Årsrapport Prehospitala verksamheter i SLL. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer: HSN

Årsrapport 2017 Prehospitala verksamheter i SLL Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2018-04-16 Diarienummer: HSN 2018-0024

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Enheten för prehospital vård och medicinsk service Nils Edsmalm 08 123 134 99 nils.edsmalm@sll.se

Förord Den prehospitala vården innehåller flera viktiga funktioner för att invånarna i länet ska känna trygghet och få tillgång till akutsjukvård. Enheten för prehospital vård och medicinsk service tecknar och följer upp avtal med alla vårdgivare inom den prehospitala vården Prioriterings- och dirigeringstjänsten som SOS Alarm ansvarar för, har en viktig roll för att se till att rätt resurs kommer till rätt patient i rätt tid. Vägburen ambulans, sjuktransporter, intensivvårdsbussar och ambulanshelikopter ska dirigeras på ett effektivt sätt så att resurserna används på bästa sätt och en beredskap kan upprätthållas i hela länet. Akutläkarbil och jourläkarbil är andra resurser som ska skickas till rätt patient i rätt tid. Emellanåt råder större efterfrågan än det finns tillgång, då är det viktigt att man gör rätt prioriteringar. Läkare och sjuksköterskor finns på SOS Alarm för att prioriteringen ska kunna göras med hög patientsäkerhet. Stockholms län växer snabbt. Befolkningen blir äldre. Trafiken ökar. För att möta utmaningarna förändrar vi den prehospitala vården kontinuerligt. Nya läkartjänster, fler och differentierade ambulanser tillkommer. Samordnad utbildning på ambulanssjukvårdens nya kliniska träningscenter, utveckling hos vårdgivarna samt nya möjligheter att styra till olika vårdformer gör att vi på ett bättre sätt kan hjälpa patienten till rätt vård. Införandet av FRAPP (Framtida prehospital plattform i SLL) har inneburit att tillgängligheten till lediga ambulanser har ökat. Stockholms prehospitala vård fungerar bra idag. Vi strävar efter att den ska fortsätta att göra det och bli ännu bättre i framtiden. Patrik Söderberg Chefläkare prehospital vård i Stockholms län Sida 2

Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 1. Bakgrund och syfte... 7 1.1 Underlag... 7 2 Mål för hälso- och sjukvården i SLL... 8 3 Behov av hälso- och sjukvård förutsättningar... 9 3.1 Demografisk utveckling... 9 3.2 Förändrad sjukvårdsstruktur i SLL Framtidens hälso- och sjukvård (FHS)... 9 4 Patienten... 11 4.1 Ålder och kön... 11 4.2 Bedömt tillstånd 10 i topp... 12 4.3 Var hämtas patienten?... 12 4.4 Var lämnas patienten?... 13 5 Den prehospitala vårdens organisation inom SLL... 15 6 De prehospitala verksamheterna inom SLL... 17 6.1 Prioriterings- och dirigeringstjänsten... 17 6.2 Vägburen ambulans... 19 6.2.1 Intensivvårdsambulans... 20 6.2.2 Utomlänsambulans... 20 6.2.3 Ambulans bemannad med anestesisjuksköterska... 21 6.2.4 Sjuktransportenheter... 21 6.3 Ambulanshelikopter... 22 6.4 Akutläkarbil... 23 6.5 Jourläkarbil... 24 6.6 Liggande persontransport... 25 6.7 Sjukresor... 26 6.8 Transport av avlidna... 27 6.9 Övriga prehospitala resurser... 27 6.10 Kris- och katastrofmedicinsk organisation i SLL... 28 7. Viktiga händelser under 2017...30 7.1 Terrordådet på Drottninggatan... 30 7.2 Införande av prehospital IT-plattform (FRAPP)... 31 7.3 Sommarsituationen 2017... 32 7.4 Prehospitalt kunskaps- och kliniskt träningscenter (KTC)... 31 7.5 Avtal och upphandlingar... 34 7.6 Vårdkedjor och patientstyrning... 35 7.7 Flytt av bas för ambulanshelikopterverksamheten... 35 7.8 RETTS... 36 7.9 Patientsäkerhetsarbete... 36 7.10 Medicinska behandlingsriktlinjer... 36 7.11 SMS-livräddaravtal med Hjärtstoppscentrum, Södersjukhuset... 37 Sida 3

7.12 Avtalsuppföljning... 37 7.12 Hot och våld... 37 7.13 Jämställd och jämlik vård... 38 Referenser..39 Tabellista...40 Sida 4

Sammanfattning Sida 5 Foto: Denny Lorentzen I årsrapport 2017 redovisas ekonomi, statistik och verksamhetstal för följande avtalsområden: Prioritering och dirigering av prehospitala enheter, Vägburen ambulans, Ambulanshelikopter, Jourläkarbil, Liggande persontransporter, Sjukresor, Transport av avlidna. Ekonomi och verksamhetstal Inom några avtalsområden har kostnaderna mellan 2016 och 2017 förändrats utöver vad som kan förklaras av årlig prisuppräkning och förväntade variationer. Kostnaderna för Prioriterings- och dirigeringstjänsten, PoD-tjänsten, ökade med 8,5 procent vilket framför allt förklaras av satsningen på den nya funktionen operativ koordinator samt att målrelaterad ersättning för att andelen sjuksköterskor som prioriterar uppdragen ökade under 2017. Kostnaden för vägburen ambulanssjukvård ökade med 7,4 procent vilket bland annat förklaras av utökat uppdrag och utökning av ambulanser i Värmdö och Nynäshamn. Kostnaden för ambulanshelikoptertjänsten ökade med 20,3 procent, vilket i huvudsak förklaras av kostnader i samband med flytt av verksamheten till Norrtälje kommun.

Antalet ambulansuppdrag var i stort sett oförändrat mellan 2016 och 2017, drygt 210 000 stycken. Andelen prio 1 var 53,4 procent 2017 jämfört med 55,4 procent 2016. Andelen prio 1 uppdrag har under flera år legat på drygt 50 procent. I rapporten redovisas viktigare händelser under 2017 som: Terrordådet på Drottninggatan i april 2017 Med anledning av terrordådet på Drottninggatan i april 2017 inrättades särskild sjukvårdsledning i SLL. Den utvärdering som har gjorts visar att den prehospitala insatsen fungerade bra med snabbt omhändertagande och transport av drabbade men att kommunikation och samverkan kan förbättras. Sommarsituationen 2017 inom ambulanssjukvården HSF vidtog tillsammans med ambulansvårdgivarna ett antal åtgärder inför sommaren 2017 för att avlasta den ordinarie ambulansverksamheten med anledning av den begränsade tillgången till specialistutbildade sjuksköterskor sommartid. Bland de åtgärder som vidtogs var justerad driftstid, driftsättande av fler sjuktransportenheter för transporter mellan sjukvårdsinrättningar, för utomlänsuppdrag och för kuvöstransporter. Införandet av ny prehospital IT-plattform, FRAPP Under 2017 slutfördes breddinförandet av FRAPP. Samtliga enheter inom ambulanssjukvården är nu utrustade med FRAPP. Slutligt godkännande av systemet väntas under första delen av 2018. Inrättandet av strategisk och operativ koordinator HSN har fattat beslut om att stärka huvudmannastyrningen av den prehospitala vården, vilket bland annat innebar inrättandet av funktionerna strategisk och operativ koordinator för att använda de prehospitala resurserna på bästa sätt. Dessa funktioner kom på plats och började sitt arbete under 2017. Inrättandet av Prehospitalt kunskap och kliniskt träningscenter, KTC Den 27 september 2017 öppnade SLL:s nya utbildnings- och träningscenter för all prehospital personal inom SLL där personal ges möjlighet att träna på enkla, svåra och katastrofala situationer. Ambulanssjukvården i Storstockholm AB (AISAB) ansvarar för driften av KTC. Avtal och upphandlingar Under 2017 slutfördes upphandling av den nya prehospitala läkartjänsten. I den nya tjänsten samordnas akutläkarbilsfunktionen och jourläkarbilsfunktionen för effektivt utnyttjande av resurserna. Även upphandling av sjuktranssporttjänst (tidigare liggande persontransporter) slutfördes. Upphandling av vägburen ambulanssjukvård har påbörjats under 2017 och beräknas vara slutförd under 2018. Flytt av basering av SLL:s ambulanshelikopterverksamhet till Norrtälje kommun SLL:s ambulanshelikopterverksamhet flyttades till Mellingeholms flygplats i Norrtälje kommun när flygplatsen i Mölnvik, Gustavsberg stängdes av säkerhetsskäl i september 2017. Möjligheterna att åter stationera ambulanshelikopterverksamheten i Värmdö kommun ska utredas. Sida 6

1. Bakgrund och syfte Årsrapporten är framtagen av enheten för prehospital vård och medicinsk service inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF), Stockholms läns landsting (SLL). Syftet med rapporten är att ge information om det gångna verksamhetsåret och ska ses som ett komplement till den information om prehospitala verksamheter som redovisas i HSF:s budget och årsredovisning. Rapportens målgrupper är tjänstemän inom andra delar av SLL, leverantörer och vårdgivare som är verksamma inom det prehospitala området, politiker, andra landsting och andra intressenter som är intresserade av information om det prehospitala verksamhetsområdet i SLL. 1.1 Underlag All statistik redovisas för helår 2017 om inget annat anges. Rapporten bygger på bland annat följande underlag: Uppgifter som vårdgivarna lämnat om sina verksamheter, bl. a WIM-enkät. Resultatet av den avtalsuppföljning som genomförts under 2017. Uppgifter från landstingets VAL-databas 1 samt ekonomisystem. Uppgifter från SOS Alarm Sverige AB som ansvarar för prioritering och dirigering (PoD) av prehospitala enheter i SLL. På grund av införandet av FRAPP har kvalitetssäkrade statistikuppgifter för 2017 ej kunnat redovisas för vissa verksamheter. 1 VAL-databas: Vårddatabas med uppföljningsdata över all vård som produceras inom SLL. Sida 7

2 Mål för hälso- och sjukvården i SLL För hälso- och sjukvården har SLL fastställt följande mål: Tillgängligheten och kvaliteten i hälso- och sjukvården i SLL ska förbättras. Foto: Anna Molander Detta övergripande mål har brutits ner i fyra mål: Vård i rätt tid Säker vård Hög effektivitet Högt förtroende för vården För den prehospitala vården i SLL finns två väntetidsmål: 90 procent av befolkningen i Stockholms län ska nås av en ambulans inom 20 minuter vid prio 1-uppdrag. Medianväntetiden ska understiga 12 minuter vid prio 1-uppdrag. Det pågår ett kontinuerligt förbättringsarbete med fokus på hög tillgänglighet till ambulanssjukvård för länets invånare. HSF följer utvecklingen och arbetar tillsammans med vårdgivarna med förbättring av tillgänglighet och vårdkvalitet. Sida 8

3 Behov av hälso- och sjukvård förutsättningar 3.1 Demografisk utveckling Stockholms län utvecklas snabbt och är en av Europas kraftigast växande regioner. Antalet invånare i länet beräknas öka från 2,3 miljoner 2018 till 2,7 miljoner 2030. Andelen äldre som är över 65 år beräknas öka under samma tidsperiod från 15,9 procent till 17,6 procent, en ökning med 106 400 personer varav 63 800 personer är 80 år och äldre 2. Sjukvårdsbehovet förväntas, mot bakgrund av den ökade andelen äldre och den kraftiga inflyttningen till länet, att öka inom den närmaste framtiden. 3.2 Förändrad sjukvårdsstruktur i SLL Framtidens hälso- och sjukvård (FHS) Den nya sjukvårdsstruktur som beslutats av Landstingsfullmäktige är på väg att bli verklighet och den prehospitala vården är en viktig del i den nya strukturen. Arbetet med att renodla vården vid akut- och universitetssjukhus, utvecklade uppdrag för de mindre sjukhusen, etablering av specialistcentrum utanför akutsjukhusen och utvecklande av e-tjänster och ehälsa har intensifierats under 2017. 2 Befolkningsprognos 2017 2026/50, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, SLL/SCB Sida 9

I slutet av 2016 flyttade de första verksamheterna in i nya lokaler i Nya Karolinska Solna (NKS) och under 2017 har fler verksamheter successivt överflyttats till det nya sjukhuset. Den första närakuten av tio nya, Närakut Haga, öppnade i juni 2017 och under 2018 kommer resterande närakuter att vara på plats. Den 1 oktober 2017 började den första omstyrningen av patienter med ambulans från Karolinska sjukhuset i Solna till de andra akutsjukhusen. Utvecklingen av den prehospitala vården går mot allt mer kvalificerade bedömningar och vårdinsatserna kommer att utföras både på hämtplats och under transport. Detta kommer att förbättra möjligheterna att föra patienten till rätt vårdform i ett initialt skede. Sida 10

4 Patienten Foto: Denny Lorentzen 4.1 Ålder och kön Nedan redovisas uppgifter om de patienter som togs om hand inom den prehospitala vården 2015. På grund av byte av journalsystem och införandet av FRAPP kan inte kvalitetssäkrade uppgifter för 2016 eller 2017 redovisas. Uppgifterna har tidigare inte ändrats avsevärt över åren så uppgifterna redovisas för att ge en bild av de prehospitala verksamheterna och av patientgruppen. Underlaget omfattar vägburen ambulans (inklusive intensivvårdsambulans, ambulans bemannad med anestesisjuksköterska och utomlänsambulans) samt ambulanshelikopter och akutläkarbil. Av tabell 1 framgår att över hälften av alla uppdrag avser patienter som är 65 år eller äldre. Andelen män i patientgruppen är högre i åldersgruppen 45 år till 64 år medan andelen kvinnor är högre i gruppen 75 år och äldre. Fördelningen ålder och kön varierar något mellan de olika ambulansresurserna. Den största patientgruppen inom den vägburna ambulansen är kvinnor över 85 år. Den största patientgruppen som transporteras av ambulanshelikopter är män i åldersgruppen 45 64 år. Sida 11

Ålder Kvinnor Män Summa Andel av patienterna 0-19 7 162 8 071 15 233 8,3 % 20-24 3 561 3 061 6 622 3,6 % 25-44 14 391 11 935 26 326 14,4 % 45-64 15 561 18 678 34 239 18,7 % 65-74 12 855 15 021 27 876 15,2 % 75-84 17 637 14 722 32 359 17,7 % 85 21 510 11 396 32 906 18,0 % Saknas 7 425 4,1 % Totalt 92 677 82 884 182 986 100,0 % Tabell 1. Ålder och könsfördelning, källa: VAL-databas 2015 4.2 Bedömt tillstånd 10 i topp Nedan redovisas de 10 vanligaste bedömda tillstånden för patienter inom ambulanssjukvården. Bedömt tillstånd Antal 1. Buksmärta 13 040 2. Centrala bröstsmärtor - kärlkramp 10 232 3. Andningsbesvär 9 848 4. Skador/olycksfall ospecificerat 7 549 5. Medicin ospecificerat 5 986 6. Yrsel 5 910 7. Fraktur 5 189 8. Feber 5 047 9. Kramper, feberkramper 4 593 10. Sårskada 4 460 Tabell 2. Bedömda tillstånd 10 i topp, källa: VAL-databas 2015 4.3 Var hämtas patienten? Hämtplats Av det totala antalet uppdrag som utfördes 2015 hämtades patienten i 96 procent av fallen i bostaden, på arbetsplatsen, på en offentlig plats eller liknande. Hämtning från akutsjukhus skedde i cirka 3 procent av uppdragen. I övriga fall hämtades patienten på flygplats, vårdcentral, närakut eller i ett annat landsting. Sida 12

Hämtplats Antal % Bostad, arbetsplats, offentlig plats etc. 175 703 96 % Akutsjukhus 5 275 2,9 % Utomlän 404 0,2 % Flygplats 490 0,3 % Uppgift saknas 1 107 0,6 % Närakut 7 0,0 % Totalt 182 986 100,0 % Tabell 3. Hämtplats, källa: VAL-databas 2015 Hämtområde kommun/stadsdel 3 10 i topp Innerstaden Kungsholmen, Södermalm, Norrmalm och Östermalm - är de vanligaste hämtområdena. Av totalt 182 986 uppdrag 2015 utfördes 27 053 uppdrag i innerstaden, vilket motsvarar 14,8 procent av totala antalet uppdrag. Nedanstående 10 kommuner och stadsdelar svarar tillsammans för 56,8 procent av alla uppdrag i länet. Hämtområde 10 i topp Antal uppdrag 1. Innerstaden 27 053 2. Skärholmen 14 580 3. Hässelby- Vällingby 10 342 4. Farsta 9 251 5. Enskede 8 907 6. Bromma 7 626 7. Södertälje 6 806 8. Botkyrka 6 725 9. Haninge 6 630 10. Norrtälje 6 189 Summa 104 109 Tabell 4. Hämtområden, kommun/stadsdel källa: VAL-databas 2015 4.4 Var lämnas patienten? Avlämningsställe Av utförda uppdrag 2015 lämnades patienten på akutsjukhus i 83,5 procent av fallen. Övriga avlämningsställen var flygplats, annat län, geriatrik, vårdcentral och annan vårdinrättning. I 14,2 procent av fallen saknas det uppgift om avlämningsställe. Detta kan förklaras av att det är uppdrag där patient inte följer med, vårdas på plats eller att det inte fanns någon patient vid ambulansens ankomst. Brister i dokumentationen kan också vara en orsak till att det saknas uppgifter. 3 Den geografiska indelningen av hämtområden i VAL-databasen följer SOS Alarms indelning av länet. Denna indelning följer inte alltid stadsdels- och kommunindelningen i länet. Sida 13

Avlämningsställe Antal % Akutsjukhus 152 714 83,5 % Geriatrik 1 397 0,8 % Övr. vårdinrättning 1 019 0,5 % Vårdcentral 111 0,1 % Närakut 231 0,1 % Uppgift saknas 26 071 14,2 % Övrigt: utomlän, flyg-plats mm 1 443 0,8 % 182 986 100 % Tabell 5. Avlämningsställen, källa: VAL-databas 2015 Avlämningsställe fördelning akutsjukhus Antalet patienter fördelades på följande akutsjukhus: Avlämningsställe Akutsjukhus Antal uppdrag Södersjukhuset 39 793 26,1 % Danderyds sjukhus 28 379 18,6 % S:t Görans sjukhus 26 693 17,5 % Karolinska, Huddinge 19 482 12,8 % Karolinska, Solna 19 138 12,5 % Södertälje sjukhus 6 602 4,3 % Norrtälje sjukhus 5 595 3,6 % Astrid Lindgrens barnsjukhus 5 477 3,6 % Sachsska barnsjukhuset 1 485 1,0 % S:t Eriks sjukhus 70 0,0 % Totalt 152 714 100,0 % Tabell 6. Avlämningsställen akutsjukhus, källa: VAL-databas 2015 % Sida 14

5 Den prehospitala vårdens organisation inom SLL Hälso- och sjukvårdsnämnden, HSN Den politiska styrningen av hälso- och sjukvården i SLL sker via hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN). Nämnden ansvarar för att hälso- och sjukvården styrs, samordnas och utvecklas på ett sådant sätt att de samlade resurserna anpassas till befolkningens behov samt beslutar om ekonomiska ramar för de olika vårdområdena inom nämndens ansvarsområde. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, HSF Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) är den tjänstemannaorganisation som verkställer HSN:s beslut. Inom HSF finns enheten för prehospital vård och medicinsk service som ansvarar för upphandling, avtalsuppföljning, verksamhetsutveckling och samordning av de prehospitala verksamheterna i SLL. Chefläkare för den prehospitala vården På enheten finns chefläkarfunktionen för den prehospitala vården. Chefläkaren ansvarar bland annat för samordning av den prehospitala vården, till exempel att i samråd med leverantörernas medicinskt ledningsansvariga läkare godkänna medicinska riktlinjer, upprätta rutiner för journalföring och följa upp avvikelser och riskanalyser. Strategisk koordinator För att få så optimalt nyttjande av resurserna inom den prehospitala vården som möjligt finns sedan 2016 funktionen strategisk koordinator på enheten för prehospital vård och medicinsk service. Den strategiska koordinatorn har en strategisk roll i styrningen av de prehospitala verksamheterna i SLL. Den strategiska koordinatorn ska arbeta för att de mål som beslutas av HSN ska uppnås. Detta innebär bland annat planering och koordinering, samverkan med berörda aktörer, uppföljning och utvärdering samt hantering av avvikelser och riskanalyser. Operativ koordinator Sedan 2016 finns funktionen operativ koordinator i prioriterings- och dirigeringstjänsten. Syftet är att använda tillgängliga resurser inom SLL på bästa sätt och optimalt nyttjande av exempelvis ambulanssjukvård, jourläkarbil, liggande persontransport och sjukresor. Funktionen bemannas av SOS Alarm AB och är reglerad i avtal. SOS Sverige Alarm AB och HSF ansvarar tillsammans för att utveckla denna tjänst. Samverkansforum - medicinska rådet, verksamhetschefsrådet, rundabordsmöten Ett forum för samverkan och samordning är det medicinska rådet, där chefläkaren samt medicinskt ledningsansvariga läkare och vårdutvecklare inom ambulanssjukvården deltar. Sida 15

Ett annat forum är verksamhetschefsrådet, där verksamhetschefer inom den prehospitala vården och representanter från HSF medverkar och diskuterar verksamhetsspecifika frågor. Därutöver ordnas rundabordsmöten på ledningsnivå där HSF och leverantörer inom prehospital vård deltar. I detta forum ligger fokus på informationsutbyte och strategiska frågor. HSF:s och leverantörens roll Leverantörerna inom ambulanssjukvården är vårdgivare och har totalansvar för sin verksamhet och för tjänstens utförande. Med totalansvar avses ansvar för det medicinska innehållet, ansvar för personal, fordon, utrustning och de lokaler som krävs för tjänstens utförande. Den prehospitala vårdens verksamhet följs upp via de avtal som leverantörerna har med SLL. HSF har en nära samverkan med leverantörerna för att säkerställa kvalitet och kontinuitet i den dagliga driften och i vissa strategiska frågor. En sådan strategisk fråga är exempelvis den årliga planeringen för sommarmånaderna, där åtgärder behöver sättas in för att upprätthålla en god bemanning och beredskap. Se mer om detta under 7.3, Sommarsituationen 2017. Sida 16

6 De prehospitala verksamheterna inom SLL Foto: SOS Alarm 6.1 Prioriterings- och dirigeringstjänsten Uppdraget Prioriterings- och dirigeringstjänsten (PoD-tjänsten) är en strategisk nyckelfunktion för sjukvården i länet och för de prehospitala resurserna. Den är av central betydelse för styrning av patient till rätt vårdform och för effektivt nyttjande av resurser. Tjänsten omfattar: Ta emot och handlägga inkommande samtal och övriga ärenden angående vård. Handläggning ska ske så att tiden för inkommande larm till omhändertagande av patienten blir så effektivt och patientsäkert som möjligt. Genomföra intervju av hjälpsökande. På ett optimalt sätt bedöma och prioritera enligt SOS Alarms medicinska beslutsstöd, positionera, larma, dirigera och koordinera resurser samt ge akutmedicinsk rådgivning i syfte att styra patienten till rätt vårdnivå i rätt tid. Ge medicinskt stöd till de prehospitala enheterna i form av bakre läkarstöd samt förmedla uppdaterad information. Dokumentera aktiviteter i varje uppdrag. Sida 17

Bemanning och kompetens Handläggningen av vårdärenden hanteras av personal som tar emot inkommande samtal från hjälpsökande, bedömer och prioriterar vårdbehov samt personal som dirigerar de prehospitala resurserna. Den som bedömer vårdbehov och prioriterar uppdrag ska vara sjuksköterska med utbildning och erfarenhet av akutmedicinska telefonbedömningar. Sedan 2016 finns funktionen operativ koordinator. Syftet är att använda tillgängliga resurser i SLL på bästa sätt och optimalt nyttjande av exempelvis ambulans, jourläkarbil och sjukresor. SOS Alarm och HSF ansvarar gemensamt för att utveckla denna tjänst. Vårdgivare SOS Alarm Sverige AB. Avtalstid Avtalet gäller från 2016-11-01 till 2020-10-31 med möjlighet till förlängning med sammanlagt fyra år. Kostnader Kostnader Tkr Resurs Prioriterings- och dirigeringstjänst 2017 17/16 2016 16/15 2015 86 190 8,6 % 79 372 3,0 % 77 021 Tabell 7. Kostnader prioriterings- och dirigeringstjänsten 2015-2017. Källa: ekonomisystemet Raindance Kostnaderna ökade med 8,6 procent 2017 jämfört med 2016. Kostnadsökningen förklaras framför allt av att funktionen operativ koordinator har utökats och att den målrelaterade ersättningen har blivit större. Denna är relaterad till hur stor andel av prioriteringen som görs av sjuksköterska. Vårdärenden och ambulansuppdrag 2017 inkom 260 705 samtal till PoD-tjänsten som genererade vårdärenden. Av dessa vårdärenden hänvisades 49 988 stycken (19,1 procent) till annan vårdform, till exempel 1177, giftinformationscentralen och primärvård. Resterande vårdärenden resulterade i ambulansuppdrag. Nedan framgår det totala antalet uppdrag som utfördes 2016 och 2017 inom ambulanssjukvården (vägburen ambulans, akutläkarbil och ambulanshelikopter) samt fördelning per prioritet. (Uppgifterna avser utlarmade uppdrag, även uppdrag som avbrutits och där ambulans ej kommit fram till hämtplats. I tidigare årsrapporter har endast uppdrag där man kommit fram till hämtplats redovisats). Antal uppdrag ambulansuppdrag 2017 17/16 2016 Antal uppdrag 210 717 0,3 % 210 004 Fördelning prio Prio 1 53,4 % -2,0 % 55,4 % Prio 2 39,9 % 1,2 % 38,7 % Prio 3 6,7 % 0,8 % 5,9 % Tabell 8. Antal uppdrag ambulanssjukvård 2016-2017 fördelat per prio. Källa: SOS Alarm Sida 18

Andelen prio 1 uppdrag, dvs akut uppdrag där fara för liv finns, var 53,4 procent 2017 vilket är en minskning med 2,0 procent sedan 2016. Andelen prio 1 uppdrag har under flera år legat på drygt 50 procent. 6.2 Vägburen ambulans Uppdraget Ambulanssjukvården utför uppdrag enligt PoD-tjänstens anvisningar. Uppdragen kan vara prio-1 uppdrag, prio-2 uppdrag eller prio-3 uppdrag. Prio 1 är uppdrag där patient bedöms ha akuta livshotande symtom. Prio 2 är uppdrag där patient bedöms ha akuta men inte livshotande symtom. Prio 3 är uppdrag där rimlig väntetid inte bedöms påverka en patients tillstånd. Totalt finns 76 ambulanser i länet, inklusive två intensivvårdsambulanser och en ambulans för utomlänsuppdrag. Därutöver tillkommer tre sjuktransportenheter för transport mellan vårdinrättningar. Länets ambulanssjukvård är indelad i sju geografiska affärsområden. Fem områden har tilldelats ambulansvårdgivare genom upphandling enligt lagen om offentlig upphandling och två områden har tilldelats den ambulansvårdgivare som drivs i SLL:s egen regi, Ambulanssjukvården i Storstockholm AB (AISAB) genom direktavtal. Vårdgivare AISAB (affärsområdena Centrum och Mitt-Nord) Falck Ambulans AB (affärsområdena Syd-Väst och Syd-Ost) Samariten Ambulans AB (affärsområdena Nord-Ost, Nord-Väst och Mitt-Syd) Inom SLL tillämpas gränslös dirigering. Detta innebär att oavsett vilken ambulansvårdgivare, eller vilket område, en ambulans tillhör så utför samtliga ambulanser uppdrag i hela länet enligt PoD-tjänstens anvisningar. Syftet med gränslös dirigering är att uppnå bästa möjliga tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande. Avtalsperiod Avtalet gäller från 2012-02-01 till 2019-01-31. Bemanning och kompetens Ambulans är bemannad med en specialistutbildad sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Två av länets ambulanser är bemannade med anestesisjuksköterska och ambulanssjukvårdare och fungerar bland annat som förstärkningsresurser till övriga ambulanser, se punkt 6.2.3. Kostnader Kostnader Tkr Resurs 2017 17/16 2016 16/15 2015 Vägburen ambulans 520 131 7,4 % 484 226 4,6 % 463 173 Tabell 9: Kostnader vägburen ambulanssjukvård 2015-2017. Källa: ekonomisystemet Raindance Sida 19

Ersättningen till ambulansvårdgivarna är fast. Avtalen prisjusteras årligen med landstingsprisindex (LPI). Kostnadsökningen med 7,4 procent 2017 förklaras förutom årlig prisuppräkning av utökat uppdrag (ansvar för trygghetsskapande åtgärder) och utökning med två nya ambulanser i Värmdö och Nynäshamn. 6.2.1 Intensivvårdsambulans Uppdraget Intensivvårdsambulans ingår i avtalet med AISAB om ambulanssjukvårdstjänst. Det finns två intensivvårdsambulanser i drift, en med drifttid dygnet runt veckans alla dagar och en som är i drift mellan klockan 07.00 19.00 måndag till och med fredag. Den intensivvårdsambulans som är i drift alla dagar, dygnet runt, har som huvuduppdrag att utföra intensivvårdstransporter mellan länets sjukhus. Den andra intensivvårdsambulansen utför utomlänstransporter till och från länets högspecialiserade kliniker. Under 2018 planeras ytterligare en intensivvårdsambulans att tas i drift för att tillgodose behovet av utomlänstransporter. Samtliga uppdrag är planerade sekundäruppdrag av mer eller mindre akut karaktär. Bemanning och kompetens Intensivvårdsambulans bemannas med en specialistutbildad sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Personal från det avlämnande sjukhuset medföljer under transporten. Kostnader Kostnaden för intensivvårdsambulanserna ingår i ersättningen till AISAB för vägburen ambulanssjukvård och uppgick till cirka 17 miljoner kronor för 2017. 6.2.2 Utomlänsambulans Uppdraget Utomlänsambulansen ingår i avtalet med AISAB om vägburen ambulanssjukvårdstjänst. Utomlänsambulansen utför förbeställda uppdrag dygnet runt och året om. Vid behov kan utomlänsambulansen transportera två patienter samtidigt. Sommartid ökar antalet utomlänsuppdrag, varför fler enheter har satts in de senaste åren sommartid för att möta upp behovet. Sommartid tillhandahåller även Samariten Ambulans AB och Falck Ambulans AB utomlänsambulanser. Bemanning Utomlänsambulansen bemannas med en specialistutbildad sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Kostnader Kostnaden för utomlänsambulansen ingår i kostnaden för vägburen ambulanssjukvård och uppgick till cirka 5,6 miljoner kronor 2017. Sida 20

6.2.3 Ambulans bemannad med anestesisjuksköterska Uppdraget Det finns två ambulanser som är bemannade med anestesisjuksköterska och de ingår i avtalen med Falck Ambulans AB och Samariten Ambulans AB. Syftet med dessa ambulanser är att förstärka insatser i samverkan med ordinarie ambulans. De kan även utföra egna ambulansuppdrag och de utför i första hand prio 1-uppdrag. Dessa två ambulanser har utökade medicinska delegationer och viss anpassad medicinteknisk utrustning. Bemanning och kompetens Ambulanserna är bemannade med en anestesisjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Kostnader Kostnaden för ambulans bemannad med anestesisjuksköterska ingår i avtalen om vägburen ambulanssjukvårdstjänst med Falck Ambulans AB och Samariten Ambulans AB. 6.2.4 Sjuktransportenheter Uppdraget Sedan den 1 november 2016 finns tre sjuktransportenheter i länet. Sjuktransportenhet ingår i avtalet med AISAB om vägburen ambulanssjukvårdstjänst. Tjänsten har tidigare prövats under flera år, exempelvis sommartid. Bakgrunden är att antalet transporter mellan vårdinrättningar har ökat och förväntas öka ytterligare genom de förändringar som sker inom länets vårdstruktur och vårdutbudskarta. Antalet korta vårdepisoder inom länets specialistkliniker som efterföljs av fortsatt vård på andra vårdnivåer förväntas öka. Syftet med sjuktransportenheterna är att skapa en specifik transportnivå för de patienter som transporteras mellan vårdinrättningar och som behöver viss vård eller övervakning under transporten. Genom en specifik transportnivå för dessa patienter, underlättas vårdflödet samtidigt som tillgängligheten till ambulans ökar för akuta och brådskande ärenden. Bemanning och kompetens Sjuktransportenhet bemannas med en legitimerad sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Kostnader Kostnaden för de tre sjuktransportenheterna ingår i ersättningen till AISAB för vägburen ambulanssjukvård och uppgick till 6,1 miljoner kronor 2017. Sida 21

6.3 Ambulanshelikopter Uppdraget Ambulanshelikopter används för uppdrag i länets perifera delar, i skärgården och i områden där tillgängligheten till vägburen ambulans är begränsad. Ambulanshelikopter kan också larmas till större eller allvarliga händelser, där det krävs extra snabb transport till sjukhus. Ambulanshelikopter utför till största delen prio 1- uppdrag, uppdrag där det finns fara för liv. Vid dåligt flygväder, exempelvis vid dimma kan den medicinska personalen från helikoptern bemanna en ambulans. Denna ambulans fungerar i första hand som stödresurs till en vanlig ambulans. En ambulanshelikopter är i drift dygnet runt, årets alla dagar. Under perioden 15 maj till 15 september är en extra ambulanshelikopter i drift mellan 09:00 och 21:00. Bemanning och kompetens Ambulanshelikopter bemannas med en pilot, en anestesisjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Ambulanssjukvårdaren fungerar även som HEMS-crew. Detta innebär att ambulanssjukvårdaren, utöver sin funktion som vårdpersonal, bistår piloten med uppgifter som berör själva flygningen. Vid behov följer en läkare från akutläkarbilen med i ambulanshelikoptern. Vårdgivare Babcock Scandinavian Air Ambulance (BSAA). Avtalsperiod Den 1 december 2017 trädde ett nytt avtal i kraft med samma leverantör som tidigare utförde tjänsten, BSAA. Avtalsperioden gäller fram till 2022-11-30 med möjlighet till förlängning med maximalt två år. Basering I september 2017 flyttades baseringen av ambulanshelikoptrarna från Mölnvik i Gustavsberg till Mellingeholms flygplats i Norrtälje kommun. Se även 7.7. Kostnader Kostnader Tkr Resurs 2017 17/16 2016 16/15 2015 Ambulanshelikopter 71 300 20,3 % 59 259 2,1 % 58 034 Tabell 10. Kostnader ambulanshelikoptertjänst 2015-2017. Källa: ekonomisystemet Raindance Ersättningen för ambulanshelikoptertjänsten består av en fast och en rörlig del. Den fasta ersättningen prisjusteras årligen enligt LPI och den rörliga delen förändras i relation till antalet uppdrag och rådande bränslepris. Kostnaden för tjänsten var fram till 2017 relativt oförändrad mellan åren förutom den årliga prisuppräkningen. I samband med flytten till Norrtälje krävdes investeringar för den nya basen som innebar tillkommande kostnader på cirka 8 miljoner kronor vilket förklarar en del av kostnadsökningen med 20,3 procent mellan 2016 och 2017. Därtill gällde ett förlängningsavtal under större delen av 2017 vilket fördyrade tjänsten jämfört med 2016. Sida 22

Antal uppdrag Antal uppdrag Resurs 2017 17/16 2016 16/15 2015 Ambulanshelikopter 2 420-5,1 % 2 550 3,2 % 2 470 Tabell 11. Antal uppdrag ambulanshelikoptertjänst 2015-2017. Källa: BSAA Antalet ambulanshelikopteruppdrag har legat på en stabil nivå under de senaste åren och minskade något mellan 2016 och 2017. 6.4 Akutläkarbil Uppdrag Akutläkarbil är en viktig stödfunktion för ambulanser och prioriterings- och dirigeringstjänsten. Akutläkarbilstjänsten har hela länet som arbetsområde och dirigeras av prioriteringoch dirigeringstjänsten. Typ av uppdrag där akutläkarbilstjänsten används är: tidskritisk vårdsituation med en svårt sjuk eller svårt skadad patient, mindre tidskritisk vårdsituation där gällande riktlinjer inte ger ambulanspersonalen ett fullgott stöd för bedömning eller åtgärd, vårdsituationer där ambulansbesättningen behöver av stöd av högre medicinsk kompetens. I läkarens arbetsuppgifter ingår att bedöma och prioritera vård och transportbehov, vid behov behandla på hämtplats, konstatera eventuella dödsfall på hämtplats samt besluta om val av vårdform och destination. Akutläkarbil är i drift mellan 07.00 och 21.00 alla dagar i veckan. Under midsommarhelgen och nyårsafton tjänstgör den dygnet runt. Akutläkarbilen utför huvudsakligen prio 1-uppdrag. Bemanning och kompetens Akutläkarbilen bemannas med läkare och ambulanssjukvårdare. Vid behov kan läkaren följa med i vägburen ambulans eller ambulanshelikopter. Läkaren är specialistutbildad i anestesi och intensivvård, alternativt specialist i kirurgi, ortopedi eller internmedicin med tilläggsspecialitet som akutläkare. Vårdgivare BSAA/AISAB. Avtalsperiod Fram till 2017-11-30 ingick akutläkarbilstjänsten i avtalet med BSAA avseende ambulanshelikoptertjänst. Därefter tecknades avtal med AISAB om tjänsten för perioden från 2017-12-01 fram till dess att upphandling genomförts och nya avtal kan börjar gälla. Upphandling slutfördes under 2017 och nytt avtal har tecknats med ny leverantör med driftstart den 1 juni 2018. Se även 7.5. Sida 23

Kostnader Kostnader Tkr Resurs 2017 17/16 2016 16/15 2015 Akutläkarbil 5 700 3,4 % 5 511 2,6 % 5 371 Tabell 12. Kostnader akutläkarbiltjänst 2015-2017. Källa: Ekonomisystemet Raindance Ersättningen till vårdgivaren är fast med en årlig prisuppräkning. 6.5 Jourläkarbil Uppdraget Jourläkarbiltjänsten syftar till att minska nyttjandet av sjukhusvård för patienter som inte behöver akutsjukhusens resurser samt underlätta för personer att få vård som har svårt att ta sig till vårdinrättning. Det finns tre jourläkarbilar, fördelade över länet. Utöver dessa tre enheter, innefattar tjänsten en administrativ läkare som är i tjänst under hela drifttiden. Den administrativa läkaren har i uppgift att hantera ärenden och annat stöd per telefon. Drifttiden är mellan 17.00 08.00 vardagar och dygnet runt alla helger och röda dagar. I uppdraget ingår att utföra medicinska bedömningar och behandlingar i patientens hem eller motsvarande, exklusive särskilda boenden för äldre. Uppdraget omfattar även att utfärda dödsbevis och att utreda och utfärda vårdintyg. Jourläkarbiltjänsten innefattar även att i samverkan med ambulanssjukvården utföra läkarbedömningar samt att ge stöd och råd till sjuksköterskor vid 1177 Vårdguidens sjukvårdsrådgivning och till personal inom den basala hemsjukvården. Bemanning och kompetens Jourläkarbil är bemannad med en läkare som har specialistutbildning i allmänmedicin. Vårdgivare Curera AB. Avtalsperiod Avtalet gäller till och med 2018-05-31. Upphandling slutfördes under 2017 och nytt avtal har tecknats med driftstart 2018-06-01. Se även 7.5. Kostnader Kostnader Tkr Resurs 2017 17/16 2016 Jourläkarbil 29 558 5,6 % 27 981 Tabell 13. Kostnader jourläkarbilstjänst 2016-2017. Källa: Ekonomisystemet Raindance Ersättningen till vårdgivaren är fast och rörlig ersättning med en årlig prisuppräkning. Kostnaden för jourläkarbil ökade med 5,6 procent 2017 jämfört med föregående år vilket förutom prisuppräkning beror på ökat antal uppdrag. Sida 24

Antal uppdrag Antal uppdrag Resurs 2017 17/16 2016 Jourläkarbil 4 288 6,5 % 4 027 Tabell 14. Antal uppdrag jourläkarbiltjänst 2016-2017. Källa: Gemensamt vårdgivarregister, SLL 6.6 Liggande persontransport (sjuktransporttjänst) Uppdraget Tjänsten liggande persontransporter riktar sig till personer som behöver ligga ner under transporten, men som inte är i behov av medicinsk övervakning eller vård. Transporten ska gå till, från eller mellan landstingsfinansierade vårdgivare. Mottagande sjuksköterska hos leverantören avgör, i samråd med beställaren, om patienten har behov av, och är berättigad till, en liggande persontransport. Det finns möjlighet att administrera syrgas (upp till 5 liter) under transporten. Uppdraget avser hela Stockholms län samt utomlänsuppdrag. Krav på väntetid för patient styr behovet av antalet fordon. Antal fordon i drift varierar över dygn och veckodag. Dagtid är knappt 50 enheter i drift och nattetid två enheter. Bemanning Fordonet bemannas med två personer, varav en alltid ska sitta hos den person som transporteras. Leverantör Sirius Omsorg Holding AB. Avtalsperiod Avtalet gäller för perioden 2010-06-02 till 2018-09-15. Upphandling av tjänsten har genomförts under 2017. Det nya avtalet sträcker sig tre år och åtta månader med möjlighet till förlängning med maximalt två år. I samband med upphandlingen byter tjänsten namn till sjuktransporttjänst. Se även 7.5. Kostnader Kostnader Tkr Resurs Liggande persontransport 2017 17/16 2016 16/15 2015 49 776 3,1 % 48 287 2,6 % 47 074 Tabell 15. Kostnader liggande persontransport 2015-2017. Källa: Ekonomisystemet Raindance Ersättningen till leverantören är fast ersättning med en årlig prisuppräkning samt möjlighet till bonus och vite kopplat till inställelsetider. Sida 25

Antal transporter Antal transporter Liggande persontransport 2017 17/16 2016 16/15 2015 34 000-6,1 % 36 200-6,0 % 38 500 Tabell 16. Antal uppdrag liggande persontransport 2015-2017. Källa: VAL-databas Under de senaste åren har antalet liggande persontransporter minskat. Detta kan bland annat förklaras av att leverantören aktivt har arbetat för att rätt målgrupp ska omfattas av tjänsten. Det kan till exempel betyda att sjukresa beställs i stället för liggande persontransport när patienten klarar av att transporteras sittande. 6.7 Sjukresor Uppdraget Tjänsten sjukresor riktar sig till de personer som inte har ett vårdbehov, men som av medicinska skäl inte kan resa med allmän kollektivtrafik till eller från vård. Patienten kan i dessa fall bli beviljad sjukresa med egen bil, taxi eller specialfordon såsom rullstolstaxi. Det är vårdgivaren som gör behovsbedömning och beviljar sjukresa och utfärdar ett sjukresekort. SLL ansvarar för att ersätta sjukresekostnaden. Trafikförvaltningen ansvarar bland annat för administration av sjukresetjänsten, beställningscentral, kundsupport och upphandling av sjukresetransporter. I Stockholms län finns en gemensam beställningscentral och samordning mellan färdtjänstresor och sjukresor. Bemanning En förare i taxi eller specialanpassad taxi, exempelvis rullstolstaxi. Leverantör Trafikförvaltningen har slutit avtal med leverantör där två taxibolag ingår. Avtalsperiod Avtalet med Trafikförvaltningen gäller för perioden 2017-02-01 till och med 2018-01- 31. Under hösten 2017 har arbetet med att ta fram ett nytt avtal som ska börja gälla under 2018 påbörjats. Kostnader Kostnader Tkr Resurs 2017 17/16 2016 16/15 2015 Sjukresor 269 033 4,6 % 257 145 0,8 % 254 967 Tabell 17. Kostnader sjukresor 2015-2017. Källa: Ekonomisystemet Raindance Ersättningen till trafikförvaltningen består av fast och rörlig ersättning. Under 2017 har kostnaderna ökat något, bland annat beroende på att antalet resor med specialfordon, som är en dyrare form av sjukresa, har ökat jämfört med 2016. Resor med specialfordon utgör cirka 29 procent av det totala antalet sjukresor. Sida 26

Antalet resor Antal sjukresor 2017 17/16 2016 16/15 2015 Sjukresor 931 000 0,9 % 923 000 0,1 % 922 000 Tabell 18. Sjukresor antal uppdrag 2015-2017. Källa: Trafikförvaltningen Under flera år före 2015 var den årliga ökningen av antalet sjukresor 3 till 4 procent, men 2016 bröts denna trend. 6.8 Transport av avlidna Uppdraget Uppdraget innebär att avlidna personer inom Stockholms län transporteras från eget boende till landstingets förvaringsutrymmen för avlidna. Uppdraget omfattar även transporter mellan förvaringsutrymmen för avlidna på olika sjukvårdsinrättningar. Inställelsetiden får inte överstiga två timmar från det att uppdraget tagits emot till dess att leverantören anlänt till hämtadressen. Bemanning Fordonen är bemannade med två personer. Leverantör AISAB Avtalsperiod Nuvarande avtalsperiod löper till 2019-01-31. Kostnader Kostnader Tkr Resurs 2017 17/16 2016 16/15 2015 Transport avlidna 11 178 1,3 % 11 033 22,4 % 9 010 Tabell 19. Kostnader transport av avlidna 2015-2017. Källa: Ekonomisystemet Raindance Kostnadsökningen mellan 2015 och 2016 berodde framför allt på utökningen av en extra enhet i början av 2016. Antal transporter Antal transporter 2017 17/16 2016 16/15 2015 Transport avlidna 5 256 0,2 % 5 243 1,8 % 5 149 Tabell 20. Antal uppdrag transport av avlidna 2015-2017. Källa: AISAB Antalet transporter är i stort sett oförändrat mellan 2016 och 2017. 6.9 Övriga prehospitala resurser SLL har samverkansavtal med Akademiska sjukhuset i Uppsala och Region Gotland om tillgång till ambulanshelikopter. Samverkan sker även med polis, räddningstjänst, Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet och taxibåtar i samband med transport och omhändertagande av patienter. Sida 27

Samverkansavtalet med Akademiska sjukhuset i Uppsala och Region Gotland gäller tills vidare. Dessa avtal har inte använts de senaste tre åren. SLL har avtal med räddningstjänsten som innebär att de är ambulanssjukvården behjälplig med transport till farbar väg och assistans vid tunga lyft. Därutöver finns det ett avtal med räddningstjänsten om första hjälpen insats vid misstänkt hjärtstopp. Det sistnämnda avtalet tecknades 2011 som ett resultat av projektet SALSA (SAving Lives in Stockholm Area). Avtalet med Sjöfartsverket gäller tillgång till den andres personal om det behövs i en nödsituation. Inom ramen för landstingets avtal om vägburen ambulanssjukvård finns sju ambulansteam, SITS -team 4, som har speciell utbildning och utrustning för att kunna medfölja båttransporter eller utföra insatser vid eller i vatten. Dessa team finns vid de kustnära ambulansstationerna. I utrustningen finns bland annat överlevnadsdräkt och flytväst. Syftet är att säkerställa insatser för personer som befinner sig till sjöss eller vid vatten. 6.10 Kris- och katastrofmedicinsk organisation i SLL Enheten för Katastrofmedicinsk beredskap (EKMB) inom HSF ansvarar för att det finns katastrofmedicinsk planering före, under och efter en allvarlig händelse. Enheten ansvarar bland annat för den regionala katastrofmedicinska beredskapsplanen, övning och utbildning, utrustning, regional och lokal särskild sjukvårdsledning och CBRNE 5 frågor. På regional nivå i särskild sjukvårdsledning finns Tjänsteman i Beredskap (TiB) som finns i beredskap 24 timmar om dygnet, årets alla dagar. TiB är landstingets larmfunktion för hälso- och sjukvård och initiala beslutsfattare. Vid en allvarlig händelse beslutar TiB om förstärkningsresurser ska sättas in, beredskapsläge och om stab ska kallas in till ledningsplats. 2017 var det 262 enskilda ambulansärenden som registrerades av TiB jämfört med 195 stycken under 2016. De vanligaste ärendena berör intensivvårdsambulans, helikopter samt hög belastning. Det har varit 24 ärenden om hot och våld 2017, vilket är relativt lika med 2016. Antalet ärenden med skjutningar där TiB larmats har ökat under 2017. Lokal prehospital särskild sjukvårdsledning består av sex ambulansenheter samt akutläkarbilen. Ambulansleverantörerna och deras olika enheter samt driftjourer är tillsammans med prioriterings- och dirigeringsfunktionen och regional operativ passledare hos SOS Alarm Sverige AB, viktiga funktioner vid en allvarlig händelse. EKMB samarbetar med enheten för prehospital vård och medicinsk service i frågor gällande sommar, jul- och nyårsplanering, kunskapsstyrning, evenemangsplanering, verksamhet- och avtalsuppföljningar, olika projekt samt upphandlingar. Under 2017 var det många planerade händelser där EKMB planerade för den katastrofmedicinska beredskapen, exempelvis idrottsevenemang såsom European league finalen, VM-kvalmatcher, Stockholm maraton, men även andra evenemang 4 SITS: Sjukvårdsinsatser till sjöss. 5 Chemical, biological, radiological, nuclear and explosives. Sida 28

såsom konserter och politikervecka i Spånga. En planerad händelse kan ha allt från års till någon dags planeringshorisont. En akut händelse var attentatet på Drottninggatan den 7 april, som var en allvarlig händelse där stora delar av hälso- och sjukvården gjorde en insats tillsammans med den regionala särskilda sjukvårdsledningen. Sida 29

7. Viktiga händelser under 2017 Foto: Denny Lorentzen 7.1 Terrordådet på Drottninggatan Klockan 14.53 den 7 april gick larmet om att en lastbil körde i full fart längs Drottninggatan i Stockholms centrum och att flera var döda och skadade. Ambulanssjukvården var snabbt på plats med flera enheter. Särskild sjukvårdsledning samlades för att leda arbetet i länet under händelsen. I den inledande insatsen transporterades de svårt skadade till sjukhus, de flesta till Karolinska sjukhuset i Solna men även andra sjukhus tog emot skadade. Den prehospitala insatsen fungerade bra med snabbt omhändertagande och transport. I den utvärdering som har gjorts har förbättringsområden identifierats bland annat vad beträffar kommunikation och samverkan. Ett arbete om hur sjukvården polis och räddningstjänst ska samverka i farliga miljöer har påbörjats. Sida 30

7.2 Införande av prehospital IT-plattform inom ambulanssjukvården FRAPP Foto: Torkel Karnfjäll Den 5 september 2016 startade breddinförandet i ambulanssjukvården av FRAPP och sändning av EKG till hjärtintensivavdelningar. Breddinförandet slutfördes i början av 2017. Samtliga enheter inklusive reservenheter och ambulanshelikoptrar är nu utrustade med FRAPP. En förvaltningsorganisation har etablerats inom ramen för förvaltningsobjektet Ambulans, där FRAPP är den största komponenten. Objektförvaltningen arbetar tillsammans med projektet och tar gradvis över delar i förvaltning. Godkännande av leverans av utrustningen och avslut av projektet har försenats och beräknas ske under första delen av 2018. Syftet med FRAPP är att bättre kunna följa patientens vårdprocess, från larm till mottagande enhet, hänvisning till annan vårdform eller egenvård. FRAPP innefattar nya system för journalföring, ärendehantering inklusive kart- och navigationsstöd samt system för EKG och vitalparametrar. Sida 31

Bild: FRAPP förvaltningen 7.3 Sommarsituationen 2017 Inom hälso- och sjukvården, speciellt sommartid, råder brist på specialistutbildade sjuksköterskor. Bristen är även påtaglig inom ambulanssjukvården, vilket påverkar förutsättningarna för verksamheten under sommarens semesterperiod. För att undvika oplanerade avställningar, med risk för sämre patientsäkerhet och minskad beredskap, gör HSF en samlad bedömning och planering av produktionsförutsättningarna inför varje sommar i samverkan med ambulansvårdgivare och PoDtjänsten. De åtgärder som vidtogs var bland annat. Planerad minskning av drifttiden under veckorna 25-32 motsvarande cirka 3-6 procent per vecka. Driftsättande av ytterligare sjuktransportenheter utöver de tre enheter som är i drift året runt eftersom omflyttning mellan vårdinrättningar och utomlänsuppdrag ökar markant sommartid. På så sätt avlastades de ordinarie ambulanserna från dessa uppdrag och tillgängligheten till ambulans för akuta ärenden ökade. Förändrad drifttid för fem ambulanser så att de var i drift sen eftermiddag och kväll, då belastningen är som högst. För fyra av dessa ambulanser utökades dessutom drifttiden. Tillfällig placering av en ambulans i Norrtälje kommun under veckorna 23-34 för att stärka ambulanskapaciteten i Roslagen. Inrättandet av en specifik enhet för att utföra kuvöstransporter, dagtid vardagar under veckorna 23-34 för att avlasta övriga ambulanser från dessa uppdrag. Under perioden veckorna 23-34, fanns två s.k. dimbilar. Det innebär att vardera helikopterbesättning hade möjlighet att bemanna en ambulans vid flyghinder, till exempel vid dåliga väderförhållanden. Sida 32

HSF:s bedömning är att de åtgärder som vidtogs motsvarade de behov som identifierades inför sommaren. Åtgärderna innebar att ambulanssjukvården fungerade väl under den period sommaranpassningen pågick. Inga negativa händelser uppstod under perioden och tillgängligheten upprätthölls på en tillfredsställande nivå. 7.4 Prehospitalt kunskaps- och kliniskt träningscenter (KTC) Foto: AISAB Den 27 september 2017 invigdes ett landstingsgemensamt kunskaps- och kliniskt träningscenter för alla vårdgivare och samverkansparter i den prehospitala vården, KTC, nära Karolinska sjukhuset i Solna. AISAB har fått i uppgift att driva anläggningen som är en resurs för hela den prehospitala vården i SLL. Här finns utbildningslokaler och möjligheter till avancerad simulering. Uppbyggda miljöer med lägenheter, gator och akutrum ger möjlighet att träna kritiska situationer under kontrollerade och säkra former. Avancerad teknik med dockor, projiceringar och inspelning ger möjlighet till effektiv inlärning och direkt feedback för deltagarna. KTC är en satsning för att säkerställa att all personal i den prehospitala vården har uppdaterad och kvalitetssäkrad kompetens. Sida 33

7.5 Avtal och upphandlingar Foto: EC 145 T2, BSAA Ambulanshelikoptertjänst I mars 2017 träffades avtal med Babcock Scandinavian Airambulance AB, BSAA, om ambulanshelikoptertjänst för perioden 2017-12-01 2022-11-30. Avtalet kan förlängas med upp till två år. Nyheter i det nya avtalet är bland annat större helikoptrar EC 145 T2, större vårdutrymme och utrustning för IFR flygning samt option om två helikoptrar i drift året om. Prehospital läkartjänst Upphandling av prehospital läkartjänst omfattande akutläkarbilsfunktion och jourläkarbilsfunktion genomfördes under 2017 och avtal träffades i december 2017. Ny leverantör är företaget Legevisittens akutläkarbilar & jourläkarbilar AB. Driftstart är 1 juni 2018 och avtalstiden är tre år och åtta månader med möjlighet till förlängning upp till tre år. Ett temporärt avtal har träffats med AISAB angående akutläkarbilstjänsten fram till att de nya upphandlade avtalen börjar gälla 1 juni 2018. Den prehospitala läkartjänsten innebär en samordning av de båda funktionerna akutläkarbilar och jourläkarbilar. Funktionerna ska kunna överlappa varandra med hänsyn tagen till belastning, ansträngt läge och logistik. SOS Alarm kommer att ansvara för samordning av prioritering och dirigering av båda tjänsterna. Förändrade kompetenskrav gör att specialistläkare i akutmedicin kan tjänstgöra inom båda funktionerna. Antalet akutläkarbilar utökas från en till tre akutläkarbilar. Vägburen ambulans Den 21 november 2017 beslutade HSN om upphandlingsunderlag för vägburen ambulanssjukvårdstjänst. Sida 34