Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL



Relevanta dokument
Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

Rapport: U2014:01 ISSN Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

Avfallsindikatorer. Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

TRENDER I SVENSK AVFALLSHANTERING. Indikatorer och behandling av olika avfallsslag 2018

Det svenska hushållsavfallet

Det svenska hushållsavfallet

Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel september 2010, Borås

Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering. Maria Elander David Holmström Carl Jensen Åsa Stenmarck Johan Sundberg

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun

Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Profu. Johan Sundberg

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Kommunal Avfallsplan Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Tillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden

Linda Eliasson. Avfallsstrateg

Matavfall. Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling. Charlotta Ringdahl.

Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

Bilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan

Sysavdagen Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 15 maj 20171

OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Marknadsanalys av substrat till biogas

Nya styrmedel för en mer hållbar avfallshantering?

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Sopberget i världen: Hot eller möjlighet? Håkan Rylander

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Stadigt ökande avfallsmängder

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Klimatbokslut. Greenhouse gas protocol

Arbetsgruppen biologisk återvinning. Caroline Steinwig,

Varför en avfallsplan?

Vad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera?

Biogas från matavfall David Holmström

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars

Avfallsmängder och materialeffektivitet

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv

Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin

Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning

Avfall i verksamheter

Avfallets roll i framtidens energisystem

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)

Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion

Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall. Workshop för färdplan Skåne Malmö Bo von Bahr, SP

Från kvittblivning till garanterad. Christer Lundgren, Renova AB. Energisession i Trollhättan. 8 februari återvinning

/ /1

Datum. Antagen av kommunfullmäktige Dokumentnamn: Strategi för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

Möjligheter och risker vid samrötning

Lösningar för lönsamhet

Remissvar gällande betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU:2012:56)

Remissynpunkter RUFS 2050"

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid.

Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning

mer med Förslag till nationellt miljömål.

Matavfallsinsamling i butiker, restauranger och storhushåll

BILAGA 2 Uppföljning av mål i föregående avfallsplan år 2013 AVFALLSPLAN 2018

BILAGA 4 - UPPFÖLJNING TIDIGARE AVFALLSPLAN

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

ANTECKNINGAR Ärendenr: NV

Den nya avfallspolitiken

Nationell avfallsplan Vägledning om nedskräpning Avfallsförebyggande program

Avfallsplanering Dalarna. Uppföljning 2019

Avfall Sveriges vision

Behöver svensk avfallshantering förbättras? Jan-Olov Sundqvist IVL Svenska Miljöinstitutet

En introduktion till. s arbete med deponier (moderna avfallsanläggningar) Johan Fagerqvist, Rådgivare deponering

Det ska vara lätt att göra rätt

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s

Statistik är en mycket viktig branschfråga.

Avfallsplan Kick off

På väg in i framtidens återvinning och återbruk

Miljöpåverkan av framtida avfallshantering

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s

2016 Trollhättan Energi

Beräkningsmetod för uppföljning av etappmålet om resurshushållning i livsmedelskedjan, biologisk

VafabMiljö - Våra anläggningar

Johan Sundberg. Profu. Profu

Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP

Framtidens kretsloppsanläggning

Avfallsplan för Västerviks kommun

Kommunal Avfallsplan

Välkommen till. Sydskånes avfallsaktiebolag

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden

Vilken roll kan biogas spela i Västra Götalandsregionens utveckling? Energisessionen 2009 Skövde 5-6 februari

Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Transkript:

Avfallsindikatorer För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Foto: Avfall Sverige

Avfallsindikatorer I projektet Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering har en uppsättning indikatorer tagits fram som ska kan användas för att årligen mäta och följa utvecklingen för vår avfallshantering. Totalt föreslås över 50 avfallsindikatorer.

Om projektet Stort forskningsprojekt, hösten 2012-dec 2013 Projektledare: IVL och Profu Fyra fallstudier Göteborg SÖRAB Malmö Nationellt (totalt + hushåll) Dokumenterats i en litteraturstudie, en metodrapport och en vägledning Finansiärer och projektdeltagare: Waste Refinery, Avfall Sverige, Naturvårdsverket, Stiftelsen IVL, Kretslopp och Vatten Göteborg, VA Syd Malmö, SÖRAB, SYSAV, Borås Energi och Miljö AB, Renova AB

Fyra olika typer av avfallsindikatorer

Exempel på bakgrundsindikatorer (B5, B7, B9, B11, B13 och B15) Insamlade och behandlade avfallsmängder 800 700 600 Insamlade mängder B11 Behandlade mängder 500 400 300 B5 200 100 B13 B13 0 Materialåtervinning B7 Biologisk återvinning -rötning B9 Energiåtervinning Biologisk återvinning - kompostering Konstruktions- material Deponering

Exempel på bakgrundsindikatorer (B5, B7, B9, B11, B13 och B15) Insamlade och behandlade avfallsmängder 300 Malmö 300 Nationellt 250 250 200 150 100 200 150 100 50 50 0 2009 2010 2011 2012 0 2009 2010 2011 2012 Energiåtervinning Materialåtervinning Biologisk återvinning - rötning Materialåtervinning konstruktionsmaterial Biologisk återvinning - kompostering Deponi Ej angiven behandling

Förflyttningsindikator (F1) Position i avfallstrappan Hushållsavfall nationellt

Trappstegsvärden till förflyttningsindikatorerna (F1 och F2)

Förflyttningsindikator (F1 och F2) Position i avfallstrappan - Hushållsavfall

Förflyttningsindikator (F3) Klimatpåverkan Förflyttningsindikator Allt (F3) avfall (2012) 500 kg CO 2 -ekv/ton avfall 0-500 -1000-1500 -2000 Deponi Biologisk återvinning - kompostering Energiåtervinnig Biologisk återvinning - rötning Materialåtervinning -2500-3000 -3500 Materialåtervinning (exklusive elektronikavfall) Förebyggande Endast hushållsavfall! -4000

Trappstegsindikator (TR1) Förebyggd (frikopplad) mängd hushållsavfall Före

Trappstegsindikatorer Biologisk återvinning - rötning Nr Indikator Enhet TR 11 TR12 Mängd avfall som rötas (exklusive rejektmängder) Mängd utsorterat avfall (rejektmängder) från rötning som energiåtervinns TR 13 TR 14 TR 15 TR16 Mängd producerad fordonsgas från rötning Total mängd producerad biogas från rötning Andel biogödsel från rötning där näringsämnen nyttiggörs MWh fordonsgas/ton till biogasproduktion MWh biogas/ton till biogasproduktion % av rötrest Netto-klimatpåverkan från rötning kg CO 2 -ekv /ton avfall Biologisk återvinning - Rötning rötning Energiåtervinning Rejekt till energiåtervinning

Trappstegsindikatorer (TR11 och TR12) Mängd matavfall till biogasproduktion 60 SÖRAB 60 Göteborg 40 20 40 20 60 0 2009 2010 2011 2012 Malmö 0 60 2009 2010 2011 2012 Nationellt 40 20 40 20 0 2009 2010 2011 2012 0 2009 2010 2011 2012 Biologisk återvinning - Rötning rötning Energiåtervinning Rejekt till energiåtervinning

Exempel på trappstegsindikatorer (TR11 och TR12) Total mängd avfall som rötas inklusive rejekt Kg/person

Avfallsindikatorer Mer information på wasterefinery.se: Litteraturstudien Vägledningen enkel beskrivning: Avfallsindikatorer -Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Metodrapproten detaljerad beskrivning: Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering Kontaktpersoner: Johan Sundberg, Profu (johan.sundberg@profu.se) Åsa Stenmarck, IVL (asa.stenmarck@ivl.se) Finansiärerer och projektdeltagare: Waste Refinery, Avfall Sverige, Naturvårdsverket, SIVL, Kretslopp och Vatten Göteborg, VA Syd Malmö, SÖRAB, SYSAV, Borås Energi och Miljö, RENOVA Framtid: Införliva ett urval av indikatorerna i AvfallWeb, diskussion med NV och flera kommuner om eventuell fortsättning på implementering.

Mängd uppkommet hushållsavfall (kton)

Förväntad och verklig uppkommen mängd hushållsavfall kton 5100 5000 4900 Minskade mängder på grund av lågkonjunktur 4800 4700 4600 Frikoppling A: Konsumtionsväxling från varu- till tjänstekonsumtion 4500 4400 Frikoppling B: Konsumtionsväxling inom gruppen varukonsumtion 4300 4200 4100 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015