörelse UE3010 GN 15 hel bredd, period B 432 Ke Kemi GN 15 hel bredd, period B 460 Bi Biologi, fysiologi BL2016 GN 15 hel bredd, period B 463 Geo Naturgeografi GE2007 GN 15 hel bredd, 30 hp 103 Re Breddningsspecialisering i religionshistoria RKL005 GN 30 hel bredd, 30 hp 104 Hi Breddningsspecialisering i historia HIL102 GN 30 hel bredd, 30 hp 150 Eng Engelska mdi I EN01HB GN 30 hel bredd, 30 hp 156 FraIta Franska I FR1010 GN 30 hel bredd, 30 hp 158 Ty Tyska I TYA101 GN 30 hel bredd, 30 hp 161 USOS Didaktiska perspektiv på läs och skriv US102S GN 30 hel bredd, 30 hp 161 USOS Didaktiska perspektiv på svenska som andraspråk US103S GN 30 hel bredd, 30 hp 161 USOS Engelska mot yngre åldrar US101S GN 30 hel bredd, 30 hp 316 DOPA Barnböcker, media och drama i pedagogiskt arbete UDG11L GN 30 hel bredd, 30 hp 402 Fy Fysik I FK2002 GN 30 hel bredd, 30 hp 409 UTEP Barn, teknik och skapande UE2007 GN 30 hel bredd, 30 hp 409 UTEP Drama, musik och rörelse UE2032 GN 30 hel bredd, 30 hp 409 UTEP Lek och rörelse UE3013 GN 30 hel bredd, 30 hp 463 Geo Geografi I GE2001 GN 30 hel djup, 15 hp, period A 460 Bi Biologi BL5999 (F) 15 hel djup, 15 hp, period B 460 Bi Biologi BL5999 (F) 15 hel djup, 15 hp, period A+B 156 FraIta Franska III FR3250 15 halv djup, 15 hp, period A+B 158 Ty Tyska III, biområde TYA306 GN 15 halv djup, 15 hp, period A+B 316 DOPA Betyg och utvärdering UDA04L AN 15 halv

djup, 15 hp, period A+B 408 UMN Matematikdidaktik och bedömning UM7003 AN 15 halv djup, 30 hp 103 Re Religionskunskap med religionshistorisk specialisering RKL003 GN 30 hel djup, 30 hp 104 Hi Historia 61-90 hp med examensarbete HIL301 GN 30 hel djup, 30 hp 106 Littvet Svenska med litterär fördjupning, 91-120 hp, med examensarbete LVL401 GN 30 hel djup, 30 hp 106 Littvet Svenska med litterär fördjupning, 91-120 hp, utan examensarbete LVL402 GN 30 hel djup, 30 hp 150 Eng Engelska med/utan examensarbete EN03HB 30 hel djup, 30 hp 154 Nospr Svenska med språklig fördjupning, 91-120 hp, (gymnasiet) NSL401 GN 30 hel djup, 30 hp 154 Nospr Svenska med språklig och litterär fördjupning, 61-90 hp, utan examensarbete NSL301 GN 30 hel djup, 30 hp 154 Nospr Svenska med språklig och litterär fördjupning, 91-120 hp, utan examensarbete NSL402 GN 30 hel djup, 30 hp 158 Ty Tyska, kandidatkurs TYA301 GN 30 hel djup, 30 hp 161 USOS Språk och språkutveckling III US301C AN 30 hel djup, 30 hp 161 USOS Svenska med didaktisk inriktning mot äldre åldrar US202C GN 30 hel djup, 30 hp 302 Fe Företagsekonomi för gymnasieskolan III FE100F GN 30 hel djup, 30 hp 316 DOPA Att vara lärare för 1-6 år UDG03L GN 30 hel djup, 30 hp 316 DOPA Kunskapsbedömning och betyg i förskola och skola (med exarbete) UDA06L AN 30 hel djup, 30 hp 316 DOPA Medier, kommunikation och lärande III 30 hel kursplan? djup, 30 hp 317 SPEC Specialpedagogik och kommunikation III med examensarbete UQ302C GN 30 hel djup, 30 hp 318 BUV Barn- och ungdomsvetenskap III, med examensarbete UB301C GN 30 hel kursplan? djup, 30 hp 318 BUV Children, Culture, Globalization UB303C GN 30 hel djup, 30 hp 320 St Samhällskunskap II, inriktning statsvetenskap II utan examensarbete SVL200 GN 30 hel djup, 30 hp 320 St Samhällskunskap III, inriktning statsvetenskap III med examensarbete SVL300 GN 30 hel djup, 30 hp 403 Ma Matematik, specialisering mot grundskolans senare år MMLP32 (F) GN 30 hel djup, 30 hp 403 Ma Matematik, specialisering mot gymnasiet MMLP31 (F) GN 30 hel djup, 30 hp 408 UMN Matematikdidaktik, vetenskapsteori, metod och fördjupningsarbete UM8000 AN 30 hel djup, 30 hp 409 UTEP Bild, konst och estetiska läroprocesser UE5013 30 hel kursplan? djup, 30 hp 409 UTEP Idrott, hälsa och friluftsliv utan examensarbete UE7009 30 hel djup, 30 hp 409 UTEP Mera musik UE7003 30 hel kursplan? djup, 30 hp 409 UTEP Slöjdens begrepp och konstnärliga uttryck UE5014 30 hel kursplan? djup, 30 hp 463 Geo Geografi III GE5001 GN 30 hel djup, 30 hp DH Dans III 30 hel UTEP kollar djup, 30 hp GIH Idrott och hälsa III, utan examensarbete IDI03C 30 hel UTEP kollar djup, 30 hp KF Bild, fördjupning 30 hel UTEP kollar djup, 30 hp KMH Musik, skolår 6-9, fördjupning GN 30 hel UTEP kollar

1(4) Lärarutbildningskansliet Lena Borgström utbildningsledare LUN 2009-02-18 Bilaga punkt 12 SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN INOM LÄRARPROGRAMMET Bakgrund Grundutbildningsberedningen (GB) inom Naturvetenskapliga fakulteten har föreslagit fakulteten att besluta att självständiga arbeten genomförs individuellt. GB enades dock om att detta skulle gälla under förutsättning att de andra fakulteterna inte tillåter att det självständiga arbetet inom lärarprogrammet kan utföras tillsammans med en annan student. GB:s uppfattning var således att det inte bör tillåtas inom lärarprogrammet men att det i så fall bör vara ett gemensamt beslut som ska gälla alla fakulteter. Naturvetenskapliga fakultetsnämnden har därefter (2008-09-24) fattat beslut om att självständiga arbeten ska genomföras individuellt men att lärarprogrammet får dispens när det gäller självständiga arbeten på grundnivå, dock längst till 2011-06-30. Frågan behandlades vid Lärarutbildningsnämndens (LUN) möte 2008-10-15 och nämnden beslutade då att ge ordföranden i uppdrag att utse en grupp med representanter för de tre fakulteterna samt studentkåren med uppdrag att - utreda möjligheterna för studenter, som gör självständiga arbeten på avancerad nivå, att göra dessa individuellt och hur ett krav ska kunna införas på att alla självständiga arbeten på avancerad nivå ska göras individuellt. - utreda förutsättningarna för bedömning och betygsättning av varje enskild students prestation på examensarbeten/självständiga arbeten som har flera författare. Dessutom beslutade LUN att naturvetenskapliga fakultetsnämnden skulle ombedjas att för studenter inom lärarutbildningen under en övergångsperiod göra undantag från kravet på att självständiga arbeten på avancerad nivå ska göras individuellt. Frågan om riktlinjerna för hur det självständiga arbetet genomförs inom lärarprogrammet hör självfallet hemma inom Lärarutbildningsnämndens ansvarsområde. Utfärdande av generella examina ligger emellertid inom fakultetsnämndernas ansvarsområde. Eftersom flera studiegångar inom lärarprogrammet också kan leda till en generell examen är en samsyn mellan nämnderna när det gäller ramarna för det självständiga arbetet önskvärd. I den arbetsgrupp som behandlat frågan har ingått Peter af Trampe, Humanistiska fakultetskansliet samt Institutionen för orientaliska språk, Mats Danielson, Institutionen för data- och systemvetenskap, Hans Temrin, Zoologiska institutionen samt Klara Frohm, Studentkåren. Gruppen har som underlagt haft svaren från sju utbildningsvetenskapliga institutioner på frågor som rört frekvensen av examensarbeten som genomförts i par, skälen till detta och hur stor andel av dessa som examinerats utan att den enskilde studentens prestation i detalj framgått.

2(4) Lärarutbildningskansliet Lena Borgström utbildningsledare LUN 2009-02-18 Bilaga punkt 12 Arbetsgruppens synpunkter Arbetsgruppens uppfattning är att det inte är möjligt att framställa en enda föreskriven bedömingsprocess eftersom det skiljer så mycket i förutsättningar mellan fakulteterna mellan olika ämnen. Det finns stora skillnader i arbetssätt, metodik och ekonomi (olika håpersättning) som gör att det självständiga arbetet organiseras och bedöms med olika metoder mellan ämnena. Därför går det inte att ge en enda bild av hur det fungerar. Av samma skäl är det förenat med stora svårigheter att normera arbeten med så stor spännvidd i en enda processbeskrivning. Självständigt arbete behöver inte nödvändigtvis utföras enskilt. Det viktiga är att arbetet utförs med en hög grad av självständighet och att arbetsprocessen, presentationen och det vetenskapliga arbetet bedöms individuellt. Det finns flera sätt att genomföra detta varvid enskilt arbete är ett sätt. Det finns dock inget i högskoleförordningen som förordar enskilt arbete framför arbete i par så länge villkoren ovan är uppfyllda. Lärarutbildningen spänner över en mycket stor bredd av ämnen med olika arbetsmetodik och vetenskapstraditioner. Mot denna bakgrund ser gruppen det inte som möjligt att tvinga fram ändringar i alla dessa ämnen utan ser det istället som sin uppgift att föreslå riktlinjer för att säkerställa självständigheten i arbetet och den individuella bedömningen vid examination. Som en allmän reflektion anser gruppen att vad gäller avancerad nivå är det i högre grad än på grundläggande nivå eftersträvansvärt att arbetena görs enskilt men inte heller här kan det vara ett oavvisligt krav. Däremot bör alla studenter på avancerad nivå som så önskar kunna beredas möjlighet att genomföra arbetet enskilt. Inte minst är det en merit vid ansökan till forskarutbildning och konkurrens om doktorsanställningar. På ingendera nivån bör fler än två studenter tillåtas samarbeta eftersom det innebär mycket större svårigheter i bedömningen av den individuella prestationen. Argument som att arbeten som genomförs i par ger träning i samarbete något som nämns i svaren från de utbildningsvetenskapliga institutionerna är av underordnad betydelse för arbetsgruppens ställningstagande även om kvaliteten på arbetet skulle öka och även om det inom många discipliner ses som något önskvärt att bedriva forskning och skriva vetenskapliga artiklar tillsammans med andra. De ekonomiska förutsättningarna och tillgången på handledare och examinatorer är dock ytterligare faktorer som i praktiken skulle omöjliggöra en övergång till enskilt självständigt arbete på många institutioner. Det avgörande är således inte om arbetet utförs enskilt eller tillsammans med annan student utan möjligheten att arbeta på ett självständigt sätt och att den enskildes prestation är möjlig att bedöma. I de gemensamma föreskrifter som Rektor fastställs sägs: Examinationen är både myndighetsutövning och ett led i studentens lärandeprocess Om examinationen sker genom grupparbete ska betygsättningen grunda sig på den enskilde studentens prestation och därför bör dennes bidrag kunna urskiljas eller grupparbetet

3(4) Lärarutbildningskansliet Lena Borgström utbildningsledare LUN 2009-02-18 Bilaga punkt 12 kombineras med någon annan examinationsform.. (Regelboken Bok 2 Föreskrifter för examination) Om inte det självständiga arbetet utförs enskilt utan tillsammans med en annan student måste vi alltså åstadkomma metoder som gör en bedömning av individernas bidrag möjlig. Att i sådana fall enbart se till produkten räcker inte utan processen måste kunna bedömas av handledaren, eventuellt också med viss inblandning av examinator. Det är en fråga för varje institution att säkerställa att varje student bedöms enskilt. Av det följer att de två studenterna i ett par kan få olika betyg på samma arbete. Några förslag till riktlinjer för en bedömning av ett självständigt arbete inkluderar att varje student bedöms under kriterierna genomförande/process, presentation/opposition samt vetenskapligt arbete. Genomförande/process: Varje student skall kunna bedömas enskilt, gärna löpande under arbetets gång. Med fler mätpunkter ges ett bättre underlag för graderat betyg. En metod som ibland används är att den enskilda studenten får föra ett slags loggbok över sitt arbete. Loggboksanteckningarna kan då utgöra en del av handledarens/examinators grund för bedömningen. Presentation/opposition: Varje student bedöms enskilt, gärna löpande under arbetets gång, såväl presentation som opposition på andras arbete, antingen under seminarier eller vid individuella handledningstillfällen. Med fler mätpunkter ges ett bättre underlag för ett graderat betyg. Vetenskapligt arbete: Varje student bedöms enskilt, gärna löpande under arbetets gång, genom att handledaren följer tillkomsten av arbetet, antingen under seminarier eller vid individuella handledningstillfällen. Handledaren får då en bättre uppfattning om den enskilde studentens bidrag. Genom att bedöma varje student och väga samman prestationerna erhålls ett betyg som mycket väl kan skilja mellan studenterna i en grupp. Ju fler individuella mätpunkter, desto bättre möjligheter att göra en rättvis bedömning av studenten. Återigen bör varje institution kunna välja de precisa mekanismer som används eftersom de ofta blir ämnesspecifika, dels beroende på olika behov och dels beroende på olika traditioner. Sammanfattande slutsatser Gruppen föreslår att varje institution tillåts följa den praxis som gäller vid institutionen och inom den fakultet som institutionen tillhör. Vidare är det tänkbart att skapa en kvalitetsgrupp som kontinuerligt diskuterar de olika mekanismerna hos institutioner aktiva inom lärarutbildningen. En sådan kvalitetsgrupp bör inte bli övervakande eller normerande

4(4) Lärarutbildningskansliet Lena Borgström utbildningsledare LUN 2009-02-18 Bilaga punkt 12 men fungera som ett diskussionsforum under antagandet att varje institution har som målsättning att med givna ramar åstadkomma en individuell bedömning av de självständiga arbetena. I de fall kvalitetsgruppen finner att det inte fungerar bör en dialog föras med berörd institution. Däremot förefaller det vara mycket svårt att komma med normerande föreskrifter för hur den individuella bedömningen skall ske i detalj eller formerna för genomförandet av arbetet. Stockholm 6 februari 2009 Mats Danielson, Institutionen för data och systemvetenskap Hans Temrin, Zoologiska institutionen Peter af Trampe, Humanistiska fakultetskansliet samt Institutionen för orientaliska språk Klara Frohm, Studentkåren Förslag till beslut Lärarutbildningsnämnden beslutar -att det självständiga arbetet (examensarbetet) inte nödvändigtvis behöver genomföras enskilt men att Rektors föreskrifter i Regelboken 2 ska följas: Examinationen är både myndighetsutövning och ett led i studentens lärandeprocess Om examinationen sker genom grupparbete ska betygsättningen grunda sig på den enskilde studentens prestation och därför bör dennes bidrag kunna urskiljas eller grupparbetet kombineras med någon annan examinationsform. -att tillsätta en kvalitetsgrupp som fungerar som ett diskussionsforum kring det självständiga arbetet i dialog med institutionerna. Fakultetsnämnderna ska ombedjas utse medlemmar i gruppen, -att ta upp frågan om handledning av självständigt arbete inom lärarprogrammet med UPC och be UPC att överväga möjligheten av en särskild satsning på denna handledargrupp.

Stockholms universitet 2009-02-18 Ärende 13 Lärarutbildningskansliet Lärarutbildningsnämnden Missiv Susanne Levén Önskemål om revidering av fackhögskolornas studiegångar för studenter antagna H08 och V09 - profilråd 4 Enligt utbildningsplanen för studenter antagna fr o m ht 2008, ska studenter antagna till utbildning med inriktning mot lärarexamen om 240 330 hp göra ett självständigt arbete om minst 30 hp på avancerad nivå alternativt ett arbete om 15 hp på grundnivå och ett arbete om 15 hp på avancerad nivå. Det ena arbetet om 15 hp ingår i AUO och det andra ingår i profilområdet. De båda självständiga arbetena ska vara yrkesrelevanta. I avvaktan på beslut om en ny lärarutbildning vill Danshögskolan, GIH, Konstfack och KMH inte ansvara för ett examensarbete inom ramen för en fördjupningsspecialisering. Ett skäl är att studenterna inte får tillräckligt med kunskaper/färdigheter i jämförelse med fackhögskolornas egna studenter om fördjupningsspecialiseringen används till metodkurs och examensarbete, ett annat är att de studenter, som antagits via Stockholms universitet och läser en inriktning på fackhögskolorna inte får någon konstnärlig metod. Frågan har diskuterats vid ett flertal tillfällen och även i den prefektgrupp, som leds av Malin Rohlin, UTEP. Vid sitt senaste möte (090127) enades profilrådet om att den bästa lösningen är att det första självständiga arbetet (på grundnivå) görs inom profilrelevant AUO och med en tydlig koppling till profilämnet. Yrkesrelevans uppnås bl a genom att arbetet delvis ska vara verksamhetsförlagt. Det andra självständiga arbetet på avancerad nivå görs i slutet av utbildningen inom AUO. Se vidare reviderade studiegångar för Bild för skolår 6-9 och gymnasieskolan, Idrott och hälsa för skolår 7-9 och gymnasieskolan samt Musik för skolår 6-9 (bilaga 1-3). För dansstudenter antagna H08 och V09 gäller individuella studiegångar. De berörs av nedanstående förslag till beslut om det självständiga arbetet men i övrigt är beslut om de individuella studiegångarna delegerat till Lärarutbildningsnämndens ordförande (2008-06-18). Förslag till beslut: LUN beslutar att i fackhögskolornas studiegångar ska det första självständiga arbetet på grundnivå ligga inom profilrelaterat AUO efter kurserna i barn- och ungdomsvetenskap samt specialpedagogik, d v s under termin 4 alternativt termin 5 i enlighet med bilagor. ovanstående arbete ska ha en tydlig koppling till studentens profilområde och delvis vara verksamhetsförlagt respektive fackhögskola får i uppdrag att introducera det självständiga arbetet terminen innan studenten ska påbörja arbetet medan Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner får ansvaret för handledning av det självständiga arbetet. det andra självständiga arbetet på avancerad nivå fullgörs inom ramen för de 15 hp AUO, som finns tillgängliga i slutet av utbildningen i anslutning till Didaktik II och Pedagogik II. 1

Ärende 13, bilaga 1 GIH Förslag LUN 09-02-18 Studiegång: Idrott och hälsa för skolår 7-9 o gymnasieskolan (GIH) Profilområde: Idrott och fritid och lärande Termin Generell AUO, Kurs* Hp (VFU hp) Ämnesrelaterad AUO Kursrubrik, innehåll** Hp (VFU hp) Ämnesteori Kursrubrik, innehåll** Hp varav x hp ämnesdidaktik VFU Hp Nivå Grund (G) eller avanc. (A) Summa hp termin T1 Ped 1 7,5 (1) Idrott, fritid och lärande I 15 (3) GN 30 Did 1 7,5 (1) T2 Idrott didaktisk inriktning I (GIH) 1 30 7,5 7,5 GN 30 T3 Fortsättningskurs (GIH) 2 30 7,5 7,5 GN 30 T4 Påbyggnadskurs (Specialisering) (GIH) 3 Introduktion till självständigt arbete T5 Buv Spec ped 7,5 (1) 7,5 (1) 30 AN 30 Självständigt arbete, inkl VFU 15 (3) GN 30 T6 Ämne 2 30 GN 30 T7 Ämne 2 30 GN 30 T8 Specialisering ämne 2 alt breddningsspecialisering T9 Ped 2 Did 2 7,5 (1) 7,5 (1) Totalt 9 (3 basgr. dgr) 30 30 Självständigt arbete inom AUO 15 AN 30 6 15 270hp AN GN 30 1 Innehåll: Humanbiologi, 7,5 hp, Idrotts- och hälsodidaktik med ämnesteori och verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 hp, Idrottslära: idrott, lek och grundformer I, 7,5 hp, Idrottslära: idrott, lek och grundformer II, 7,5 hp. 2 Innehåll: Humanbiologi, 7,5 hp, Idrotts- och hälsodidaktik med ämnesteori och verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 hp, Idrottslära fortsättning I, 7,5 hp, Idrottslära fortsättning II, 7,5 hp 3 Innehåll: Humanbiologi, 7,5 hp, Idrottslära påbyggnad I, 7,5 hp, Idrottslära påbyggnad II, 7,5 hp, Projektarbete, 7,5 hp 1

Ärende 13, bilaga 2, Konstfack Förslag LUN 090218 Studiegång: Bild för skolår 6-9 och gymnasieskolan (Konstfack) Generell Hp Ämnesrelaterad AUO AUO, Kursrubrik, innehåll Kurs T1 Ped 1 Did 1 7,5 (1) 7,5 (1) Hp Estetiska och tekniska läroprocesser I 15 (3) Profilområde: Estetiska och tekniska läroprocesser Ämnesteori Hp varav VFU Kursrubrik, innehåll x hp ämnes- Hp didaktik Nivå Grund (G) eller avanc. (A) GN 30 Summa hp termin T2 Bild (Konstfack) - Konst och lärande I alt - Design och lärande I alt - Medier och lärande I T3 Bild (Konstfack) - Konst och lärande II alt - Design och lärande II alt - Medier och lärande II Introduktion till självständigt T4 Buv Spec ped 7,5 (1) 7,5 (1) Självständigt arbete, inkl VFU 15 (3) T5 A) Fördjupningsspecialisering (Konstfack) - Konst och lärande III ht/vt - Design och lärande III ht alt - Medier och lärande III vt arbete 30 3 7,5 GN 30 30 4,5 7,5 GN 30 GN 30 30 AN 30 T5 B) Alt Ämne 2 30 GN 30 T6 A) Fördjupningsspecialisering (Konstfack) - Konst och lärande III ht/vt - Design och lärande III ht alt - Medier och lärande III vt 30 AN 30 1

Ärende 13, bilaga 2, Konstfack Förslag LUN 090218 T6 B) Alt Ämne 2 30 GN 30 T7 Ämne 2 30 GN 30 T8 Fördjupningsspecialisering Ämne 2 alt Breddningsspecialisering T9 Ped 2 Did 2 7,5 (2) 7,5 (2) 9 (3 basgr. dgr) 30 AN GN Självständigt arbete inom AUO 15 AN 30 6 15 270hp 30 Beskrivning av inriktningen För information om behörighetskrav hänvisas till konstfacks hemsida www.konstfack.se/lararutbildningen Bildutbildningen är förlagd till Konstfack. Inom ramen för studiegången väljer den studerande mellan inriktningarna Konst och lärande, Medier och lärande eller Design och lärande. I varje inriktning ingår teori, gestaltning, ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning. 2

Ärende 13 bilaga 3, Musikhögsk. Förslag LUN 09-02-18 Studiegång: Musik skolår 6-9 (KMH) Profilområde: Estetiska och tekniska läroprocesser Termin Generell AUO, Kurs* Hp (VFU hp) Ämnesrelaterad AUO Kursrubrik, innehåll** Hp (VFU hp) Ämnesteori Kursrubrik, innehåll** Hp varav x hp ämnesdidaktik VFU Hp Nivå Grund (G) eller avanc. (A) Summa hp termin T1 Ped I 7,5 (1) Estetiska och tekniska läroprocesser 15 (3) GN 30 Did I 7,5 (1) I T2 Musik (KMH), 2 kurser á 15 hp: 30 15 7,5 GN 30 - Sång och Spel från nu till då 1. - Musik- och medieproduktion samt metodik T3 Musik (KMH) 2 kurser á 15 hp: 30 15 7,5 GN 30 2. - Spel, sång och ledarskap 1 3. - Metodik och projektledning 1 Introduktion till självständigt arbete T4 Buv Spec ped 7,5 (1) 7,5 (1) Självständigt arbete, inkl VFU 15 (3) GN 30 T5 Musik (KMH), två kurser á 15 hp: 4. - Spel, sång och ledarskap 2 5. - Metodik och projektledning 2 30 AN 30 T6 Ämne 2 30 GN 30 T7 Ämne 2 30 GN 30 T8 Specialisering ämne 2 alt breddningsspecialisering T9 Ped 2 Did 2 7,5 (1) 7,5 (1) Totalt 9 (3 basgr. dgr) Självständigt arbete inom AUO 15 15 30 AN GN 30 AN 30 6 15 270hp 1

Ärende 13 bilaga 3, Musikhögsk. Förslag LUN 09-02-18 Beskrivning av inriktningen Studiegången ges i samarbete med Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (KMH). Inriktningen lägger stort fokus på att skapa goda och lyhörda musikanter och därmed goda förebilder som musiklärare. Förutom sång och spel innehåller inriktningen projektledning, digital kompetens, PA-teknik och ämnesövergripande arbetssätt. Musikstudierna är förlagda till KMH. De studerande får en lärarexamen om minst 270 hp på avancerad nivå. Inriktningen har sex olika ämnesområden (Spel/sång, Ensemble, Musik- och medieteknik, Metodik, Projektledning samt Musik och samhälle). Ämnesområden har specifika målformuleringar och dessa mål har brutits ned på olika sätt för att skapa en tydlig progression genom hela inriktningen. Därefter har de nedbrutna målen sammanvävts och skapat nya målformuleringar i 6 olika kursplaner. Varje kurs är på 15 hp och varje kurs siktar på de specifika ämnesområdenas målformuleringar. 2

Regionalt utvecklingscentrum, RUC Gunnel Brolin E-post: gunnel.brolin@ruc.su.se 2009-02-18 Bilaga punkt 14 Lärarutbildningsnämnden 2009-01-26 Handläggningsrutiner vid byte av partnerområde Bakgrund Sedan H07 fördelas de flesta studenter ut i samverkande partnerområden via VFU-portalen till något av de fem alternativ studenterna själva önskat. Under studiernas gång kan förutsättningarna för att genomföra studierna dock förändras för en student, som därför behöver byta placering. För att reglera dessa byten togs 2005 ett beslut vid Utbildnings- och forskningsnämnden vid Lärarhögskolan. Studentkåren vid Stockholms universitet har nu önskat en revidering av dessa regler för byten. Lärarutbildningsnämnden tillsatte därför vid sitt möte den 17 september 2008 en arbetsgruppgrupp för detta ändamål. 11 Villkor för byte av partnerområde Beslutas uppdra åt en grupp bestående av Helene Breitholtz, Gunnel Brolin, Klara Frohm, och Håkan Wirström att utreda revidering av villkoren. KSL ges möjlighet att utse representant i gruppen. Bytesrutiner Studenterna har möjlighet att önska byten inför en ny termin. Sista ansökningsdatum är den 1 juni respektive den 1 december. Arbetsgruppens arbete Arbetsgruppen har gått igenom de regler som fanns i tidigare beslut och gjort en del förändringar. Vi har även granskat bytesregler vid några andra lärosäten och funnit stor överensstämmelse. Som bilaga ligger tidigare regler och här nedan de som arbetsgruppen förordar. Arbetsgruppens förslag Arbetsgruppen föreslår följande handläggningsrutiner för byten av partnerområden. Under utbildningens gång kan byte av partnerområde bli nödvändigt, t ex om ordinarie partnerområde inte har möjlighet att hitta VFU-placering i en speciell kurs. I dylika fall är det partnerområdets ansvar att kontakta VFU-sekretariatet om det inte kan lösa frågan. Om en student under sin utbildning anser sig behöva byta VFU-placering av annat skäl ska studenten i första hand kontakta sitt partnerområde för att lösa frågan. Om ärendet ej går att lösa inom partnerområdet har studenten möjlighet att ansöka om byte av område om det finns synnerliga skäl för detta enligt nedan.

Regionalt utvecklingscentrum, RUC Gunnel Brolin E-post: gunnel.brolin@ruc.su.se 2009-02-18 Bilaga punkt 14 Lärarutbildningsnämnden 1. Medicinska skäl Läkarintyg krävs och bifogas ansökan. Ansökan behandlas konfidentiellt.. 2. Sociala skäl Allvarlig social förändring för studenter som uppkommit under utbildningens gång. Ansökan behandlas konfidentiellt. 3. Lång restid Byte kan beviljas om restiden för enkel resa till partnerområdet överstiger cirka 90 minuter med allmänna kommunikationsmedel. För vårdnadshavare med barn i förskola eller på fritidshem gäller att de ska kunna resa till VFU-skolan i tid efter att ha lämnat barnen. Intyg från barnomsorg/skolbarnsomsorg bifogas ansökan. Byte av partnerområde sker endast i samband med terminsskifte. Ansökan om byte, på därför avsedd blankett och styrkt med intyg om som erfordras, ska ha inkommit till VFUsekretariatet senast 1 juni respektive 1 december. En granskningsgrupp gör därefter en bedömning om synnerliga skäl föreligger. I granskningsgruppen ingår företrädare för VFUsekretariatet, en företrädare för VFU-samordnarna och en studentrepresentant. Beviljat byte sker under förutsättning att något av de på blanketten önskade partnerområdena kan tillhandahålla plats. Arbetsgruppen förslår även en utvärdering efter ett år, dvs efter två bytesomgångar, för skälet: För vårdnadshavare med barn i förskola eller på fritidshem gäller, att de ska kunna resa till VFU-skolan i tid efter att ha lämnat barnen. Intyg från barnomsorg/skolbarnsomsorg bifogas ansökan. Anledningen till detta förslag är, att svårigheterna att genomföra byten blir allt större. För att veta om det är realistiskt med detta skäl till byte behövs erfarenhet av omfattningen av ansökningar av just detta skäl. Förslag till beslut Lärarutbildningsnämnden beslutar - att ovanstående handläggningsrutiner vid byte av partnerområde fastställs - att VFU-kansliet får i uppgift att efter två bytesomgångar utvärdera om söktrycket med följande skäl är hanterbart: För vårdnadshavare med barn i förskola eller på fritidshem gäller, att de ska kunna resa till VFU-skolan i tid efter att ha lämnat barnen. Intyg från barnomsorg/skolbarnsomsorg bifogas ansökan.

Regionalt utvecklingscentrum, RUC Gunnel Brolin E-post: gunnel.brolin@ruc.su.se 2009-02-18 Bilaga punkt 14 Lärarutbildningsnämnden Bilaga Lärarhögskolan i Stockholm PROTOKOLL Nr Utbildnings- och forskningsavdelningen 2005-09-05 11/05 Närvarande Lars-Erik Olofsson chef för UoF beslutande Sune Bengts utbildningsledare föredragande 1 Byte av partnerområde 1. Bakgrund Den verksamhetsförlagda utbildningen är förlagd till ett partnerområde som studenten är placerad i under sin utbildningstid Genom att vara knuten till ett partnerområde under utbildningen får studenten möjlighet att över tid följa utvecklingen för enskilda barn och unga, en grupp/klass, personalen och själva verksamheten. De kan få en allsidig bild av en skola och dess verksamhet samt utveckla kunskap om de sammanhang där skolan verkar. (Utbildningsplan för programmet för lärarexamen.) De bärande idéerna inom partnerområdessystemet förutsätter att studenten tillhör samma partnerområde under sin utbildning. 2. Beslut Chefen för UoF-avdelningen beslutar Om en student under sin utbildning genom särskilda omständigheter anser sig behöva byta placering löses detta i första hand inom partnerområdet. Om det ej går att lösa inom partnerområdet och det finns synnerliga skäl för byte har studenten möjlighet att ansöka om byte av partnerområde. Synnerliga skäl för byte är 1. Medicinska skäl. Läkarintyg krävs. 2. Synnerligen allvarlig social förändring som uppkommit under utbildningens gång. Intyg krävs. 3. Orimligt lång restid. Byte kan beviljas om ändrad bostadsadress innebär att restid för enkel resa till partnerområdet överstiger 1 tim 30 min. 4. Kursrelaterade skäl. Byte av partnerområde kan bli nödvändigt om ordinarie partnerområde inte har möjlighet att hitta en VFU-placering för speciella inriktningar. Byte av partnerområde sker endast i samband med terminsskifte. Ansökan om byte, på därför avsedd blankett och styrkt med intyg, ska ha inkommit till VFU-sekretariatet senast den 1 juni respektive 1 december. En granskningsgrupp gör därefter en bedömning om synnerliga skäl föreligger. I granskningsgruppen ingår två företrädare för VFU-sekretariatet, en företrädare för LHS-LUG-lärarna och en studentföreträdare. Vid protokollet Justeras.... Sune Bengts Lars-Erik Olofsson