Det handlar om jämlik hälsa

Relevanta dokument
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Det handlar om jämlik hälsa

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Det handlar om jämlik hälsa!

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

Kommissionen för jämlik hälsa

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa LUFT-konferensen, 15 september 2017

Ledningsstaben. Stabsdirektör Margit Håkansson. nheter. Basenheter. Smittskydd Stephan Stenmark. RCC Beatrice Me. LmC Marit Danell Boman

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Kraftsamling fullföljda studier

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Anneli Hedberg (S) ordförande, Fredrik Ahlman (M) 1:e vice ordförande, Johan Söderberg (S), Ulrica Truedsson (S).

Folkhälsopolitiskt program

Det handlar om jämlik hälsa

Friluftsliv och naturupplevelser

Det här ska jag prata om idag:

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

För en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4)

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Länsgemensam folkhälsopolicy

Verksamhetsinriktning

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket - SOU 2017:4

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Social hållbarhet i ledning och styrning

Jämlikhetsutredningen Maria Sundman, samordnare Lina Hedman, utredare Regionfullmäktiges sammanträde

Yttrande över betänkande Nästa steg på väg mot en jämlik hälsa SOU 2017:47

Program för folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Deklaration om folkhälsa i Östergötland

Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa

Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Process för framtagande av ny folkhälsostrategi

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013

Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan

Vad är ojämlikhet i hälsa?

Program >> Strategi Policy Riktlinje. Folkhälsostrategi

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Nästa steg på väg mot en mer jämlik hälsa

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg

Remiss Regional folkhälsomodell

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Why you should love statistics - Alan Smith. Hur väl känner du till ditt område? Vet eller tror du?

God och jämlik hälsa Kra1samling fullföljda studier

Kommissionen för jämlik hälsa en kort rapport i halvtid

Plan för Social hållbarhet

Välmående ger resultat -en satsning med syfte att öka både lärares och elevers välmående samt elevers prestation i skolan.

Hela staden socialt hållbar

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Innan konferensen kommer respektive avdelning för folkhälsofrågor att kunna ge feed-back till sin regions beslutsfattare.

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Yttrande över Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:47) 11 LS

Remissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4)

Välfärds- och folkhälsoprogram

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Nytt folkhälsomål - målområde 8: en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård Margareta Kristenson

Hälsoplan för Årjängs kommun

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Det handlar om jämlik hälsa

Det handlar om jämlik hälsa Utgångspunkter för Kommissionens vidare arbete

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Folkhälsoarbete bland myndigheter, länsstyrelser, kommuner, landsting och regioner

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

ANTAGEN KF

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Transkript:

Det handlar om jämlik hälsa Konferensen Folkhälsa för tillväxt och utveckling i Norrbotten, Luleå 31 augusti 2016 Petra Mårselius Utredningssekreterare

Kommissionen tillsattes av regeringen sommaren 2015 11 ledamöter, inkl. ordförande, forskare och experter på en bredd av områden Arbetet ska vara klart i maj 2017

Uppdraget - två huvudsakliga delar 1. Att lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar Huvudfokus socioekonomi och kön Kan avse ett brett spektrum av bestämningsfaktorer, men betoning av välfärdsfrågor Kan riktas mot olika aktörer i samhället Förslag på kort, medellång och lång sikt 2. Att genom ett utåtriktat och inkluderande arbetssätt öka medvetenhet och engagemang bland relevanta samhällsaktörer (bl. a. regional konferens Luleå 21 september)

Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86% anser att hälsa är mycket viktigt; jfr. kärlek 70%, lycka 63%, rikedom 8% (SOM-undersökningarna) God hälsa är kopplat till en rad centrala levnadsförhållanden och villkor (utbildning, arbete, boende, levnadsvanor osv.) Många politikområden och åtgärder är därmed av betydelse för god hälsa på lika villkor för hela befolkningen!

Folkhälsopolitik förankrad i grundlag Grunden för folkhälsopolitiken finns i Regeringsformen 1 kap. 2 : Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.

Regeringens långsiktiga mål: De påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Regeringens folkhälsopolitik syftar till att långsiktigt utjämna de skillnader som i dag finns mellan olika grupper. Hela befolkningen ska ha goda förutsättningar till en god hälsa. Prop. 2015/16:1, Utgiftsområde 9, avsnitt 5.5, sid 111

Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer och skillnader i hälsa 1.3. Vad menar vi med hälsa? 1.4. Delbetänkandets fortsatta struktur 2. Hälsans ojämlika fördelning 2.1. Introduktion 2.2. Ojämlikhet i hälsa mellan olika utbildningsgrupper 2.3. Barns hälsa och familjebakgrund 2.4. Skillnader i hälsa mellan grupper i särskilt utsatta situationer och övriga befolkningen 3. Strategisk styrning och mer jämlika villkor 3.1. Den svenska folkhälsopolitiken 3.2. Tidigare initiativ för jämlik hälsa internationellt, nationellt, regionalt och lokalt 3.3. Centrala områden för en mer jämlik hälsa 3.4. Styrning och uppföljning av åtgärder för jämlik hälsa 4. Politik för en god och jämlik hälsa 4.1. Grundläggande ställningstaganden och vägval för det fortsatta arbetet 4.2. Inriktning av arbetet med förslag 4.3. Viktiga utmaningar, möjligheter och uppgifter

Varför jämlik hälsa?

Definition av ojämlikhet i hälsa Vi definierar ojämlikhet i hälsa som Systematiska skillnader i hälsa mellan samhällsgrupper med olika social position Huvudfokus socioekonomi och kön Vi skiljer mellan två delvis olika typer av ojämlikhet i hälsa Hälsogradienten som skär genom hela samhället Hälsoskillnader mellan grupper i utsatta eller marginaliserade positioner och den övriga befolkningen

Förklaringar till ojämlikhet i hälsa Ojämlikhet i hälsa uppkommer genom att de förhållanden, villkor och miljöer (resurser) som människor lever i skiljer sig påtagligt åt för människor i olika sociala positioner Dessa resurser är sammankopplade och ömsesidigt förstärkande, och samspelar över hela livet Hälsa är därmed både en förutsättning för och ett resultat av utbildning, arbete, försörjning etc.

Förklaringar till ojämlikhet i hälsa (2) Skillnader i resurser ger inte bara skillnader i risk för ohälsa också mottagligheten eller motståndskraften skiljer sig också åt mellan människor i olika sociala positioner Ojämlikhet i hälsa formas även av skillnader i handlingsutrymme inom och mellan sociala grupper Socialt bestämda handlingsmönster Brist på resurser tenderar att i sig påverka människors beslut

Hälsans ojämlika fördelning

Medellivslängd vid 30, 2015 Källa: SCB

Den ojämlika hälsan Det skiljer 6 år i återstående medellivslängd vid 30 års ålder mellan de med grundläggande utbildning och de med minst tre års eftergymnasial utbildning. Gäller både kvinnor och män. Kvinnor lever längre, men har i många avseenden en sämre hälsa än män. Barns hälsa påverkas av familjebakgrund och detta har effekter genom hela livet.

Den ojämlika hälsan (2) Medellivslängden skiljer sig mellan norra och södra Sverige och mellan stad och landsbygd. Det finns skillnader mellan grupper i särskilt utsatta situationer (t.ex. personer med funktionshinder, hbtq-personer, nationella minoriteter) och övriga befolkningen.

Strategisk styrning och mer jämlika villkor

Två vägar mot mer jämlik hälsa Analysen så långt pekar på två viktiga vägar för att nå en mer jämlik hälsa: 1. Sociala bestämningsfaktorer Mer jämlika villkor och möjligheter för människor i olika sociala positioner 2. Styrning och uppföljning Mer strategisk styrning och uppföljning, i allmänhet men särskilt avseende sociala skillnader

1. Sociala bestämningsfaktorer Vi lyfter fram sju livsområden där ojämlikhet i villkor och möjligheter (resurser) är avgörande: 1. Det tidiga livet 2. Kunskaper, kompetenser och utbildning 3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö 4. Inkomster och försörjningsmöjligheter 5. Boende och närmiljö 6. Levnadsvanor 7. Kontroll, inflytande och delaktighet

Resurser kommer från olika håll De som människor själva genererar I familjen, på arbetsmarknaden, i civilsamhället etc. De som välfärdsstatens institutioner tillhandahåller, t.ex. Mödra- och barnahälsovård Förskola och skola Socialförsäkrings- och transfereringssystem Handikapp- och äldreomsorg Hälso- och sjukvård Bättre tillgänglighet och kvalitet på dessa kollektiva resurser bidrar till minskade hälsoklyftor Lyfta dem som har bristande egna resurser (permanent eller tillfälligt)

Mycket finns redan på plats De sju centrala livsområdena motsvaras av existerande välfärdsinstitutioner och verksamheter Dessa blir en viktig utgångspunkt för förslag Existerande institutioner utgör inte alltid den resurs de är avsedda att vara Man kan inte enbart göra mer, utan också bättre eller annorlunda Syftet bör vara insatser som långsiktigt stärker människors handlingsförmåga och motståndskraft, men också bättre hantera kortsiktiga problem

Tre olika typer av åtgärder Att stärka människors egna möjligheter att agera och generera resurser En god start i livet, stärka kompetens, underlätta val Att göra mer av sådant som fungerar Öka andelen som går i förskola, öka täckningsgrad och ersättningsnivå i socialförsäkringar m.m. Att göra bättre eller annorlunda för att få ut mer nytta för individer/brukare Ompröva arbetssätt, organisering samt skapa mer strategisk styrning och uppföljning

2. Strategisk styrning och uppföljning Den befintliga folkhälsopolitiken rätt tänkt men ofullbordad Några konkreta problem vi identifierar är: Målstrukturen kan förtydligas, bl.a. saknas konkreta delmål Bristande tvärsektoriellt arbete, t.ex. Relevanta myndigheters (brist på) uttalade uppdrag Prioritet har legat främst på specifika folkhälsofrågor (som ANDT) Genomslaget på regional och lokal nivå relativt gott, men olika över landet Uppföljning av ojämlikhet borde göras mer systematiskt, både hälsa och bestämningsfaktorer

Strategisk styrning och uppföljning Styrning och uppföljning mer generellt Budgetprocessers betydelse för strategiskt/långsiktigt arbete Samordning och samverkan mellan berörda aktörer Offentlig upphandling som instrument för jämlik hälsa Tillgång på data om jämlik hälsa samt strukturer för mer systematisk uppföljning och utvärdering generellt

Ojämlikhet en central utmaning Olika former av ojämlikhet i hälsa och centrala livsområden är en central utmaning för samhället Ojämlikhet i livsvillkor och möjligheter är även en gemensam nämnare för många andra utmaningar Ojämlikheten i hälsa och dess bestämningsfaktorer är därför en nyckelfråga för politiken på en rad områden!