Norra Östersjöns vattendistrikt

Relevanta dokument
2.2 Miljöproblem Övergödning

Redovisning av regeringsuppdrag Finn de områden som göder havet mest

Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik

Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?

Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

2009:4. Områden och källor som göder havet mest inom Norra Östersjöns vattendistrikt. Redovisning av regeringsuppdrag.

5 Stora. försök att minska övergödningen

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

Projekt Östersjön-Florsjön

Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder

till Vänern och Västerhavet

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Finn de områden som göder havet mest. i Södra Östersjöns vattendistrikt

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Tillsynsansvar över kommunala ledningsnät

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C i EG domstolen

Jordartsinformation nödvändigt för modellering av kväve och fosfor

Hur påverkar vattenförvaltningen arbetet med små avlopp? David Liderfelt Mälarens vattenvårdsförbund

Innehåll. Del 1 sidan 1-43 FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 11 INLEDNING 15

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav.

Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning

BREV LS Regionplane- och trafikkontoret RTN Bilaga 1 Teresa Kalisky

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?

Källfördelning av kväve och fosfor i Glummans avrinningsområde

Påverkan på ytvattenförekomster från kommunala avloppsreningsverk. En emissionskartläggning i Skåne län

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten?

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag. Åtgärdsbehov (beting)

Status spredt bebyggelse i Sverige

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen

Ramdirektivet för f r Vatten

Vad innebär vattendirektivet?

Helhetsperspektiv och kostnadseffektivitet är A och O i åtgärdsarbetet. KSLA 12 februari 2014 Ingrid Haglind, Skogsindustrierna

Synpunkter på Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp

Näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram

Ingen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95

Enskilda avlopp i Trelleborgs kommun

Tabell 10. Nettobelastning (efter retention) av diffusa källor av kväve (ton/år). Avrundat till närmaste hundratal ton. Period

RAPPORT. Finn de områden som göder havet mest. Delrapport 1. Tredje utgåvan. Februari 2008.

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Påverkansanalys motsvarande sid

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

Ministermötet i Köpenhamn

Beräkning av kväve- och fosforbelastning på havet år 2011 för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning

Applikation för Vattenmyndigheten

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER

Förslag till vidareutveckling av bedömningsgrunder för fosfor i vattendrag

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Skälderviken. En fallstudie av kustvattenförekomsten

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län

Hanna Gustavsson, Johanna Tengdelius Brunell och Ghasem Alavi. Rapport Nr Retentionsberäkning för enskilda reningsverk i Södra Sverige

Referensgruppsmöte Jord och skog

Bildades Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag

Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet Sveriges underlag till HELCOMs femte Pollution Load Compilation

Ulf Larsson. Systemekologi Stockholms universitet. Himmerfjärden ARV

Beräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5

Fosforbelastning på Storån källfördelning och åtgärder

Vass till biogas är det lönsamt?

Källfördelning av kväve och fosfor i Ölman och Sorkans avrinningsområde

Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar

Lokal fosfortillförsel till Balingsholmsån, Huddinge kommun.

Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure -

Bilaga 12:12 till kommunstyrelsens protokoll den 2 juni 2004, 18

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Vårtäff 22 april 2017

Salems kommun

Jordbruksverkets åtgärder i åtgärdsprogrammen

Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Kväve- och fosforbelastning på Florsjön och Östersjön

Påverkan övergödning Storsjön

GIS utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna. Göran Adelsköld SLU Miljödata

SMHI Kommunala avloppsreningsverk Utsläpp, rinntid och retention

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Transkript:

Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndighetens regeringsuppdrag - Finn de områden som göder havet mest - Restaurering av övergödda havsvikar och kustnära sjöar (Ru 51b) Externa regeringsuppdrag - Svenska åtgärder för att uppnå HELCOM s aktionsplan för Östersjön (NV Ru 17) Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 106-2004/188 BSAP 2008-03-05

Svenska åtgärder för f r att uppnå HELCOM s aktionsplan för f Östersjön n (NV Ru 17) Aktionsplan för f Östersjön - beting för f Norra Östersjöns vattendistrikt Åtgärder införda 2016 Med mål att nå god ekologisk status 2021 Beting 291 ton P och 20780 ton N (8087 ton N för Egentliga Östersjön) antropogena förluster av fosfor till havet ska reduceras med 63% antropogena förlusterna av kväve ve till havet ska reduceras med 38 %

Reviderat beting? Beting 291 ton P och 20780 ton N (8087 ton N för Egentliga Östersjön) antropogena förluster av fosfor till havet ska reduceras med 63% antropogena förlusterna av kväve ve till havet ska reduceras med 38 % Reviderat beting för fosfor utifrån PLC5-resultaten och genomförda åtgärder för N: 185 ton P 7900 ton N (1500 ton N för Eg. Östersjön) antropogena förluster av fosfor till havet ska reduceras med 40% antropogena förlusterna av kväve ve till havet ska reduceras med 7 %

Finn de områden som göder g havet mest Norra Östersjöns vattendistrikt Varför? Förfinad utredning för att identifiera viktiga källor i de avrinningsområden som ger störst belastning totalt och var insatser skulle ge störst effekt ur Aktionsplan för havsmiljön NV rapport 5563

Finn de områden som göder g havet mest Hur? Norra Östersjöns vattendistrikt Genomförs med stöd av resultaten från PLC-5 - bör ligga till grund för ytterligare åtgärder Fokuseras på de områden som bidrar mest till belastningen på havet ur Aktionsplan för havsmiljön NV rapport 5563

PLC-5 5 2005-2010 2010 Den 5:e Pollution Load Compilation för Östersjön till HELCOM En källfördelad belastningen av näringsämnen på inlandsvatten i Östersjöns avrinningsområde - total - antropogen Belastningen av näringsämnen till Östersjön Resultaten från Sverige blev officiella 20 december 2007 presenteras på ett seminarium på Naturvårdsverket i nästa vecka

Beräkningen för f r PLC-5 Retention Punktkällor Enskilda avlopp Fiskodlingar Reningsverk A,B samt C Industri A och B Dagvatten Deposition Diffusa källor Kalfjäll Skog Myrmark Jordbruksmark Övrig öppen mark Källfördelning och belastning per delavrinningsområde

Källfördelning fosfor netto Fosforbelastning netto 271 ton 1% 23% 50% Jordbruk Skog Myr Öppen ma Vatten Hygge Dagvatten Enskilda a ARV Industri 8% 8% 0% 1% 4% 0% 5%

Källfördelning antropogent fosfor netto antropogent 181 ton (362 ton brutto) 35% 2% Jordbruk Hygge Dagvatten Enskilda avlopp ARV Industri 44% 11% 8% 0%

Källfördelning kväve netto 8200 ton 2% Jordbruk 26% Skog Myr Öppen mark 43% Deposition Hygge 12% Dagvatten Enskilda avlopp 0% ARV 2% 2% 1% 10% 2% Industri

Källfördelning antropogent N netto 5400 ton 3% 27% 3% 1% 2% Jordbruk Hygge Dagvatten Enskilda avlopp ARV Industri 64%

P från jordbruksmark Brutto Netto Ytbelastning

Specifika förluster från jordbruksmark Brutto (kg/ha) Netto (kg/ha)

Jämförelse mellan specifika förluster och förluster från PLC5-områden för jordbruksmark Specifika förluster (kg/ha)

N från jordbruksmark Brutto Netto Ytbelastning

N jämfört med P från jordbruksmark Netto P Netto N Ytbelastning

P från enskilda avlopp Brutto Netto Ytbelastning

P: Diffusa + Enskilda avlopp Brutto Netto Ytbelastning

N: Diffusa + Enskilda avlopp Brutto Netto Ytbelastning

P från enskilda avlopp Brutto Netto Total

P: Diffusa + Enskilda avlopp Brutto Netto Total

N: Diffusa + Enskilda avlopp Brutto Netto Total

Avloppsreningsverk P brutto netto

Avloppsreningsverk P 9 verk står för 80 % av nettobelastningen på havet Ton P Himmerfjärdsverket 18 Henriksdals reningsverk 12 Käppalaverket 11 Bromma reningsverk 4.3 Oxelösunds avloppsreningsanläggningar 2.6 Nynäs Oljeraffinaderiet 1.5 Stigtomta avloppsreningsverk 1.4 Kungsängens reningsverk (Västerås) 1.2 Margretelunds avloppsanläggning 0.9 Summa: 52.9 Resten 13.3

Avloppsreningsverk N brutto ton N Netto_kg_a 0-30 30 30-130 130 130-400 400 400-600 600 600 netto

Avloppsreningsverk N 9 verk står för 70 % av nettobelastningen på havet Henriksdals reningsverk 630 Bromma reningsverk 570 Käppalaverket 410 Himmerfjärdsverket 330 Uppsala avloppsreningsverk 140 Kungsängens reningsverk (Västerås) 120 Eskilstuna avloppsreningsverk 130 Skebäcks avloppsreningsverk 90 Nyköpings avloppsreningsverk 80 Summa: 2500 Resten 1150

Källfördelning antropogent fosfor Örsundaån 12.5 ton P brutto antropogent 0% 8% 2% 1% Dagvatten Jordbruksmark Hygge Enskilda avlopp 89% Avloppsrenings verk

BSAP åtgärder införda 2016 Belastning netto NÖVD 80 Belastning 2006 Mål BSAP 60 40 20 Fosfor (ton) 0 Jordbruk Enskilda avlopp Reningsverk Industri Skog Dagvatten

Betinget för BSAP Ton antropogent P till havet belastning mål BSAP reviderat beting 2006 Jordbruk 79 29 47 Reningsverk 63 23 38 Enskilda avlopp 21 8 12 Dagvatten 15 5 9 Industri 3 1 1,6 Skog (hygge) 0,41 0,15 0,2 Netto ant. total 181 66 108

Projekt del 2 Utvärdera PLC5 data lokalt t.ex. mot mätningar och andra modellresultat markfosfor och jordarter använda JRKområdet Långtora enskilda avlopp Kartering och analys av data från kommuner finns det data som kommunerna besitter Förändrad retention vid stora belastningsminskningar?

Analys av N och P-belastning från åkermark Befintlig information Jordart Avrinning Andel åkermark Dominerande grödor Lutning (endast P) Markfosfor (endast P) Förbättrad information Jordart mer data - ny geostatistisk bearbetning (Krieging) Avrinning - skilja på skog och åkermark och på olika grödor Förbättrad upplösning för andel stallgödslad areal Retention dela upp Mälaren i flera bassänger (Markfosfor)

Retention av fosfor rumslig upplösning problem eller inte? Bruttobelasning 100 kg P 45 Netto på havet från olika områden (kgp) Retention (%) 7 29 52 27 10 A 28 B 31 C 43 D 36 E 66 F 90 A 72 B 69 C 57 D 64 E 34 F 10 Tot 70% (PLC5 66%) delvis efter: Wallin, M (red) 2000. Mälaren miljötillstånd och utveckling 1965-98. Rapport från Mälarens vattenvårdsförbund, ISBN 91-576-5986-9. http://www.vasteras.se/malarensvattenvardsforbund/resultat.htm

Retention av fosfor

Retention av kväve