PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden Dalarna

Hiälpmedel Dalarna Dalarnas kommuner & landstinget Dalarna PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden Dalarna Hjälpmedel Dalarna Sammanträde 2014-03-19 8-12 Sida 1 (8) Protokoll från Hjälpmedelsnämnden Dalarnas sammanträde Tid: Onsdag 19 mars 2014, kl 13.30-15.30 Plats: LO Hjälpmedel i Borlänge Ledamöter: Sören Bertilsson (S), Landstinget Dalarna, ordförande Kenneth Dahlström (C), Leksands kommun, 1:e vice ordförande Bernt Persson (S), Mora kommun, 2:e vice ordförande Jan- Ake Andersson (S) Avesta kommun Christer Falk (S) Falu kommun Anki Enevoldsen (C) Gagnefs kommun Britt-Inger Remning (M) Hedemora kommun ersätter Per Jansson (S) Britt Marinder (S) Ludvika kommun Mats Jacobsson (S) Smedjebackens kommun Iris Carlsson-Rustas (S) Säters kommun Jan Wiklund (M) Landstinget Dalarna Ersättare: Liv Lunde-Andersson (S) Leksands kommun Gunilla Berglund (C) Landstinget Dalarna Kommunerna Borlänge, Malung-Sälen, Orsa, Rättvik, Vansbro och Älvdalen har ingen representant med på dagens sammanträde. Landstinget saknar en representant eftersom ledamoten Sol-Britt Andersson (V) och ersättaren Kerstin Lundh (MP) anmält förhinder. Föredragande Förvaltningschef Arne Thuresson Övriga föredragande framgår i respektive paragraf Sekreterare Taimi Hermansson

Protokoll Hjälpmedelsnämnden Dalarna Hjälpmedel Dalarna, Sammanträde 2014-03-19 Sida 2 (8) Innehållsförteckning Inledning och protokollsjustering... 3 8 Information 3 Hjälpmedelnämndens beslutsärenden... 5 9 Handlingsplan/Atgärdlista 5 10 Verksamhetsplan och budget 2014 6 11 Sammanträdesplan för nämnden och arbetsutskottet 2014 6 12 Fastställande av Förskrivning av personliga hjälpmedel Riktlinje- FjärrkommunikationI alternativ telefoni 7 P roto ko IIsj ustering... 8

Protokoll Hjälpmedelsnämnden Dalarna Hjälpmedel Dalarna, Sammanträde 2014-03-19 Sida 3 (8) Inledning och protokollsjustering Ordförande Sören Bertilsson hälsar välkommen till Hjälpmedelsnämnden Dalarnas sammanträde. Protokollet ska justeras av ordföranden och en ledamot senast 14 dagar efter sammanträdet. Hjälpmedelsnämndens protokoll ska anslås på varje samverkande kommuns anslagstavla senast 2 dagar efter att protokollet justerats. Anslagstiden ska vara tre veckor - kopia av protokollet med "anslagssida" kommer att mailas ut till kommunernas officiella mailadresser genom Landstinget Dalarnas försorg. 8 Information Hjälpmedelsnämnden Dalarnas beslut 1. Informationen antecknas till protokollet. Arbetsutskottet beslutade 10 mars att vid Hjälpmedelsnämnden Dalarnas sammanträde 19 mars behandlas informationspunkterna Hjälpmedelsinstitutet, utökningen av 1177 med Tema hjälpmedel, propositionen "Mer inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel" och Ny patientlag fr o m 1 januari 2015. A. Förvaltningschef Arne Thureson informerar om att Hjälpmedelsinstitutet upphör 30 april. Delar av verksamheten går över till Myndigheten för delaktighet från och med 1 maj Bilaga 8A B. Hanna Gullskog, chef för KLOK (Kommunikation, larm, omgivningskontroll och kognition) informerar om att 1177 utökas med Tema Hjälpmedel 1 juni 2014. Kognition handlar om de processer som sker i hjärnan då vi tar emot, bearbetar och förmedlar information. Ordet kognition syftar på förmågan att minnas, orientera sig i tid och rum, problemlösningsförmåga, numerisk förmåga, språklig förmåga med mera. c. Förvaltningschef Arne Thureson informerar om Prop. 2013/14:67 från Socialdepartementet: Mer inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel Sammanfattning: I propositionen föreslås att hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och patientsäkerhetslagen (2010:659)

Protokoll Hjälpmedelsnämnden Dalarna Hjälpmedel Dalarna, Sammanträde 2014-03-19 Sida 4 (8) ändras så att det tydligare framgår att sjukvårdshuvudmannen ska erbjuda den enskilde att välja hjälpmedel när det finns olika hjälpmedel tillgängliga inom landstinget eller kommunen. Hjälpmedlet anses vara tillgängligt om sjukvårdshuvudmannens tillhandahållande är förenligt med gällande upphandlingslagstiftning. Den enskildes val ska tillgodoses om det med hänsyn till den enskildes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014. Bilaga 8 C D. Förvaltningschef Arne Thureson informerar om Ny patientlag som föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Den nya lagen innebär att patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialistvård i hela landet. Landstingens skyldighet att erbjuda öppen vård utvidgas därmed till att gälla patienter som omfattas av annat landstings ansvar för hälsooch sjukvård. E. Hanna Gullskog, chef för KLOK, informerar om att SSAB initierat ett nätverk med kommun, flera större företag och Hjälpmedel Dalarna om möjligheterna att stötta och underlätta för anställda med kognitiva nedsättningar eller t ex dyslexi. Kognitiv nedsättning kan yttra sig på många olika sätt till exempel - Svårt att planera Svårt att minnas Kommer för sent eller alldeles för tidigt Ständigt letande efter saker Ständigt stressad Kommer inte igång

Protokoll Hjälpmedelsnämnden Dalarna Hjälpmedel Dalarna, Sammanträde 2014-03-19 Sida 5 (8) Hjälpmedelnämndens beslutsärenden 9 Handlingsplan/Atgärdlista Hjälpmedelsnämnden Dalarnas beslut 1. Uppdrag till Hjälpmedel Dalarna att kartlägga hjälpmedelsavgifterna i respektive kommun och återredovisa till arbetsutskottet. Efter det ska möjligheterna att införa gemensamt högkostnadsskydd i kommunerna och landstinget undersökas. Förvaltningschef Arne Thureson informerar om förslag till handlingsplanl åtgärdslista för nämnden. Landstingsfullmäktige beslutade 24 september 2012 i 111 om Kommunalisering av hemsjukvården i Dalarnas län som innebär att de 15 kommunerna från år 2013 övertog huvudmannaskapet för hemsjukvården (t.o.m. sjuksköterskenivå) inklusive rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i ordinärt boende. Med hemsjukvård avses hälso- och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden. I avtalen som tecknats framgår att en utvärdering och uppföljning skall genomföras under 2014. Länets kommuner och Landstinget Dalarna har kommit överens om att rikta ett uppdrag om utvärdering av hemsjukvården till Högskolan. Vilken metod man kommer att använda får ske i en dialog mellan uppdragsgivarna och utföraren. Den risk- och konsekvensanalys som tagits fram inför landstingets beslut om kommunalisering av hemsjukvården kan vara ett av flera underlag i utvärderingen. I ärendet redovisas följande dokument: a) Handlingsplan/åtgärdslista. Bilaga 9 a b) Svaret till hälso- och sjukvårdsdirektör Elisabet Franson från sköterska på Hjälpmedel Dalarna Bilaga 9 b

Protokoll Hjälpmedelsnämnden Dalarna Hjälpmedel Dalarna, Sammanträde 2014-03-19 Sida 6 (8) 10 Verksamhetsplan och budget 2014 Hjälpmedelsnämnden Dalarnas beslut 1. Verksamhetsplan och budget för Hjälpmedel Dalarna 2014, enligt bilaga a) och b), fastställs. Sammanfattning av ärendet Hjälpmedelsnämnden Dalarna uppdrog vid sitt sammanträde 10 februari 2014 till arbetsutskottet att bereda förslag till verksamhetsplan och budget 2014 vid sitt sammanträde 10 mars. Förvaltningschef Arne Thureson informerar om reviderat förslag till verksamhetsplan jämfört med vid arbetsutskottets sammanträde. Revideringen syftar till att verksamhetsplanen ännu mer följer avtalet som varje kommun i Dalarna godkänt kring Hjälpmedelsnämnden Dalarna. Pernille Hallgren från ekonomienheten informerar om förslag till budget och statistik. I ärendet redovisas följande dokument: a) Verksamhetsplan för Hjälpmedel Dalarna 2014. Bilaga 10 a b) Budget för Hjälpmedel Dalarna 2014. Bilaga 10 b 11 Sammanträdesplan för nämnden och arbetsutskottet 2014 Hjälpmedelsnämnden Dalarnas beslut 1. Sammanträdesplanen för nämnden och arbetsutskottet 2014 enligt nedan revideras inte. Arbetsutskottet H1älpmedelsnämnden Tisdag 6 maj, Tisdag 20 maj, kl 9-12 kl 9-12 Onsdag 3 september, Fredag 12 september, kl 9-12 kl 9-12 Tisdag 21 oktober, Tisdag 4 november, kl 9-12 kl 9-12 Sammanfattning av ärendet Hjälpmedelsnämnden Dalarna uppdrog vid sitt sammanträde 10 februari 2014 till arbetsutskottet att fundera på alternativt datum för Hjälpmedelsnämndens sammanträde fredag 12 september. Arbetsutskottets ledamöter hittar inget alternativ till sammanträdesdatumet 12 september.

Protokoll Hjälpmedelsnämnden Dalarna Hjälpmedel Dalarna, Sammanträde 2014-03-19 Sida 7 (8) 12 Fastställande av Förskrivning av personliga hjälpmedel Riktlinje - FjärrkommunikationI alternativ telefoni Hjälpmedelsnämnden Dalarnas beslut 1. Fastställa Förskrivning av personliga hjälpmedel Riktlinje - FjärrkommunikationI alternativ telefoni enligt bilaga a). Förvaltningschef Arne Thureson och Hanna Gullskog, chef för KLOK (Kommunikation, larm, omgivningskontroll och kognition) informerar om förslaget till riktlinje om FjärrkommunikationI alternativ telefoni. I ärendet redovisas följande dokument: a) Förskrivning av personliga hjälpmedel Riktlinje - FjärrkommunikationI alternativ telefoni. Bilaga 12

Protokoll Hjälpmedelsnämnden Dalarna Hjälpmedel Dalarna, Sammanträde 2014-03-19 Sida 8 (8) Protokollsjustering Vid protokollet ~ Taimi Hermansson Sören Bertilsson Ordförande ~ik~ ~ V:;:stering Justeringen har genom anslag tillkännagivits på Landstingshusets (Vasagatan 27, Falun) och Dalarnas kommuners anslagstavlor. Justeringen aven gemensam nämnds protokoll ska, enligt 6 kap 30 KL, tillkännages på var och en av de samverkande kommunernas och landstingens anslagstavlor. Förvaringsplats för protokollet: Landstingshuset, Vasagatan 27, Falun. Protokollet finns även tillgängligt på landstingets webbsida www.ltdalarna.se Anslagstid: ~ Nämndadministratör

Konsekvenser av nedläggningen av hjälpmedelsinstitutet (HI) Inledning HI har varit ett ovärderligt stöd tilllandstingenlregionerna inom ett sakområde som berör en heterogen grupp av brukare. Verksamheter som arbetar med hjälpmedel som ett led i rel-habilitering är förhållandevis små. Många brukargrupper är små och i vissa fall krävs spetskompetens för att klara en förskrivning. Man arbetar med alla åldrar, från små barn till vuxna äldre. Hjälpmedelsverksamheter hanterar såväl förskrivning som förrådshantering och rekonditionering. Den tekniska utvecklingen inom hjälpmedelsområdet har varit och är mycket snabb. Det är omöjligt för merparten av landstingenlregionerna att hålla sig ajour med vad som händer. Inom tex hörselområdet finns också starka leverantörsgrupper att hantera för verksamheterna. När nu HI läggs ner och till viss (oklar) del går in i den nya Myndigheten för delaktighet uppstår många frågor. Regelverk Hjälpmedel är medicintekniska produkter som används som ett led i habilitering och rehabilitering. En!. lagen 1993:584 om medicintekniska produkter 2 definieras en medicinteknisk produkt som en produkt som enligt tillverkarens uppgift ska" användas, separat eller i kombination med annat, för att hos människor enbart eller i huvudsak påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra sjukdom påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller ett funktionshinder undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process kontrollera befruktning Det finns också en förordning om medicintekniska produkter från läkemedelsverket (LVFS 2003:11).

2 2 HI:s roll Hi har bia Drivit nationella projekt och utvecklingsarbeten såväl kring produkter som metod utveckling Bidragit med leverantörsoberoende sakkunskap inom olika hjälpmedelsområden Samlat kunskap under lång tid inom sakområdet Bistått med kunskap kring regelverken för olika aspekter av hjälpmedelshanteringen Gjort nyttoanalyser av olika hjälpmedel Bidragit till utveckling av befintliga processer inom hjälpmedelsområdet Stöttat landsting/regioner inom högt specialiserade områden där man kanske helt saknar kompetens eller enbart har någon som kan området Hållit i nätverk för tex "spetskompetenser" Bevakat utvecklingen nationellt och internationellt Arbetat med standarder inom området Samlat statistik om hjälpmedel Merparten av uppdragen har på olika sätt varit ett stöd till landsting/regioner i deras operativa arbete inom sakområdet. Såvitt vi förstår kommer dessa uppgifter att lämnas utanför det uppdrag som Myndigheten för delaktighet får. Vilken nationell funktion ska nu ta över dessa uppdrag? Ytterst är det en fråga om förutsättningarna för en jämlik rel-habilitering. Utan ett nationellt stöd kommer många brukare få betydligt sämre hjälpmedel och stöd i hjälpmedelsanvändningen pga bristen på nationell utveckling och samordning. Hur kommer det sig att sakområdet hjälpmedel inom habilitering och rehabilitering helt ska lämnas utan nationell samordning och stöd? Det är svårt att förstå på vilka grunder beslutet om aweckling av HI:s uppdrag tagits. Vilken behovsinventering har genomförts?

3 3 Behov av fortsatt stöd Vi behöver fortsatt stöd i kunskapsspridning inom hjälpmedelsområdet med ett tydligt forskningsutvecklingsuppdrag. Speciellt viktigt område är kunskapsspridning inom kommunikationsstöd (i vid bemärkelse) där HI hittills har haft en viktig funktion och stor kunskap som bör tas tillvara. Tekniken utvecklas mycket snabbt inom detta område och det är viktigt med en leverantörsoberoende expertkunskap som stöd för landstingens re/-habiliteringsverksamheter för personer med funktionsnedsättning. vidareutveckling av förskrivningsprocessen. Även om det varit en vägledning så har den varit normgivande för kommuner och landsting vilket bidragit till likställighet i landet när det gäller förskrivning av hjälpmedel. att hålla samman olika nationella nätverk inom sakområdet. Sådana nätverk och utbildningsinsatser, som riktar sig till medarbetare på operativ nivå, utgör en värdefull kunskapskälla inom "små och komplicerade områden" och bidrar till att öka likriktningen i landet. Dessa frågor kan inte enbart hanteras på en övergripande och strategisk nivå och det finns ingen annan självklar instans som skulle ta ansvar för detta. Det skulle bli alldeles för stora uppgifter att hantera i nätverksform att utveckla standarder. Trenden inom många områden går mot ett alltmer nationellt gemensamt arbete tex nationella riktlinjer. Detta gäller inte minst inom hjälpmedelsområdet där teknikutvecklingen accelererar och är komplicerad. Detta innebär en möjlighet att göra alltmer individanpassade lösningar vilket kräver specifika kunskaper inom små behovs- och produktområden. Varje landsting klarar inte att hantera kombinationen av behovs- och produktkompetens själv. Här krävs leverantörsoberoende expertkompetens på nationell nivå som kan ge stöd (samordning och utbildning) till den operativa verksamheten. form aven samlad kunskapsbank kring hjälpmedelsfrågor - särskilt för hjälpmedel som förskrivs i små volymer i landstingen. Här behövs stöd i form av samordning av nätverk. Det behövs arbete med standardisering, statistik/uppföljning och utbildning. nytto- och kostnadsstudier samt konsekvensanalyser av olika åtgärder och hjälpmedel. Utredning och analys av samhällsekonomiska effekter av hjälpmedel har varit ett eftersatt område. Aterigen är det väsentligt att det finns en leverantörsoberoende instans som arbetar med detta. bevakning av nationell och internationell utveckling när det gäller regelverk, produkter mm Stödet behöver som idigare ges utifrån dialog och i nära kontakt med landstingen/regionerna på olika nivåer.

Regeringens proposition 2013/14:67 Mer inflytande för den enskilde i valet av Prop. hjälpmedel 2013/14:67 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 januari 2014 Jan Björklund Maria Larsson (Socialdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen foreslås att hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och patientsäkerhetslagen (2010:659) ändras så att det tydligare framgår att sjukvårdshuvudmannen ska erbjuda den enskilde att välja hjälpmedel när det fmns olika hjälpmedel tillgängliga inom landstinget eller kommunen. Hjälpmedlet anses vara tillgängligt om sjukvårdshuvudmannens tillhandahållande är förenligt med gällande upphandlingslagstiftning. Den enskildes val ska tillgodoses om det med hänsyn till den enskildes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat. A v ovan nämnda lagar ska det också framgå att vårdgivaren och den som har ansvaret för hälso- och sjukvården aven patient ska se till att patienten ges individuellt anpassad information om de hjälpmedel som finns. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska medverka till att en patient ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Genom propositionen vill regeringen betona att landsting och kommuner inom ramen för gällande lagstiftning kan välja att erbjuda förskrivning genom fritt val av hjälpmedel med s.k. eget ägande. Den enskilde ges då möjlighet att välja hjälpmedel utanför det ordinarie sortimentet. I de landsting och kommuner där förskrivningsmöjligheten med fritt val har införts är även detta, förutom de olika hjälpmedel som l

2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. Prop.2013/14:67 2.1 Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Härigenom föreskrivs att 2 b, 3 b och 18 b hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)1 ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 b 2 Patienten ska ges individuellt anpassad information om 1. sitt hälsotillstånd, 2. de metoder för undersökning, 2. de metoder som jinns för vård och behandling som jinns, undersökning, vård och behandling och de hjälpmedel somjinns för personer med jimktionsnedsättning, 3. sina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, samt 4. vårdgarantin. Om informationen inte kan lämnas till patienten ska den i stället lämnas till en närstående till patienten. Informationen får dock inte lämnas till patienten eller någon närstående om det finns hinder för detta i 25 kap. 6 eller 7 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller i 6 kap. 12 andra stycket eller 13 första stycket patientsäkerhetslagen (2010:659). Landstinget skall erbjuda dem som är bosatta inom landstinget eller som är kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen (1991 :481) och stadigvarande vistas där, 1. habilitering och rehabilitering, 3 b 3 Landstinget ska erbjuda dem som är bosatta inom landstinget eller som är kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen (1991 :481) och stadigvarande vistas där, 2. hjälpmedel för 2. hjälpmedel för personer med funktionshindrade, och funktionsnedsättning, och 3. tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Landstingets ansvar omfattar dock inte habilitering, rehabilitering och hjälpmedel som en kommun inom landstinget har ansvar för enligt 5

Prop. 2013/14:67 [ Lagen omtryckt 1992:567. 2 Senaste lydelse 20 l 0:662. 3 Senaste lydelse 2000:356. 18 b. Landstingets ansvar innebär inte någon inskränkning i de skyldigheter som arbetsgivare eller andra kan ha enligt annan lag. Habilitering eller rehabilitering Habilitering eller rehabilitering samt tillhandahållande av samt tillhandahållande av hjälpmedel skall planeras i hjälpmedel ska planeras i samverkan med den enskilde. A v samverkan med den enskilde. A v planen skall planerade och planen ska planerade och beslutade beslutade insatser framgå. insatser framgå. När det finns olika hjälpmedel tillgängliga ska landstinget ge den enskilde möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Landstinget ska tillhandahålla det valda hjälpmedlet, om det med hänsyn till den enskildes behov och till kostnaderna för hjälpmedletframstår som befogat. Kommunen skall i samband med sådan hälso- och sjukvård som avses i 18 första-tredje styckena erbjuda även habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för funktionshindrade. Landstinget får även utan samband med överlåtelse av ansvar för hälso- och sjukvård enligt 18 träffa överenskommelse med en kommun inom landstinget om att kommunen skall ha ansvar för hjälpmedel för funktionshindrade. Vad som sägs i 3 b tredje stycket gäller även i fråga om habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för funktionshindrade som ombesörjs aven kommun. 18 b! Kommunen ska i samband med sådan hälso- och sjukvård som avses i 18 första-tredje styckena erbjuda även habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Landstinget rar även utan samband med överlåtelse av ansvar för hälso- och sjukvård enligt 18 träffa överenskommelse med en kommun inom landstinget om att kommunen ska ha ansvar för hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Vad som sägs i 3 b tredje stycket gäller även i fråga om habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning som ombesörjs aven kommun. 6 [ Senaste lydelse 2000:356.

Denna lag träder i kraft den 1 juli2014. Prop.2013114:67 Nar det finns olika hjalpmedel tillgangliga ska kommunen ge den enskilde möjlighet att valja det alternativ som han eller honföredrar. Kommunen ska tillhandahålla det valda hjalpmedlet, om det med hansyn till den enskildes behov och till kostnaderna för hjalpmedletframstår som befogat. 7

Prop.2013/14:67 2.2 Förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659) Härigenom föreskrivs att 6 kap. 6 och 7 patientsäkerhetslagen (2010:659) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. 6 Den som har ansvaret :för hälso- och sjukvården aven patient ska se till att patienten ges individuellt anpassad information om 1. sitt hälsotillstånd, 2. de metoder för undersökning, 2. de metoder som finns för vård och behandling som finns, undersökning, vård och behandling och de hjälpmedel som finns för personer medfunktionsnedsättning, 3. sina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, samt 4. vårdgarantin. Om informationen inte kan lämnas till patienten ska den i stället lämnas till en närstående till patienten. Informationen tär dock inte lämnas till patienten eller någon närstående om det fmns hinder för detta i 12 andra stycket eller 13 första stycket eller i 25 kap. 6 eller 7 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). När det finns flera behandlings alternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska den som har ansvaret för hälso- och sjukvården aven patient medverka till att patienten ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. 7 När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet eller när det finns olika hjälpmedel för personer medfunktionsnedsättning tillgängliga, ska den som har ansvaret för hälso- och sjukvården aven patient medverka till att patienten ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Den som har ansvaret :för hälso- och sjukvården aven patient ska medverka till att en patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada rar en förnyad medicinsk bedömning, om det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten eller har stor betydelse :för dennes framtida livskvalitet. Denna paragraf omfattar inte tandvård enligt tandvårdslagen (1985: 125). 8

Hiälpmedel Dalarna Dalarnas komm uner & Landstinget Dalarna HANDLINGSPLAN IATGÄRDSL1STA I Ärende I Ansvarig I Tidelan I Status ~ Notering'-a_r --' Nya åtgärder ~_.. Fortlöpande Vilande Klart ---------------- V-plan och budget 2014 Delegationsbestämmelser 2014 Utse ledamöter Beredningsgrupp Hjälpmedel Utse ledamöter Medlemsråd Hjälpmedel Vilande O Påbörjad Ta fram lista på vilka sortimentsgrupper som skall finnas Påbörjad Utveckla Hitta och jämför hjälpmedel i 1177 Påbörjad Sammanställa avgifter för hjälpmedel i kommuner och landstinget Införa gemensamt högkostnadsskydd i kommuner och landstinget Uppdatera Hjälpmedelsguiden Förskrivarstöd, utred förutsättningar att gå vidare Genomgång av regelverk/policy/riktlinjer Besluta om riktlinjer hjälpmedel Besluta om hur skall införande av nya hjälpmedel skall gå till Samverka med inköpare/upphandlare i kommun och landsting gällande inköp och avtal Påbörjad Påbörjad Möte 6/3 inköpare/upphandlare kommuner och landstinget

Hjälpmedel Dalarna Dalarnas kommuner & Landstinget Dalarna HANDLINGSPLAN IATGÄRDSL1STA Upphandling förbrukningsmaterial, skall det göras av nämnden? Definiera innebörden av förbrukningsmaterial Skolhjälpmedel, ta fram rekommendation gällande riktlinjer som fastställs av kommun och landsting Översyn av prismodell Utreda vem som skall göra vad beträffande installation och service av hjälpmedel Distribution av hjälpmedel, följa upp ny transportorganisation Hjälpmedel för egenansvar, fastställa riktlinje Utvärdering och uppföljning av hjälpmedelsverksamheten Påbörjad Vilande Möte 6/3 Påbörjad Vilande Påbörjad Vilande Vilande Vilande g Påbörjad inköpare/upphandlare kommuner och landstinget Hur vet patienten/brukaren vart den skall ringa? Möte 15/5 med revisorer kommuner och landstinget

...: Er/Aatt& q b ':' Hermansson~Järvenpää Taimi /Central förvaltning Administrativ enhet /Falun ':' Från: Skickat: Till: Kopia: Ämne: Anteskog Carina /LO Hjälpmedel Hjälpmedelscentral /Borlänge den 17 mars 2014 20:43 Franson Strandberg Elisabet /Central förvaltning Hälso- och sjukvårdsenhet /Falun; Thuresson Arne /LO Hjälpmedel Ledning och stab /Borlänge Damm Lars Erik Nårdcentral /Mora; Kastemyr Helen /Central förvaltning Hälsovalsenhet /Falun; Lillhager Gunilla /Arbetsterapi- och kuratorsenhet Falun Ludvika Mora /Falun SV: Förbrukningsartiklar Hej! Förbrukningsartiklar: Som svar på dina frågor nedan... Förbrukningsartiklar finns med som en frågeställning i fall om det är artiklar som borde upphandlas gemensamt kommun/landsting. Det har under föregående vecka varit ett möte med upphandlare från landstinget och ett antal kommuner under ledning av Arne Thuresson på LD Hjälpmedel men i och med att man sitter fast i olika avtal så är det inte alldeles lätt. I detta måste man också titta på om vi menar lika när vi säger "förbrukningsartiklar". Förbrukningsartiklar kan ju vara allt ifrån pappershanddukar, haklappar, soppåsar till kompresser, sprutor, aggregat med mera i all oändlighet. I skrivande stund kommenteras i huvudsak rena sjukvårdsartiklar. Det kommer att ta alldeles för lång tid innan man kommit så långt i diskussionen så att; vad, och hur man beställer och vem som ska betala kommer att kunna tas i Nämnden som någon sorts beslut. Nämndens arbete har precis bara kommit i gång och fokus ligger just nu på att få till samarbetsformerna, hur mötena ska se ut, hur ärenden ska beredas, hur beslut ska kommuniceras... Min fasta övertygelse är återigen att det ska till ett verkställighetsbeslut från landstingsledningen i frågan förbrukningsartiklar beställare - betalare. Det finns en vägledning i dag och då finns det två vägar att gå - Antingen backar man upp den eller så ska den tas bort och ersättas av ett Verkställighetsbeslut och jag anser att det brådskar efter som dessa diskussioner fortgår och tar tid samt ger frustration i alla led. Nu har det gjorts ett försök med en Vägledning men det räcker inte eftersom det blir fokus på pengarna och inte vad som är bäst för patienten och övriga inblandade parter. Ett annat problem är att Kommunerna som nu ska bedriva hemsjukvård får en förskrivning från landstinget där inte allt material går att få tag på via OneMed och samma artikel blir X gånger så dyr om kommunen beställer genom Mediq. (Gäller inte alla artiklar men... ) Det kan vara frestande och lätt att säga att man ska göra lika som för hjälpmedel, dvs. förskriva ren beställer och betalar men... Det är lätt med det material som är upphandlat tillsammans med ett specifikt hjälpmedel och som beställs genom oss, för då är det inräknat i hyran men förutom det är det aggregat och annat där det rör sig om så stora volymer att det inte går att lagerhålla och distribuera genom vår försorg. Många patienter har behov av förbrukningsmaterial, olika typer även om de inte har hjälpmedel som dessa är kopplade till, såromläggningar, trachkompresser, gastrostomimaterial.... Några frågor vi måste ställa oss: fl Vad är bäst för patienten - genererar en sammanhållen vård med så få kontakter som möjligt - mest patientsäkert - mest rättvist... Nivån på överrapportering, epikris, bra materialiistor, annat stöd, går det att få till bättre? e Hur vill vi nyttja specialistsjukvårdens resurser kontra primärvårdens? e Hur många instanser ska en patient behöva vända sig till för att få sitt material om flera kliniker har del i patientens vård? l

o e fl Hur jämlikt blir det om man fattar lokala riktlinjer på enskild VC/specialistvårdsklinik? Ska specialistsjukvården syssla med beställningar och lagerhållning till patienter i hemmet - är det resurseffektivt? Kan patient bli för hospitaliserad - att primärvården" inte duger" som kontakt? Nu finns en bra skrivning gällande "fast vårdkontakt" - det behövs något liknande och det uppdraget kan inte ligga på LO Hjälpmedel utan hör hemma inom Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen, naturligtvis kan vi bidra med viss sakkunskap men ärendet är större än att bara handla om förbrukningsartiklar kopplade till hjälpmedel. Med vänlig HäLsning cnrt/lltl Antesleog Avdelningschef Medicinska Hjälpmedel Tel: 0243-49 79 62 LD-Hjälpmedel Box 948 78129 Borlänge Besöksadress: Skomakargatan 20 Mej!: carina.anteskog@ltdalarna.se Från: Franson Strandberg Elisabet /Central förvaltning Hälso- och sjukvårdsenhet /Falun Skickat: den 14 mars 2014 11:28 Till: Thuresson Arne /LO Hjälpmedel ledning och stab /Borlänge; Anteskog Carina /LO Hjälpmedel Hjälpmedelscentral /Borlänge Kopia: Damm Lars Erik /Vårdcentral/Mora; Kastemyr Helen /Central förvaltning Hälsovalsenhet /Falun; Lillhager Gunilla /Arbetsterapi- och kuratorsenhet Falun Ludvika Mora /Falun Ämne: Förbrukningsartiklar Hej! På chefsmötet Region Dalarna idag tog vi i landstinget upp behovet av revidering av riktlinjer förbrukningsartiklar Då kom frågan upp om detta i förhållande till gemensamma nämnden Finns förbrukningsartiklarna med i uppdraget för gemensam nämnd Carina du vet vilka tolkningsbekymmer vi har. Tror du att de frågeställningar som finns kan hanteras av gemensamma nämnden Elisabet Franson Hälso-och sjukvårdsdirektör Landstinget Dalarna 070-5959825 2

Hiälpmedel Dalarna Dalarnas kommuner & Landstinget Dalarna Verksamhetens ledord Vi vill ha ett samhälle för alla - tillsammans med våra kunder gör vi det omöjliga möjligt Hjälpmedel Dalarna~.Verksamhetsplan 2014-2017 Politikens inriktning och uppdrag Hjälpmedel Dalarna är kommunernas och landstingets resurs gällande stöd/rådgivning/konsultation, extern information och utbildning inom hjälpmedelsområdet. Hjälpmedel Dalarna tillhandahåller tjänster och säkra och funktionella hjälpmedel som bidrar till att öka tillgängligheten och delaktigheten för personer med funktionsnedsättning. Hjälpmedel Dalarna bidrar till hälsa, god vård, re/habilitering och hållbarhet. Vi ansvarar för nedanstående funktionsområden: Behandling och träning Förflyttning Kommunikation, larm, omgivningskontroll och kognition Kontinens Personlig vård Personlig medicinsk behandling Vi samråder om nedanstående funktionsområden: Hörsel Ortopedteknik Syn Tolkservice UPPDRAG Stöd/rådgivning/konsultation Driva utveckling Förskrivningsprocessen Samverka i gemensamma frågor Uppföljning Information Aktuella policies och riktlinjer Aktuell vägledning inom hjälpmedelsområdet Resurscentrum, visningsmiljö Rådgivning Studiebesök Tillhandahålla aktuell information Utbildning Förskrivarutbildning Sortiments och produktutbildning Uppdragsutbildning Tillhandahålla säkra och funktionella hjälpmedel Upphandling Inköp, lagerhållning och distribution Anpassningar, besiktningar, förebyggande och avhjälpande underhåll Medverka till att hjälpmedel blir tillgängliga på den öppna marknaden

Hiälpmedel Dalarna Dalarnas kommuner & Landstinget Dalarna Strategiska mål Patienten/brukaren och dennes närstående upplever att Hjälpmedel Dalarnas åtgärder leder till upplevd nytta, tillgänglighet och delaktighet. Uppdragsgivaren och kunden är nöjd med Hjälpmedel Dalarnas tjänster och hjälpmedel. Hjälpmedel Dalarna är en del i olika vård processer. Hjälpmedel Dalarna ska hushålla med skattebetalarnas pengar. Medarbetarna har rätt kompetens för att möta våra kunders behov och önskemål. Medarbetarna har en god arbetsmiljö som bidrar till utveckling, delaktighet och arbetsglädje.

Budget Förvaltning Hjälpmedel Dalarna år 2014 Tkr Landstingsinterna intäkter I 57012 Externa intäkter. 72536 Förvaltningsinterna intäkter 20543 SUMMA intäkt~r 150 091 Personalkostnader -42 004 Hjälpmedelskostnader I -68572 Övriga kostnader I -18972 Förvaltningsinterna kostnader -20543 SUMMA kostnader -150091 RESULTAT O.,.n Hjälpmedel Dalarna, FV 86

Statistik LO Hjälpmedel Totalt alla inom Hälso- o sjukvården 2014-01-01-2014-02-28 samt 2013-01-01-201 3-02-28 4000000 3500000 3000000 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 0 11~~~~~~~~~~~~~.<..0.<::-~ ~1? ",'O'" ~0' ~'O ~'O <.." <::-,'O.1}."",0 '0.(:' ~'O ~" <::-><.:. '0.(:' z. ' ::Q~ os Oc.,0 S Q,~ ~, ~ ~'O.~. <..0 ~ ~~ ~'O o~ 0 ~'O <o" "",'O ~ <..'0 o.~'o 0+'- '0 ~",Q,.~ Q,' ~". <..0 o~ ~" <.:,'0 ~'O <..'0 0'0 s<qq, 0 ~",Q, '0 e} 02014Summa s<qq, 0'0 ~" s<qq, 0'0 2013 Summa s<qq,

Statistik LO Hjälpmedel Totalt kommuner 2014-01-01-2014-02-28 samt 2013-01-01-2013-02-28 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 År 2014 OÅr 2013

Hiälpmedel Dalarna Dalarnas kommuner & landstinget Dalarna Förskrivning av personliga hjälpmedel Riktlinje - FjärrkommunikationI alternativ telefoni Godkänd av Datum Version Gäller fr o m 2013-11-08 1 Rekommenderad förskrivare Hörselpedagog Leg arbetsterapeut Leg audionom Leg logoped Kriterier Patient/brukare med nedsatt förmåga att kommunicera på distans genom tal, skrift, tecken eller bild. Mål med hjälpmedlet Att kunna kommunicera på distans. Typ av utrustning och tjänst som kan förskrivas Hjälpmedel för fjärrkommunikation som kompenserar för hörselnedsättning, dövhet, dövblindhet, talskada, språkskada, synnedsättning, kognitiva, psykiska, och/eller motoriska funktionsnedsättningar. Patient/brukare kan erbjudas råd, anpassning och utbildning kring egen eller tidigare förskriven utrustning, som kan användas för fjärrkommunikation. Risk för personskada Ingen risk för tillbud i samband med användning. Kostnad för tillbehör förbrukningsmaterial som betalas av patient/brukare. T.ex. batterier, abonnemang och samtalskostnader. Råd iförskrivningsprocessen Förutom kunskap om förskrivningsprocessen rekommenderas förskrivaren ha kännedom om sortimentet samt kunskap om metoder för bedömning, utprovning och uppföljning av hjälpmedel för fjärrkommunikation. Behovsbedömning Förskrivaren gör en behovsbedömning utifrån patientens/brukarens livssituation. Bedömning görs av behovets omfattning, regelbundenhet och dignitet. Prova ut. anpassa och välja lämplig specifik produkt Överväg möjligheten att använda patientens/brukarens redan befintliga utrustning, exempelvis telefon, dator, surfplatta eller smartphone. Instruera. träna och informera Förskrivaren ansvarar för introduktion och inträning av förskrivet hjälpmedel.

Hiälpmedel Dalarna Förskrivning av personliga Dalarnas kommuner & Landstinget Dalarna pmedel Riktlinje - FjärrkommunikationI alternativ telefoni av Uppföljning och utvärdering Förskrivaren ansvarar för uppföljning i samband med förskrivningen. I de fall ärendet överrapporterats är det ansvarig arbetsterapeut, audionom, hörselpedagog eller logoped som ansvarar för uppföljningen. Leverantör av hjälpmedel och tjänster LD Hjälpmedel enligt avtal med vårdgivaren. Detta dokument har tagits fram av Produktgruppen Kommunikation och kognition Landstinget Dalarna och Dalarnas kommuner