Bilaga 8. Döda och döende träd

Relevanta dokument
Äger du ett gammalt träd?

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV

Skyddsvärda träd på kyrkogårdar

Naturvärden i Hedners park

Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen

Kopia till: Länsstyrelsen i Stockholm, Ekerö kommun, Olle Brodin, Mellanskog

Asp - vacker & värdefull

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö

Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016

Ny vägsträckning vid Fiskeby

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.

GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem

PM Hornsberg. Förutsättningar för fladdermössmiljöer i berörda träd. Hornsberg fladdermöss Slutversion

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

Bevarandeplan Natura 2000

Vedlevande skalbaggar i Risens naturreservat

Myskbocken tillhör en viss vedlevande skalbaggefamilj. Gissa vilken? 1. Vivlar (t.ex. snytbaggar) X. Långhorningar. 2. Barkborrar

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr NATUR OCH EKOLOGI

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun

Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan

Restaureringsplan för N2000-området Ribbingsholm inom projektet Life Bridging The Gap LIFE15 NAT/SE/000772

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Naturvärdesinventering till vägplan för ombyggnad av E45 Slakthusmotet, Göteborgs Stad

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

Täkternas biologiska värden

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

Naturvärden på Enö 2015

Restaureringsplan för N2000-området Borg inom projektet Life Bridging The Gap, LIFE15 NAT/SE/000772

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Kartering av förekomst av läderbagge Stockholms län

Inventering av fladdermusfaunan i Hällevik

Konsekvensbedömning av detaljplan för Borraren 2 del av Stoeryd 2:1 i Tranås 2013

Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun

Bevarandeplan Natura 2000

Trädinventering på specifika områden inom Bräcke diakoni Anna-Karin Sintorn, Johan Blomqvist

RAPPORT 2017/3 EKINVENTERING VID VÄLLEN. Linda Johannesson & Yuxin Han

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum

Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog

NATURINVENTERING SKUTHAMN

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Åtgärdsprogram för hotade arter

Värdefulla. räd. TBroaryd. Inventerare: Hanna Torén, Biolog

T räd. Värdefulla. Anderstorp

Olika skydd för naturen

räd Värdefulla TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog

UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE

Katrineholms åtta ansvarsarter

Betydelsen av trädkvalité för förekomst av hålträdslevande skalbaggar Karl-Olof Bergman

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Naturvärdesinventering

Version 1.00 Projekt 7428 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Norra Ängenäs, Melleruds kommun

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4

Grisslebäckens naturområde

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September Kl 9-15

Naturreservat i Örebro län

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Naturvärdesinventering inför åtgärder Väg 26, Gullspång- Otterbäcken

Regeringen Näringsdepartementet. Dnr N 2015/5242

Naturvärdesinventering Brännås, Lerums kommun.

Naturvärdesinventering

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Detaljplan för Skutbergets friluftsområde. Naturvärdesbedömningar

BESLUT Föreskrifter enligt 7 kap 30 miljöbalken gäller från även om de överklagas.

Vad kan vi göra för att hejda förlusten av växter och djur? Delmål för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv

Bevarandeplan Natura 2000

Nytt liv åt flora och fauna.

Barnens naturpark Folkparken i Lund

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Lärarhandledning och elevhäfte för högstadiet och gymnasiet

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Värdefull natur i och i anslutning till kvarteret Kabelverket

Brännvinbergets skyddsvärda skogar hotas av avverkning

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Får jag hugga ner trädet på min tomt?

Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun. Vasagatan

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Skötselplan för Käringtrötteberget

13 praktiska allmänna skötselråd

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo

Transkript:

Bilaga 8 Döda och döende träd

Döda och döende träd i området. Hela det område som vi är intresserade av, tillhörigt Sallerup 5:10, innehåller massor av öd ved och döende träd. Död och döende ved är mycket viktiga faktorer för den biologiska mångfalden, eftersom den ger livsmöjligheter för många organismer som annars har få sådana miljöer att tillgå. Området är aldrig inventerat, men så borde det inte vara, utan det bör inventeras med det snaraste. Vi är övertygade om att en inventering kommer att visa på ett flertal intressanta arter. Orsaken till att det finns så mycket död ved här, är att markägaren inte skött markerna så som rekommenderas. I stället har marken enbart använts till betesmark. Detta förfarande är inte helt OK i myndigheternas ögon, men för oss framstår detta som en fantastisk gärning. Det har möjliggjort förutsättningar för en mycket stor biodiversitet. I det följande har vi delat upp redovisningen i tre delar: 1: Levande men döende ved. 2: Död ved, upprättstående, s k torrakor. 3: Död ved, nerliggande, s k lågor. Anledningen till denna uppdelning är, att det är olika organismer som söker sig till de olika slagen av ved. Därför blir detta också ett sätt att visa att området innehåller alla dessa olika typer, vilket är ännu en viktig sak för mångfalden. Bland alla dom organismer som gynnas av död och döende ved kan man räkna upp många olika grupper. Fladdermöss hittar övervintringsplatser och yngelplatser. Fåglar hittar bomöjligheter och mat. Insekter hittar livsmiljöer. Vedlevande insekter är i dag en eftersatt grupp t ex. Lägre växter, t ex svampar och lavar hittar livsmiljöer och substrat att leva på. Man skall också påpeka, att det finns en företeelse som heter mulm. Det är det innehåll av murken ved, rester av nedbrytningsorganismer, fladdermusspillning och allt annat som samlas inuti ihåliga trädstammar. Mulm är, i dagens välskötta skogar, en sällsynthet. Dock är den mycket rik på biologiskt liv, och hjälper många arter att överleva. Många av träden inom det aktuella området är ihåliga och innehåller mulm. Detta är en viktig faktor när det gäller frågan om att bevara områdets mångfald.

1: Levande, men döende ved. Ett delvis sönderblåst träd. Ett sådant här hål kan locka till sig en stor mångfald liv. Det fortsätter i i den ihåliga eken, som därmed kommer att erbjuda en hel massa olika livsmiljöer. Eftersom inte ledningsvävnaden i träet är skadad, kan det fortsätta leva så här under lång tid. Utåt sett är det helt friskt.

Levande, döende och död ved i blandning. De här träden finns ute på södra betesmarken i anslutning till fägatan. Eftersom det dessutom finns vattensamlingar direkt under dem, är detta en mångfaldsmiljö av hög rang. Ekbukett med vedsprickor. Här finns förutsättningar även för framtiden. Sättet att växa visar på att ekarna blivit nerbetade när de var unga. Det är således ett bevis på områdets kontinuitet.

2: Död ved i torrakor. Såväl veden som den kvarsittande bark erbjuder goda livsmiljöer, bl a för många sällsynta insektsarter. Hackspettar, som i dag äe en eftersatt grupp som har svårt att finna föolokaler, har mycket att hämta i de här områdena.

Torrakor som står kvar länge är viktiga för bland annat tickor. Fnösketickor.

I död ved hittar hackspettar och många andra djur sin föda. 3: Död ved, nerliggande, s k lågor. Fallved som multnar är ofta rik på insekter.

Framför allt i sumpskogen finns det mycket lågor. En lite märklig företeelse är också de ganska talrika lågor som ligger ute på södra betesmarken. Där bör tidigare således ha funnits en del solitärträd.

Från södra betesmarken. Flera lågor på södra betesmarken.

Även denna fallne rese finns på södra betesmarken. Foton Linda Silberman, Ronnie Liljegren Text Ronnie Liljegren

Bilaga 9 Bohål

Bohål i Sallerupsområdet Många av träden i området är döda och delvis murkna, och andra är levande, men ofta sönderblåsta. De ger därmed möjligheter för förekomst av utrymmen som kan användas som bohål för många arter. För att illustrera detta har vi fotograferat ett antal sådana träd med presumtiva bohål för till exempel fåglar och fladdermöss. Bilderna kommer både från sumpskogen, skogen och från enstaka träd ute på betesmarken. Vi vill poängtera att detta endast är sådant som dykt upp under våra fotoutflykter. Skulle man systematiskt inventera bohål, skulle det ge synnerligen många flera än dessa vi fotograferat. Det förtjänar att poängteras att man knappast någon annan stans inom kommunen kan hitta flera sådana här företeelser inom en så liten yta. Området är därmed unikt. Orsaken till att här finns så många. är naturligtvis den eftersatta skogsskötseln, vilken vi ser med tillfredsställelse, samtidigt som vi förundras över att man inte uppfattar det unika i områdets karaktär. I detta fall anger vi inte de exakta fyndplatserna för bohålen, men vi kan garantera att alla är fotograferade inom det i kartbilagan markerade intresseområdet. Vi kan också garantera att detta är ett urval av vad vi dokumenterat. Vi har ännu flera i vårt fotomaterial och dessutom finns det massor av bohål att upptäcka vid en inventering.

Foton Linda Silberman Text Ronnie Liljegren