Finanspolicy Huddinge kommun Ersätter gällande finanspolicy Ersätter gällande borgenspolicy Ersätter gällande riktlinjer leasing Typ av styrdokument: Policy Beslutat av: Kommunfullmäktige Datum: Riktar sig till: Kommunstyrelsen Dokumentansvarig: Ekonomidirektören Dnr: KS-2015/817
Innehåll: Bakgrund, mål och syfte sid 3 Utlåning och borgen sid 3 Likviditet sid 4 Leasing sid 4 Organisation och ansvarsfördelning sid 4 Ram för upplåning sid 5 Risker och förvaltning sid 5-10
Bakgrund och mål Huddinge kommunkoncernen äger lånefinansierade tillgångar till betydande belopp. I syfte att begränsa både de finansiella riskerna och de finansiella kostnaderna är det därför av yttersta vikt att kommunen upprätthåller sitt höga och stabila kreditbetyg, AA+ från kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor s. Syfte Denna Finanspolicy syftar till att beskriva och definiera riktlinjerna för Huddinge kommuns skuldförvaltning vad avser finansiering, finansiella risker, rapportering och ansvarsfördelning. Hanteringen av kommunens skuld, och de därmed förknippade finansiella riskerna, ska präglas av helhetssyn, samordning, aktiv skuldförvaltning och oberoende riskkontroll. Finanspolicyn gäller Huddinge kommunkoncern, vilken inbegriper Huge Fastigheter AB och ägda andelar i Södertörns Energi AB och Söderenergi AB. De riskbegränsande regler som beskrivs i policyn avser den samlade skulden där kommunen antingen agerar internbank eller går i borgen för de kommunala bolagen. Kommunkoncernens kapitalförsörjning och skuldförvaltning ska endast ske genom upplåning i kommunens namn med följande vidareutlåning till de kommunala bolagen. I undantagsfall, och då av historiska eller praktiska skäl, sker delar av skuldförvaltningen formellt i de kommunala bolagens namn med kommunal borgen, dock alltid samordnat med kommunen. Utlåning och borgen till hel- och delägda bolag samt externa parter Allmänna principer Kommunens prissättning ska eftersträva marknadsmässiga villkor i syfte att möta lagkrav på konkurrensneutralitet för de verksamheter som verkar i konkurrens med privata aktörer. Prissättningen ska vara transparent och bestå av en underliggande marknadsränta för kommunkoncernens finansiering, bedömd marknadsmässig marginal och en administrativ avgift. Vid borgen ska en motsvarande marknadsmässighet eftersträvas. Regler för fastställande av låne- och borgensavgifter beslutas av kommunstyrelsen. Utlåning och borgen till majoritetsägda bolag Kommunfullmäktige beslutar i Mål och Budget om ramar för utlåning och borgen till varje bolag i koncernen. Utlåning och borgen till delägda bolag Kapitalförsörjning till delägda bolag ska ske genom utlåning och/eller borgen från kommunen och får endast ske i enlighet med den av kommunfullmäktige beslutade låne- och
borgensramen och med motsvarande andel i åtagande vad som regleras i konsortialavtal eller motsvararande avtal. Utlåning och borgen till externa parter Riktlinjer Borgen och garantier som tecknas av kommunen för föreningar och andra externa parter, ska beslutas av kommunfullmäktige. Restriktivitet ska gälla för tecknande av borgen. Godkännande ska endast ske i undantagsfall och enbart när all annan möjlighet till finansiering samt statsstödsreglerna har beaktats. All borgensteckning ska vara belopps- och tidsbegränsad. Investeringsobjekten, vars lån kommunen lämnat borgen för, ska under hela borgensåtagandet vara fullvärdesförsäkrade. Kreditberedningshandlingar skall biläggas ansökan i enlighet med internbankens krav. För externt lämnad borgen eller garanti utgår en årsavgift som fastställs i samband med kommunfullmäktiges beslut. Kommunens regressrätt ska utnyttjas omgående. Avskrivning av regresser ska övervägas då gäldenär gått i konkurs eller av annan anledning inte anses kunna kompensera kommunen. Aktuella borgensåtaganden ska anges i delårsrapporterna. Likviditet Kommunen har det övergripande ansvaret för att samordna kommunkoncernens likviditetsprognoser. De kommunala bolagen ska löpande upprätta 3-åriga likviditetsplaner. Kommunkoncernen ska ha ett koncernkontosystem för att samordna betalningsflöden. Leasing Finansiell leasing är ett legalt bindande kontrakt som förbinder kommunen att betala under lång tid (ofta flera år) inköpet av fast eller lös egendom. Operationell leasing är mer att likna vid långtidshyra eftersom restvärdesrisken kvarstår hos leasegivaren/säljaren av tillgången. Leasing är en finansieringsteknik och affärsmässighet skall råda kontra annan finansiering. All leasing skall godkännas i enlighet med Kommunstyrelsens instruktioner. Organisation och ansvarsfördelning Kommunfullmäktige Fattar beslut om kommunkoncernens finanspolicy. Uppföljning av finanspolicyn via kommunens årsredovisning.
Fastställer årligen ram för total upplåning på den externa marknaden. Fastställer årligen ram för lån och borgen till kommunkoncernens bolag. Fastställer årligen ram för lån och borgen till bolag där kommunens ägarandel understiger 50%. Beslutar i särskilda fall om utlåning och borgen till externa bolag/föreningar/organisationer, i fördraget om EU:s funktionssätt (artiklarna 107-109) finns reglerna om statsstöd som först måste beaktas. Kommunstyrelsen Ansvarar för att finansförvaltningen bedrivs i enlighet med finanspolicyn. Ansvarar för att löpande utvärdera finanspolicyn och föreslå nödvändiga förändringar. Fattar beslut om en finansinstruktion som närmare beskriver hur skuldförvaltningen ska bedrivas, organiseras/delegeras och hur den löpande rapporteringen ska ske. Nämnderna Tillhandahålla den information som behövs för en effektiv finansiell förvaltning. Ram för upplåning Kommunkoncernens upplåning ska ske inom den totala upplåningsram i Mål och Budget som årligen fastställs av kommunfullmäktige. Risker och förvaltning Instrument Upplåning Kommunen får använda: Lån (d.v.s. upplåning från banker, Kommuninvest och andra kreditinstitut) Certifikat Obligationer Schuldscheins Derivatinstrument För att effektivt kunna hantera sitt uppdrag får kommunen använda sig av räntederivat i syfte att omvandla ränterisker i skuldförvaltningen. Räntederivat används för att omvandla rörlig
ränta till fast ränta eller fast ränta till rörlig ränta. Framtida räntevillkor ska vara förutbestämda eller kunna utläsas i marknadsräntor eller index. Godkända derivatinstrument Räntetak och räntegolv Ränte- och valutaswapar Ränteoptioner Kombinationer av ovanstående Hantering av nya finansiella instrument Kommunen får endast ingå transaktioner som det finns kompetens, system och rutiner (bokföring, betalningar etc.) för att hantera. Detta innebär att en konsekvensanalys måste göras innan nya instrument föreslås i uppdatering av finanspolicyn. Operativa risker Risken att bristfälliga rutiner, personalresurser och den mänskliga faktorn orsakar kommunen förluster/ökade kostnader. De operativa riskerna ska begränsas genom god intern kontroll, löpande uppdaterade samt väl dokumenterade rutinbeskrivningar och arbetsinstruktioner som dokumenterar arbetsuppgifter, processer, IT-system, uppföljning och rapportering. Skuldförvaltningen ska organiseras utifrån en ansvarsfördelning som alltid upprätthåller principen att ingen enskild person ensam ska handlägga en transaktion genom hela behandlingskedjan. Varje transaktion ska administreras så att risken för fel och eventuell skada minimeras. Aktiv förvaltning All förvaltning som inte är helt statisk i förhållande till ett bestämt riktmärke (exempel på riktmärken skulle kunna vara att alla lån skall ha rörlig ränta). Alla affärer som syftar till att modifiera räntebindningstiden innehåller i sig ett aktivt ställningstagande om vad som är bäst ur förvaltningssynpunkt. Beslut om affärer som
förlänger eller förkortar räntebindningstiden skall präglas av eftertänksamhet och baseras på god analys. Finansieringsrisk Med finansieringsrisk menas att finansiering av kommunens kapitalbehov försvåras eller fördyras. Riskhantering: Finansieringsrisken indelas i tre undergrupper. Likviditetsrisk, upplåningsrisk samt ränterisk. Likviditetsrisk Att kommunen på kort sikt inte har likvida medel för att klara av sina betalningar. Beskrivning: Likviditetsrisken skall säkras genom att hålla en likviditetsreserv. Storleken på likviditetsreserven varierar naturligt från dag till dag i takt med kommunens in- och utbetalningar. Det är viktigt att vårda kommunens kreditbetyg hos Standard & Poor s. Det inkluderar att hålla en god likviditetsreserv med antingen likvida medel eller olika typer av kreditfaciliteter. Likviditetsreserven mäts enligt det Standard & Poor s kvantifierade måttet LCR som vid var tid skall överstiga 80 %. Upplåningsrisk Definition Att kommunen har svårigheter att låna upp pengar eller måste låna till högre kreditkostnad för att möta förfallande lån och/eller nya finansieringsbehov. Beskrivning: Tillgång till upplåning påverkas av bland annat av kommunens kreditvärdighet, marknadens funktion och regulatoriska förändringar Priset för krediter varierar beroende därför på grund av ovannämnda faktorer.
I syfte att begränsa finansieringsrisken skall förfallen på kommunkoncernens upplåning spridas över tiden så att tillfälliga störningar skall påverka kommunen i begränsad omfattning. Förfallen ska spridas enligt tabell 1: Tabell 1 Typ av upplåning Som andel av total skuld Återstående löptid Kort upplåning Max 50 % av total skuld 0 12 månader Lång upplåning Minst 50 % av total skuld 1 20 år Vägt genomsnitt 2 5 år Ränterisk Risken att förändringar i marknadsräntan påverkar kommunens resultat. I syfte att begränsa ränterisken skall ränteomsättningstillfällena på lån och derivat spridas över tiden enligt tabell 2. Därutöver får en del av skulden utgöras av upplåning till real ränta där räntekostnaden delvis bestäms av faktisk inflation. Tabell 1 Typ av exponering Som andel av skuld Återstående löptid Kort upplåning Max 60 % av nominell skuld 0 12 månader Lång upplåning Minst 40 % av nominell skuld 1 20 år Vägt genomsnitt 2 5 år Real skuld Max 20 % av total skuld Kreditrisk Risken att motparten eller låntagaren inte kan fullgöra sina åtaganden i ingångna derivatkontrakt och/eller finansiella placeringar. Motparter derivatavtal, Ingående av derivataffärer får endast ske med motparter där kommunen upprättat ramavtal enligt ISDA-standard samt att motparten har en kreditrating om minst BBB+ enligt Standard & Poor s. Om marknadsförändringar skapar en fordran på enskild motpart överstigande 150 miljoner kronor eller om en motpart blir nedgraderad så att kravet på kreditrating inte
uppfylls, får inga fler transaktioner ingås med den motparten, undantaget affärer som låser eller begränsar motpartsrisken. Kreditlöften Godkända motparter vid tecknande av kreditlöften ska ha lägst kreditbetyget A- enligt Standard & Poor s. Beräkningsmodell: Den finansiella kreditrisken beräknas som summan av marknadsvärdet av finansiella placeringar och derivataffärer. Finansiella placeringar, I de situationer då överskott uppstår av likvida medel, skall dessa placeras på korta löptider i syfte att möta förfallande lån. Vidare skall placeringarna spridas på fler motparter om beloppen är betydande så att risken per motpart inte överskrider limiter enligt tabell 3 Tabell 3 Typ av motpart Löptid under 30 Löptid under 1 år Totalt dagar Svenska staten Ingen limit Ingen limit Ingen limit Bank eller instrument 500 mnkr 250 mnkr 500 mnkr var rating ej understiger A- enligt Standard & Poor s Botkyrka och 700 mnkr 500 mnkr 700 mnkr Södertälje kommun Svenska kommuner och landsting inklusive dess helägda bolag med borgen från ägarna sam av Svenska staten helägda eller garanterade bolag 500 mnkr 500 mnkr 500 mnkr Valutarisk Risken att återbetalning av lån upptagna i annan valuta än SEK kan komma att fördyras när växelkurser varierar.
All valutarisk skall kurssäkras. Detta innebär att valutaexponering relaterad till skuldförvaltningen skall kurssäkras så att alla kända framtida kassaflöden skall omvandlas till svenska kronor.