Information från. Informationsbrev 22, den 23 november 2015



Relevanta dokument
Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Något om LOVA, LONA och SÅP

Ren Båtbotten Utan Gift. Skrovmålet 2018/20

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

6sätt att slippa bottenmåla

Skrovmålet Konferens båtbotten

Överblick: FNs mål för hållbar utveckling Kartläggning mot VGRs verksamhetsområden Betydelse av FNs hållbarhetsmål för VGR Identifierade gap

SLUTA MÅLA, BÖRJA TVÄTTA

ÖVER EN MILJON TYCKER SOM DU. Att TYVÄRR HAR BÅTLIVET EN BAKSIDA. VET DU HUR DIN HÄLSA PÅVERKAS av

Landsbygdsprogrammet

Det går inte att visa bilden. Risker vid sanering av båtbottenfärg

Välkommen. Till en temakväll. där vi försöker reda ut begreppen vad som gäller för båtklubbar, marinor och andra typer av båtverksamheter.

6sätt att slippa bottenmåla

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012

Båtbottentvätt. Tips och idéer för alla som vill anlägga en båttvätt

Testbädd för vattenbruk

Miljötillsyn i småbåtshamnar. Göran Tobiasson Miljö & Hälsoskydd

Miljöpolicy. Skogsviks båtklubb

Det finns mycket kvar att kämpa för. Här hittar du några tips på hur du njuter av ditt båtliv på ett miljövänligare sätt.

Ett samarbetsprojekt mellan: Finansieras av:

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Miljöförvaltningens rådgivande referensvärden för utfasning av biocider på båtskrov

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

EU-program

Skärgårdsrådets tjänstemannagrupp

Deltagande i EU-projektet LIFE IP Rich Waters

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv

Miljöpolicy. Skogsviks båtklubb

Potential att vara med och lösa samhällsutmaningar!

Näringsdepartementet 1

EU-finansiering hur går det till och vad finns?

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

5 Stora. försök att minska övergödningen

Skrovmålet 2018/ oktober 2016 Tekniska nämndhuset, Stockholm Lina Petersson, Transportstyrelsen

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

Havsplanering. till glädje och nytta för alla

Båtbottenfärger ett miljöproblem

Samordnade innovativa hållbara åtgärder mot övergödningen av Östersjön. Ansökan skrivarmedel Life

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön

Magnus Dahlström. Chalmers tekniska högskola

Utveckling av planeringsunderlag för båtturism och rörligt friluftsliv i Upplands och Gävleborgs skärgårdar

måndag 10 oktober 16 Bidrag till vattenvård

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Transnationellt samarbete i Östersjöregionen Svenska institutet

0:00:55 Och så har vi Markus Klar som är inspektör här på Kemikalieinspektionen och dessutom själv båtägare, välkommen du också.

Samsyn - båtbottentvättning. Borsttvätt och spolplattor

LOVA. Statligt bidrag till lokala åtgärder för att förbättra havsmiljön. Lokala Vattenvårdsprojekt. Sofie Palmquist

Ett samarbetsprojekt mellan: Finansieras av:

Forum Östersjön HELCOM

Smart specialisering i 21 regioner Cecilia Johansson Luleå

En svala gör ingen sommar

LOVA och sanering av fritidsbåtar 5 juni, kl 09:00 11:30.

Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt

Utsläppsförbudets 10 i topp Miljökväll SXK

Tillväxt och innovation? Avancerade material

Vad tittar vi på vid tillsyn på båtklubbar?

Ett informationsspridningsprojekt lett av : I samverkan med:

Protokoll Båtmiljörådet

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Varför ska vi vara med i SMBF?

Båtbottentvättning av fritidsbåtar

Glad påsk önskar Svenska Båtunionen

Båtbottentvättning av fritidsbåtar

LOVA, lokala vattenvårdsprojekt

Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Levande hav, sjöar och vattendrag

92 miljoner i EU-stöd med fokus på tillverkningsindustrin i Västsverige

Bilaga till remittering av rapporten God Havsmiljö 2020

Smart specialisation in Sweden. Cecilia Johansson

EU-stöd, Program & fonder

Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Vilka stöd finns att söka?

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Vetenskap som kan påverka policy antifoulingpraktiker. Mia Dahlström, koordinator BONUS CHANGE, RISE Research Institutes of Sweden

Utkast version Plattform för hållbar blå tillväxt Ansökan skrivarmedel Life

Information från. Informationsbrev 9, den 21 november Vindkraftpark i Bråviken stoppas

God bebyggd miljö - miljömål.se

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

En godkänd färg är alltså farlig medan en icke godkänd är ofarlig eller?

SMBF:s miljökonferens

Giftiga båtbottenfärger om oönskad påväxt på båtar och konsekvenser i miljön. Åsa Arrhenius Inst för växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet

Tjärnölaboratoriet. Göteborgs universitet

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete

Kommunikationsplan Blå öp och maritim näringslivsstrategi. Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi

Från europeisk strategi till västsvensk tillväxt

MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN

Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser

Status spredt bebyggelse i Sverige

VillageWaters. Ett projekt för optimal teknik för enskilda avlopp i länderna runt Östersjön. Linda Parkefelt. Skånelandsmöte 2016, 2 mars

ÖSTERSJÖSEMINARIUM 2014 Åtgärdsarbete, innovation och samverkan för en hållbar Östersjöregion

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder

Miljöplan Dianelunds Båtklubb. rev:1.1

Protokoll Båtmiljörådet

Transkript:

Nu öppnar havs- och fiskeriprogrammet Den som driver företag eller projekt inom fiskeri- eller vattenbruksnäringen kan nu välja bland ett stort antal olika stöd att söka. Alla företagsstöd och de flesta projektstöd inom det svenska havs- och fiskeriprogrammet öppnar för ansökan den 19 november. Då öppnar även e-tjänsten för ansökningar om miljöinvesteringar i landsbygdsprogrammet. Läs mer: Källa: Jordbruksverket Satsning på skärgården Söderköping vill öka antalet besök till kommunen. Från och med nästa år satsas 250 000 kronor om året för att marknadsföra framför allt skärgården. Läs hela artikeln: Källa: NT

Stort musselodlingsprojekt i Östersjön tilldelas EU-stöd Ett stort projekt som ska pröva om musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön tilldelas 50 miljoner kronor i stöd från EU:s Östersjöprogram. Region Östergötland är ansvarig för projektet, som ska pågå i tre år. En av odlingarna finns i Sankt Annas skärgård. Övergödning på grund av mänskliga utsläpp av närsalter, främst kväve och fosfor, är ett av de allvarligaste miljöproblemen i Östersjön. Blåmusslorna lever av att filtrera växtplankton från vattnet och binder därigenom kväve och fosfor. Genom storskalig musselodling skulle övergödningen kunna minskas. Projektet kommer också att testa möjligheterna att använda musslor som ingrediens i djurfoder. Sju länder deltar Baltic Blue Growth (BBG) är ett projekt finansierat inom EU:s Östersjöprogram, ett av de centrala transnationella programmen inom EU:s territoriella samarbeten, vars målsättning är att Östersjöregionen ska vara ett område som är attraktivt att bo, arbeta och investera i. Region Östergötland är projektägare för BBG och kommer leda ett projektpartnerskap bestående av 18 partners från Sverige, Finland, Estland, Lettland, Polen, Danmark och Tyskland. Övriga östgötska partners är Länsstyrelsen Östergötland och Vattenbrukscentrum Ost. Projektet kommer att pågå mellan mars 2016 och mars 2019 och dess totala budget är 6 miljoner euro, cirka 50 miljoner kronor. EU:s Östersjöprogram har nu beslutat att finansiera projektet. "Unikt och viktigt" Det är glädjande att EU beslutat att stödja detta unika och viktiga projekt som handlar om Östersjöns framtid. Syftet är att hitta innovativa lösningar på ett stort gemensamt problem. Region Östergötland ser fram emot att leda projektet, säger regionrådet Göran Gunnarsson (C).

En av odlingarna finns öster om inre Kärrö i Sankt Annas skärgård och ägs av Vattenbrukscentrum Ost. Projektet kommer att testa olika odlingstekniker och titta på de ekonomiska förutsättningarna för storskalig musselodling. Om resultatet blir lyckat kommer musslorna inte bara att bidra till att rena Östersjön utan även kunna skapa kommersiell marknad för musslor, vilket på sikt kan leda till nya näringar i vår kust och skärgård, säger Bengt Nordström (MP), ordförande i Vattenbrukscentrum Ost och 1:e vice ordförande i trafik- och samhällsplaneringsnämnden i Region Östergötland. Ännu ett projekt stöds Ytterligare ett stort internationellt samarbetsprojekt där Region Östergötland är delaktig får stöd från Östersjöprogrammet. Projektet S3-Empowering for Innovation and Growth in Medium-sized Cities and Regions (EmpInno) handlar om att om att vidareutveckla och implementera en strategi för smart specialisering i regionen. Region Östergötland är projektpartner i EmpInno som leds av en tysk projektägare. Projektet kommer att pågå 2016-2018 och dess totala budget är 3,8 miljoner euro. I den smarta specialiseringsstrategin finns de fem styrkeområden som Region Östergötland tagit fram tillsammans med näringslivet och akademin i regionen: effektiv logistik, affärsmodeller och arenor för hållbara systemlösningar, smarta, säkra och robusta uppkopplade produkter och system, simulering och visualisering samt avancerade material. Textansvarig: Bodil Knuthammar, 010-103 94 88 / 070-293 13 34 Källa: Region Östergötland

50 miljoner i EU-stöd Ett treårigt musselodlingsprojekt drivet av Region Östergötland får nu 50 miljoner kronor i stöd av EU. En av musselodlingarna ligger i Sankt Anna skärgård.det handlar om projektet Baltic Blue Growth (BBG) som Region Östergötland driver. Projektet, bestående av 18 partners från länderna runt Östersjön, ska undersöka om storskalig musselodling i Östersjön skulle kunna minska övergödningen men också se om det går att använda musslorna som ingrediens i djurfoder. Blåmusslor filtrerar växtplankton och binder därigenom kväve och fosfor. Läs hela artikeln: Källa: Folkbladet

Främja tillgången till kommersiell service och grundläggande betaltjänster i Stockholms skärgård påverkar jämställdheten Länsstyrelsen i Stockholm har undersökt hur arbetet med att främja tillgången till kommersiell service och grundläggande betaltjänster i Stockholms skärgård påverkar jämställdheten. Undersökningen bygger på djupintervjuer med företagare och föreningsaktiva på tolv öar som på olika sätt har tagit del av Länsstyrelsens stödinsatser inom ovan nämnda områden. Två tredjedelar av de intervjuade var kvinnor och en tredjedel män. Läs mer: Läs rapporten: Kommersiell service och grundläggande betaltjänster i Stockholms skärgård könskonsekvensanalys av Länsstyrelsens arbete. Källa: Länsstyrelsen i Stockholm 3,5 miljoner till projekt för att få bort giftiga båtfärger Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ger nu 3 470 000 kronor till ett projekt för att minska användningen av giftiga båtfärger. Pengarna ska användas för att få fler båtägare att välja miljövänligare metoder.

- En stor fördel med projektet är att det knyter samman flera organisationer som arbetar med de här frågorna. Vi tror att de tillsammans kan nå ut väldigt bra, säger Frida Åberg på HaV. Om skrovet har mycket påväxt av alger eller havstulpaner så påverkas båtens fart och bränsleförbrukningen ökar. Den vanligaste metoden för båtsägare att hålla skrovet rent är att måla botten med giftiga färger, så kallade biocidfärger. Ungefär 80 procent av gifterna beräknas läcka ut i vattnet under sommaren De giftiga ämnena kan också läcka ut på land i samband med att båtägare tvättar, slipar eller borstar sina båtar. - Vi behöver minska användningen av giftiga båtbottenfärger. De innehåller metaller och svårnerbrytbara föreningar som läcker ut i vattnet och som kan skada både djur och växter, bland annat kan de störa fiskars reproduktion. Det är också ämnen som stannar väldigt länge i miljön och kan ställa till skada under lång tid, säger Frida Åberg på enheten för havsplanering och maritima frågor på HaV. Projektet Ren båtbotten utan gift 2.0 leds av Naturskyddsföreningen, Skärgårdsstiftelsen, Svenska Båtunionen och Sportfiskarna och det ska pågå fram till oktober 2017. Dessutom samarbetar de med tolv andra organisationer, bland andra Stockholms universitet, Sweboat och Svenska Kryssarklubben. Projektet kan ses som fortsättningen på ett projekt som startade hösten 2014 och som bland annat omfattade sms-tjänsten Havstulpanvarningen och att ta fram informationsmaterial. Denna gång är målet att nå ut med information på bred front till minst 100 000 båtägare, att få fler båtägare att välja bort giftiga färger, att fler känner till HaV:s riktlinjer för båtbottentvätt och att fler båtklubbar underlättar för medlemmar som vill välja miljövänliga alternativ.

- Det finns många olika alternativ för den som inte vill måla sin båt med giftig bottenfärg, och med det här projektet hoppas vi att båtägare ska få lättare att hitta en metod som fungerar bra för dem, säger Frida Åberg. Här kan du läsa HaV:s bidragsbeslut Läs mer om miljövänlig båtvård Länk till HaV:s riktlinjer för båtbottentvätt av fritidsbåtar För mer information kontakta Havs- och vattenmyndigheten Kontaktperson: Frida Åberg, enheten för havsplanering och maritima frågor, tfn 0106986095, mobil 0765386095, e-post frida.aberg@havochvatten.se Källa: Havs- och vattenmyndigheten Marin restaureringskonferens Välkommen till Sveriges andra konferens kring restaurering i marin miljö. Datum: 2 februari - 3 februari 2016 En del av våra miljöer och biologiska system i havet och längs kusten är skadade av mänsklig påverkan. Det kommer att krävas kraftfulla åtgärder i form av fysisk restaurering eller biologisk återställning för att reparera skador. Konferensen kommer att samla föredragshållare och projekt med nyaste kunskap om vilka åtgärder som krävs.

Det blir spännande föredrag med presentationer av intressant kunskap från en rad olika projekt. Dagarna syftar till utbyte av erfarenheter, att informera, inspirera och att bilda en plattform och ett forum för fortsatt samarbete. Arrangemanget sker i samverkan mellan Länsstyrelserna i Västerbotten, Västra Götaland och Blekinge, Havs- och vattenmyndigheten, SLU och HMI. Anmäl dig till Länsstyrelsen i Västerbottens län, senast den 21 januari 2016. Inbjudan till konferensen.pdf Deltagare: Länsstyrelser, kommuner, forskare och privata aktörer med intresse för åtgärder i marin miljö. Till exempel planerare, miljö- och vattenhandläggare samt entreprenörer och konsulter. Plats: Sliperiet på konstnärligt campus, Umeå. Logi och resa på egen bekostnad. Källa: HaV

Remissvar över promemorian Regelförenkling för sjöfarten Regeringen beslutade 2013 att se över möjligheten att förenkla vissa bestämmelser förknippade med fartygsregistret. En ensamutredare, Johan Schelin, har nu lagt fram flera förslag i promemorian och regeringen vill nu ha synpunkter på dessa. Schelin föreslår förändringar för att underlätta köp och försäljning av skepp, snabbare dödning av gamla pantbrev och inteckningar i utbyte mot andra säkerheter och registrering. Speciellt med tanke på fritidsbåtnäringen föreslår han att man förskjuter gränsen uppåt mellan båt och skepp. Vidare föreslås att omfattande registrerings- och besiktningskrav dras igång för alla mindre färjor och pråmar i skärgårdarna. Med ett särskilt pråmregister ska man undvika den speciella tvistefrågan om föremålet är ett fartyg eller inte. Även bränslebeskattningen är kopplad till indelningen i skepp och båtar. Läs hela remissvaret: Källa: Skärgårdarnas Riksförbund Första ålen hittad i Sargassohavet Att ålar förökar sig i Sargassohavet har forskarna länge anat, men först nu har man hittat en vuxen ål där. En kanadensisk forskargrupp satte sändare på 28 amerikanska ålar för att följa deras vandring. En av dem nådde Sargassohavet. Efter 45 dagar och 240 mil nådde ålen den mytomspunna slutdestinationen. Länkar till nyheten i media Natursidan.se " För första gången har en vuxen ål observerats i Sargassohavet" () ScienceDaily "100-year-old mystery solved: Adult eel observed for the first time in the Sargasso Sea" () Källa: havet.nu

Satsning på marina inventeringar I Östergötland finns för närvarande få skyddade utsjöområden i det yttersta havsbandet. I innerskärgården behöver fler laguner och grunda vikar ett bättre skydd. Länsstyrelsen har av Havs- och vattenmyndigheten beviljats medel i fyra år framöver för att inventera marina naturvärden. Förhoppningarna är att hitta områden som kan åtgärda bristerna i nätverket av skyddade marina områden. Sommaren 2015 genomfördes de första studierna i Ållonöfjärden, Kattedalsfjärden och yttersta S:t Anna. I år var fokus i första hand på undervattensvegetation, men även andra indikatorer på marina naturvärden, såsom fiskförekomst, bottenfauna och rastande sjöfågel ska undersökas senare i projektet. Arbetet genomförs med metoder som dykning, provfisken och med hjälp av sonar-teknik och undervattenskameror. Utifrån kartläggningen görs sedan en samlad naturvärdesbedömning med analys av påverkansfaktorer, hot, behov av skydd och förslag på avgränsning. Källa: Länsstyrelsen Östergötland