galleri mireille de la lez Det regnar i Arktis sid 40 Kamera & Bild

Relevanta dokument
ÖN Av ANTON AXELSSON

Nära de vilda djuren. Man måste leva

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

sid 34 Kamera & Bild

FEBRUARI JVM-Distans. den 22 februari 2012

personlighet Hästbilder med Hästen är högt älskad av många. Det man älskar fotograferar Jag var ute i hagen runt halv sex på morgonen för att ge

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

sid 34 Kamera & Bild

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg.

Ön Av: Axel Melakari

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson

Kapitel 2 Kapitel 3 Brevet Nyckleln

tacksamma för att det finns någon som bryr sig om dem för att deras liv är lika mycket värda som andras. Hjälp

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

sid 40 Kamera & Bild

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Innehållsförteckning

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

Martin Widmark Christina Alvner

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Fakta om Polartrakterna

Innehållsförteckning

fångar Eva våren Eva Blixmans fotoblogg är minst sagt välbesökt upp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Skuggan av en trädgroda. Costa Rica, november 2009.

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Slysavarnafélagið Landsbjörg är en frivilligorganisation på Island med uppdrag att förhindra olyckor samt rädda liv och ägodelar på land och till

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Galleri sid Pressfotograf i naturen

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

HANDLEDNING TILL FILMEN AV AGNETA DANIELSSON

Kapitel 2 Jag vaknar och ser ut som en stor skog fast mycket coolare. Det är mycket träd och lianer överallt sen ser jag apor som klättrar och

Jag fångar er kärlek, glädje och personlighet och ger er minnen för livet. Bröllop 2015

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här.

till modern funkis Nathalie Carlsson Ejgil Lihn Vå r t N ya H u s Vå r t N ya H u s

Kapitel 1 I planet. Jag har varit flygrädd hela mitt liv. Men min mormor blev sjuk,

Bröllopspriser

LOVELIEST 2014 PORTRÄTT FRÅN FOTOKURSEN

Naturen förenar. Ramsvikslandet i Bohuslän, Klockan

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix

Vad är ett bevarat minne värt?

JULI Storsjöyran. den 28 juli 2012

På resande fot på Cuba och i Mexico

Filip i djurparken. Kapitel 1. Vad är rätt och vad är fel? Sätt kryss på rätt streck. rätt fel vet inte. Hajar är farliga.

2. Fristad 2013 Köket

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Människan och Teknik

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

FAMILJEFOTOGRAFERING. Fine Art

Utdrag ur Monica Braw: Hiroshima överlever (roman)

mysteriet Torsten Bengtsson

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Kapitel 1 Kapitel 2 Jag nickar och ler mot flygvärdinnan som

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus.

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Hon vill få Skåne att cykla

FORSKNINGSRESA I POLARTRAKTERNA

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kapitel 3. Här är en karta över ön

Sagan om Sara-Vide 18

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }


Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Hejsan. Nu slutar jag för denna gången, men på återhörande. Lasse

Text och foto: Hans Falklind/N

PRATA INTE med hästen!

När vi så stiger in på macken så är Håkan i full färd med sina sysslor, de har blivit som ett inrutat mönster efter 25 år.

1. Låt mej bli riktigt bra

Kamera&Bild Nr Galleri, Bildbehandlarna

MAJ Sommartider. den 27 maj Södergarn. den 17 maj 2012

Cafemysteriet. Martin Widmark Helena Willis

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

MÖTET. Världens döttrar

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.

Författare: Filippa Adolfsson

Rymdresan. Äventyret börjar.

Ön, en äventyrs berättelse. By Zion

Wildlifephotographer.se - Leif Bength - PDF-upplaga - Januari 2014 Januari 2014

Lars Rylander. GALLERIROND våren 2005

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

40-årskris helt klart!

GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur

Skapandet är det största i livet

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

i m a g e s o f w i l d l i f e

Transkript:

galleri mireille de la lez Det regnar i Arktis sid 40 Kamera & Bild

Hon är knappt 160 centimeter lång. En isbjörn mäter drygt tre meter mellan nos och svans och är ett av få rovdjur som ser människan som ett tänkbart byte. Isbjörnen är stark, snabb, smidig - den perfekta jägaren på isen. Och Mireille de La Lez är djupt förälskad i den. text amy lagerman foto Mireille de la Lez galleri Mireille de la Lez sid 41

Arktis is krymper oroväckande snabbt. Där Mireille de la Lez och kollegan Fredrik Granath åkte skidor för bara sju år sedan måste de nu åka båt. De är ögonvittnen till hur hårt den globala klimatförändringen slår mot livet som anpassat sig till den extremt ogästvänliga miljön. Men istället för att fokusera på att det regnade i januari 2007 - när det egentligen borde ha varit minus 30 grader - ligger fokus i Mireilles bilder på närheten till varje individ. Hon tror på att visualisera Arktis invånares öden, att kommunicera ut det som sker på packisen utan att försöka skrämma folk till aktion. Bilderna både berör och engagerar. Men arbetet bakom bilderna är långt ifrån riskfritt. När Mireille fotograferade isbjörnungarnas födelse i idet för National Geographic i april förra året störtade hon 300 meter nedför en klippbrant på Kongsöya utanför Svalbard. Hon krossade axeln och låg i snön i fem timmar innan helikoptern lyckades rädda henne till ett sjukhus. Fredrik Granath har brutit både nacke och rygg men överlevt, medan andra Arktisbesökare förolyckats i snöskred och drunkningsolyckor. Men trots farorna älskar hon sitt arbete och kommer redan med start i februari att tillbringa fyra månader på Arktis för att fortsätta jobbet för National Geographic. Sammanlagt har jag tillbringat sex år i Arktis sedan jag började fotografera där 2001, säger Mireille. Det är inte så vanligt att fotografer jobbar på det sättet. Eftersom det är så otroligt svårt att vara där stannar de flesta fotograferna bara under kortare perioder. Tältar bland isbjörnarna Ibland följer Mireille och Fredrik med forskare på resor, men oftast åker de ut på packisen själva. De sover i tält, i tredubbla sovsäckar, med snubbeltråd och svenska militärens varningsminor på pinnar runt lägret. Med sig i tälten har de laddade gevär, alltid med pipan riktade mot tältöppningen. Kommer en nyfiken isbjörn för nära gäller det att ta sig ut så sid 42 Kamera & Bild

- Jag skärper aldrig bilderna i efterhand. Så blir bilderna verkliga för mig, jag ser ju alltid hela världen suddigt. snabbt som möjligt för att hinna skrämma iväg den med varningsskott. Hittills har Mireille aldrig tvingats skjuta på själva björnen. Ute i fält gäller det att utnyttja att isbjörnen inte känner igen människan. Jag är inte emot jakt, men tycker ändå att man ska skjuta djur av rätt anledning. Öga mot öga med isbjörnen Första gången Mireille stod öga mot öga med en isbjörn var det en vanlig glasruta som skiljde dem åt. Mireille och Fredrik hade precis tagit sig ut till norra delen av Spetsbergen i Svalbard. Där står ett skjul, byggt av sibirisk drivved för 100 år sedan, med en inbyggd gammal våningssäng. De var helt slut efter den 30 mil långa resan på snöskoter och lade sig att sova, Fredrik i överslafen och Mireille i den nedre. Hon vaknade abrupt av Fredriks vrål när han fick taket nedslaget i ansiktet. En isbjörn hade upptäckt besökarna och försökte ta sig in genom både tak och väggar. När Mireille tittade ut för att bedöma situationen mötte hon isbjörnens ögon genom fönstret. Mireille och Fredrik bestämde sig snabbt för att inte vänta på att björnen skulle ta sig in i skjulet utan rusade ut och sköt varnings- galleri Mireille de la Lez sid 43

- Jag kände en otrolig lycka efteråt, och varje möte med en isbjörn ger mig fortfarande mer styrka. skott tills djuret lommade iväg. Mötet var spännande och skrämmande, men inte avskräckande. Jag kände en otrolig lycka efteråt, och varje möte med en isbjörn ger mig fortfarande mer styrka. Det är den kärleken som lyser igenom Mireilles arbete. I Arktis gäller survival of the fittest och isbjörnarna är perfekt rustade för att överleva i den ständiga vintern. De saknar dessutom naturliga fiender. Även om de i huvudsak livnär sig på sälar dödar de också människor. Isbjörnen är en kraft som bör respekteras, men i Mireilles bilder ser vi inte bara rovdjuret. Istället får vi inblick i dess personlighet. Vid ett tillfälle hade vi fastnat i en snöstorm. När stormen jagar över Arktis packis är det livsviktigt att man inte rör sig, så vi låg och tryckte och väntade på att stormen skulle ta slut. Det blåste 30 meter i sekunden och små fina isbitar smattrade mot visiret jag hade för att skydda ansiktet. Plötsligt öppnades en lucka i snöväggen, och bara tjugo meter bort låg en vän som också väntade ut ovädret. Isbjörnen försökte skydda ögonen och sin känsliga nos med tassarna, men såg ändå ut att njuta av livet. Det är så lätt att förmänskliga djur, de har ju så stora personligheter. Och det är omöjligt att inte förälska sig i dem. Tuff isbjörnsförespråkare Den lugna och fräscha Mireille jag möter i Stockholm är diskret sminkad och feminint klädd i svart med högklackade skor. Ingenting avslöjar att hon tillbringar månader i ett klimat som obarmhärtigt dödar allt som inte är perfekt anpassat till den strängaste kyla. Eller ens att hon precis har landat på Arlanda från att kvällen innan deltagit på en gala. Där pratade hon om klimathotet med Finlands president som blev så berörd att hon kramade om Mireille. Förutom rollen som fotograf är Mireille nämligen också en sorts ambassadör för Arktis och isbjörnarna. Som det ser ut nu är det osäkert om våra barnbarn får möjlighet att se en levande isbjörn. Deras miljö förändras så snabbt att de kanske hinner utrotas. För att förhindra det måste alla engagera sig i miljöfrågorna, och det handlar inte bara om att vi ska byta till lågenergilampor. sid 44 Kamera & Bild

foto:fredrik Granath Mireille de la lez Ålder 38 år Familj Fästman och två lapphundar Bor Åland Aktuell med: Boken «Värld av is», en fyra månader lång expedition i februari till Arktis för att fotografera isbjörnsungar för National Geographic samt fotoprojektet Wild Wonders of Europe. foto:fredrik Granath Mireilles fotografier har samlats i boken «Värld av is» som översatts till nio språk. Förstaupplagorna i USA och Tyskland sålde slut på fyra veckor. Mireille ser det nödvändiga i att fler starka ledare lyfter fram frågan omedelbart. Klimatförändringar är trögrörliga processer och resultatet av det vi gör idag kommer inte synas förrän om 20-30 år. - Anpassar sig till Arktis Sedan i somras jobbar Mireille dygnet runt med marknadsföringen av boken «Värld av is». De flesta av bilderna i boken fotades med en analog kamera. Redan från början fick hon kämpa med utrustningen, och att fota vitt mot vitt är bara det en rejäl utmaning. Då gäller det att ta fasta på det lilla som står ut, till exempel ett öga eller en svart nos. 2006 levererade Nikon en sprillans ny D2X till Mireille ute på fältet, samma modell som hon fortfarande använder. Hatkärlek uppstod. När Mireille fotade analogt fick hon skydda filmrullarna tills hon kom hem, och hoppas att isen inte skulle öppna sig och svälja dem. Fast det är något speciellt med kornet i ett analogt foto. Men med digitalkameran får jag å ena sidan resultatet på plats vilket är fantastiskt. Å andra sidan är det lätt hänt att den digitala bilden blir platt. Fast egentligen är jag inte särskilt intresserad av det tekniska bakom bilderna. Det är vad de förmedlar som är viktigt. Osämjan med kamerorna har fortsatt. Kylan orsakar ofta problem, särskilt när hon ska justera inställningarna. För att inte frysa ihjäl har hon speciella kläder som tål temperaturer ända ned till 120 minusgrader. Bara vantarna är stora som boxhandskar. En detalj som underlättar arbetet är ett specialsytt hål där Mireille kan peta ut ett finger för att ratta kameran och på så sätt undvika att tvingas ta av sig hela handsken. En annan anpassning till Arktis gjorde hon kirurgiskt. Efter att ha kämpat med glasögon i Arktis laseropererade Mireille sina ögon. Synen blev bättre, men inte perfekt. Jag skärper aldrig bilderna i efterhand. Så blir bilderna verkliga för mig, jag ser ju alltid hela världen suddigt. n galleri Mireille de la Lez sid 45