periodiska systemet
ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner
En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna bestämmer över kemiska egenskaper hos grundämnena
En proton Har en positivt (+) laddning. Protonerna bestämmer över vilka grundämne det är. T.ex. Syre har 8 protoner, Väte har bara en proton medan Järn har 26 protoner.
ISOTOP är varianter av samma grundämne En neutron är ej elektriskt laddning. Antal neutroner i ett grundämnesatomen bestämmer vilka ISOTOP det är. T.EX. Väte har tre isotoper. Vanligt väte har ingen neutron i kärnan. Tungt väte har en neutron och extra tungt har två neutroner. Men alla har bara en proton.
Atomnummer och masstal Atomnummer visar antal protoner i ett grundämne. Masstal är summan av antal protoner och neutroner i atomen.
MASSTAL OCH ISOTOPER En atoms masstal är summan av antalet protoner och neutroner i atomen. Hur många protoner respektive neutroner har följande isotoper? Syre med masstalet 16. Kol med masstalet 14. Klor med masstalet 35. Vilket grundämne har masstalet 4?
Syre med masstal 16 har 8 protoner och 8 neutroner. Kol med masstal 14 har 6 protoner och 8 neutroner. Klor med masstal 35 har 17 protoner och 18 neutroner. Helium har masstalet 4.
Ett grundämnes atommassa visar vad den genomsnittliga atomen väger. Atomensmassa beräknas med formelmassa tex. Beräkna formelmassa för vatten H2O. Två väteatomer 2u En syreatom 16u En vattenmolekyl väger 18u
Lodrätt = GRUPPER Alla har lika många valenselektroner i yttersta skal. Grupp 1 har 1 valens e- Grupp 2 har 2 valens e- Grupp 17 har 7 valens e- Grupp 18 har 8 valens e-
PERIODISKA SYSTEMET Vågrätt = PERIOD Alla i en period har lika många skal. Period 1 har 1 skal. Grupp 1 Period 2 har 2 skal. Grupp 2
GRUNDÄMNESFAMILJER Grundämnen i samma grupp har liknande egenskaper. Dessa kallas en grundämnesfamilj Grupp 1 Alkalimetallerna ( Väte undantaget) Ex Litium,Natrium Egenskaper Reagerar lätt - Vill gärna lämna ifrån sig sin valenselektron. Bildar +1 joner. Ex. Litium Li+¹
Grupp 17. Halogener: 7 valenselektroner Giftiga i grundämnesform. Reagerar lätt med andra ämnen. Bildar gärna negativa joner. Ex Klor Fluor Brom Egenskaper Bildar lätt föreningar med andra ämnen. Vill gärna ta upp en elektron och fylla sitt yttersta skal. Bildar -1 joner Ex. Klor -bleker & är bakteriedödande Fluor - Bra för tänderna
Grupp 18. Ädelgaser fulla valensskal Reagerar inte med andra ämnen. Bildar inga molekyler och inte heller joner. Varje atom håller sig för sig själv Egenskaper Har sitt yttersta skal fullt = mycket stabila. Vill inte reagera. Ex Helium -i ballonger. Argon - I glödlampor så glödtråden ej ska brinna av. Neon - i färgade lysrör.
MOLEKYLBINDNING Molekyler kan bildas så att elektroner delas mellan atomer. De vill ju känna att deras yttersta skal är fullt! Ex Vätemolekylen H 2 H H 2 Genom att slå sig ihop får bägge atomerna sitt yttersta skal fullt = ädelgasstruktur. Detta kallas elektronsparbindning eller kovalent bindning.
MOLEKYLBINDNING Ex Vattenmolekylen H 2 O Svaga krafter mellan molekylerna ger ofta Låga smältpunkter
Vattenmolekylerna är polära. Det betyder att laddningarna i molekylen är ojämnt fördelade, så att syreatomen är lite mer negativt laddad och väteatomerna lite mer positivt laddade. Flytande margarin består nästan helt av fett. Fettmolekyler är opolära, det vill säga laddningarna är jämnt fördelade. Det gör att vattenmolekylerna och fettmolekylerna inte trivs bra tillsammans. Därför kan vattnet inte lösa upp margarinet och skölja bort det.
Men i diskmedlet finns det tensider. Det är molekyler som har en polär och en opolär ände. De kan bädda in fettmolekylerna genom att vända den opolära änden in mot fettet och den polära änden utåt. Den polära änden passar bra ihop med vattenmolekylerna, så vattnet kan skölja bort hela paketet av tensider och fett.
Extra förklaring: När vi nu vet mer om bindningar och periodiska systemet, kan vi också förklara lite mer om polära molekyler. Det här står inte uttryckligen i boken, men kanske har du listat ut det, eller också kanske du är nyfiken: I vattenmolekylen finns det ju två molekylbindningar. Varje molekylbindning består av ett elektronpar. Anledningen till att syreatomen är lite negativt laddad är att elektronerna i elektronparet ligger närmare syreatomen än väteatomen. Det beror i sin tur på att syreatomer är bättre än väteatomer på att dra till sig elektroner.
Om syreatomen vore ännu bättre, skulle det bli en jonförening. Men nu är skillnaden mellan syratomen och väteatomen inte tillräckligt stor, och då blir det en polär molekyl.
Som en regel kan man säga att atomslag som står långt till höger i periodiska systemet (utom ädelgaserna) är bra på att dra till sig elektroner. Det gäller speciellt om de står högt upp också. De som står långt till vänster är däremot dåliga på att dra till sig elektroner.
Syre står betydligt längre till höger än vad väte gör, och därför är vattenmolekylen polär. Största delen av en fettmolekyl är kolvätekedjorna i fettsyrorna. Kol och väte står närmare varandra i periodiska systemet och därför är fettmolekylerna opolära.
POSITIVA JONER En atom med envalenselektron i sitt yttersta skal avger gärna denna för att fåyttersta skalet fullt. Ex: Natrium Natriumatom Na Natriumjon Na +
NEGATIVA JONER Ämnen med 7 valenselektroner tar lätt upp en elektron. Ämnen med 6 tar upp 2 elektroner. O.s.v.. Ex: Fluor + Fluor arom F Fluorjon F-
JONBINDNING Förening mellan metall och ickemetall som hålls ihop av elektriska krafter. (Olika laddningar dras mot varandra) Ex Na + + Cl - NaCl Den positiva jonen i regel en metall, annars är det väte.
Salter är jonföreningar. Då du löser upp ett salt delar det upp sig i joner. Ex vanligt koksalt NaCl löser upp sig i jonerna Na + och Cl - Na + Cl - Cl - Cl - Na + Na +
H + H + H + OH - OH - OH - H + H + H + OH - OH - OH - H + H + H + OH - OH - OH - Alla sura lösningar innehåller vätejoner H + hydroxidjoner OH - Alla basiska lösningar innehåller Om de blandas H + + OH - = H 2 O Syra + Bas = neutral lösning
Metallbindning I ett metallföremål släpper varje metallatom ifrån sig alla sina valenselektroner till ett gemensamt hav av elektroner som alla metallatomerna badar i. Elektronerna hör inte till någon bestämd atom, utan håller ihop hela metallbiten i en enda stor bindning. Ljuset studsar mot de utbredda elektronerna i metallbindningen, så att metallen får metallglans och går att spegla sig i (om den är slät och polerad).
Metallbindningen gör också att metallen leder elektrisk ström. Eftersom valenselektronerna är utbredda, kan de lätt röra sig inom metallbiten och på så sätt bära med sig strömmen.
De många elektronerna håller ihop metallatomerna ganska starkt. Men det finns inga bestämda bindningar mellan atomerna som pekar i bestämda riktningar. Därför kan metallatomerna röra sig lite grand. Det är därför som vi kan smida metaller.
Att metallerna kan röra lite på sig förklarar också varför metaller leder värme. När en atom blir varm börjar den vibrera och knuffar då på atomen bredvid som också börjar vibrera. På så sätt sprider sig värmerörelsen snabbt genom metallen.