Hur drabbades enskilda skogsägare av stormen Gudrun?

RAPPORT 13 2006 Hur drabbades enskilda skogsägare av stormen Gudrun? Resultat av en enkätundersökning Fredrik Ingemarson, Viveca Jansson, Jenny Malmhäll, Björn Merkell, Salmir Nasic, Sven A Svensson

Skogsstyrelsen oktober 2007 Författare Fredrik Ingemarson Viveca Jansson Jenny Malmhäll Björn Merkell Salmir Nasic Sven A Svensson Projektledare Magnus Fridh Fotograf Michael Ekstrand Papper Colotech + Tryck SJV, Jönköping Upplaga 240 ex ISSN 1100-0295 BEST NR 1763 Skogsstyrelsens förlag 551 83 Jönköping

Innehåll Förord...3 Sammanfattning...4 1 Inledning...5 2 Material och metoder...6 2.1 Metod...6 2.2 Bortfallsundersökning...7 2.2.1 Inledning...7 2.2.2 Registerstudien...8 2.2.3 Intervjuundersökningen...8 3 Resultat...10 3.1 Inledning...10 3.2 Skogsägarna i stormregionen...10 3.3 Skadornas omfattning...11 3.4 Upparbetning och försäljning...12 3.5 Risk...14 3.5.1 Riskmedvetenhet...14 3.5.2 Skötselåtgärder...15 3.5.3 Skoglig kunskap...15 3.5.4 Stormförsäkring...16 3.5.5 Personskador...19 3.6 Rådgivning...19 3.7 Aktörernas agerande...21 3.8 Känslomässig påverkan...22 3.9 Tankar om framtiden...22 4 Diskussion...25 Referenser...28 Bilaga 1 Stormenkät till skogsägare...29 Bilaga 2 Svarsresultat för enskilda frågor...41 Bilaga 3 Frågor i bortfallsundersökningen...62

Förord Skogsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att analysera konsekvenser för skogsbruket av den svåra storm som drabbade södra Sverige i januari 2005. Arbetet redovisades den 27 april 2006. Skogsstyrelsen skall i samverkan med Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter utvärdera de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna av stormen för skogsbruket. Analysen skall utgöra ett underlag för framtida rådgivning och insatser för återbeskogning. Det är också angeläget att dra lärdomar från arbetet efter stormen för att stå väl rustad vid liknande situationer i framtiden. Uppdraget genomförs i form av projekt Stormanalys som innehåller fem delprojekt: Analys av riskfaktorer Skötsel av stormskadad skog Miljökonsekvenser Ekonomiska och sociala konsekvenser Framtida skogsbruk med riskhantering Ett avtal har träffats mellan Skogsstyrelsen och SLU om ett nära samarbete med att ta fram resultat inom olika sakområden i delprojekten. Samarbete eftersträvas även med andra universitet och organisationer som kan bidra till ökad kunskap om stormens konsekvenser. Dessa underlag i sak utgör grund för kommande diskussion och utvärdering. Denna rapport inom delprojektet Ekonomiska och sociala konsekvenser behandlar skogsägarens upplevelser efter stormen, redovisat ur olika aspekter. I rapporten beskrivs, baserat på en enkätundersökning, hur skogsägarna upplevde stormens verkningar, hur de ser på riskhantering, rådgivning, framtiden och stormens känslomässiga påverkan. Enkätundersökningen har gjorts i samarbete med SLU. Det är många som deltagit i arbetet. Fredrik Ingemarson har, liksom Björn Merkell, medverkat i planeringen och utformningen av enkäten samt i analysen av resultatet. Björn Merkell har dessutom genomfört bortfallsundersökningen. Salmir Nasic har ansvarat för det statistiska upplägget och utfört bearbetningarna. Viveca Jansson och Jenny Malmhäll har tagit fram resultatkapitlet. Sven A Svensson har haft det övergripande ansvaret och deltagit i de flesta momenten. Rapporten ingår i Skogsstyrelsens rapportserie där författarna står för innehållet. Detta innebär att rapporten inte i alla dess delar nödvändigtvis beskriver Skogsstyrelsens officiella syn. Inom projektet Stormanalys kommer Skogsstyrelsens officiella slutsatser och ställningstaganden att avrapporteras i projektets huvudrapport (Meddelande 2006:1), till vilken föreliggande rapport är ett viktigt underlag. Jönköping i oktober 2007 Håkan Wirtén Överdirektör Skogsstyrelsen Magnus Fridh Projektledare Skogsstyrelsen 3

Sammanfattning I denna rapport redovisas resultatet av en enkätundersökning av de ekonomiska och sociala konsekvenserna för skogsägarna av stormen Gudrun. Enkäten besvarades hösten 2005 av ca 750 skogsägare i Götaland exkl. Gotland. Den spände över flera områden, bl.a. nedblåst volym, upparbetning, risk, förtroende för aktörerna, känslomässig påverkan och framtidsfrågor. Av de 72 73 miljoner m³sk som stormfälldes i Götaland beräknas ungefär 57 miljoner ha fallit inom det småskaliga skogsbruket. Det var endast 3 000 av totalt 77 000 brukningsenheter som kom undan helt utan skador. På en tiondel av enheterna stormfälldes mer än 10 årsavverkningar. På något fler har man haft problem med att få virket upparbetat. Många skogsägare har själv utfört eller ordnat med upparbetningen utan medverkan från skogsägareföreningen, inköpsbolag, sågverk etc. Skogsägarnas val av till vem man vill sälja sitt virke förefaller inte ha förändrats på grund av stormen. Enligt skogsägarna själva har deras medvetenhet om risken för stormfällning ökat kraftigt efter stormen från en ganska låg nivå. Före stormen hade endast en fjärdedel av skogsägarna gjort någon åtgärd för att minska risken. Trots den ökande medvetenheten är det inte ens hälften som tänker göra sådana åtgärder i framtiden och endast en mycket låg andel som anser sig behöva uppdatera sina skogsbruksplaner efter stormen. Här finns ett stort behov av rådgivning till skogsägarna. Inte mer än fyra tiondelar av brukningsenheterna hade stormförsäkring när stormen slog till. Det finns stora skillnader mellan länen i Götaland beträffande andelen försäkrade brukningsenheter. Det finns flera orsaker till den låga försäkringsandelen och skillnaderna mellan länen. Låg riskmedvetenhet, bristfälligt utbud och svag marknadsföring av försäkringar är troligen de viktigaste. Endast en sjättedel av skogsägarna har under den senaste femårsperioden före stormen fått råd om stormfällningsrisken och vad som kan göras för att hantera den. Efter stormen har informationen och rådgivningen om stormskadorna nått ut betydligt bättre. Mer än hälften av skogsägarna har nåtts med rådgivning och majoriteten av dem anser att den har varit tillräcklig. Överlag tycker skogsägarna att aktörerna (skogsägareföreningen, inköpsbolagen, sågverken, LRF, Skogsstyrelsen och politikerna) skötts sig bra med undantag av politkerna. Förtroendet efter stormen har ökat för skogsägareföreningen och Skogsstyrelsen, medan det har rasat för politikerna. De flesta skogsägarna kommer trots stormskadorna att fortsätta med sitt skogsbruk. Det är endast ca 1 700 av totalt 77 000 som tänker sälja eller överlåta sin skog på grund av skadorna. En tredjedel av skogsägarna önskar inte ändra skogens sammansättning på den egna brukningsenheten. Av dem som vill förändra är det flest som önskar ha mera blandskog i framtiden. Därefter kommer alternativen mera lövskog och mera främmande trädslag. Stormen Gudrun ledde till skador på de flesta av de småskaliga fastigheterna i Götaland. För att minska framtida skador bör för det första skogsägarna erbjudas utbildning och för det andra bör rådgivningen utvecklas och intensifieras. 4

1 Inledning Efter stormen Gudrun den 8 9 januari 2005 fick Skogsstyrelsen i uppdrag av regeringen att bl.a... utvärdera de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna av stormen för skogsbruket. Detta arbete har utförts i projektform och i samarbete mellan främst Skogsstyrelsen och SLU, men även andra myndigheter och organisationer har deltagit. Projekt Stormanalys avrapporterades till regeringen i april 2006 (Skogsstyrelsen 2006 a). Det var indelat i fem delprojekt och Ekonomiska och sociala konsekvenser var ett av dem. Dessa konsekvenser har bl.a. undersökts genom djupintervjuer med enskilda skogsägare (Klasson 2005) och skogliga tjänstemän (Ingemarson 2007), en enkätundersökning riktad till enskilda skogsägare som redovisas i denna rapport, och enkäter till de mest betydelsefulla aktörerna i upparbetningsarbetet. En sammanfattande redovisning av hela delprojektet har tagits fram av Bäcke m.fl. (2006). 5

2.1 Metod 2 Material och metoder Undersökningen genomfördes som en postenkät (Bilaga 1) till ett urval av brukningsenheter. Urvalsramen var alla brukningsenheter med mer än fem hektar skogsmark tillhöriga det småskaliga skogsbruket i Götaland exkl. Gotland. Med brukningsenhet avses alla registerfastigheter med skog och med samma ägarkonstellation inom en kommun. Det betyder att begreppet brukningsenhet ligger nära begreppet lantbruksenhet i fastighetstaxeringen. Till småskaligt skogsbruk räknas brukningsenheter som inte tillhör det storskaliga skogsbruket, dvs. enheter med 5 5 000 hektar skogsmark. I det småskaliga skogsbruket ingår därmed praktisk taget alla brukningsenheter som ägs av enskilda personer med undantag av enheter mindre än 5 hektar. Urvalet genomfördes med hjälp av Skogsstyrelsens register över landets skogsfastigheter. Det stratifierades utifrån geografisk belägenhet kärnområde resp. ytterområde och utifrån areal skog på brukningsenheten. De båda geografiska strata framgår av figur 2.1. Figur 2.1 Indelning av Götaland i två geografiska strata, stormens kärnområde (gråmarkerade kommuner) resp. ytterområde (övriga kommuner). Brukningsenheter från kärnområdet tilldelades högre urvalssannolikhet än från ytterområdet och större brukningsenheter tilldelades högre urvalssannolikheter än mindre se tabell 2.1. 6

Totalt drogs 1 201 brukningsenheter att vara med i undersökningen. 763 skogsägare svarade på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 63,5 %, se tabell 2.2. Resultaten är framtagna genom att svaren har uppräknats enligt de svarandes stratumtillhörighet. Tabell 2.1 Antal brukningsenheter i urvalsramen och i urvalet i olika strata Ytterområde Kärnområde Urvalsramen Urvalet Stratumindelning Antal Antal 5-24 ha 18 703 71 25-99 ha 13 450 179 100-399 ha 3 394 86 400 ha 265 24 Hela ytterområdet 35 812 360 5-24 ha 18 716 167 25-99 ha 19 157 418 100-399 ha 3 465 200 400 ha 141 56 Hela kärnområdet 41 479 841 Totalt 77 291 1 201 Tabell 2.2 Svarsfrekvenser och bortfall enligt strata Urvalet Svar Bortfall Stratumindelning Antal Antal Procent Antal Procent 5-24 ha 71 44 62,0 27 38,0 Ytterområde Kärnområde 25-99 ha 179 94 52,5 85 47,5 100-399 ha 86 71 82,6 15 17,4 400 ha 24 13 54,2 11 45,8 Hela ytterområdet 360 222 61,7 138 38,3 5-24 ha 167 82 49,1 85 50,9 25-99 ha 418 267 63,9 151 36,1 100-399 ha 200 154 77,0 46 23,0 400 ha 56 38 67,9 18 32,1 Hela kärnområdet 841 541 64,3 300 35,7 Totalt 1 201 763 63,5 438 36,5 2.2 Bortfallsundersökning 2.2.1 Inledning För att få en uppfattning om det skiljer något mellan dem som svarat resp. inte svarat på stormenkäten genomfördes en bortfallsundersökning. Man kan t.ex. 7

tänka sig att om de som inte svarat på enkäten i högre omfattning inte drabbats av stormfällningar, bör det finnas risk för överskattning av de volymer som blåste ner i samband med stormen. Det gjordes en analys av registeruppgifter och en intervjuundersökning på ett urval av bortfallet. 2.2.2 Registerstudien Genom att studera eventuella skillnader i storlek på skogsinnehav, ålder, kön m.m. mellan dem som svarade och dem som inte svarade på stormenkäten kan man bilda sig en uppfattning om man bör ta hänsyn till bortfallet vid skattning av olika variabler. Genom att studera registeruppgifter från bortfallet kan man konstatera följande: Skogsägare med ett litet skogsinnehav (5 24 ha) har i något högre grad avstått från att svara på enkäten. Skogsägare i Hallands och Kalmar län har varit flitigare att svara på enkäten medan skogsägare i Skåne haft en lägre svarsfrekvens jämfört med urvalet. I övriga län fanns ingen skillnad. Fördelningen av bortfallet på kärnområde och ytterområde skiljer sig inte nämnvärt från urvalet. Det finns en tendens att yngre personer (födda 1960 och senare) oftare avstått från att svara på enkäten medan äldre personer (födda 1930 1939) svarat på enkäten i högre omfattning i förhållande till urvalet. Kvinnor och utbor har svarat på enkäten i något mindre omfattning jämfört med deras representation i urvalet. 2.2.3 Intervjuundersökningen Av det totala bortfallet lottades 20 % eller 89 stycken ut slumpmässigt att ingå i en telefonintervju. Fem frågor ur stormenkäten användes för att se om det skiljde mellan dem som svarat och dem som inte svarat på enkäten. De fem frågorna rörde hur mycket som blåst ner på brukningsenheten, medvetenhet om stormrisk, stormens känslomässiga påverkan, inställning till skogsägandet och om brukningsenheten har skogsbruksplan. Dessa frågor finns redovisade i bilaga 3. Det blev ett relativt stort bortfall bland de utlottade 89 personerna och till slut kunde 46 personer intervjuas. Bortfallet i bortfallsundersökningen berodde huvudsakligen på att vissa personer inte ville vara med i undersökningen, att telefonnummer saknades och att många inte gick att få tag på. Genom att studera de insamlade uppgifterna kan man konstatera följande: Medvetenhet om risken för stormfällning före stormen och efter stormen skiljer sig inte nämnvärt mellan den svarande gruppen och bortfallsgruppen. Det är heller ingen större skillnad i fördelning mellan grupperna på hur stormen har påverkat förhållandet till skogsägandet. På frågan Hur mycket har stormskadorna påverkat dig känslomässigt? har betydligt fler svarat att de har påverkats känslomässigt bland dem som svarat på enkäten än bland bortfallet (36 % mot 18 %). 8

Det verkar vara något fler av brukningsenheterna som svarat på enkäten än bland bortfallet som fått mer än 2 årsavverkningar stormfällda (43 % mot 39 %). Sammanfattningsvis är skillnaderna mellan bortfallet enligt registerstudien och intervjuundersökningen och dem som svarat på enkäten relativt små. Någon justering av resultaten för bortfallet har därför inte ansetts nödvändig. 9

3.1 Inledning 3 Resultat Resultaten är baserade på svar givna av en person per brukningsenhet, så när det i texten hänvisas till skogsägare ska man vara medveten att svaret rör hela brukningsenheter. Resultatet för varje enskild fråga finns i bilaga 2 med undantag av frågorna 1, 10 15 och 24 25. Skogsägarnas mål (frågorna 24 och 25) kommer att analyseras av Fredrik Ingemarson vid SLU. I redovisningen används genomgående myndighetsnamnet Skogsstyrelsen och inte Skogsvårdsstyrelsen eller Skogsvårdsorganisationen som dock gällde ända fram till årsskiftet 2005/2006. Observera dock att i bilaga 1 med enkätformuläret används namnet Skogsvårdsstyrelsen. Alla resultat är baserade på de svar som erhållits. Som framgått av föregående kapitel har således inte någon korrigering utifrån bortfallsundersökningen gjorts och inte heller utifrån det partiella bortfallet, dvs. i de fall som enkätsvar inkommit men alla för den enskilde uppgiftslämnaren relevanta frågor inte är besvarade. När urvalet gjorts av de resultat som presenteras har hänsyn tagits till noggrannheten och de bedöms ha en tillfredsställande noggrannhet. 3.2 Skogsägarna i stormregionen För att bidra till en ökad förståelse för materialet i enkäten fanns en del allmänna frågor av typen ålder, boende i förhållande till fastigheten, inkomst från skog och liknande med i enkäten. Ungefär hälften av de svarande uppger att de har ägt sina fastigheter i 25 år eller mer och de flesta, 45 %, har förvärvat sina fastigheter genom köp inom familjen. En fjärdedel har ärvt eller fått sin fastighet i gåva. 62 % av skogsägarna bor på sin brukningsenhet. Av dem som inte bor på sin fastighet besöker cirka 80 % sin fastighet mer än 10 gånger per år. Figur 3.1 åskådliggör hur stor del av inkomsterna skogsägarna uppskattar att de får från skogen. En majoritet, drygt 70 %, får 10 % eller mindre av hushållsinkomsterna från skogen. Knappt 3 % av brukningsenheterna får mer än hälften av hushållsinkomsten från skogsbruket. 10

Andel skogsägare (%) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 <10 10-49 50- Andel av hushållsinkomst från skogen (%) Figur 3.1 Andel av skogsägarnas hushållsinkomster som kommer från skogen En knapp tredjedel av skogsägarna svarade att de inte är anslutna till någon organisation. Övriga är antingen anslutna till en skogsägareförening, LRF eller båda delarna (tabell 3.1). De flesta skogsägarna har skaffat sig sina skogliga kunskaper genom erfarenheter från äldre generationer eller genom att själva arbeta i skogen. Tabell 3.1 Andel skogsägare ansluten till någon medlemsorganisation Medlemsorganisation Procent Endast medlem i skogsägareförening 19 Endast medlem i LRF 18 Medlem i både skogsägareförening och LRF 35 Ej ansluten 27 Totalt 100 3.3 Skadornas omfattning Totalt beräknas 72 73 miljoner m³sk ha blåst ner i Götaland, alltså det område som omfattas av enkätundersökningen (Skogsstyrelsen 2006 b). Av denna volym föll ca 57 miljoner m³sk inom det småskaliga skogsbruket (49 miljoner m³sk i kärnområdet och 8 miljoner m³sk i ytterområdet), vilket i stort är detsamma som det enskilda skogsbruket. Det innebär att den stormfällda volymen i det storskaliga skogsbruket var 15 16 miljoner m³sk. Den fällda volymen inom det småskaliga skogsbruket uttryckt i m³f ub är ca 48 miljoner. Av tabell 3.2 framgår att det i hela Götaland endast var fyra procent av brukningsenheterna som helt klarade sig utan stormskador, medan det hos majoriteten föll upp till två årsavverkningar. På tio procent eller 7 500 brukningsenheter var skadorna mycket omfattande 10 årsavverkningar eller mer föll. 11

Tabell 3.2. Antalet brukningsenheter i Götaland i det småskaliga skogsbruket med fördelning på Skogsstyrelsens nya regioner Öst (länen Östergötland, Kronoberg, Kalmar, Blekinge och Skåne) och Väst (länen Jönköping, Halland och Västra Götaland) samt antal årsavverkningar som stormfälldes Antal årsavverkningar Region Öst Region Väst Hela Götaland Antal Procent Antal Procent Antal Procent 0 1 099 3,2 1 993 4,6 3 092 4,0 0,1-1,9 15 815 45,8 25 430 59,2 41 245 53,3 2,0-3,9 6 262 18,1 7 944 18,5 14 206 18,3 4,0-5,9 3 900 11,3 2 401 5,6 6 301 8,1 6,0-9,9 2 811 8,1 2 262 5,3 5 073 6,6 10,0-4 620 13,4 2 913 6,8 7 533 9,7 Totalt 34 507 100,0 42 943 100,0 77 450 100,0 Omfattningen av skadorna är mycket olika i kärnområdet och ytterområdet, vilket framgår av figur 3.2. I kärnområdet har fyra årsavverkningar eller mer fallit på fyra tiondelar av brukningsenheterna. I ytterområdet är motsvarande siffra en tjugondel. 90 Andel brukningsenheter (%) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kärnområde Ytterområde 0 0,1-1,9 2,0-3,9 4,0-5,9 6,0-9,9 10,0- Antal årsavverkningar som stormfälldes Figur 3.2 Andel brukningsenheter i det småskaliga skogsbruket i Götaland i kärnområdet resp. ytterområdet med fördelning på antal årsavverkningar som stormfälldes 3.4 Upparbetning och försäljning En del av svaren på frågorna 12 15, som rör sifferuppgifter för upparbetningen, har en låg kvalitet främst till följd av att de för många skogsägare var alltför komplicerade. Det har medfört att en detaljerad redovisning inte är lämplig och resultaten finns därför inte med i bilaga 2. Några ungefärliga siffror har dock 12

tagits fram och redovisas nedan. Före bearbetningen har i möjligaste mån uppenbara orimligheter i svaren rättats till. Upparbetningen gick fort under de tre första kvartalen 2005. Då upparbetades i storleksordningen fyra femtedelar av det stormfällda virket. En anmärkningsvärd stor del av upparbetningen har gjorts av de enskilda skogsägarna i egen regi, dvs. utan medverkan av skogsägareförening, inköpsbolag, sågverk m.m. Det kan röra sig om så mycket som 10 12 miljoner m³f ub vilket motsvarar ungefär en femtedel av det som stormfällts. Merparten av virket från denna upparbetning har sålts som leveransvirke till skogsindustrin. Knappt 1 miljon m³f ub har omhändertagits för egen förbrukning medan ca 1,5 miljoner m³f ub sålts till släkt, grannar och bekanta. Ungefär 13 % av uppgiftslämnarna uppger att man har haft svårt (4 eller 5 på en femgradig skala) att få virket upparbetat. Det framgår av figur 3.3 att det framför allt är sådana skogsägare som under de senaste åren inte sålt virke i nämnvärd omfattning som haft dessa svårigheter. Skogsägare som sålt virke till flera olika köpare, alltså har fler än en affärsrelation, har haft lättast att få virket upparbetat. Inte oväntat har det varit svårare att få virket upparbetat i kärnområdet än i ytterområdet. Det har också varit något svårare för utbor än för åbor. Nej, sålt till flera köpare Ja, till annan köpare Före stormen brukade virket säljas till en och samma köpare? Ja, till sågverk Ja, till inköpsbolag Ja, till skogsägareförening Har inte försökt sälja virke 0 5 10 15 20 25 Procent Procent Figur 3.3 Andel svarande inom resp. kategori som haft stora svårigheter att få virket upparbetat, dvs. klass 4 eller 5 på en femgradig skala. Procent. Som framgår av figur 3.3 har en fråga ställts om man före stormen brukade sälja virke till en och samma köpare. Dessutom har en fråga ställts om hur man efter stormen kommer att välja till vem man säljer. Tabell 3.3 visar att stormen inte nämnvärt verkar påverka säljstrategierna. 13

Tabell 3.3 Skogsägarnas säljstrategier före och efter stormen. Procent Fråga i enkät Svarsalternativ Före stormen Före/efter stormen, brukade/kommer huvuddelen av virket från brukningsenheten att säljas till en och samma köpare? Har ej sålt/kommer ej att sälja något virke i nämnvärd omfattning Efter stormen 15,4 11,5 Ja, till skogsägareföreningen 38,2 40,2 Ja, till ett och samma inköpsbolag som Sydved, Holmen m.fl. 17,0 18,0 Ja, till ett och samma sågverk. 11,0 10,1 Ja, till en och samma annan köpare. 7,2 8,4 Nej 11,2 11,8 Totalt 100,0 100,0 Det är betydligt färre skogsägare som har haft svårighet att sälja virket (4 %) än som haft svårigheter att få virket upparbetat (13 %). 3.5 Risk 3.5.1 Riskmedvetenhet I enkäten ställdes ett par frågor med anknytning till risk och riskmedvetenhet. Bland annat undersöktes hur medveten om risken för stormfällning skogsägarna ansåg sig vara före respektive efter stormen. Före stormen ansåg 47 % av skogsägarna att de var mycket medvetna (medvetandeklass 1 2) om risken för stormfällning. Efter stormen var motsvarande siffra 80 %. (Se tabell 3.4). Gruppen som ansåg sig särskilt medveten (medvetandeklass 1) om risken fördubblades nästan i och med stormen. Tabell 3.4 Skogsägarnas medvetenhet om stormrisker före och efter stormen. Procent Medvetandeklass: 1=Mycket medveten 5=Omedveten Andel av skogsägarna, % Medvetandeklass Före stormen Efter stormen 1 24 46 2 23 34 3 35 17 4 12 2 5 6 2 Totalt 100 100 Medvetenheten om stormrisken visade sig vara högre i de områden där stormar historiskt varit vanligare. I Västra Götaland ansåg t.ex. 58 % av de svarande att de var mycket medvetna (medvetandeklass 1 och 2) medan motsvarande andel i Jönköping och Kronobergs län var endast 34 %. 14

I figur 3.4 syns en trend mot ökad riskmedvetenhet ju större brukningsenhetens areal är. 100 Andel skogsägare (%) 80 60 40 20 Omedveten Medveten Mycket medveten 0 5-20 21-50 51-100 101-200 Storleksklass (ha) 201-400 >400 Figur 3.4 Medvetenhet om stormrisk före stormen i förhållande till storlek på brukningsenhet. Andel skogsägare i procent. (Mycket medveten = medvetandeklass 1-2, Medveten = medvetandeklass 3, Omedveten = medvetandeklass 4-5) 3.5.2 Skötselåtgärder Drygt en fjärdedel av skogsägarna i stormregionen svarade att de gjort någon form av skötselåtgärd före stormen för att minska risken för stormfällning. Nästan hälften av de skogsägare som sade sig vara mycket medvetna om risken för stormfällning före stormen hade gjort minst en sådan skötselåtgärd. Trots stormens framfart är det idag inte ens hälften (44 %) av skogsägarna som tänker göra en skötselåtgärd i framtiden som minskar risken för stormfällning. I stormens kärnområde är siffran för tänkta åtgärder högre än i ytterområdet, 48 % respektive 40 %. Det finns endast små skillnader mellan åbor och utbor när det gäller genomförda och planerade skötselåtgärder för att minska risken för stormskador. 68 % av skogsägarna uppgav att de har skogsbruksplan, oavsett om den är aktuell eller ej. Nästan 30 % av skogsbruksplanerna var mer än 15 år gamla. 14 % av skogsägarna med en plan ansåg att de behövde göra omfattande omarbetning av den till följd av stormen, 19 % att de behöver göra mindre justering medan hela 68 % anser att de inte behöver göra några ändringar i planen. 3.5.3 Skoglig kunskap Enligt figur 3.5 nedan är skogsägare som anser sig ha större skoglig kunskap mer medvetna om riskerna med stormfällning än dem som har liten eller ingen skoglig kunskap. Mer än hälften av de svarande sade sig ha fått kunskap på flera sätt och i 15

den kategorin är 45 % mycket medvetna om de risker som en storm innebär. De som är mest medvetna är inte oväntat de som har skoglig utbildning på 1 år eller mer. De som inte har någon skoglig utbildning eller har liten eller ingen skoglig kunskap är minst medvetna om stormriskerna. Mycket medveten Medveten Omedveten 100 90 80 Andel skogägare (%) 70 60 50 40 30 20 10 0 Har liten eller ingen skoglig kunskap Erf genom äldre generation eller eget arb Facktidskrifter och facklitteratur Kurser och skogsdagar Skoglig utb mer än 1 år Flera alternativ valda Figur 3.5 Medvetenhet om stormrisk i förhållande till hur skogsägaren skaffat sig kunskap om skogsbruk. (Mycket medveten = medvetandeklass 1-2, Medveten = medvetandeklass 3, Omedveten = medvetandeklass 4-5) 3.5.4 Stormförsäkring Att vidta särskilda skötselåtgärder är ett sätt att hantera risken för att någon typ av skada inträffar. Ett annat sätt är att försäkra skogen. 40 % av skogsägarna var stormförsäkrade vid tillfället för stormen och andelen var en aning större bland skogsägare som ansåg sig vara mycket medvetna om risken för stormfällning. Det är dock intressant att se att det ändå är mer än hälften av de mycket medvetna eller medvetna som inte försäkrat sin skog. En större andel av skogsägare med stora skogsmarksinnehav hade stormförsäkrat sin skog än skogsägare med mindre skogsinnehav (se figur 3.6). 16

80 Andel skogsägare (%) 60 40 20 0 5-20 21-50 51-100 101-200 201-400 >400 Storleksklass (ha) Figur 3.6 Andelen stormförsäkrade brukningsenheter i olika storleksklasser. Procent Andelen skogsägare som var försäkrade vid stormtillfället var större inom gruppen som ansåg sig vara medvetna om stormrisken än bland omedvetna (se figur 3.7). Det är dock inte mer än ca 45 % av de mest medvetna som är försäkrade. 50 Andel försäkrade skogsägare (%) 40 30 20 10 0 Mycket medveten Riskmedvetenhet Omedveten Figur 3.7 Andelen stormförsäkrade skogsfastigheter i förhållande till hur medvetna ägarna var om stormrisken. Procent I figur 3.8 framgår att andelen skogsägare som försäkrat sin fastighet varierar ganska mycket mellan länen. Det bör noteras att i det värst stormdrabbade länet Kronoberg var endast 27 % av brukningsenheterna stormförsäkrade. Osäkerheten i dessa länssiffror är dock relativt stor på grund av att det absoluta antalet svarande i resp. län är litet. 17

Andel försäkrade brukningsenheter (%) 60 50 40 30 20 10 0 Kalmar Östergötland Jönköping Kronoberg Västra Götaland Blekinge Skåne Halland Figur 3.8 Andelen försäkrade skogsfastigheter i relation till i vilket län fastigheten ligger. Procent Försäkringsanslutningen är nästan 50 % för de skogsägare som är medlemmar i både skogsägareföreningen och LRF, något mindre än 40 % för dem som är medlemmar i antingen föreningen eller LRF och drygt 30 % för dem som inte medlem i någon av organisationerna. Om man som i figur 3.9 tittar vidare på sambandet försäkrade medlem i skogsägareförening ser man att andelen försäkrade är högre bland medlemmar i skogsägareföreningar som äger brukningsenheter på max 50 hektar. För brukningsenheter större än 50 hektar är mönstret att icke-medlemmar försäkrar sin fastighet i större utsträckning än medlemmar. 100 90 80 Andel skogsägare (%) 70 60 50 40 30 20 10 Medlem i SÄF Ej medlem i SÄF 0 5-20 21-50 51-100 101-200 201-400 >400 Storleksklass (ha) Figur 3.9 Andel som var stormförsäkrade bland medlemmar i skogsägareföreningen och ickemedlemmar i olika arealklasser. Procent Av dem som drabbades av stormen och var stormförsäkrade har 66 % kontaktat sitt försäkringsbolag. Av dem som kontaktat sitt bolag har 46 % positiva 18

erfarenheter av bolaget, 32 % varken positiva eller negativa erfarenheter och 22 % negativa erfarenheter. 3.5.5 Personskador Upparbetning av stormvirke och då framför allt losskapning med motorsåg är ett mycket riskfyllt arbete. De flesta skogsägare eller andra i deras familj skadade sig inte, men på tre procent av brukningsenheterna fick minst en person skador av något slag. I drygt en procent av fallen skadades personen/personerna så svårt att de måste avbryta arbetet i en vecka eller mer. Hur många skogsägare detta ungefär motsvarar framgår av tabell 3.5. Tabell 3.5 Antal skadade skogsägare och nivå av skada Antal Kunde fortsätta arbetet efter omplåstring 600 Kunde fortsätta arbetet nästa dag 600 Var tvungen att avbryta arbetet i upp till en vecka 300 Var tvungen att avbryta i mer än en vecka 700 3.6 Rådgivning I enkäten frågades om man fått råd angående risken för stormfällningen under den senaste femårsperioden. 24 % svarade att man saknade rådgivare och 60 % att man inte fått några sådana råd av sin/sina rådgivare. Det var alltså endast de resterande 16 % som fått sådana råd. I ungefär hälften av dessa fall togs initiativet av skogsägarna själva och i den andra hälften blev skogsägarna kontaktade av en rådgivare. Minst rådgivning i frågan har skogsägare i de tidigare skogsvårdsstyrelserna Östra Götaland (länen Östergötland och Kalmar) och Västra Götaland fått och störst andel uppger de i Jönköping-Kronoberg och Södra Götaland (länen Blekinge, Skåne och Halland) att de fått (se figur 3.10). 80 70 Har ingen rådgivare Har fått råd Har inte fått råd Andel skogägare (%) 60 50 40 30 20 10 0 Jönköping-Kronoberg Östergötland-Kalmar Blekinge-Skåne-Halland Västra Götaland Figur 3.10 Andel skogsägare som inte har rådgivare samt som har rådgivare och som fått råd resp. inte fått råd om stormfällningsrisk under den senaste femårsperioden. Fördelning på tidigare skogsvårdsstyrelser. Procent 19

I figur 3.11 framgår att de skogsägare som fått rådgivning om risk för stormfällning de senaste fem åren är något mer riskmedvetna än de som inte fått råd. Av dem som fått rådgivning om risken för stormfällning under den senaste femårsperioden tycker 64 % att de var mycket medvetna (klass 1 2) om risken för stormar innan Gudrun inträffade. Bland de skogsägare som inte fått någon rådgivning angående storm ansåg 43 % att de var mycket medvetna (klass 1 2) om stormrisken. 40 35 Andel skogsägare (%) 30 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 Riskmedvetenhet Fått rådgivning Har ej fått rådgivning Figur 3.11 Riskmedvetenhet bland skogsägare som har rådgivare och fått råd respektive inte fått råd om stormfällningsrisk de senaste fem åren. Procent (Mycket medveten = medvetandeklass 1-2, Medveten = medvetandeklass 3, Omedveten = medvetandeklass 4-5). Bland de skogsägare som fått råd om stormrisken under den senaste femårsperioden, hade 60 % även gjort en skötselåtgärd för att minska risken för stormfällning innan stormen. Av dem som inte fått något råd under den senaste femårsperioden hade endast 20 % gjort någon åtgärd för att minska risken för stormfällning. Cirka 55 % av skogsägarna som blivit drabbade av stormen svarar att de har fått rådgivning angående stormskadorna. Resterande 45 % har varken fått eller sökt rådgivning. Överlag uppger de skogsägare som fått råd att rådgivningen som rör kortsiktiga frågor har varit tillfredsställande. En klar majoritet anser att den rådgivning de fått beträffande till exempel säkerhetsfrågor vid arbete i stormfälld skog, lagring av virke, frågor om insektsskador varit tillräcklig (se tabell 3.6). Det område där flest skogsägare ansåg att rådgivningen var otillräcklig är informationen om priser och försäljning. 20

Tabell 3.6 Andel skogsägare som anser sig fått tillräcklig rådgivning som rör kort- resp. långsiktiga frågor. Procent Kortsiktiga frågor Procent Långsiktiga frågor Procent Bedömning av skadornas omfattning 82 Föryngringsfrågor 67 Upparbetning och transport 81 Hantering av restbestånd/sönderblåsta bestånd Försäljning och priser 61 Alternativa skogsskötselmetoder/trädslag Säkerhet vid arbete 91 Försäkringsfrågor 73 Lagring av virke 80 Risk för insektsskador 70 54 52 När det gäller rådgivningen på längre sikt, gällande hantering av restbestånd och alternativa skötselmetoder, anser ungefär hälften av de tillfrågade att den varit tillräcklig. Rådgivningen beträffande föryngringsfrågor anser närmare 70 % har varit tillräcklig. En fjärdedel av dem som har fått råd har fått råden från flera olika organisationer/företag. Av dem som fått råd från endast ett håll svarar skogsägareföreningen för ungefär hälften, inköpsbolag för ungefär en femtedel samt Skogsstyrelsen och sågverk för ungefär en tiondel vardera. 3.7 Aktörernas agerande Överlag tycker skogsägarna att aktörerna skött sig bra under arbetet i samband med stormen. Undantaget är politikerna som endast 11 % av skogsägarna anser agerat bra. Ungefär hälften är missnöjda med politikernas handlande (se figur 3.12). Bäst betyg får skogsägareföreningen och därefter kommer Skogsstyrelsen och inköpsbolagen. 60 50 Andel skogsägare (%) 40 30 20 Sågverken Inköpsbolagen Skogsstyrelsen Skogsägarföreningen LRF Politikerna 10 0 Mycket bra Mycket dåligt Figur 3.12 Hur skogsägarna upplevde olika aktörers agerande i samband med stormen. Andel av antalet skogsägare i procent. 21

Av dem som drabbades av stormen och var stormförsäkrade har 66 % kontaktat sitt försäkringsbolag. Av dem som kontaktat sitt bolag har 46 % positiva erfarenheter, 32 % varken positiva eller negativa erfarenheter och 22 % negativa erfarenheter. Förtroendet för aktörerna är för några sågverken, inköpsbolagen, försäkringsbolagen och LRF ungefär detsamma före som efter stormen. Skogsägareföreningen har stärkt sitt förtroende mest, med 26 %, men även Skogsstyrelsen har fått ökat förtroende efter stormen. Utbor har ökat sitt förtroende för Skogsstyrelsen mer än åbor medan åbor ökat sitt förtroende för skogsägareföreningen mer än utbor. Politikerna är den kategori som tappat mest förtroende. 37 % av skogsägarna har mindre förtroende för politiker nu än före stormen, medan en grupp på 4 % har större förtroende för dem nu än tidigare. Om man delar upp svaren på frågan om ändrat förtroende för skogsägareföreningen i medlem resp. inte medlem i föreningen och/eller LRF får man ett intressant resultat. Förtroendet för skogsägareföreningen/lrf har ökat hos medlemmar men minskat hos icke-medlemmar. 3.8 Känslomässig påverkan I skogsägarenkäten ställdes frågan om skogsägaren upplevt en känslomässig påverkan på grund av stormskadorna. Drygt 35 % hade påverkats mycket eller ganska mycket känslomässigt (klass 4 och 5 på en 5-gradig skala). 25 % hade påverkats en del (klass 3) och 40 % tyckte att de påverkats mycket lite eller inte alls (klass 1 och 2). Av dem som bor på sin fastighet är det närmare en tredjedel som uppger att de inte påverkats alls. Motsvarande siffra för dem som inte bor på sin fastighet är 10 %. 86 % av skogsägarna tyckte att sammanhållningen i byarna förblev oförändrad trots stormen medan cirka 13 % tyckte att sammanhållningen ökat. Tre fjärdedelar av skogsägarna känner ingen större oro för ekonomin efter stormen. Bland de skogsägare där 50 % eller mer av hushållsinkomsten kommer från skogen känner en tredjedel oro för ekonomin. Av dem vars inkomster från skogen är 10 % eller mindre, känner 6 % oro för ekonomin. 3.9 Tankar om framtiden Trots att stormen drabbade många skogsägare hårt, en tiondel fick mer än 30 % av virkesförrådet nedblåst, har en klar majoritet så pass stark framtidstro att man avser att fortsätta med sitt skogsbruk. Tabell 3.7 visar att drygt 70 % av skogsägarna säger sig vilja fortsätta som skogsägare och 10 % har inte bestämt sig. Endast 2 %, motsvarande ca 1 700 skogsägare, uppger att de kommer att sälja eller överlåta fastigheten på grund av stormen. Resterande 15 % avser att inom 10 år sälja eller överlåta brukningsenheten oberoende av stormen. 22

Tabell 3.7 Stormens inverkan på inställningen till fortsatt ägande av skog. Andel av antalet skogsägare i procent Procent Kommer att fortsätta vara skogsägare under överskådlig framtid 72 Säljer/överlåter inom 10 år oberoende av stormen 15 Säljer/överlåter p.g.a. stormen 2 Vet inte/har ej bestämt mig 10 Totalt 100 En majoritet av skogsägarna har inte ändrat sina planer för skogsbruket på grund av Gudrun. Det är dock vanligare bland skogsägare som känner oro för ekonomin efter stormen att inte ha bestämt sig vad de ska göra med skogen eller ha planer på att sälja eller överlåta fastigheten än bland dem som inte känner ekonomisk oro (se figur 3.13). 100 Vet inte/ har ej bestämt mig Andel skogsägare (%) 80 60 40 20 Säljer/överlåter pga stormen Säljer/överlåter oberoende av stormen inom 10 år Kommer att fortsätta som vanligt 0 Ingen oro Mycket oro Figur 3.13 Planer för framtiden i relation till hur stor oro man känner för ekonomin till följd av stormen. Procent Det finns inga märkbara skillnader beträffande det framtida skogsägandet mellan icke-medlemmar och medlemmar i skogsägareförening/lrf. Framtidsplanerna för skogsägare i Gudruns kärnområde verkar inte heller skilja sig nämnvärt från skogsägarna i ytterområdet. Det är troligt att det finns skogsägare som vill öka sin skogsmarksareal genom att köpa till skog. En orsak till detta är den genom stormskadorna förbättrade likviditeten hos många skogsägare. Ingen fråga ställdes dock om planerna på att köpa, varför vi inte vet omfattningen av detta. Det ställdes också en fråga om hur inriktningen på markanvändningen skulle se ut i framtiden. Som framgår av tabell 3.8 vill de allra flesta skogsägare att inriktningen på markanvändningen bibehålls som den är idag och några tänker sig till och med att öka skogsmarkarealen. 23

Tabell 3.8 Förändring av markanvändningen till följd av stormen. Procent av antalet brukningsenheter Procent Ingen förändring 88,9 Åker till skog 1,6 Skog till betesmark 0,7 Virkesproduktion till viltvård 0,6 Virkesproduktion till naturvård 1,7 Naturvård till virkesproduktion 0,2 Annat 2,0 Flera svarsalternativ valda 4,3 Totalt 100,0 Skogsägarna ombads också svara på hur man önskade att framtidens skogar på brukningsenheten utvecklades. Även där har en majoritet svarat att de inte vill ha någon förändring, men en femtedel vill se mer blandskogar på sin fastighet (se tabell 3.9). Tabell 3.9 Önskvärd utveckling av den framtida skogen på brukningsenheten. Andel av antalet brukningsenheter Procent Rangordning då endast svar med ett svarsalternativ räknats Rangordning vid räkning av hur många gånger ett svarsalternativ angetts Ingen förändring 39,8 1 1 Mera granskog 2,8 4 6 Mera tallskog 2,2 6 5 Mera blandskog 19,1 2 2 Mera lövskog 6,9 3 3 Mera främmande trädslag 2,6 5 4 Större avdelningar 0,1 8 8 Mindre avdelningar 0,3 7 7 Flera svarsalternativ valda 26,3 Total 100,0 Om man räknar hur många gånger ett svarsalternativ angetts kvarstår rangordningen mellan alternativen förutom att Mera tallskog kommer före Mera granskog och Mera främmande trädslag. 24

4 Diskussion I detta kapitel tar vi främst upp frågor som är av intresse för utformningen och genomförandet av skogspolitiken och även några frågor som bör hanteras av näringslivet. Resultatet av undersökningen ska ses i ljuset av att den genomfördes lite mer än tre kvarts år efter stormen Gudrun. En stor andel av upparbetningen var då klar men i absoluta tal återstod stora volymer att upparbeta, kanske så mycket som 10-15 miljoner m³sk. Långtifrån alla erfarenheter var vunna. De ekonomiska konsekvenserna var för många skogsägare ännu oklara. Känslomässigt var de flesta skogsägarna troligen fortfarande inne i reflexionsfas. Stormskadorna var de värsta åtminstone i modern tid. Endast 4 % av brukningsenheterna i det småskaliga skogsbruket i Götaland undkom skador. På 43 % av dem fälldes två årsavverkningar eller mer och på 10 % tio årsavverkningar eller mer. Det värst drabbade länet var Kronoberg. Tillsammans med stora delar av omkringliggande län utgör det ett kärnområde för stormskadorna. En anmärkningsvärd stor del av upparbetningen kanske uppemot en tredjedel av den totala stormfällda volymen inom det småskaliga skogsbruket har gjorts av de enskilda skogsägarna i egen regi, dvs. utan medverkan av skogsägareförening, inköpsbolag, sågverk m.fl. Det är uppenbart att när det är nödvändigt finns goda möjligheter att mobilisera resurser, både maskiner och personal, för upparbetningen, resurser som inte vanligen används. Lite mer än en tiondel av skogsägarna uppger att de har haft svårt att få stormvirket upparbetat. Problemen har uppstått främst för skogsägare som under de senaste åren inte sålt så mycket virke, troligen ofta ägare med små skogsinnehav. Vid en liknande situation i framtiden bör det övervägas att Skogsstyrelsens distrikt får till uppgift att aktivt ge stöd och information till skogsägare som har svårigheter med att få virket upparbetat. Allmänt sett har dock stormskadorna lett till att skogsägarna utökat sitt kontaktnät och i vissa fall träffat nya aktörer. Medvetenheten om risken för stormskador var, inte förvånande, betydligt större efter stormen än före enligt vad skogsägarna själva uppgett i sina enkätsvar. Ändå är det en femtedel som inte anser sig särskilt medvetna (klass 3 5 på en femgradig skala) efter stormen. Med tanke på att medvetenheten sannolikt kommer att minska kraftigt om inga nya stormar inträffar under ett antal år, är det angeläget genom information och rådgivning kontinuerligt försöka hålla den på en hög nivå. En anmärkningsvärt liten andel av skogsägarna totalt en fjärdedel hade före stormen gjort någon åtgärd för att minska risken för stormfällning. Det är emellertid kanske inte så förvånande med tanke på att det endast är 16 % som uppger att man under den senaste femårsperioden fått råd rörande denna risk. Hänsyn till risk för stormskador kan dock vara inbakade i andra råd från tjänstemännen, t.ex. sådana som rör val av lämpliga skötselåtgärder (Ingemarson 2007). Bland de skogsägare som ansett sig vara medvetna om risken är andelen som gjort någon åtgärd ungefär dubbelt så stor. Trots att medvetenhetsgraden stigit kraftigt efter stormen är det dock inte mer än knappt hälften av skogsägarna som tänker göra någon åtgärd i framtiden och en anmärkningsvärt låg andel som avser 25

uppdatera skogsbruksplanen. Det är uppenbart att det inte räcker med att verka för en hög grad av riskmedvetenhet, insatser i form av information, rådgivning och utbildning behöver också sättas in för att riskminskande åtgärder ska bli utförda. Fyra tiondelar av skogsägarna hade stormförsäkring för brukningsenheten när stormen inträffade. Endast en något högre andel av de riskmedvetna skogsägarna var försäkrade. Det fanns före stormen stora skillnader mellan länen när det gäller andelen försäkrade brukningsenheter. Det finns förmodligen flera orsaker till den låga försäkringsandelen och skillnaderna mellan länen. Låg riskmedvetenhet, bristfälligt utbud och svag marknadsföring av försäkringar är troligen de viktigaste. Försäkringsbolagen har introducerat nya produkter men det är alltför tidigt att uttala sig om skogsägarna kommer att försäkra sin skog i högre utsträckning än tidigare. Det finns ett klart behov av information och rådgivning i försäkringsfrågor, vilket även framgår av intervjuer med skogliga tjänstemän (Ingemarsson 2007). För att bidra till att tillgodose detta behov skulle Skogsstyrelsen kunna ge generell information om stormförsäkring och andra skogsförsäkringar utan att det blir fråga om enskild ekonomisk rådgivning som myndigheten enligt sin policy inte ska ägna sig åt. Överlag anser flertalet skogsägare att informationen och rådgivningen efter stormen varit tillräcklig när det gäller kortsiktiga frågor, t.ex. bedömning av skadornas omfattning och säkerhet vid upparbetning. Sämst utfall blev det för Försäljning och priser där 61 % av skogsägarna ansåg informationen/rådgivningen tillräcklig. Det krävs på detta område tidig och korrekt information från virkesköparna för att skogsägarna ska kunna planera upparbetningen och försäljningen och här finns en betydande förbättringspotential. För de långsiktiga frågorna, t.ex. föryngringsfrågor och alternativa skogsskötselmetoder/trädslag blev resultatet sämre än för de kortsiktiga. Med tanke på att undersökningen genomfördes endast tre kvarts år efter stormen kan dock inte resultatet anses vara särskilt alarmerande. Efter stormen har förtroendet för framför allt skogsägareföreningen ökat men även för Skogsstyrelsen. Förtroendet är oförändrat eller något minskat för inköpsbolag, sågverk, LRF och försäkringsbolag, medan det rasat för politikerna. Det sistnämnda resultatet är överraskande och stämmer inte överens med den allmänna bilden. Enligt den har politikerna försökt reparera bristerna från tsunamikatastrofen några veckor före stormen. Flera politiker besökte stormområdet, åtgärder vidtogs för att underlätta upparbetning och vägtransporter samt inte minst beslutades om ett omfattande ekonomiskt stödpaket. När det gäller förtroendet för skogsägareföreningen/lrf har det framkommit ett intressant resultat. Medlemmarna har fått ett ökat förtroende för dessa organisationer medan icke-medlemmarnas förtroende har minskat. Orsaken kan vara att icke-medlemmar har haft orealistiska förväntningar på organisationernas kapacitet och vilja att stödja dem. Organisationerna har självfallet prioriterat sina medlemmar framför dem som inte är medlemmar. Det är ytterst få skogsägare som på grund av stormen önskar eller tvingas att upphöra med sitt skogsbruk. Av dem som fortsätter är det påfallande många, ungefär en tredjedel, som inte vill ha någon framtida förändring av skogens sammansättning. Bland dem som önskar en förändring är det vanligast att man vill ha mera blandskog. Därefter kommer alternativen mera lövskog och mer främmande trädslag. För att dessa önskemål om förändring ska kunna förverkligas 26

räcker troligen inte den nuvarande kunskapsnivån hos skogsägarna till. För det första bör skogsägarna erbjudas utbildning och för det andra bör rådgivningen utvecklas och intensifieras. 27

Referenser Bäcke J-O., Ingemarson F., Karlsson S., Malmhäll J. & Svensson S.A. 2007. Ekonomiska och sociala konsekvenser i skogsbruket av stormen Gudrun. Skogsstyrelsen, Jönköping. Rapport 13. Ingemarson F. 2007. De skogliga tjänstemännens syn på arbetet i Gudruns spår. Institutionen för skogens produkter, SLU, Uppsala, Rapport nr 1. Klasson A. 2005. Tio skogsägares erfarenheter av stormen Gudrun. Skogsstyrelsen, Jönköping. Rapport 14. Skogsstyrelsen 2006. Stormen 2005 en skoglig analys. Skogsstyrelsen, Jönköping. Meddelande 1-2006. 28

Bilaga 1 Stormenkät till skogsägare Bakgrundsfrågor 1. Hur stor är brukningsenhetens* skogsmarksareal? Avser brukningsenheten i kommun _ ha produktiv skogsmark * Med brukningsenhet menas fastigheter taxerade som jordbruksfastighet inom samma kommun och med exakt samma ägare (en eller flera). 2. Vilket år blev du ägare/delägare till brukningsenheten? 3. Hur blev du ägare/delägare till brukningsenheten? år _ Arv eller gåva Köp inom familj/släkt Övrigt köp 4. Finns en skogsbruksplan för brukningsenheten? Ja Nej upprättad år _ 5. Hur bor du i förhållande till brukningsenheten? På brukningsenheten Inte på brukningsenheten men i samma kommun I en annan kommun än där brukningsenheten ligger 6. Vilken anknytning till skog och skogsbruk hade du under uppväxten? Bodde på brukningsenheten Bodde på en annan brukningsenhet med skog Bodde på landsbygden eller mindre tätort med anknytning till skogsbruk Bodde på landsbygden eller mindre tätort utan direkt anknytning till skogsbruk Bodde i en stad eller större tätort utan direkt anknytning till skogsbruk Bodde i en stad eller större tätort och hade direkt anknytning till skogsbruk 7. Hur ofta besöker du brukningsenheten? Bor på brukningsenheten Mer än 10 gånger per år 1 10 gånger per år Mindre än 1 gång per år 8. Vem räknar du med kommer att ta över brukningsenheten? Eget barn Annan närstående En utomstående Ingen uppfattning/känns ej aktuellt 29

9. Hur har stormen påverkat ditt förhållande till skogsägandet? Kommer att fortsätta vara skogsägare under överskådlig framtid Oberoende av stormen kommer jag/vi att sälja/överlåta brukningsenheten inom 10 år På grund av stormen kommer jag/vi att sälja/överlåta brukningsenheten inom ett år På grund av stormen kommer jag/vi att sälja/överlåta brukningsenheten inom de närmaste 10 åren Vet inte/har ej bestämt mig 30

Frågor om stormens verkningar Nedan följer att antal frågor som rör virkesvolymer. Försök att i möjligaste mån svara i den volymsenhet som är mest relevant för dig. Om du inte har någon uppgift om volymer kan du svara genom att ange antal träd. De vanligaste volymsmåtten är: Skogskubikmeter, m³sk = stamvolym inklusive bark från stubbskäret till toppen (utan grenar). Denna volym brukar redovisas i bl.a. skogsbruksplanen. Kubikmeter fast mått under bark, m³f ub = volymen virke utan bark. Måttet används av skogsindustrin och är den volym som normalt redovisas på avräkningsnota etc. (1 m³f ub = 1,20 m³sk) Kubikmeter toppmätt under bark, m³to ub = volymen av en cylinder med samma diameter som den smalaste änden av en stock. Används ofta vid mätning av sågtimmer. (1 m³to ub = 1,23 m³f ub) Det räcker att ange en av nedanstående volymer per fråga, ange också hur du fått tag på uppgiften. 10. Hur stort var virkesförrådet på brukningsenheten innan stormen i januari? _m³sk _m³f ub Uppgiften kommer från: Skogsvärderare/ Försäkringsvärderare Skogsbruksplan Egen uppskattning Annan källa 11. Hur mycket skog blåste ner på brukningsenheten i samband med stormen i januari? (Ange endast en volymsuppgift) _m³sk _m³f ub antal träd Uppgiften kommer från: Skogsvärderare/ Försäkringsvärderare Egen uppskattning Avräkningsnota/ mätbesked el. liknande Annan källa Har du inte blivit drabbad av stormfällningarna gå vidare till fråga 19a 12. Hur mycket av det stormfällda virket på brukningsenheten var upparbetat 30/9 2005? (Ange endast en volymsuppgift) m³sk m³f ub antal träd Uppgiften kommer från: Skogsvärderare/ Försäkringsvärderare Egen uppskattning Avräkningsnota/ mätbesked el. liknande Annan källa 31