Ledamöter och ersättare

LULEÅ KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Kommunledningsförvaltningen Ledamöter och ersättare KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Tid måndag 13 mars 2017 kl. 08:15 Plats Kommunstyrelsens sammanträdesrum Upprop Val av justerare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Punkt Rubrik Ärendenr Sida 1 Kurser och konferenser anmälda till kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-03-13 2016/1540 3 2 Medborgarförslag om system för hantering av hushållsavfall 2016/996 4-6 3 Medborgarförslag om att Luleå kommun skall bygga en större handikappanpassad toalett inne i stan 2015/1198 7-14 4 Motion om att kommunen upphör med användning av mikroplaster 2016/1302 15-24 5 Motion om skrotbilspremie 2016/1496 25-29 6 Arbetsmarknadsförvaltningens verksamhetsberättelse 2016 2017/299 30-48 7 Tilläggsanslag för Brottsofferjouren 2017 2016/1617 49 8 Resultatutjämning av 2016 års över/underskott samt reviderad investeringsplan 2017 2017/283 50-53 9 Granskning av kommunstyrelsens uppsiktsplikt 2017 2017/127 54-55 10 Luleå Kommun årsredovisning 2016 2017/287 56-178 11 Medborgarförslag angående barns rättigheter 2016/422 179-182 12 Markanvisning till SMEBAB Cementen Kv D AB på fastigheten Östermalm 6:9 2016/1061 183-191 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 1

LULEÅ KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Kommunledningsförvaltningen 13 Planuppdrag för Mjölkudden 3:45 m.fl. Scandic 2017/259 192-194 14 Planuppdrag del av Gammelstad 1:857 Magnetens gruppboende 2017/207 195-196 15 Planuppdrag för del av Innerstaden 2:1, Gültzauudden 2015/1357 197-209 16 Planuppdrag Råneå 12:66, Trygghetsboende 2017/258 210-215 17 Partistöd 2017 2017/269 216-219 18 Bidrag till Sveriges friluftsmuseers årliga möte 2017 i Luleå 2017/262 220-223 19 Bidrag till Sveriges Ekokommuners årsmöte 2017 2017/217 224-227 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 2

LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING Kommunledningsförvaltningen Kurser och konferenser anmälda till kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-03-13 Ärendenr 2016.1540-1.1.1.7 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att lägga redovisade kurser och konferenser till handlingarna. Beskrivning av ärendet Följande kurser och konferenser redovisas: Avsändare Sveriges Kommuner och Landsting 2017-02-21 Sveriges Kommuner och Landsting 2017-02-22 Sveriges Kommuner och Landsting 2017-02-23 Sveriges Kommuner och Landsting 2017-02-27 Region Kronoberg 2017-02-14 Ämne Hid.nr: 2017.963 Inbjudan - Utbildning om hot och hat mot förtroendevalda Hid.nr. 2017.1066 Inbjudan - Fullmäktiges presidiekonferens "En förändrad politikerroll" vid tre tillfällen under april 2017 Hid.nr. 2017.1067 Inbjudan - Konferens om hållbar regional utveckling den 5 maj 2017 i Stockholm Hid.nr 2017.1118 Erbjudande om kostnadsutbildning i medborgardialog kring inkludering och integration Hid.nr: 2017.798 Tylösandsdagarna 2017 - kompetensutveckling för dig som arbetar inom offentlig verksamhet 3

LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kansliet 2017-03-03 2016/996-1.5.2.1 Sofia Riström Kanslikontorets yttrande över medborgarförslag om hantering av hushållsavfall Ärendenr 2016/996-1.5.2.1 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens beslutar att avslå medborgarförslaget med hänvisning till Luleå Renhållnings yttrande. Sammanfattning av ärendet Ett medborgarförslag avseende hantering av hushållsavfall har lämnats in. Kommunfullmäktige har 2016-08-29 187 beslutat att medborgarförslaget får ställas. Kommunledningsförvaltningen har skickat medborgarförslaget till Luleå Renhållning för yttrande. Luleå Renhållnings yttrande Insamlingen av hushållsavfall i Luleå kommun är idag organiserad på så sätt att en- och tvåfamiljshus sorterar sitt brännbara avfall samt matavfall vid fastighetsgränsen. Insamlingen sker för det mesta vid fastigheten. Förpackningar går under procentansvaret och lämnas till en återvinningsstation. Med producentansvar menas att producenterna av förpackningarna har ett fysiskt och ekonomiskt ansvar att samla in och återvinna förpackningarna genom egna upprättade insamlingssystem. I Luleå Kommun finns 47 återvinningsstationer som ska svara upp till medborgarnas behov att lämna förpackningar. När det gäller flerfamiljshus kan fastighetsägaren köpa in tjänsten att få lämna förpackningar i avsedda soprum och därmed erbjuda sina hyresgäster en extra service. Det insamlingssystem som förslagsställaren refererar till (Härnösand) skulle grovt beräknat kosta ca 80 miljoner att införa i Luleå. Den insamlingen innefattar endast avfall från en- och tvåfamiljsfastigheterna vilka motsvarar ca 38 procent av hushållen i Luleå kommun, övriga 62 procent skulle inte omfattas. Förutom kostnaden för införandet av nytt insamlingssystem skulle Luleå kommun även belastas med kostnader som tillhör producentansvaret. Dessutom såg vi i vår senaste plockanalys att källsorteringsgraden inte skiljde sig nämnvärt åt från hushåll med möjlighet att kunna källsortera i sitt soprum kontra de som får åka till en återvinningsstation. Därför är det i dagsläget inte aktuellt att införa ett nytt insamlingssystem i Luleå kommun. 4

LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 2 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kansliet 2017-03-03 2016/996-1.5.2.1 Sofia Riström Beslutsunderlag Medborgarförslag Luleå Renhållnings yttrande Kommunfullmäktiges protokoll 2016-08-29 187 Sofia Riström Utvecklare Beslutet skickas till Förslagsställaren, Luleå Renhållning 5

LULEA K0MMUN1 MEDBORGARFÖRSLAG FRÅN FömallU\ Eftem= Adre» Poitm, ort Telefon E-post FÖRSLAG OCH MOTIVERING Presentera ditt förslag här. Motivera gäma varför och hur förslaget ska genomföras. Behöver du mer utrynune så ka.n du bif og a en separat bilaga. Jag har tillbringat en vecka i Härnösand hos mina föräldrar. De har ett väldigt bra svstem för hantering av hushållsavfall Detta system gör antagligen att medborga.ma blir bättre på att hantera avfallet vilket är till fördel för såväl avfallshanteringen som kommunen. De som önskar kan ha kvar de gamla turmoma men detta till en kostnad som motsvarar systemet med källsorteringsh.uu\oma vilket blir billigare då dessa rymmer mer vol ym och även otinska.r behovet av att besöka återviruungsstati.onema. En film som beskriver detta väl finns på youtube; Matavfallsinsa i Härnösand - https://www.youtube.ooovw atch?v=atzewpuz6fo Jag föreslår att Luleå kommun anammar detta sätt att hantera avfallet hos småhushåll.en. Jag godkänner att Luleå!kommun lagrar och behandlar de personuppgifter jag lämnar, i enlighet med Personuppgiftslagen ( 1998:204). Jag är också medveten om att del förslag jag lämnar in kommer att publiceras på Luleå kommuns webbplats, tillsammans med milt namn, i samband med alt protolcou och kallelser görs tillgängliga via www.lulea.se. 14/7-2016 Datwn Underskrift 6

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Stadsbyggnadsnämnden 2016-09-29 175 Medborgarförslag om att Luleå kommun skall bygga en större handikappanpassad toalett inne i stan Ärendenr 2015/1851-008 Stadsbyggnadsnämndens beslut Stadsbyggnadsnämnden föreslår att kommunstyrelsen avslår medborgarförslaget, med anledning av att kulturförvaltningen inte anser sig har råd, inom befintlig driftbudget, med hyra och drift ca 25 000 kronor/år. Reservationer Mathias Karvonen (V) och Viveka Nordlund (L) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2015-10-26, 230, att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Kommunstyrelsen har sedan remitterat förslaget till stadsbyggnadsnämnden. Stadsbyggnadsförvaltningen föreslår stadsbyggnadsnämnden besluta att rekommendera kommunstyrelsen avslå medborgarförslaget, med anledning av att kulturförvaltningen inte anser sig har råd, inom befintlig driftbudget, med hyra och drift ca 25 000 kronor/år. Arbetsutskottet föreslår bifall till förvaltningens förslag. Förslagsställaren har lämnat in ett medborgarförslag om att en större WC byggs i Luleå centrum och görs tillgänglig med taklift och fullängdsbrits, för privatpersoner och verksamheter. Förslagsställaren menar att de toaletter som finns idag inte är tillräckligt anpassade för att fylla de behov som finns och därmed begränsas möjligheten för personer med olika funktionsnedsättningar att delta i olika arrangemang. I första hand föreslår förslagsställaren att denna toalett byggs i Kulturens hus, då dessa lokaler har bra öppettider. Ett annat alternativ är Kulturskolan, av samma anledning. Stadsbyggnadsförvaltningens fastighetsavdelning i samråd med Kulturförvaltningen, har funnit att behovet relativt enkelt kan tillgodoses genom en mindre ombyggnad av befintlig RWC i Kulturenshusets entré. En sådan lösning innebär att RWCn är öppen för allmänheten under öppettider för Kulturens hus. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 7

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Stadsbyggnadsnämnden 2016-09-29 Investeringskostnaden är beräknad till ca 250 000 kronor och ryms inom befintlig investeringsbudget. Kostnaden för hyra och drift, beräknad till ca 25 000 kronor/år, inklusive säkerhetskontroller av lift och selar. Sammanträdet Mathias Karvonen (V) och Viveka Nordlund (L) föreslår bifall till medborgarförslaget. Ordförande föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar bifalla eget förslag. Mathias Karvonen (V) och Viveka Nordlund (L) reserverar sig mot beslutet. Beslutsunderlag Beslutsförslag, hid 2016.4404 Medborgarförslag (bilaga), hid 2016.4405 Skiss på ombyggnad, hid 2016.4885 + 2016.4886 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 8

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden 2017-02-02 5 Medborgarförslag om att Luleå kommun skall bygga en större handikappanpassad toalett inne i stan Ärendenr 2016/648-008 Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna yttrande om att avslå medborgarförslaget i den del det avser byggande av handikapptoalett i kulturskolan. Sammanfattning av ärendet Medborgarförslaget anser att en större, handikappanpassad toalett tillgänglig för privatpersoner och verksamheter, med taklift och fullängdsbrits, byggs i centrala staden. I första hand föreslås att denna toalett byggs i Kulturens hus då dessa lokaler har bra öppettider. Ett annat alternativ är Kulturskolan, av samma anledning. Kommunfullmäktige beslutade 2015-10-26, 230, att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Kommunstyrelsen har sedan remitterat förslaget till stadsbyggnadsnämnden som föreslår att avslå förslaget med motiveringen att kulturförvaltningen anser sådan åtgärd i Kulturens hus för kostsam. Ärendet har därefter, 2016-11- 02, gått till bland annat barnoch utbildningsnämnden (BUN) för yttrande. Barn och utbildningsförvaltningen (BUF) föreslår BUN besluta att rekommendera kommunstyrelsen avslå medborgarförslaget, i den del det avser byggande av en handikapptoalett på kulturskolan. Förslagsställaren hänvisar även till sitt arbete i särskolan och gör en koppling till särskolans möjlighet att kunna besöka kulturskolans verksamhet. I den verksamhet som Kulturskolan bedriver i egna lokaler bedöms en god tillgänglighet och klaras samt att flexibilitet bedöms finnas för att möta olika intressenters behov. Om föreslagen toalett byggs i exempelvis Kulturens hus skulle även Kulturskolan se det som positivt för sin verksamhet. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barnoch utbildningsnämnden besluta att godkänna yttrande om att avslå medborgarförslaget i den del det avser byggande av handikapptoalett i kulturskolan. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 9

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden 2017-02-02 Arbetsutskottet föreslår barnoch utbildningsnämnden besluta att godkänna yttrande om att avslå medborgarförslaget i den del det avser byggande av handikapptoalett i kulturskolan. Beskrivning av ärendet Stadsbyggnadsförvaltningen har besvarat förslaget i den del det avser centrala staden. Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) förväntas yttra sig avseende förslagets andra del, önskemål om en handikapp toalett i kulturskolan. Förslagsställaren hänvisar även till sitt arbete i särskolan och därmed efterfrågas även yttrande från BUN. Förslagsställaren menar att många funktionsnedsatta inte kan använda sig av de handikapptoaletter som finns i olika offentliga lokaler i stan i dagsläget, vilket innebär att lokaler och arrangemang som ska vara tillgängliga för alla inte är det. Stadsbyggnadsförvaltningen har bedömt investeringskostnaden för en RWC i kulturens hus enligt förslaget till ca 250 000 kronor. Kostnaden för hyra och drift, beräknad till ca 25 000 kronor/år, inklusive säkerhetskontroller av lift och selar. BUF anser inte att en byggnation av föreslagen handikapptoalett i kulturskolans lokaler är en prioriterad åtgärd. Kulturskolan har största delen av sin verksamhet förlagd ute i skolorna, i centrala stan och de arrangemang som Kulturskolan anordnar, kan förläggas till platser där tillgängligheten är god. I de fall besökare kommer till Kulturskolans lokaler finns idag hiss, ramper och handikapptoalett. Finns särskilda önskemål från elever eller andra målgrupper är flexibiliteten hög från Kulturskolans verksamhet att tillmötesgå och anpassa utifrån målgruppers behov. Det finns även rymliga utrymmen med omklädning och toalett där de hjälpmedel som behövs tillfälligt kan inrymmas. Kulturskolan vet i förväg vilka som besöker verksamheten och det finns idag inte ett kontinuerligt behov av den typ av toalett som föreslås. Kulturskolan skulle till att börja med vilja prova med alternativ som att hyra lift och brits vid specifika tillfällen, eller då behov uppstår. Särskolan anser att möjligheten att bruka Kulturskolan upplevs god då Kulturskolan är öppen för lösningar som att komma ut till eleverna på skolorna. En kostnad för att bygga föreslagen toalett i Kulturskolans lokaler kan beräknas uppgå till ungefär samma belopp som Stadsbyggnadsförvaltningen bedömt för Kulturens hus. Om det finns en toalett av föreslagen typ på Kulturens hus skulle Kulturskolan också kunna förlägga aktiviteter i dessa lokaler för att alla skall kunna delta. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 10

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden 2017-02-02 Beslutsgång Ordförande ställer arbetsutskottets förslag under proposition och finner att barnoch utbildningsnämnden bifaller förslaget. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll 5, 2017-01-19 Protokollsutdrag stadsbyggnadsnämnden 175, 2016-09-29 Medborgarförslag om att Luleå kommun skall bygga en större handikappanpassad toalett inne i stan Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 11

, J LULEÅ KOMMUN FRÅN MEDBORGARFÖRSLAG Luleå Kommunstyrelse INK 2015-09- l 9 Årendenr..... HID.... FÖRSLAG OCH MOTIVERING Presentera ditt förslag här. Motivera gärna varför och hur förslaget ska genomföras. Behöver du mer utrymme så kan du bifoga en separat bilaga. Vårt förslag är att Luleå kommun skall bygga en större handikappanpassad toalett inne i stan, tillgänglig både för privatpersoner och verksamheter, med taklift och brits. Många funktionshindrade människor, barn som vuxna, kan ej använda sig av de handikapptoaletter som finns i stan i dagsläget. Detta gör all lokaler och arrangemang som skall vara tillgängliga för alla I dagsläget inte är det. Vårt förslag är all denna HK-toaletl byggs i Kulturens Hus, då man har bra öppettider där. Förslagsvis skulle man kunna låna nyckel till denna toalett i receptionen, för att säkerställa att liften inte utsätts för skadegörelse. Ett annat ställe som inte är tillgängligt för alla är Kulturskolan. Vi jobbar inom särskolan och vi kan ej besöka Kulturskolan och ta del av deras utbud pga det inte finns möjlighet att gå på toaletten med flera av våra ungdomar. Detta känns inte ok. Naturligtvis finns det ner arenor där man borde utöka tillgängligheten på detta sätt, men en bra början vore som sagt var att se över möjligheten att åtminstone erbjuda en toalett inne i stan, och i förlängningen även en toalett på Kulturskolan. Med vänlig hälsning/ Personalen på Drakens Ungdomsfritids genom Ulrika Johansson. Jag godkänner att Luleå kommun lagrar och behandlar de personuppgifter jag lämnar, i enlighet med Personuppgiftslagen (1998:204). Jag är också medveten om att det förslag jag lämnar in kommer att publiceras på Luleå kommuns webbplats, tillsammans med mitt namn, i samband med att protokoll och kallelser görs tillgängliga via www.lulea.se. Datum Underskrift Luleå kommun 971 85 Luleå Telefon 0920-45 30 00 Fax 0920-136 88 Hemsida www.lulea.se 14

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och byggnadsnämnden 2017-02-21 33 Yttrande över motion om att kommunen upphör med användning av mikroplaster Ärendenr 2016-M-3119 Miljö- och byggnadsnämndens beslut Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att 1. tillstyrka att Luleå kommun beslutar upphöra med inköp, användning och spridning av produkter med tillsatser av mikroplast. Med produkter avses i detta fall kemiska och kosmetiska produkter som riskerar att sköljas ut i avloppet då de används. 2. avstyrka den andra att-satsen i motionen i avvaktan på resultatet av Naturvårdsverkets uppdrag att utreda vilka källor som primärt bör åtgärdas för att minska utsläppen av mikroplaster. Sammanfattning av ärendet Vänsterpartiet har lämnat in en motion om att Luleå kommun ska upphöra med inköp, användning och spridning av mikroplaster och att kartlägga var mikroplaster förekommer inom kommunens verksamheter samt fasa ut dem och ersätta dem med miljövänligare produkter. Miljö- och byggnadsförvaltningen håller med om att det är viktigt att vidta åtgärder mot mikroplaster och föreslår att miljö och byggnadsnämnden tillstyrker att kommunen beslutar upphöra med inköp, användning och spridning av produkter med tillsatser av mikroplast. Däremot bör resultatet av Naturvårdsverkets uppdrag att identifiera vilka källor av mikroplast som primärt bör åtgärdas avvaktas innan nästa steg tas, varför den andra att-satsen föreslås avstyrkas. Samråd med Inköpskontoret har skett under beredning av detta ärende. Även andra förvaltningar/kontor som bedöms vara berörda har fått möjlighet att lämna synpunkter. Miljö- och byggnadsförvaltningen föreslår miljö- och byggnadsnämnden besluta dels att tillstyrka att Luleå kommun beslutar upphöra med inköp, användning och spridning av produkter med tillsatser av mikroplast. Med produkter avses i detta fall kemiska och kosmetiska produkter som riskerar att sköljas ut i avloppet då de används, dels att avstyrka den andra att-satsen i motionen i avvaktan på resultatet av Naturvårdsverkets uppdrag att utreda Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 15

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och byggnadsnämnden 2017-02-21 vilka källor som primärt bör åtgärdas för att minska utsläppen av mikroplaster. Arbetsutskottet har 2017-02-14 33 föreslagit miljö- och byggnadsnämnden besluta i enlighet med miljö- och byggnadsförvaltningens förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag under proposition och finner att miljö- och byggnadsnämnden bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet Under de senaste åren har det uppmärksammats att mikroplaster har spridits till alla våra vatten. Mikroplaster kan i sig vara giftiga men kan också binda till sig miljögifter och orsaka skada på djur som tar upp partiklarna. Vänsterpartiet har lämnat in en motion om att kommunen ska upphöra med inköp, användning och spridning av produkter med tillsats av mikroplast, att en kartläggning ska ske var mikroplaster förekommer inom kommunens verksamheter samt att dessa ska fasas ut och ersättas med miljövänligare produkter. Kommunfullmäktige har beslutat att motionen får ställas och att överlämna den till kommunstyrelsen för beredning. Motionen har översänts till miljö och byggnadsnämnden för yttrande i samråd med Ekonomikontoret. Miljö och byggnadsnämnden ska samordna yttrandet samt lämna svar till kansliet senast den 14 mars 2017. Vad är mikroplast? Det finns olika definitioner av mikroplast men en ofta använd definition är små plastpartiklar och fragment som är mindre än fem mm i diameter. Mikroplast delas in i två undergrupper: Primär mikroplast industriellt tillverkade mikropartiklar Sekundär mikroplast mikrofibrer från textilier, färgrester och fragment från nedbrytningen av större plastföremål. Primär mikroplast tillsätts bland annat avsiktligt i vissa tvätt- och rengöringsprodukter och i kosmetiska produkter. Pågående arbete mot mikroplaster på lokal, nationell och internationell nivå Det pågår ett arbete på nationell nivå där Naturvårdsverket fått i uppdrag att identifiera vilka källor som primärt bör åtgärdas för att minska utsläppen av mikroplaster. Som en del i detta arbete har Svenska Miljöinstitutet, IVL, kartlagt källor till och spridningsvägar av mikroplaster i havet. IVL s Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 16

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och byggnadsnämnden 2017-02-21 kartläggning visar att den största källan utgörs av trafiken genom väg- och däckslitage. Därefter kommer granulat från konstgräsplaner. Andra källor är syntetfibrer från tvätt, slitage från båtskrov och industriell produktion och hantering av plast. I uppdraget till Naturvårdsverket ingår att som ett komplement till åtgärderna vid källan föreslå åtgärder i spridningsvägarena via vilka utsläppen sker. Naturvårdsverkets uppdrag ska redovisas till Miljö och energidepartementet senast den 15 juni 2017. Kemikalieinspektionen har på uppdrag av regeringen tagit fram en rapport Förslag till nationellt förbud mot mikrokorn av plast i kosmetiska produkter. Av rapporten framgår att Kemikalieinspektionen föreslår att regeringen förbjuder försäljning av kosmetiska produkter som sköljs av och som innehåller mikrokorn av plast. Förbudet ska gälla från och med 1 januari 2018, under förutsättning att ytterligare åtgärder mot större källor till mikroplaster i sjöar och hav utreds och genomförs Sverige fortsätter att verka för en gemensam EU-reglering. När en sådan eventuellt är på plats bör ett svenskt förbud anpassas till det EUgemensamma. Kosmetiska produkter som sköljs av får inte innehålla mikroplaster för att tilldelas EU:s miljömärkning (EU-blomman). I kriterierna definieras dock inte vad som avses med mikroplaster. Även det svenska miljömärkningssystemet Svanen förbjöd 2013 mikroplaster i sina kriterier för kosmetiska produkter. I USA finns sedan 28 december 2015 en lag som förbjuder tillverkning och försäljning av kosmetika som innehåller mikrokorn av plast. Förbudet gäller från den 1 juli 2017 för tillverkning och i huvudsak från 1 juli 2018 för försäljning. Även den kanadensiska regeringen aviserade under sommaren 2015 sin intention att införa ett liknande förbud. Inget EU-land har infört ett förbud. Göteborgs stad har under 2016 utrett möjliga åtgärder för att förhindra spridning av mikroplast i naturen samt sammanställt en rapport om detta: Mikroplast i Göteborg kunskapssammanställning och förslag till åtgärder för att minska spridning till miljön. Inledningsvis konstateras att ta fram åtgärder är viktigt, men en utmaning, då kunskapsunderlaget är ganska litet. I Göteborg har man med utgångspunkt från IVLs rapport försökt uppskatta utsläppen lokalt av mikroplast från däckslitage och konstgräsplaner. Man har också försökt uppskatta hur stor källa till mikroplast som nedskräpningen kan vara. Endast mycket grova uppskattningar har kunnat göras. Med utgångspunkt från detta har förslag tagits fram som utökning av strandstädning, plan för vinterhållning och skötsel av konstgräsplaner, vid nyetablering liksom vid utbyte av ytskikt på konstgräsplaner pröva att övergå Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 17

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och byggnadsnämnden 2017-02-21 till alternativa och mer miljövänliga material m.m. Man föreslår även kunskapshöjande åtgärder som exempelvis analys av mikroplaster i dagvatten som kommer från trafikerade områden i syfte att hitta de effektivaste metoderna för att förhindra spridning av mikroplaster via dagvattnet. Vad gäller kosmetiska och kemiska produkter med tillsatser av mikroplaster har ett urval gjorts där de avtalsområden som i första hand bedömdes relevanta valts ut. En avgränsning gjordes att fokusera på ramavtalsområden vilka innehåller produkter som riskerar att sköljas ut i vatten då de används. Produkter med tillsatser av mikroplaster ska inte vara möjliga att avropa. Vad gäller tjänster ska produkter med tillsatser av mikroplaster inte godtas för användning vid tjänstens utförande inom ramen för avtalet. Det har visat sig under arbetets gång att det är svårt för leverantörerna att ta reda på vilka av deras produkter i sortimentet som innehåller tillsatser av mikroplast. För många av branscherna är det ett nytt område vilket gör att den information som efterfrågas inte finns tillgänglig sedan tidigare. Samråd med övriga förvaltningar/kontor Eftersom ett flertal av Luleå kommuns förvaltningar (Stadsbyggnadsförvaltningen, Socialförvaltningen, Barn och ungdomsförvaltningen, Fritidsförvaltningen och Ekonomikontoret) är berörda av denna fråga har miljö- och byggnadsförvaltningen översänt motionen för kännedom och möjlighet att komma in med synpunkter. Barn och ungdomsförvaltningen och Fritidsförvaltningen har lämnat synpunkter (bilaga). Socialförvaltningen har meddelat man avstår från att yttra sig. Samråd med Inköpskontoret har skett den 2 februari 2017. Beslutsmotivering Frågan om mikroplaster är viktig och miljö och byggnadsförvaltningen håller med om att åtgärder behöver vidtas. Det finns också åtgärder som vi, efter samråd med Inköpskontoret, bedömer är möjliga att vidta redan nu. Detta är att kontakta leverantörer av kemiska och kosmetiska produkter för att försöka ta reda på vilka av de produkter som finns i sortimentet som innehåller mikroplast, samt att därefter plocka bort dem från det sortiment som är möjligt att avropa. Det är också möjligt att ta med frågan om mikroplaster inför kommande upphandlingar där detta är relevant. Vad gäller övriga åtgärder så bedömer miljö och byggnadsförvaltningen att resultatet av Naturvårdsverkets uppdrag bör inväntas innan beslut tas om vad som är nästa steg i Luleå. I den mån de åtgärder som föreslås i utredningen har kopplingar till tillsynen enligt miljöbalken så kommer de att Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 18

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och byggnadsnämnden 2017-02-21 beaktas i miljö och byggnadsnämndens verksamhetsplanering under hösten 2017 där tillsynsaktiviteter inför 2018 föreslås. Beslutsunderlag 1. Motion om att kommunen upphör med användning av mikroplaster (bilaga) 2. Förslag till nationellt förbud mot mikrokorn av plast i kosmetiska produkter 3. Mikroplast i Göteborg- kunskapssammanställning och förslag till åtgärder för att minska spridning till miljön 4. Synpunkter från barnoch utbildningsförvaltningen (bilaga) 5. Svar från Fritidsförvaltningen (bilaga) Beslutet skickas till Kommunkansliet Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 19

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och byggnadsnämnden 2017-02-21 34 Yttrande med anledning av motion om skrotningspremie Ärendenr 2017-M-17 Miljö- och byggnadsnämndens beslut Miljö- och byggnadsnämnden avstyrker förslaget om att Luleå kommun ska ta initiativ samt driva frågan om skrotningspremie på bilar. Miljö- och byggnadsnämnden lämnar yttrande över motionen i enlighet med vad som sägs under rubriken miljö- och byggnadsförvaltningens synpunkter. Sammanfattning av ärendet Landsbygdspartiet oberoende har lämnat in en motion om skrotningspremie på bilar. Motionen föreslår att Luleå kommun ska driva frågan om att införa en skrotningspremie på bilar i Sverige. Miljö- och byggnadsförvaltningen anser att nämnden bör avstyrka förslaget. Dagens producentansvar för bilar bedöms fungera bra och har positiva effekter på miljön. Miljö- och byggnadsförvaltningen är inte säker på att en skrotningspremie på bilar ensamt kommer att lösa problemet med övergivna bilar i naturen. Miljö- och byggnadsförvaltningen föreslår miljö- och byggnadsnämnden att avstyrka förslaget om att Luleå kommun ska ta initiativ samt driva frågan om skrotningspremie på bilar. Miljö- och byggnadsnämnden lämnar yttrande över motionen i enlighet med vad som sägs under rubriken miljö- och byggnadsförvaltningens synpunkter. Arbetsutskottet har 2017-02-14 34 överlämnat till miljö- och byggnadsnämnden att ta beslut i ärendet. Sammanträdet Signar Hammargren (M) och Kerstin Olsson (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer miljö- och byggnadsförvaltningens förslag under proposition och finner att miljö- och byggnadsnämnden bifaller förslaget. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 25

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och byggnadsnämnden 2017-02-21 Beskrivning av ärendet Landsbygdspartiet oberoendes motion om skrotningspremie Landsbygdspartiet oberoende har lämnat in en motion om skrotningspremie på bilar till kommunstyrelsen. Landsbygdspartiet oberoende påpekar att det finns ett stort antal avställda och körodugliga bilar uppställda i Luleå kommun och i övriga Sverige, vilket talar för att man bör införa en skrotningspremie på bilar. Man anser att Luleå kommun ska ta initiativ till att driva frågan om att införa en skrotningspremie i kommunförbundet och nationellt. Bakgrund till den tidigare skrotbilspremien Att bilar lämnas i naturen har länge varit ett problem. År 1975 kom bilskrotningslagen (1975:343) och bilskrotningsförordningen (1975:348) samt bilskrotningsfonden som skulle lösa problemen med skrotbilar. En första åtgärd var att införa ett auktorisationssystem för bilskrotare. Som en kompletterande åtgärd infördes en skrotningspremie. Skrotningspremien var till för att täcka bilskrotarnas mottagningsavgift, själva skrotningen av bilen samt för att ge bilägaren ett ekonomiskt intresse till att lämna bilen för skrotning. När kostnaderna associerande med skrotningen var betalda fick bilägaren det som fanns kvar av premien. Genom att bara auktoriserade bilskrotare skulle ha rätt att utfärda skrotningsintyg som berättigade till skrotningspremie skulle bilägaren styras till att välja dessa bilskrotare framför att lämna bilen i naturen eller till en illegal bilskrotare. Detta system har dock varit omdiskuterat och kantats av olika problem. Bakgrund till avskaffandet av skrotbilspremien Statskontoret fick i uppdrag av regeringen år 2003 att utreda framtidens finansiering av insamling och återvinning av bilar. I deras utredning redogjordes för vilka brister det dåvarande finanseringssystemet hade samt vilka möjliga alternativ som kunde ersätta det. Bland annat konstaterades att skrotningspremien för äldre bilar (över 16 år gamla) var för låg för att täcka de faktiska kostnaderna för skrotningen, mottagningsavgift och eventuella transporter för att det skulle bli en summa över till bilägaren. Därför fanns det i praktiken ingen skrotningspremie på äldre bilar. Det framkom också att de bilskrotare som varit mindre miljömedvetna kunde hålla lägre mottagningsavgift än de som följde gällande bestämmelser i miljöbalken. Bilägare har då kunnat behålla en större del av skrotningspremien om de valt en mindre noggrann bilskrotare, vilket medför en snedvriden konkurrens samt negativa konsekvenser på miljön. Systemet gav även utrymme till annat fusk som till exempel att bilskrotaren övertog äganderätten. Då slapp bilägaren betala mottagningsavgift och för bilskrotaren var detta ett praktiskt sätt att få ersättning för sina Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 26

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och byggnadsnämnden 2017-02-21 omhändertagandekostnader, rätt till skrotningspremien och de skatter som eventuellt skulle återbetalas på bilen. Insynen i transaktionerna blev därför begränsad. Att bilskroten övertog ägandet till bilen gav också utrymme för spekulation. När bilskrotningspremien höjdes i juli 2001 hade höjningen redan aviserats. Bilskrotarna hade alltså möjlighet att ta emot bilar, överta ägandet, skrota dem och sedan vänta med att skicka in skrotningsintyget tills premiehöjningen verkställdes. Detta resulterade i att bilskrotarna fick de pengar som bilägaren annars skulle ha fått efter höjningen eller pengar som skulle varit kvar i fonden för framtida finansieringar av skrotningar. Ett antal studier har undersökt sambandet mellan skrotningspremiens storlek och antalet skrotade bilar. Det finns en rad mät- och metodproblem som gör att studierna blir osäkra. Även om studierna tyder på ett visst positivt samband mellan premiens storlek och antalet skrotade bilar så går det inte att dra slutsatsen att skrotningspremien är ett effektivt styrmedel för att undvika att bilar lämnas i naturen. Det är trots allt bara de bilar som upptäcks i naturen som underlaget bygger på och inte de som aldrig hittas eller rapporteras in. Nuvarande hantering av skrotbilar Statskontoret lämnade förslag på hur en framtida finansering av insamling och återvinning av bilar kunde genomföras. Av de alternativ som presenterades var producentansvarsalternativet det som förespråkades. Det innebär att producenterna själva ska bekosta omhändertagandet av bilar när de blir avfall, vilket resulterar i att bilägaren gratis kan lämna bilen för skrotning. Producentansvaret medför bland annat ett ekonomiskt intresse för biltillverkarna att redan vid tillverkning av bilen planera för en framtida skrotning. Detta system infördes 2007 då skrotbilspremien avskaffades. Miljö- och byggnadsförvaltningens synpunkter Miljö- och byggnadsförvaltningen konstaterar att det är ett problem med övergivna bilar i naturen. Förvaltningen är dock osäker på att detta problem åtgärdas endast med hjälp av att återinföra en skrotningspremie på bilar. Det finns också problem med ovårdade tomter som skulle kunna förvärras om en skrotbilspremie införs, eftersom det då finns ett ekonomiskt intresse att samla på sig bilar. Det insamlings- och återvinningssystem som finns i dag för bilar, innebär att bilägare kostnadsfritt, eller mot skälig kostnad om bilen saknar viktiga delar, kan lämna sin bil för skrotning hos något av mottagningsställena som producenterna tillhandahåller. I Norrbotten finns tre mottagningsställen för bilar. Eftersom detta system inte innebär att bilägaren får en peng, en uppmuntring, för att den lämnar in sin gamla bil för skrotning finns dock risken fortfarande att bilen överges i naturen. Vidare innebär systemet att Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 27

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och byggnadsnämnden 2017-02-21 bilägaren ska kunna transportera eller bekosta transporten av bilen till mottagningsstället, vilket också kan resultera i att man överger bilen i naturen. Miljö- och byggnadsförvaltningen anser trots detta att dagens system är bra. Producentansvaret inbjuder bland annat till att producenterna själva ska tillverka bilar som är enkla att demontera och återvinna. Då finns också ett ekonomiskt intresse till att inte använda miljöfarliga ämnen i bilar som vid skrotningen blir svåra att hantera och medför höga kostnader för producenterna. Målsättningen måste dock vara att bilägaren själv vill göra rätt för sig och lämna in bilen för skrotning. Att överge bilen i naturen betyder oftast att någon trots allt har lyckats transportera bilen till platsen och sedan lämnat den. Man har därför gjort ett aktivt val att inte transportera den till ett mottagningsställe. Detta tyder mer på ett beteende- och attitydproblem hos allmänheten. Kanske är det okunskap eller brist på information som ligger till grund för problemet. Med anledning av redogörelsen ovan anser miljö- och byggnadsförvaltningen att förslaget ska avstyrkas. Beslutsunderlag 1. Motion om skrotningspremie på bilar (bilaga) 2. Statskontoret (2004). Bilskrotningens framtida finansiering (2004:26) Beslutet skickas till Kommunledningsförvaltningen. Dnr. 2016/1496-1115 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 28

LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVESE 1 (1) Arbetsmarknadsförvaltningen Ärendenr Avdelning 2017-03-02 2016/74-04 Ulrika Hagström Arbetsmarknadsförvaltningens verksamhetsberättelse 2016 Ärendenr 2016/74-04 Arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut Arbetsmarknadsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna arbetsmarknadsförvaltningens verksamhetsberättelse för 2016. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har sammanställt sin verksamhetsberättelse för 2016, se bilaga. Materialet inleds med förvaltningens uppdrag och en sammanfattande beskrivning över arbetsmarknadsförvaltningens måluppfyllelse. Utökningen inom flyktingområdet samt aviserade förändringar från regeringen har haft en stor inverkan på förvaltningens verksamhet under året. En stor del av förvaltningens insatser har riktat sig till personer med utländsk härkomst. I övrigt består materialet av måluppföljning av styrkort, uppföljning av intern kontroll samt verksamhetsstatistik och nyckeltal. Beslutsunderlag Arbetsmarknadsförvaltningens verksamhetsberättelse 2016 (bilaga) Ulrika Hagström Avdelningschef Beslutet skickas till Arbetsmarknadsförvaltningen Ekonomikontoret 30

Verksamhetsberättelse 2016 Arbetsmarknadsförvaltningen 31

32 Kommunikationskontoret Luleå kommun 2017

Innehållsförteckning 1 Uppdrag... 2 2 Året som gått... 2 3 Framtiden... 3 4 Resultaträkning och investeringsredovisning... 4 5 Styrkort... 5 6 Analys... 6 7 Internkontroll... 10 8 Verksamhetsstatistik och nyckeltal... 12 33

1 Uppdrag KS-Arbetsmarknadsförvaltningens ansvarsområde omfattar arbetsmarknadspolitiska insatser samt integrations - och vuxenutbildningsfrågor. Genom samordning av förvaltningens resurser är målet att kombinera individens personliga utveckling med arbetsmarknadens behov och förväntningar. I förvaltningens uppdrag ingår att arbeta för en väl tillgodosedd kompetensförsörjning i regionen genom exempelvis flyktingmottagning och mottagande av ensamkommande barn, behovsanpassade utbildningar och coachning mot arbetslivet. KS-Arbetsmarknadsförvaltningen bedriver olika verksamheter och projekt som bidrar till att inkludera människor i samhället och arbetslivet och en förutsättning för detta är god samverkan med andra aktörer. 2 Året som gått Utökningen inom flyktingområdet samt aviserade förändringar från regeringen har haft en stor inverkan på förvaltningens verksamhet under året. I början av 2016 togs alla ensamkommande barn hem till kommunen, vilket ger goda förutsättningar att ställa om verksamheten utifrån sänkta ersättningsnivåer under 2017. Ett nytt tillfälligt HVB hem på Nordkalotten och ett stödboende i centrum för ensamkommande barn har startats under året. Arbetet med att bli sverigeledande inom integration har påbörjats. En styrgrupp har bildats med uppdrag att samordna bosättningsuppdraget. Alla till Luleå kommun anvisade flyktingar har kunnat tas emot. Under året har 251 nyanlända och 16 stycken asylsökande ensamkommande barn mottagits För att tillvarata och bygga vidare på utrikesföddas kompetenser har förvaltningen arbetat med att utveckla samverkansformer med arbetslivet för att öka etableringen på arbetsmarknaden. Ali projektet är en särskild satsning för att stödja ensamkommande ungdomar in på arbetsmarknaden. Projektet har implementerats i den ordinarie verksamheten för att verksamheten fortsatt även ska arbeta proaktivt med arbetsmarknadsintegration för den målgruppen. För att stödja utrikesfödda in på arbetsmarknaden har en intensivkurs i svenska utvecklats för att underlätta vid rekrytering av personer i kommunen. Projekt BaZar har påbörjats under 2016 och riktar sig till utrikesfödda kvinnor som står långt från arbetsmarknaden samt inte har fullföljt SFI (svenska för invandrare) och som behöver extra stöd i att utveckla språket samt finna vägar till egen försörjning. Vuxenutbildningen har under hösten startat en yrkesutbildning med språkstöd inom bygg och anläggning och svenska för företagare har påbörjats under året. Inom SFI har flexibiliteten ökat genom att en när distansutbildning har startats. Utbildningsformen innebär att eleverna läser hemifrån men har vissa obligatoriska träffar på skolan, vilket gör att det är lättare att kombinera studier, arbete och praktik. Lärlingsutbildningen har breddats för att nu omfatta fler branscher, fler elever deltar i utbildning, intresset från företagare är stort och ett lärlingsråd har bildats. Utvecklingen av jobbprocessen fortsätter för att fler personer som får en arbetsmarknadsinriktad insats ska gå till jobb eller studier. En särskild satsning på försörjningsstödstagare har påbörjats för att bryta utanförskapet och förbättra möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden. Syfte med satsningen är för individerna att öka möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden och på sikt minska biståndskostnaderna för kommunen. Prioriterade grupper för anställning är unga vuxna och barnfamiljer. KS-Arbetsmarknadsförvaltningen har i samarbete med Arbetsförmedlingen startat projektet Jobbsteget för att under två år anställa ca 100 arbetslösa i kommunens olika verksamheter. Satsningen ska skapa ingångsjobb för målgruppen. KS-Arbetsmarknadsförvaltningen har tillsammans med arbetsförmedlingen och Sunderby folkhögskola tecknat en lokal överenskommelse inom ramen för Delegationen unga till arbetes riktlinjer. Under året har ett 60 tal utbildningskontrakt upprättats för unga under 25 år som därmed Arbetsmarknadsförvaltning, Underlag för årsuppföljning 2016 2(16) 34

fått bättre förutsättningar att studera i kombination med praktik eller anställning och på så sätt öka chanserna att avsluta avbrutna gymnasiestudier. Vuxenutbildningens arbete har fokuserat på tillgänglighet och möjliggörande för personer som av olika anledningar har svårt att komma in på arbetsmarknaden och därför behöver studera. Tillgänglig information för målgruppen kortutbildade och uppsökande verksamhet riktad till personer med rätt att studera inom Särskild utbildning för vuxna har genomförts. Ny kvalitetsorganisation för förvaltningen är framtagen. Under året har övergripande nyckeltal tagits fram och utveckling av ytterligare mätetal för utvalda delar i de olika huvudprocesserna har påbörjats. Även utveckling av befintliga och framtagande av nya brukarundersökningar har genomförts. KS- Arbetsmarknadsförvaltning har under året ökat antalet anställda med ca 50 personer till följd av utökningen av flyktingverksamheten. Insatser har gjorts för att stärka chefers förutsättningar inom området. Ytterligare omställning av flyktingverksamheten kommer att ske under 2017 och insatser för att stärka ledarskapet och förbättra sjuktalen kommer att vara betydelsefulla. KS-Arbetsmarknadsförvaltningens redovisar för året ett överskott på 1005 tkr. 3 Framtiden Sysselsättningen bedöms öka även under 2017 samtidigt som arbetslösheten bedöms öka något i samband med att fler nyanlända anmäls som arbetssökande efter det stora flyktingmottagandet 2015. Svårigheten att finna arbetskraft blir allt vanligare inom fler och fler branscher. Särskilt svårt väntas det bli inom den offentliga sektorn som har stora ersättningsrekryteringar de kommande åren. En fortsatt utmaning för arbetsgivare blir att tillvarata nyanländas arbetskraft och personer som idag står utanför arbetsmarknaden för att inte tillväxten ska hämmas och välfärden hotas. Det kommer därmed att behövas fortsatta satsningar på nya lösningar för att skapa ingångsjobb för utrikesfödda och långtidsarbetslösa. Migrationsverkets prognoser på antalet asylsökande ensamkommande barn pekar på en fortsatt låg inströmning som är i paritet med mottagandet kommunen hade innan den stora flyktingströmmen 2015. Antalet nyanlända till kommunen är som högst under 2017 för att minska de nästkommande två åren. En rad nya lagändringar både vad gäller asyllagstiftningen men också ersättningar för mottagandet innebär stora förändringar för kommunens sammantagna arbete med både gruppen nyanlända och ensamkommande barn. Den nya ersättningsförordningen för ensamkommande barn och fortsatt läg inströmning av en ensamkommande barn kommer att innebära organisationsförändringar i form av nya boendeformer och verksamhetsneddragningar. Behovet av karriärväxling bedöms öka sett till förändringar på arbetsmarknaden och dess krav på kompetens. Bl. a i det avseendet kommer lärlingsutbildningen att öka, även med inriktning på personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Under 2017 träder ett antal förändringar i kraft inom Vuxenutbildningen; en utökad rätt till kommunal vuxenutbildning, förändrade statsbidrag som kräver regional samverkan, studiestartsstöd i rekryterande syfte och krav på arbetsplatsförlagt lärande inom ramen för sammanhållna yrkesutbildningar. Detta medför att större krav kommer att ställas på samverkan med andra kommuner, myndigheter, regionalt ansvariga för utveckling och branschorganisationer. I dagsläget finns goda förutsättningar för regional samverkan med utgångspunkt i den befintliga och mångåriga samverkan inom Femkanten. Arbetsmarknadsförvaltning, Underlag för årsuppföljning 2016 3(16) 35

4 Resultaträkning och investeringsredovisning Resultaträkning, tkr Investeringsredovisning, tkr Antal månadsanställda per 31 december Verksamhetens intäkter 201 383 Tillsvidareanställda 221 Verksamhetens kostnader -299 159 Nettoinvestering 621 Visstidsanställda 56 Kapitalkostnader -522 Nettokostnader -98 298 Kommunbidrag 99 303 Årsbudget 1 700 Resultat 1 005 Avvikelse 1 079 KS-Arbetsmarknadsförvaltning redovisar ett överskott på 1005 tkr. KS-ARBETSMARKNADSFÖRVALTNING Utfall Budget 2016 Avvikelse CENTRAL LEDNING OCH ADMINISTRATION 7367 6928-439 VUXENUTBILDNING 42719 42878 159 gemensamt Vux (adm. syo bibliotek lärcentrum ledning mm) 18310 18396 86 Komvux(GRUV samt Gymnasievux) 9437 11007 1570 Särvux 813 810-3 SFI 7448 7772 324 Yrkesutbildningar (Yrkesvux övriga köpta yrkesutb, trainee lärling samt YH) 6691 4893-1798 Uppdragsutb samt interkommunalt 20 0-20 ARBETSMARKNADS 0CH SYSSELSÄTTNINGS AVD 43814 44745 931 gemensam kostnad AMA 9936 9626-310 projekt 1112 2300 1188 sociala företag 1496 1133-363 Arbetsmarknadsåtgärder 7528 7177-351 Sysselsättningsverksamheter inkl feriejobb 23742 24509 767 Projekt och utveckling 3934 4345 411 FLYKTINGMOTTAGNING 463 406-57 ENSAMKOMMANDE BARN 0 0 0 TOTALT 98297 99302 1005 Central ledning och administration redovisar ett underskott på 439 tkr till följd av ökade kostnader inom HR området samt ej budgeterade kostnader för utredningar och seminarier till följd av utvecklingen inom flyktingområdet. Vuxenutbildningen redovisar ett överskott på 159 tkr. Komvux redovisar ett överskott på 1,6 mkr till följd av minskat antal elever som läser allmänna kurser. Medlen har under hösten omfördelats och förbrukats till externa yrkesutbildningar där efterfrågan har varit hög. Arbetsmarknadssidan redovisar ett överskott på 931 tkr. Överskottet består av ett flertal över- och underskott men den större avvikelsen består i att projektet Luleåmodellen ej nått upp till antalet deltagare enligt budgeterade medel och redovisar ett överskott på 1,1 mkr. Projekt och utvecklingsavdelningen redovisar ett överskott på 411 tkr. Avvikelsen beror på överskott i projekten BaZar 360 tkr och romsk inkludering 90 tkr. Flyktingmottagningens verksamhet finansieras främst av migrationsverket förutom ett kommunanslag på 460 tkr för informationsinsatser och bidrag till Röda korset för insatser för familjeåterförening. Arbetsmarknadsförvaltning, Underlag för årsuppföljning 2016 4(16) 36

Bruttokostnaden för 2016 var 9,6 milj kr varav 9,2 miljoner finansierades av migrationsverket. Underskottet på kommunanslaget beror på att både bidragsutbetalningen för 2015 och 2016 till Röda korset har gjorts under året. Verksamheterna för ensamkommande barn finansieras helt av migrationsverket. Bruttokostnaden var 130 mkr och finansierades helt av migrationsverket enligt avtalade platser. Avvikelsen i investeringarna beror på att en budgeterad investering i en Lastbil för 1 milj. kr inte har genomförts. 5 Styrkort 5.1 SAMHÄLLE KS Målområden Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Nämnd-/Bolagsmål Öka antalet personer från våra målgrupper som går till arbete eller studier med 10%. Särskilda satsningar på utrikesfödda. Delta i genomförande av en mötesplats för unga i Luleå med syfte att ge ökade kunskaper om utbildningar, arbetsmarknad och arbetsliv. Ta fram nya former för uppsökande verksamhet. Utveckla integrationsprocessen och koppla till jobbprocessen för att öka andelen nyanlända som efter etableringsinsatser går till arbete eller studier. Utveckla samverkansformer med arbetslivet för att öka etableringen på arbetsmarknaden och underlätta kompetensförsörjningen i regionen. Personer med utländsk härkomst är prioriterade. Delta med insatser inom utvalda stadsdelar/byar inom ramen för start och uppväxt för alla. Utveckla yrkesutbildningar med språkstöd på individnivå. Utveckling och samordning för ett ökat flyktingmottagande. Koppla utbildningsprocessen till jobbprocessen för att öka antalet som går till arbete eller studier. Särskilda satsningar för försörjningsstödstagare. 5.2 SERVICE KS Målområden Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Nämnd-/Bolagsmål Se över brukarundersökningar och utveckla brukarorienteringen i förvaltningen. Jämställdhetsanalyser genomförs på alla avdelningar inom utvalda områden. Utveckla kopplingen mellan kvalitetsuppföljning, effektivitet och resultatstyrning. Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Tag fram indikatorer och utveckla uppföljningen inom integrationsområdet. Utveckla mätmetoder och digitalisera utvärderingen av jobbprocessens aktiviteter. Arbetsmarknadsförvaltning, Underlag för årsuppföljning 2016 5(16) 37

5.3 MEDARBETARE KS Målområden Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Nämnd-/Bolagsmål Fortsätta utvecklingen av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ledarskapsutveckling för att stärka chefernas förutsättningar till ett gott ledarskap. Arbetsmarknadsförvaltningens arbetsplatser ska hälsodiplomeras. Insatser för att sänka sjukfrånvaron. 5.4 EKONOMI KS Målområden Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Nämnd-/Bolagsmål Verksamheten bedrivs inom angivet kommunbidrag/avkastningskrav. Avsätta resurser för fler externt finansierade projekt. Utveckla kopplingen mellan kvalitetsuppföljning, effektivitet och resultatstyrning. 6 Analys 6.1 SAMHÄLLE Nämnd-/Bolagsmål Öka antalet personer från våra målgrupper som går till arbete eller studier med 10%. Särskilda satsningar på utrikesfödda. Delta i genomförande av en mötesplats för unga i Luleå med syfte att ge ökade kunskaper om utbildningar, arbetsmarknad och arbetsliv. Ta fram nya former för uppsökande verksamhet. Utveckla integrationsprocessen och koppla till jobbprocessen för att öka andelen nyanlända som efter etableringsinsatser går till arbete eller studier. Analys Under perioden har utveckling av jobbprocessen fortsatt. Utvecklingsområden som genomförs är ökad matchning av deltagare mot arbetsmarknaden, bättre anpassning av verksamheter mot arbetsmarknadens behov samt förbättrad uppföljning av resultat. Under perioden har 618 personer avslutats. Av dessa har totalt 162 personer avslutats till osubventionerat arbete, subventionerat arbete utanför kommunen eller studier. Föregående år avslutades samma period 606 personer varav 151 personer avslutades till osubventionerat arbete eller studier. Andelen som avslutats till osubventionerat arbete, subventionerat utanför kommunen eller studier har ökat från 24,9% till 26,2%. Antalet personer som avlutas med dessa avslutningsgrunder har ökat med 7,3 % så målet har inte helt nåtts. Inga insatser har påbörjats, avvaktar beslut om ny mötesplats för unga i Luleå. Nya former för uppsökande verksamhet mot unga har tagits fram i DUA (Delegation för unga till arbete) överenskommelsen. Rekryteringen av en ung person för uppsökande verksamhet är genomförd och funktionen började 14 november. 8 unga har utifrån den insatsen bokats in med arbetsmarknadskonsult på Arbetsmarknadsavdelningen. Nya rutiner samt nya former för uppsökande verksamhet inom ramen för särvux har genomförts av vuxenutbildningen. Integrationsprocessen har utarbetats och utvecklats under året. Ytterligare kopplingar mellan processerna kan utarbetas. Ali projektet som är en särskild satsning för att stödja ensamkommande ungdomar in på arbetsmarknaden genom att ge utökad vägledning och arbetsmarknadskunskap till målgruppen pågår. Projektet kommer under året att utvärderas och ligga till grund för nya arbetsmetoder för att främja ensamkommande barn och ungas väg till arbete eller studier. Former för dialog mellan arbetsmarknadsavdelning och boenden Arbetsmarknadsförvaltning, Underlag för årsuppföljning 2016 6(16) 38

Nämnd-/Bolagsmål Analys där framtida arbetsmarknadsetablering och genomförandeplaner skall kunna synkroniseras har påbörjats men ytterligare frågor för att även införliva gymnasieskolans studieplan måste lösas under våren 2017. Utveckla samverkansformer med arbetslivet för att öka etableringen på arbetsmarknaden och underlätta kompetensförsörjningen i regionen. Personer med utländsk härkomst är prioriterade. Resurser har frigjorts och en jobbagent som ska arbeta mot arbetsgivare med introduktion/handledning av bl. a utrikesfödda som ett stöd i breddad rekrytering har anställts. Tillsammans med personalkontoret har utvecklingen av intensiv SFI för att underlätta etableringen påbörjats. I maj genomfördes en rekryteringsinsats i samarbete med Arbetsförmedlingen för målgruppen utrikesfödda. Förvaltningen har även under 2016 blivit beviljade EU-medel från Europeiska socialfonden för att kunna bedriva ett projekt riktat till utrikesfödda i syfte att underlätta för arbetsgivare att rekrytera ur målgruppen. Projektet startar i mars 2017. Delta med insatser inom utvalda stadsdelar/byar inom ramen för start och uppväxt för alla. Utveckla yrkesutbildningar med språkstöd på individnivå. Utveckling och samordning för ett ökat flyktingmottagande. Koppla utbildningsprocessen till jobbprocessen för att öka antalet som går till arbete eller studier. Särskilda satsningar för försörjningsstödstagare. KS-Arbetsmarknadsförvaltningen deltar i arbetsgrupper för utvecklingsplan på området Råneå samt Hertsön. Utifrån dessa utvecklingsplaner genomför förvaltningen insatser. Utvecklingsplan för Hertsön är nu klar och ute på remiss. Hertsön hjärtpunkt är en mötesplats i Hertsö centrum vars verksamhet pågått under 2 år finansierad med Folkhälsomedel. Projektet förlängs ytterligare 3 år i samverkan med Lulebo. Yrkesutbildning inom bygg och anläggning med språkstöd startade i september samt arbete pågår att utveckla nya yrkesutbildningar för målgruppen för projektet BaZar. I samverkan med Sunderby folkhögskola har en städutbildning startats för deltagarna. En utbildning i svenska för utrikesfödda medarbetare i Luleå kommun har utvecklats i samarbete med personalkontoret. Förslag till revidering av samordningsuppdraget har tagits och samordningsuppdraget har flyttats till ordinarie verksamhet. Bostadsbristen har varit påtaglig under året. En styrgrupp har bildats med uppdrag att samordna bosättningsuppdraget. Luleå kommun har med hjälp av tillfälliga bostadslösningar lyckats att ta emot de enligt överenskommelsen 248 anvisade personerna Genom DUA(Delegation för unga till arbete) överenskommelsen har utbildningskontrakt införts. Utbildningskontrakt är en insats som Arbetsförmedlingen och kommunen genomför gemensamt. Under 2016 har 67personer haft utbildningskontrakt i kommunen. Samarbete mellan Vuxenutbildningen och Jobbagent för att få fler till till lärlingsutbildning har bedrivits vilket resulterat flertalet lärlingsplatser. Ett lärlingsråd har inrättats på vuxenutbildningen där representanter från arbetslivet ingår. Studiebesök för deltagare i arbetsmarknadsåtgärder har genomförts på Vuxenutbildningen, Sunderby folkhögskola och utbildning Nord. Ytterligare jobbsökarinsatser för studerande som skall söka arbete kan göras i samverkan mellan avdelningar samt fortsatt utveckling av möjligheterna till studiebesök och prova-på verksamheter hos utbildningsanordnare för personer i arbetsmarknadsåtgärder en önskvärd fortsatt utveckling. Kombinationer av arbetsmarknadsinsatser och subventionerade anställningar med utbildningsinsatser behöver fortsätta utvecklas för att möjliggöra fler rekryteringar hos arbetsgivare som kan bredda sin målgrupp. Lulemodellen som innebär att försörjningsstödtagare får en anställning i kommunen under ett år har påbörjats. Insatsen är försenad och har ett lägre antal deltagare än beräknat, vilket gör att vissa aktiviteter har varit svårt att genomföra. De flesta som börjat har kommit under andra halvan av 2016 och antalet uppgick till 21 stycken. Det var dock planerat för 30 anställningar under året. I projektet BaZar genomför vuxenutbildningen särskild svenskundervisning för utlandsfödda kvinnor. Dialog med socialförvaltningen om ytterligare insatser för försörjningsstödstagare pågår och en plan kommer att utarbetas för Arbetsmarknadsförvaltning, Underlag för årsuppföljning 2016 7(16) 39

Nämnd-/Bolagsmål Analys tydligare arbetsmarknadsfokus när försörjningsstöd söks på grund av arbetslöshet. 6.2 SERVICE Nämnd-/Bolagsmål Se över brukarundersökningar och utveckla brukarorienteringen i förvaltningen. Analys Brukarenkät är framtagen för deltagare i arbetsmarknadsåtgärder. Enkäten genomförs dock först i januari 2017. Vuxenutbildningen genomför brukarenkäter på samtliga genomförda kurser och utbildningar. Integrationsavdelningen har påbörjat och planerar för genomförande av brukarenkät första perioden av 2017. Jämställdhetsanalyser genomförs på alla avdelningar inom utvalda områden. Utveckla kopplingen mellan kvalitetsuppföljning, effektivitet och resultatstyrning. Jämställdhetsutbildning är genomförd på samtliga enheter och jämställdhetsanalyser är gjorda på samtliga avdelningar. Vuxenutbildningen har undersökt och analyserat avbrottsorsaker hos män respektive kvinnor. Arbetsmarknadsavdelningen har undersökt fördelningen kvinnor män i subventionerade anställningar samt fördelningen deltagare kvinnor-män på de egna verksamheterna. På ca hälften av verksamheterna var kvinnor eller män starkt överrepresenterade varför åtgärder på avdelningsnivå lades in i styrkort för 2017. Projekt och utvecklingsavdelningen har granskat andelen kvinnor och män som får ta del av matchningsinsatser på Projekt- och utvecklingsavdelningen. Under 2016 var 70% män. Integrationsavdelningen har undersök huruvida mottagningssekreterarna och flyktingsekreterarna främst adresserar kvinnor eller män eller båda vid möten inom flyktingmottagningen. På boendena för ensamkommande barn har man granskat om klienter vänder sig främst till manliga eller kvinnliga handledare kring frågor som rör främst vård, skola och aktiviteter. Kvalitetsorganisation för förvaltningen är framtagen. Förvaltningens interna kvalitetsnätverk har utifrån Luleå kommuns övergripande kvalitetsarbete i uppdrag att se över det interna kvalitetsarbetet i förvaltningen. Mät- och nyckeltal är framtagna och beslutade i ledningsgrupp. På arbetsmarknadssidan har resultat börjat följas upp på verksamhetsnivå. Ytterligare kombinationer av mätetal för att kunna följa upp effektivitet behöver utvecklas. Tag fram indikatorer och utveckla uppföljningen inom integrationsområdet. Utveckla mätmetoder och digitalisera utvärderingen av jobbprocessens aktiviteter. Indikatorer och nyckeltal har tagits fram och beslutats av ledningsgrupp. Dessa redovisas i verksamhetsberättelse och årsredovisning samt till ekonomikontoret. Under hösten beslutades även om mätetal från SKL som kan vara relevanta för Integrationsmålet. Invandrarindex har utvärderats och kommer inte att användas. Nya funktioner för uppföljning har utvecklats i systemet för arbetsmarknadsåtgärder. Det har dessutom utifrån nya mått tillkommit ytterligare behov av mätmetoder i systemet som är planerade under första tertialen 2017. 6.3 MEDARBETARE Nämnd-/Bolagsmål Fortsätta utvecklingen av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Analys Genomgång av alla AFS:ar har genomförts och framtagande av handlingsplaner pågår och arbetet kommer att fortsätta under 2017. Alla chefer har fått en genomgång i de nya AFS:arna samt kränkande särbehandling. Verksamheters krisplaner har delvis gåtts igenom under året och arbetet fortsätter under 2017. Arbetsmarknadsförvaltning, Underlag för årsuppföljning 2016 8(16) 40

Nämnd-/Bolagsmål Ledarskapsutveckling för att stärka chefernas förutsättningar till ett gott ledarskap. Analys Inom Integrationsavdelningen är en organisationsöversyn genomförd. Den omfattar även chefers förutsättningar. Efter att organisationsöversynen var genomförd kom förändringar i ersättningsförordningen som införs i juli 2017. Denna medför stora förändringar på verksamheten för ensamkommande barn och ett stort omställningsarbete har påbörjats. Till stöd för uppdatering av ledningsstödsystemet och utarbetande av nya rutiner är en utvecklarinsats tillsatt. Under perioden har arbetslagsutvecklande insatser med handlingsplaner genomförts för arbetsgrupper på vuxenutbildningen samt på vissa boenden för ensamkommande barn. En utbildningsinsats inom resultatstyrning och mätmetoder för personal i ledande befattning är genomförd i oktober. Arbetsmarknadsförvaltningens arbetsplatser ska hälsodiplomeras. Insatser för att sänka sjukfrånvaron. Alla avdelningar har gått igenom arbetsmaterialet för diplomerad hälsofrämjande arbetsplats. Åtgärder för att uppfylla alla kriterier har genomförts under hösten men är ännu inte klara. Förvaltningens frisknärvaro har i jämförelse med föregående år minskat marginellt från 67,62 % till 67,56 %. Sjukfrånvaron har i år ökat från 6,1 % till 6,4 % i jämförelse med föregående år. På arbetsmarknadsavdelningen är det sjuktalet för de på Beredskapsavtalet som ökat. I övrigt är det främst på integrationsavdelningen som sjuktalen ökar. Vad gäller Integrationsavdelningens sjukfrånvaro finns det ett klart samband till den snabba utökningen av verksamheten för ensamkommande barn, den påfrestning detta innebär och sjuktalen. Generellt har långtidssjukskrivningarna har minskat något men korttidssjukfrånvaron höjts. Stora förändringar för verksamheten för ensamkommande barn kommer att ske under 2017 till följd av det nya ersättningssystemet från Migrationsverket. Detta kommer förmodligen att påverka sjuktalen även i fortsättningen. För personer på arbetsmarknadsåtgärder har ett särskilt hälsospår införts. Särskilda insatser kring hälsa pågår på integrationsavdelningen. En genomgång av alla långtidssjukskrivna är genomförd. 6.4 EKONOMI Nämnd-/Bolagsmål Verksamheten bedrivs inom angivet kommunbidrag/avkastningskrav. Avsätta resurser för fler externt finansierade projekt. Utveckla kopplingen mellan kvalitetsuppföljning, effektivitet och resultatstyrning. Analys Resultatet för året är ett överskott på 1005 tkr. Ett flertal externt finansierade projekt har påbörjats och/eller beviljats under 2016. Kvalitetsorganisation för förvaltningen är framtagen. Förvaltningens interna kvalitetsnätverk har utifrån Luleå kommuns övergripande kvalitetsarbete i uppdrag att se över det interna kvalitetsarbetet i förvaltningen. Mät- och nyckeltal är framtagna och beslutade i ledningsgrupp. På arbetsmarknadssidan har resultat börjat följas upp på verksamhetsnivå. Ytterligare kombinationer av mätetal för att kunna följa upp effektivitet behöver utvecklas. Arbetsmarknadsförvaltning, Underlag för årsuppföljning 2016 9(16) 41

7 Internkontroll 7.1 SAMHÄLLE Kontrollområde Kontrollmoment Analys Riskvärde Samordning Vårdplaner genomförandeplaner ensamkommande barn Resultat och noterade avvikelser: Kontroll har gjorts av alla barn som under kontrolltidpunkten var placerad på något av arbetsmarknadsförvaltningens boenden. Av 197 barn hade 172 barn genomförandeplaner 25 barn saknade helt genomförandeplaner. Det fanns klara skillnader mellan boendena. Det fanns boenden där alla placerade har en genomförandeplan och där dessa är uppdaterade under året och det fanns boenden där placerade saknade genomförandeplan, där den inte var komplett ifylld, eller där det var länge sedan dessa blivit uppdaterade. Av de 172 placerade som har en handlingsplan är det 128 som har en genomförandeplan uppdaterad under 2016 enligt systemet. Handlingsplanerna har inte alltid fastställts i systemet vilket gör att det är svårt att bedöma hur uppdateringarna skett och när. Några gemensamma dokumenterad rutinbeskrivning för hur genomförandeplaner ska dokumenteras finns ej. Däremot har enskilda boenden dokumenterade rutiner. Åtgärder: Ta fram gemensam dokumenterad rutin för hur genomförande planer ska dokumenteras. Utbildningsinsatser i systemet bör ske så alla som ska dokumentera vet hur det ska utföras. Ytterligare kontroll bör ske under året för att fastställa om förbättringar skett 12 7.2 SERVICE Kontrollområde Kontrollmoment Analys Riskvärde Ändamålsenlig verksamhet Säkerställ att gällande regelverk för informationssäkerhet tillämpas Förvaltningen har genomfört stickprov på huruvida medarbetarna har kännedom om Riktlinjer för informationssäkerhet. 40% hade kännedom vilket visar på brister i rutiner för att de anställda har kunskap och tillämpar gällande regelverk. Resultatet ej tillräckligt. Rutinen fungerar ej enligt beskrivning. 12 Åtgärder: 1. Genomgång av Riktlinjer för samtliga medarbetare på APT innan utgången av 2016. 2. Uppdatering av introduktionsplan så den omfattar riktlinjerna Kontroll av rutiner kring avvikelsehantering på boendena för ensamkommande barn Ej tillräcklig. Undermålig rutin finns. Den är inte känd hos verksamheterna och följs därför inte. I november har ny rutin och arbetsinstruktion samt en processkarta för avvikelsehantering tagits fram. Dessa är fastställda 1 december av avdelningschef och kommunicerad och implementerad hos alla boenden under vecka 50. Den är även kommunicerad till IVO. Avvikelsehanteringen ska ske numera ske i verksamhetssystemet Treserva. Åtgärder: Ytterligare kontroller för att se att ny rutin och arbetsinstruktioner för avvikelsehantering följs. 9 Kontroll av utvecklingsplaner för personer på arbetsmarknadsinriktade insatser Kontroll genomförd och sammaställd. 94% av deltagarna har utvecklingsplaner och resterande beräknas få det under året. Rutinen fungerar tillfredställande. 9 Åtgärder: Från 2017 ska utvecklingsplaner automatiseras i verksamhetssystemet. Arbetsmarknadsförvaltning, Underlag för årsuppföljning 2016 10(16) 42

Kontrollområde Kontrollmoment Analys Riskvärde Kontroll av individuella studieplaner på vuxenutbildningen Resultat och noterade avvikelser: Dokumenterade rutin för individuella studieplaner finns. Vid kontroll har alla elever i dagsläget en individuell studieplan om än en del i sin enklaste form. Antagna elever har den via sin webbansökan. I kontrollen har även alla elever inom särskild utbildning för vuxna studieplaner. Elever som söker en sammanhållen yrkesutbildning har från början en studieplan för detta. Inom steg 1 på utbildning i svenska för invandrare görs kartläggning av elevernas studiebakgrund och en studieplan tas fram. Eftersom antagning sker kontinuerligt och det hela tiden kommer nya elever, som behöver en studieplan, Har inte vid varje enskilt mättillfälle alla haft en individuell studieplan enligt mall, men verksamheten har rutiner för arbetet med framtagande av studieplan. Resultatet av kontrollen är bra och rutinerna verkar fungera. 12 Jämställdhet Säkerställ att jämställdhetsanalyser görs utifrån könsuppdelad statistik Inga avvikelser kring könsuppdelad statistik. Rutinen fungerar. Samtliga avdelningar för könsuppdelad statistik över de individer som tar del av förvaltningens verksamheter. De områden som analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv 2016 är: * kvinnor respektive mäns avbrott från kurser på Vuxenutbildningen totalt samt fördelning av avbrottsorsaker. *Andel kvinnor och män som får ta del av matchningsinsatser på Projekt- och utvecklingsavdelningen * Adresserar mottagningssekreterarna och flyktingsekreterarna främst kvinnor eller män eller båda vid möten inom flyktingmottagningen. *Vänder klienter på boenden för ensamkommande barn sig främst till manliga eller kvinnliga handledare kring frågor som rör främst vård, skola och aktiviteter. * Fördelning kvinnor/män på de som har eller får subventionerade anställningar inom respektive åtgärd. * Hur ser fördelningen ut på våra verksamheter utifrån kön. Åtgärder: Utifrån vad som framkommit är fördjupad analys för att säkerställa rutiner för jämställd service inom valda områden bör genomföras. 12 7.3 EKONOMI Kontrollområde Kontrollmoment Analys Riskvärde Övrigt Ekonomi Försenade betalningar Försenade betalningar har under perioden minskat till 7 % av antalet fakturor i jämförelse med föregående år då försenade betalningar var 14 %. Däremot har försenat belopp av antalet fakturor ökat från 14 % av fakturabeloppen till 19 % av fakturabeloppet. Förvaltningen har infört rutiner för fakturacentralen som innebär att varje vecka kontrolleras vem som har förfallna fakturor och särskilda påminnelser skickas ut. Rutinerna fungerar tillfredställande. Särskild fakturakontrollantutbildning och rutiner som gör att fakturakontrollant med kort varsel kan få en utbildning har införts.. Åtgärder: Fortsatta kontroller för att få ner andelen förfallna fakturor ytterligare. Utskick av statistik kring förfallna fakturor bör göras kontinuerligt. 12 Kontrollera rutiner kring återsökningar av bidrag från Migrationsverket. Resultat och noterade avvikelser: Rutiner finns för återsökningar av bidrag från Migrationsverket. Rutinerna är dock anpassade för situationen då anvisade personer från Migrationsverket placeras på en ledig plats i ett av förvaltningens boenden. Inga rutiner finns mellan socialförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen för situationen där personer på brist av plats först placeras utanför kommunen i annat HVB hem eller familjehem för att sedan placeras i eget boende i kommunen. Ny ersättningsförordning införs from 1/7 Den komplicerade situationen med asylsökande som haft olika 9 Arbetsmarknadsförvaltning, Underlag för årsuppföljning 2016 11(16) 43

Kontrollområde Kontrollmoment Analys Riskvärde placeringar och mängden av personen som ska återsökas för har gjort att förvaltningen tidsmässigt ligger efter med återsökningarna. Alla återsökningar är dock gjorda inom tidsbegränsningen. Åtgärder: Kommunövergripande anvisningar om återsökningar av medel från Migrationsverket bör tas fram inför den nya ersättningsförordningen. Förvaltningen bör uppdatera rutinerna för återsökning samt avstämma dessa med socialförvaltningen. Återsökningarna bör prioriteras för att komma i fatt tidsplanen. 8 Verksamhetsstatistik och nyckeltal Nedan följer KS-Arbetsmarknadsförvaltningen verksamhetsstatistik och nyckeltal för 2016. Statistiken är redovisad efter verksamhetsområde. Som Förvaltningens jämförelsegrupper har använts Liknade kommuner övergripande: Skövde, Kalmar, Piteå, Karlstad, Halmstad, Solna, Växjö Liknande kommuner integration: Skellefteå, Kungsbacka, Varberg, Täby, Norrtälje, Falun, Karlstad Egen jämförelsegrupp: Gävle, Piteå, Norrköping, Eskilstuna, Östersund, Trollhättan, Örebro, Västerås, Skellefteå, Sundsvall Arbetsmarknadsförvaltning, Underlag för årsuppföljning 2016 12(16) 44

8.1 Arbetsmarknadsinriktade insatser Antal personer i arbetsmarknadsinriktade insatser Åtgärd Utfall Utfall Förändring Kommentar: De stora förändringarna inom arbetsmarknadsinriktade insatser är att FAS 3 avvecklas och ersätts av Extratjänster. Denna åtgärd har dock ännu inte nått upp till samma volymer. Utifrån DUA överenskommelsen har utbildningskontrakt införts. Anställda med Feriejobb har minskat. Själva antalet berättigade är i stort sätt oförändrat men andelen som genomfört Feriejobb har minskat som en följd av det förbättrade arbetsmarknadsläget. 2015 2016 Lönebidrag kommunalanst 46 47 1 särskilt anställningsstöd JOB/Förstärkt SAS JOB 58 41-17 Instegsjobb 1 1 0 OSA 23 19-4 Utvecklingsanställning 26 20-6 Trygghetsanställning 51 55 4 Nystartsjobb 65 43-22 Extratjänster 0 21 21 Utbildningskontrakt anstälning 1 1 0 Jobbsteget 0 1 1 Luleåmodellen 0 21 21 Anställningar Arbetmarknadsåtg 271 270-1 Arbetsträning JOB 51 51 0 Förstärkt arbetsträning JOB 14 22 8 Fas 3 JOB 124 50-74 SPB REHAB 134 151 17 Praktikanter med bidrag 323 274-49 APR/ARB praktik 135 127-8 SOC 70 49-21 försäkringskassan 14 11-3 Gymnasie +Pyramiden 62 53-9 KUA 27 41 14 Arena Ungdom ARB/SOC/FK 79 60-19 UTAN ARB/SOC 0 0 0 Flyktr/Etablering/språkplats/Asyl 36 14-22 ÖVRIGT 16 20 4 Utbild kontrakt praktik 3 5 2 Utbildningskontrakt utbildning 8 62 54 ALI/Ekb 0 20 20 Praktikanter utan bidrag samt uppdrag 450 462 12 KUF 226 267 41 Feriejobb 1114 1040-74 Beslut 2384 2313-71 Placerade personer totalt 2158 2046-112 Arbetsmarknadsförvaltning, Underlag för årsuppföljning 2016 13(16) 45

Nyckeltal/verksamhetsmått 9 2012 2013 2014 2015 Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som A. Börjat arbeta, andel (%) Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som B. Börjat studera, andel (%) Nettokostnad arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv Anvisningar inom arbetsmarknadsverksamheten som initierats av arbetsförmedlingen, andel (%) Anvisningar inom arbetsmarknadsverksamheten som initierats av socialtjänst, andel (%) Anvisningar inom arbetsmarknadsverksamheten som initierats av försäkringskassan/individensjäv/övrig insatsn Kommentar: Luleå kommun har färre anvisade genom socialtjänsten och fler anvisade från arbetsförmedlingen än jämförbara kommuner. De anvisade genom arbetsförmedlingen är generellt långt från arbetsmarknaden och har långa anvisningstider, vilket kan var en del förklaringen till Luleås resultat i förhållande till jämförbara kommuner. Luleå 11 12 16 Liknande kommuner övergripande 22 23 41 Egen jämförelsegrupp 26 20 26 Luleå 13 12 10 Liknande kommuner övergripande 9 9 12 Egen jämförelsegrupp 10 9 12 Luleå 613 691 657 639 Liknande kommuner övergripande 466 439 498 451 Egen jämförelsegrupp 541 655 704 679 Luleå 70 69 69 Liknande kommuner, övergripande, Luleå, 2015 55 53 54 Liknande Luleå 46 48 47 Luleå 8 7 6 Liknande kommuner, övergripande, Luleå, 2015 48 43 37 Liknande Luleå 41 40 39 Luleå 22 24 25 Liknande kommuner, övergripande, Luleå, 2015 0 4 9 Liknande Luleå 13 12 14 Nettokostnaden för arbetsmarknadsåtgärder omfattar även feriejobbsgarantin för alla i åk 9 och 1:an 2:an gymnasiet 10,4 milj kr för 2015. Det är väldigt få kommuner som har en lika omfattande garanti. Arbetsmarknadsförvaltning, Underlag för årsuppföljning 2016 14(16) 46

8.2 Vuxenutbildning Genomförda platser 2015 2016 Nivå Antal elever helårsplatser Genomförda timmar Antal elever helårsplatser Genomförda timmar Total 2174 703,5 92 277,6 2401 885,5 84 083,3 Grundvux 181 52,1 190 75,5 Gymnasievu 1474 568,1 1658 692,3 SFI 555 92 277,6 553 84 083,3 Särvux 18 1,4 19 1,5 YH 109 82,0 163 116,3 Kommentar: Statistik i Qlikview finns endast från år 2015. SFI undervisningen mäts i antalet genomförda timmar ej helårsplatser. Nyckeltal/verksamhetsmått 2012 2013 2014 2015 Nettokostnad exkl. statsbidrag och försäljning till andra kommuner och landsting vuxenutbildning, kr/inv 20-64 år Invånare 20-64 år som deltar i vuxenutbildning, andel (%) Elever på SFI som klarat högsta kurs på studievägen av nybörjare två år tidigare, andel (%) Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som vid årets slut slutfört kurs, andel (%) Elever på SFI som avbrutit och ej klarat högsta kurs på studievägen av nybörjare två år tidigare, andel (%) Luleå 524 530 515 513 Liknade kommuner övergripande 733 783 944 965 Egen jämförelsegrupp 879 700 856 900 Luleå 4,1 3,8 4,1 4,1 Liknande kommuner övergripande 4,8 4,8 5,5 5,8 Egen jämförelsegrupp 5,7 5,9 6,4 6,4 Luleå 45 41 45 Liknande kommuner övergripande 42 48 47 Egen jämförelsegrupp 52 54 52 Luleå 70,2 69,7 68,9 73,5 Liknande kommuner övergripande 69,1 65,2 67,5 68,1 Egen jämförelsegrupp 68,1 67,6 67,5 67 Luleå 27 24 23 Liknande kommuner, övergripande, Luleå, 2015 27 23 21 Liknande Luleå 22 19 17 Kommentar: Lägre andel av befolkningen som studerar på vuxenutbildningen samt lägre kostnader per elev och stor andel statsbidrag bidrar till det låga nyckeltalet. Fram till 2015 var en högre andel av de mottagna kvotflyktingar än genomsnittet för Sveriges kommuner vilket påverkar kostnaden och resultatet för SFI. Arbetsmarknadsförvaltning, Underlag för årsuppföljning 2016 15(16) 47

8.3 Integration 2012 2013 2014 2015 2016 Anvisade ensamkommande barn, antal Luleå 13 17 14 194 16 Kommunmottagna i flyktingmottagandet under året med uppehållstillstånd, antal Luleå 92 85 95 113 251 Kommentar: Siffrorna gällande anvisade Ensamkommande barn för 2012-2014 är verksamhetens egna registrerade mätetal. Överenskommelse fram till 2015 var 80-100 mottagna flyktingar per år. From 2016 får varje kommun särskilda kvoter. För 2016 var Luleå kommuns kvot 248 anvisade personer. Nyckeltal/verksamhetsmått 5 2012 2013 2014 2015 Förvärvsarbetande skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) 20-64 år, Luleå 51 54,1 58,2 andel (%) Luleå föväntat värde 52 54,8 56,8 Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera (statusluleå 38 Liknande kommuner övergripande 35 Liknande kommuner integration 38 Kommentar Den statistiska modellen för förväntat värde tar hänsyn till skyddsbehövande och deras anhörigas vistelsetid i Sverige och utbildningsnivå samt arbetslöshet i kommunen. Ingen statistik för lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera finns före år 2015. Arbetsmarknadsförvaltning, Underlag för årsuppföljning 2016 16(16) 48

LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (1) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Ekonomikontoret 2017-02-27 2016/1617-2.4.3.3 Christina Häll Carlsson Ekonomikontorets yttrande angående tilläggsanslag för Brottsofferjouren 2017 Ärendenr 2016/1617-2.4.3.3 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar, under förutsättning att Brottsofferjourens ansökan beviljas, att anslå 387 tkr i tilläggsanslag för Brottsofferjouren 2017. 2. Medel för finansiering anvisas ur anslaget för kommunstyrelsens oförutsedda utgifter. Sammanfattning av ärendet Brottsofferjourens huvuduppdrag är att ge vägledning och stöd till kommunens medborgare när de blir utsatta för brott mot sin person. Föreningen är ett viktigt komplement till samhällets olika myndigheter då ingen annan verksamhet erbjuder det de gör. För att Brottsofferjouren ska kunna fokusera på huvudverksamheten ansöker de om ett tilläggsanslag 2017 på 387 tkr. Syftet med tilläggsansökan är att få en ökad finansiering som håller över tid och bättre motsvarar de brottsofferutsattas behov av stöd och vägledning i en svår och utsatt situation. Brottsofferjouren har idag ett årligt verksamhetsbidrag på 595 000 kr samt 237 383 kr per år i lokalbidrag. Enligt statistik för år 2015 fick 660 personer vägledning, råd och stöd av Brottsofferjouren Luleå. Av dessa var 197 personer 25 år eller yngre. Misshandel, ofredande och olaga hot är de tre vanligaste brottsrubriceringarna, både bland män och bland kvinnor samt bland unga brottsutsatta personer. Beslutsunderlag Brottsofferjourens budget 2017-2019 KLF 2016.6612 Ansökan om verksamhetsanslag 2017-2019 KLF 2016.6611 Christina Häll Carlsson Ekonom/controller Beslutet skickas till Brottsofferjouren Ekonomikontoret 49

LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (1) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Ekonomikontoret 2017-02-27 2017/283-2.4.0.2 David Bergman Resultatutjämning av 2016 års över/underskott samt reviderad investeringsplan 2017 Ärendenr 2017/283-2.4.0.2 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att utöka nämndernas resultatutjämningsfonder med totalt 3 687 tkr enligt bilaga 1. 2. Ombudgetera 42 390 tkr till 2017 års driftbudget enligt bilaga 1. 3. Revidering av investeringsplan 2017 fastställs med totalt 141 242 tkr enligt förslag i bilaga 2. Sammanfattning av ärendet Nämnder/förvaltningar har lagt fram förslag till hantering av över- och underskott i 2016 års driftbudget. Ekonomikontorets förslag till överföring till resultatutjämningsfond uppgår till 3 687 tkr, och förslag till ombudgeteringar till 2017 års budget uppgår till 42 390 tkr enligt bilaga 1. Ombudgeteringen innebär att 2017 års budgeterade resultat försämras med motsvarande belopp. Av budgeterad investeringsvolym för år 2016 på 889 267 tkr har 354 597 tkr inte upparbetats under året. Av detta föreslås 141 242 tkr överflyttas till 2017 års investeringsbudget enligt bilaga 2. Beslutsunderlag Resultatutjämning av under- och överskott i driftbudget 2016 Revidering av investeringsplan 2017 David Bergman Avdelningschef, budget och redovisning Beslutet skickas till Alla nämnder och förvaltningar 50

Bilaga 1 RESULTATUTJÄMNING AV ÖVER-/OCH UNDERSKOTT I DRIFTBUDGET 2016 tkr Förslag till ombudgetering och överföring till resultatutjämningsfond (RUF) RUF 16-01 Kommunbidrag 2016 Utfall 2016 Driftavvikelse 2016 Ombudgetering Överföring till RUF RUF 2016-12 enl EKT förslag Gräns för RUF 3 % av kommunbidrag KS/Kommunledningsförvaltning 4 935 208 944 186 202 22 742 15 028 1 183 6 118 +/- 6 118 max KS/Arbetsmarknadsförvaltning 2 831 99 303 98 297 1 006 148 2 979 +/- 2 979 max KS/Räddningstjänst 1 097 53 045 52 989 56 56 1 153 +/- 1 591 KS/Kollektivtrafik 92 604 89 710 2 894 ingen RUF Barn-och utbildningsnämnd 15 243 1 701 810 1 685 998 15 812 10 500 15 243 +/- 51 054 Fritidsnämnd 166 197 712 196 796 916 1 007 1 173 +/- 5 931 Kulturnämnd 2 714 110 894 106 386 4 508 613 3 327 +/- 3 327 max Miljö- och byggnadsnämnd 440 22 285 22 146 139 139 579 669 Socialnämnd -36 398 1 561 653 1 561 421 232 232-36 166 +/- 47 427 Stadsbyggnadsnämnd 6 847 238 392 228 976 9 416 228 305 7 152 7 152 max Kommunrevision 47 2 442 2 442 47 +/- 73 Valnämnd 156 165-9 ingen RUF Överförmyndarnämnd 139 4 779 4 469 310 4 143 +/- 143 max Finansförvaltningen 16 634 SUMMA NÄMND/FÖRV. -1 939 4 294 019 4 235 997 58 022 42 390 3 687 1 748 1 51

Bilaga 2 REVIDERING INVESTERINGSPLAN 2017 Tkr, netto resp års prisnivå NÄMND/FÖRVALTNING Utfall Rev. budget investeringsredovisning 2016 2016 2016 2017 Över/underskott i investeringsram 2016 Investeringsram 2017 enligt strategisk plan Nämndernas förslag till ombudg. och revidering 2017 Nämndernas förslag till reviderad ram 2017 Verksamhetsinvesteringar KS/Kommunledningsförvaltning 25 064 6 200-18 864 26 100 26 100 KS/Finansförvaltning 4 000 4 000 KS/Arbetsmarknadsförvaltning 621 1 700 1 079 400 400 KS/Räddningsnämnd/Räddningstjänst 1 997 12 345 10 348 700 8 348 9 048 Barn-och utbildningsnämnd 8 493 5 500-2 993 14 500 14 500 Fritidsnämnd 2 779 16 798 14 019 4 000 5 411 9 411 Kulturnämnd 1 726 1 900 174 2 500 350 2 850 Miljö- och byggnadsnämnd 229 829 600 600 600 Socialnämnd 8 392 14 218 5 826 12 000 12 000 Ramanslag för investeringar i fastigheter och infrastruktur 485 369 829 777 344 408 794 328 126 533 920 861 varav Stadsbyggnadsnämnden 431 165 687 378 256 213 731 594-5 607 725 987 varav exploateringsverksamhet 54 204 142 399 88 195 62 734 132 140 194 874 därav exploateringsverksamhet arbetsplatsområden 2 984 52 338 49 354-20 48 674 48 654 därav exploateringsverksamhet bostadsområden 51 220 90 061 38 841 62 754 83 466 146 220 1 52

Bilaga 2 Summa nettoinvestering 534 670 889 267 354 597 858 528 141 242 999 770 2 53

LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 1 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Ekonomikontoret 2017-03-06 2017/127-1.3.2.3 Jan Öström Kommunledningsförvaltningens yttrande över kommunstyrelsens uppsiktsplikt övre de kommunala bolagen 2016 Ärendenr 2017/127-1.3.2.3 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar uttala att kommunens aktiebolag under 2016 har bedrivit sin verksamhet på ett sätt som har varit förenligt med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för den kommunala befogenheten. Sammanfattning av ärendet Enligt 6 kap. 1 a KL ska kommunstyrelsen i årliga beslut för varje helägt aktiebolag pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Kommunstyrelsen bedöms ha haft bra instrument för styrning och uppsikt över de kommunala bolagen 2016 genom ägardirektiv, verksamhetsplaner, andra styrdokument som policys och riktlinjer, rapportering i samband med delårsbokslut och årsbokslut samt via den informations-överföring och dialog som förts på olika nivåer med bolagen. Kommunstyrelsen och styrelsen för Luleå Kommunföretag AB har under året följt de helägda bolagens verksamhet i enlighet med i Luleå kommuns Företagspolicy. Mot bakgrund av detta föreslås kommunstyrelsen ta beslut om att uttala att kommunens aktiebolag såsom Luleå Kommunföretag AB, Luleå Energi AB, Luleå Energi Elnät AB, Lunet AB, Lulebo AB, Luleå Lokaltrafik AB, Luleå Renhållning AB, Luleå Hamn AB, Kronan Exploatering AB och NFTC AB har bedrivit sin verksamhet under 2016 på ett sätt som har varit förenligt med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för den kommunala befogenheten. Luleå kommunföretag ABs styrelse har den 1 mars 2017 behandlat frågan tillstyrker kommunledningsförvaltningens uttalande. Beslutsunderlag Luleå kommunföretag ABs protokoll 2017-03-01 54

LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 2 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Ekonomikontoret 2017-03-06 2017/127-1.3.2.3 Jan Öström Jan Öström Ekonomichef Beslutet skickas till Luleå kommunföretag AB 55

LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Ekonomikontoret 2017-03-02 2017/287-2.4.0.2 David Bergman Luleå Kommun årsredovisning 2016 Ärendenr 2017/287-2.4.0.2 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna årsredovisningen inklusive koncernredovisningen för år 2016 och att avsätta 101 mkr till resultatutjämningsreserven. Sammanfattning av ärendet 2016 års bokslut är sammanställt i årsredovisningen för 2016. Kommunens resultat visar ett överskott på 143 mkr. Av resultatet är 111 mkr hänförligt till försäljning av tomträtter. Resultatet är 65 mkr bättre än det budgeterade resultatet på 78 mkr. Av det förbättrade resultatet står nämnderna för 58 mkr. Utfallet i investeringsbudgeten var 534 mkr mot budgeterat 889 mkr dvs ett överskott på 355 mkr. Överskottet är helt hänförligt till stadsbyggnadsnämnden. Kommunen uppnår två av fullmäktiges fem mål för god ekonomisk hushållning. Målen som uppnås är årets resultatandel av skatteintäkter och statsbidrag som uppgår till 3,4% mot målet på 2,0% och målet om att ingen skattehöjning ska ske. Målen som inte uppnås är nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag som uppgår till 12,7% mot målets 10,0% och en oförändrad soliditet soliditeten då soliditeten minskar från 2016 med 1,4% och målet om en balanserad budget och flerårsplan uppnås därmed inte. Det lagstadgade balanskravet är en resultatmässig miniminivå som innebär att årets totala intäkter måste vara högre än de totala kostnaderna. Om ett negativt resultat uppstår efter balanskravsutredning så måste detta återställas med positiva resultat inom tre år. Balanskravsutredningen för 2016 visar ett positivt balanskravsresultat på 143 mkr för 2016. Årets resultat 143 mkr Balanskravsjusteringar - 0 mkr Årets resultat efter balanskravsjusteringar 143 mkr Avsättning till resultatutjämningsreserv -101 mkr Årets balanskravsresultat 42 mkr Enligt Luleå kommuns riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv får den del av årets resultat som efter balanskravsjusteringar, överstiger 1 % av skatteintäkter och statsbidrag 56

LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 2 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Ekonomikontoret 2017-03-02 2017/287-2.4.0.2 David Bergman avsättas till en resultatutjämningsreserv. En avsättning till resultatutjämningsreserv kan därför göras med 101 mkr. Resultatutjämningsreserven uppgick efter 2015 års bokslut till 297,5 mkr och uppgår efter årets avsättning om 101 mkr till 398,5 mkr. Beslutsunderlag Årsredovisning 2016 (bilaga). David Bergman Redovisningschef Beslutet skickas till Ekonomikontoret 57

Årsredovisning 2016 Luleå Kommun 58

Innehåll Inledning...3 Luleå kommun koncernorganisation...4 Starkt resultat för Luleå kommunkoncern...5 Förvaltningsberättelse...6 Väsentliga händelser under året...7 Fem år i sammandrag...9 Så används dina skattepengar...10 Kommunens övergripande styrning...11 Från vision till verklighet och styrkortets uppbyggnad...12 Kommunstyrelsens styrkort...19 Samhälle...24 Attraktiv arbetsgivare...27 Ekonomisk och finansiell analys...33 Jämförelse med andra kommuner...44 Verksamhetsöversikt...49 Nämnder...50 Bolag...78 Ekonomisk redovisning...100 Koncerninterna förhållanden...101 Resultaträkning...102 Balansräkning...103 Kassaflödesanalys...105 Notapparat...106 Redovisningsprinciper...116 Revisionsberättelse...120 59

Inledning 60

Luleå kommun koncernorganisation 61

Starkt resultat för Luleå kommunkoncern Det går bra för Luleå. Tillväxten är stark, arbetslösheten lägre än i övriga Sverige, bostadsbyggandet större än på mycket länge och befolkningstillväxten stabil på en hög nivå. Vi levererar också en god verksamhet till våra uppdragsgivare: kommunens medborgare. Bristen på bostäder har under en lång följd av år hämmat kommunens tillväxt. Därför är det glädjande att se att vi under året som gått slagit rekord i planarbetet. Prognosen är att det under mandatperioden kommer att byggas 2000 nya bostäder i Luleå med plats för närmare 4 000 nya invånare. 2015 etablerade sig Rikshem som bostadsaktör i Luleå med löfte att bygga minst 560 nya lägenheter. 2016 kunde kommunen slutföra ännu en affär när Nordhalla (senare Heimstaden) köpte 1278 lägenheter av Lulebo. I ett avtal med kommunen har Heimstaden åtagit sig att bygga minst 500 nya lägenheter. Men fastighetsbolaget siktar högre, målsättningen är cirka 800 nya lägenheter. Luleå har under en lång följd av år haft en skola som placerat sig i topp bland landets 290 kommuner. För att säkerställa detta har kommunfullmäktige fastställt en fortsatt ambitiös målbild för skolan som under 2016 resulterade i ett nytt inriktningsbeslut för kommunens skolstruktur. Frågan diskuterades intensivt med ett stort medborgarengagemang, mycket kopplat till nedläggningen av skolan i Svartöstaden. Inriktningen för skolan i Luleå är glasklar: Luleå ska även fortsättningsvis ha en skola i nationell toppklass. Året präglades också av de stora flyktingströmmarna till Sverige, vilket inte gick Luleå förbi. Flyktingkrisen är en stor humanitär katastrof och för oss är det viktigt att ställa upp och ta ansvar i en svår situation. Ett gott mottagande är en investering för framtiden och Luleå ska vara en plats för alla. 2016 var ett intensivt år. Under åtet fyllde världsarvet i Gammelstad 20 år. En kommunal bostadskö startade och kommunen passerade 100 tjänstebilar som drivs med egenproducerad biogas från anläggningen i Uddebo. En stor mängd beslut har fattats under året, alla med den gemensamma inriktningen att Luleå kommunkoncern ska fortsätta och leverera en god service och verksamhet till medborgare och företag, verksamma i kommunen. Glädjande är också att kommunens ekonomi är fortsatt stark. Resultatet för 2016 visar ett gott resultat och en stabil ekonomisk utveckling trots rekordhög investeringstakt, framför allt kopplat till Luleås starka tillväxt. Yvonne Stålnacke Kommunstyrelsens ordförande 62

Förvaltningsberättelse 63

Väsentliga händelser under året Januari-mars Luleå kommun beslutar att offentliggöra alla upphandlingar över 100 000kr. Förhoppningen är att fler företag ska blanda sig in i kommunens upphandlingar vilket i sin tur kan leda till ett förbättrat företagsklimat och konkurrens. Human Rights Watch besöker Luleå kommun för att studera mottagningen av ensamkommande flyktingbarn. Syftet med besöket var att dokumentera positiva exempel i en rekommendation till regeringar i andra länder. Gammelstads kyrkstad firar 20 år som världsarv. Under året uppmärksammas detta med ett antal aktiviteter som föreläsningar, utställningar och evenemang. Mikael Lekfalk blir ny kommundirektör och efterträder Anne Karlenius. Mikael har sedan 2012 arbetat som Socialchef i Luleå kommun. Ett 80-tal ensamkommande flyktingbarn tas hand om av Luleå kommun. Ett unikt samarbete kring en långsiktig strategi för trafiken i länet tas fram. Norrbottens kommuner och landstinget har tillsammans med Trafikverket, Länsstyrelsen och den Regionala kollektivtrafikmyndigheten anammat ett nytt arbetssätt som inte är prövat i Sverige tidigare. Målet är en förstärkt arbetsmarknadsregion och ett hållbart transportsystem för de boende i hela Luleåregionen. Luleås kommunalråd Niklas Nordström blir ny ordförande i Business Sweden. Business Sweden ägs gemensamt av staten och näringslivet och har som syfte att hjälpa svenska företag med internationella kontakter. Kommunfullmäktige beslutar om att en fjärdedel av de livsmedel som Luleå kommun köper in ska vara ekologiska innan 2018. Beslutet omfattar även att matsvinnet ska minska, mindre kött ska serveras och andelen lokalproducerad mat ska öka. April-juni Luleå Basket vinner sitt tredje SM-guld. Luleå kommun blir som en av tre kommuner nominerad till Årets superkommun 2016 i kategorin täta kommuner. Utmärkelsen innebär att kommunen har goda förutsättningar att möta framtiden. Luleå kommun blev Årets superkommun år 2015. Luleå kommun blir utsedd till årets fjärde bästa fritidsfiskekommun av Jordbruksverket. Beslutet grundar sig i den höga tillgängligheten, det stora intresse och den höga kunskapsnivån som finns i Luleå kommun. Luleå kommun utsedd till Årets idrottskommun 2016. Motiveringen till beslutet grundar sig i att kommunen både satsar på bredd och elit samt att kommunen har landets mest nöjda invånare när det gäller utbud av idrotts- och motionsanläggningar. 64

Eleverna i Luleå kommuns grundskolor klättrade från plats 72 till plats 30 i Sveriges Kommuner och Landstings jämförelse över meritvärden. Luleå kommun placerar sig på fjärde plats i Cykelfrämjandets kommunvelometer för mellanstora kommuner. Luleå kommuns höga poäng vittnar om ett gott arbete för att öka cyklingen i kommunen. Luleå kommun utsedd till tredje bästa stadskommun att bo i av tidningen Fokus. Luleå kommuns kontor i Austin, Texas, invigs. Luleå kommun, Luleå näringsliv och Luleå tekniska universitet samarbetar med staden Austin för att möjliggöra samarbeten och affärer. Luleå kommun startar Bostad Luleå vilket är en förmedling mellan bostadssökande och hyresvärdar. Juli-september Luleå kommun säljer ett antal samhällsfastigheter till Hemsö Fastighets AB. Försäljningen innebär att Luleå kommun får nytt kapital för finansiering av kommande investeringar samt att en ny aktör etablerar sig på bostadsmarknaden i Luleå. Lulebo säljer 1278 lägenheter till Nordhalla/Heimstaden AB. I avtalet ingår även att Nordhalla/Heimstaden AB ska nyproducera 500 lägenheter. Luleå kom på tredjeplats i Solligan 2016. Solligan anordnas av Sveriges television och är en mätning av antalet soltimmar på olika orter runt om i Sverige. Luleå kommun har totalt fem förstaplaceringar, fem andraplaceringar och tre tredjeplaceringar sedan Solligan startade år 1990 vilket vittnar om att Luleå är en fantastisk sommarstad. Luleå kommun i topp i en ny jämställdhetsrapport från Sveriges kommuner och landsting. Luleå kommer på 9:e plats av Sveriges 290 kommuner. De områden där Luleå kommun är som starkast är andel heltidsanställda kvinnor/män och ett relativt litet lönegap. Oktober -december Luleå kommun klättrar från 9:e till 7:e plats i Lärarförbundets ranking av Bästa skolkommun. Luleå kommun blir en av parterna i det nya affärsnätverket Hållbar som syftar till att skapa en mötesplats för företag med hållbarhet som utgångspunkt i affärsutveckling. För tredje året i rad är VVS-och fastighetsprogrammet på Luleå gymnasieskola vald till förstklassig skola av VVS-branschens yrkesnämnd. Det svenska damlandslaget i basket spelade mot Finland i en avgörande EMkvalmatch i Luleå Energi Arena. Sverige besegrade Finland men resultatet räckte inte för ett avancemang till EM. 65

Fem år i sammandrag År: 2012 2013 2014 2015 2016 Utförda tjänster Elever i förskoleklass i kommunal skola belägen i kommunen, antal 773 766 770 792 Elever i förskoleklass och grundskola i annan regi som är folkbokförda i kommunen, andel (%) 10,3 Elever i kommunal grundskola belägen i kommunen, antal 5 916 6 013 6 181 6 236 Fritidsgårdar/ungdomsgårdar, antal/10 000 inv. 0-18 år 6,74 6,75 Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) 12,2 12,2 10,6 9,7 Gymnasieelever i kommunens egna skolor, andel (%) 80,1 79,0 80,4 82,5 Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) 6,9 7,0 7,2 7,5 Kommunalt bidrag till idrottsföreningar, kr/inv. 134 150 0 151 Kostnad för kommunal gymnasieskola, kr/elev 92 987 96 107 103 598 106 878 Nöjd Medborgar-Index - Grundskola 63 59 61 61 55 Nöjd Medborgar-Index - Gymnasieskola 65 63 66 66 64 Nöjd Medborgar-Index - Äldreomsorg 53 51 50 49 43 Kommunens ekonomi Antal invånare 74 905 75 383 75 966 76 088 76770 Nettoinvesteringar/invånare, kr 8 728 8 444 6 508 5 053 Tillgångar/invånare, kr 72 500 76 359 79 163 81 496 85197 Skulder och avsättningar/invånare, kr 22 962 26 003 26 392 24 984 27323 Varav avsatt till pensioner/invånare, kr 2 088 2 502 2 694 3 126 3285 Årets resultat/invånare, kr 1 219 1 133 322 3 827 1863 Ansvarsförbindelser pensioner/invånare, kr 26 990 28 522 27 068 26 038 24695 Övriga ansvarsförbindelser/invånare,kr 28 902 28 707 26 751 34 074 34549 Soliditet, % 68 66 67 69 68 Kassalikviditet, % 32 29 23 33 28 Koncernens ekonomi Nettoinvesteringar/invånare, kr 11 806 14 009 13 355 4 437 Tillgångar/invånare, kr 134 241 139 142 149 576 161 121 168915 Skulder och avsättningar/invånare, kr 66 795 69 919 75 633 72 644 73922 Årets resultat/invånare, kr 2 898 2 204 1 554 15 170 7409 Övriga ansvarsförbindelser/invånare, kr 2 458 2 682 2 860 2 590 2435 Soliditet, % 50 50 49 55 58 Kassalikviditet, % 47 32 34 107 132 66

Så används dina skattepengar Vart går pengarna som du betalar i kommunalskatt? I diagrammet nedan visas hur stor del av varje tusenlapp du tjänar som går till kommunalskatt och vad det sedan används till. 67

Kommunens övergripande styrning Ett grundläggande syfte med styrning är en medveten samordning och inriktning av verksamhetens delar mot gemensamma mål. Kommunens strategiska styrprocess ska leda till att kommunkoncernens nämnder och bolag aktivt agerar för att förverkliga visionen. Det finns en samsyn att detta inte kan ske utan att gränserna mellan olika aktörer luckras upp genom ett samarbetspräglat arbetssätt och en samsyn för helheten. Visionen visar ett önskvärt tillstånd för kommunen år 2050 och är starkt beroende av hur väl vårt styrsystem fungerar och vad som händer i vår omvärld. Att styra den samlade kommunala verksamheten med dess omfattning och bredd mot gemensamma mål i form av en vision är en stor utmaning som kräver en kontinuerlig utveckling av planerings- och uppföljningsarbetet. Dialog, delaktighet och helhetssyn utgör hörnstenar för ett övergripande arbete med styrning. Dialogen syftar till att skapa en gemensam bild av nuläge och framtida önskat läge för att forma goda strategier. Delaktigheten syftar till att åstadkomma en bred förankring inom politiker- och tjänstemannaorganisationen. Helhetssynen är nödvändig för att nämnder och bolag i sin verksamhetsplanering även ska ta ansvar för den samlade kommunala verksamhetens utveckling utöver den egna kärnverksamhetens behov och intressen. Bilden visar hur dialogen används för ökad delaktighet i ett övergripande strategiskt arbete. Planering och uppföljning utgör två integrerade delar. 68

Från vision till verklighet och styrkortets uppbyggnad Vi lever ett rikt och utvecklande liv i en viljestark och växande region. Vid Bottenvikens kust finns plats för både och; närhet och utrymme, stad och land, bredd och spets, vita vidder och ljusa sommarnätter, naturens värden och dess möjligheter. Med ett naturligt nytänkande och ett friskt flöde av intryck, kunskap och utbyten skapar vi en hållbar förnyelse. Det gör oss till en av de viktigaste svenska kustregionerna och en förebild nationellt och internationellt. Så här har det gått till 69

Så här jobbar vi nu Genomförandet av programmens intentioner kräver samordning över förvaltnings- och nämndgränser. Visionen, riktningarna och programmen med sina strategiområden ger en struktur för kommunens arbete med utvecklingen av Luleå på lång sikt. Strukturen gör det lättare att följa, utvärdera och vid behov uppdatera mål och strategier. Programmen är alltså styrande för arbetet med samhällsutvecklingen och har ersatt en stor mängd tidigare styrande dokument. Styrkortets konstruktion Styrkortet är framtaget utifrån fyra inriktningar som fokuserar på ett antal målområden som är prioriterade. Målområdena gäller för samtliga nämnder, förvaltningar och bolag. Målområdena ska tillsammans bidra till att hitta mål för hållbarhet, attraktion, tillväxt, jämställdhet och kvalitet. Målen sätts i verksamheterna och ska vara formulerade på ett sådant sätt att det blir möjligt att avläsa effekter. Mål bör vara drivande och mätas med hjälp av indikatorer (exempelvis nyckeltal). I syfte att förbättra målens styrbarhet har kommunstyrelsen betonat att målen ska vara: tydliga, uppföljningsbara och realistiska. Inriktning För alla som bor, verkar i och besöker Luleå ska vi: Stå för öppenhet och mångfald Lyfta identiteten som kuststad året runt Ta sats för en ledande nordlig region Bygga för framtiden Inriktning För våra medborgare och kunder/brukare ska vi: Ha god service på likvärdiga villkor anpassad och tillgänglig efter behoven och ha förmåga att överföra detta till nytta för den enskilde och för samhället. Inriktning För att genomföra uppdraget ska vi: Ge goda förutsättningar för medarbetare att utveckla sin kompetens och vara medskapande Inriktning För att genomföra uppdraget ska vi: Bedriva verksamheten inom tilldelad budget och använda tillgängliga resurser effektivt. Målområde Mål för att - Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Målområde Mål för att - Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 - Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Målområde Mål för att - Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap - Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Målområde Mål för att - Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag(nämnder) och ekonomiska mål (bolag) - Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder 70

Inriktning För alla som bor i, verkar i och besöker Luleå ska vi: - Stå för öppenhet och mångfald - Lyfta identiteten som kuststad året runt - Ta sats för en ledande nordlig region - Bygga för framtiden Luleå kommuns översiktsplan, som består av ovan nämnda riktningar samt sex program, visar hur Luleå kommun ska leda arbetet för en hållbar utveckling ur ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv samt för att stärka attraktiviteten av Luleå som plats och som samhälle. Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige 2013 och arbetet med att genomföra den har pågått sedan dess. Samtliga verksamheter har identifierat sitt ansvar och påbörjat arbete i samverkan för att uppnå de mål till 2020 som anges i översiktsplanen. Översiktsplanens sex program är: - Alla jämlika - Rum för möten - Kuststaden Luleå - Plats för mer Luleå stads- och landsbygd - Ledande nordlig region - Resor och transporter Målområden Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Under hösten 2014 har den första uppföljningen gjorts av översiktsplanen. Det vill säga de sex programmen till Vision Luleå 2050. Syftet med uppföljningen var att ta reda på om kommunen gör det som är tänkt att göras utifrån programmens intentioner samt att jämföra detta med ett antal indikatorer och ett antal omvärldstrender. Utifrån detta arbete identifierades vilka faktorer, sett ur ett helhetsperspektiv, som är avgörande att fokusera på för att kunna nå de övergripande målen till 2020 och få ett framgångsrikt resultat för samhällsutvecklingen i Luleå under planeringsperioden 2016-2018. För 2016 är det viktigt att förvaltningar och bolag fortsätter och fördjupar det påbörjade samarbetet inom de områden som tidigare identifierats som väsentliga för att genomföra programmens intentioner. De avgörande faktorerna bör användas som ett samordnat underlag för att visa vilka delar av översiktsplanen (programmen) som bör lyftas och formuleras som mål under målområdet. Ambitionen är att samtliga verksamheter ska kunna sätta relevanta mål genom att fokusera på ett urval av de avgörande faktorerna där verksamheten bedömer att de kan bidra till störst nytta. 71

Inriktning För våra medborgare och kunder/brukare ska vi: Ha god service på likvärdiga villkor anpassad och tillgänglig efter behoven och ha förmåga att överföra detta till nytta för den enskilde och för samhället. Luleå kommunkoncern har antagit utmaningen att vara en seriös kandidat till utnämningen Sveriges Kvalitetskommun 2017. Det innebär att ett arbete måste göras, men framför allt innebär det att det vi gör bra redan idag, behöver tydliggöras och i vissa avseenden göras ännu lite bättre. Riktlinjerna för Kvalitetsarbete och Samlad syn på service samt motsvarande för de kommunala bolagen utgör en grund för att arbeta med och utveckla den service vi tillhandahåller. Utgångspunkten, i det gemensamma åtagandet för alla aktörer och leverantörer av service i kommunkoncernen, är att verka för det gemensamma bästa. Medborgare/kunder/brukare ska ges möjlighet att ha inflytande när det gäller den verksamhet som tillhandahålls. Den vi finns till för ska uppleva en god tillgänglighet, ett bra bemötande och bra tjänster i sin kontakt med Luleå kommun och de kommunala bolagen. Behov och önskemål utgör grunden för merparten av all kommunal verksamhet. Det är därför nödvändigt att kommunicera ut och skapa dialog kring det serviceutbud som erbjuds. Ökade förväntningar ställer krav på en organisation som kan möta och förstå kundens behov samt anpassa sig till omvärldens förändringar. Det är hela tiden en fråga om vad som är samhällets motiverade behov och individens egna önskemål. En organisation som arbetar med effektiva processer som förbättrar resursanvändandet, skapar förutsättningar att matcha behoven och ge direkt värde till dem den finns till för. Det innebär att det är viktigt att den som kommer i kontakt med våra verksamheter både förstår och är så nöjd som möjligt med den service som ges. Målområden Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Gemensamt för alla verksamheter är att de ska leverera en service med hög kvalitet som skapar värde för dem, som vi finns till för. Omvärlden befinner sig i ständig förändring. Det innebär att verksamheterna måste ha en beredskap för detta och arbeta med ständiga förbättringar. Luleå kommunkoncern ska vid anmälan till utnämningen Sveriges Kvalitetskommun, oktober 2016, ha tydliggjort sitt kvalitetsarbete och lagt en plan för det framtida systematiska kvalitetsarbetet utifrån en enhetlig struktur. Den utvärdering som genomförs inför utnämningen görs med följande utvärderingskriterier: Hur arbetar kommunen? Hur ser styrsystemet ut? Hur stor del av organisationen arbetar med styrsystemet? Vad ger arbetet för resultat? Hur utvärderas arbetet och hur sker förbättringar/utveckling? Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Bra servicedeklarationerna ökar möjligheten att förstå vad tjänsterna innehåller och ska ge för resultat. Genom den kännedomen ökas förutsättningarna att förväntan på verksamheten läggs på en rimlig nivå. 72

Många kommuner tillgängliggör sina resultat med möjlighet till jämförelser. En tillväxtkommun, som Luleå, ska tillhöra de kommuner som tillhandahåller informativa jämförelsetjänster. Under första kvartalet 2015 inleds införandet av sådana i Luleå kommun och de ska successivt utvecklas i alla verksamheter under 2016. Att ta fram och arbeta med nyckeltal är en viktig del i att styra och utveckla en verksamhet. Svårigheten är att hitta en överblickbar uppsättning nyckeltal som utgör en bra grund för verksamhetens planerings- och utvecklingsarbete. Användningen av nyckeltal som signaler behöver systematiseras ytterligare i alla verksamheter. Inriktning För att genomföra uppdraget ska vi: Ge goda förutsättningar för medarbetare att utveckla sin kompetens och vara medskapande. Kommunens verksamheter har att balansera demografiska förändringar men även medborgarnas ökande förväntningar på tillgång och kvalitet på service inom de ekonomiska ramarna. Medarbetares medskapande i alla led är en förutsättning för att klara krav på ökad produktivitet och tydlig kundorientering. Det är viktigt att väga in att det alltid finns värderingsskillnaderna mellan generationer. Behovet av ett generationsmedvetet ledarskap har blivit allt tydligare. Att rekrytera, behålla och utveckla medarbetare är en kritisk faktor. Rekryteringsbehovet kommer att vara konstant högt under flera år framåt. En ökad konkurrensutsättning av allt flera yrkeskategorier är en utmaning. Kompetensförsörjningen försvåras också av att utbildningssystemen inte är i takt med kommunens behov av kompetenser, vilket ökar behovet av interna introduktions- och utbildningsinsatser. Arbetsgivar- varumärket behöver stärkas för att öka kommunens attraktionskraft som arbetsgivare. Det sker bland annat genom att internt synliggöra vad som görs och hur väl verksamheten lyckas vid jämförelser. Sjuktalen i landet och i kommunens verksamheter ökar igen. Likaså ökar upplevelsen av stress. Ett hållbart arbetsliv, där det hälsofrämjande beaktas under hela anställningstiden, är en attraktionsfaktor som både är en fråga om god arbetsmiljö och en förutsättning för att skapa kundvärde. Varje verksamhet behöver analysera chefers förutsättningar, då det ofta handlar om organisatoriska förutsättningar. Det är viktigt att väga in kön, tid i yrket och tid i livet vid analyserna. HR-strategin 2012-2016 beskriver periodens prioriterade utvecklingsområden inom medarbetarperspektivet. Strategin anger fyra områden att fokusera på: kompetens, lön och förmåner, arbetsmiljö och hälsa. 73

Målområden Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Chefen ansvarar för att leda verksamheten mot uppställda mål och resultat samt ger förutsättningar för medskapande och samverkan. Chefen ska balansera förväntningar från ledning, medarbetare samt medborgare och kund. Ett bra ledarskap ger medarbetaren motivation att skapa värde för kunden. Förutom de individuella egenskaperna och egna förmågan att styra/leda, är de organisatoriska förutsättningarna avgörande. Viktiga organisatoriska förutsättningar är: - Ett tydligt formulerat uppdrag där ansvar och resurser ger förutsättningar att nå uppställda mål. - Utrymme att analysera och reflektera för att skapa möjlighet att prioritera aktiviteter. - Att antalet underställda medarbetare är rimligt. Forskning och erfarenhet visar att antalet medarbetare påverkar förutsättningarna för ett gott ledarskap. Luleå kommuns strävan är att ingen chef ska ha fler än 25 direkt underställda medarbetare. Chefers förutsättningar ska analyseras och vid behov leda till åtgärder. De individuella parametrarna i chefers förutsättningar ska beaktas inom ramen för individuell uppföljning och utveckling. Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser I arbetslivet är det viktigt att vi bereds goda förutsättningar för att utföra vårt arbete. Att arbeta med hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap är en förutsättning för framgång. Luleå kommuns värdegrund med utgångspunkt i ett medskapande förhållningssätt ger en god grund för att nå samsyn om verksamhetens uppdrag och att tillsammans skapa en god arbetsmiljö. Ett medskapande förhållningssätt innebär att chefer bidrar till en öppen och konstruktiv dialog på arbetsplatsen kring bra resultat och utveckling i verksamheten där medarbetares engagemang, kunskaper och färdigheter tas till vara. Inriktning För att använda tillgängliga resurser på ett effektivt sätt ska vi: Bedriva verksamheten inom tilldelad budget och använda tillgängliga resurser effektivt. God ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin på kort och lång sikt, vilket kräver ett långsiktigt tänkande. För att klara det, krävs att varje generation står för sina kostnader. I annat fall kommer morgondagens medborgare även att få betala för tidigare generationers överkonsumtion. En budget i balans innebär att kommunens utgifter inte får vara större än inkomsterna så att ett överskott (resultat) skapas varje år. Luleå kommun har ett långsiktigt resultatmål på 2 % av skatter, statsbidrag och utjämning. Detta förutsätter att respektive nämnd klarar av att bedriva verksamheten inom tilldelat kommunbidrag. En långvarig period med minskade inkomster tillsammans med omfattande investeringar, kopplade till tillväxtambitioner, har varit påfrestande för kommunens ekonomi. Tillväxtprioriteringen har inneburit att investeringsnivåerna fått överstiga fastställd nivå på 10 % och lägre resultatmål än 2 % har accepterats. Detta kan vara motiverat under en begränsad tid men långsiktigt finns risk för att kommunens ekonomi undermineras. Den närmaste planeringsperioden måste därför 74

inriktas mot att anpassa investeringsnivåerna till en rimlig nivå och begränsa verksamhetskostnaderna så att de närmar sig beslutad nivå om 2 %. När ökade verksamhetsbehov inte kan tillgodoses genom ökad resurstilldelning blir effektiv resursanvändning allt viktigare. Detta kräver ett systematiskt förbättringsarbete med syfte att frigöra resurser för angelägna och viktiga framtidssatsningar. För att få kraft till detta krävs att nämnd/bolag formulerar egna effektiviseringsmål för verksamheten. Alla nämnder måste i högre utsträckning göra prioriteringar d v s bestämma vad som ska göras och inte göras eftersom kommunbidraget inte räcker till allt. Det ska användas till rätt saker, i rätt omfattning och på rätt sätt med avseende på kundernas behov. Bästa möjliga nytta till lägsta möjliga kostnad. Målområden Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag(nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Genom att systematiskt följa upp sin budget och vidta åtgärder när avvikelser uppmärksammas bidrar nämnden till att kommunstyrelsen når sitt resultatmål. De kommunala bolagen ska på samma sätt följa upp att de ekonomiska mål som uttrycks i ägardirektiven uppnås. Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Begränsade möjligheter att få utökat kommunbidrag ökar kraven på nämnden att frigöra resurser genom omprioritering och effektivisering. Systematiska kostnads- och verksamhetsanalyser med jämförbara kommuner måste i större utsträckning leda till lägre 75

Kommunstyrelsens styrkort Perspektiv SAMHÄLLE KS Målområden Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Kommentarer: Förvaltningarnas, nämndernas och bolagens kommentarer till styrkortsmålet visar att arbetet bedrivs med översiktsplanen som grund, Program till Vision 2050, på många olika sätt. De flesta avgörande faktorer som angavs inför 2016 har blivit omhändertagna av en eller flera förvaltningar/bolag och arbete har inletts eller utvecklats jämfört med 2015. Mycket skrivs dock om vad man arbetar med eller vad man deltar i och sällan om vilka resultat som uppnåtts. Många beskriver också verksamheten allmänt utan att fokusera på de avgörande faktorerna. En rapportering där större vikt hade lagts på vilka resultat de olika aktiviteterna har givit hade varit önskvärd. Bedömning nämnder/bolag: Antal = 7 KLF, AMF, MBN, SOC, SBN, LEAB, LHAB Antal = 8 BUN, FRITID, KULT, LULEBO, LLT, LRAB, NFTC, KEA RTJ Antal = 1 SERVICE Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Kommentarer: Målbilden är reviderad att gälla 2019. I detta ligger att utveckla kvalitetsarbetet samt skapa mätbara resultat. Verksamheterna arbetar med olika angreppssätt för att utveckla detta. Det är nödvändigt hitta formerna för ett gemensamt arbete. Arbetet med mer resultatfokuserad årsredovisning är infört. Ett nytt styrsystem har arbetats fram. Signalen om utvecklat resultatfokus och mätbarhet, med den vi finns till för i fokus, är kommunicerad och kvitterad i koncernen. Organisatorisk förändring avseende kvalitetsarbete på central nivå förväntas inte få genomslag förrän under andra halvåret 2017. Såväl förvaltningar som bolag har tydliggjort sitt kvalitetsarbete i någon form (organisation och/eller process). LHAB och LRAB är certifierade enligt ISO 9001. Bedömning nämnder/bolag: Antal = 8 KLF, RTJ, MBN, LEAB, LRAB, LHAB, NFTC, KEA Antal = 7 AMF, BUN, KULT, SOC, SBN, LLT, Lulebo 76

Perspektiv KS Målområden FRI Antal = 1 Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Kommentarer: Kommunen ingår numera i SKL:s nätverk Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Det kommer att ge en stomme för gemensamma och jämförbara nyckeltal. Kommunen behöver själv komplettera med verksamhetssepcifika nyckeltal. Jämförelsetjänsten på nätet har utvecklats vidare. Nu ingår även fritidsgårdar och badhus i underlaget. Tjänsten är fortfarande i ett skarpt utvecklingsläge och den behöver förbättras ytterligare både vad avser innehåll och medverkan. BUN har startat ett projekt för att utveckla sin del i tjänsten. KULT och SBN har arbetat med att förbättra återkopplingen på synpunkter. LLT har kopplat målet till löpande arbete med förbättrad tillgänglighet. Lulebo befinner sig i en omställningsprocess. NFTC och KEA saknar mål för målområdet Bedömning nämnder/bolag: Antal = 6 KLF, MBN, LEAB, LLT, LHAB, LRAB Antal = 7 AMF, RTJ, BUN, FRI, KULT, SOC, SBN Lulebo Antal = 1 MEDARBETARE Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Kommentarer: Målområdet är inte nytt och liksom tidigare pågår en rad olika aktiviteter för att ge chefer bra förutsättningar. Varje verksamhet arbetar med sina specifika förutsättningar. utvecklar rutiner för administrativt stöd till chefer anpassar ledningsorganisaionen tydliggör uppdrag/mål eller roll/ansvar bildar ledarteam för stöd och utveckling inför avlastande tjänster (planerare, administrativa funktioner) justerar arbetssätt ledarutvecklingsinsatser (coachande samtal, föreläsningar etc) Man kan konstatera ett ökat fokus på chef- och ledarskap i allmänhet. Ungefär hälften av verksamheterna signalerar att de det är svårt att se konkreta resultat. KEA inga aktiviteter pga avveckling Bedömning nämnder/bolag: Antal =7 77

Perspektiv KS Målområden FRI, KULT, MBN, SBF, LEAB, LRAB, LHAB Antal =8 AMF, BUF, KLF, LLT, Lulebo, NFTC, RTJ, SOC Antal =1 KEA Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Kommentarer: Här rapporteras om analys av medarbetarenkäter och att de lett till åtgärdsplaner. Flera förvaltningar hade för avsikt att diplomera sig som hälsofrämjande arbetsplatser, men konceptet har inte fått så brett fotfäste som önskvärt under året. Åtgärder för att minska ohälsan tar sig uttryck som: framtagande av tydlig prioriteringsordning av arbetsuppgifter för chefer (vård- omsorg) tydliggöra roller och uppdrag upprätta ledningssystem där medarbetare är delaktiga i framtagande av rutiner o processer (SBN) samtal om hälsa (hur kan stress minskas med samrabete) Bolagen har tidigare rapporterat insatser av friskvårdskaraktär men vid denna avstämning syns mer insatser av hälsofrämjande karaktär. KEA har inga mål för området Bedömning nämnder/bolag: Antal =9 BUN, FRI, KULT, MBN, SBN, LEAB, LHAB, LRAB, NFTC Antal =6 KLF, AMF, RTJ, SOC, Lulebo, LLT Antal = 0 EKONOMI Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Kommentarer: Förvaltningarnas och bolagens uppdrag är att klara verksamheten inom angivet kommunbidrag/avkastningskrav och därmed bidra till att kommunens resultatmål uppnås. Resultatet för kommunen för perioden uppgår till +143,0 mkr vilket är 77,8 mkr bättre än budgeterat. Av det redovisade resultatet är 110,0 mkr engångsintäkter i form av reavinster för försäljningar av tomträtter. Huvudorsaken till budgetöverskottet är att nämnderna genererar överskott om totalt 58,0 mkr. Större överskott är framföallt att projektanslaget för den administrativa översynen som är avsett att nyttjas över en treårsperiod återstår 8,6 mkr av ursprungliga 9,4 mkr. Ytterligare överskott är kommunövergripande anslag inom kommunledingsförvaltingen såsom utvecklingspengar, ej utbetalade bidrag, facklig verksamhet, folkhälsoanslag, 78

Perspektiv KS Målområden hälsofrämjande insatser m.m om sammantaget c:a 9,0 mkr. Utöver det redovisas överskott av alla nämder och förvaltningar. Barn- och utbildningsnämnden redovisar överskott med +15,8 mkr varav 10,5 avser den särskilda satsning som beslutades i november 2016 och som ska ombudgeteraas till 2017. Stadsbyggnadsnämnden redovisar överskott med +9,4 mkr, kulturförvaltningen med +4,5 mkr, kollektivtrafiken med +2,9 mkr, kollektivtrafiken +2,9 mkr, överförmyndarverksamheten +2,5 mkr och kommunledningsförvaltningen exklusive kommunövergripande anslag c:a +1,8 mkr. Även finansförvaltningen redovisar ett överskott mot budget på sammantaget drygt +7 mkr. Pensioner går med underskott motsvarande -24 mkr medan finansnettot redovisar ett överskott med +25 mkr. Försäljningen av tomträtter gav en reavinst överstigande budgeterat med +16 mkr medan utrangeringar av anläggningstilllgångar redovisas med -8 mkr. Skatter och statsbidrag inklusive byggbonusen redovisar ett totalt överskott på +1 mkr. Övriga anslag på finansförvaltningen redovisar ett bundetunderskott med -3,0 mkr. Bolagen klarar de ekonomiska målen med undantag av Kronan exploatering AB som är under avveckling samt Nordiskt Flygteknikcentrum som fortlöpande behöver till skott för att klara sin ekonomi. Lulebo uppnår sina ekonomiska mål förutom driftnettot och LLT redovisar ett underskott på c:a 1 mkr. Bedömning nämnder/bolag: Antal = 12 KLF, AMF, RTJ, BUN, FRI, KULT, MBN, SOC, SBN, LEAB, LRAB, LHAB Antal = 2 LLT, Lulebo Antal = 2 NFTC, KEA Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Kommentarer: Förvaltningar och bolag har under året arbetat med en mångfald av insatser som skapar förbättrad effektivitet. Ett förbättrat kvalitetsarbete, fortsatt systematisering av kostnads- och verksamhetsanalyser, processkartläggningar och processöversyner, nyckeltalsjämförelser både med andra och egen verksamhetsutveckling över tid i öppna jämförelser och andra uppföljningsunderlag, upphandlingar och köptrohet, systemöversyner och e- tjänster, samverkan med andra förvaltningar och branschaktörer och kommuner, verksamhetsutveckling, hamnverksamheten utförs av extern aktör, utveckling av investeringsplanering och exploateringsprocess m.m.arbeten som har bdragit till att uppnå verksamhetsrnas övriga mål. Bedömning nämnder/bolag: Antal = 11 KLF, AMF, FRI, KULT, MBN, SOC, LEAB, LULEBO, LRAB, LHAB, KEA 79

Perspektiv KS Målområden Antal = 5 RTJ, BUF, SBN, LLT, NFTC Antal = 0 80

Samhälle Samhällsekonomi Den svenska ekonomin har i år nått konjunkturell balans och konjunkturen fortsätter att stärkas in i nästa år. Det innebär ökningstal för BNP, sysselsättning och skatteunderlag som är starkare än normalt. På längre sikt ser det inte lika ljust ut och kostnaderna för kommunernas och landstingens verksamhet växer från och med 2017 snabbare än skatteunderlaget enligt SKLs oktoberrapport 2016. Drivande bakom tillväxten i den svenska ekonomin nu är kraftigt ökade investeringar och en snabbt växande offentlig konsumtion efter fjolårets stora antal asylsökande. Exporten och hushållens konsumtionsutgifter ökar i år relativt måttligt, men förvänas öka i snabbare takt 2017. År 2017 kan beskrivas som högkonjunktur för svensk ekonomis del. En fortsatt stark tillväxt i efterfrågan och produktion innebär att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras ytterligare. Antalet arbetade timmar beräknas 2017 öka med 1,3 % att jämföra med 1,8 % för 2016. Utvecklingen gör att arbetslösheten beräknas minska gradvis ner mot 6 % i Sverige. Trots det förbättrade läget verkar löneutvecklingen fortsatt vara dämpad med en ökning av genomsnittlig timlön på 2,8 %. Ett ökat resursutnyttjande, bättre fart på privat konsumtion, högre råvarupriser och en försvagad krona sätter fart på ekonomin och innebär att prisökningstakten stiger och efterhand beräknas konsumentpriserna bli över 2 %. Mot bakgrund av detta görs allmänt bedömningen att Riksbanken kommer att höja styrräntan under hösten 2017. Kommunkoncernernas resultat har sedan 2010 varit mellan 14 och 25 miljarder kronor och Sveriges kommuners resultat under den senaste 10-årsperioden (åren 2006-2015) måste betraktas som goda med resultat före extraordinära kostnader med i genomsnitt på 2,8 % av skatter, statsbidrag och utjämning. Under de senaste åren har realisationsvinsterna ökat kraftigt. SKL bedömer att det starka demografiska trycket 2016-2017, ökade pensionskostnader och bromsad skatteunderlagsutveckling 2018-2020 kommer att bli en utmaning för kommunerna och betydande effektiviseringar krävs om inte skattehöjningar ska behöva göras. Kommunkoncernernas sammantagna investeringsvolym har ökat under en lång tid och i de kommunala budgetarna planeras för en hög investeringsnivå de kommande åren. Kommunkoncernernas investeringar utgörs huvudsakligen av bostäder, verksamhetsfastigheter, exempelvis skolor, VA och infrastruktur och beror till stor del på att de verksamhetsfastigheter och bostäder som byggdes under 1960 och 1970-talen behöver renoveras eller ersättas med nya. En annan förklaring till att investeringarna ökar är att Sveriges befolkning, främst i städerna, ökar. Ökade investeringar tar ett allt större utrymme i kommunernas driftbudgetar i form av avskrivningar och driftskostnader. Många kommuner har signalerat att de har behov av extern finansiering till sina investeringar och låneskulden inom sektorn ökar. 81

Sysselsättningsutveckling Under 2016 har det skett en fortsatt minskning av den totala arbetslösheten i Luleå. Utvecklingen i länet och i Luleå har resulterat i att antalet lediga arbeten som anmäldes till Arbetsförmedlingen under 2016 har ökat jämfört med 2015. I Norrbotten anmäldes drygt 3000 fler lediga tjänster än under 2015. Andelen öppet arbetslösa samt personer i program dec 2016 är i Luleå 6,7 % som går att jämföra Norrbotten 7,3 % och riket 7,8 %. Motsvarande period 2015 var arbetslösheten i Luleå 7 %. Även ungdomsarbetslösheten d.v.s. personer mellan 18-24 år har minskat i Luleå under 2016 och är nu på 9,9 %, jämfört med Norrbotten 11,6 % och riket 11,5 %. Det motsvarar en minskning med 1,5 %enheter för jämfört med 2015. Sysselsättningen bedöms öka även under 2017 samtidigt som arbetslösheten bedöms öka något i samband med att fler nyanlända anmäls som arbetssökande efter det stora flyktingmottagandet 2015. Svårigheten att finna arbetskraft blir allt vanligare inom fler och fler branscher. Särskilt svårt väntas det bli inom den offentliga sektorn som har stora ersättningsrekryteringar de kommande åren. En utmaning för arbetsgivare blir att tillvarata nyanländas arbetskraft och personer som idag står utanför arbetsmarknaden för att inte tillväxten ska hämmas och välfärden hotas. Befolkningsutveckling Luleås befolkning ökade under 2016 med 682 personer till 76 770 invånare vid årsskiftet. Befolkningsökningen i Luleå kommun beror av att både födelse- och flyttnetto är positivt. Födelsenettot för 2016 är plus 142 personer. Det föddes 806 barn under året vilket är 69 fler födda jämfört med föregående år. Dödstalet har däremot ökat med 3 personer till 664. Flyttsiffrorna visar att Luleå kommun under 2016 hade ett positivt flyttnetto med plus 540 personer. Det flyttade in 325 personer fler än under 2015, samtidigt som utflyttningen var lägre, minus 169 personer. Enligt prognosen för 2016 så skulle befolkningen öka med 650 personer. Kommunen skulle ha ett födelsenetto på plus 122 personer och flyttnettot skulle bli plus 518 personer, men det visade sig att prognosen inte har hållit, den blev lite positivare är både flytt-och födelsenettot har blivit mer positiva under 2016. Befolkningen i Luleå har i genomsnitt ökat med nära 400 personer per år sedan kommunsammanslagningen 1970. Den stora befolkningsökningen skedde i början av 1970-talet, då ökade befolkningen med mer än 1 000 personer per år. Då växte det upp fyra nya stadsdelar, Hertsön, Björkskatan, Porsön och Hammaren. Sedan stannade befolkningsökningen upp och under en 10-årsperiod mellan 1977 och 1986 stod befolkningssiffrorna i princip stilla. Från och med 1987 har sedan befolkning ökat nästan varje år fram till idag, med i genomsnitt drygt 340 personer per år. Årets befolkningsökning är den högsta sedan 1994. 82

Befolkningsutveckling 1970-2016 80 000 75 000 70 000 65 000 60 000 55 000 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 83

Attraktiv arbetsgivare Tillsammans skapar vi livskvalité för medborgare i vår kommun och som medarbetare gör du skillnad för människor varje dag. Luleå kommun vill behålla, rekrytera, attrahera och utveckla sina medarbetare. En ständig utveckling av vår organisation och våra arbetssätt är viktigt för att på bästa sätt kunna förverkliga verksamheternas mål. När vårt förhållningssätt utgår från vår gemensamma värdegrund, skapar det förutsättningar för kommunen att vara en attraktiv arbetsgivare. Luleå kommun har en HR-strategi för att tydliggöra en gemensam målbild för arbetet med medarbetare och organisation. Luleå kommun har ca 6 800 medarbetare; (exkl bolagen) med 300 olika befattningar. Av medarbetarna är 56 % akademiker, 79 % kvinnor och medelåldern är 48 år. Gemensam värdegrund Luleå kommuns gemensamma värdegrund är engagemang, ansvarstagande, kompetens. Genom ett medskapande förhållningssätt på arbetsplatserna levandegörs värdegrunden. För att det ska bli möjligt att följa värdegrundsarbetets långsiktiga effekter i attityder och värderingar hos kommunens medarbetare ska den gemensamma värdegrunden följas upp. Resultatet i medarbetarenkät 2015 visar på att den gemensamma värdegrunden är känd och tillämpas i hög grad i organisationen. Kompetens Kompetens innebär att ha motivation och kunskap som skapar handlingsförmåga i relation till vad uppdraget kräver. Alla förvaltningar arbetar med kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov och utmaningar och alla medarbetare ska ha en individuell kompetensutvecklingsplan. Vi arbetar med kompetensbaserad rekrytering som gör rekryteringsprocessen bättre och integrerar diskrimineringsgrunderna på ett naturligt sätt. Det stora rekryteringsbehovet förutsätter en bra planerad och genomförd introduktion som ger alla nya medarbetare goda möjligheter att klara sitt uppdrag. Lön och förmån Det övergripande målet med lönepolitiken är att Luleå kommun ska kunna rekrytera, utveckla och behålla medarbetare så att vi får hög kvalitet, effektivitet och produktivitet i våra verksamheter. Lönestrategi 2016-2018 är en långsiktig plan för att nå målet med lönepolitiken. Förståelse för individuell lön, lönespridning, nytt arbetssätt gällande central lönesättning vid nyanställning och utvecklad lönekartläggning är de utvecklingsområden kommunen valt att fokusera på 2016-2018. Prioriterade grupper i löneöversyner inom ramen för lönestrategin är lärare, socialsekreterare, sjuksköterskor, förskolechefer, rektorer, enhetschefer inom stöd/vård/omsorg och integration samt konkurrensutsatta specialister. 84

Kommunals löneavtal innebar en satsning på undersköterskor och vid sidan av avtalet valde Luleå kommun att göra en lönepolitisk satsning för andra yrkesgrupper inom stöd och omsorg. Det totala utfallet i löneöversyn 2016 var 3,3 % för tillsvidareanställda och prioriteringar skedde i enlighet med lönestrategin. Exempel på aktiviteter 2016 utifrån lönestrategin är att Arbetsgivaravdelningen - tagit fram ett koncept för löneseminarier för chefer - hållit två öppna löneseminarier för medarbetare - påbörjat framtagande av ett material för arbete med verksamhetsnära lönekriterier - arbetat med projekt förändrat arbetssätt för lönesättning vid nyanställning from 1 januari 2017 - arbetat med införande av systemstöd för arbetsvärdering och lönekartläggning Förvaltningarnas ledning och HR-funktion ansvarar för implementering av aktiviteter på förvaltningsnivå. Medarbetarnas förmåner är presenterade både på Intranätet och www.lulea.se. Arbete pågår med att ta fram ett nytt, tydligare koncept för förmåner i Luleå kommun och arbetet förväntas utmynna i en ny förmånsportal för kommunens medarbetare som beräknas driftsättas under 2017. Arbetsmiljö och hälsa Genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete och ett medskapande förhållningssätt skapar vi tillsammans den goda arbetsmiljön, där alla ser helheten, känner arbetsglädje och trygghet. Utveckling av arbetssätt och förutsättningar sker i dialog i organisationen där det hälsofrämjande perspektivet beaktas. Rehabilitering sker via tidiga insatser. Samtliga förvaltningar har besvarat uppföljningsfrågor till den årliga uppföljningen av SAM, systematiskt arbetsmiljöarbete. För att omhänderta den nya föreskriften som berör organisatorisk och social arbetsmiljö har riktade utbildningsinsatser hållits för HR-konsulter och chefer. Stödmaterial har tagits fram och lagts på Intranätet för att underlätta arbetet med att leva upp till föreskriften. Med anledning av den nya föreskriften har en revidering av riktlinjerna mot Kränkande särbehandling och trakasserier påbörjats. I kunskapshöjande syfte och med fokus på att tidigare komma igång med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen har tre öppna seminarier för chefer och HRkonsulter hållits under hösten 2016. 85

Överenskommelse om fördjupad samverkan kring sjukfrånvaro har tecknats med Försäkringskassan. Syftet är att säkerställa, tydliggöra och effektivisera arbetet med att förebygga sjukskrivningar och att sjukskrivna medarbetare kommer tillbaka i arbetet fortare. Utbildningen Hälsofrämjande ledarskap ingår från och med år 2016 i de grundläggande chefsutbildningarna för alla nya chefer. Här ges möjlighet till reflektion kring ett hälsofrämjande förhållningssätt, friskfaktorer på arbetsplatsen och om den diplomerade hälsofrämjande arbetsplatsen. Ett individuellt coachingssamtal ingår efter genomförd utbildning. Det första Diplomet för en Diplomerad hälsofrämjande arbetsplats har utdelats! Diplomeringen syftar till ökad förståelse och engagemang hos medarbetarna för det hälsofrämjande arbetet. Materialet kopplar även ihop det hälsofrämjande arbetet med SAM. För sjunde året i rad anordnades Hälsoveckan för samtliga medarbetare, med ett antal prova-på-aktiviter under hela veckan. Vid En dag i hälsans tecken i Kulturens hus deltog 900 medarbetare och vid Kommunjoggen deltog 510 medarbetare varav flertalet ingick i något av de 98 anmälda lagen. Framtidens arbetskraft En bra kompetensförsörjning är en förutsättning för att kommunen ska kunna nå sina tillväxtmål. Luleå kommun har en kompetensförsörjningsrapport som visar en samlad bild av den strategiska kompetensförsörjningen. Frågan måste dock hållas aktuell för att kunna parera eller möta eventuella kompetensbrister. Under året har kommunen varit representerad på ett antal mässor och event i syfte att marknadsföra yrken och Luleå kommun som arbetsgivare. Kommunen samordnar marknadsföring exempelvis hur rekryteringsannonser ska se ut och var de ska marknadsföras, deltagande vid mässor och event. Trenden i samhället är att sociala medier blir mer och mer viktigt för att marknadsföra våra jobb. På lulea.se marknadsförs möjligheter för studenter att göra exjobb eller praktik och under året har många studenter gjort praktik eller ex-jobb inom kommunen. Ett exempel på en rekryteringsannons som användes under hösten 2016 på sociala medier. 86

Medarbetarstipendium Luleå kommun vill uppmuntra och premiera engagerade och motiverade medarbetare som är stolta över sitt arbete. Medarbetarstipendiet har instiftats för att synliggöra kvaliteten och det goda arbetet som utförs i kommunens verksamheter. Stipendiet ska användas för aktiviteter i utvecklingssyfte. Mottagare av 2016 års medarbetarstipendium är Anhörigteamet inom vård och omsorg på socialförvaltningen. Lena Andersson, Ingrid Lakkala-Lampa, Monica Forsberg och Anna-Lena Hansson (fr v) tog emot medarbetarstipendiet. Stipendiekommitténs motivering: Anhörigteamet tilldelas stipendiet för sitt engagerade arbete med anhörigstöd. Anhöriga till sjuka är en viktig resurs både för den sjuke och för samhället. Genom att uppmärksamma och stödja anhöriga bidrar teamet till förståelse för deras svåra situation. De försöker åstadkomma ett mer anhörigvänligt samhälle genom att sprida betydelsen av anhörigas arbete. Luleå kommun framstår nu som en nationell förebild inom området. Anhörigteamet är ett tryggt team med stolthet för sitt uppdrag. Vi ser dem som goda ambassadörer för såväl sina yrken som för Luleå kommun som arbetsgivare. 87

Statistik Rekryteringsannonser 2012 2013 2014 2015 2016 Totalt 550 650 892 1333 1577 Antal anställda och sysselsättningsgrad exkl bolagen Antal månadsanställda den 31 2012 2013 2014 2015 2016 december tillsvidareanställda totalt 5 762 5 883 5 896 6 022 6 137 tv-anställda kvinnor 4 566 4 659 4 685 4 773 4 845 tv-anställda män 1 196 1 224 1 211 1 249 1 292 visstidsanställda totalt 561 550 664 652 733 visstidsanställda kvinnor 443 447 526 503 541 visstidsanställda män 118 103 138 149 192 Medelsysselsättningsgrad tillsvidareanställningar den 31 december 2016 (%) tillsvidareanställda totalt 97,8 98,1 98,2 98,4 98,5 tv-anställningar kvinnor 97,5 97,8 98,0 98,2 98,3 tv-anställningar män 98,8 99,0 99,2 99,2 99,3 Frisktal i Luleå kommun exkl bolagen Frisktalet avser andel medarbetare (%) som varit frånvarande p g a sjukdom mindre än 8 dagar under året 2012 2013 2014 2015 2016 Luleå kommun totalt 67,1 66,8 66,0 64,6 65,95 Kvinnor 62,61 Män 77,79 Sjukfrånvaro i Luleå kommun exkl bolagen Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid 2012 2013 2014 2015 2016 Luleå kommun totalt 5,36 5,48 6,08 6,95 7,02 Kvinnor 5,97 6,13 6,69 7,79 7,91 Män 3,29 3,26 3,99 4,07 4,05 Se även Personalstatistik Luleå kommun 2016 på lulea.se/arbete & karriär 88

Ekonomisk och finansiell analys Luleå kommun bedriver verksamhet i förvaltnings-, bolags- och stiftelseform. För att få en fullständig ekonomisk information om verksamheten upprättas en sammanställd redovisning. Koncernen Luleå kommun omfattar förutom kommunen med dess förvaltningar också aktiebolag. De största bolagen är Luleå Energi AB och Lulebo AB. Kommunkoncernens organisation och bolag framgår av organisationsschemat. Årets resultat Luleå kommun redovisade 2016 ett resultat på 143 mkr, vilket jämfört med 2015 var en försvagning med 148 mkr. Förändringen jämfört med föregående år beror till största delen på lägre realisationsvinster från försäljningar av samhällsfastigheter och vinster från försäljningar av tomträtter med 169 mkr. Årets resultat motsvarar 3,4 % av kommunens skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. Kommunens budget för 2016 byggde på ett resultat på 78 mkr, eller 1,9 % av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. Årets resultat för Luleå kommunkoncern uppgick till 569 mkr vilket är 546 mkr sämre än föregående år. Den största delen av förändringen kan hänföras till lägre realisationsvinter från försäljningar av fastigheter och tomrätter i det kommunala koncernbolaget Lulebo AB med 393 mkr samt i kommunen med 169 mkr. Resultatanalys 2016 I årets resultat för kommunen ingick en vinst från försäljning av tomträtter med 111 mkr. Kommunens resultat exklusive vinst från försäljning av tomträtter uppgick därmed till 33 mkr eller 0,8 % av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning har ökat med 194 mkr jämfört med år 2015, en ökning med 4,8 %. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 341 mkr eller 9,1 % i jämförelse med föregående år. Den stora förändringen berodde på att under 2015 sålde kommunen samhällsfastigheter och tomträtter vilket medförde stora realisationsvinster som därmed minskade verksamhetens nettokostnader med 280 mkr. Exkluderas realisationsvinster och resultat från försäljning av tomträtter blev förändringen för verksamhetens nettokostnad mellan åren en ökning med 172 mkr eller 4,6 %. Utvecklingen av nettokostnadsandelen dvs. verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, statsbidrag och utjämning visar att utvecklingen av skattenettot är större än verksamhetens nettokostnader vilket är en förutsättning för att klara flera av de för kommunen uppsatta finansiella målen och upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Redovisas en nettokostnadsandel som ligger under 100 % har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. En nettokostnadsandel på 97-98 % kan betraktas som en god ekonomisk hushållning. Sett över en längre period tidsperiod, ges kommunen bättre förutsättningar för att klara av att finansiera investeringar med en högre del av egna medel. 90

Kommunkoncernens totala omsättning uppgick till 2 554 mkr (2 808 mkr) med ett resultat efter finansiella poster på 590 mkr (1 154 mkr). Kommunkoncernens soliditet var vid årsskiftet 58 % (55 %). De totala investeringarna under året uppgick till 1 146 mkr (849 mkr). Det goda ekonomiska resultatet beror främst på fastighetsförsäljningar till Heimstaden och Rikshem från det kommunägda fastighetsbolag Lulebo AB som under 2016 bidrog med 399 mkr att jämföra med 792 mkr 2015. Avkastningen på totalt kapital uppgår till 5,3 % för 2016 i jämförelse med 10,3 % 2015. Förändringen beror delvis på resultatet mellan åren. Specifikation om koncernbolagens resultat framgår i förvaltningsberättelsen. Finansnettot Finansnettot i kommunens resultaträkning redovisar ett överskott på 36 mkr att jämföra med ett överskott 2015 på 38 mkr. Överskotten från jämförelseåren beror främst på utdelning från moderbolaget i kommunkoncernen, Luleå Kommunföretag AB, med 35 mkr. Räntekostnader för extern finansiering har i jämförelse med föregående år minskat med 2,5 mkr vilket främst beror på omläggning av ett långfristigt lån under början av 2016. I finansnettot ingår även räntekostnaden för kommunens pensionsskuld. Verksamhetens budgetavvikelse 2016 Årets resultat i jämförelse med budget visade ett överskott på 65 mkr för kommunen. Överskottet kan förklaras av nämndernas överskott på 58 mkr och ett positivt finansnetto med 25 mkr. Det möts av ökade kostnader i jämförelse med budget inom finansieringsverksamheten som visade ett underskott på 20 mkr. Detta kan främst hänvisas till att kostnaderna för kommunens pensionsåtagande överstiger budget med 24 mkr, utrangeringar av fastigheter med 8 mkr, ökade avskrivningar med 6 mkr vilket möts av högre vinster vid försäljning av tomrätter med 16 mkr än budgeterat. Mer detaljerad specifikation framgår av driftredovisningen i förvaltningsberättelsen. (länk) I Luleå Energikoncernen blev resultatet i elhandelsverksamheten bättre än budgeterat, i huvudsak beroende på lägre inköpspriser på el. I moderbolagets övriga verksamheter blev resultatet något bättre än förväntat. Totalt blev resultatet i moderbolaget 5,8 mkr högre än budget. Ovädret i början juni medförde stora kostnader för Luleå Energi Elnät AB, samtidigt som ökade intäkter från nyanslutningar har påverkat resultatet positivt. Totalt blev utfallet 3,0 mkr lägre än budgeterat. I koncernens övriga bolag Bioenergi AB, Lunet AB (samägt med Lulebo AB 50 %) och Lulekraft AB (samägt med SSAB EMEA AB 50 %) har det bara varit mindre avvikelser gentemot budget. För intressebolaget Kalix Vindkraft AB (ägt till cirka 29 %) har de fortsatt låga priserna på el och elcertifikat påverkat bolaget negativt. Årets resultat hamnade under förväntningarna och bolagets värde har i bokslutet skrivits ned med 4,2 mkr. Luleå Energi-koncernens resultat för helåret 2016 blev 117,8 mkr, vilket är 3,3 mkr högre än budgeterat. För Lulebo AB har arbetet med omställningen av organisationen fortsatt under 2016. Fullmäktige beslutade i juni 2015 om ett nytt ägardirektiv för bolaget, innebärande att Lulebo ska minska sin marknadsandel av hyresrätter i Luleå från drygt 70 % till mellan 45-55 % och bygga 1 000 lägenheter fram till år 2023. Lulebo sålde 22 fastigheter, innehållande cirka 1 600 lägenheter, 2015 och 2016 sålde bolaget 34 fastigheter, med cirka 1 400 lägenheter. Den 31 december 2016 uppgår marknadsandelen till ungefär 50 %. Enligt beslut i fullmäktige i 91

augusti 2016 ska Lulebo fram till 1 juli 2017 ta ett delansvar för kommunens bosättningsuppdrag för personer som beviljats permanent uppehållstillstånd genom att upplåta de bostäder som behövs, upp till 25 % av bolagets lägenhetsomsättning. Årets underhållskostnader uppgår till 94 mkr (104 mkr). Årets investeringar uppgår till 450 mkr (300 mkr). Av Lulebos investeringar utgör ungefär 100 mkr köp av mark som tidigare varit tomträtter. Årets resultat efter finansiella poster uppgår till 454 mkr (814 mkr). I årets resultat ingår ett nettoresultat av försäljning av fastigheter till Heimstaden och Rikshem m fl på cirka 399 mkr (792 mkr). Investeringar och likviditet Luleå kommuns samlade nettoinvesteringsvolym under 2016 uppgick till 535 mkr vilket är en ökning mot föregående år med 140 mkr men är 355 mkr lägre i jämförelse mot budget. I begreppet nettoinvesteringar menas nettot mellan investeringar, investeringsinkomster och försäljningsinkomster. Kommunen har under ett antal år tillbaka legat på en hög nettoinvesteringsnivå i förhållande till skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. Det har medfört att, med undantag för 2015 som innehöll stora försäljningsinkomster, det finansiella målet om nettoinvesteringars andel ej bör överstiga 10 % av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning inte har uppnåtts. För att långsiktigt kunna upprätthålla en god självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar bör nettoinvesteringarnas andel inte överstiga 10 % såsom det långsiktiga finansiella målet är uppsatt. Kassalikviditeten och soliditeten har påverkats negativt under en 5 års period med undantag för det år som under perioden innehåller större försäljningsinkomster. Sett på en längre tidsperiod där nettoinvesteringsandelen ligger på höga nivåer >10 % och nettokostnadsandelen ligger runt 100 % kommer inte investeringarna kunna finansieras med skatteintäkter och investeringsinkomster fullt ut. Det ger en försvagning av kommunens finansiella handlingsberedskap inför framtiden. Nettoinvesteringarna inom kommunkoncernen uppgick under året till 1 146 mkr (849 mkr), 297 mkr högre än föregående år. Kommunen står för merparten av nyinvesteringarna men även Lulebo AB och Luleå Energikoncernen står för betydande investeringar. Mer detaljerad specifikation av kommunens investeringar framgår av investeringsredovisningen i förvaltningsberättelsen. Kommunkoncernen kommer att ha fortsatt hög investeringsnivå de kommande åren. Den främsta anledningen till ökningen är de investeringsbehov som uppstår för att öka bostadsbyggandet och därmed stimulera befolkningstillväxten. Inom kommunkoncernen används ett koncernvalutakontosystem vilket innebär att kommunen eller bolagen kan ta del av kommunkoncernens samlade likviditet vid behov. Under 2016 har bolagen visat en bra likviditet och bidrar därmed till koncernvalutakontosystemet. Till koncernvalutakontosystemet är det kopplat en checkkredit som kan nyttjas vid en kortsiktig likviditetsbrist för kommunkoncernen. 92

Resultat jämförelse med tidigare år (mkr) 2012 2013 2014 2015 2016 Kommunen 91 85 25 291 143 Kommunkoncern 218 166 118 1 115 569 Nettoinvesteringar (mkr) 2012 2013 2014 2015 2016 Kommun 621 637 494 395 535 Kommunkoncern 864 1 056 1 014 849 1 142 Kommunen 2012 2013 2014 2015 2016 Utveckling av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 2,3 4,2 2,5 2,9 4,8 Utveckling av verksamhetens netto-kostnader 3,6 3,3 4,8-3,1 9,1 Nettokostnadsandel Verksamhetens nettokostnader/ (skatteintäkter + statsbidrag+utjämning) 98,2 97,3 99,5 93,7 97,5 Årsresultatets andel av skatter, statsbidrag och utjämning (mål 2 %) 2,5 2,2 0,6 7,2 3,4 Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning (mål 10 %) 17,0 16,7 12,7 9,8 12,7 Kommunal skattesats (mål: oförändrad) 22,50 22,50 22,50 22,50 22,50 Soliditet enligt balans-räkningen (mål: oförändrad) 68 66 67 69 68 Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser 31 29 33 37 39 Kommunkoncernens soliditet enligt balansräkningen 50 50 49 55 58 93

Mål för god ekonomisk hushållning Luleå kommuns Policy för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv är utformad för att svara upp mot kommunallagens krav på riktlinjer om god ekonomisk hushållning. Avstämningen av god ekonomisk hushållning görs av kommunfullmäktige i samband med behandlingen av strategisk plan och budget, delårsrapport och årsredovisning. För att nå en god ekonomisk hushållning har kommunen definierat långsiktiga finansiella mål och riktlinjer, finansiella mål för budgetåret samt mål och riktlinjer för verksamheten. Finansiella mål för budgetåret formuleras inom ramen för Luleå kommuns årliga budgetprocess. I kommunfullmäktiges policy för god ekonomisk hushållning har följande långsiktiga finansiella mål fastställts. En balanserad budget och flerårsplan utan skattehöjning. Utfallet för 2016 är att målet har uppnåtts för en flerårsplan utan skattehöjning. Dock uppnås målet inte för en balanserad budget för flerårsplanen 2017-2019. Årsresultatets andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till minst 2 %. Utfallet för 2016 visar att målet har uppnåtts genom att årsresultatets andel uppgick till 3,4 % (7,2 %). Prognosen under planeringsperioden 2017-2019 är 0,4, 0,9 och 0,1 %. Den långsiktiga målsättningen uppnås under 2016 men inte under resterande del av planperioden. Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag bör ej överstiga 10 %. Utfallet för 2016 visade att andelen uppgick till 12,7 % (9,8 %) och målet har därmed inte uppnåtts under året. De planerade investeringarna för åren 2017-2019 uppgår totalt till 2 492 mkr. Den genomsnittliga investeringsnivån under planeringsperioden ligger därmed på 19 % av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning vilket är 9 % högre än uppställt mål. Den långsiktiga målsättningen uppnås därför inte under planperioden. Soliditeten ska vara oförändrad. Nettoinvesteringarna kan inte helt finansieras med egna medel därför påverkas soliditeten negativt och har under 2016 minskat med 1,4 procentenheter mot föregående år. Under planeringsperioden 2017-2019 beräknas soliditeten minska ytterligare eftersom investeringsnivån fortsatt kommer vara hög och nettokostnadsandelen beräknas ligga över 100 % vilket medför att investeringarna kommer att finansieras med externa lån och att målet kring en oförändrad soliditet inte därför kommer att kunna uppnås. 94

Kommunstyrelsen har i styrkortet formulerat följande finansiella målområde för 2016 som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Mål för att bedriva verksamheten inom angivet kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag). Målet får anses uppnått då kommunens resultat blev 143 mkr och nämndernas överskott mot budget uppgick till 58 mkr samt att bolagskoncernens resultat uppgick till 569 mkr. Balanskravsutredning med resultatutjämningsreserv (RUR) Det lagstadgade balanskravet är en resultatmässig miniminivå som innebär att årets totala intäkter måste vara högre än de totala kostnaderna. Om ett underskott uppstår efter balanskravsutredning så måste detta kompenseras med överskott inom en treårsperiod. Vid beräkning av balanskravsresultatet ska vissa resultatposter inte tas med, exempelvis realisationsvinster på anläggningstillgångar. Enligt Luleå kommuns riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv får den del av årets resultat som efter balanskravsjusteringar, överstiger 1 % av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning avsättas till en resultatutjämningsreserv. Om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, får det resultat som överstiger 2 % avsättas. Medel från RUR kan användas om två kriterier är uppfyllda: Förändringen av årets underliggande skatte-underlag i riket understiger den genomsnittliga utvecklingen de senaste 10 åren (enligt Sveriges kommuner och landstings beräkningar) Balanskravsresultatet är negativt. Medel från RUR får i så fall användas för att nå upp till ett nollresultat. Årets resultat 143 mkr samtliga realisationsvinster - 0 mkr Årets resultat efter balanskravsjusteringar 143 mkr medel till resultatutjämningsreserv -101 mkr Årets balanskravsresultat 42 mkr 95

Kommunens resultat enligt avstämning mot balanskravet uppgick för 2016 till 143 mkr och uppfyllde således kommunlagens balanskrav med god marginal. Klassificeringen av försäljning av tomträtter redovisas som försäljning av omsättningstillgång och ingår därför ej i avdraget för realisationsvinster. Kommunen har reserverat totalt 297,5 mkr till denna reserv vid tidigare år. Känslighetsanalys resultateffekt Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer. Några exempel som påvisar detta är: Utdebitering (skatteintäkt), förändring med 1 krona +/- 160 mkr Befolkningsförändring med 100 personer +/- 5 mkr Löneökning med 1 % - 28 mkr Ökad upplåning med 100 mkr - 1 mkr Soliditet och skulder Soliditet beskriver hur stor andel av de totala tillgångarna som är finansierade med egna medel. Kommunens soliditet uppgår i bokslutet till 67,9 % vilket är en minskning med 1,4 procentenheter jämfört med föregående år. Minskningen beror till stor del på en hög investeringsnivå som överstiger självfinansieringsgraden och finansieras därför av externa medel. Under planeringsperioden 2017-2019 beräknas soliditeten minska ytterligare eftersom investeringsnivån fortsatt kommer vara hög och nettokostnadsandelen beräknas ligga över 100 % vilket medför att investeringarna kommer att finansieras med ytterligare externa lån. Kommunkoncernens soliditet uppgår till 58 % vilket är en ökning med 3 procentenheter (6 procentenheter) jämfört med föregående år. Den positiva förändringen för kommunkoncernen beror delvis på att investeringar som gjorts i koncernbolagen finansierats av egna medel samt stora försäljningsinkomster i Lulebo AB. Kommunens totala skulder och avsättningar uppgår vid årsskiftet till 2 098 mkr (1 901 mkr) varav 258 mkr (238 mkr) avser pensionsåtagandet inkl. löneskatt. Kommunens totala skulder och avsättningar har ökat med 197 mkr jämfört med föregående år. 2012 2013 2014 2015 2016 Skulder och avsättningar 1 720 1 960 2 005 1 901 2 098 96

Pensionsförpliktelser År 1998 avsattes 150 mkr av kommunens likvida medel till en långsiktig extern kapitalförvaltning för att möta framtida pensionsutbetalningar. Vid årsskiftet var medlen i sin helhet 333 mkr (326 mkr) återlånade för att minska kommunens upplåningsbehov. Pensionsförpliktelserna redovisas sedan 1998 enligt den lagstadgade blandmodellen där pensioner intjänade före 1998 inte skuldförs utan redovisas som ansvarsförbindelse. Denna ansvarsförbindelse uppgår till 1 526 mkr (1 594 mkr), vilket var en minskning med 68 mkr (61mkr) jämfört med 2015. Löneskatten (ansvarsförbindelse) minskade med 17 mkr (14 mkr) och uppgår till 370 mkr (387 mkr). Pensionsförpliktelserna har beräknats av Kommunernas Pensionsanstalt, KPA. I kommunens balansräkning uppgår pensionsavsättning till 252 mkr (232 mkr) och en mindre del av pensionsförpliktelsen tryggas årligen genom försäkring. Kommunens samlade redovisning av pensionsmedelsförvaltningen framgår i nedanstående tabell (mkr): 2015 2016 Pensionsförpliktelser i balansräkningen inkl. löneskatt 232 252 Pensionsförpliktelser som ansvarsförbindelse inkl. löneskatt 1 981 1 896 Summa pensionsförpliktelser 2 213 2 148 Ej finansierade pensionsförpliktelser 2 213 2 148 97

Avslutande kommentar Årets resultat för kommunen innebar att kommunens ekonomiska marginaler stärktes under året. Dock ska man ha i beaktande att resultatet innefattar vinster från försäljningar av fastigheter och tomträtter med 111 mkr (280 mkr). Exkluderas dessa poster lever inte kommunens resultatnivå upp till målet för god ekonomisk hushållning på 2 %, vilket innebär en risk längre fram i tiden för de år kommunen inte väljer att sälja ut tillgångar. Relativt låga resultat innebär också att kommunen minskar sina möjligheter att nå soliditetsmålet. De närmsta åren förväntas bli finansiellt tuffa för Luleå kommun, eftersom kommunen liksom många andra kommuner står inför utmaningar som stora investeringsbehov och stegrande behov hänförliga till positiva befolkningsförändringar. Detta innebär att kostnaderna för kommunala tjänster kommer att öka betydligt snabbare än tidigare. En utmaning är hur mycket av investeringarna som ska finansieras via skatteintäkter respektive externa lån. Detta kan i sin tur få konsekvenser och påverka utrymmet för att finansiera kommunens löpande drift i form av löner, lokaler m.m. För att klara av att uppfylla kommunens mål för god ekonomisk hushållning har kommunen för nästkommande budgetår och planperiod föreslagit en rad åtgärder för att se över nettoinvesteringar och nettokostnadsandelen för att komma i en mer långsiktig balans för god ekonomisk hushållning men samtidigt tillmötesgå de utmaningar kommunen står inför. 98

Driftsredovisning (mkr) Nämnd/förvaltning Utfall, netto 2016 Budget netto 2016 Avvikelse mot budget 2016 Utfall, netto 2015 KS/Kommunledningsförvaltning -186-209 23-183 KS/Arbetsmarknadsförvaltning -98-99 1-96 KS/Räddningsnämnd -53-53 0-52 KS/Kollektivtrafik -90-93 3-84 Barn- och utbildningsnämnd -1 686-1 702 16-1 638 Fritidsnämnd -197-198 1-194 Kulturnämnd -106-111 5-101 Miljö och byggnämnd -22-22 0-21 Socialnämnd -1 561-1 562 0-1 525 Stadsbyggnadsnämnden -229-238 9-228 Övriga nämnder -7-7 0-2 Delsumma nämndernas utfall -4 236-4 294 58-4 125 Finansförvaltning exkl skatter statsbidrag, utjämning och finansiella poster: 134 153-19 364 varav: Pensioner, löneskuld, arbetsgivaravg -992-941 -51-899 Kommunstyrelsens anslag för EU-projekt 0 0 0 0 Kommunfullmäktiges medel för oförutsedda behov 0-2 2 0 Kommunstyrelsens medel för oförutsedda behov 0 0 0 0 Medel för strategiska utvecklingsinsatser 0-7 7 0 Realisationsvinster/-förluster m.m. -8 0-8 145 Resultat försäljning omsättningstillgångar 111 95 16 135 Internt återförda kostnader 1 334 1 312 22 1 292 Avskrivningar -311-304 -6-309 Verksamhetens nettokostnader -4 102-4 141 39-3 761 Skatter 3 773 3 782-9 3 587 Statsbidrag och utjämning 436 425 10 427 Finansiella intäkter 43 41 2 49 Finansiella kostnader -7-30 23-11 ÅRETS RESULTAT 143 78 65 291 99

Investeringsredovisning (mkr) NÄMND/FÖRVALTNING Redovisning 2016 Rev. budget 2016 Avvik. mot rev. bu 2016 Budget 2016 i strat. plan Verksamhetsinvesteringar KS/Kommunledningsförvaltning 25,1 6,2-18,9 6,2 KS/Arbetsmarknadsförvaltning 0,6 1,7 1,1 1,4 KS/Räddningsnämnd/Räddningstjänst 2,0 12,3 10,3 0,7 Barn-och utbildningsnämnd 8,5 27,5 19,0 27,5 Fritidsnämnd 2,8 26,8 24,0 10,0 Kulturnämnd 1,7 1,9 0,2 1,6 Miljö- och byggnämnd 0,2 0,8 0,6 0,0 Socialnämnd 8,4 14,2 5,8 9,0 Investeringar i fastigheter och teknisk infrastruktur Stadsbyggnadsnämnden 431,2 687,4 256,2 530,7 varav: - Friköp bostadshus och industritomter -118,9-120,4-1,5 - Utbildnings- och förvaltningslokaler 48,9 96,8 47,9 - Omsorg, kultur och fritidslokaler 50,2 104,9 54,7 - Gator och vägar 50,2 59,9 9,7 - Parker 20,0 19,1-0,9 - VA 171,2 256,7 85,5 - Övrigt tekniska förvaltningen 24,7 35,0 10,3 - Lokaler för sysselsättning och invandrarservice 0,1 4,0 3,9 - Barn- och utbildningslokaler 139,1 136,2-2,9 - Idrotts-och fritidsanläggningar 0,0 27,8 27,8 - Kultur- och bibiliotek 0,0 0,0 0,0 - Omsorgslokaler 45,7 67,4 21,7 Exploateringsverksamhet 54,2 142,4 88,2 140,2 varav: - Arbetsplatsområden 3,0 52,3 49,3 - Bostadsområden 51,2 90,1 38,9 Summa nettoinvestering 534,7 921,2 386,5 727,3 100

Jämförelse med andra kommuner Kommunens kvalitet i korthet är ett verktyg för att ta fram information som ger förtroendevalda en god kunskap om kommunens kvalitet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse med andra. Det ingår även som utvärderingsunderlag i utnämningen Sveriges Kvalitetskommun. Redovisningen består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Det ingår cirka 250 kommuner i mätningen som pågått i tio år. Din kommuns tillgänglighet Trygghetsaspekter i din kommun Din delaktighet och kommunens information Din kommuns effektivitet Din kommun som samhällsutvecklare 101

Frågor - Din kommuns tillgänglighet Bäst Medel Luleå Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket, simhallen och återvinningsstationen öppet utöver tiden 08 17 på vardagar? Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskole-verksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? 100 86 83 90 52 56 90 78 85 131 53 80 100 64 80 0 28 4 5 58-1 17 25 102

Frågor - Din delaktighet och kommunens information Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? Bäst Medel Luleå 96 76 78 93 56 61 56 40 39 103

Frågor - Din kommuns effektivitet Bäst Medel Luleå Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? 101 137 156 Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen? 97 78 90 Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet 98 71 80 99 86 91 Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 96 75 73 Kostnad per betygspoäng 261 382 357 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen 89 71 75 Kostnad per elev i ett gymnasieprogram 90 123 116 Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? 476 818 851 Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning 97 83 80 82 272 244 100 91 83 100 77 86 104

Frågor - Din kommun som samhällsutvecklare Bäst Medel Luleå Andelen förvärvsarbetare 88 79 79 i kommunen Hur stor andel av befolkningen får försörjningsstöd? 0,9 4,3 3,0 Hur många nya företag har startats per 1 000 invånare i kommunen? Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om kommunens service för företagen? Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens 12,1 5,4 6,5 84 69-5,2 11,7 9,4 invånare? Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antal bilar? 66 39 52 79 33 28 Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? 63 26 32 Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på? 79 60 65 105

Verksamhetsöversikt 106

Nämnder 107

Kommunledningsförvaltningen Uppdrag Kommunledningsförvaltningen är en strategisk och operativ resurs för kommunstyrelsens mål och ambitioner. Förvaltningens olika kontor har till uppgift att förtydliga kommunstyrelsens mål och vara pådrivande och stödjande samt rådgivande för förvaltningar och bolag i deras strategiska arbete. Förvaltningen har även i uppgift att följa upp organisationens arbete för kommunstyrelsens mål. Ekonomikontoret ansvarar, på kommunstyrelsens uppdrag, för samordning och utveckling av processer som säkerställer en god ekonomi enligt kommunens vision. I uppgiften ingår att lämna förvaltningar och bolag service och konsultativt stöd inom budget-, redovisningsoch inköpsområdet. Kontoret har via inköpsavdelningen ett koncernövergripande samordnat ansvar för kommunens inköpsprocess i enlighet med policy och riktlinjer. Kontorets ansvarar även för samordning av kommunens övergripande kvalitetsarbete och den strategiska styrprocessen. IT-kontoret ansvarar för att Luleå kommuns IT-strategi förverkligas. IT-strategin styr kommunens dagliga och strategiska arbete inom IT. Arbetet bedrivs i huvudsak genom att stimulera, stödja och medverka till förvaltningarnas utveckling så att dessa kan nyttja IT som en strategisk resurs i allt högre grad. Kontoret ansvarar även för åtgärder och aktiviteter inom IT-området som leder till helhetssyn och samordning, tillgänglig och driftsäker ITmiljö, kostnadseffektiva lösningar, ökad service till medborgare och medarbetare samt hög informationssäkerhet. IT-kontoret ansvarar också för samordningen av den gemensamma e- nämnden, vars uppdrag är att driva utvecklingsfrågor inom e-förvaltning och som f n består av 13 kommuner i Norrbotten. Kansliet är kommunstyrelsens resurs för att hantera den politiska beslutsprocessen och ansvarar för hela ärendekedjan i kommunstyrelse, inklusive utskott och kommunfullmäktige. Kontoret har en styrande och en stödjande funktion gentemot övriga förvaltningars hantering av den politiska beslutsprocessen. Kontoret ska ge stöd internt till övriga förvaltningar i juridiska frågor. Kansliet ansvarar också för att vårda och tillgängliggöra arkivhandlingar och bildsamlingar. Kansliet administrerar de allmänna valen samt borgerliga vigslar och begravningar. Konsumentvägledningen erbjuder stöd och rådgivning inom området. Överförmyndarexpeditionen hanterar ställföreträdarskap för de som har behov av god man/förvaltare och tillhandahåller även budget- och skuldrådgivning. Kommunikationskontoret ansvarar för att utveckla Luleå kommuns kommunikation och marknadsföring. Kontoret stöttar förvaltningarna, producerar kommun-övergripande informationsmaterial, ger mediestöd till politik och kommunledning samt ansvarar för att administrera och utveckla kommunens digitala kanaler och tjänster. Kontoret ansvarar vidare för internservice och tryckeri, central kundtjänst samt medborgarkontoret i Råneå. Personalkontoret ansvarar för Luleå kommuns personalpolitik och har det samlade arbetsgivaransvaret. Arbetet sker via samordning och utveckling av övergripande HRprocesser i enlighet med antagen HR-strategi. Kontoret erbjuder service och stöd via sina specialistkompetenser. Kontoret skapar förutsättningar för ett gott medarbetarskap och ett gott ledarskap i Luleå kommun, i syfte att skapa kundnytta för verksamheterna. Samhällsutvecklingskontoret koordinerar arbetet för en hållbar samhällsutveckling i Luleå. Kontoret stödjer, driver på och följer upp kommunens arbete för att nå Vision Luleå 2050. På 108

Kommunledningsförvaltningen kontoret finns en samlad kompetens i frågor som rör socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar samhällsutveckling. Kontoret har ett strategiskt ansvar för att i olika sammanhang betona helhetssyn, systemtänkande och långsiktighet. Våra uppdrag kan handla om ämnen som jämlikhet, demokrati, energi, klimat, biologisk mångfald, infrastrukturer och markanvändning. Vi analyserar förslag till förändring, identifierar behov av förbättring, söker resiliens och verkar som kunskapsstöd. Detta som del i det koncerngemensamma arbetet med att genomföra sex program för att nå Vision Luleå 2050, vår översiktsplan. Tillväxtkontoret ska stödja, driva och strategiskt verka för tillväxt inom näringslivet, stärka det internationella samarbetet, marknadsföra Luleå och verka för tillväxt på landsbygden. Kontoret samordnar det internationella arbetet och EU-frågor. Viktiga samarbetspartners är Luleå tekniska universitet, Luleå Näringsliv AB och Visit Luleå AB. Avgörande för Luleås tillväxt är samarbetet med Luleåregionen, länet, Bottenviksbågen, Kina och Austin. Året som gått Kommunledningsförvaltningen har under året både förberett och genomfört organisationsförändringar. Dels har en ny befattning som förvaltningschef införts, dels har beslut fattats om att förvaltningen från 2017 består av sex kontor (samhällsutvecklingskontoret och tillväxtkontoret ingår i Kvalitet- och samhällsutveckling samtidigt som inköpskontoret bildas från den tidigare inköpsavdelningen). Peter Kieri som var förvaltningschef slutade i december och ersattes av Jan Öström med tillikauppdrag som ekonomichef. Förvaltningen har under året fått i uppdrag att driva ett antal projekt med avseende på tidigare utredning om administrativ samordning. Projekten kommer att pågå till 2018. Inom Luleå kommunkoncern arbetar förvaltningen för att skapa ytterligare samarbete mellan nämnderna och med bolagen. Vad gäller förvaltningens uppdrag att svara för övergripande samordning, planering och uppföljning samt råd- och stödgivning har respektive kontor bidragit, utifrån sina ansvarsområden, bland annat genom det som anges nedan: Ekonomikontoret: har under året genomgått en betydande förändringsprocess och arbetat med förbättringar och förändringar av flera större processer. Kontoret har under året också delats i två kontor, dels ekonomifrågorna som ligger kvar i ekonomikontoret och inköpsfrågorna som hänförts till ett nybildat inköpskontor vilket inneburit påfrestningar och internt översynsarbete. Budgetprocessen har under året omarbetats och kontoret har förändrat arbetsinnehållet och arbetsfördelningen för ett flertal medarbetare. Årsredovisningen har också omarbetats och gjorts mer tillgänglig digitalt. Ett flertal förbättringar har gjorts i upplägget med ekonomissystemet vilket gett ett effektivare arbetssätt. Kontoret har pga att personal har slutat också haft en arbetsmässigt ansträngande höst. IT-kontoret: verksamheten har präglats av omfattande utvecklingsinsatser inom en mängd olika områden. Införande av nytt lagringssystem, backupfunktion, påbörjad implementation av ny utskriftslösning, planering av Digitaliseringsprojektet samt utrullning av 1500 nya skoldatorer för att nämna några enskilda aktiviteter. Det pågående arbetet med att införa ramverket ITIL och dess arbetsprocesser för att vidareutveckla servicen och tjänsteleveranserna från IT-kontoret har fortsatt med hög intensitet. Parallellt med allt detta har den dagliga driften av kommunens alla IT-system samt telefonilösningar upprätthållits och utvecklats. Service och support till alla användare har getts med högt kundfokus; 13 631 ärenden har behandlats och 26 336 samtal har inkommit till supporten under 2016. 109

Kommunledningsförvaltningen Kansliet: införande av ärendehanteringssystemet Evolution har avslutats. Drift, support och utbildning i systemet bedrivs i ordinarie linjeverksamhet. Kansliet har genomfört utbildningsinsatser för förvaltningens personal om kommunallagen, offentlighet och sekretess samt förvaltningslagen. Kansliet driver 3 förvaltningsövergripande utvecklingsprojekt; förstudie till dokumenthantering, e-arkiv och delprojektet nämndadministration inom ramen för projektet administrativa stödprocesser. Under 2016 ökade behovet av gode män dramatiskt i samband med ett stort antal ensamkommande flyktingbarn. Trots detta lyckades behovet tillgodoses, främst genom informationsinsatser och att många visat intresse för uppdragen. Kommunikationskontoret: kontoret har deltagit i arbetet kring administrativ översyn och kundtjänst, samt ansvarat för delprojektet samlad kundtjänst. Kontoret har även genomfört en omfattande verksamhetsanalys av kommunens behov av telefoni och tillhörande tjänster, inför en större upphandling som genomförts under året och som avslutas i början av 2017. En verksamhetsanalys av såväl intranät som extern webbplats har påbörjats. Under 2017 kommer båda webbplatserna att byggas om och anpassas utifrån de synpunkter som kommer fram. Ett annat starkt fokusområde har legat på kommunens inriktning mot 10 000 nya Luleåbor, bland annat via kommunens arrangemang i Almedalen. Närmare nio av tio Luleåbor idag känner till ambitionen att Luleå ska växa med 10 000 invånare och ungefär 65 procent anser att tillväxten är positiv för kommunen. Under året har Kommunikationskontoret producerat närmare 100 trycksaker, exempelvis sex nummer av tidningen Vårt Luleå. För att möta förvaltningarnas behov av ökat strategiskt stöd i kommunikationsfrågor, har detta varit ett fokusområde i det kommunikatörsnätverk som kontoret ansvarar för. Personalkontoret: har tagit fram en ny HR-strategi för kommunen och en personalpolicy för hela koncernen och samtidigt kunnat reducera antalet styrande dokument. I samverkan med förvaltningar och de fackliga organisationerna har en revidering och förtydligande gjorts av det partsforum där kommunen hanterar kraven utifrån medbestämmande- och arbetsmiljölagen. Personalsystemet är centralt för många andra system i kommunen och en modernare plattform har införts med registrerings- och läsfunktioner för mobil. Inom lönebildningsområdet har en ny modell för central lönesättning och en lönestrategi tagits fram. Kompetensförsörjningen blir allt svårare i allt fler yrkesgruppen nya vägar prövas för att nå presumtiva medarbetare. Aktivt arbete med sociala medier är framgångsrika exempel. Under året har vi utvecklat samarbetet med femkantens kommuner kring rekryterings- och marknadsföringsinsatser. En upphandlad förmånsportal är också en del i attraktionsarbetet. En överklagan har dock fördröjt arbetet avsevärt. Sjukfrånvaron ökar i kommunen och inslaget av psykisk ohälsa inte minst. Genom ett avtal med Försäkringskassan skapas möjligheter att kartlägga utifrån diagnos och arbetsplatser. Nya arbetsmiljöbestämmelser gällande organisatorisk och social arbetsmiljö har inneburit att arbetsmiljöarbetet har setts över. 110

Kommunledningsförvaltningen Samhällsutvecklingskontoret: har tagit fram och förankrat en aktualitetsförklaring och revidering av översiktsplanen. Arbetet med utvecklingsplaner har resulterat i ett material för Råneå, Hertsön/Lerbäcken och Luleå centrum som är färdigt för politisk förankring och myndighetssamråd. Arbetet kring bostadsförsörjning för nya luleåbor har fått en utvecklad struktur och kontoret deltar i arbetet. Markanvisningen för första etappen av Kronandalen har getts stöd och programsäkrats. Naturvårdsprojektet Guldkant och arbete med borgmästaravtal för ett mer ambitiöst klimatarbete än EU:s mål har fortsatt drivits. Arbetet med social utveckling har under året resulterat i ett utvecklat kommungemensamt arbetet kring samverkan för barn och unga. Förändringsarbete i syfte att tydliggöra roller och ansvar har påbörjats rörande tillgänglighetsfrågorna. Den gemensamma strukturen för jämställdhetsintegrering har vidareutvecklats främst genom flertalet utbildningar. Tillväxtkontoret: har fortsatt att utveckla det internationella samarbetet genom att delta i internationella organisationer, relationer med vänorter och partnerstäder, mottagande av inkommande delegationer, samordnande av utgående delegationer samt internationella projekt. Kontoret har arbetat med strategisk näringslivsutveckling genom strategiarbete samt medverkat i framtagande, finansiering och styrning av utvecklingsorganisationer och utvecklingsprojekt. I arbetet med marknadsföring av platsen har kontoret under året tillsammans med externa nyckelaktörer arbetat fram underlag till reviderad varumärkesstrategi, kontoret har fortsatt marknadsföringsarbetet med kampanjen Original Luleå Story. Kontoret har deltagit i arbetet med utvecklingsplaner samt fortsatt arbetat med att stödja förvaltningarnas arbete med EU-finansiering genom att anställa en EU-strateg. Resultaträkning, tkr Investeringsredovisning, tkr Antal månadsanställda per 31 december Verksamhetens intäkter 96 734 Tillsvidareanställda 169 Verksamhetens kostnader -362 350 Nettoinvestering 25 064 Visstidsanställda 17 Kapitalkostnader -14 932 Nettokostnader -280 548 Kommunbidrag 306 483 Årsbudget 6 200 Resultat 25 936 Avvikelse -18 864 111

Kommunledningsförvaltningen KS Målområden Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Nämnd-/Bolagsmål Genomföra aktiviteter utifrån genomförd programmålanalys Fler ska välja Luleå som bostadsort Modell för medborgardialoger är beslutad och implementerad Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Sammanhållet förslag för genomförande av samlad kundtjänst gentemot medborgarna Omhänderta utpekade förbättringsområden utifrån Kommunkompassen Enhetlig modell för systematiskt kvalitetsarbete Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Utfärda och följa upp servicedeklarationer Kundmätning kontorsvis ska analyseras och vid behov leda till åtgärder Öka antalet externa och interna e-tjänster Genomföra aktiviteter utifrån KLF:s handlingsplan för jämställdhetsintegrering Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Chefer upplever att de har rätt förutsättningar att utöva sitt ledarskap. Gott hälsoläge ska prägla arbetsplatsen Handlingsplan utifrån medarbetarenkät Resultat > 0 Vidta åtgärder utifrån genomförd inköpsanalys Utvecklad administrativ samordning inom KLF 112

Arbetsmarknadsförvaltningen Uppdrag Arbetsmarknadsförvaltningens ansvarsområde omfattar arbetsmarknadspolitiska insatser samt integrations - och vuxenutbildningsfrågor. Genom samordning av förvaltningens resurser är målet att kombinera individens personliga utveckling med arbetsmarknadens behov och förväntningar. I förvaltningens uppdrag ingår att arbeta för en väl tillgodosedd kompetensförsörjning i regionen genom exempelvis flyktingmottagning och mottagande av ensamkommande barn, behovsanpassade utbildningar och coachning mot arbetslivet. Arbetsmarknadsförvaltningen bedriver olika verksamheter och projekt som bidrar till att inkludera människor i samhället och arbetslivet och en förutsättning för detta är god samverkan med andra aktörer. Året som gått Utökningen inom flyktingområdet samt aviserade förändringar från regeringen har haft en stor inverkan på förvaltningens verksamhet under året. I början av 2016 togs alla ensamkommande barn hem till kommunen, vilket ger goda förutsättningar att ställa om verksamheten utifrån sänkta ersättningsnivåer under 2017. Arbetet med att bli sverigeledande inom integration har påbörjats. En styrgrupp har bildats med uppdrag att samordna bosättningsuppdraget. Alla till Luleå kommun anvisade flyktingar har kunnat tas emot. För att tillvarata och bygga vidare på utrikesföddas kompetenser har förvaltningen arbetat med att utveckla samverkansformer med arbetslivet för att öka etableringen på arbetsmarknaden. Ali projektet är en särskild satsning för att stödja ensamkommande ungdomar in på arbetsmarknaden. Projektet BaZar som riktar sig till utrikesfödda kvinnor som står mycket långt från arbetsmarknaden har påbörjats. Vuxenutbildningen har under hösten startat en yrkesutbildning med språkstöd inom bygg och anläggning och socialt företagande för kortutbildade kvinnor och svenska för företagare har påbörjats under året. Utvecklingen av jobbprocessen fortsätter för att fler personer som får en arbetsmarknadsinriktad insats ska gå till jobb eller studier. En särskild satsning på försörjningsstödstagare har påbörjats för att bryta utanförskapet och förbättra möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden. KS-Arbetsmarknadsförvaltningen har i samarbete med Arbetsförmedlingen startat projektet Jobbsteget för att under två år anställa ca 100 arbetslösa i kommunens olika verksamheter. Satsningen ska skapa ingångsjobb för målgruppen. Vuxenutbildningens arbete har fokuserat på tillgänglighet och möjliggörande för personer som av olika anledningar har svårt att komma in på arbetsmarknaden och därför behöver studera. Tillgänglig information för målgruppen kortutbildade och uppsökande verksamhet riktad till personer med rätt att studera inom Särskild utbildning för vuxna har genomförts. Utbildningskontrakt har införts i samverkan med Arbetsförmedlingen och är en insats riktad mot personer som inte fullgjort gymnasiet. Nya former för uppsökande verksamhet mot unga har utvecklats. Under året har ett 60 tal personer haft utbildningskontrakt i kommunen. Ny kvalitetsorganisation är framtagen. Under året har övergripande nyckeltal tagits fram och utveckling av ytterligare mätetal för utvalda delar i de olika huvudprocesserna har påbörjats. Även utveckling av befintliga och framtagande av nya brukarundersökningar har genomförts. KS- Arbetsmarknadsförvaltning har under året ökat antalet anställda med ca 50 personer till följd av utökningen av flyktingverksamheten. Insatser har gjorts för att stärka chefers förutsättningar inom området. 113

Arbetsmarknadsförvaltningen Ytterligare omställning av flyktingverksamheten kommer att ske under 2017 och insatser för att stärka ledarskapet och förbättra sjuktalen kommer att vara betydelsefulla. KS- Arbetsmarknadsförvaltningens redovisar för året ett överskott på 1005 tkr. Resultaträkning, tkr Investeringsredovisning, tkr Antal månadsanställda per 31 december Verksamhetens intäkter 201 383 Tillsvidareanställda 221 Verksamhetens kostnader -299 159 Nettoinvestering 621 Visstidsanställda 56 Kapitalkostnader -522 Nettokostnader -98 298 Kommunbidrag 99 303 Årsbudget 1 700 Resultat 1 005 Avvikelse 1 079 114

Arbetsmarknadsförvaltningen KS Målområden Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Nämnd-/Bolagsmål Öka antalet personer från våra målgrupper som går till arbete eller studier med 10%. Särskilda satsningar på utrikesfödda. Delta i genomförande av en mötesplats för unga i Luleå med syfte att ge ökade kunskaper om utbildningar, arbetsmarknad och arbetsliv. Ta fram nya former för uppsökande verksamhet. Utveckla integrationsprocessen och koppla till jobbprocessen för att öka andelen nyanlända som efter etableringsinsatser går till arbete eller studier. Utveckla samverkansformer med arbetslivet för att öka etableringen på arbetsmarknaden och underlätta kompetensförsörjningen i regionen. Personer med utländsk härkomst är prioriterade. Delta med insatser inom utvalda stadsdelar/byar inom ramen för start och uppväxt för alla. Utveckla yrkesutbildningar med språkstöd på individnivå. Utveckling och samordning för ett ökat flyktingmottagande. Koppla utbildningsprocessen till jobbprocessen för att öka antalet som går till arbete eller studier. Särskilda satsningar för försörjningsstödstagare. Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Se över brukarundersökningar och utveckla brukarorienteringen i förvaltningen. Jämställdhetsanalyser genomförs på alla avdelningar inom utvalda områden. Utveckla kopplingen mellan kvalitetsuppföljning, effektivitet och resultatstyrning. Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Tag fram indikatorer och utveckla uppföljningen inom integrationsområdet. Utveckla mätmetoder och digitalisera utvärderingen av jobbprocessens aktiviteter. Mål för att: Chefer ska ges Fortsätta utvecklingen av det systematiska arbetsmiljöarbetet. rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Ledarskapsutveckling för att stärka chefernas förutsättningar till ett gott ledarskap. Mål för att: Ta fasta på och Arbetsmarknadsförvaltningens arbetsplatser ska hälsodiplomeras. utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Insatser för att sänka sjukfrånvaron. Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Verksamheten bedrivs inom angivet kommunbidrag/avkastningskrav. Mål för att: Frigöra resurser Avsätta resurser för fler externt finansierade projekt. genom effektiviseringsåtgärder Utveckla kopplingen mellan kvalitetsuppföljning, effektivitet och resultatstyrning. 115

Räddningsnämnden Uppdrag För att bidra till att kommunens vision uppnås och ge våra medborgare ett tryggt och säkert liv har räddningstjänsten och dess verksamhet en självklar och framträdande roll i kommunen. Räddningstjänsten ska arbeta förebyggande för att minska antalet olyckshändelser i samhället samt stödja medborgare, företag och organisationer så att de har god förmåga att själva hantera risker och olyckor. Dessutom ansvarar räddningstjänsten för verksamhet som syftar till att vid olyckshändelser hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Året som gått Avvikelsen mot budget 2016 är 0,1 mkr. I april har räddningstjänsten beställt en stegbil som ger möjlighet till räddningsinsatser på 32 meters höjd. Risk och säkerhet redovisar ett 0- resultat. I december har kommunstyrelsen beslutat att en placering av ny station för räddningstjänsten inklusive SOS Alarm och Region Norrbotten Ambulanssjukvården prövas i pågående planuppdrag för detaljplan för del i Lilla Mjölkuddsberget. Under hösten har arbete påbörjats i grupper inom räddningstjänsten för att genomföra behovsanalys avseende rum och ytor samt dess funktion. Arbetet med samverkan mellan räddningstjänster i länet startade med en "kick-off" i Luleå i januari. I denna deltog räddningschefer och deltagare från olika arbetsgrupper och man arbetade fram en planering för hur verksamheten ska bedrivas framöver. Samverkan bedrivs primärt inom följande områden: Ledningssystem, räddningshjälp och förebyggande arbete. Flera möten har skett under året och arbete med olika projekt pågår i olika grupper. Ett nytt verksamhetssystem har upphandlats gemensamt inom Länssamverkan via E-nämnden. Under år 2016 har räddningstjänsten infört dynamisk resurshantering vilket innebär att SOS Alarm kan larma de närmaste tillgängliga räddningsresurserna med de förmågor som behövs för att hantera den aktuella händelsen. I april har Luleå kommuns elever i årskurs 2, i en tradition sedan 2010, sett teatern "Åh vilket ös, elden är lös" som har spelats på brandstationen av Luleå Kulturskola i samverkan med Luleå Räddningstjänst. Teatern belyser brandrisker i hemmet, vad man bör ha för brandskyddsutrustning hemma och hur man ska agera om det börjar brinna. Även säkerhet på vatten togs upp. Räddningstjänsten har besökt ca 2 000 bostäder för att genomföra brandvarnarkontroll samt ge information om brandskydd i bostäder under året. En broschyr som innehåller information om skydd och säkerhet har delats ut till samtliga hushåll i Luleå kommun. Under 2016 lanserades utbildningar på Räddningstjänstens utbildningscentrum inom fartygsbrandskydd och efterfrågan på dessa utbildningar har varit mycket hög. En annan nyhet är utbildningar om hot och våld. I november genomfördes en stor samordnad samverkansövning, Vindros, där länets kommuner och myndigheter deltog. Arbetet med jämställdhet har fortsatt under året bland annat genom fortsatt utbildning av räddningstjänstens ledningsgrupp och andra medarbetare. 116

Räddningsnämnden Resultaträkning, tkr Investeringsredovisning, tkr Antal månadsanställda per 31 december Verksamhetens intäkter 9 930 Tillsvidareanställda 72 Verksamhetens kostnader -61 008 Nettoinvestering 1 997 Visstidsanställda 7 Kapitalkostnader -1 910 Nettokostnader -52 988 Kommunbidrag 53 045 Årsbudget 12 345 Resultat 57 Avvikelse 10 348 117

Räddningsnämnden KS Målområden Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Nämnd-/Bolagsmål Delta i kommunövergripande genomförandegrupper. Planera verksamheten så att kundtjänst och handläggare finns tillgängliga för en god service. Aktivt arbeta för att medborgare och organisationer ska uppleva ett bra bemötande och att räddningstjänstens arbete skapar mervärde. Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Minska tiden till att en effektiv räddningsinsats påbörjas. Implementera utbildningsplan för kravställande kompetensutbildningar för samtliga chefsnivåer. Med utgångspunkt från analysen av medarbetarenkäten stärka chefernas förutsättningar till ett gott ledarskap. Ta fram tydligare uppdrag och mål i relation till resurser och förutsättningar till avdelningar/chefer. Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Gott hälsoläge ska prägla räddningstjänsten. Ta fram en handlingsplan utifrån resultatet av medarbetarenkäten. Implementera utbildningsplan för kravställande kompetensutbildningar för samtliga chefsnivåer. Med utgångspunkt från analysen av medarbetarenkäten stärka chefernas förutsättningar till ett gott ledarskap. Ta fram tydligare uppdrag och mål i relation till resurser och förutsättningar till avdelningar/chefer. Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Gott hälsoläge ska prägla räddningstjänsten. Ta fram en handlingsplan utifrån resultatet av medarbetarenkäten. Verksamheten bedrivs inom angivet kommunbidrag. Genomföra jämförelser mot andra räddningstjänster. Fortsatt och fördjupad samverkan mellan räddningstjänster i regionen och länet. 118

Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag Barn- och utbildningsnämnden har ansvaret för Luleå kommuns skolväsende från förskola och grundskola till gymnasieskola. Skolans uppdrag är att se till samhällets fortlevnad, tillväxt och utveckling. Grundläggande värden som demokrati, jämställdhet och nödvändigheten av hållbar utveckling måste föras vidare till nästa generation. Uppdraget är också att ge möjligheter för individerna att lära och erövra sådana kunskaper och färdigheter så att de kan leva ett rikt och allsidigt liv, kan ta ansvar för både sig själva, sina närmaste och för samhället. De ska kunna delta i arbetslivet. Varje individ ska med hjälp av utbildning kunna påverka och förbättra sin livssituation. Året som gått Året inleddes med ett stort antal ensamkommande barn till förvaltningens verksamheter, både på grundskolan, främst i årskurs 9 och i gymnasieskolan, på Språkintroduktion. Mottagandet har inneburit såväl utmaningar som möjligheter för verksamheterna. Arbetet med att genomföra kartläggningar samt erbjuda modersmålsundervisning och studiehandledning har utvecklats under året. Resultaten i årskurs 9 påverkades av att de nyanlända eleverna endast gick i skolan under fem månader, framförallt på Bergskolan och Kråkbergsskolan. För Hertsöskolan har resultaten förbättrats betydligt och andelen behöriga till gymnasieskolan har ökat jämfört med tidigare år. För kommunen som helhet sjunker andelen behöriga från 91,4 % till 83,6 %. Trots goda resultat på många skolor så är det dock alltför många elever som inte blir behöriga till gymnasieskolan. Det är därför angeläget att ytterligare utveckla samarbetet med övriga förvaltningar och samordna hälsofrämjande och förebyggande insatser som säkerställer en likvärdig skola för alla barn och elever som är trygga, trivs i skolan och uppnår goda resultat. För gymnasiseskolan har det stora antalet nyanlända inneburit en utökning av Språkintroduktionsprogrammet och ett omfattande utvecklingsarbete pågår för att organisera verksamheten ändamålsenligt för att möta elevernas behov. Förskolan bedriver ett omfattande internt utvecklingsarbete med utökat ledningsstöd och effektiviseringar. Inom skolan har arbetet med lokala handlingsplaner för elevhälsa och likabehandligsplaner fortsatt. Ett långsiktigt arbete pågår för att skapa trygg skola med en hållbar skolstruktur, säkra den framtida kompetensförsörjningen och erbjuda en god arbetsmiljö. Under året har de exempelvis nya förskolorna, Solkatten och Storsand invigts, byggandet av Tallkronanskolan pågår och verksamheten vid Svartöstadsskolan har flyttat till Örnässkolan. En IT-strategi för skolan i Lueå, för perioden 2017-2022 har utarbetats och beslutats. Förvaltningen vidtar många åtgärder för att nå högre effektivitet i resursfördelning och resursanvändning både långsiktigt och under det gångna året. Luleå växer, vilket betyder att antalet grundskolebarn framförallt, ökar kraftigt. Det medför behov av fler pedagoger och mer lokaler. 119

Barn- och utbildningsnämnden Resultaträkning, tkr Investeringsredovisning, tkr Antal månadsanställda per 31 december Verksamhetens intäkter 232 863 Tillsvidareanställda 2 273 Verksamhetens kostnader -1 891 473 Nettoinvestering 8 493 Visstidsanställda 407 Kapitalkostnader -27 388 Nettokostnader -1 685 998 Kommunbidrag 1 701 810 Årsbudget 5 500 Resultat 15 812 Avvikelse -2 993 KS Målområden Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Nämnd-/Bolagsmål Andelen behöriga till gymnasieskolan ska öka. (Gem med soc) I samverkan vidta åtgärder för att stärka barns och ungas hälsa och självkänsla. (Gem med soc) I samverkan utveckla en skola som främjar nyanländas etablering och integration Genomströmningen i gymnasieskolan ska öka Utveckla en skola som arbetar aktivt med det kompensatoriska uppdraget Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Utveckla kommunikation och dialog med medborgare och brukare om skolan Medborgarnas nöjdhet med skolan i Luleå ska öka. Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Öka systematiken i uppföljningen av utförd service Sträva efter högst 25 direkt underställda medarbetare. Genomföra aktiviteter för att bidra till kompetensöverföring och kompetensförsörjning Anordna aktiviteter med fokus på kommunens värdegrund i det dagliga arbetet. Fokusera på arbetssätt som främjar inflytande, delaktighet och arbetsglädje Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Verksamheten ska bedrivas inom angivet kommunbidrag Skolans resurser ska på alla nivåer användas effektivt och fördelas så att alla barn och unga ges likvärdiga förutsättningar 120

Fritidsnämnden Uppdrag Fritidsnämndens uppdrag är att främja fritids- och turismverksamhet i kommunen samt att arbeta för förverkligandet av kommunens fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden ska ge möjligheter till ett rikt utbud av idrotts-, motions- och fritidsaktiviteter, upplevelser och rekreation under alla årstider. Fritidsnämnden ska bidra till en meningsfull och utvecklande fritid för alla i hela kommunen. Året som gått I början av året kom besked om att MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) hade fått regeringens uppdrag att möjliggöra för kommunerna att tillskapa aktiviteter under sommarlovet för barn och unga, 6-15 år. Pengarna från MUCF gjorde succé, ungdomar från olika kulturer och samhällsgrupper gavs möjlighet till ett bra fritidsutbud under sommarlovet. Detta är naturligtvis viktigt under alla årstider och förutsättningarna ska givetvis vara likvärdiga för alla. Sportoteket, som är en viktig pusselbit för att kunna delta, oaktat ekonomiska förutsättningar, har därför implementerats i den ordinarie verksamheten efter att ha varit projekt i två år. En fritidskonsulent rekryteras till fritidsförvaltningen med särskilt ansvar för detta. Jämställdhetsarbetet är ett otroligt viktigt arbete som tagit extra fart under 2016. Både fritidsnämnd, förvaltningsledning och all personal på förvaltningen har fått utbildning under året. Men arbetet är givetvis inte slut i och med detta. Det är det för viktigt för! För att stärka utvecklingen av skärgården samt hålla ihop vår ansvarsdel för turism har en chef för den nya enheten Skärgård & Turism anställts. Något som tagit stor kraft under början av året var den badhusutredning som vi fick i uppdrag att genomföra, "Framtida badverksamhet i Luleå". Den presenterades för fritidsnämnden i slutet av maj, och därefter för kommunstyrelsen. Det beslut som tagits är att ett nytt badhus ska byggas på Hertsön och att badhusen i Gammelstad och Råneå fortsättningsvis ska vara i drift. Vårt centrala badhus, Pontusbadet, som varit stängt för renovering av bassänger, vattenrening och tak mm återinvigdes i början av september. Planen för långsiktig effektivitet är beslutad av fritidsnämnden och förvaltningen jobbar hårt med uppdraget. Syftet är att göra än mer kundnytta för de resurser vi får tilldelade i form av kommunbidrag. Några investeringar är också gjorda under 2016 och här följer några exempel: Upprustning av röranläggning, vattendamm mm för bättre möjligheter till produktion av konstsnö i Måttsund Anslutningsspår för längdskidåkning mellan Mattisberget och Kyrkbyn Ny disk till Pontusbadets café Renovering av stugan Löjan på Brändöskär Vi har också haft äran att tillsammans med Luleå Basketbollklubb och BC Basket Luleå anordnat tre landskamper i basket, samtliga EM-kvalmatcher (två dammatcher, en herr). Som vanligt gav den kunniga publiken matcherna en härlig inramning och vi hoppas givetvis på fler liknande arrangemang till idrottsstaden Luleå. 121

Fritidsnämnden Resultaträkning, tkr Investeringsredovisning, tkr Antal månadsanställda per 31 december Verksamhetens intäkter 23 792 Tillsvidareanställda 70 Verksamhetens kostnader -202 674 Nettoinvestering 2 779 Visstidsanställda 2 Kapitalkostnader -17 914 Nettokostnader -196 796 Kommunbidrag 197 712 Årsbudget 16 798 Resultat 916 Avvikelse 14 019 KS Målområden Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Nämnd-/Bolagsmål Tjejer och killar ges likvärdiga möjligheter till en aktiv fritid. Hållbar mottagarorganisation för besöksnäring Skärgården är en långsiktigt hållbar destination med stor attraktionskraft. Topp 15 i ranking Årets friluftskommun. Öka andelen fysiskt aktiva med särskilt fokus på 13-20 år. Möjliggöra mångfald inom fritidssektorn Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Strukturerat arbetssätt för rätt kvalitet och service "En-dörr-in" för föreningsbidrag Systematisk uppföljning och jämförelse av utförd service. Fler besökare i våra verksamheter Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Alla chefer har ett tydligt formulerat uppdrag och möjligheter att analysera och följa upp. Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Verksamheten bedrivs inom angivet kommunbidrag Verksamheten ska vara ekonomiskt hållbar 122

Kulturnämnden Uppdrag I stark samverkan med andra förvaltningar och aktörer ska Kulturnämnden arbeta för att alla i Luleå ska kunna leva ett rikt och utvecklande liv i en viljestark och växande region. Kulturnämnden ska bedriva eller stödja en kvalitativ och bred kulturell verksamhet inom områdena litteratur, konst, musik, film, teater, dans, folkbildning samt museal och lokal historia för alla åldrar i Luleå kommun. Dessutom erbjuda möjlighet för konferens- och kongressverksamhet. Kulturnämnden ska även skapa förutsättningar för utövare att själv delta och utöva former av kultur genom att tilldela ekonomiskt stöd. Främst prioriterar kulturnämnden kultur för barn och unga. Detta tillsammans ska ge medborgarna i Luleå en kulturell välfärd och hög livskvalitet Året som gått Kulturnämnd och kulturförvaltning har under året starkt bidragit till att utveckla Luleå till en kreativ plats med god livskvalitet och stark attraktivitet både för medborgare och besökare. Under året har satsningar gjorts för den kulturella mångfalden och infrastrukturen. Våra satsningar tillsammans med föreningslivet har gett goda resultat. Goda exempel på detta är Kulturcentrum Ebeneser som på kort tid blivit en av Norrbottens största kulturarrangörer, och samverkan med Folketsbio för en central biograf för kvalitetsfilm. Under året har även beslut tagits om att göra Luleå till värd för en fristadskonstnär som syftar till att värna yttrandefriheten och försvara det fria ordet genom att ge en förföljd konstnär möjlighet att utöva sitt yrke i en trygg miljö. Nämndens arbete för att utveckla dansen som konstform tar stora steg framåt. Luleåborna kan numera besöka dans av hög internationell kvalitet genom en abonnemangsserie i Kulturens hus. Arbetet med en dansscen för en fri grupp och dansens föreningsliv är snart färdigt att realiseras. Våra verksamheter har under året arbetat kraftfullt för publikutveckling och högre kvalitet. Biblioteket har i sin verksamhet prioriterat läsfrämjande åtgärder bla genom det sk. Läshundsprojektet. Publikarbetet har skärpts genom det nya konceptet Bokfesten en ny litteraturfestival som samlat stor publik och gjort verksamheten angelägen för fler. Kulturens hus varit framgångrikt med det stora utbudet av upplevelser. Den nya barnsatsningen barnsöndagar som riktar sig till åldrarna 0-12 år har blivit en succé. Kulturens hus har under året även genomfört tre abonnemangsserier som ökat musik och danspubliken. Konsthallen har genom en organisationsförändring under året förstärkt sin verksamhet innehållsmässigt. En aktuell tematik i utställningsarbetet har dessutom gett verksamheten en ny publik. Vårt världsarv med Visitor Centre och Hägnan har tack vare extraresurser för sitt 20 årsjubileum som världsarv kraftigt ökat sitt besökarantal under året. Resultatet av det större programutbudet och de ökade öppettiderna inspirerar Kulturnämnden till fortsatta satsningar även under kommande år. Tidigt under året beslutade Kulturnämnden att visitors Centres uppdrag och verksamhet skulle renodlas från turistbyråverksamhet till en större fokusering på att förmedla kunskap, upplevelser och service i Världsarvet. Kulturnämndens viktigaste strategiska arbete under året har varit arbetet med en ny kulturplan 2017-2020. 123

Kulturnämnden Planen arbetas fram i ständiga dialogmöten med kulturarbetare, föreningsliv och övriga kulturaktörer. Resultatet blir ett viktigt dokument som styr nämndens utveckling av såväl kulturpolitiken som de enskilda konstnärliga uttryckens utveckling de närmaste åren. Kulturnämnd och förvaltning har hög måluppfyllelse i sitt arbete för kulturens utveckling i Luleå någonting även den genomförda medborgarenkäten bekräftar. Detta tillsammans med en ekonomi i balans stärker bilden av Luleå som kulturkommun. Resultaträkning, tkr Investeringsredovisning, tkr Antal månadsanställda per 31 december Verksamhetens intäkter 27 387 Tillsvidareanställda 91 Verksamhetens kostnader -127 358 Nettoinvestering 1 722 Visstidsanställda 14 Kapitalkostnader -6 415 Nettokostnader -106 386 Kommunbidrag 110 894 Årsbudget 1 900 Resultat 4 508 Avvikelse 178 KS Målområden Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Nämnd-/Bolagsmål Attraktiva mötesplatser för barn och unga Gammelstad kyrkstad/hägnan är ett attraktivt besöksmål Samverka med andra nämnder Mångfald inom kulturen Verksamheterna är attraktiva för nationella minoriteter och hbtq-personer Jämställd kultur Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Rätt kvalitet och service "En dörr in" för bidrag. Systematisk uppföljning och jämförelse av utförd service Tillgängliga verksamheter Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Kulturförvaltningens chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Verksamheten bedrivs inom angivet kommunbidrag. Ständiga förbättringar bidrar till en långsiktig effektivare resursanvändning 124

Miljö- och byggnadsnämnden Uppdrag Myndighetsutövning är verksamhetens huvuduppdrag. Miljö- och byggnadsnämnden fullgör sin myndighetsutövning inom följande lagstiftningar; plan- och bygglagen, med undantag för planläggning av mark och vatten, bostadsanpassningsbidrag, miljöbalken, livsmedel, strålskydd, lagen om foder och animaliska biprodukter, internationella hot mot människors hälsa, handel med receptfria läkemedel, tobakslagen och alkohollagen. Nämnden svarar även för kontroll och rapportering som åligger kommunen med anledning av miljökvalitetsnormer för luft samt hantering av trygghetsboende. I myndighetsutövning erhålls erfarenhet och specialistkompetens om vad som sker i samhället. Genom ett aktivt deltagande i samhällsplaneringen med återföring av kompetens och erfarenhet uppnår miljö- och byggnadsnämnden det politiska uppdraget om en effektivare samhällsbyggnadsprocess. Uppdragen från kommunfullmäktige ger miljö- och byggnadsnämnden tre roller nämligen att vara lokal miljö- och byggmyndighet, miljö- och byggövervakare och medverkare i kommunal planering. Miljö och byggnadsnämnden biträds av miljö- och byggnadsförvaltningen som genom granskning av handlingar, tillsyn och kontroller, mätningar, information och rådgivning samt deltagande i samrådsgrupper mm ser till att miljö- och byggnadsnämndens frågor bereds och verkställs. Året som gått Under året 2016 har den nya organisationen satt sig och förändringarna har börjat synas på ett tydligare sätt. Samverkan med stadsbyggnad har utvecklats och möten mellan förvaltningarna har utvecklats på ett sätt som visar på att den nya organisationen fyller sitt syfte. Nämndens krav på förbättringar av handlingar till nämnden har resulterat i handlingar som ger bra information inför besluten. Två nämndsledamöter har varit på FAH, (Förbundet för Allmänt Hälsoskydd) i Hässleholm, 12 till 13 oktober, dagarna var givande och lärorika enligt ledamöterna. Under våren utsågs årets stipendiat till stipendiet för Hållbar utvekling, Thomas Öberg. Thomas är en folkbildare och inspiratör som levandegöra och skapa intresse för naturen. Några återkommande frågor som präglat året är Lövskatan och industriområdet. Klagomålen har varit många och mail från några av de boende har periodvis varit dagliga med frågor och krav. Förvaltningen har gjort en stor genomlysning av verksamheten på ett av företagen. Utöver det har en EU-emigrant underhållit Luleborna med saxofonspelande på Storgatan. Uppskattningen har varit delad och ledde till förslag på nya lokala hälsoföreskrifter. Andra problem med EU-emigranter har varit läger som uppstått runt centrum med nedskräpningsproblem mm. 2016 har varit ett år där förhandsbesked och byggloven ökat. Det visar på att kommunen växer men att det även uppstått växtvärk. Exempel på växtvärk är småhusförsäljarna som vill sälja och bygga på områden som kommunen inte anser vara prioriterade eller inte finns med i fullmäktiges inriktningsbeslut om var Luleå ska växa. Mot slutet av året har jag märkt att kunskapen om var kommunen vill bygga blev mer accepterad av småhusförsäljarna. Sammanfattningsvis har 2016 varit ett år med en positiv utveckling för både nämnd och förvaltning och visar på en fortsatt positiv utveckling av den nya organisationen. 125

Miljö- och byggnadsnämnden Resultaträkning, tkr Investeringsredovisning, tkr Antal månadsanställda per 31 december Verksamhetens intäkter 18 331 Tillsvidareanställda 40 Verksamhetens kostnader -40 477 Nettoinvestering 229 Visstidsanställda 5 Kapitalkostnader 0 Nettokostnader -22 146 Kommunbidrag 22 285 Årsbudget 829 Resultat 139 Avvikelse 600 KS Målområden Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Nämnd-/Bolagsmål Bidra till god bebyggd miljö utifrån miljöoch byggnadsnämndens/förvaltningens samlade kompetens Ökad delaktighet genom medborgardialog i tidigt skede Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Ökad tillgänglighet genom fler digitala tjänster Handläggning av ärenden ska präglas av jämställdhet, rättsäkerhet och god service Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Följa och jämföra resultat av utförd service för att utveckla verksamheten Ge förutsättningar till varje chef för att utöva ett gott ledarskap Balans mellan personalresurser och arbetsuppgifter En hållbar arbetsgivare genom fokus på långsiktighet och hälsofrämjande insatser Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Bedriva verksamhet inom angivna kommunbidrag Säkerställa rätt taxa utifrån nämndens verksamhetsområde Gemensam struktur för effektiv kvalitetsoch verksamhetsutveckling med fokus på det som tillför värde för kund, medarbetare och ledare 126

Socialnämnden Uppdrag Socialförvaltningen svarar för kommunens ansvar att bistå med hjälp, stöd, service, omvårdnad och boende till den som inte klarar sig själv med egna resurser och med stöd av närstående. Vidare utförs hälso-, sjukvårds- och rehabiliteringsuppgifter för personer i särskilt boende och för invånare över 18 år som av något skäl inte kan ta sig till sin hälsocentral. Socialförvaltningens ansvarsområde gränsar ofta mot andra samhällsaktörer. Samverkan är viktig både med andra kommunala förvaltningar och med landstinget. Förvaltningen eftersträvar ett aktivt deltagande i det kommungemensamma arbetet kring programmen som bidrar till uppfyllelsen av Vision 2050. Året som gått Under året har alla ensamkommande flyktingbarn, som anlände under hösten/vintern 2015, kunnat få sin placering i Luleå, samtidigt som ökningen har avstannat. Förvaltningen har arbetat tillsammans med berörda förvaltningar för att på bästa möjliga sätt bidra till barnens integration i samhället. Programarbetet fortsätter att utvecklas i nära samarbete med andra förvaltningar. Allt fler frågor inryms under paraplyet Vi-6. En ny uppdragsbeskrivning har tagits fram för Vi6 på uppdrag av kommundirektören. Socialnämndens olika planer för utveckling är en ledstjärna i arbetet framåt. En röd tråd är möjliggöra kvarboende och stärka hemmaplanslösningar vilket ligger i linje med aktuell forskning. Under året har ett nytt arbetssätt prövats inom hemtjänsten. Syftet är att öka brukarnas delaktighet genom en minskad detaljstyrning och större frihetsgrad för medarbetarna att tillsammans med brukarna planera genomförandet. Inom den sociala barnoch ungdomsvården har det gjorts satsningar på öppenvårdsverksamheten med olika nya former av stöd i öppna former som ett alternativ till placeringar, samtidigt som antalet placeringar av barn och unga har minskat. Under året har en organisationsförändring initierats med syfte att på ett tydligare sätt organisera verksamheten utifrån ett medborgarperspektiv och med en högre grad av helhetstänkande. Målet är att socialförvaltningen ska bli mer öppen, tillgänglig och sammanhållen. Offensiva satsningar på utvecklad kvalitet har präglat året, vilket också visar sig i året kvalitetsenkät till första linjens chefer, där resultatet visar att intresset för och medvetenheten om kvalitetsfrågor har ökat. Utveckling av ledarskapet och dess förutsättningar är en central fråga för framgångsrikt förändringsarbete inom organisationen. En större satsning på ledningsgruppsutveckling har genomförts under året. För första gången på länge visar ohälsotalen på positiv trend och sjunker. Arbetet för att främja hälsa har gett resultat men fortsatt arbete krävs för att bibehålla den positiva trenden. Det råder brist på medarbetare inom många av förvaltningens yrkeskategorier. Exempel på yrkeskategorier som det råder brist på är legitimerade sjuksköterskor, socionomer, utbildade undersköterskor, utbildade stödassistenter samt olika specialistfunktioner. För att möta framtidens kompetensförsörjning har förvaltningen arbetat med olika åtgärder för att behålla medarbetare men också för att nya medarbetare ska söka sig till förvaltningen. Socialnämnden visar en positiv avvikelse med 0,2 mkr mot budget. Socialnämnden beslutar regelbundet om strukturförändringar i syfte att frigöra medel för att förverkliga förvaltningens planer. Årets resultat visar på ett svagt positivt resultat trots kostnadsökningar inom vissa områden. 127

Socialnämnden Resultaträkning, tkr Investeringsredovisning, tkr Antal månadsanställda per 31 december Verksamhetens intäkter 443 220 Tillsvidareanställda 2 590 Verksamhetens kostnader -1 994 873 Nettoinvestering 8 374 Visstidsanställda 192 Kapitalkostnader -9 768 Nettokostnader -1 561 421 Kommunbidrag 1 561 653 Årsbudget 14 218 Resultat 232 Avvikelse 5 844 KS Målområden Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Nämnd-/Bolagsmål I samverkan vidta åtgärder för att öka barns och ungas hälsa och självkänsla Balansen avseende tillgång till bostäder för socialnämndens målgrupper ska förbättras Aktivt bidra till ökad integration i samhället Andelen behöriga till gymnasiet ska öka Vidareutveckla genomförandet av programmen i kommunövergripande samverkan Ta fram en plan för missbruksområdet Verkställ socialnämndens planer Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Mätningar av kund-/medborgarsynpunkter och kvalitetsindikatorer ska analyseras och leda till åtgärder; förvaltningen ska öka andelen "gröna" mätpunkter i Öppna Jämförelser med särksilt fokus på bemötande, delaktighet och samverkan Arbeta för en mer öppen och tillgänglig socialförvaltning Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Inom varje verksamhetsområde mäta, analysera och vidta åtgärder för att utveckla en mer jämställd service Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Öka vår attraktion som arbetgivare Resultat > 0 kr Vidta strukturella förändringar så att en del kommunbidraget kan avsättas till sociala investeringar 128

Stadsbyggnadsnämnden Uppdrag Stadsbyggnadsnämndens uppdrag är att bidra till att alla i Luleå ska kunna leva ett rikt och utvecklande liv i en viljestark och växande region. Det handlar om att i dialog med medborgare och andra aktörer bidra till ett hållbart samhälle, att svara för god byggnadskultur samt god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö. Nämnden följer den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning, tar de initiativ som behövs i frågor om planläggning av mark och vatten inklusive antagande av detaljplaner och områdesbestämmelser (med undantag för översiktsplanering), byggande, fastighetsbildning, miljö- och naturvård. Nämnden ansvarar för exploateringsverksamheten samt övriga mark- och exploateringsekonomiska frågor som inte handhas av kommunstyrelsen. Stadsbyggnadsnämnden fullgör även kommunens uppgifter avseende: vatten och avloppsförsörjning, hög trafiksäkerhet, god framkomlighet och bra trafikmiljö av gator och gång- och cykelvägar, trygga, tillgängliga, upplevelse- och rekreationsrika allmänna park- och naturmiljöer under alla årstider förvaltning av fastigheter, som inte förvalts av annan nämnd eller styrelse Nämnden organiserar och förvaltar en kommunal bostadsförmedling och är också kommunens trafiknämnd enligt lag om nämnd för vissa trafikfrågor. Året som gått Året som gått har i hög utsträckning präglats av fokus på bostadsbyggandet. Samtidigt har stor energi lagts på att säkerställa att tillväxten sker hållbart. Vi behöver ha blicken långt in i framtiden, samtidigt som vi skapar konstruktiva lösningar för de problem samhället har idag. Det är med stolthet vi konstaterar att detaljplaner för 790 bostäder vunnit laga kraft under året. Kronandalen är den största detaljplanen Luleå kommun tagit fram i modern tid och kommer att skapa goda förutsättningar för Luleås tillväxt. Vår stad växer och förtätas, vilket inte bara är av godo. För många innebär det en förändring av deras vardag och deras närmiljö. Att hitta en balans mellan enskildas intressen och de allmännas, är sannerligen en utmaning. Vikten av en god samverkan och dialog med luleåborna kan inte nog överskattas. För ett växande Luleå behövs ett växande och förbättrat vatten- och avloppsnät. Delar av den så kallade Östra länken har färdigställts under året och pumpstation P39 har tagits i drift. Detta möjliggör exploatering av kommande bostadsområde på Kronan för 5 000 nya luleåbor. Prioriteringen av att utveckla Luleå som cykelstad har fortsatt. För att fler ska välja att gå och cykla har vi i år byggt 7,5 km nya cykelväger. I år har vi även genomfört vårt första Cykelforum. För att fler ska välja ett hållbart resande har även aktiviteter genomförts för att ändra lulebornas beteenden. Detta är ett viktigt påverkansarbete som även kommer att fortsätta kommande år. Arbetspendling är ett annat viktigt område, där val av transportmedel ger stor effekt utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Under året har en regional trafikstrategi för arbetspendling tagits fram i samarbete med Trafikverket, regionala kollektivtrafikmyndigheten, länsstyrelsen och kommunerna Kalix, Boden, Älvsbyn och Piteå. I all förändring i all tillväxt är det viktigt att orka hålla i det vardagliga arbetet, den dagliga driften. Luleåborna är överlag nöjda med hur detta sköts. Vinterväghållning och städning ges bättre omdömen i Luleå än i riket. Luleborna upplever däremot en standardsänkning av underhåll (jämnhet, gropar och spår) på bostadsgator. En viktig signal inför kommande års prioriteringar. Målet om att öka barn och ungas inflytande på planeringen och utformningen av allmänna platser har delvis nåtts. Bland annat har ett 129

Stadsbyggnadsnämnden tjugotal gymnasieungdomar sommarjobbat med ett stadsutvecklingsprojekt för resecentrum. Barn och ungas inflytande är högt prioriterat och former för det kommer att fortsätta utvecklas kommande år. Allt detta om mer därtill har gjorts med färre personal än planerat vilket är ett av skälen till att nämndens resultat blev 9,4 mkr. Resultaträkning, tkr Investeringsredovisning, tkr Antal månadsanställda per 31 december Verksamhetens intäkter 1 080 933 Tillsvidareanställda 427 Verksamhetens kostnader -922 510 Nettoinvestering 485 369 Visstidsanställda 14 Kapitalkostnader -387 399 Nettokostnader -228 976 Kommunbidrag 238 392 Årsbudget 829 777 Resultat 9 416 Avvikelse 344 408 130

Stadsbyggnadsnämnden KS Målområden Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Nämnd-/Bolagsmål Genomföra resvaneåtgärder i syfte att nå ett hållbart resande genom att påverka befolkningens attityder och beteende Revidera cykelplanen i syfte att höja ambitionsnivån och för att planen ska uppfylla intentionerna i åtgärdsprogram för bättre luft Verka för publik tankning av Biogas 2016 Utarbeta strategi för laddningsstationer i Luleå Ta initiativ till ett resurseffektivt bostadsprojekt, tillsammans med externa aktörer, som ger Luleå nationell uppmärksamhet Öka barn och ungas inflytande på planeringen och utformningen av allmänna platser Ökad beredskap för boendelösning för ökat flyktingsmottagande Öka planlagd mark för industri, handel och kontor Öka tillgången av markområden för alla typer av boendeformer (bostäder flerfamiljhus mm) Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Genomför minst en medborgardialog enligt fastställd modell och utvärdera utfallet Utveckla metoderna för halkbekämpning i syfte att minska antalet singelolyckor bland gående och cyklister Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Utveckla den systematiska uppföljningen av felanmälan och synpunktshantering Vidareutveckla information till medborgare om aktuell luftkvalitet Ta fram minst tre servicedeklaration varav en för planprocessen Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Öka det administrativa stödet för chefer med fler än 20 direkt underställda Färre medarbetare ska 2017 uppleva arbetsrelaterad stress jämfört med 2013 Sjukfrånvaron ska understiga 4.5 % Kartlägg sårbarheten inom förvaltningens kompetensförsörjning Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Ekonomin ska vara i balans Effektiv och tydlig process vid investering och exploatering Utarbeta systematiska kostnads- och verksamhetsanalyser bland annat genom att identifiera nyckeltal som möjliggör mätning av effektivitet 131

Övriga nämnder Valnämnden Uppdrag/Verksamhet Valnämnden är lokal valmyndighet och ansvarar för att allmänna val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige, EU-parlamentet samt folkomröstningar genomförs i kommunen i enlighet med lagar och andra föreskrifter. Det innebär att valnämnden lämnar förslag på lämplig valkrets- och valdistriktsindelning, anordnar förtidsröstning, ser till att det finns lämpliga vallokaler på valdagen samt utser och utbildar röstmottagare. Valnämnden ansvarar även för den preliminära räkningen av antalet röster för varje parti på valnatten. Nästa allmänna val hålls den 9 september 2018 då det är val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutade 2016-11-21 att inte anordna kommunal folkomröstning med anledning av folkinitiativet om Framtidens skola. Valnämnden har under året enbart haft ett sammanträde då nämnden beslutat föreslå fullmäktige att Luleå kommun från och med kommunfullmäktigevalet 2018 ska bestå av enbart en valkrets samt lämnat yttrande över remissen Snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten, SOU 2016:71. Valnämnden har deltagit i utbildning anordnad av Valmyndigheten gällande nyheter i vallagen inför valen 2018. Driftredovisning Investering Kommunbidrag, tkr 156 Redovisning, tkr -165 Avvikelse, tkr -9 132

Övriga nämnder Överförmyndarnämnden Uppdrag/Verksamhet Enligt föräldrabalken är varje kommun skyldig att ha en överförmyndare/ överförmyndarnämnd. Nämnden är en tillsynsmyndighet som registrerar ärenden om förmyndarskap, godmanskap och förvaltarskap. Verksamheten består av att utreda och hos tingsrätten ansöka eller yttra sig över ärenden om anordnande eller upphörande av ställföreträdarskap samt föreslå lämpliga ställföreträdare. Vidare ska nämnden utöva den löpande tillsynen bland annat genom granskning av årsräkningar och redogörelser, besluta om arvoden och byten av ställföreträdare samt lämna tillstånd till vissa åtgärder. Nämnden arbetar också aktivt med att synliggöra verksamheten genom att delta på olika informationsmöten för bland annat pensionärsorganisationer, anhöriggrupper och intresseföreningar. Överförmyndarexpeditionen har under året granskat 753 årsräkningar, cirka 100 sluträkningar samt ett 80-tal förteckningar från gode män, förvaltare och förmyndare. Dessutom granskas ekonomiska rapporter varje kvartal för ensamkommande barn och utbetalade arvoden har återsökts från Migrationsverket. Antalet ärenden uppgick vid årsskiftet till 611 godmanskap, 193 förvaltarskap och 159 ensamkommande barn med god man eller särskilt förordnad vårdnadshavare. Därtill finns 238 underåriga barn som på grund av sina ekonomiska förhållanden står under överförmyndarnämndens tillsyn. Överförmyndarexpeditionen har erbjudit utbildningstillfällen under året till ställföreträdare för både vuxna och ensamkommande barn. En webbutbildning har också erbjudits nya gode män som anmält sitt intresse för att åta sig uppdrag. Samrådsmöten med socialförvaltningen har fortsatt i syfte att dela kunskap om när godmanskap kan vara aktuellt och när istället andra hjälpinsatser är mer lämpliga. Samverkansmöten med deltagare från överförmyndarexpeditionen, arbetsmarknadsförvaltningen, socialförvaltningen och barnoch utbildningsförvaltningen har påbörjats i syfte att skapa ett gemensamt synsätt och förhållning kring mottagandet av ensamkommande barn. Arbete med att byta ärendehanteringssystem har påbörjats för att bättre möta dagens krav och förväntningar, inte minst för att ge ställföreträdarna möjlighet att kunna lämna in årsräkningarna elektroniskt. Nämndens ledamöter och ersättare samt tjänstemännen har själva deltagit vid utbildningstillfällen, bland annat Föreningen Sveriges Överförmyndares studiedagar och länsträff anordnad av Norrbottens kommuner. Driftredovisning Investering Kommunbidrag, tkr 4779 Redovisning, tkr -4469 Avvikelse, tkr 310 133

Övriga nämnder Kommunrevisionen Uppdrag/verksamhet Revisionens uppdrag följer av kommunallag, revisionsreglemente och god revisionssed i kommunal verksamhet. Dess uppgift är att ge kommunfullmäktige underlag till den årliga ansvarsprövningen. Revisorernas bedömning lämnas i revisionsberättelsen. På fullmäktiges uppdrag prövar och utvärderar revisorerna den verksamhet som bedrivs av styrelser, nämnder och fullmäktigeberedningar. Revisionen skall granska och bedöma om kommunens verksam-heter sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, att räkenskaperna är rättvisande samt om den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig. Revisionen i kommunen är samordnad med revisionen i de kommunala företagen. Syftet med den samordnade revisionen är att få ett helhetsperspektiv på kommunens verksamhet oavsett i vilken form den bedrivs. Revisionen har under 2016 haft 13 revisionsmöten samt genomfört dialoger med nämnder, gruppledarna samt styrelseordförande i de kommunala bolagen. Under åren har ett flertal fördjupade granskningar genomförts och avrapporterats, bl.a. en samgranskning med Umeå och Sundsvall gällande socialsekreterarnas arbetssituation. Revisorerna har även deltagit i det årliga erfarenhetsutbytet med kommunrevisorerna i Umeå och Sundsvall. Årets träff anordnades i Luleå. Revisorerna har under året deltagit i olika utbildningsaktiviteter. Kommunrevisionen har under året utvecklat arbetet med grundläggande granskning vilket mottagits positivt av kommunens nämnder. I december 2016 har revisionen haft planeringsdagar och genomfört en risk- och väsentlighetsanalys i syfte att fastställa vilka granskningar som är aktuella för 2017. Årets granskningsarbete redovisas i revisionsberättelsen med redogörelse. Driftredovisning Investering Kommunbidrag, tkr 2442 Redovisning, tkr 2442 Avvikelse, tkr 0 134

Bolag 135

Luleå Kommunföretag AB Luleå Kommunföretag AB och dess dotterbolag hade ett positivt verksamhetsår 2016. Sammantaget redovisar bolagskoncernen även detta år ett årsresultat som är högre än normalt på grund av Lulebo AB:s fastighetsförsäljning under året Den senaste kundnöjdhetsundersökningen som utfördes av Svensk Kvalitetsindex visade att Luleå Energi-koncernen för 10:e året i rad har bland energibranschens mest nöjda kunder i Sverige. Den nationella prisjämförelsen Nils Holgersson-undersökningen visade att Luleå Energi-koncernen har Sveriges lägsta fjärrvärmepriser och Sveriges fjärde lägsta elnätspriser. För Lulebo AB har arbetet med omställningen av organisationen fortsatt under 2016. Fullmäktige beslutade i juni 2015 om ett nytt ägardirektiv för bolaget, innebärande att Lulebo skulle minska sin marknadsandel av hyresrätter i Luleå från drygt 70 % till mellan 45-55 % och bygga 1 000 lägenheter fram till år 2023. Lulebo sålde 22 fastigheter med 1 600 lägenheter under 2015 och 34 fastigheter med ungefär 1 400 lägenheter under 2016. Den 31 december 2016 uppgår marknadsandelen för Lulebo AB till cirka 50 %. Resandet med Luleå Lokaltrafik AB har under 2016 ökat med 7,7 % jämfört med 2015, vilket resulterat i 5,1 miljoner resor. Ökningen beror till stor del på utökningar i trafiken, både i antal busslinjer samt ökad turtäthet. I den årliga nationella Nöjd-Kund-mätningen som genomförs av Svensk Kollektivtrafik där bolaget jämförs med 37 andra stadstrafikföretag placerar sig LLT på första plats med 84 % av kunderna som anser att de sammanfattningsvis är nöjda med bolaget. Luleå Renhållning AB har under året startat ett utvecklingsprojekt med fokus på källsortering på studentområdet på Porsön. För att reducera miljöpåverkan bytte bolaget i maj ut dieseln på huvudelen av fordonen till det mer miljövänliga bränslet HVO. På så sätt minskas koldioxidutsläppen från bolagets fordon vilket bidrar till en bättre miljö för invånarna i Luleå kommun. I syfte att erbjuda bättre service och underlätta återvinning har bolaget utökat öppettiderna på återvinningscentralerna. Verksamheten inom Luleå Hamn AB har under året genomgått en större förändring. Från och med 1 april 2016 är Victoriahamnen utlagd på tjänstekoncession och driften sköts av Shorelink AB. Projekt Malmporten som syftar till att skapa en fördjupad farled in till Luleå Hamn samt en ny djuphamn med tre fartygsplatser fortgår. Under året har även arbetet med att se över behovet av en ny isbrytande bogserbåt inletts. Nordiskt Flygtrafikcentrum AB har under året arbetat intensivt med verksamhetsöverföringen av gymnasieelevernas utbilning från bolaget till barnoch utbildningsförvaltningen samt det avtal som upprättats med anledning av detta. Bolagets utbildningar har mycket bra renommé hos flygföretagen i branschen och bolagets elever är eftertraktade. 80 % av avgångsklassen tekniker vårterminen 2016 hade arbete som flygtekniker inom sex månader efter utbildningen var avslutad. Under året har Kronan Exploatering AB fokuserat på att få in fler aktörer och att utveckla samverkan med byggherrar. Sex stycken byggherrar fick tilldelning av markanvisningar innan sommaren för etapp 1 i Kronandalen om drygt 450 bostäder. I och med att Luleå kommun nu har en organisation och dedikerade resurser för att driva utvecklingsuppdraget för Kronan har en process för att avsluta och överlämna uppdraget till förvaltningsorganisationen pågått under hösten. 136

Luleå Kommunföretag AB Koncernens totala omsättning uppgick till 1 857,2 (1 898,9) mkr med ett resultat efter finansiella poster på 577,1 mkr (948,5) mkr. Bolagskoncernens soliditet var vid årsskiftet 42,8 % (37,4 %). De totala investeringarna under året uppgick till 610,8 (453,5) mkr. Det ekonomiska resultatet är mycket tillfredsställande och beror på Lulebo AB:s fastighetsförsäljning under 2016 som bidrar med 399,0 mkr att jämföra med 792,0 mkr 2015. Moderbolaget och dotterbolagen Luleå Kommunföretag AB:s resultat efter finansiella poster uppgår till 35,2 mkr (34,7 mkr). Soliditeten var vid årsskiftet 83,9 % (83,1 %). Tabell 1: I tabellen nedan visas koncernbolagens omsättning, resultat efter finansiella poster, balansomslutning, soliditet, räntabilitet och antal anställda. Koncernbolag (tkr) Ägd andel% Res efter fin.poster Soliditet % Omsättning Balansomslutn Räntabilitet % Antal anställda Moderbolag Luleå Kommunföretag AB 57 35 226 890 894 83,9 4,0 0 Dotterbolag Luleå Energi AB-koncern 100 1 006 080 117 750 1 596 655 76,6 7,7 150 Lulebo AB 100 599 293 454 082 5 081 381 33,5 27,3 61 Luleå Lokaltrafik AB 100 138 340-1 008 54 650 51,2 neg 147 Luleå Renhållning AB 100 120 771 8 948 142 910 37,6 6,3 72 Luleå Hamn AB 100 79 371 8 461 174 852 44,5 4,8 33 Nordiskt FlygTeknik Centrum AB 100 18 080-2 556 8 051 8,0 neg 6 Kronan Exploatering AB 100 2 640 2 12 263 19,4 0 1 *För Luleå Energi AB, Lulebo AB gäller räntabilitet på eget kapital, för övriga bolag räntabilitet på totalt kapital. 137

Luleå Energi AB Koncernen Verksamhet Moderbolaget Luleå Energi AB producerar och distribuerar bland annat fjärrvärme till kunder inom Luleå kommun. Huvuddelen av värmeproduktionen är miljövänlig spillenergi från intressebolaget LuleKraft AB. I moderbolaget finns också en elhandelsverksamhet som köper el på den nordiska elbörsen via portföljförvaltare och säljer el till kunder inom i huvudsak elområde Luleå. Luleå Energi AB erbjuder även tjänster för en effektiv energianvändning. Moderbolaget ombesörjer affärsstödstjänster till dotterbolag och intressebolag i koncernen. Dotterbolaget Luleå Energi Elnät AB äger och driver elanläggningar för överföring av elektrisk energi inom i huvudsak Luleå kommun. Dotterbolaget Bioenergi i Luleå AB förädlar bioråvara till produkten träpellet. Från och med 1 oktober producerar Bioenergi träpellet på uppdrag av SCA Energy AB och har inte längre någon försäljning av pellet i egen regi. Intressebolaget Lunet AB erbjuder bredbandskommunikation till såväl operatörer, företagskunder som privatkunder. Intressebolaget LuleKraft AB producerar i sitt kraftvärmeverk elkraft, ånga och hetvatten. Elkraften och ångan säljs till SSAB EMEA AB i Luleå och hetvattnet till Luleå Energi AB för vidare distribution till fjärrvärmekunder. Koncernen är minoritetsägare i vindkraftsbolaget Kalix Vindkraft AB. Året som gått Luleå Energi-koncernen påverkas i hög grad av väderlek och klimat. Ovanligt kalla och/eller varma perioder kan påverka koncernens verksamheter på både kostnads- och intäktssidan. I moderbolaget Luleå Energi AB:s fjärrvärmeverksamhet har några veckor med ovanligt ihållande sträng kyla i början av året inneburit ökade kostnader för bränsle jämfört med ett så kallat temperaturmässigt normalår. Även om klimatförändringarna innebär stigande medeltemperaturer i stort, så innebär stora temperatursvängningar under vintern mellan milda perioder och perioder med ihållande låga temperaturer ökade kostnader jämfört med en mer normal temperaturvariation. Resultatet i elhandelsverksamheten blev bättre än budgeterat, i huvudsak beroende på lägre inköpspriser på el. I moderbolagets övriga verksamheter blev resultatet något bättre än förväntat. Totalt blev resultatet i moderbolaget 5,8 mnkr högre än budget. Ovädret i början juni medförde stora kostnader för Luleå Energi Elnät AB, samtidigt som ökade intäkter från nyanslutningar har påverkat resultatet positivt. Totalt blev utfallet 3,0 mnkr lägre än budgeterat. I koncernens övriga bolag Bioenergi AB, Lunet AB (samägt med Lulebo AB 50 %) och LuleKraft AB (samägt med SSAB EMEA AB 50 %) har det bara varit mindre avvikelser gentemot budget. För vårt intressebolag Kalix Vindkraft AB (ägt till ca 29 %) har de fortsatt låga priserna på el och elcertifikat påverkat bolaget negativt. Årets resultat hamnade under förväntningarna och bolagets värde har i bokslutet skrivits ned med 4,2 mnkr. Luleå Energi-koncernens resultat för helåret 2016 blev 117,8 mnkr, vilket är 3,3 mnkr högre än budgeterat. Utvecklingen fortsätter vad avser övriga energitjänster. Koncernen arbetar fortsatt intensivt med att kunna erbjuda fler energitjänster och -produkter. Den senaste kundnöjdhetsundersökningen som utfördes av SKI (Svensk Kvalitetsindex) visade att Luleå Energi-koncernen för 10:e året i rad har bland energibranschens mest nöjda kunder i Sverige. Den nationella prisjämförelsen Nils Holgersson-undersökningen visade att Luleå Energi-koncernen har Sveriges lägsta fjärrvärmepriser och Sveriges fjärde lägsta elnätspriser. 138

Luleå Energi AB Koncernen Framtiden Energibranschen står inför en historisk omvälvning vad gäller marknad, politiska beslut, teknik och ekonomi. Luleå Energi-koncernen arbetar kontinuerligt för att kunna motsvara framtidens krav och förväntningar och stå starka även i framtiden. Ekonomisk redovisning och personalstatistik Tkr Årets utfall Föregående års utfall Omsättning 1 006 080 943 993 Kostnader inkl avskr -885 308-825 154 Finansiella poster -3 022-1 037 Resultat efter finansiella poster 117 750 117 802 Investeringar 141 378 116 973 Avkastningskrav % 7,7 8,0 Soliditet % 76,6 76,5 Antal anställda 150 150 Frisktal % 84,3 81,6 Sjukfrånvaro % 2,6 2,6 139

Luleå Energi AB Koncernen KS Målområden Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Nämnd-/Bolagsmål Att hålla bland de lägsta fjärrvärme- och elnätspriserna i landet för att gynna inflyttning till kommunen. Bidra till 10000 fler-målet. Främst via program Bästa boende /Program D och Livet vid vattnet /Program C. Satsningen på elinfrastruktur i skärgården fortsätter. Koncernen erbjuder praktikplatser, examensarbeten och har även annan samverkan i utbildnings- och kompetensfrågor. Bolagets sponsorverksamhet främjar ungdomsverksamhet inom sport och kultur. Bolagets sponsorverksamhet bidrar till att vara en aktiv part i marknadsföringen av varumärket Luleå inom Luleå Energi-koncernens verksamhetsområde. Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Förenkla kommunikationen med kundservice genom införandet av fler kontaktvägar, till exempel chatt som ett komplement till besök, telefon och mail etc. Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Utveckla mina sidor med den tillgängliga informationen om kundens egen förbrukning och mätvärden. Gäller för både privatpersoner såväl som för företag. Förbättrar möjligheten till energieffektivisering och ger en samlad bild över kundens energianvändning. Den nya mobila applikationen (app) ska utvecklas att ge lättillgänglig och aktuell information bland annat om kundens egen förbrukning, kostnader och eventuella driftstörningar. Förbättrar möjligheten till energieffektiviseringar och ger en snabbare information till berörda vid eventuella driftstörningar. Genom ett urval av kundundersökningar hitta nya infallsvinklar att utveckla och förbättra koncernens service, information och kommunikation. Mål för att: Chefer ska ges rätt Kontinuerlig ledarutveckling inom koncernen. förutsättningar för att utöva gott ledarskap Genomförandet av chefsdag varje år. Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Kontinuerlig satsning på friskvård och hälsa. Identifiera Luleå Energi-koncernens friskfaktorer. Soliditet lägst 60 % Räntabilitet på koncernens justerade egna kapital minst 7,5 % Fortsatta effektiviseringar ska ge effektivare inköp och lägre inköpspriser. Koncerngemensamma upphandlingar och utökat samarbete med kommunens inköpsavdelning. 140

Lulebo AB Verksamhet Lulebo AB har som verksamhetsinriktning att främja bostadsförsörjningen inom Luleå Kommun genom att förvalta både bostads- och kommersiella fastigheter. Bolaget skall tillhandahålla bostäder för alla kategorier av hyresgäster, allt från traditionella bostäder till studentbostäder och boende för äldre. Lulebos bostäder skall, så långt det är möjligt, finnas representerat i alla stadsdelar och i Råneå. Bolaget ägs till 100 % av Luleå Kommunföretag AB. Lulebo AB äger tillsammans med Luleå Energi AB, vardera 50 % av Lunet AB. Antalet förvaltade lägenheter och lokaler är, efter försäljningar under året, ca 7 350 st, resp. ca 195 st. Lulebo AB har under 2016 genomgått en omställning/omorganisation och fastighetsbeståndet som tidigare varit uppdelade i tre resultatområden har nu slagits samman. Lulebo har tidigare varit en beställarorganisation innebärande att förvaltning av bolagets lägenheter och lokaler, yttre skötsel samt om- och tillbyggnad av fastigheterna har köpts på entreprenad. I och med omställningen ska viss del av den inre skötseln i lägenheterna utföras av egen personal. Under slutet av 2016 har detta arbete påbörjats och beräknas vara i full drift andra kvartalet 2017. Året som gått För Lulebo har arbetet med omställningen av organisationen fortsatt under 2016. Fullmäktige beslutade i juni 2015 om ett nytt ägardirektiv för bolaget, innebärande att Lulebo ska minska sin marknadsandel av hyresrätter i Luleå från drygt 70 % till mellan 45-55 % och bygga 1 000 lägenheter fram till år 2023. Lulebo har 2015-12-01 sålt 22 fastigheter, innehållande ca 1 600 lägenheter och 2016-09-01 sålt 34 fastigheter, innehållande ca 1 400 lägenheter. Per 31 december 2016 uppgår marknadsandelen till ca 50 %. Enligt beslut i fullmäktige i augusti 2016 ska Lulebo fram till 1 juli 2017 ta ett delansvar för kommunens bosättningsuppdrag för personer som beviljats permanent uppehållstillstånd genom att upplåta de bostäder som behövs upp till 25 % av bolagets lägenhetsomsättning. Årets underhållskostnader uppgår till ca 94 mkr (104 mkr). Årets investeringar uppgår till ca 450 mkr (300 mkr). Av Lulebos investeringar utgör ca 100 mkr köp av mark som tidgare varit tomträtter. I årets investeringar ingår 50 % av Lunets investeringar (ca 7 mkr) eftersom Lulebo är hälftenägare i detta bolag. Årets resultat efter finansiella poster uppgår till 454 mkr (814). I dessa siffror ingår 50 % av Lunets resultat, vilket uppgår till ca 7 mkr (4 mkr). I årets resultat ingår ett nettoresultat av försäljning av fastigheter till Heimstaden m fl köpare (Rikshem) på ca 399 mkr (792). Medeltalet anställda på Lulebo har varit 56 (75) personer varav 57 % (56) kvinnor. Vakansgraden för bostadslägenheter är fortsatt mycket låg och uppgår till ca 1 %. Av dessa är största delen reserverade för evakuering av hyresgäster avseende olika pågående underhållsarbeten. Fortsättningsvis bedöms vakansgraden att fortsätta ligga på en mycket låg nivå. Under året har 8 (104) nyproducerade lägenheter färdigställts. De större ombyggnationerna/renoveringarna som färdigställts är bl a fasadrenoveringar på Marieberg i Gammelstad. 141

Lulebo AB Framtiden Under de kommande åren kommer stor vikt att läggas på att uppnå Lulebos nya ägardirektiv, vilket innebär att färdigställa 1 000 nya lägenheter inom det närmaste decenniet.lulebo står inför en stor utmaning när det gäller befintligt fastighetsbestånd. För en betydande del av bostäderna är behovet av renovering och standardhöjande åtgärder stort. Lulebo ska intensivt arbeta med kartläggning av varje fastighet och strukturerat synliggöra kommande underhållsbehov vilket medför en tydligare prioritering av underhållsåtgärder, dels efter behov, dels efter bedömda kostnader. Ekonomisk redovisning och personalstatistik Tkr Årets utfall Föregående års utfall Omsättning 599 293 707 016 Kostnader inkl avskr -530 577-654 139 Finansiella poster 385 367 760 941 Resultat efter finansiella poster 454 083 813 818 Investeringar 450 000 290 652 Avkastningskrav % 27,3 64 Soliditet % 33,5 23 Antal anställda 56 75 Frisktal % 78 89 Sjukfrånvaro % 3,6 3,5 142

Lulebo AB KS Målområden Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Nämnd-/Bolagsmål Lulebo skall producera 1000 nya lägenheter med i snitt 100 lägenheter per år under 2014-2023. Lulebo ska uppnå miljöbyggnad silvernivå vid nyproduktion. Vid nyproduktion ska prioritering av mindre lägenheter göras. Lulebo ska bidra ekonomiskt med max 0,5 % av hyresintäkterna för att ge förutsättningar till meningsfull fritid för hyresgästerna. Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Nöjdkundindex ska lägst uppgå till 80 %. Serviceindex ska lägst uppgå till 80 %. Periodiska mätningar genomförs avseende serviceindex. Nöjd medarbetarindex ska vara minst 80 %. Alla ålderskategorier (5-års intervall) ska vara representerade bland medarbetarna. Befattningsbeskrivningar ska upprättas för samtliga tjänster, ansvar och befogenheter ska vara tydliggjorda. Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Frisknärvaron ska lägst uppgå till 90 %. Sjukfrånvaron ska vara högst 4 % av total arbetstid per år. Könsfördelningen av anställda ska högst vara 60 % av endera kön. Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Soliditeten ska över en konjunkturcykel uppgå till 25,0 % oaktat effekter fastighetsförsäljningar. Fjärrvärmeförbrukningen ska minskas och uppgå till högst 150kwh/m2. Elförbrukningen ska minskas och uppgå till högst 30 kwh/m2. Avkastning på eget kapital ska uppgå till 15,0 %. Det genomsnittliga driftnettot på bostäder, kr/m2, av bolaget bestämd rapport ska öka med 5% mot utfallet 2015. Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Hyresbortfallet på bostäder ska högst vara 1,5 %. Hyresbortfallet på lokaler ska högst vara 3 %. Hyresbortfall på p-platser/garage ska högst vara 5 %. 143

Luleå Lokaltrafik AB Verksamhet Luleå Lokaltrafik AB har Luleå Kommuns uppdrag att planera, marknadsföra och utföra tätortstrafiken med buss i Luleå tätortsområde. Bolaget har även till uppgift att föreslå system, omfattning och upplägg för kollektivtrafikförsörjning i Luleå tätortsområde. Bolaget har under 2016 bedrivit linjetrafik inom tätortsområde Luleå, nattrafik fredag och lördag, närlinjetrafik samt personaltransporter till SSAB. Året som gått Resandet har under 2016 ökat med 7,7 % jämfört med 2015, vilket resulterat i 5,1 miljoner resor. Ökningen beror till stor del på utökningar i trafiken, både i form av fler linjer samt ökad turtäthet, som genomfördes till vintertidtabellen 2014, vilket fortsatt att utvecklas även under 2015 och 2016. Under 2016 har LLT på uppdrag av Luleå Kommun kört trafik mellan Nordkalotten Hotell och Luleå tekniska universitet med linje 48, måndag-fredag. Fredag och lördag har nattbuss linje 404 trafikerat Luleå tekniska universitet via centrum/bergnäset till Nordkalotten Hotell. Linje 49 tillsattes som extra ordinär händelse då Nordkalotten Hotell blev ett boende för ensamkommande barn med behov av att ta sig till Gymnasiebyn. Under hösten 2016 har även linje 104 lanserats och LLT erbjuder därmed kunder som både ankommer/avreser till och från Järnvägsstationen och Busstation en ökad och smidig tillgänglighet till och från Luleå Airport vilket varit en stor efterfrågan i regionen. I den årliga nationella Nöjd-Kund-mätningen som genomförs av Svensk Kollektivtrafik där LLT jämförs med 37 andra stadstrafikföretag placerar sig LLT på första plats med 84 % av kunderna som anser att de sammanfattningsvis är nöjda med bolaget. Detta visar på fortsatt stort förtroende hos våra kunder vilket är glädjande. 92 % av våra kunder anser att det är tryggt att åka med bolaget, vilket också placerar LLT på första plats. 81 % av våra kunder anser att förarnas och personalens uppträdande är trevligt och detta placerar LLT på femte plats.vårt fokus framåt är att kontinuerligt arbeta med att ständigt förbättra reseupplevelsen med kunden i centrum. Under våren har LLT genomfört en upphandling av 15 nya bussar med förväntad levereras under första halvåret 2017. I samråd med leverantören, kundreferenser och arbetsgrupp bestående av representanter från LLT har nya inredningsdetaljer tagits fram samt ett Infotainment-system förberetts i de nya bussarna för att förbättra upplevelsen och informationen ombord. Under hösten 2016 genomfördes en utbildningsinsats för all personal inom service och bemötande. Den växande trafiken med ökad tillgänglighet och bättre service för våra kunder ställde även krav på en prishöjning som genomfördes i november 2016 med 11 % i snitt, vilket var den första prishöjningen på fem år. Arbetet med Strategi 2018 har pågått under året med de olika handlingsplanerna tillsammans med medarbetarna baserat på LLT:s vision och värdeord. Förbättringsarbetet i strategin sätter kunden i fokus vilket även stöttats av intern- och extern kommunikation. En nyckel bland handlingsplanerna är den som kartlägger våra processer i verksamheten och utifrån det ska skapa tydlighet, hitta förbättringsområden och effektivisera verksamheten. Framtiden Framtiden för LLT:s verksamhet och kollektivtrafikens utveckling inom Luleå tätort ser mycket positiv ut. I visionsarbetet för Luleå Kommun, Vision 2050 är kollektivtrafiken en prioriterad fråga, vilket LLT kommer att arbeta aktivt med tillsammans med andra aktörer och intressenter. Åtgärdsprogram för luftkvalitet i Luleå centrum, som miljö-och byggnadsförvaltningen arbetade fram under 2013-2014, fortsätter LLT att vara delaktig i att uppnå. Syftet med projektet var att ta fram åtgärder för att minska halten kvävedioxider i 144

Luleå Lokaltrafik AB luften i centrum, vilket på sikt är positivt för utvecklingen av bl.a. kollektivtrafiken.luleå Kommun har tilldelats medel av Stadsmiljöavtalet för ett elbussprojekt på linje 6 under perioden 2016-2018. Projektet kom igång under hösten 2016 tillsammans med Stadbyggnadsförvaltningen, Inköpsavdelningen, Luleå Energi och LLT. Detta projekt fortsätter under 2017-2018. Nya biljettmaskiner kommer att installeras i alla bussar under 2017 för att snabba upp ombordstigningen och en ny webbshop lanseras för att förbättra möjligheten att förbetala sin resa. Infotainment-systemet förväntas höja reseupplevelsen och förenkla resandet i de nya bussarna.teknik som underlättar för våra resenärer kommer att prioriteras framöver, för att därigenom få en enkelhet i resandet samt även ge våra medarbetare förutsättningar för att på ett enkelt och smidigt sätt hantera och utöva sitt arbete. Framsteg inom detta område kommer att stöttas av en tydligare kommunikation både internt och externt med fokus på att stärka LLT:s varumärke. Allt internt arbete som prioriteras i framtiden har i syfte att få fler att välja bussen och därigenom öka LLT:s resande. Ekonomisk redovisning och personalstatistik Tkr Årets utfall Föregående års utfall Omsättning 138 340 128 820 Kostnader inkl avskr -139 320-132 527 Finansiella poster -29-836 Resultat efter finansiella poster -1 009-4 543 Investeringar 5 145 6 689 Avkastningskrav % 0 0 Soliditet % 51,2 34,7 Antal anställda 147 146 Frisktal % 82,0 72,0 Sjukfrånvaro % 5,3 6,0 145

Luleå Lokaltrafik AB KS Målområden Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Nämnd-/Bolagsmål LLT skall i riksenkät nå placering 1-3 avseende kunder som anser att det känns tryggt att åka med bolaget. Bolaget arbetar främst med strategier inom Program D och F. Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 LLT skall i riksenkät nå placering 1-3 avseende kunder som anser hur lätt det är att köpa bolagets biljetter och kort. LLT skall i riksenkät nå placering 1-3 avseende kunder som anser att förarnas och personalens uppträdande är trevligt. LLT skall i riksenkät nå placering 1-3 avseende kunder som anser hur nöjd man är sammanfattningsvis med bolaget. LLT skall i riksenkät nå placering 1-3 avseende kunder som anser att det går snabbt att åka med bolaget. Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service 98,0 % av alla avgångar från alla hållplatser ska ske inom 0-7 minuter efter efter hållplatsens tidtabell. 98,0 % av alla avgångar från Smedjegatan ska ske inom 0-5 minuter efter hållplatsens tidtabell. Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Kompetensutveckling av chefer där behoven identifierats i samband med utvecklingssamtal Minst 72 % av fast anställd personal skall ha färre än 8 sjukdagar/år. Frisknärvaro minst 95,5 % av total arbetstid. Utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Soliditet 35,0 %. Räntabilitet 3,0 % på totalt kapital. Totala intäkter (exkl. kommunal ram)/total kostnad 50 %. Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Kommunens nettokostnad per resa skall med indexstart 2002 100, 2016 inte överstiga 110. Genomföra analys av befintligt linjenät som grund för effektiviseringsåtgärder. 146

Luleå Renhållning AB Verksamhet Luleå Renhållning AB bedriver idag transport, materialbehandling och servicetjänster inom avfalls- och återvinningsområdet. Bolaget har organiserat och indelat verksamheten i: hushållsavfall och verksamhetsavfall. Där återfinns nedanstående ansvar och tjänster: Insamling och transport av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Container/industri - samlar in material, hyr ut containers och behandlar avfallet. Återvinning - samlar in, sorterar och balar återvinningsmaterial. Anläggnings och driftansvar för Luleå kommuns samtliga återvinningscentraler. Skötsel och egenkontroll av Luleå Kommuns nedlagda deponier. Ansvarar för sluttäckning av Sunderby avfallsanläggning. Tömning av slambrunnar och fettavskiljare. Rådgivning och information kring avfallsfrågor och källsortering. Bolaget med sina 72 anställda förfogar över en specialanpassad fordonsflotta samt egna anläggningar för återvinning och materialbehandling. Årligen hanteras ca 55 000 ton avfall för att tillgodose kundens samlade behov av tjänster inom avfallsområdet, samtidigt som det skapar mervärde både för samhället och bolagets ägare Luleå Kommun. Året som gått Lrab (Luleå Renhållning AB) har haft ett bra år med ett rörelseresultat på 8.949 tkr. Vi har under året gjort satsningar på vår kommande deponi i Sunderbyn, startat utvecklingsprojekt på Studentområdet samt belastats av ökande destruktionskostnader för bland annat trä. I vår strategiska plan fastlade vi tre projekt som skulle genomföras. Alla går enligt plan utom arbetet med arbetsmiljöcertifiering som just nu ligger vilande då vår produktionschef valde att gå vidare till nytt arbete. Övriga projekt, att slå ihop våra två affärssystem till ett samt ta fram en ny avfallsplan för Luleå kommun är genomförda. För att reducera miljöpåverkan bytte vi i maj ut dieseln på huvudelen av våra fordon till det miljövänligare bränslet HVO. På så sätt minskar vi koldioxidutsläppen med upp till 90 % och bidrar till en bättre miljö för invånarna i Luleå Kommun I syfte att erbjuda bättre service och underlätta återvinning har vi också utökat öppettiderna på våra återvinningscentraler. Vi har även installerat en storpantarmaskin på Kronan återvinningscentral i samarbete med Pantamera Express. Framtiden LRAB (Luleå Renhållning) kommer fortsätta sin påbörjade utveckling, där våra övergripande bolagsmål i ägardirektivet kommer att spela en central roll. LRAB är en viktig aktör för framtiden i Luleå kommun. Hur vår verksamhet uppfattas och upplevs har stor betydelse i arbetet med att skapa en hållbar miljö och där är kommunikation en framgångsfaktor. Vi ska starta arbetet med att skapa en tydlig kommunikationsplattform som ska bidra till att vi blir det ledande företaget inom hållbarhet.lrab skall öka kunskapen om miljöpåverkan och källsortering, skapa förtroende och förståelse för vårt arbete samt den roll vi har i ett hållbart samhälle. Genom att utveckla rätt tjänster och anläggningar kommer LRAB vara en viktig part i Luleås expansion. För att vi ska genomföra alla planer i rätt takt behövs nöjda och trygga medarbetare. Under året har samarbetet med de fackliga parterna utvecklats positivt och satsningen på arbetsmiljö kommer att bli än tydligare. Rutiner kring rekrytering är viktiga framtidsfrågor, och där ser vi fram emot ett samarbete med personalavdelningen inom Luleå kommun. Vi ser att EU gradvis inför krav på ett utökat arbete när det gäller cirkulär ekonomi. Det medför och kräver att bolaget är aktivt när det 147

Luleå Renhållning AB gäller utvecklingen av källsortering och materialåtervinning. Vi kommer fortsätta vårt samarbete med LTU och andra samarbetspartners inom projekt CSS. Detta projekt är ett pilotprojekt som under de närmaste åren skall utvecklas till andra delar av kommunen. Ett aktivt samarbete med LTU är för LRAB en viktig komponent för att bolaget skall utvecklas i takt med omvärlden. Ekonomisk redovisning och personalstatistik Tkr Årets utfall Föregående års utfall Omsättning 120 771 121 467 Kostnader inkl avskr -111 865-107 948 Finansiella poster 43 43 Resultat efter finansiella poster 8 949 13 562 Investeringar 17 099 14 261 Avkastningskrav % 6,3 % 9,7 % Soliditet % 37,6 % 35,3 % Antal anställda 72 73 Frisktal % 86,0 % 67,2 % Sjukfrånvaro % 3,7 % 2,9 % 148

Luleå Renhållning AB KS Målområden Nämnd-/Bolagsmål Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer Förbättrade möjligheter att källsortera för Luleå kommuns medborgare för 2016 Ökad beredskap hos LRAB vid extraordinära händelser i kommunen Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Bibehålla LRAB:s kvalitetscertifiering Vara nr 1 i SCB:s NMI-undersökning (Nöjd medborgarindex) gällande renhållning och sophämtning LRAB har relevanta nyckeltal Kompetensutveckla ledare i ledarskap. Medarbetarsamtal genomförs årligen enligt rutin Personalhandboken skapar samsyn i företaget Sjukfrånvaron högst 4,0 % Frisknärvaro lägst 70,0 %. Utveckla bolagets systematiska arbetsmiljöarbete. Öka medarbetarnas nöjdhet Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Räntabilitet över tid på minst 6% på totalt kapital. Soliditeten över tid skall överstiga 22%. LRAB är kostnadseffektivt 149

Luleå Hamn AB Verksamhet Luleå Hamn AB:s verksamhet ska bygga på långsiktig ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Detta gör Luleå Hamn till en hållbar länk till världen för ägare, kunder och hela regionen. Luleå Hamn AB ska skapa förutsättningar för en effektiv handelssjöfart såväl sommar- som vintertid. Luleå Hamns verksamhet skall främja logistiklösningar som på sikt skapar ett starkt regionalt logistikcentrum för sjöfart, järnväg och lastbilstrafik. Bolaget ska äga och förvalta mark, infrastruktur och anläggningar med syfte att utveckla industriell verksamhet och företagsverksamhet inom och i anslutning till Luleå kommuns hamnområden. Bolaget ska även bedriva hamnbogsering, isbrytning och annan service till sjöfarten samt förekommande farledsarbete. Luleå Hamn AB ska i sin verksamhet iaktta en god intern kontroll vars övergripande mål är att skydda bolagets tillgångar. Styrelsen ska fortlöpande hålla sig informerad om och utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Vidare ska bolaget eftersträva öppenhet och vara en aktiv part i marknadsföringen av varumärket LULEÅ inom bolaget verksamhetsområde. Året som gått Verksamheten inom Luleå Hamn AB har under året genomgått en större förändring. Från och med 1 april 2016 är Victoriahamnen utlagd på tjänstekoncession och driften sköts av Shorelink AB. Vid denna övergång minskade antalet tjänster på Luleå Hamn med 16 tjänster till dagens 30st. Projekt Malmporten, som syftar till att skapa en fördjupad farled in till Luleå Hamn samt en ny djuphamn med tre fartygsplatser fortgår. Under året har en tillståndsansökan för genomförande av projektet lämnats in till Mark och Miljödomstolen (MoM). Förhandlingar hölls i månadsskiftet november/december och dom förväntas komma 3 april 2017. En gemensam avsiktsförklarning mellan de parter som är huvudaktörer i Projekt Malmporten, d.v.s Luleå Hamn, Trafikverket, Sjöfartsverket samt LKAB har tecknats under året. Huvudinnehållet i avsiktsförklaringen är en grov fördelning av finansieringen samt parternas ansvarsområden. Av avsiktförklaringen framgår att projektet skall vara avslutat till år 2024 förutsatt att detta stöds av den nationella infrastrukturplanen som beslutas av regeringen senast under 2018. Under året har även arbetet med att se över behovet av en ny isbrytande bogserbåt inletts. Nya säkerhetskrav från Sjöfartsverket har påskyndat behovet av en ny bogserbåt av ASD-typ. För de större fartygen som anlöper hamnen har denna typ av bogserbåt varit nödvändig redan under 2016. Val av designer har gjorts och målet är att en upphandling av tillverkning av bogserbåten kan göras under 2017. Antalet fartygsanlöp minskade under 2016 med 10% jämfört med föregående år. Även den totala mängden fraktat gods genom hamnen minskade under året med 16%. Bakgrunden till denna relativt stora minskning är minskad utskeppning av i huvudsak järnmalm (-23%). SSAB har valt att köpa en del av sin järnmalm till Oxelösund från Ryssland vilket påverkat utskeppningen från Luleå negativt. De övriga hamndelarna har haft något mindre förändringar som mer är att betrakta som årliga variationer med Victoriahamnen -7% och Uddebo +6,5%. 150

Luleå Hamn AB Framtiden Godshanteringen under 2017 kommer enligt de större kundernas prognoser återgå till nivåer som rådde under 2015. LKAB har gjort en plan som innebär en ökningstakt för de kommande åren med cirka 10% per år. Prognosen för 2017 är cirka 5 miljoner ton. Den nedgång som fanns i Victoriahamnen under 2016 kommer vändas till en ökning då inköpen av kol ökar 2017. Hamnen har tagit fram en strategi och plan för de kommande åren som syftar till att bredda verksamheten till fler godsslag och med ökad ambition kring intermodalt samarbete. Att göra Luleå till ett logistiskt nav som bidrar till tillväxt i regionen är huvudtanken med den nya strategin. Luleå Hamn skall vara den hållbara länken till världen för regionens näringsliv. Ekonomisk redovisning och personalstatistik Tkr Årets utfall Föregående års utfall Omsättning 79 370 103 274 Kostnader inkl avskr -70 213-84 489 Finansiella poster -726-791 Resultat efter finansiella poster 8 431 17 994 Investeringar 2 296 7 483 Avkastningskrav % 4,75 8,8 Soliditet % 44,5 33,5 Antal anställda 33 45 Frisktal % 81,82 75,56 Sjukfrånvaro % 2,31 3,94 151

Luleå Hamn AB KS Målområden Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Nämnd-/Bolagsmål Styrelsen fastställer en gång per år att bolagets målbild är i enlighet och stöder, för hamnen relevanta delar av, programmen inom Vision 2050 Hamnen är en ISO 9001 certifierad verksamhet och skall på sikt arbeta för att vara reviderbar även för OHSAS 18001 och ISO 14001. Genomföra regelbundna kund- och samverkansmöten för att fånga upp kundens synpunkter. Mål att ha minst 4 kundmöten per år. Börja och intensifiera införandet av ett avvikelsestyrt förbättringsarbete. Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Företaget skall ta fram gemensamma ledord för verksamhetens tankesätt. Sjukfrånvaron ska vara högst 3 %. Frisktal ska vara lägst 87 %. Företaget skall genomföra en medarbetarenkät för att därefter kunna göra bättre aktiviteter för att främja hälsa, trivsel och arbetsglädje. Mål för att: Bedriva verksamheten inom Soliditet 40,0 %. angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Räntabilitet på totalt kapital 5,0 %. Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Under året skall Viktoriahamnen läggas ut på tjänstekocession. 152

Nordiskt FlygTeknikCentrum AB Verksamhet Nordiskt Flygteknikcentrum AB:s huvudsakliga verksamhetsinriktning är att utföra, utveckla och tillhandahålla riksrekryterande flygtekniska utbildningar på eftergymnasial nivå. Bolaget skall ha nära samarbete med BUF om den gymnasiella utbildningen i flygteknik. Vidare skall bolaget genomföra företagsanpassade uppdragsutbildningar. Nordiskt Flygteknikcentrum AB skall i sin verksamhet iaktta en god intern kontroll vars övergripande mål är att skydda bolagets tillgångar. Styrelsen skall fortlöpande hålla sig informerad om och utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Vidare skall bolaget eftersträva öppenhet och vara en aktiv part i marknadsföringen av varumärket LULEÅ inom bolagets verksamhetsområde. Året som gått Eftersom bolaget har haft så få elever i gymnasiet åk1 under våren så har ekonomin blivit väldigt ansträngd. Under 2015 var det också lite elever under vårterminen, men under 2016 var det betydligt färre. 2016 blev ekonomiskt problematiskt för bolaget genom verksamhetsövergången från 1/8. Vi har lagt ner mycket extra tid och resurser under våren på marknadsföring av utbildningarna för att få upp antalet. Teknikerutbildningen blev fullbesatt vid höstintaget. Vi har haft hög sjukfrånvaro bland personal under våren. Vi har tagit ta in dyra vikarier i i hög utsträckning för verksamheten. Och haft höga rehabkostnader I och med utbrytningen av Gymnasiedelen från bolaget så påverkas ekonomin mycket under detta år. Lågt elevantal på Gymnasiet under våren. Sjukskrivningar av personal med dyra vikariekostnader. Överföring av personal, slutlön, semsterutbetalning mm. Avslut av pågående faktureringar. Släpande fakturor från BUN från 2014 och 2015 påverkade också ekonomin negativt. Avtal för läsåret 2016-2017 mellan bolaget och BUN klara. Timfördelningen mellan instruktörer preliminär. Fakturering mellan BUN och NFTC preliminär. Fördelning av kostnader skall ses över efter vårterminen 2017. Nästan 70% av avgångsklassen tekniker VT 2016 hade arbete som flygtekniker innan utbildningen slutade. Efter 6 månader hade 80% arbete. Bolagets utbildning har mycket bra renome hos flygföretagen i branchen och bolagets elever är eftertraktade. YH-utbildningen har fått representant i ledningsgruppen från SAAB AB Linköping. Framtiden Helikopteranskaffningen inom försvarsmakten och även ökad efterfrågan på civila marknaden gör att suget efter helikoptertekniker kommer att fortsätta öka markant de närmaste åren. Ansökan om intag av teknikerklasser HT 2017 och ht 2018 har skickats till YH-myndigheten under 2016. Beslut om beviljande kommer den 7 februari 2017. Bolaget har ökat marknadsföringen under hösten 2015 och kommer att fortsätta under 2016. Teknikerutbildningens mål är att fortsätta ha mycket bra relationer med branchföretagen och utöka prkatikplatserna hos dessa. Bolaget kommer fortsatt att aktivt medverka i Europeiska organisationen EAMTC, (European Aviation Maintenace Training Comittee), där bolaget är fullvärdig medlem tillsammans med de flesta flygbolag och utbildningsanordnare i Europa. Ett EAMTC möte i Luleå 13-15 Mars 2017 kommer att hållas. 153

Nordiskt FlygTeknikCentrum AB Ekonomisk redovisning och personalstatistik Tkr Årets utfall Föregående års utfall Omsättning 18 080 20 989 Kostnader inkl avskr -20 638-21 820 Finansiella poster 2-2 Resultat efter finansiella poster -2 556-833 Investeringar 426 571 Avkastningskrav % 0 0 Soliditet % 8 9 Antal anställda 6 15 Frisktal % 90,1 95 Sjukfrånvaro % 9,9 5 KS Målområden Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Nämnd-/Bolagsmål Arbeta med att eleverna ej ska använda alkohol, droger och tobak. Rekrytering av elever från hela Sverige och få fler av de riksrekryterade eleverna att folkbokföra sig i Luleå. Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Bolaget arbetar med strategier inom främst Program A och E. Erbjuda elever praktik inom och utom Sverige. Tillsammans med branschföretag inom flyget skapa och utveckla utbildningar. Andelen elever som går ut skolan med fullständiga betyg ska årligen öka. Utbildning anpassad till efterfrågan samt luftfartslagar. Tillsammans med elevvård/företagshälsa stödja och främja elevers hälsa och livsstil. Kontinuerliga veckomöten med personal. Mål för att: Ta fasta på och Erbjuda kontinuerliga tränings- och friskvårdsaktiviteter. utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Tydliga ramar, kommunicerade mål, klara rutiner och möjligheter att påverka sin arbetssituation. Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Soliditet 14,0 %. Räntabilitet på totalt kapital 3,0 %. Öka digitalisering av utbildningsmaterial för att minska kopiering och tid för utbyte av utbildningsmaterial. 154

Kronan Exploatering AB Verksamhet Kronan Exploatering skall leda utvecklingsarbetet för stadsdelen Kronan och samordna den övergripande planeringen. Vidare ska bolaget aktivt marknadsföra området för att externa aktörer skall etablera sig i området genom att förvärva fastigheter eller byggrätter från Luleå kommun. Bolaget skall i sitt arbete samarbeta och samverka med kommunens förvaltningar, kommunala bolag, andra fastighetsbolag och exploatörer i omvandlingen av Kronanområdet till en attraktiv stadsdel. Året som gått Kronan Exploatering AB har Luleå kommuns uppdrag driva utvecklingen av stadsdelen så att Kronan utvecklas till en attraktiv och hållbar stadsdel med kvaliteter i form av närhet till både natur och Luleå centrum, god service och varierande mötesplatser. De kommunala processerna samordnas från Projektutvecklingsavdelningen på Stadsbyggnadsförvaltningen i en kommunövergripande projektorganisation. Bolaget fokuserar på marknadsföring och införsäljning till byggherrar. Under året har bolaget fokuserat de avgörande faktorerna att få in fler aktörer och att utveckla samverkan med byggherrar för att bidra till målsättningen att minst 400 byggrätter skulle kunna markanvisas innan årets slut. Sex stycken byggherrar fick tilldelning innan sommaren för etapp 1 Norra Entrén i Kronandalen om drygt 450 bostäder. En dialog- och förhandlingsprocess har genomförts under hösten under ledning av Luleå kommun som innebär en hög grad av delaktighet och samverkan från de utvalda byggherrarna. Beslut om markanvisning bedöms kunna tas i kommunstyrelsen under februari/mars. Parallellt har detaljplaneläggning av Kronandalen pågått samt att detaljplanen för del av Lulsundsberget, Honnörsbacken (som tidigare anvisats) vunnit laga kraft. Ytterligare en avgörande faktor som bolaget fokuserat på under 2016 är rese-och färdmedelsval för hållbart resande. I inbjudan till intresseanmälan för markanvisning beskrevs hur vi vill genomföra översiktsplanens intentioner för ett hållbart transportsystem på Kronan genom att undvika markparkering, uppmuntra bilpoler och anlägga bra cykelparkeringar. Nu vidtar en dialog och förhandlingsprocess för de byggherrar som valts ut. I och med att Luleå kommun nu har en organisation och dedikerade resurser för att driva projektet i sin helhet beslutade bolagets styrelse vid den årliga strategidiskussionen att rekommendera ägarna att avsluta bolagets utvecklingsuppdrag för Kronan per 31 december 2016. Under hösten har styrelsens rekommendation behandlats av koncernstyrelsen och slutligen i kommunfullmäktige under november månad. En process för att avsluta och överlämna uppdraget till förvaltningsorganisationen har sedan pågått under hösten. Det ekonomiska målet för bolaget är satt över tid och kan därför inte nås under en enskild period. Framtiden Bolagets utvecklingsuppdrag och verksamhet avslutades 31 december 2016 genom beslut i kommunfullmäktige i november 2016. Projekt Kronan överförs och drivs i sin helhet vidare i Stadsbyggnadsförvaltningens regi. 155

Kronan Exploatering AB Ekonomisk redovisning och personalstatistik Tkr Årets utfall Föregående års utfall Omsättning 2 640 0 Kostnader inkl avskr -2 638-3 176 Finansiella poster 2 0 Resultat efter finansiella poster 4-3 176 Investeringar 0 0 Avkastningskrav % Soliditet % 19,4 29,0 Antal anställda 1 Frisktal % Sjukfrånvaro % KS Målområden Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Nämnd-/Bolagsmål Genomförande av programmens intentioner stöds genom fokus på utvecklad samverkan med byggherrar och markanvisning av minst 400 bostäder under 2016. Genomförande av programmens intentioner stöds genom särskilt fokus på rese- och färdmedelsval för hållbart resande under 2016. Vårt bolagsövergripande mål om Kronan som en långsiktigt hållbar stadsdel stöds enligt strategin Mer stad på samma yta i program C, strategierna Bästa boendet och Mer stad på samma yta i program D samt strategin "Smarta resor och transporter" i program F. Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Utveckla www.kronanlulea.se för att kommunicera med utvalda målgrupper och tydligt definiera vilken service dessa målgrupper kan förvänta sig. Genomföra kompetensutvecklingsaktiviteter enligt plan Över tid skall Kronan Exploatering bedrivas så att en rörelsemarginal på 10 % kan uppnås. För en väl avvägd resursfördelning och en god samhällsekonomi för kommunala investeringar på Kronan ska utvecklingen drivas i bred samverkan mellan nämnder och bolag inom ramen för projektorganisationen. 156

Ekonomisk redovisning 157

Koncerninterna förhållanden 2016, belopp i tkr Försäljning Ägd Intäkt Kostna Enhet andel er der Räntor och borgensavgifter Intäkter Kostnade r Luleå kommun 28 689 250 373 6 536 Luleå Kommunföretag AB 100% 2 950 733 Luleå Energi AB 100% 158 345 3 284 Lulebo AB 100% 40 614 106 050 5 803 Luleå Lokaltrafik AB 100% 90 774 4 252 Luleå Renhållning AB 100% 55 509 7 297 Luleå Hamn AB 100% 51 5 846 Nordiskt Flygteknikcentrum AB 100% 9 382 5 867 Kronan Exploatering AB 100% 2 640 85 Enhet Ägd andel Koncernbidrag Aktieägartillskott Utdelningar Mottag Givn Mottag Givna na Givna Mottagna a na Luleå kommun 35 000 Luleå Kommunföretag AB 100% 3 387 16 000 8 580 35 000 41 587 38 Luleå Energi AB 100% 16 000 8 580 875 Lulebo AB 100% Luleå Lokaltrafik AB 100% 887 Luleå Renhållning AB 100% Luleå Hamn AB 100% Nordiskt Flygteknikcentrum AB 100% 2 500 Kronan Exploatering AB 100% 2 712 158

Resultaträkning 2016 2015 Koncernen Kommunen Koncernen Kommunen Mkr Not mkr mkr mkr mkr Verksamhetens intäkter 1 2 554,1 1 214,1 2 807,7 1 248,3 Verksamhetens kostnader 2-6 016,9-5 005,5-5 865,1-4 694,2 Avskrivningar 3-536,9-310,5-552,5-308,8 Verksamhetens nettokostnader -3 999,7-4 101,9-3 609,9-3 754,7 Skatteintäkter 4 3 772,8 3 772,8 3 587,4 3 587,4 Statsbidrag och utjämning 5 435,7 435,7 426,8 426,8 Finansiella intäkter 6 483,8 43,3 864,5 42,3 Finansiella kostnader 7-103,0-6,9-114,6-10,6 Resultat efter finansiella poster 589,7 143,0 1 154,2 291,2 Skatt 8-20,9-39,1 ÅRETS RESULTAT 568,8 143,0 1 115,1 291,2 159

Balansräkning 2016 2015 Mkr Koncernen Kommunen Koncernen Kommunen TILLGÅNGAR Not mkr mkr mkr mkr Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Övriga immateriella anläggningstillgångar 9 10,1 0,5 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 10 8 141,7 5 361,5 8 261,8 5 188,6 Maskiner och inventarier 10 1 440,9 165,9 1 304,3 160,9 Pågående nyanläggningar 10 1 282,5 654,8 1018,0 476,9 Deponi 10 0,0 0,0 0,0 0,0 Anslutningsavg. och investeringsbidrag 10-200,1-200,1-161,3-161,3 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar och värdepapper 11 65,2 77,6 28,7 37,5 Långfristiga fordringar 12 10,0 9,6 10,5 9,6 Summa anläggningstillgångar 10 750,3 6 069,3 10 462,5 5 712,2 Omsättningstillgångar Förråd mm 13 20,3 6,6 53,3 11,1 Kortfristiga fordringar 14 727,9 460,5 558,6 473,4 Kortfristiga placeringar 15 1 002,0 2,0 1004,0 4,0 Kassa och bank 15 467,1 2,2 181,0 0,2 Summa omsättningstillgångar 2 217,3 471,3 1796,9 488,7 SUMMA tillgångar 12 967,6 6 540,6 12 259,4 6 200,9 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 16 7 292,6 4 443,0 6 732,2 4 300,0 därav årets resultat 16 568,8 143 1115,0 291,2 Resultatutjämningsreserv 16 398,5 398,5 297,5 297,5 Avsättningar Avsatt till pensioner 17 258,2 252,2 277,5 237,8 Övriga avsättningar 17 276,1 56,5 273,5 61,1 Skulder Långfristiga skulder 18 3 482,2 155,4 3 376,3 155,4 Kortfristiga skulder 19 1 658,5 1 633,5 1 599,9 1 446,6 Summa avsättningar och skulder 5 675,0 2 097,6 5 527,2 1 900,9 SUMMA eget kapital, avsättningar och skulder 12 967,6 6 540,6 12 259,4 6 200,9 160

PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter Koncerne n 2016 2015 Kommune Koncerne n n Kommune n No t mkr mkr mkr mkr Panter och därmed jämförliga säkerheter 20 541,1 608,1 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulder eller avsättningar 21 1 525,7 1 525,7 1 594,4 1 594,4 Löneskatt på pensionsförpliktelser 21 370,1 370,1 386,8 386,8 Övriga ansvarsförbindelser 21 186,9 2 652,3 198,4 2 592,7 SUMMA ansvarsförbindelser 2 082,7 4 584,1 2 179,6 4 573,9 161

Kassaflödesanalys Mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Not Koncerne n 2016 2015 Kommune Koncerne n n Kommune n Årets resultat 16 568,8 143,0 1 115,1 291,2 Justering för avskrivningar 3 536,9 310,5 552,5 308,8 Justering för förändring avsatt till pensioner 17 14,4 14,4 28,8 33,1 Justering för resultatpåverkande förändringar övriga avsättningar 17-31,2-4,6 6,7-4,7 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster som ingår i årets resultat 23-531,1-103,2-1 001,6-286,1 Poster som bokförts direkt mot eget kapital 16 0,0 0,0 Medel från verksamheten före förändring 557,8 360,1 701,5 342,3 av rörelsekapital +/- Minskning/ökning förråd m m 13 33,0 4,5 32,4 17,1 +/- Minskning/ökning kortfristiga fordringar 14-169,5 24,4-0,1-138,1 +/- Minskning/ökning långfristiga fordringar 12-0,2 0,0 1,6 1,2 +/- Ökning/minskning övriga kortfristiga skulder 19 22,9 175,2-178,4-132,4 Kassaflöde från den löpande verksamheten 444,0 564,2 557,0 90,1 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 9-9,5 0,0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 9 0,1 Investering i materiella anläggningstillgångar 10, 22-1 083,0-662,9-1 078,5-598,7 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 10 319,6 117,6 877,5 490,5 Investering i finansiella anläggningstillgångar -39,9-39,9-4,2-6,3 Försäljning finansiella anläggningstillgångar 472,6 863,6 0,0 Debiterade anslutningsavgifter/investeringsbidrag 10 38,7 21,0 24,2 24,2 Kassaflöde från investeringsverksamheten -301,5-564,2 682,7-90,3 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 18 175,6 20,0 0,0 Amortering av skuld och övr avsättningar 18-34,0-95,5 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 141,6 0,0-75,5 0,0 ÅRETS KASSAFLÖDE 284,1 0,0 1 164,2-0,2 LIKVIDA MEDEL vid årets början 15 1 185,0 4,2 20,8 4,4 162

LIKVIDA MEDEL vid årets slut 15 1 469,1 4,2 1 185,0 4,2 163

Notapparat Mkr 2016 2015 Not 1 Verksamhetens intäkter Koncerne n Kommune n Koncerne n Kommune n Nämndrelaterade intäkter enligt driftsredovisning 3 171,8 3 171,8 2 931,1 2 931,1 Avgår interna intäkter -2 069,0-2 069,0-2 028,7-2 028,7 Återbetalning AFA 0,0 0,0 33,9 33,9 Reavinst 111,3 111,3 293,8 293,8 Övrigt 18,2 18,2 SUMMA verksamhetens intäkter kommunen 1 214,1 1 214,1 1 248,3 1 248,3 Luleå Kommunföretag AB 0,1 0,0 Luleå Energi koncernen 1 006,1 944,0 Lulebo AB 599,3 707,0 Luleå Lokaltrafik AB 138,3 128,8 Luleå Renhållning AB 120,8 121,5 Luleå Hamn AB 79,4 103,3 Nordiskt FlygTeknikCentrum AB 18,1 21,0 SUMMA intäkter bolagen 1 962,1 2 025,6 Avgår interna intäkter -479,4-466,2 SUMMA koncernens intäkter 2 696,8 1 214,1 2 807,7 1 248,3 Av Luleå kommuns verksamhetsintäkter utgör: Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar för avstämning mot balanskravet 111,3 156,0 Not 2 Verksamhetens kostnader Nämndrelaterade kostnader 6 941,6 6 941,6 6 592,6 6 592,6 Avgår interna kostnader -1 626,4-1 626,4-1 945,0-1 945,0 Utbetalade pensionsförmåner 86,9 86,9 90,0 90,0 Pensionskostnad individuell del 109,3 109,3 100,1 100,1 Årets förändring av pensionsavsättning inkl löneskatt 21,4 21,4 33,1 33,1 - avgår förändring som redovisas som finansiell kostnad 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrig finansiering -558,6-558,6-179,2-179,2 NLL enklare sjukvård Kommunens realisationsförluster och nedskrivningar av anläggningstillgångar 31,3 31,3 2,6 2,6 SUMMA verksamhetens kostnader kommunen 5 005,5 5 005,5 4 694,2 4 694,2 Luleå Kommunföretag AB 4,1 3,0 Luleå Energi koncernen 794,9 741,0 Lulebo AB 427,0 524,6 Luleå Lokaltrafik AB 128,8 120,7 Luleå Renhållning AB 101,9 98,5 164

Luleå Hamn AB 61,4 74,9 Nordiskt FlygTeknikCentrum AB 19,7 20,8 Kronan Exloatering AB 2,6 3,2 SUMMA kostnader bolagen 1 540,4 1 586,7 Avgår interna kostnader -386,4-415,8 SUMMA kostnader koncernen 6 159,5 5 005,5 5 865,1 4 694,2 Leasing kommunen Operationella leasingavtal, maskiner och inventarier (Även bolagen redovisar all leasing som operationell) Under året betalda leasingavgifter 124,4 94,6 Avtalade framtida leasingavgifter, inom 1 år 120,7 92,5 Avtalade framtida leasingavgifter, 2-5 år 274,4 188,6 Avtalade framtida leasingavgifter, 5- år 312,3 187,0 Varav summa lokalhyror och byggnadsmoduler 673,1 425,2 Not 3 Avskrivningar Byggnader och mark 362,6 265,1 384,5 264,8 Maskiner och inventarier 174,3 45,4 168,0 44,0 SUMMA avskrivningar 536,9 310,5 552,5 308,8 Not 4 Skatteintäkter Skatteintäkter 3 785,3 3 785,3 3 591,5 3 591,5 Slutavräkning föregående år 3,2 3,2-5,8-5,8 Skatteavräkning innevarande år - preliminär -15,7-15,7 3,2 3,2 Summa kommunalskatt, netto 3 772,8 3 772,8 3 588,9 3 588,9 Mellankommunal utjämning 0,0 0,0-1,5-1,5 SUMMA skatteintäkter 3 772,8 3 772,8 3 587,4 3 587,4 Not 5 Statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag 372,0 372,0 371,0 371,0 Avgift kostnadsutjämning -259,1-259,1-255,8-255,8 Införandebidrag 0,0 0,0 6,4 6,4 Bidrag LSS-utjämning 35,7 35,7 32,9 32,9 Regleringsbidrag/-avgift -2,6-2,6-2,9-2,9 Fastighetsavgift 131,3 131,3 128,2 128,2 Strukturbidrag 134,0 134,0 141,3 141,3 Flyktingbidrag 12,8 12,8 Bostadsbidrag 11,6 11,6 Kompensation arbetsgivaravgift 0,0 0,0 5,7 5,7 SUMMA statsbidrag och utjämning 435,7 435,7 426,8 426,8 165

Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter 11,2 0,9 2,7 1,0 Aktieutdelningar 472,6 36,1 0,0 41,9 Realisationsvinst avyttring Luleå Expo AB 0,0 0,0 0,2 0,0 Övriga finansiella intäkter 0,0 6,3 861,6 6,0 SUMMA finansiella intäkter 483,8 43,3 864,5 48,9 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader lån 100,4 4,3 108,3 6,8 Ränta på pensionslöften intjänade fr o m 1998 2,6 2,6 3,8 3,8 Nedskrivning av andelar 0,0 0,0 2,0 0,0 Övriga finansiella kostnader 0,0 0,0 0,5 0,5 SUMMA finansiella kostnader 103,0 6,9 114,6 11,1 Not 8 Skattekostnader Betalda skatter -21,4-18,8 Uppskjuten skatt på obeskattade reserver 1,0-20,5 Övrig uppskjuten skatt -0,5 0,2 SUMMA skattekostnader -20,9-39,1 Not 9 Immateriella anläggningstillgångar Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 0,5 7,1 Nyanskaffningar 10,1 0,0 Avyttringar och utrangeringar 0,0-0,1 Övriga förändringar 0,0-6,5 Avskrivningar -0,5 SUMMA immateriella anläggningstillgångar 10,1 0,5 Not 10 Materiella anläggningstillgångar Samtliga fastigheter för kommunens bolag redovisas under rubriken Övriga fastigheter. Mark och övrig fast egendom Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 528,7 511,7 Nyanskaffningar 39,9 20,8 Avyttringar och utrangeringar -6,3-21,0 Omklassificering 4,7 17,2 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 567,0 528,7 SUMMA mark och övrig fast egendom 567,0 528,7 Verksamhetsfastigheter Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 4 324,0 4 511,5 Nyanskaffningar 126,5 39,3 166

Avyttringar och utrangeringar 0,0-262,2 Omklassificering 90,5 40,2 Nedskrivning -41,6-4,8 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 4 499,4 4 324,0 Ingående ackumulerade avskrivningar -1 648,8-1 583,0 Årets avskrivningar -177,0-182,9 Avskrivning på avyttringar och utrangeringar -4,4 113,7 Avskrivning på nedskrivning 21,9 3,4 Utgående ackumulerade avskrivningar -1 808,3-1 648,8 SUMMA verksamhetsfastigheter 2 691,1 2 675,2 Affärsfastigheter Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 1 395,6 1 105,7 Nyanskaffningar 69,8 57,3 Avyttringar och utrangeringar 0,0 0,0 Omklassificering 63,2 232,6 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 1 528,6 1 395,6 Ingående ackumulerade avskrivningar -338,3-299,7 Årets avskrivningar -44,8-38,6 Avskrivning på avyttringar och utrangeringar 0,0 0,0 Utgående ackumulerade avskrivningar -383,1-338,3 SUMMA affärsfastigheter 1 145,5 1 057,3 Publika fastigheter Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 1 123,2 1 061,7 Nyanskaffningar 39,6 58,1 Omklassificering 10,8 3,4 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 1 173,6 1 123,2 Ingående ackumulerade avskrivningar -328,2-294,7 Årets avskrivningar -35,1-33,5 Utgående ackumulerade avskrivningar -363,3-328,2 SUMMA publika fastigheter 810,3 795,0 Hyresfastigheter Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 6,1 6,1 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 6,1 6,1 Ingående ackumulerade avskrivningar -3,9-3,7 Årets avskrivningar -0,2-0,2 Utgående ackumulerade avskrivningar -4,1-3,9 SUMMA hyresfastigheter 2,0 2,2 Övriga fastigheter 167

Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 11 951,9 280,6 12 333,6 322,9 Nyanskaffningar 379,0 1,6 298,7 8,1 Avyttringar och utrangeringar -597,8-2,5-983,3-50,7 Omklassificering 252,4 19,1 302,9 0,3 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 11 985,5 298,8 11 951,9 280,6 Ingående ackumulerade avskrivningar -3 690,1-150,4-3 635,5-163,4 Årets avskrivningar -361,7-11,5-389,2-13,8 Avskrivning på avyttringar och utrangeringar 208,0 8,7 334,5 26,8 Övriga förändringar 0,0 0,0 0,1 0,0 Utgående ackumulerade avskrivningar -3 843,8-153,2-3 690,1-150,4 SUMMA övriga fastigheter 8 141,7 145,6 8 261,8 130,2 Maskiner och inventarier (inkl. skepp) Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 3 400,2 340,0 3 252,8 279,6 Nyanskaffningar 110,7 49,8 107,8 60,4 Avyttringar och utrangeringar -27,1 0,0-43,9 0,0 Omklassificering 205,9 6,3 83,5 0,0 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 3 689,7 396,1 3 400,2 340,0 Ingående ackumulerade avskrivningar -2 095,9-179,1-1 974,3-135,1 Årets avskrivningar -180,0-51,1-168,0-44,0 Avskrivning på avyttringar och utrangeringar 25,8 0,0 44,0 0,0 Övriga förändringar 1,3 0,0 2,4 0,0 Utgående ackumulerade avskrivningar -2 248,8-230,2-2 095,9-179,1 SUMMA maskiner och inventarier 1 440,9 165,9 1 304,3 160,9 Pågående nyanläggningar Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 1 018,0 476,9 815,3 416,6 Nyanskaffningar 722,5 348,2 672,0 334,3 Avyttringar och utrangeringar -44,8 0,0-92,2 0,0 Omklassificering -413,2-170,3-377,1-274,0 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 1 282,5 654,8 1 018,0 476,9 SUMMA pågående nyanläggningar 1 282,5 654,8 1 018,0 476,9 Deponi Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 66,7 66,7 66,7 66,7 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 66,7 66,7 66,7 66,7 Ingående ackumulerade avskrivningar -66,7-66,7-66,7-66,7 Utgående ackumulerade avskrivningar -66,7-66,7-66,7-66,7 SUMMA deponi 0,0 0,0 0,0 0,0 Anslutningsavg. och investeringsbidrag Ingående ackumulerat anskaffningsvärde -173,0-173,0-139,7-139,7 Årets debiterade anslutningsavgifter -23,0-23,0-24,1-24,1 168

Omklassificering, avyttringar och utrangeringar -21,5-21,5-9,2-9,2 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde -217,5-217,5-173,0-173,0 Ingående ackumulerade avskrivningar 11,7 11,7 7,5 7,5 Årets avskrivningar 5,7 5,7 4,2 4,2 Utgående ackumulerade avskrivningar 17,4 17,4 11,7 11,7 SUMMA anslutningsavg. och investeringsbidrag -200,1-200,1-161,3-161,3 SUMMA materiella anläggningstillgångar 10 665,0 5 982,1 10 422,8 5 665,1 Totalt nyanskaffningar 1 212,2 675,4 1 078,5 578,3 Not 11 Aktier, andelar, bostadsrätter och värdepapper Aktier och andelar i dotterbolag Luleå Kommunföretag AB 100 % 23,0 23,0 Övriga aktier och andelar Luleå Näringsliv AB 49 % 0,4 0,4 0,4 0,4 Stiftelsen Norrbottensteatern 42 % 0,3 0,3 0,3 0,3 Kommuninvest Ek förening 48,9 48,9 8,9 8,9 Shorelink AB 7 % 1,1 1,1 1,1 1,1 Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbottens län 1,5 1,5 1,5 1,5 Luleå Energi AB:s aktier i Kalix Vindkraft AB 27 % 0,0 4,2 Luleå Energi AB:s aktier i Lulekraft AB 50 % 10,0 10,0 Övriga 1,1 1,1 1,1 1,0 Långfristiga värdepapper 0,6 Bostadsrätter 1,3 1,3 1,3 1,3 SUMMA aktier, andelar, bostadsrätter och värdepapper 65,2 77,6 28,8 37,5 Not 12 Långfristiga fordringar Uppskjuten skattefordran 0,4 0,2 0,0 Förlagslån till Kommuninvest 9,6 9,6 9,6 9,6 Övriga långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,7 0,0 SUMMA långfristiga fordringar 10,0 9,6 10,5 9,6 Not 13 Förråd mm Luleå kommun, exploateringsfastigheter 0,0 0,0 4,7 4,7 Luleå kommun, övrigt förråd 6,6 6,6 6,4 6,4 Luleå Energi AB 9,4 37,8 Luleå Lokaltrafik AB 3,4 3,6 Luleå Renhållning AB 0,7 0,6 Luleå Hamn AB 0,2 0,2 169

SUMMA förråd mm 20,3 6,6 53,3 11,1 Not 14 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 205,5 61,6 247,2 152,7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 371,6 266,8 304,3 219,2 Övriga kortfristiga fordringar 150,8 132,1 7,1 101,5 SUMMA kortfristiga fordringar 727,9 460,5 558,6 473,4 Not 15 Kassa, bank och kortfristiga placeringar Kassa, Plusgiro, Bank 465,1 0,2 181,0 0,2 Ändamålsbestämda testamenterade medel 2,0 2,0 0,0 0,0 Kortfristiga placeringar Ändamålsbestämda testamenterade medel 2,0 2,0 4,0 4,0 Övriga kortfristiga placeringar 1 000,0 1 000,0 Ingående bokfört värde 1 006,7 5,6 Förändring av placeringar -6,7 1 001,1 Utgående bokfört värde 1 000,0 1 006,7 Anskaffningsvärde 1 000,0 1 006,7 Marknadsvärde 1 000,0 1 007,1 SUMMA kassa, bank och kortfristiga placeringar 1 469,1 4,2 1 185,0 4,2 Not 16 Eget kapital Eget kapital vid årets början 6 732,2 4 300,0 5 617,2 4 008,8 Rättning av fel samt förskjutning -8,4 0,0 0,0 0,0 Ingående eget kapital justerat i enlighet med ny princip 6 723,8 4 300,0 5 617,2 4 008,8 Årets resultat 568,8 143,0 1 115,0 291,2 därav resultatutjämningsreserv 398,5 398,5 297,5 297,5 SUMMA eget kapital 7 292,6 4 443,0 6 732,2 4 300,0 * Nya redovisningsregler, K3, för bolagen och redovisning av reavinster vid kommunens försäljning av tomträtter Avstämning mot balanskravet Årets resultat enligt resultaträkningen 143,0 291,2 Avgår årets reavinster 0,0-156,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 143,0 135,2 Not 17 Avsättningar Avsatt till pensioner 258,2 252,2 277,5 237,8 170

Varav för kommunen avsatt för: pensionerade 95,8 94,0 arbetstagare 78,1 76,1 avgångna 15,2 14,4 förtroendevalda som inte ingår ovan 13,9 6,9 löneskatt på pensioner 49,2 46,4 Övriga avsättningar 276,1 56,5 273,5 61,1 Varav avsatt för: Uppskjutna skatter 219,6 212,4 Återställande av avfallsdeponi 50,2 50,2 53,3 53,3 Övriga avsättningar 6,3 6,3 7,8 7,8 Pensionsavsättningar inklusive löneskatt Ingående avsättning 237,8 204,7 Pensionsutbetalningar -7,6-7,3 Nyintjänad pension 17,9 26,5 Ränte- och basbeloppsuppräkning 2,2 3,1 Förändring av löneskatt 2,8 6,1 Ingående avsätning nya förtroendevalda 0,0 4,9 Övrigt -1,0-0,2 Utgående avsättning 252,1 237,8 Aktualiseringsgrad 91,0% 91,0% SUMMA avsättningar 534,3 308,7 551,0 298,9 Utflöde avseende deponi kommer att ske etappvis, men ingen större andel de närmaste åren. Utflöde avseende pensionsavsättningar sker löpande. Utflöde avseende testamenterade medel sker löpande. Not 18 Långfristiga skulder Långfristiga lån* 3 475,6 150,0 3 369,7 150,0 Övriga långfristiga skulder 6,6 5,4 6,6 5,4 SUMMA långfristiga skulder 3 482,2 155,4 3 376,3 155,4 * I kommunens finansiella policy framgår hur kommunens ränte- och kreditrisker, m m behandlas. Not 19 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 396,9 318,3 482,5 273,6 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 762,1 549,8 720,5 620,2 Likvida medel kommunala bolag 389,1 146,2 Övriga kortfristiga skulder 499,5 376,3 396,9 406,6 SUMMA kortfristiga skulder 1 658,5 1 633,5 1 599,9 1 446,6 171

Not 20 Panter och därmed jämförliga säkerheter Fastighetsinteckningar 541,1 608,1 SUMMA panter och därmed jämförliga säkerheter 541,1 0,0 608,1 0,0 Not 21 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulder eller avsättningar Pensionsförpliktelser 1 525,7 1 525,7 1 594,4 1 594,4 Löneskatt på pensionsförpliktelser 370,1 370,1 386,8 386,8 Ingående avsättning 1 981,2 1 981,2 2 056,2 2 056,2 Ränte- och basbeloppsuppräkning 23,1 23,1 30,3 30,3 Gamla utbetalningar -79,0-79,0-75,4-75,4 Förändring av löneskatt -16,7-16,7-14,6-14,6 Aktualisering -4,4-4,4-10,0-10,0 Övrigt -8,4-8,4-5,3-5,3 Utgående avsättning 1 895,8 1 895,8 1 981,2 1 981,2 Aktualiseringsgrad 91,0% 91,0% 91,0% 91,0% SUMMA pensionsförpliktelser och löneskatt som inte har upptagits bland skulder eller avsättningar 1 895,8 1 895,8 1 981,2 1 981,2 Utflöde avseende pensionsförpliktelser sker löpande. Borgensförbindelser Kommunala bolag Luleå Kommunföretag AB 100,0 100,0 Luleå Energi AB 0,2 0,2 Lulebo AB 2 485,0 2 391,0 Luleå Hamn AB 66,0 100,0 SUMMA kommunala bolag 2 651,2 2 591,2 Sannolikheten att kommunen måste infria sina borgensförbindelser bedöms som mycket liten. Förlustansvar egna hem 1,1 1,1 1,5 1,5 SUMMA borgensförbindelser 1,1 2 652,3 1,5 2 592,7 Endast liten del av förlustansvaret behövs infrias. Hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll 185,8 196,9 SUMMA övriga ansvarförbindelser 185,8 0,0 196,9 0,0 Utflöde avseende hyresgäststyrt underhåll sker löpande. Inte hela underhållet kommer att behöva uppfyllas. SUMMA ansvarsförbindelser 2 082,7 4 548,1 2 179,6 4 573,9 Luleå kommun har i oktober 1994 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för 172

Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga kommuner som per 2016-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Luleå kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2016-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 346 091 313 278 kronor och totala tillgångar till 338 153 308 936 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 3 666 789 481 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 3 582 963 700 kronor. Sannolikheten att kommunen måste infria sina förpliktelser gällande Kommuninvest bedöms som mycket liten. Not 22 Inköp av materiella anläggningstillgångar Luleå kommun 652,3 652,3 578,3 578,3 Eliminering friköp tomter Lulebo AB -95,4-50,3 Luleå Energi AB koncernen 132,6 117,0 Lulebo AB 453,3 405,8 Luleå Lokaltrafik AB 5,5 5,4 Luleå Renhållning AB 17,1 14,2 Luleå Hamn AB 1,4 7,5 Nordiskt FlygTeknikCentrum AB 0,4 0,6 SUMMA inköp av materiella anläggningstillgångar 1 167,2 652,3 1 078,5 578,3 Not 23 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster som ingår i årets resultat Avskr på avyttringar, nedskrivning och omklassificering -58,5-103,2-209,4 av anl.tillgångar Reavinst vid försäljning av dotterbolag -472,6-792,2 SUMMA justering för övr ej likviditetspåverkande poster som ingår i årets resultat -531,1-103,2-1 001,6-286,1-286,1 173

Redovisningsprinciper Allmänna redovisningsprinciper Kommunen inklusive koncernen följer lagen om kommunal redovisning samt de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (exklusive rekommendation 11.3, materiella anläggningstillgångar till vissa delar, 13.2 om leasingavtal, rekommendation 18 om intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar till vissa delar och rekommendation 3.1 redovisning av extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål). Avvikelserna kommenteras nedan. Den kommunala bolagskoncernen följer Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Rekommendation 11.3 följs avseende mark där anskaffningsvärdet är känt. Avseende försäljning av mark med historiska anskaffningsvärden, redovisas realisationsvinster och realisationsförluster från och med år 2014. Korrigering för realisationsvinster och realisationsförluster från 2013 och tidigare år är gjord retroaktivt mot eget kapital. Kommunen tillämpar dessutom principen att utrangera materiella anläggningstillgångar när de är färdigavskrivna. Hyres- och leasingavtal ska enligt rekommendation nr 13.2 klassificeras och redovisas antingen som finansiella eller operationella leasingavtal. Kommunen och de kommunala bolagen redovisar alla leasingavtal understigande 1 mkr som operationella vilket innebär att leasingavgifter kostnadsförs löpande, även om de i övrigt uppfyller kriterierna för ett finansiellt avtal. De är av mindre omfattning och påverkar därför inte bedömningen av kommunens resultat och ställning. Samtliga avtal avseende hyra av fastigheter klassificeras alltid som operationella eftersom de ekonomiska fördelar och risker som förknippas med ägandet i allt väsentligt inte överförts till kommunen. Upplysningar om leasingkostnader finns i not 2. Enligt rekommendation nr 18 ska anslutningsavgifter och investeringsbidrag som avser att täcka investeringsutgifter initialt redovisas som en skuld som sedan intäktsförs successivt i takt med att investeringsobjekten skrivs av över sina respektive nyttjandeperioder. Skillnad i redovisningsprinciper mellan kommunen och bolagen kan förekomma på grund av att olika rekommendationer tillämpas för kommunen respektive bolagen. Rekommendation 3.1 anger vissa kriterier för att poster ska redovisas som extraordinära eller jämförelsestörande. Gällande försäljning av tomter, mark och fastigheter så anser kommunen att detta är normalt förekommande i den ordinarie verksamheten och är därför inte per automatik att betrakta som jämförelsestörande eller extraordinärt. Sammanställd redovisning Kommunen ska i sin sammanställda redovisning tillämpa kommunala redovisningsprinciper gällande Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1. Den största förändringen är hänförlig till övergången till komponentavskrivning. I den kommunala sektorn har krav på komponentavskrivning förtydligats fr.o.m. 2014. Kommunen har under 2016 slutfört arbetet med att komponentuppdela historiska värden av anläggningstillgångar anskaffade före 2015. För anläggningstillgångar aktiverade under 2015 174

och framåt komponentavskrivning tillämpats fullt ut. De effekter av övergång till komponentavskrivning som uppkommit i bolagens konverterade ingångsbalanser och resultaträkningar 2013 har i sin helhet redovisats mot eget kapital i den sammanställda redovisningen för 2014. Den sammanställda redovisningen har, för de dotterbolag där kommunen har en röstandel på mer än 50 %, upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med proportionell konsolidering menas att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar konsolideras i koncernredovisningen. Förvärvsmetoden innebär att dotterföretagsandelarnas anskaffningsvärden avräknas mot förvärvat eget kapital. I koncernens egna kapital ingår härmed förutom kommunens egna kapital endast den del av dotterbolagens egna kapital som intjänats efter förvärvet. Obeskattade reserver hänförs vid konsolideringen, exklusive uppskjuten skattedel, till respektive dotterbolags egna kapital. Bolag, i vilka kommunen har en ägarandel på mindre än 50 %, betraktas som intresseföretag. Konsolidering av dessa intressebolag görs inte eftersom dessa endast har marginell betydelse för kommunkoncernen. Aktieinnehav i intresseföretag, i vilka koncernen har 50 % av rösterna, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktier i intresseföretag motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital. Avsteg från förvärvsmetoden med proportionell konsolidering görs fr o m 2014 på grund av bolagets marginella beloppsmässiga betydelse för kommunkoncernen. Varje enskilt koncernbolag konsolideras för sig med undantag för Luleå Energikoncernen där koncernens civilrättsliga årsbokslut konsolideras. Det minoritetsintresse som finns i Luleå Energikoncernen redovisas inom eget kapital i Luleå kommunkoncernen. Ingen justering har gjorts då det gäller delägda dotterbolag i denna underkoncern då detta utgör ett obetydligt värde i koncernen. 175

Värderingsprinciper Tillgångar, avsättningar och skulder värderas till anskaffningsvärden om inte annat anges nedan. Anläggningstillgångar Immateriella och materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med tillägg för värdehöjande investeringar och med avdrag för avskrivningar samt eventuella nedskrivningar. Nedskrivning sker i de fall tillgången inte kan nyttjas fullt ut för avsett ändamål eller när det finns en extern värdering som visar på ett lägre värde. I kommunen redovisas investeringsbidrag som en förutbetald intäkt och periodiseras över anläggningarnas respektive nyttjandeperiod. Inga lånekostnader ingår i anskaffningsvärdena. Maskiner och inventarier med en nyttjandeperiod överstigande 3 år och med en anskaffningskostnad överstigande ett prisbasbelopp aktiveras i balansräkningen. För de kommunala bolagen gäller den av Skatteverket fastställda gränsen för direktavskrivning. Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från Rådet för Kommunal Redovisnings idéskrift om avskrivningar men med en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. Huvudsakligen tillämpas följande linjära avskrivningstider: Fastigheter och anläggningar Maskiner och inventarier VA-anläggningar 20, 33 och 50 år 5 och 10 år 10, 20 och 33 år Aktier, andelar, bostadsrätter, mark, konst och pågående nyanläggningar avskrivs inte. I kommunen påbörjas avskrivning av anläggningstillgångar månaden efter färdigställandet förutom för fastigheter som avskrivs fr o m året efter färdigställande. Anskaffningskostnaden för pågående fastigheter och investeringar som ej är avslutade aktiveras som pågående nyanläggningar. Finansiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde. Nedskrivning av aktier och andelar sker i de fall värdenedgången anses bestående. Omsättningstillgångar I lager inneliggande varor värderas till det lägsta av anskaffnings- eller verkligt värde efter avdrag för inkurans. Samtliga kundfordringar som är äldre än 13 månader redovisas som osäkra fordringar. För övriga kundfordringar sker individuell prövning av nedskrivningsbehov. Kortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaffnings- och marknadsvärde. Fordringar i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Skillnaden mellan bokfört värde och balansdagens värde resultatförs bland finansiella poster. 176

Skulder Skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens säljkurs. Skillnaden mellan bokfört värde och balansdagens värde resultatförs bland finansiella poster. Avsättning för deponi Framtida återställningskostnader för sluttäckning av deponianläggning redovisas som avsättning. Beräkningen är utförd 2007 och är omprövad därefter. Sluttäckning har påbörjats i mindre omfattning. Sluttäckning beräknas slutföras när organiskt material brutits ned. Återställningskostnaderna redovisas som en materiell anläggningstillgång med avskrivning över deponins användningsperiod. Pensionsförpliktelser Kommunens pensionsförpliktelser ingår i posterna avsatt till pensioner, kortfristiga skulder och ansvarsförbindelser. Som avsättning redovisas förmånsbestämda pensionsförmåner som intjänats fr o m 1998 samt garanti- och visstidspensioner. Premier för avgiftsbestämda pensioner intjänade fr o m 1998 utbetalas årligen till externa pensionsförvaltare för individuell placering. Den individuella delen betalas ut året efter intjänandeåret och redovisas som en kortfristig skuld. Under ansvarsförbindelser pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna och avsättningarna redovisas de pensionsförmåner som intjänats före 1998. Beräkning av det samlade åtagandet har utförts av Kommunernas Pensionsanstalt KPA. Pensionsförpliktelser, såväl avsättningar som ansvarsförbindelser, beräknas enligt RIPS 07. Pensionsförpliktelser för anställda i de bolag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt BFN K3. Det innebär att pensionsförpliktelser inte redovisas som ansvarsförbindelser. VA-verksamhet Särredovisning sker av VA-verksamhetens resultat och ställning. Verksamhetens avgiftsuttag som överskrider självkostnaden redovisas som kortfristig skuld och eventuellt överuttag som förutbetald intäkt. 177

Revisionsberättelse 178

LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 1 (3) Kvalitets och samhällsutveckling Ärendenr Kvalitet & samhällsutveckling 2017-02-13 2016/422-1.5.2.1 Maria Eriksson Yttrande över medborgarförslag om barns rättigheter Ärendenr 2016/422-1.5.2.1 Kvalitets och samhällsutvecklings förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att avslå medborgarförslaget. 2. Kvalitet & samhällsutveckling får i uppdrag att bedöma till vilka målgrupper en utbildningsinsats för att öka kunskapen om barns rätt ska riktas, samt i vilken omfattning. Sammanfattning av ärendet I ett medborgarförslag föreslås att barns rättigheter ska genomsyra allt arbete i kommunen genom att: En strategi/handlingsplan för barns rättigheter tas fram En barnrättsstrateg anställs med övergripande ansvar för uppföljning Barns möjligheter att komma till tals i frågor som rör dem skall tas upp i strategin/handlingsplanen Barns rättigheter skall inkluderas i kommunens budgetarbete Kommunens barnrättsarbete följs årligen upp i ett barnbokslut Alla anställda skall ha utbildning i barnkonventionen Alla som tar beslut som rör barn ska ha kunskap om barns rättigheter och hur de omsätts i praktiken Barns rättigheter ingår i kommunens översiktsplan, program A, Alla jämlika. I detta strategiska dokument framgår att kommunens verksamheter ska verka för jämlika förutsättningar för barn och unga, att barnperspektivet ska beaktas i allt beslutsfattande, samt att barns delaktighet ska stärkas. Kvalitet & samhällsutveckling som utgör en stab under kommundirektören har två samhällsstratger (för demokrati samt folkhälsa) som delar ansvaret för kommunens övergripande arbete med barnkonventionen. Samhällsstrategernas uppgift är att stödja, driva och följa upp kommunens arbete utifrån översiktsplanen. Kommundirektören har också utsett en särskild ledningsgrupp där förvaltningscheferna från barnoch utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, fritidsförvaltningen, kulturförvaltningen, 179

LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 2 (3) Kvalitets och samhällsutveckling Ärendenr Kvalitet & samhällsutveckling 2017-02-13 2016/422-1.5.2.1 Maria Eriksson arbetsmarknadsförvaltningen samt biträdande kommundirektör ingår. Ledningsgruppens uppdrag innebär att identifiera behov samt samordna styrningen av strategiskt främjande och förebyggande insatser riktat till barn och unga också med utgångspunkt i översiktsplanen. Enligt program A, Alla jämlika ska kommunen utveckla en systematik för att följa barns och ungas utveckling. En första analys av sammanställd statistik angående barns och ungas socioekonomiska situation, hälsa, skola, familj, fritid, delaktighet och trygghet genomfördes under perioden 2015-2016. Underlaget har lett till riktade insatser och resurser både på kommunövergripande, men även på stadsdelsnivå, i syfte att kompensera ojämlika förutsättningar för barn och unga. Luleå kommun har avsatt särskilda medel som verksamheter och externa aktörer kan söka för att utveckla insatser riktat till barn och unga i tidigt skede. Dessa medel riktas till nya projekt och arbetssätt som bedöms kunna skapa jämlika förutsättningar. Att omsätta barnkonventionens intentioner i det dagliga arbetet kräver goda kunskaper och hög medvetenhet om barns och ungas rättigheter. De förvaltningar som dagligen möter barn i sina verksamheter som förskola, skola och fritidsverksamhet arbetar systematiskt med medskapande, delaktighet och lika värde. Socialtjänstens utredningar och uppföljning av barn och unga följer socialstyrelsens modell BBIC (barns behov i centrum) som utgår från barnkonventionen. Kvalitet & samhällsutveckling bedömer dock att inom andra kommunala områden är barnperspektivet ett mer ovant förhållningssätt. Exempel är barns och ungas möjlighet att vara delaktiga i, eller påverka olika typer av kommunala eller politiska beslut. I LUPP 2014 (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) framkom att mer än hälften av de unga som tillfrågades ansåg att de hade små eller inga möjligheter att framföra sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Ungas inflytande och delaktighet är prioriterat i Program A och ett område som kvalitet & samhällsutveckling arbetar för att utveckla och förstärka. Kvalitet & samhällsutveckling föreslår att medborgarförslaget avslås med hänvisning till att Barns rättigheter redan omhändertagits i kommunens översiktsplan. Ett strategiskt, kommunövergripande och samordnat arbete med barnkonventionen pågår redan. 180

LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 3 (3) Kvalitets och samhällsutveckling Ärendenr Kvalitet & samhällsutveckling 2017-02-13 2016/422-1.5.2.1 Maria Eriksson I enlighet med förslagsställaren anser dock kvalitet & samhällsutveckling att kunskapen och därmed möjligheten att omsätta barnkonventionen i det dagliga arbetet hos kommunens anställda och politiker behöver öka, och föreslår att utbildningsinsatser ska genomföras i samband med att Barnkonventionen förväntas inkorporeras i lag i januari 2018. Även om lagförändringen inte skulle komma till stånd bör utbildningsinsatser genomföras. Beslutsunderlag Medborgarförslag Barns rättigheter Maria Eriksson Samhällsstrateg, Folkhälsa Beslutet skickas till Förslagsställaren, kvalitet & samhällsutveckling 181

'fi. '='fö,:/ij LULEÅ KOMMUN FRÅN MEDBORGARFÖRSLAG LuteA.. Kornmwistyre/se INI< 2016 03-2 1 Arendenr...,,, l-41n,,,,,,,.,,"" u Medborgarförslag "Barns rättigheter" Motivering I november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, Barnkonventionen. Sverige anslöt sig som en av de första länderna. Även om Sverige är ett av världens bästa länder att växa upp i kränks även barns rättigheter här. Därför har Rädda Barnen länge arbetat för att konventionen ska bli lag här. Vi tycker att det bör göras genom så kallad inkorporering där hela konventionen skrivs in i landets befintliga lagstiftning. Sedan Norge inkorporerade Barnkonventionen 2003 har medvetenheten om barns rättigheter blivit större där. Barnkonventionen har också fått större genomslag på både yrkesutbildningar och i domstolsavgöranden. Regeringen har nu gett besked att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Förslag För att barns rättigheter ska genomsyra allt arbete i kommunen föreslår vi följande: -En strategi/handlingsplan för barns rättigheter tas fram -En barnrättsstrateg anställs med övergripande ansvar för uppföljning -Barns möjligheter att komma till tals i frågor som rör dem skall tas upp i strategin/handlingsplanen -Barns rättigheter skall inkluderas i kommunens budgetarbete -Kommunens barnrättsarbete följs årligen upp i ett barnbokslut -Alla anställda skall ha utbildning i barnkonventionen -Alla som tar beslut som rör barn ska ha kunskap om barns rättigheter och hur de omsätts i praktiken 182

LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (3) Kvalitet & samhällsutveckling Ärendenr Kvalitet & samhällsutveckling 2017-02-24 2016/1061-3.1.2.7 Ewa Andersson Hjälte Markanvisning till SMEBAB Cementen Kv D AB på fastigheten Östermalm 6:9 Ärendenr 2016/1061-3.1.2.7 Kvalitet & samhällsutvecklings förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att SMEBAB Cementen Kv D AB, dotterbolag till Skanska Sverige AB, erhåller markanvisning för byggande av kontor på fastigheten Östermalm 6:9 i enlighet med villkoren nedan 2. Markanvisningen ska gälla till 2018-03-31 3. Markpriset ska beräknas i enlighet med vid överlåtelsetidpunkten gällande markpristaxa. I överlåtelseavtalet ska regleras att tillägg till köpeskillingen ska betalas för tillkommande byggrätt enligt ny detaljplan. 4. Chefen för kvalitet & samhällsutveckling ges rätt att underteckna köpehandlingar för överlåtelse av fastigheten Sammanfattning av ärendet Skanska Sverige AB har lämnat in en ansökan om markanvisning till kommunen för att bygga ett nytt kontor på fastigheten Östermalm 6:9. Skanska har idag sitt kontor på Bergnäsets industriområde. Företaget har inte längre behov av en stor industrifastighet med stora upplagsytor. Istället vill man bygga ett nytt modernt kontor både för eget behov och för extern hyresgäst. Skanskas ambition är att bygga en miljöcertifierad byggnad enligt miljöbyggnad Guld eller med annan certifiering på likvärdig nivå. Skanska har begärt att markanvisningen lämnas till SMEBAB Cementen Kv D AB. Beskrivning av ärendet Fastigheten Östermalm 6:9 är en obebyggd fastighet med en tomtareal på 4809 kvm som ägs av Luleå kommun. Fastigheten har nyttjats som parkering för Kommunala vuxenutbildningen när skolan inrymdes i lokaler i fd Seminariet. På senare tid har ytan använts av personal från närliggande verksamheter. För fastigheten gäller en detaljplan för kontor i tre våningar och med en exploateringsgrad på 3500 kvm ovan mark. 183

LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 2 (3) Kvalitet & samhällsutveckling Ärendenr Kvalitet & samhällsutveckling 2017-02-24 2016/1061-3.1.2.7 Ewa Andersson Hjälte Skanska har framfört önskemål om att bebygga fastigheten med ett kontorshus i enlighet med nu gällande detaljplan men att man också vill planera för att möjliggöra ytterligare exploatering på fastigheten. Östermalm 6:9 ligger längs Sundsbacken och i direkt anslutning till det framtida Östra Stranden. Området innefattas av den målbild för Luleå Resecentrum som behandlades av kommunfullmäktige i november 2014. Enligt målbilden ska området planeras för en blandning av kontor, bostäder, service och kommersiella verksamheter och med våningshöjder på 4-5 våningar. Målbilden för fastigheten har en betydligt högre exploateringsgrad än vad nu gällande detaljplan medger. Skanskas målsättning att i ett första skede bebygga fastigheten i den södra delen men planera så att byggnaden kan byggas på med 1-2 våningar och att ytterligare en huskropp kan rymmas inom fastigheten stämmer med målbilden. Kvalitet & samhällsutveckling ska ta initiativ till att ny detaljplan upprättas för fastigheten i syfte att höja fastighetens exploateringsgrad. Stadsbyggnadsförvaltningen har sett över parkeringsbehovet tillsammans med berörda förvaltningar och avser att komplettera antalet parkeringar inom de egna fastigheterna för Solbackens vård- och omsorgsboende och Solkattens förskola. Längs fastighetens västra gräns går en spillvattenledning som är säkerställd med ledningsrätt till 5 m bredd. Efter samråd med va-avdelningen har det bedömts att bredden bör utökas till 8 m och att förstärkt grundläggning måste ske mot ledningen. Kvalitet & samhällsutveckling föreslår att markanvisning kan lämnas till SMEBAB Cementen Kv D AB för att bygga nytt kontorshus med följande villkor. Bolaget bör planera och förbereda ny bebyggelse så att det i framtiden blir möjligt att höja exploateringsgraden på fastigheten. Bebyggelsen bör förberedas så att det blir möjligt att öka byggnadshöjden och så att ytterligare huskropp kan inrymmas på fastigheten. Vidare bör byggnaderna uppföras som miljöcertifierad byggnad och gärna med solceller. Samråd om byggnadens utformning och gestaltning ska ske med miljöbyggnadsförvaltningen. SMEBAB ska påbörja byggnation med stöd av nu 184

LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 3 (3) Kvalitet & samhällsutveckling Ärendenr Kvalitet & samhällsutveckling 2017-02-24 2016/1061-3.1.2.7 Ewa Andersson Hjälte gällande detaljplan senast 2018-03-31. Markpriset ska bestämmas i enlighet med den vid överlåtelsetidpunkten gällande kommunala markpristaxan. I överlåtelseavtalet ska markpriset regleras så att tillägg till köpeskillingen för tillkommande byggrätt enligt ny detaljplan ska betalas. Ledningsrätten för befintlig spillvattenledning ska utökas till 8 m bredd. Bolaget betalar alla avgifter för lagfart, bygglov inklusive planavgift, va-anläggning, el mm enligt gällande taxor. Kommunen betalar kostnaden för ledningsrättsåtgärden. Om SMEBAB inte påbörjat byggnation i väsentlig omfattning senast 2018-03-31 förfaller denna markanvisning utan rätt för bolaget till ersättning för nedlagda kostnader. Beslutsunderlag Ansökan om markanvisning, Östermalm 6:9 Ewa Andersson Hjälte Strateg, mark och exploatering Beslutet skickas till SMEBAB Cementen Kv D AB, c/o Skanska Mark och exploatering Bygg AB Kvalitet & samhällsutveckling 185

ÖSTERMALM 6:9 ANSÖKAN OM MARKANVISNING 2016-08-22 186

Datum Handläggare 2016-08-22 Christoffer Björn Ansökan om markanvisning Utveckling av nytt Skanska kontor på östermalm 6:9 Vår vilja att växa i Norrbotten Skanska har idag sitt kontor på Bergnäsets industriområde, en lokalisering som under många år passat vår verksamhet väl. Men som många andra verksamheter så har även vår förändrats. Behovet av en stor industrifastighet med upplagsytor är inte längre styrande för vår dagliga verksamhet, idag har vi inga lager av eget byggmaterial. Arbetsplatsens utformning har under det senaste decenniet fått en alltmer betydande roll, både geografiskt läge och arbetsmiljö. En attraktiv arbetsmiljö är inte minst en viktig faktor när vi rekryterar nya medarbetare. Skanska vill med tydlighet visa på vårt engagemang i Norrbotten och Luleå. Idag är vi ca 180 medarbetare i olika roller på Skanska i Luleå. För att möjliggöra expansion och öka vår attraktivitet som arbetsgivare har vi för avsikt att satsa på ett nytt kontor där vi samlar våra verksamheter i Luleå. Behovet av nya lokaler är förhållandevis skyndsamt då vi idag har en fastighet som behöver moderniseras, vår målsättning är dock att hitta ett bra läge för ett nytt kontor. Befintlig fastighet på Bergnäset är en industritomt på ca 10 000 m2 som vi avser att avyttra eller utveckla för ny hyresgäst som har behov av de ytor och möjligheter som finns på tomten. Östermalm 6:9 Under ca 1 års tid har vi sökt efter möjliga lägen att etablera ett nytt Skanska kontor i Luleå. Vår målbild är tydlig. Ett modernt Skanska kontor möjliggör flexibla arbetsmiljöer och närhet till våra kunder. En viktig aspekt har varit närhet till kollektivtrafik, både lokalt och regionalt. En försvårande faktor i sökandet efter byggbar mark är att det finns ytterst få detaljplanelagda fastigheter som erbjuder dessa kvalitéer. Vår målbild är att flytta in i nya lokaler under 2018, detta ger en önskad byggstart första halvåret 2017. Den fastighet som identifierats möter de krav vi på Skanska ställt upp och skulle på ett utomordentligt sätt ge oss möjlighet att bidra till fortsatt tillväxt i Luleå. Fastigheten ägs idag av Luleå kommun och är detaljplanderad för kontor i 3 våningar. Läget är strax nedanför Trafikverkets kontor, invid Solbacken. För oss 187

som samhällsutvecklare är närheten till centrum, kommunikationer och den kommande exploateringen av Östra stranden optimal. Vi trivs som bäst på ett utvecklingsområde. Östermalm 6:9 utgör idag parkering men är planlagd för kontor. Vår idé Första steget i utvecklingen av Östra stranden Skanskas förslag är ett arkitektoniskt tillskott till Luleås stadsbild med en hög ambition. Östermalm 6:9 ligger på gränsen mellan den befintliga bebyggelsen och den planerade utvecklingen av Östra stranden. Då vårt behov är att snabbt komma till byggstart vill vi i en första etapp bygga utifrån den befintliga detaljplanen men samtidigt möjliggöra för en framtida planändring som tillåter förtätning i takt med att utvecklingen av Östra stranden tar fart. Vårt kontor byggs med 3 våningar och placeras i tomtens sydvästra hörn och parkeringar förläggs i en första etapp i markplan. En framtida detaljplaneändring medger då exploatering av parkeringsytan med nedgrävt garage för båda fastigheterna. 188

Etapp 1: Enligt gällande detaljplan. Etapp 2: Enkel illustration av möjlig förtätning efter planändring, nedgrävda parkeringsplatser för båda fastigheterna. 189

Illustration av planerat kontor (etapp 1 enl gällande detaljplan). Vy mot terminalgatan. Gestaltning och funktion Skanskas nya kontor kommer enligt detaljplanen att kunna bli ca 3500 BTA. Storleken passar oss i dagsläget bra. Vid inflytt 2018 kommer vi att behöva ungefär hälften av ytan för egen verksamhet och resterande hyr vi ut till extern hyresgäst. Att huset medger en framtida utökning av den egna verksamheten är viktigt. I gestaltningsförslaget ovan utgår vi från en enkel geometri, 4 hörn som medger en god effektivitet. Fasaden ger vi särskild omtanke där ljus, öppenhet och miljö är viktiga. Hörnet mot Terminalgatan vill vi använda för att tydligt markera en framtida knutpunkt där många människor rör sig och vi ger en glasad, öppen, fasad som suddar ut gränsen mellan ute och inne. Hållbart Målsättningen är att skapa ett projekt som bidrar till att generera de stadskvaliteter som krävs för en långsiktigt hållbar stad med blandstadens viktiga variation och där livet mellan husen och fotgängarens perspektiv är styrande faktorer. Då vi i dagsläget vet väldigt lite om utformning och innehåll på Östra stranden ser vi vårt projekt som en möjlighet att göra ett avstamp på en ny ambitionsnivå och tillföra arbetsplatser som i förlängningen underlättar för handel och restauranger i gatuplan för de kommande bostadsprojekten intill. Som alla Skanskas egenutvecklade fastigheter kommer även ett nytt kontor i Luleå att byggas utifrån högsta hållbarhet och certifieras, t ex som Vattenfalls nya kontor som vi utvecklar vilket certifierats med miljöbyggnad guld. 190

Tidplan Vi ser en tidplan där vi kan byggstarta våren 2017. För att möjliggöra detta behöver vi ett snabbt besked om möjligheten att förvärva Östermalm 6:9 och att bygga vårt kontor enligt gällande detaljplan. Det som därefter sker är en intensiv period av projektering under hösten för att byggstarta efter årsskiftet med möjlighet till förberedande markarbeten under hösten. Byggtiden beräknas till 12-18 månader med målsättning att flytta in i nya lokaler före semestern 2018. Ansökan om markanvisning Skanska ansöker om 24 månaders exklusiv option att förvärva fastigheten Östermalm 6:9. Med en sådan överenskommelse kan vi satsa på en projektering under hösten och ett förvärv av fastigheten före byggstart. För att skapa fokus och tryck på frågan vill vi ha 24 månader på oss att byggstarta. Målsättningen är en byggstart inom 12 månader, skulle vi dock inte åstadkomma en byggstart inom 24 månader faller överenskommelsen och det står kommunen fritt att omförhandla eller gå vidare med annan aktör. På förfrågan besöker vi gärna er för att mer i detalj berätta om vår projektidé, Skanska Projektutveckling, vårt arbetssätt och referensprojekt. Vi söker ett gott samarbete med Luleå kommun för utvecklingen av Luleå och Norrbotten! Med vänlig hälsning Christoffer Björn Affärstutvecklare Skanska Sverige AB - Projektutveckling Kommersiellt 191

LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (3) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kvalitet & samhällsutveckling 2017-02-22 2017/259-3.1.1.3 Frida Wikström Planuppdrag för Mjölkudden 3:45 m.fl., Scandic Ärendenr 2017/259-3.1.1.3 Kvalitet & samhällsutvecklings förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att ge stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta ett förslag till detaljplanför Mjölkudden 3:45 m.fl samt besluta om antagande av planen. Sammanfattning av ärendet Pandox AB, fastighetsägare för Mjölkudden 3:45 (Scandic hotell), har lämnat in en ansökan om ändrad detaljplan för Mjölkudden 3:45. Förslaget innebär en utökning av befintligt hotell med en ny byggnad i sju våningar längs med väg 97. Detaljplanens huvudsakliga syfte är att pröva möjligheterna för utbyggnad av hotellverksamhet på fastigheten Mjölkudden 3:45. Detaljplanens huvudfrågor är främst: dagvatten/lod, Mjölkuddstjärnen natur- och rekreationsvärden samt översvämningsrisk, strandskydd, gestaltning av ny bebyggelse, skyddsavstånd transportled farligt gods, trafikbuller, samt utrymme för parkeringar. 192

LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 2 (3) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kvalitet & samhällsutveckling 2017-02-22 2017/259-3.1.1.3 Frida Wikström Beskrivning av ärendet Planområdet är beläget ca 2 km norr om Luleå centrum och omfattar fastigheterna Mjölkudden 3:42, 3:45 och 3:48. Området avgränsas i norr av Mjölkuddstjärnen, i öster av Banvägen och Haparandavägen. Väg 97 (Bodenvägen) bildar en naturlig gräns i väster och söder. Planområdet är tidigare planlagt (Detaljplan för del av Mjölkudden, Mjölkudden 3:42, m.fl. PL 260). Planområdet följer samma gränser som gällande detaljplan. Detaljplanen bedöms kunna upprättas enligt standardförfarande. Detaljplanen har stöd i Luleå kommuns översiktsplan, som anger att området ska utgöras av blandad bebyggelse där kontor och bostäder prioriteras. Mjölkuddstjärnen anges som utredningsområde för naturreservat och ska med hänsyn till natur- och rekreationsvärden bevaras och utvecklas. Grönområdet kring Scandic hotell är viktigt för miljön runt tjärnen. Marken mellan befintlig hotellbyggnad och väg 97 består av parkmark med gröna träd och buskar. Delar av parkmarken tas i anspråk av utbyggnaden. Mjölkuddstjärnen är även en viktig dagvattendamm och omfattas av strandskydd, 100 meter från strandlinjen. I samband med planarbetet behöver dispens från strandskyddet utredas. Den planerade utbyggnaden blir utmärkande vid infarten till Luleå. Därför gäller särskilda kvalitetskrav på gestaltning och utformning av bebyggelse och bebyggelsemiljö. Väg 97 utgör riksintresse för kommunikation och är rekommenderad väg för farligt gods. Tillkommande bebyggelse föreslås inom uppmärksamhetsavstånd från väg för farligt gods. Rekommenderat skyddsavstånd är 30 meter från vägkant. Om utbyggnaden placeras inom skyddsavståndet krävs skyddsåtgärder, t ex. brandskyddad fasad. Närheten till väg 97 kan medföra begränsningar för hur utbyggnaden kan placeras och utformas, utifrån den trafikbullersituation som råder. Området omfattas av riksintresse för totalförsvaret enligt miljöbalken (MB 3:9), vilket kan begränsa höjden på tillkommande byggnad. Det finns vattenledningar som går under nuvarande parkering och skyddas med ledningsrätt och u-område i gällande detaljplan. Dagvattensystemet i området är i dagsläget överbelastat och det är inte möjligt att ansluta ytterligare dagvattenledningar. Därför behöver förutsättningar för lokalt 193

LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 3 (3) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kvalitet & samhällsutveckling 2017-02-22 2017/259-3.1.1.3 Frida Wikström omhändertagande av dagvatten (LOD) inom fastigheten utredas. Andelen hårdgjorda markytor bör minska, eller i alla fall inte öka. Med hänsyn till översvämningsrisken från Mjölkuddstjärnen kan skyddsåtgärder behöva vidtas. Redan idag är vattnet nästan i nivå med den befintliga hotelldelen när det är högt vattenstånd. Utbyggnadsförslaget omfattar drygt 110 nya hotellrum samt restaurang och konferensutrymmen. Idag inrymmer hotellet 155 rum. Förslaget anger markparkeringar, men parkeringsfrågan behöver utredas vidare. För att minimera andel hårdgjord markyta inom fastigheten bör möjligheten att anlägga parkeringsdäck eller undergrävt parkeringsgarage utredas. Geotekniska förhållanden behöver undersökas. Kvalitet & samhällsutveckling i samråd med Stadsbyggnadsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen att ge stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta en ny detaljplan för Mjölkudden 3:45, m.fl. Frida Wikström Samhällsstrateg samhällsplanering Beslutet skickas till Kvalitet & samhällsutveckling Stadsbyggnadsnämnden 194

LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (2) Kvalitet & samhällsutveckling Ärendenr Kvalitet & samhällsutveckling 2017-02-22 2017/207-3.1.1.3 Frida Wikström Planuppdrag del av Gammelstad 1:857, Magnetens gruppboende Ärendenr 2017/207-3.1.1.3 Kvalitet & samhällsutvecklings förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att ge stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan för del av Gammelstad 1:857 samt besluta om antagande av planen. Utgångspunkter för detaljplanearbetet ska vara att: Säkerställa skolas framtida behov av utemiljöer i samband med framtida utbyggnad av ny F-6 skola. Tidig dialog ska hållas med närboende. Sammanfattning av ärendet Socialförvaltningen har behov av en ny gruppbostad i Gammelstad och har föreslagit nybyggnation på del av fastighet Stadsön 1:857. Syftet med planen är därför att pröva förutsättningarna för ett gruppboende på den platsen. Planområdet är beläget inom nuvarande Magnetens förskola ca 300 m sydväst om Stadsöns centrum i Gammelstad. 195

LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 2 (2) Kvalitet & samhällsutveckling Ärendenr Kvalitet & samhällsutveckling 2017-02-22 2017/207-3.1.1.3 Frida Wikström Föreslagen detaljplan bedöms vara förenlig med översiktsplanens intentioner. Gällande detaljplan NL 076 anger allmänna ändamål och det krävs en ändrad detaljplan för att genomföra föreslagen byggnation. Detaljplanen bedöms kunna handläggas med standardförfarande och samråds med en begränsad samrådskrets. Antagande av planen kan då ske i stadsbyggnadsnämnden. Kvalitet & samhällsutveckling har berett ärendet i samråd med stadsbyggnadsförvaltningen och miljö- och byggförvaltningen. Beskrivning av ärendet Socialförvaltningen har behov av en ny gruppbostad i Gammelstad och har föreslagit nybyggnation på del av fastighet Stadsön 1:857. Syftet med planen är därför att pröva förutsättningarna för ett gruppboende på den platsen. Planområdet är beläget inom nuvarande Magnetens förskola ca 300 m sydväst om Stadsöns centrum i Gammelstad. Magnetens förskola består av moduler och ska stängas vid årsskiftet 2017/2018 då verksamheten flyttas. Föreslagen detaljplan bedöms vara förenlig med översiktsplanens intentioner då Stadsön pekas ut som ett område för förtätning och bostäder för grupper med särskilda behov ska lokaliseras i anslutning till annan bostadsbebyggelse med närhet till service. Gällande detaljplan NL 076 anger allmänna ändamål och det krävs en ändrad detaljplan för att genomföra föreslagen byggnation. En ny F-6 skola för mellan 400 och 500 barn ska byggas i anslutning till Stadsöskolan 2021. Ytterligare barn inom skolområdet innebär ett stärkt behov av grönytor i anslutning till skolan. Vid planarbetet ska skolans framtida behov av utemiljö säkerställas. Frida Wikström Samhällsstrateg samhällsplanering Beslutet skickas till Kvalitet & samhällsutveckling Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsförvaltningen avdelning Fastigheter 196

LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (3) Kvalitet & samhällsutveckling Ärendenr Kvalitet & samhällsutveckling 2017-02-22 2015/1357-25 Frida Wikström Planuppdrag för del av Innerstaden 2:1, Gültzaudden Ärendenr 2015/1357-25 Kvalitet & samhällsutvecklings förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att ge stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan för del av Innerstaden 2:1, Gültzauudden enligt kartbild nedan. Kommunfullmäktige beslutar om antagande av detaljplanen. Utgångspunkter för planarbetet ska vara: Hänsyn ska tas till Gültzauuddens kulturhistoriska byggnader och miljöer utifrån Kulturmiljöanalys Gültzauudden (2016-03-22). Hänsyn ska tas till kommunens riktlinjer för klimatanpassning. Bebyggelse ska anpassas till områdets topografi. Sammanfattning av ärendet Ungefärligt planområde. MAF Fastigheter AB har genom beslut 148, 2016-05-08 tilldelats markanvisning för del av Innerstaden 2:1 och fått i uppdrag att föra dialog med närboende. Området för markanvisning har därefter preciserats och avgränsats i dialog med sökande samt tjänstepersoner från kvalitet & samhällsutveckling, stadsbyggnadsförvaltningen samt miljö- och 197

LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 2 (3) Kvalitet & samhällsutveckling Ärendenr Kvalitet & samhällsutveckling 2017-02-22 2015/1357-25 Frida Wikström byggnadsförvaltningen. Syftet med detaljplanen är därför att pröva förutsättningarna för bostäder inom det avgränsade planområdet. Kvalitet & samhällsutveckling har för avsikt att upprätta ett förslag till markanvisningsavtal där villkoren för markanvisningen läggs fast. Föreslagen användning bedöms vara förenlig med översiktsplanens intentioner. Gällande detaljplan Pl 225 anger Parkmark (allmän plats) samt ytor för båtuppläggning och evenemangsparkering. Det krävs en ändrad detaljplan för att genomföra föreslagen byggnation. Tillkommande bebyggelse ska anpassas till områdets kulturhistoriska värden och topografi. Byggnadshöjderna i anslutning till Älvgatan ska anpassas till befintlig bebyggelse och öka mot vattnet. Byggnader i upp till sju våningar längs med Repslagargatan kan prövas i detaljplanearbetet. Planarbetet påbörjas under kvartal 3 2017. Kvalitet & samhällsutveckling har berett ärendet i samråd med stadsbyggnadsförvaltningen och miljö- och byggförvaltningen. Beskrivning av ärendet 2016-05-08 beslutade kommunstyrelsen att anvisa mark till MAF Fastigheter AB inom ett område som avgränsas av Älvgatan och promenadstråket längs vattnet samt Repslagargatan och Kastellgatan. Enligt beslutet gäller markanvisningen under förutsättning att ett antal villkor uppfylls, kommunstyrelsens protokoll 148, 2016-05-08. Kvalitet & samhällsutveckling bedömer att villkoren i beslutet har uppfyllts. MAF Fastigheter AB har genomfört en dialogprocess med boende i området och lämnat in ett förslag för byggnation. Området för markanvisning har avgränsats i dialog med sökande samt tjänstepersoner från kvalitet & samhällsutveckling, stadsbyggnadsförvaltningen och miljö- och byggnadsförvaltningen. Den föreslagna exploateringen bedöms vara förenlig med ställningstaganden i översiktsplanen som anger att förtätning på centrumhalvön i första hand ske på mark som redan nyttjas av exempelvis markparkering eller genom infill. Översiktsplanen anger även att värdefulla grönområden ska bevaras. Vid avgränsning av området för markanvisning har hänsyn tagits till områdets natur- och kulturvärden. Gällande detaljplan Pl 225 anger Parkmark (allmän plats) samt ytor för båtuppläggning och evenemangsparkering enligt avtal med Luleå kommun. I 198

LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 3 (3) Kvalitet & samhällsutveckling Ärendenr Kvalitet & samhällsutveckling 2017-02-22 2015/1357-25 Frida Wikström området finns även planlagda aktivitetsytor för boll- och isplaner samt lek. Det krävs en ändrad detaljplan för att genomföra föreslagen byggnation. Inom området som avses planläggas finns idag en aktivitetsyta. Vidare utredning ska visar hur den ska ersättas. Gültzauudden har både byggnader och miljöer med höga kulturhistoriska värden. Detta beskrivs i Kulturmiljöanalys Gültzauudden (2016-03-22). Tillkommande bebyggelse ska utformas med anslysens ställningstaganden Rekommendationer för planering som grund. Området ligger inom riskområde för översvämning. Enligt kommunens riktlinjer för klimatanpassning ska markanläggningar, byggnader och övrig infrastruktur nära havet utformas översvämningssäkra upp till +2,5 m i RH 2000. Beslutsunderlag Kulturmiljöanalys Gültzauudden (2016-03-22), bilaga 1 Frida Wikström Samhällsstrateg samhällsplanering Beslutet skickas till Kvalitet & samhällsutveckling Stadsbyggnadsnämnden 199

Kulturmiljöanalys Gültzauudden 2016-03-22 Foto mot norr, från gräsplanen upp mot Älvgatan. Områdesbeskrivning Gültzauudden ligger längst ut i Luleå stadskärna, nordvästlig riktning. Det är ett naturområde med badplatser, stigar och gångvägar. Omgärdat av grönstrukturen ligger ett bostadsområde som kännetecknas av villor från olika tidsperioder men främst sekelskiftet 1900. Repslagargatan avgränsar området och byggnaderna på gatan närmast vattnet har kommit att förändras med tiden. Utredningsområde Det område som diskuteras för exploatering är området söder om Älvgatan och norr om Repslagargatan. Närmaste kvarter är Svalan där marken norr om det består av äldre träd, buskar och öppen mark med gräsmattor. Väster om Svalan ligger en fotbollsplan/hockeyrink. Området avgränsas tydligt av höjdskillnaden till Älvgatan, marknivåerna är här flera meter. Detaljplanen, PL 225, är från 1999 och talar om att marken ska användas som park. Man ville också med planen åstadkomma en grönare miljö. Området Gültzauudden är skyddat i detaljplan. Inför uddens planläggning utfördes inventeringar och fotograferingar år 1994. Föreningen som finns i området, Gültzaus vänner, har gjort egna iakttagelser och sökt information som legat till grund för boken 1 om området och bebyggelsens utveckling. Utöver detta finns inte mycket information. 1 Gültzauudden. Gültzaus Vänner. 2006 200

Foto från Älvgatan söderut mot kvarteret Svalan och allmänna grönytan. Foto längs Repslagargatan västerut med byggnaderna i kvarteret Svalan. 201

Kulturhistoriskt sammanhang Med kulturmiljö menas av människan påverkade fysiska spår i landskapet som berättar om de historiska skeenden och processer som lett fram till det landskap vi ser idag. Det kan gälla allt från enskilda objekt till stora landskapsavsnitt och tidsmässigt spänna över allt från förhistoriska lämningar till dagens bebyggelsemiljöer. Kulturmiljön bidrar till en stimulerande livsmiljö och är en viktig resurs för rekreation, friluftsliv, turism- och besöksnäring. Vid planeringen av nya områden finns ett ansvar att ta tillvara och bygga vidare på vårt kulturarv för kommande generationer. Det är också en skyldighet vid lagskyddad bebyggelse. I samhällsplaneringen är det viktigt att värna kulturmiljövärden genom att identifiera historiska samband och upprätthålla en kontinuitet i miljön. För att detta ska kunna möjliggöras ställs det krav på att skyddsområden respekteras och att fragmentisering av miljöerna undviks i samband med exploatering och förändrad markanvändning. Vid förändring bör detta utföras på ett sätt som tar till vara, och gärna förstärker, miljöns värden och platsens historia. Historik Christian Gültzau startade på 1830-talet Josefinevarv för båtbygge. Några av varvets byggnader finns med på 1858 års stadskarta. här fanns också ett tjärhov, en kontrollplats för tjära som flottats i tunnor på Luleälven. Efter att varvet gick i konkurs har det bland annat funnits sågverk, rökeri, restaurang och kallbadhus. Idag står en kopia av Luleås gamla rådhus i parken. Detta fungerar sommartid som ett café. 2 1877 antas den plan som lägger fast dagens gatunät, dock har samtliga gator bredden 18 m. Gültzauudden rutnätsplan är nu vinklad i förhållande till Luleå centrums rutnät och anknyter till Uddens naturliga riktning. 3 1877 började bebyggelsen ta form trots att stenmurar kring åkrarna och några fabriksbyggnader finns kvar. Stadskartan från 1896 visar att rutnätet och kvarteren börjat forma udden och flera villor byggts. Kartan visar planer för att fylla ut udden med två kvarter till med namnen Anden och Svanen, de fylldes aldrig ut i den omfattning som var tänkt. I den del som fylldes ut mellan Älvgatan och Repslagargatan är det endast idag en mindre del av kvarteret Svanen som blivit bebyggd. Idag är det ett grönområde som sluter an till hela den västra sidan av staden och den lilla småbåtshamnen ligger ungefär på samma ställe idag som 1922. 1931 upprättas en plan där alla gator blir smalare och minskas till 9 meter. Det är endast Fredsgatan som behåller sin ursprungliga bredd. Detta påverkar användningen av tomterna och förgårdsmarken ger möjlighet till växtlighet. Repslagargatan utgör avgränsningen till udden och slutar vid det tidigare färjeläget västra stranden. Strax norr om denna ligger färjelägets småbåtshamn som är en av de äldsta i Luleå. Färjetrafiken pågick från mitten av maj till slutet av november. År 1935 fraktade färjan 200 000 personer och 25 000 bilar. Bergnäsbron invigdes sommaren 1954 och därmed gjorde Trafik sin sista tur över älven, den 4 juli 1954. 4 2 Kommunens hemsida http://www.lulea.se/uppleva--gora/parker-torg--lekplatser/parker/gultzauudden.html 3 Gültzauudden. Minnen från förr. Tankar om framtiden. Redaktör Lennart Klang. Gültzaus Vänner. 2006 4 http://www.bottenviken.se/lulea/hamnar/gfb/ 202

Gatukaraktär Södra delen om Fredsgatan präglas trähusbebyggelsen av både huvudbyggnader och gårdshus på flertalet tomter. De flesta byggnader här är byggda före och omkring sekelskiftet 1900. Huvudbyggnaderna är placerade i gatans riktning, i gräns mot förgårdsmark eller i kvartersgräns mot gata. Entréerna är vända mot gården. Gårdshus är belägna inne på gården. Ljusa trästaket binder samman huvudbyggnader och fastigheter med varandra och avskiljer det offentliga gaturummet från de privata gårdarna. Byggnaden på Tärnan 18 anses vara den äldsta på Gültzauudden. Den har flyttats ut för att anpassas bättre till gatulivet. Det är också en av byggnaderna på Älvgatan vilket bidrar till förståelsen för områdets känslighet för ny bebyggelse. Älvgatan Älvgatan domineras av trävillor och enfamiljshus. De har en blandning av stående och liggande panel. Listverk och fönstersnickerier är omsorgsfullt utförda. Flera av fastigheterna har utsikt över vattnet. Kulörerna är bruten vit, ljusgul och ljusblå. Foto från Älvgatan väster ut mot udden. 203

Fasadmaterial och kulörer längs Älvgatan 204

Repslagargatan När Repslagargatan började bebyggas bestod den av ett fåtal hus, trävillor i en till två våningar. De 1950-tals byggnader som står här nu i kvarteret Svalan har blivit påbyggda och ändrat karaktär. Exempelvis är byggnaden närmast vattnet i kvarteret Svalan i gult tegel med en påbyggnad av grått fasadmaterial. På andra sidan gatan ligger sporthallen och är byggd med röd träpanel. 205

Fasadmaterial och kulörer längs Repslagargatan 206

Användningen av platsen Vintertid används bland annat marken som pulkabacke. En hockeyrink på vintern och bollplan på sommaren. 207

Översiktsplanen Syftet med att undersöka översiktsplanen och områdesrekommendationerna är dels att förstå avsikterna med användningen av mark och vatten men också att påvisa hur kultur- och naturvärdet ska tas tillvara. Dessa handlingar är antagna av politiken. I Översiktsplanen står att bevara värdefulla byggnader och kulturmiljöer i centrum (Program C sidan 44). Det står också i ÖP att prioritera kulturvärden som bedöms som mycket höga och ge dem plats att utvecklas (program D sid 20). I områdesrekommendationerna står att mängden kvalitativa grönytor ska inte minska i centrum. Ekologiska värden finns främst på Gültzauudden och längs stränderna. 5 I centrum finns en lägre andel kvantitativ grönstruktur jämfört med andra stadsdelar. I centrum är parkerna, de trädplanterade gatorna, bostadsgårdarna, strandpromenaderna och även vegetation längs vägar och gator samt gång- och cykelvägar delar av grönstrukturen. Parkerna är flitigt besökta, har höga sociala värden och betydelse för medborgarnas hälsa och livskvalitet. 6 Kulturmiljöanalys Eftersom kulturmiljön påverkas är arbetet med bevarandefrågorna viktiga. Här diskuteras kortfattat några värdebärande perspektiv. Genom att söka inspiration i områdets befintliga kulturmiljökvaliteter och låta landskapets dimensioner utgöra en resurs i samhällsplaneringen skapas goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling. Platsen mellan Älvgatan och Repslagargatan har många sociala möjligheter där naturen och den öppna platsen har flera funktioner idag. Den används bland annat för sammankomster och firanden men också spontan lek. Området har höga kulturhistoriska värden som sträcker sig tillbaka till den tidiga varvsperioden under 1800-talet. Platsen för rekreation och folkligt nöje har spelat stor roll och varit viktig för allmänheten till våra dagar. Villa bebyggelsen på udden har ett högt byggnadshistoriskt värde då byggnaderna speglar olika tidsperioder men utgör tillsammans ett kontinuerligt användande som trädgårdsstad. Det kvalitativa gröna området binds samman längs hela västra delen av stadskärnan. Därför är också själva växtligheten och värdefulla träd av betydelse för gaturummen samt för de allmänna platserna i området. Detta gröna stråk är tänkt att bevaras enligt översiktsplanen. Det är tre perspektiv som diskuterats och identifierats i området. Kulturella perspektiv ekologiska perspektiv sociala perspektiv 5 Områdesrekommendationer. Luleå kommun. Sidan 10. 6 Områdesrekommendationer. Luleå kommun. Sidan 13. 208

Värdebärare i området Historiska aspekten där udden används tidigt som rekreation och att den alltjämt idag har samma funktion. Särskilt det gröna stråket, av träd och växtlighet, längs med och söder om Älvgatan är särskilt viktig att bevara. Här är även höjdskillnaden till Älvgatan påtaglig och utgör en gräns till den mer allmänna gräsplanen nedanför. De olika trädslagen, gångvägar och stigar, badstränder och öppna platser med gräsmattor är beståndsdelar som är värdefulla för variationen och upplevelsen av områdets karaktär. Den småskaliga bebyggelsen i form av en- till tvåfamiljshus. Låga volymer. Likartad färgsättning. Trä, puts och tegel är vanligast förekommande fasadmaterialet. Rekommendationer för planering Utifrån kulturmiljöanalysens resultat definieras här ett antal rekommendationer så att ny miljö kan utformas på det befintliga områdets villkor. Låt befintliga kultur- och naturkvaliteter utgöra en resurs i samhällsutvecklingen som skapar goda förutsättningar att fortsätta nyttja området. Mark närmast vatten bör inte bebyggas. Grönområdet som sträcker sig längs hela västra sidan av stadshalvön utgör ett rikt naturliv och är ett värdefullt rekreationsområde för invånarna och bör fortsättningsvis vara så. Träd i området och i exploateringens direkta närhet ska bevaras. Gräsmattor som öppna markytor är värdefulla platser för spontan aktivitet för allmänheten och bör inte bebyggas. Norra sidan av Repslagargatan, ner mot vattnet, är en möjlig lokalisering av ny byggnad. Här är den mest naturliga placeringen av ny byggnad och som en fortsättning på gatan. Placera ny bebyggelse, längs gata, så att befintliga samband och siktlinjer inte bryts. Nytillkommen bebyggelse bör anpassas vad gäller dimensioner så att den äldre bebyggelsemiljön fortfarande kan upplevas som en funktionell helhet. Endast tre våningar bör godkännas med tanke på det känsliga området. Undvik förändring i topografin och utgå från områdets befintliga karaktär. Den arkitektoniska gestaltningen bör vara hög där hänsyn tas till områdets kulturella egenart. Form bör vara lika som befintlig, det vill säga lågmäld i volym och utformning men med omsorg om detaljerna. Färg är i intilliggande byggnader rött och ljusgult tegel samt rödmålad träfasad i sporthallen. Med tanke på det känsliga området i övrigt föreslås fortsätta med träfasader i liknande ljusa färger exempelvis ljusgul, röd och brutna vita nyanser. Referenser Gültzauudden. Minnen från förr. Tankar om framtiden. Gültzaus vänner. Redaktör Lennart Klang. 2006. Översiktsplan. Program till Vision Luleå 2050. Luleå kommun. Områdesrekommendationer. Såhär vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Luleå kommun. 2013. Detaljplaner: PL 225, PL 227 Alla fotografier tagna av Helene Brunnström 209

LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (2) Kvalitet & samhällsutveckling Ärendenr Kvalitet & samhällsutveckling 2017-02-22 2017/258-3.1.1.3 Frida Wikström Planuppdrag Råneå 12:66, Trygghetsboende Ärendenr 2017/258-3.1.1.3 Kvalitet & samhällsutvecklings förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att ge stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta ett förslag till detaljplan för trygghetsbostäder för Råneå 12:66 samt beslutar om antagande av planen. Sammanfattning av ärendet Lulebo AB har lämnat in en förfrågan om markanvisning och ändrad detaljplan för Råneå 12:66 för att uppföra en ny byggnad för trygghetsboende. Syftet med detaljplanen är att pröva förutsättningarna för mellan 20 och 30 hyreslägenheter och lägenheter för trygghetsboende på fastigheten. Kvalitet & samhällsutveckling har för avsikt att i samband med detaljplanearbetet upprätta ett förslag på markanvisning av Råneå 12:66 till Lulebo AB. Föreslagen detaljplan bedöms vara förenlig med översiktsplanen som anger att utrymme för trygghetsboende ska finnas i Råneå. Översiktsplanen anger även att föreslagen plats ingår ett område med värdefull natur längs Råneå 210

LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 2 (2) Kvalitet & samhällsutveckling Ärendenr Kvalitet & samhällsutveckling 2017-02-22 2017/258-3.1.1.3 Frida Wikström älvdal. Den specifika fastigheten bedöms dock sakna betydelse för naturvärdena. Gällande detaljplan anger allmänt ändamål och ändrad detaljplan krävs för att möjliggöra föreslagen byggnation. Inom fastighet Råneå 12:66 finns en fritidsgård som bedöms kunna vara kvar på sin nuvarande plats. Detaljplanen bedöms kunna genomföras enligt ett standardförfarande och föreslås kunna antas av stadsbyggnadsnämnden. Frida Wikström Samhällsstrateg samhällsplanering Beslutet skickas till Kvalitet & samhällsutveckling Stadsbyggnadsnämnden 211

BAD HS UGN BAD BAD HS UGN HS UGN BAD TP L G HALL VARDAGSRUM M/G L ST KÖK DM HS UGN K/F KÖK M/G DM G HALL K/F ST VARDAGSRUM L TP TP 2r+k typ A 60,1 m2 G G SOVRUM SOVRUM G G L HALL M/G G DM KÖK ST K/F VARDAGSRUM KÖK M/G DM G HALL K/F ST VARDAGSRUM TP L G G SOVRUM 1 PERSONER BOA = CA 47 m 2 2 PERSONER BOA = CA 59 m 2 2 PERSONER BOA = CA 59 m 2 2 PERSONER BOA = CA 59 m 2 VÄRDINNA TVÄTTSTUGA HYRESRÄTTER 3 X 4 = 12 ST ENTRÉHALL RWC STÄD SAMLINGSRUM TRYGGHETSBOENDE 19 LGH LADDNING CYKELFRD GEMENSAMMA LOKALER FÖR TRYGGHETSBOENDE KÖK FRD BASTU OMKL RELAX DUSCH RWC TEKN M/G BAD RÅNEÅ 12:66 G L K/F HS UGN 1 PERSONER BOA = CA 47 m 2 VARDAGSRUM KÖK TP DM KOMMINIKATION LOFTGÅNGAR, HISS, TRAPPHUS ST L HALL PLAN 1 ENTREPLAN SKISS HYRESLÄGENHETER SAMT TRYGGHETSBOENDE RÅNEÅ 20150602 KS / MAF 0 10 m 2 PERSONER BOA = CA 59 m 2 1 PERSONER BOA = CA 47 m 2 VARDAGSRUM SOVRUM K/F VARDAGSRUM ST K/F G DM KÖK M/G KÖK ST L M/G G 1 PERSONER BOA = CA 47 m 2 VARDAGSRUM M/G KÖK K/F HS UGN L TP HALL DM ST L G HALL BAD BAD L TP HALL HS UGN G G L DM TP HS UGN BAD ST L HALL BAD K/F HS UGN DM L M/G G TP 1 PERSONER BOA = CA 47 m 2 VARDAGSRUM KÖK 212

BAD HS UGN BAD BAD HS UGN HS UGN BAD TP L G HALL VARDAGSRUM M/G L ST KÖK DM HS UGN K/F KÖK M/G DM G HALL K/F ST VARDAGSRUM TP L G G SOVRUM TP G G L SOVRUM HALL M/G G DM KÖK ST K/F VARDAGSRUM KÖK M/G DM G HALL K/F ST VARDAGSRUM TP L G G SOVRUM 1 PERSONER BOA = CA 47 m 2 2 PERSONER BOA = CA 59 m 2 2 PERSONER BOA = CA 59 m 2 2 PERSONER BOA = CA 59 m 2 2 PERSONER BOA = CA 59 m 2 2 PERSONER BOA = CA 59 m 2 VARDAGSRUM SOVRUM G L ST K/F DM KÖK G HALL M/G BAD M/G BAD G L K/F HS UGN HS UGN 1 PERSONER BOA = CA 47 m 2 VARDAGSRUM ST L KÖK TP DM HALL G 1 PERSONER BOA = CA 47 m 2 VARDAGSRUM M/G KÖK K/F HS UGN L TP HALL DM ST L G TP 2 PERSONER BOA = CA 59 m 2 1 PERSONER BOA = CA 47 m 2 VARDAGSRUM SOVRUM K/F VARDAGSRUM HS UGN G G L ST DM K/F KÖK ST L M/G HALL BAD BAD G L TP G TP HYRESRÄTTER 3 X 4 = 12 ST VARDAGSRUM SOVRUM K/F ST L G G HALL DM KÖK M/G BAD HS UGN TRYGGHETSBOENDE 19 LGH GEMENSAMMA LOKALER FÖR TRYGGHETSBOENDE KOMMINIKATION LOFTGÅNGAR, HISS, TRAPPHUS PLAN 2 SKISS HYRESLÄGENHETER SAMT TRYGGHETSBOENDE RÅNEÅ 20150602 KS / MAF 0 10 m G DM KÖK M/G HALL TP HS UGN BAD ST L HALL BAD K/F HS UGN DM L M/G G TP 1 PERSONER BOA = CA 47 m 2 VARDAGSRUM KÖK 213

BAD HS UGN BAD BAD HS UGN HS UGN BAD TP L G HALL VARDAGSRUM M/G L ST KÖK DM HS UGN K/F KÖK M/G DM G HALL K/F ST VARDAGSRUM TP L G G SOVRUM TP G G L SOVRUM HALL M/G G DM KÖK ST K/F VARDAGSRUM KÖK M/G DM G HALL K/F ST VARDAGSRUM TP L G G SOVRUM 2 PERSONER BOA = CA 59 m 2 2 PERSONER BOA = CA 59 m 2 2 PERSONER BOA = CA 59 m 2 2 PERSONER BOA = CA 59 m 2 2 PERSONER BOA = CA 59 m 2 VARDAGSRUM SOVRUM G L ST K/F DM KÖK G HALL M/G BAD M/G BAD G L K/F HS UGN HS UGN 1 PERSONER BOA = CA 47 m 2 VARDAGSRUM ST L KÖK TP DM HALL G 1 PERSONER BOA = CA 47 m 2 VARDAGSRUM M/G KÖK K/F HS UGN L TP HALL DM ST L G TP 2 PERSONER BOA = CA 59 m 2 1 PERSONER BOA = CA 47 m 2 VARDAGSRUM SOVRUM K/F VARDAGSRUM HS UGN G G L ST DM K/F KÖK ST L M/G HALL BAD BAD G L TP G TP HYRESRÄTTER 3 X 4 = 12 ST VARDAGSRUM SOVRUM K/F ST L G G HALL DM KÖK M/G BAD HS UGN TRYGGHETSBOENDE 19 LGH GEMENSAMMA LOKALER FÖR TRYGGHETSBOENDE KOMMINIKATION LOFTGÅNGAR, HISS, TRAPPHUS PLAN 3 SKISS HYRESLÄGENHETER SAMT TRYGGHETSBOENDE RÅNEÅ 20150602 KS / MAF 0 10 m G DM KÖK M/G HALL TP HS UGN BAD ST L HALL BAD K/F HS UGN DM L M/G G TP 1 PERSONER BOA = CA 47 m 2 VARDAGSRUM KÖK 214

HS UGN BAD BAD HALL M/G KÖK L KÖK DM DM G K/F ST HS HS UGN UGN HS UGN BAD BAD M/G M/G TP HALL L TP HALL 2r+k typ A 60,1 m2 G G G G L BAD BAD M/G G DM ST K/F KÖK KÖK DM G K/F ST L G TP HALL G M/G KÖK L HS ST VARDAGSRUM L KÖK DM DM G K/F ST HS HS UGN UGN BAD BAD M/G M/G TP HALL HALL L G TP TP G G HALL G L M/G G DM ST K/F KÖK KÖK DM G K/F ST TP HALL L G G HS ST UGN K/F SOVRUM VARDAGSRUM SOVRUM SOVRUM VARDAGSRUM VARDAGSRUM L VARDAGSRUM SOVRUM SOVRUM VARDAGSRUM SOVRUM VARDAGSRUM VARDAGSRUM G 1 PERSONER BOA = CA 47 m2 2 PERSONER BOA = CA 59 m2 2 PERSONER BOA = CA 59 m 2 2 PERSONER BOA = CA 59 m2 G 2 PERSONER BOA = CA 59 m2 G L HALL KÖK K/F ST VARDAGSRUM HYRESRÄTTER 3 X 4 = 12 ST ENTRÉHALL 2 PERSONER BOA = CA 59 m2 TVÄTTSTUGA SOVRUM VÄRDINNA TP STÄD HS RWC UGN 2 PERSONER BOA = CA 59 m2 BAD 2 PERSONER BOA = CA 59 m2 M/G 1 PERSONER BOA = CA 47 m2 G G UGN K/F DM TP HS UGN HS UGN SAMLINGSRUM M/G DM K/F ST KÖK DM G G L BAD HALL G VARDAGSRUM HS K/F UGN L ST TP BAD VARDAGSRUM G M/G DM G KÖK K/F ST BAD HALL G L TP BAD HALL M/G KÖK DM TP G L SOVRUM HS K/F BAD TP L BAD TP DM KÖK M/G HALL VARDAGSRUM ST HS K/F 215 UGN ST VARDAGSRUM L L L G G G HALL L M/G KÖK DM K/F 11 UGN VARDAGSRUM ST BAD 1 PERSONER BOA = CA 47 m2 TP HALL M/G KÖK L DM UGN TRYGGHETSBOENDE SAMT HYRESLÄGENHETER RÅNEÅ SEPT 2015 HS BAD 1 PERSONER BOA = CA 47 m2 TP DM UGN KÖK L M/G HALL VARDAGSRUM ST HS K/F VARDAGSRUM ST HS K/F VARDAGSRUM 2 PERSONER BOA = CA 59 m2 BAD TP BAD 10 m TP 0 UGN L ST VARDAGSRUM L L L G G G HALL M/G KÖK DM UGN G G L SOVRUM HS K/F SKISS HYRESLÄGENHETER SAMT TRYGGHETSBOENDE RÅNEÅ 20150602 KS / MAF 1 PERSONER BOA = CA 47 m2 HS M/G DM G KÖK UGN PLAN 2 o 3 HALL K/F ST VARDAGSRUM 2 PERSONER BOA = CA 59 m2 1 PERSONER BOA = CA 47 m2 1 PERSONER BOA = CA 47 m2 L BAD TP PLAN 1 ENTREPLAN 1 PERSONER BOA = CA 47 m2 1 PERSONER BOA = CA 47 m2 HS DM K/F UGN KÖK L ST VARDAGSRUM L G HALL M/G 1 PERSONER BOA = CA 47 m2 KOMMUNIKATION LOFTGÅNGAR, HISS, TRAPPHUS TP GEMENSAMMA LOKALER FÖR TRYGGHETSBOENDE TEKN RWC HALL M/G OMKL DUSCH RELAX SOVRUM BASTU 2 PERSONER BOA = CA 59 m2 FRD KÖK KÖK TRYGGHETSBOENDE 19 LGH LADDNING CYKELFRD