Sammanträde med Västra hälso-och sjukvårdsnämnden den 28 maj 2015

1 (2) Föredragningslista Sammanträde med Västra hälso-och sjukvårdsnämnden den 28 maj 2015 Plats: Scandic Crown, Polhemsplatsen 3, 411 11 Göteborg Tid: Kl. 09.00, fika serveras från 08.30 11.00-11.30 genomgång ipads Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Tillkommande och utgående ärenden Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Eventuell jäv Beslutsärenden 1. Beslut om ny delegeringsordning Diarienummer HSNV 2015 00018 Handling bifogas 2. Överenskommelse med Närhälsan 2015 om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess Diarienummer HSNV 2015-00290 Handling bifogas 3. Handlingsplan rehabiliteringsgarantin 2015 års medel Diarienummer HSNV 2015-00289 Handling bifogas 4. Tecknande av kontrakt för att bedriva vårdverksamhet inom Vårdval Rehab Närhälsan Sävedalen Rehabmottagning Diarienummer HSNV 2015-00287 Handling bifogas Postadress: Koncernstab hälso- och sjukvård Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se

Föredragningslista från Västra hälso- och sjukvårdsnämnden, 2015-04-29 2 (2) 5. Reviderad närområdesplan Ale kommun 2015 Diarienummer HSNV 2015-00306 Handling bifogas 6. Läkarmedverkan vid Socialmedicinska mottagningar inom Västra Hälsooch sjukvårdsnämndens nämndområde/nicklas Attefjord Diarienummer HSNV 2015-000312 Handling bifogas 7. Mål- och inriktning 2016 Diarienummer HSN V 2015-00264 Handling bifogas Delvis återremitterat 2015-04-27 8. Anmälningsärenden Diarienummer HSNV 2015-00028 Handling bifogas Informationsärenden A. Uppsökande verksamhet med Munhälsobedömning - Verksamhetsberättelse 2014/Lena Kronvall Handling bifogas B. Budget 2016/Annika Wahlstedt C. Aktuell information och rapporter Från förvaltningen Från nämndens ledamöter Rapport från hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rapport från presidiet Rapport från folkhälsoråden Nicklas Attefjord (MP) Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (www.vasttrafik.se)

Ärende 1 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-05-05 Diarienummer HSNV 2015 00018 Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Ulla Bäckekihl Telefon: 010-441 14 18 E-post: ulla.backekihl@vgregion.se Till Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Beslut om ny delegeringsordning Förslag till beslut 1. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner delegeringsordning med anvisningar. Sammanfattning av ärendet De lagliga förutsättningarna för delegering finns i 6 kap 33-38 kommunallagen (KL). En nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd i landstinget att besluta på nämndens vägnar. Delegering kan avse ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås anta ny delegeringsordning, så att delegering sker till chefen för Avdelning Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal utan rätt att vidaredelegera. I en del beslutsärenden föreslås delegering direkt till enskilda anställda. Fördjupad beskrivning av ärendet Tidigare delegeringsordningar Hälso- och sjukvårdsnämnden har i tidigare delegeringsordning delegerat beslutanderätt till beställardirektören för flera olika grupper av ärenden. För några grupper av ärenden har delegering skett direkt till hälso- och sjukvårdschef. Beställardirektören har medgetts rätt att vidaredelegera beslutanderätt. Personalärenden, såsom anställning av personal tills vidare, avstängning från tjänst, avsked och uppsägning utan egen begäran och disciplinär åtgärd har delegerats till beställardirektören. Koncernkontoret Regionstyrelsen tillhandahåller tjänstemannastöd till nämnderna. Chefen för Avdelning Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal inom Koncernstab Hälso- och sjukvård är ansvarig tjänsteman och ställs till hälso- och sjukvårdsnämndernas förfogande. Ansvaret för arbetsgivar- och kompetensförsörjningsfrågor samt arbetsmiljöfrågor inom koncernkontoret åvilar regionstyrelsen, som är ansvarig nämnd för beslut i exempelvis anställningsfrågor. Det innebär att beslut i sådana frågor efter

Datum 2015-05-05 Diarienummer HSNV 2015 00018 2 (2) koncernkontorets bildande delegeras från regionstyrelsen och inte från andra berörda nämnder. Förslag till ny delegeringsordning I förslaget till ny delegeringsordning sker delegering från hälso- och sjukvårdsnämnden till chefen för Avdelning Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal, utan rätt att vidaredelegera. I en del beslutsärenden föreslås delegering direkt till enskilda anställda. I förslaget är delegering avseende personalärenden borttaget. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Bilaga 1. Delegeringsordning med anvisningar

Antagen 2015-xx-xx Delegeringsordning med anvisningar, Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Enligt 6 kap 33 kommunallagen (KL) får en nämnd uppdra åt ett utskott, en ledamot, ersättare eller åt en anställd hos kommunen eller landstinget, att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller i en viss grupp av ärenden. Delegaten inträder helt i nämndens ställe. Ett beslut av delegaten ses som ett nämndbeslut och kan överklagas genom laglighetsprövning. Nämnden kan inte ändra delegatens beslut. Beslutanderätten kan dock alltid återtas helt eller delvis i ett visst fall. Nämnden kan föregripa en delegats beslut i ett enskilt ärende genom att ta över ärendet och fatta beslut. Nämnden får inte delegera rätten att besluta om (6 kap 34 KL): Verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av regionfullmäktige har överklagats. Myndighetsutövning mot enskilda om ärendet är av principiell art eller av större vikt. Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Beslut eller verkställighetsbeslut Delegering innebär att beslutanderätten överförs från nämnden till delegaten. Ett beslut kännetecknas bland annat av att det föreligger alternativa lösningar och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar. Vid verkställighetsbeslut finns det inget utrymme för några självständiga bedömningar. Verkställighetsbeslut utgör så kallat faktiskt handlande eller beslut av rutinmässig beskaffenhet som regelmässigt fattas av olika befattningshavare i kraft av deras tjänsteställe. Verkställighetsåtgärder kan inte laglighetsprövas enligt kommunallagen. Anmälan av delegationsbeslut Alla beslut som fattas med stöd av delegation ska anmälas till nämnden. Nämnden bestämmer själv hur och när detta ska ske. Överklagan Nämnden kan även delegera yttranderätten över delegationsbeslut som överklagats, detta framgår av delegeringsordningen. Ett beslut fattat av nämnden kan överklagas genom laglighetsprövning (10 kap KL). Beslut utan delegeringsuppdrag Om en anställd fattar ett beslut utan stöd av ett delegeringsuppdrag kan ett sådant beslut inte överklagas genom laglighetsprövning eftersom beslutet inte kan sägas existera i 1

Antagen 2015-xx-xx kommunallagens mening. Myndigheten kan dock bli civilrättsligt bunden av beslutet om mottagaren är i god tro och det rör civilrättsliga förhållanden. Mottagaren kan i sådana fall även driva ärendet vidare via allmän domstol. Brådskande ärenden En nämnd får uppdra åt ordföranden eller annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde. 2

DELEGERINGSORDNING - Västra hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-04-28 Fastställd av HSNV datum Delegeringsbeslut A Delegering till nämndens ordförande 1 Beslut i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas och där beslutanderätten inte delegerats till någon annan Delegat Ordförande Ersättare vid förhinder Vice ordförande Anmärkn. Ansvarig för anmälan till HSN Styrande dokument Nämndsekreterare 6 kap 36 kommunallagen 2 Beslut om deltagande i studieresor, konferenser, Ordförande Vice Nämndsekreterare kurser och annan utbildning för förtroendevalda i hälsooch sjukvårdsnämnden ordförande 3 Beslut om ordförandens deltagande i studieresor, konferenser, kurser och annan utbildning för förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsnämnden 2:e vice ordförande Nämndsekreterare B Delegering till förvaltningen 1 Teckna avtal avseende vårdtjänster i enlighet med av hälso- och sjukvårdsnämnden faststställt förfrågningsunderlag enligt lag (2007:1091) om offentlig upphandling 2 Besluta i frågor rörande närområdesplaner och jourplaner inom VG Primärvård 3 Hantera frågor angående privata vårdgivare som ersätts enligt lag om läkarvårdsersättning (1993:1651) eller lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi inom fastställt regelverk: vikariatsansökningar, försäljningar av ersättningsetableringar, särskilt arvode Processansvarig Processansvarig Ansvarig planeringsledare Processansvarig Processansvarig Ansvarig planeringsledare 1(3)

DELEGERINGSORDNING - Västra hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-04-28 Fastställd av HSNV datum Delegeringsbeslut Delegat Ersättare vid förhinder Anmärkn. Ansvarig för anmälan till HSN 4 Utövande av befogenheter inom ramen av ingångna Processansvarig Processansvarig avtal enligt delegationsordningen såsom frågor gällande ekonomisk uppräkning 5 Beslut om att överklaga dom eller beslut Avdelningschef Avdelningschef 6 Besluta i framställande av skadeståndsanspråk, Avdelningschef Avdelningschef polisanmälan, rättslig process eller annan likartad åtgärd, samt att företräda nämnden i domstol eller hos annan myndighet 7 Tecknande, överlåtelse och avslutande av avtal för Processansvarig Processansvarig barntandvårdspeng. 8 Utfärda fullmakter inom hälso- och Avdelningschef Avdelningschef sjukvårdsnämndens ansvarsområde avseende värdehandlingar i post och bank Styrande dokument 9 Utse utanordnare och attestanter och dess ersättare inom nämndens verksamhetsområde Avdelningschef Avdelningschef Attest och utanordningsregle mente 10 Utse arkivansvarig och arkivredogörare för nämnden Avdelningschef Avdelningschef Arkivlag och arkivreglemente 11 Beslut om att inte lämna ut allmän handling Avdelningschef Chefsjurist Regionjurist 12 Prövning av om överklaganden skett i tid och avvisning av överklaganden som kommit in för sent Avdelningschef Chefsjurist Regionjurist Beslut avser t ex avslag, förbehåll eller omprövning av beslut Avdelningschef Avdelningschef 6 kap OSL 2(3)

DELEGERINGSORDNING - Västra hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-04-28 Fastställd av HSNV datum Delegeringsbeslut 13 Ta emot delgivning avseende hälso- och sjukvårdsnämnden Delegat Ersättare vid förhinder Anmärkn. Ansvarig för anmälan till HSN Styrande dokument Processansvarig Processansvarig Delgivning kan enligt 6 kap 31 kommunallagen även ske med ordföranden Avdelningschef Anmäls till Datainspektionen Avdelningschef 3 PUL 14 Utse samt entlediga personuppgiftsombud enligt personuppgiftslagen (PUL) 15 Avskrivning och nedskrivning av fordringar upp till ett Avdelningschef (1) basbelopp 16 Träffa och säga upp hyresavtal Avdelningschef Med en årshyra på högst 1 mnkr eller med en kontraktstid på högst 4 år. Vid ändring av utbudspunkt ska samråd ske med nämnden samt med Västfastigheter. För administrativa lokaler gäller särskilda regler. Avdelningschef Avdelningschef RS 19 juni 2012, 137 3(3)

Ärende 2 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-05-13 Diarienummer HSNV 2015 00290 Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Marika Fixell Telefon: 010-441 14 42 E-post: marika.fixell@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnden Göteborg Överenskommelse med Närhälsan år 2015 om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: 1. Förslag till överenskommelsen med Närhälsan godkänns. 2. Finansiering sker med totalt 7 miljoner kr, varav 4 miljoner kronor av statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess (den så kallade sjukskrivningsmiljarden) och 3 miljoner kr av statsbidraget rehabiliteringsgarantin. Sammanfattning av ärendet Överenskommelsen med Närhälsan är en fortsättning på det arbete som hälso- och sjukvårdsnämnderna drivit sedan år 2006, då statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess infördes. Fördjupad beskrivning av ärendet (om det behövs) Statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess (oftast kallad sjukskrivingsmiljarden) syftar till att förbättra och stärka arbetet med sjukskrivning inom hälso- och sjukvården. Statsbidraget beslutas årligen genom en överenskommelse mellan socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting. Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutar därmed också årligen om den inriktning som arbetet ska ha i Västra Götalandsregionen, och nämnderna åläggs genom beslutet att omsätta arbetet i överenskommelse med utförare. Genom överenskommelsen med Närhälsan åläggs verksamheterna att driva arbetet mot såväl privata som offentliga vårdgivare. Arbetet ska ske utifrån villkoren i den nationella överenskommelsen och de regionala riktlinjerna. Nytt för år 2015 är prestationsersättningen till det vårdcentraler inom VG primärvård som implementerar arbetsmodell för tidig samverkan, enligt Västra Götalandsregionens direktiv. Postadress: Koncernstab hälso- och sjukvård Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se

Datum 2015-05-13 Diarienummer HSNV 2015 00290 2 (2) Barnperspektivet Förslaget till överenskommelse och därmed arbetet med sjukskrivningsprocessen bedöms inte påverka barn och unga negativt. Finansiering Överenskommelsen medför en kostnad för hälso- och sjukvårdsnämnden på 7 miljoner kronor. Finansiering sker genom statsbidraget för sjukskrivingsmiljarden samt statsbidraget rehabiliteringsgarantin. Närhälsan kan maximalt få 20,17 miljoner kronor i ersättning av de två hälso- och sjukvårdsnämnderna för det åtagande som överenskommelsen innebär. Beredning Ärendet har informerats till de fackliga organisationerna den 13 maj, genom så kallad MBL 19. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Bilaga (om det behövs) 1. Överenskommelse mellan Närhälsan och hälso- och sjukvårdsnämnderna Väster och Göteborg, om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess år 2015. Besluten skickas till Marie-Louise Gefvert, primärvårdsdirektör Närhälsan, marielouise.gefvert@vgregion.se Karin Rignér, chefsläkare Närhälsan, karin.rigner@vgregion.se

HSNG 2015-00475 HSNV 2015-00290 Överenskommelse mellan Närhälsan och hälso- och sjukvårdsnämnderna Väster och Göteborg om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess år 2015 Parter Närhälsan i Västra Götaland och hälso- och sjukvårdsnämnderna Väster (HSNV) och Göteborg (HSNG). Giltighetstid 1 januari - 31 december 2015. Bakgrund och villkor Sedan 2006 har Sveriges kommuner och landsting (SKL) träffat överenskommelser med staten för att ge sjukskrivningsfrågan ökad prioritet i hälso- och sjukvården, den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Sjukskrivning är en del av vård och behandling och ska användas med samma precision som förskrivning av läkemedel. 2008 infördes en nationell rehabiliteringsgaranti och sedan dess har årliga överenskommelser träffats mellan SKL och staten. Rehabiliteringsgarantin omfattar två diagnosgrupper: icke specifik smärta i rygg, nacke, axlar och lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa (ångest, depression, stressyndrom). Målgruppen utgörs av patienter i arbetsför ålder, 16-67 år. För att insatserna ska omfattas av rehabiliteringsgarantin ska de bidra till att patienten kan återgå i arbete eller underlätta för personen att fortsätta arbeta, samt förhindra och förebygga sjukskrivning. För att få en bra effekt av den medicinska behandlingen/rehabiliteringen är det angeläget att arbetsgivare och andra parter blir involverade och kan bidra med sina eventuella insatser. Styrdokument för denna överenskommelse är den nationella överenskommelsen om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2014-2015 och överenskommelsen om rehabiliteringsgaranti 2015 samt Västra Götalandsregionens (VGR) riktlinjer som gäller dessa områden. Alla funktioner som omfattas av denna överenskommelse ska samverka med samtliga projekt inom ramen för rehabiliteringsgarantin och sjukskrivningsmiljarden samt med övriga aktörer, till exempel Försäkringskassan (FK) och Arbetsförmedlingen AF). 1

Åtagande Närhälsan Västra Götaland ersätts för följande åtagande: Kolumn1 tkr Bilaga Processledare 3 600 1 Försäkringsmedicinskt forum 2 180 2 Rehabiliteringskoordinatorer 12 000 3 Tidig samverkan se Ekonomi 4 Försäkringsmedicinskt ansvarig på vårdcentral 1 690 5 Summa 19 470 Geografiskt ansvarsområde: Södra Bohuslän och Göteborg med kommunerna: Mölndal, Partille, Härryda, Stenungsund, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Ale och Göteborg. Kommunerna Alingsås och Lerum ingår i ansvarsområdet för Närhälsan Södra Älvsborg (HSNV 2015-00142). Lilla Edet ingår i ansvarsområdet för Närhälsan Fyrbodal (HSNN 2015-00288) God vård I Västra Götalandsregionen har beslutats om kvalitetsmål för God Vård. Det innebär att vården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, effektiv och ges i rätt tid. Dessa mål gäller all verksamhet som omfattas av denna överenskommelse. Ekonomi Närhälsan ersätts för detta åtagande med 19 470 tkr från hälso- och sjukvårdsnämnderna Väster och Göteborg, under verksamhetsåret 2015. Fakturering görs månadsvis med en tolftedel av beloppet. Fakturabeloppet ska fördelas per nämnd och fakturan ställs till Koncernkontoret Koncernstab Hälso- och sjukvård. Utöver den fasta ersättningen fakturerar Närhälsan 30 tkr per vårdcentral som inför modellen för tidig samverkan enligt Västra Götalandsregionens direktiv (bilaga 4). Det maximala beloppet som Närhälsan kan fakturera år 2015 är 700 tkr. Alla vårdgivare inom VG Primärvård ska ha samma möjlighet att delta i Försäkringsmedicinskt forum, etablera rehabkoordinator och försäkringsmedicinskt ansvarig samt införa rutiner för tidig samverkan. Närhälsan ska reglera ersättningen till alla vårdcentraler som deltar/genomför dessa insatser Uppföljning En verksamhetsberättelse för 2015 ska lämnas senast den 15 januari 2016. Den ska innehålla en redogörelse av ingående uppdrag i åtagandet enligt ovan. Det som ska redovisas i varje uppdrag preciseras under rubrik Uppföljning i respektive bilaga. 2

Undertecknande parter Göteborg 2015- Göteborg 2015- För Hälso- och sjukvårdsnämnderna För Närhälsan i Västra Götaland Nicklas Attefjord Ordförande Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Johan Fält Ordförande Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 3

Bilaga 1: Processledare Uppdrag Närhälsan åtar sig att arbeta för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess under överenskommelseperioden. Arbetet ska ske i enlighet med den nationella överenskommelsen och Västra Götalandsregionens riktlinjer för sjukskrivningsprocessen 2015. Ansvariga för genomförandet är av Närhälsan utsedd läkare och processledare. Arbetet ska rikta sig till samtliga vårdgivare inom VG Primärvård. Såväl offentligt som privat drivna vårdcentraler ska erbjudas samma möjligheter att ta del i arbetet. Processledarna skall samverka med processledare i övriga regionen. Ersättning Den ekonomiska ersättningen år 2015 är 3 600 tkr för 4,5 processledare (800 tkr per heltidstjänst). 4

Bilaga 2: Försäkringsmedicinskt forum (FMF) Uppdrag FMF Södra Bohuslän och Göteborg är en del av Närhälsans totala uppdrag att driva fyra forum i Västra Götalandsregionen. Grunduppdraget är gemensamt för hela Västra Götalandsregionen men lokala anpassningar kan göras. FMF Södra Bohuslän och Göteborg ska drivas i samverkan mellan primärvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Försäkringskassan. Från primärvårdens sida ska forumet bemannas av läkare, från såväl offentliga som privata vårdgivare. Forumet ska verka för kvalitetsutveckling av sjukskrivnings- och rehabiliterings-processen och för att öka medvetenheten om sambandet mellan medicinska underlag och försäkringsmedicinsk bedömning. FMF Södra Bohuslän och Göteborg har det geografiska ansvarsområdet: Göteborg, Mölndal, Partille, Härryda, Stenungsund, Tjörn, Öckerö, Kungälv och Ale. Kommunerna Alingsås och Lerum ingår i ansvarsområdet för FMF Södra Älvsborg. Lilla Edet ingår i ansvarsområdet för FMF Fyrbodal. FMF utgör ett stöd för vårdenheterna (primärvård och sjukhus) i försäkringsmedicinska frågor och ska initiera och medverka i kompetensutveckling för kvalitetssäkring av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. I uppdraget ingår också att föra ut systematisk kunskap om sjukpenning, sjukskrivningsmönster samt sjuk- och aktivitetsersättningar, anordna utbildningar i försäkringsmedicin, vara stödjande och rådgivande till vårdpersonal samt arbeta med attitydfrågor kring sjukskrivning. FMF ska ha den inriktning och struktur som fastställts för regionen: http://www.vgregion.se/sv/ovriga-sidor/rehabiliterings--ochsjukskrivningsprocessen/forsakringsmedicinskt-forum/ Ersättning Den ekonomiska ersättningen år 2015 är 2 180 tkr. Uppföljning En redogörelse för verksamheten 2015 inklusive insatser, utbildningar, aktiviteter och antalet deltagare ska lämnas. Redogörelsen ska ingå i den verksamhetsberättelse som Närhälsan ska lämna senast den 15 januari 2016. 5

Bilaga 3: Rehabiliteringskoordinator (1/2) Funktionen rehabiliteringskoordinator ska erbjudas/finnas på vårdcentraler i Södra Bohuslän och Göteborg. Rehabkoordinatorn har en samordnande funktion för att vårdcentralens patienter ska få tillgång till snabb och relevant bedömning och rehabilitering som gör att sjukskrivningsprocessen blir effektiv. Rehabkoordinatorns uppgift är att på vårdcentralen samordna de åtgärder som bedöms värdefulla för utvecklingen av en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. Rehabkoordinatorn ska på såväl strukturell nivå som på individnivå koordinera rehabiliteringskedjan vid sjukskrivning. Arbetet ska utföras enligt intentionerna i den nationella överenskommelsen (den så kallade Sjukskrivningsmiljarden) och de regionala riktlinjer som finns framtagna i Västra Götaland (RS 1942-2013). Målgrupp är samtliga patienter där läkare överväger en sjukskrivning som beräknas vara mer än tre veckor samt de med pågående sjukskrivning där det är aktuellt med förlängning. Nya sjukskrivningar prioriteras. Personer med akuta infektioner och liknande som bedöms tillfriskna relativt snabbt är inte aktuella för samordningsinsats. Rehabkoordinatorns uppdrag är att tillsammans med verksamhetschef ansvara för att utveckla arbetsmodeller på vårdcentralen så att patienter som är eller riskerar att bli sjukskrivna får tillgång till snabb och relevant bedömning och rehabilitering tidigt i patientärendet i samråd med läkare initiera/koordinera rehabilitering och vid behov samordna rehabiliteringsinsatser från olika inblandade aktörer (enskild profession eller team). vara sjukskrivningsmiljardens brobyggare till multimodala rehabiliteringsteam och multimodala teamkonferenser på vårdcentral i särskilda fall vara kontaktperson i det enskilda patientärendet mot Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och andra rehabiliteringsaktörer ansvara för att samla ihop och sammanställa statistik om sjukskrivning (ålders och könsuppdelad) säkerställa att varje aktuell patient har en individuell rehabiliteringsplan säkerställa att vården tar kontakt med arbetsplatsen tidigt i sjukskrivningsärendet delta i kompetensutveckling inom sjukskrivningsområdet fortlöpande informera övrig personal på vårdenheten Rehabiliteringskoordinatorerna ska arbeta efter den regionala arbetsbeskrivningen, http://www.vgregion.se/sv/ovriga-sidor/rehabiliterings--ochsjukskrivningsprocessen/rehabiliteringskoordinering/ 6

Bilaga 3: Rehabiliteringskoordinator (2/2) Ersättning Omfattningen för en rehabkoordinator beräknas till en heltidstjänst per 40 000 invånare. På årsbasis ersätts en tjänst med 600 tkr. Ersättningen är beräknad utifrån respektive vårdcentrals antal listade patienter per 31 december 2014. Den ekonomiska ersättningen år 2015 är 12 000 tkr. Uppföljning Redogörelse för rehabkoordinatorernas arbete ska ingå i den verksamhetsberättelse som Närhälsan ska lämna till koncernkontoret senast den 15 januari 2016. Redogörelsen ska innehålla följande: En beskrivning av vilka aktiviteter/åtgärder som åstadkommits utifrån uppdraget. Antal patienter som varit föremål för samordning, fördelat på kön och ålder: KVÅ UV 117 Rehabiliteringskoordinering En lista över vårdcentraler som har/saknar rehabiliteringskoordinator 7

Bilaga 4: Tidig samverkan Bakgrund Hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) beslutade i december 2014 att vårdcentralerna i Västra götalandsregionen ska införa rutiner i patientärenden som kräver intern samordning inom vården och samverkan med andra aktörer såsom Försäkringskassa (FK) och arbetsgivare. Ett särskilt utvecklingsprojekt har bedrivits i samarbete med FK för att utveckla arbetsrutiner för en enklare och effektivare sjukskrivningsprocess. Projektet har resulterat i en Guide för tidig samverkan där vårdcentralerna kan skapa rutiner i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen med hjälp av ett datorbaserat verktyg. Preliminära resultat visar att detta arbetssätt ger kortare sjukskrivningar. Nu finns möjligheten för alla vårdcentraler att införa Guide för tidig samverkan och samtidigt arbeta med differentierade läkarintyg, båda delarna införs samtidigt. Guiden innebär att vårdcentralen arbetar med att utveckla och förbättra struktur, arbetssätt och rutiner tillsammans med berörda parter. För de patienter som har behov av insatser tas kontakt med arbetsgivare och/eller FK för att boka avstämningsmöten från det att patienterna uppsöker sjukvården. Rutinen innebär att vårdcentralen ska ha en rehabiliteringskoordinator eller liknade funktion. Förutsättningar/krav på deltagande vårdcentral Tydlig ambition att utveckla en organisatorisk struktur och arbetssätt som följer Västra Götalandsregionens ledningssystem och Krav- och kvalitetsbokens krav på strukturerad samverkan med berörda aktörer i en väl sammanhållen rehabiliteringsoch sjukskrivningsprocess på vårdcentral. Koordineringsfunktion på vårdcentral enligt RK-uppdragsbeskrivning och regional guide för tidig samverkan på vårdcentral. Rutiner och tillgängliga tider ska finnas för avstämningsmöten och strukturerad genomgång, med funktionskontroll av enhetens sjukskrivningsärenden; resursteam/teamkonferens eller liknande. Ersättning Varje vårdcentral som visar att den nya modellen för tidig samverkan tillämpas ersätts med 30 tkr. Närhälsan redovisar i samband med faktureringen vilka vårdcentraler som infört tidig samverkan. Den maximala ersättningen år 2015 uppgår till 700 tkr (motsvarar 25 % av Närhälsans vårdcentraler i Södra Bohuslän och Göteborg). 8

Bilaga 5: Försäkringsmedicinskt ansvarig på VC (FMA) Alla vårdgivare inom VG Primärvård ska ha möjligheten erhålla ekonomisk ersättning för att etablera en läkare som försäkringsmedicinskt ansvarig på vårdenheten. Uppdraget innebär att vara en resurs i arbetet med att utveckla rutiner och metoder i sjukskrivningsprocessen i enlighet med nationellt och regionalt fastställda riktlinjer. Närhälsan ska reglera ersättningen till alla vårdcentraler med en sådan funktion. Försäkringsmedicinskt ansvarig på vårdcentral ska: Utgöra en resurs för respektive verksamhetschef i arbetet med att utveckla rutiner och metoder i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen i enlighet med fastställda riktlinjer. Vara enhetens kontaktyta mot Försäkringsmedicinskt Forum samt svara för informationsspridning på enheten i försäkringsmedicinska frågor. Tillsammans med verksamhetschef upprätta skriftliga rutiner för sjukskrivning på enheten och se till att dessa följs samt kontinuerligt revideras. (Krav- och kvalitetsbok, kvalitetsindikator 291) Skapa forum på enheten där läkargruppen kontinuerligt diskuterar sjukskrivningar. Tillsammans med verksamhetschef initiera att dialogmöten med Försäkringskassan anordnas på enheten minst en gång per år. (Krav- och kvalitetsbok, kvalitetsindikator 298) Delta på gemensamma träffar/utbildningar för försäkringsmedicinskt ansvariga vilka anordnas av processledarna i Försäkringsmedicinskt Forum. Processledare kan stödja verksamhetschef och försäkringsmedicinskt ansvarig i ovanstående arbete. Ersättning Den ekonomiska ersättningen år 2015 är 1 690 tkr. 9

Ärende 3 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2015-05-13 Diarienummer HSNV 2015 00289 Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Marika Fixell Telefon: 010-441 14 42 E-post: marika.fixell@vgregion.se Till Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan rehabiliteringsgarantin 2015 års medel Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: 1. Handlingsplanen för rehabiliteringsgarantin avseende 2015 års medel godkänns. 2015 års medel fördelas i enlighet med handlingsplanen. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnderna har av hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) ålagts att inkomma med en handlingsplan för hur nämnden avser att använda tilldelade medel ur rehabiliteringsgarantin år 2015. Nämnden avser att använda medlen till fortsatt finansiering av verksamheter som sedan tidigare startats upp utifrån detta statsbidrag. Medlen ska även användas till att finansiera insatser som nämnderna ålagts av HSS att hantera inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Bilaga 1. Handlingsplan rehabiliteringsgarantin 2015 års medel Beslutet skickas till Ann-Sofie Bäck, regional processledare, ann-sofie.back@vgregion.se Postadress: Koncernstab hälso- och sjukvård Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se

Dnr HSNV 2015-00289 HSNG 2015-00474 2015-05-13 Handlingsplan rehabiliteringsgarantin 2015 års medel hälso- och sjukvårdsnämnderna Väster och Göteborg Bakgrund rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin är ett prestationsersatt statsbidrag som regleras genom en årlig överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), så även för år 2015. Genom överenskommelsen tilldelas landstingen ekonomiska medel i syfte att förstärka utbudet av rehabiliteringsinsatser för patienter med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa (ångest, depression, stressyndrom) och för patienter med långvarig smärtproblematik i rygg, nacke och axlar. Patienter med smärtproblematik ska erbjudas multimodal rehabilitering (MMR 1 alternativt MMR 2) 1 medan patienter med psykisk ohälsa ska erbjudas kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell psykoterapi (IPT). Målsättningen är att patienterna ska återfå sin arbetsförmåga och därmed kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. Inriktning Västra Götalandsregionen år 2015 Västra Götalandsregionens andel av 2015 års rehabiliteringsgaranti beräknas till 119 miljoner kr. Enligt hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut 2015-03-11 (RS 3711-2014 och HS 126-2015) fördelas 100 miljoner kr av dessa till hälso- och sjukvårdsnämnderna. Ersättningen till hälso- och sjukvårdsnämnderna är tvådelad enligt följande: 60 miljoner kr fördelas i form av prestationsersättning genom att hälso- och sjukvårdsnämnderna erhåller 25 000 kr respektive 45 000 kr per behandlingsserie MMR 1 respektive MMR 2. Hälso- och sjukvårdsnämnderna erhåller också 1000 kr per behandlingsserie KBT, IPT, MMR 1 och MMR 2 för utbetalning av ett stimulansbidrag gällande arbetsinriktade åtgärder till vårdenheter som gett insatser i enlighet med regionala medicinska riktlinjer. 40 miljoner kr fördelas utifrån resursfördelningsmodellen mellan de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna till utvecklingsinsatser, som görs i syfte att utveckla sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen så att målet för rehabiliteringsgarantin nås. Syftet med insatserna ska vara att utveckla sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen så att målet för rehabiliteringsgarantin nås. För att ta del av medel ska hälso- och sjukvårdsnämnderna lämna en handlingsplan som beskriver insatserna, syfte och mål. 1 Med MMR 1 och MMR 2 avses graden av specialisering hos det behandlande teamet samt komplexiteten i patientens sjukdomstillstånd. 1(2)

Inriktning hälso- och sjukvårdsnämnderna Väster och Göteborg år 2015 Den prestationsbaserade ersättning som de två hälso- och sjukvårdsnämnderna erhåller används enligt följande: Vårdgivare inom VG Primärvård och Vårdval rehab som driver godkända MMR-team, erhåller ersättning per registrerad och godkänd behandlingsserie. Ersättningen är 20 000 kr per MMR 1 och 40 000 kr per MMR 2. Stimulansbidrag gällande arbetsinriktade åtgärder, i omfattningen 1000 kr per registrerad och godkänd behandlingsserie KBT, IPT, MMR 1 eller MMR 2 utbetalas till vårdgivare som gett insatser i enlighet med regionala medicinska riktlinjer. Övriga intäkter av den prestationsbaserade ersättningen används till att finansiera rehabiliteringskoordinatorer vid vårdcentralerna inom VG Primärvård, så långt det är möjligt. Den fasta ersättning som de två hälso- och sjukvårdsnämnderna erhåller används enligt följande: De tidigare hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 har sedan år 2010 haft överenskommelser med Angereds Närsjukhus (ANS), Frölunda specialistsjukhus (FSS) och Kungälvs sjukhus (KS) om smärtteam som arbetar med multimodal rehabilitering (MMR 2). Dessa team fortsätter sitt arbete år 2015. Ersättningen är avsedd att användas till fortsatt utveckling av dessa verksamheter, vilket ligger i linje med Hälso- och sjuvårdsutskottets (HSU) beslut, den 17 december 2014 (RS 1378-2012), som innebär att smärtvården på sjukhusen ska byggas upp och fördelas jämnare i regionen. Medlen används till insatser såsom till exempel kompetensutveckling, personalförstärkningar och informationsinsatser för att stärka samarbetet med vårdgrannar. Syftet är att stärka utbudet av multimodal rehabilitering och möjliggöra att fler patienter i behov av denna form av vård kan erhålla den. Målet är, i enlighet med målet i den nationella överenskommelsen, att så många av dessa patienter som möjligt kan återgå till sitt arbete eller stå till arbetsmarknadens förfogande. Målet för hälso- och sjukvårdsnämnderna är också att dessa patienter ska uppnå en förbättrad hälsa och därigenom en förbättrad livskvalitet. Medlen används också till insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess inom ramen för den så kallade sjukskrivningsmiljarden (Dnr: HSNG 2015-00475, HSNV 2015-00290). Detta beroende på att dessa båda statsbidrag i stora delar berör samma område och är en komplettering av varandra. Därmed är det en fördel att integrera arbetet. Uppföljning Utvecklingsinsatserna följs upp på helår i januari 2016, genom begäran av skriftlig redovisning av genomförda insatser från utförarna. Redovisningen ska baseras på det regionala beslutet (RS 3711-2014). 2(2)

Västra Götalandsregionen Ärende 4 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2015-04-27 Diarienummer HSNV 2015-00287 Koncernkontoret Avdelning Hälso- och sjukvård Handläggare: Per-Olof Olofsson Telefon: 010-441 13 90 E-post: per-olof.olofsson@vgregion.se Till Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Tecknande av kontrakt för att bedriva vårdverksamhet inom Vårdval Rehab Närhälsan Sävedalen Rehabmottagning. Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden tecknar kontrakt med Närhälsan, avseende Närhälsan Sävedalen Rehabmottagning med driftstart tidigast den 1 september 2015 Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen (RS) har vid sammanträde den 16 april 2015 beslutat att godkänna ansökan från Närhälsan, org nr 232100-0131, att bedriva vårdverksamhet inom Vårdval Rehab avseende rehabenheten Närhälsan Rehabmottagning Sävedalen. Koncernkontoret, Avdelning Hälso- och sjukvård besöker vårdenheten den 19 maj 2015. Senast två veckor före avtalad driftstart genomförs en avstämning med leverantören. Detta för att följa upp att alla åtgärder vidtagits som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas enligt Krav- och kvalitetsboken. Samverkan De fackliga organisationerna kommer att informeras vid nästkommande möte den 5 juni Koncernkontoret, Avdelning hälso- och sjukvård Lena Ekberg Bilagor 1. Granskningsprotokoll, 2. Protokollsutdrag från Hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se/hsnk E-post: hsnk@vgregion.se

Ärende 5 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2015-05-13 Diarienummer HSN V 2015-00306 Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Anna Kahn E-post: anna.kahn@vgregion.se Till Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Reviderad Närområdesplan Ale kommun 2015 Förslag till beslut: 1. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner föreliggande närområdesplan för Ale kommun 2015. Sammanfattning Enligt Krav- och kvalitetsboken ska förändringar/uppdateringar i Närområdesplan meddelas och godkännas av berörd hälso- och sjukvårdsnämnd i Västra Götalandsregionen. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef

Ärende 6 1 (2) Datum 2015-05-11 Diarienummer HSNv-2015-00312 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Västra Götalandsregionen Läkarmedverkan vid Socialmedicinska mottagningar inom Västra Hälso- och sjukvårdsnämndens nämndområde Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden har på uppdrag av den före detta Hälso- och sjukvårdsnämnden 4, fått i uppdrag att under år 2015 utreda vad som skall ske med de Socialmedicinska mottagningarna inom SIMBA området, från och med år 2016 och framgent. Finansiering avseende läkarmedverkan vid de Socialmedicinska mottagningarna i Kungälv, Tjörn och Stenungsund sker i dag, och år 2015 ut, via särskild överenskommelse med styrelsen för beställd Primärvård. Vid SIMBAs politiska samrådsgrupp den 8 maj var frågan återigen uppe för politisk dialog. Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden anser, precis som HSN 4 tidigare meddelat (se bifogat brev till SIMBA, daterat 2014-10-13, Dnr HSN 4-141-2013, bifogas), att uppdraget med att bemanna Socialmedicinska mottagningar ute i kommunerna med läkartimmar, ingår i VG Primärvårds uppdrag, och ersätts inom ramen för Krav- och kvalitetsboken. Representanterna för VG Primärvård och dess styrelse anser att uppdraget skall finansieras av Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden enligt särskild tilläggsöverenskommelse. De nya nationella riktlinjerna samt Västra Götalandsregionens utvecklingsplan för psykiatrin ger stöd för arbetssättet med integrerade mottagningar för målgruppen. Vikten av att utveckla samarbetsformer/samverkansforum mellan region och kommun är tydligt uttalat i de nya nationella riktlinjerna och arbetsformen med integrerade mottagningar, får också enhetligt stöd av professionen, såväl inom VG Primärvård, kommunens socialtjänst, som av länssjukvårdens psykiatri. Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden har för avsikt att, om möjligt, tillsammans med kommunerna i nämndområdet utveckla modellen med Socialmedicinska mottagningar i nämndområdet elva kommuner. Tanken är att i första hand, säkra de redan uppbyggda Socialmedicinska mottagningarna i nämndområdet samt att återinrätta den Socialmedicinska mottagningen som tidigare fanns i Ale kommun. Mottagningarna skall utvecklas och ambitionen är att sjukhusets öppenpsykiatri skall förstärka de Socialmedicinska mottagningarna med läkartid och specialistsjuksköterska vilket skulle förstärka vårdkedjan genom ett bättre omhändertagande bl a till de unga vuxna som söker vård och som förhoppningsvis ännu inte utvecklat en alltför allvarlig psykiatrisk problematik. Flera av dessa unga vuxna har en samsjuklighet med ångest, depression och beroende. Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se/hsnk E-post: hsnk@vgregion.se

2015-05-11 2 (2) Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden gör tolkningen av det kontrakt som vårdcentralerna tecknat (Krav- och kvalitetsboken) med Västra Götalandsregionen att vårdcentralerna har: 1. har ansvar för riskbruk, missbruk/skadligt bruk och beroende. Uppdraget omfattar tidig upptäckt och kort rådgivning/motiverande samtal, behandling av lindriga former av ospecifik alkoholabstinens som kan behandlas i öppenvård och som inte kräver specialistpsykiatrins insatser. Behandlingen av alkoholmissbruk/skadligt bruk ska ges både medicinskt och psykologiskt och behandling av somatiska och psykiska åkommor som är relaterade till missbruk/beroende och som inte kräver specialistvård ingår i uppdraget. 2. Vårdcentralen ska delta i samverkan-/utvecklingsgrupper fastställda av hälso- och sjukvårdsutskottet respektive hälso- och sjukvårdsnämnd. Lokala samverkansformer inom nämndområdet är för de aktuella kommunerna (Kungälv, Ale, Stenungsund och Tjörn) Kungälvs sjukhus, Närområdesgrupperna, SIMBA, Samordningsförbundet Tjörn, Kungälv, Stenungsund, Ale, övrig primärvård, Kommun Rehab, Kommunala hälso- och sjukvården (inkl. skolhälsovården), Socialmedicin samt Räddningstjänsten. Detta innebär, enligt nämnden, att vårdcentralernas medverkan i Socialmedicinska mottagningar ingår i det uppdrag som vårdcentralerna åtagit sig i och med tecknande av kontrakt med Västra Götalandsregionen och att ersättning redan utgår via ersättningen i Kravoch kvalitetsboken. Tolkningen, enligt nämnden, är att samtliga vårdcentraler i en kommun går samman och gemensamt bemannar den Socialmedicinska mottagningen med läkarresurser. Då Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden och vårdcentralerna inom VG Primärvård inte är av samma åsikt, vänder sig nämnden nu till er i Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsstyrelse för tolkning av det åtagande ni lagt till vårdcentralerna genom kontraktet Krav- och kvalitetsboken. Svaret hastar då frågan behöver lösas före utgången av innevarande år (2015). För Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Nicklas Attefjord Ordförande Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Bilaga: Brev från HSN 4 till SIMBA ang. bevarande av de Socialmedicinska mottagningarna i SIMBA-området, daterat 2014-10-13, Dnr HSN 4-131-2013

Samma dokument som skickades ut till sammanträdet i april Ärende 7 Diari enummer HSN V 2015-00264 Beställningsunderlag 2013 Mål- och Inriktning 2016 Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale, Partille, Härryda, Mölndal, Lilla Edet, Lerum, Alingsås

Inledning Detta Mål- och Inriktningsdokument är uppdrag till förvaltningen att genomföra överläggningar med vårdgivarna för att tillgodose vårdbehoven för invånarna i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale, Partille, Härryda, Mölndal, Lilla Edet, Lerum och Alingsås kommuner. Mål- och Inriktningsdokumentet är ettårigt och gäller för år 2016. Detta innebär att ettåriga överenskommelser mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och utförarna ska tecknas. Regionfullmäktige kommer den xxxxxx 2015 att slutligt fastställa budget 2016. Det innebär att den slutliga ekonomiska ramen inte är känd vid ställningstagandet till detta Mål- och Inriktningsdokument RF målen är tagna från tjänstemannaförslaget till budget 2016 Det finns fyra perspektiv i Vision Västra Götaland Det goda livet som ska genomsyra alla insatser; den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. Av dessa fokusområden och perspektiv berörs hälso- och sjukvårdsnämnderna främst av - En god hälsa - Jämlikhet och jämställdhet i hälso- och sjukvården - Möta behoven hos barn och unga Överläggningarna om vårdöverenskommelser 2016 ska även ta hänsyn till de regionuppdrag, ägaruppdrag och regionala måltal för utvalda kvalitetsindikatorer som fastställs av regionstyrelsen. Förslag till överenskommelser och avtal för år 2016 ska presenteras vid nämndens sammanträde den 30 september 2015. Övergripande Grundförutsättning Nämndens viljeyttring är att eftersträva den nära vården. Det är viktigt att verksamhet finns även på små orter. Vård som man behöver ofta skall finnas nära patienterna, medan vård som ges mer sällan, som exempelvis ögonoperationer och höftledsoperationer, kan centraliseras och ges på annan ort/plats i Västra Götalandsregionen. Dialog med kommunerna Dialog med kommunerna är en viktig del i samverkan kring flera målgrupper. Det operativa arbetet sker inom Vårdsamverkansorganisationerna. Forum för dialog på politisk nivå bör utvärderas och utvecklas under mandatperioden. Utveckla samverkan med kommunerna Sammanhållen vård avser att vårdgivarna och de olika huvudmännen var för sig och

tillsammans bidrar till en god vård och omsorg av de som är i behov av insatser från flera parter. I första hand avses en väl fungerande samverkan mellan region och kommun. Navet i samverkan mellan VGR och kommunerna är delregionala samverkansarenor kring de olika närområdena. I dessa medverkan företrädare för den kommunala vården- och omsorgen, primärvården och sjukhusen i det aktuella geografiska området. Barn och unga Barn- och ungdomspsykiatrin skall ges nära våra barn- och ungdomar och skall integreras med kommunernas socialtjänst och elevhälsa. Nämnden ska verka för att minst en Familjecentral etableras i var och en av nämndområdets kommuner. Barn- och ungdomsmedicin skall utvecklas och finnas nära våra barn- och ungdomar. Under mandatperioden verka för en gemensam struktur för Ungdomsmottagningarna i nämndområdets, där ungdomsmottagningarna får ett tydligt uppdrag med koppling till kommunernas elevhälsa. Omhändertagandet av nyanlända flyktingbarn med psykisk ohälsa, inom Västra Götalandsregionens ansvarsområde, skall säkras. Vården för de mest sjuka äldre inom nämndområdet Andelen 80 år och äldre kommer att öka mycket kraftigt i nämndområdet. Det är viktigt att möta denna utveckling. En majoritet av den äldre befolkningen lever ett gott liv och klarar sig själva utan stöd från samhället långt upp i åren. Men risken att drabbas av ohälsa och funktionsnedsättningar som innebär behov av vård och omsorg ökar med åldern. Äldre personer med omfattande och sammansatta vård- och omsorgsbehov är en växande grupp i vårt samhälle, då befolkningen blir allt äldre. Följande åtgärder föreslås för att förbättra omhändertagandet av somatiskt sjuka äldre inom nämndområdet: o o o o o o Förbättra vårdkedjan mellan sjukhus, primärvård och kommunens äldreomsorg. Ställ krav på att alla sjuka äldre, med omfattande och sammansatta vård- och omsorgsbehov, skall ha en dokumenterad SIP (Samordnad Individuell Vårdplan) Se till att primärvårdens läkare oftare gör hembesök hos äldre i eget boende och på särskilda boende. Läkemedelsförskrivningen skall följas upp genom läkemedelsgenomgångar Läkemedelsförskrivningen skall följas upp i samverkan med kommunernas hälso- och sjukvård, genom läkemedelsavstämning med apotekare och farmaceut Etablera mobila team i hemmen för de mest sjuka äldre i samverkan mellan regionen och kommunerna/stadsdelarna, liknande ASIH/AVH-teamen (Avancerad vård i hemmet). Viktigt är att teamen/arbetssättet anpassas/utvecklas även inom nämndområdets mindre kommuner.

o Genom dialog med kommunerna försöka öka täckningsgraden av munhälsobedömningarna i särskilt och enskilt boende. Det övergripande målet är att den enskilde ska uppleva trygghet och säkerhet, kontinuitet och samordning, värdighet och välbefinnande oavsett var i vårdkedjan eller vilka vårdbehov hen har. Vården och omsorgen ska vara jämlik, samordnad och sammanhållen, vilket innebär att hemsjukvård, äldreomsorg, primärvård och länssjukvård samverkar runt de sjuka äldre. Det finns två viktiga verktyg för att skapa trygghet, kontinuitet och en behovs- och situationsanpassad vård och omsorg. Dessa verktyg är individuell vårdplan och fast vårdkontakt. Habilitering Övergången mellan barn- och vuxenhabiliteringen samt tillgängligheten till alla specialiteter på sjukhusen för patienter inskrivna inom habiliteringen ska säkras. Tillgänglighet till fördjupad NP utredning för barn inskrivna inom habiliteringen ska öka. Familjer med funktionsnedsättning har många vårdkontakter och ska vara högprioriterat för en fast vårdkontakt och en kontaktperson som kan visa vägen genom vården. Folkhälsa Nämndens mål är att i dialog med nämndområdets kommuner komma fram till hur parterna gemensamt ska arbeta med Folkhälsofrågorna. Folkhälsoavtalen ska gemensamt ses över och utvecklas. Nämndens prioritering är att folkhälsoarbetet inriktas på de största utmaningarna utifrån befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor i varje kommun. Folkhälsofrågorna ska lyftas in i och genomsyra de beställningar/överenskommelser som nämnden träffar med utförarna. Beroendevård I samverkan med nämndområdets kommuner skapa integrerade mottagningar för missbruksvården (modell Socialmedicinska mottagningar) Vårdgaranti Arbetet med måluppfyllelsen av den nationella och regionala vårdgarantitiderna skall fortsätta. Regionstyrelsen har fastställt måltal för hur hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna. Säkerställa att patienter får information om tillgänglig vård hos annat sjukhus eller vårdgivare, detta gäller även för undersökningar. Patienternas delaktighet i vården Hälso- och sjukvårdsnämnden ska säkerställa att patienterna är delaktiga i vården och vet vart de ska vända sig för vård. Jämlik och jämställd vård Hälso- och sjukvårdsnämnden ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd. Vården ska ha ett tydligt genusperspektiv, all statistik skaa vara könsuppdelad. Vården ska vara fri från fördomar och diskriminering. Behövlig kunskap för att uppnå detta mål ska finnas i hälsooch sjukvårdens verksammheter. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska genom avtal och överenskommelser ge samtliga verksamhmeter i uppdrag att ha god tillgänlighet och vara registrerade i Västra Götalandsregionens Tillgänglighetsdatabas.

Rättighetsfrågor Det finns skillnader i hur olika rättigheter prioriteras. Det finns stora skillnader i hur enskilda eller grupper bemöts, bedöms och behandlas. Rättighetsperspektivet skall genomsyra all verksamhet enligt visionen Det goda livet. Prioriterade mål ska alltid genomföras utifrån detta perspektiv. Särskild uppmärksamhet måste ägnas utsatta grupper och uppföljningar måste göras av hur barns rättigheter beaktas inom nämndens verksamhetsområde. För att kunna genomföra en jämställdhetsintegrering i enlighet med regionfullmäktiges intentioner, är det grundläggande att ta del av fakta och synliggöra kvinnors och mäns olika villkor. Skillnader måste analyseras och omotiverade skillnader åtgärdas. Vårdsamverkansorganisationer Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer politiskt aktivt att delta i de fyra vårdsamverkansorganisationer som finns inom nämndområdet. Närvårdssamverkan bygger på sammanhållna vårdprocesser mellan flera vårdgivare där den totala kvaliteten i samverkan kring patienten är det som ger mervärde för patienten. Patientens vård ska inte störas av organisatoriska gränser. Närvårdssamverkan sker såväl politiskt- och förvaltningsnivå som på operativ verksamhetsnivå. Kommunerna Partille, Härryda, Mölndal och Öckerö ingår i Kommuner och Sjukvård i Samverkan i Göteborgsområdet (LGS). Kommunerna Tjörn, Stenungsund, Kungälv och Ale ingår Vårdsamverkan i Mellersta Bohuslän och Ale (SIMBA). Lilla Edet ingår i vårdsamverkan Fyrbodal. Kommunerna Alingsås och Lerum ingår i Närvårdsamverkan Södra Älvsborg.

Vision Västra Hälso- och sjukvårdsnämndens vision En god hälsa och en god vård genom hela livet på lika villkor för befolkningen Hälso- och sjukvårdsnämndens uppgift är att främja hälsa och förebygga ohälsa samt erbjuda befolkningen/medborgarna en god offentligt finansierad hälso- och sjukvård samt tandvård efter behov och på lika villkor. Nämnden ska erbjuda en hälso- och sjukvård som är säker, trygg, patientfokuserad, kunskapsbaserad och ändamålsenlig, jämlik, jämställd, ges i rätt tid och är effektiv. De invånare som är i störst behov av hälso- och sjukvård ska i första hand få ta del av hälso- och sjukvårdens resurser. TÉSAGT GÄLLER!

Medborgarperspektiv Behovsstyrning I februari 2014 presenterade Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli en ny behovsanalys med förslag på åtgärder vilka skulle beaktas i nämndens beställningsarbete inför 2015. Vid nämndens planeringskonferens den 24 och 25 februari i år presenterades en fortsättning på behovsanalysen från 2014, i vilken nya behovsgrupper valts ut och analyserats. Syftet med behovsanalysen är att undersöka behoven hos regionens invånare av hälso- och sjukvårdsinsatser och att ta fram evidensbaserade åtgärdsförslag som kan bidra till jämlik hälsa i befolkningen. De viktigaste bristerna med evidensbaserade åtgärdsförslag är bedömda och analyserade i ett tre-stegs-förfarande. Dessa har kategoriserats som: Beställa/Begära förbättring av överenskommen vård Följa upp och stödja Utreda och fördjupa Behovsgrupper som analyserats år 2014 Depression-, ångesttillstånd och bipolär sjukdom Canceröverlevare Bröstcancer Cervixcancer Hypertoni Stroke Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Fallskador Övervikt och fetma Behovsgrupper som analyserats år 2015 Tjocktarms- och ändtarmscancer Prostatacancer Sköra äldre Sköra nyfödda Funktionsnedsättning Munhälsa Långvarig smärta Palliativ vård Gynekologi

Folkhälsa RF mål Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa Nämndmål I dialog med nämndområdets kommuner komma fram till hur parterna gemensamt ska arbeta med folkhälsofrågorna. Folkhälsoavtalen ska gemensamt ses över och utvecklas. Nämndens prioritering är att folkhälsoarbetet inriktas på de största utmaningarna utifrån befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor i varje kommun. Folkhälsofrågorna ska lyftas in i och genomsyra de beställningar/ överenskommelser som nämnden träffar med utförarna. Uppdrag till HSNK 2016 Bjuda in kommunerna i nämndområdet till en politisk öppen dialog kring hur vi gemensamt kan arbeta med folkhälsofrågorna framgent. Förslag - en temahalvdag tidig höst 2015

Länssjukvård och högspecialiserad vård RF mål Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna är delaktiga i vården och vet vart de ska vända sig för vård Nämndmål Under 2016 ska nämnden särskilt fokusera på att de fastställda garantitiderna inom cancersjukvården följs Alla ska känna sig trygga i behandlingen av sin cancersjukdom Säkerställa att nämndområdets invånare alltid får högsta kvalitet på behandling Alla patienter ska, när de skrivs ut från sjukhus, ha en dokumenterad SIP (Samordnad Individuell Vårdplan) Beställning Förlossningsvård och neonatalvård: Kvalitetssäkra en säker och snabb transportkedja av för tidigt födda barn var än i regionen det nyfödda barnet befinner sig så att alla regionens nyfödda får snabb tillgång till adekvat neonatalvård Antalet neonatalplatser ska öka Cancervård: Säkerställa att sjukhusen erbjuder alla cancerpatienter en koordinator/ kontaktsjuksköterska Strålbehandling skall ges året runt och dygnet runt Tjock- och ändtarmscancer ordnat införande av regionuppdrag, enhetlig hantering i regionen Prostatacancer följsamhet till nationella riktlinjer för prostatacancer

Psykiatri: Patienter inom psykiatrin skall vid utskrivning ha en dokumenterad SIP Logopedi: Logopedinsatser för såväl barn som vuxna skall finnas på sjukhusen Sköra äldre: Fysioterapeutisk och arbetsterapeutisk bedömning och behandling påbörjas direkt efter inskrivning på sjukhus för att under hela vårdtiden bibehålla fokus på att förbättra ADL-funktioner och förmåga till aktivitet och delaktighet Inrätta akut geriatrisk avdelning med möjlighet till direktinläggning När patienten skrivs ut från sjukhus skall hen ha en dokumenterad SIP Palliativ vård: Inrätta multiprofessionella öppenvårdsteam Slutenvårdsplatser för specialiserad palliativ vård på sjukhusen Habilitering: Säkerställa att personer med funktionsnedsättning ska ha full tillgång till samtliga specialiteter utöver habiliteringsverksamhet inom länssjukvården Säkra övergången mellan barn- och vuxenhabilitering (Tryggt och säkert överlämnande) Ökad tillgänglighet till fördjupad utredning för barn- och ungdomar inskrivna inom Habiliteringen Uppdrag till HSNK 2016 Allmänt: Bevaka att antalet vårdplatser motsvarar behovet. Cancervård: Särskild uppföljning och analys av vårdgarantitiderna inom cancersjukvården för barn och vuxna Särskild uppföljning av att patienter med psykiatrisk sjukdom får en jämlik behandling av sin cancervård Psykiatri: Särskild uppföljning av vårdgarantitiderna till psykiatrisk/psykosocial behandling inom psykiatrisk öppenvård samt till barn- och ungdomspsykiatrin Förtydliga uppdraget om förskrivning av FaR-recept inom psykiatrin. Akutvård:

Följa upp, analysera och redovisa vilka åtgärder sjukhusen genomför för att nå en högre måluppfyllelse vad gäller tidsgränser på akutmottagningarna Se över beställningen av ambulanssjukvården Stödja införandet av omsorgskoordinatorer/motsvarande funktion på de större akutmottagningarna u nämndområdet Se över möjligheten att utveckla metoden Singel Responder i nämndområdet Patienter som hämtas av ambulans ska köras direkt till rätt vårdnivå (Akutintag, Direktinläggning, Jourcentral, Vårdcentral) Palliativ vård: Utveckla den palliativa vården i samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun Habilitering: Hälsan hos familjer med funktionsnedsättningar behöver utredas ytterligare Helhetsarbetet runt personer med funktionsnedsättning (Samverkan med primärvård och kommun) Smärtvård: Följa upp implementeringen av regionalt beslut om uppbyggnad av smärtvård på sjukhus

Primärvård RF mål Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna är delaktiga i vården och vet vart de ska vända sig för vård Nämndmål Alla i befolkningen ska känna till att man ringer 1177 vid sjukdom 1177-uppdraget ska utvecklas och förtydligas Integrerade mottagningar för missbruks/beroendevården ska finnas i nämndområdets kommuner (typ Socialmedicinska mottagningar) Barn- och ungdomspsykiatrin inom första linjens vård och BUM ska ges nära våra barn- och ungdomar och ska integreras med kommunernas socialtjänst och elevhälsa Minst en familjecentral i alla nämndområdets kommuner Geriatrisk kompetens på vårdcentralerna Hembesök i särskilt och enskilt boende ska säkras Säkerställa att Läkemedelsgenomgångar, kompletterat med biverkningar som påverkar munhälsa, genomförs av alla 75 år och äldre Uppdrag till HSNK 2016 Allmänt: Förbereda informationskampanj 1177 Särskilt följa upp Hembesök och Läkemedelsgenomgångar i VG primärvård Aktivt arbeta med införandet av integrerade mottagningar för missbruks/ beroendevården i nämndområdets kommuner

Genom dialog uppmuntra vårdcentralerna att utveckla anpassade enheter/ mottagningar för äldre Titta på möjligheten att inrätta VIP-rehab enheter för sköra äldre med stora vårdbehov

Tandvård RF mål Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna är delaktiga i vården och vet vart de ska vända sig för vård Nämndmål För att prioritera livskvalité för våra äldre så skall samarbetet avseende äldres mun- och tandhälsa prioriteras. Munhälsobedömningar skall genomföras. Beställning Riktade insatser inom barntandvården i de områden där särskilt behov finns Hälsosamtal med föräldrar och barn Tandvården ska integreras i Familjecentralerna Erbjuda kommunerna stöd för att förbättra munhälsan hos äldre Uppdrag till HSNK 2015 2016 Säkerställa att den uppsökande tandvården till personer i särskilda boenden ges med integritet och kontinuitet Följa upp, analysera och redovisa vilka åtgärder tandvården genomför för att minska väntetiderna inom specialisttandvården Utveckla och pröva metoder för att nå äldre utan tandvårdsstöd

Habilitering/Rehabilitering RF mål - Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna är delaktiga i vården och vet vart de ska vända sig för vård Nämndmål Personer med funktionsnedsättning ska ha full tillgång till samtliga specialiteter utöver habiliteringsverksamhet inom länssjukvården Familjer med funktionsnedsättning har många vårdkontakter och ska vara högprioriterat för en fast vårdkontakt och en kontaktperson som kan visa vägen genom vården Tillgänglighet till fördjupad NP-utredning för barn inskrivna inom habiliteringen ska öka. Uppdrag till HSNK 2015 2016 Övergången mellan barn- och vuxenhabiliteringen samt tillgängligheten till alla specialiteter på sjukhusen för patienter inskrivna inom habiliteringen ska säkras Hälsan hos familjer med funktionsnedsättning behöver utredas ytterligare

Vårdgaranti RF mål - Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna Nämndmål Vård enligt de fastställda vårdgarantitiderna Uppdrag till HSNK 2015 2016 Vårdgarantigränserna för cancersjuka för barn och vuxna följs upp särskilt Vårdgarantigränserna för neuropsykiatriska utredningar och behandling för barn och vuxna, följs upp särskilt Vårdgarantigränserna för specialisttandvården följs upp särskilt Denna Mål och Inriktning för år 2016 fastställdes av Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden vid nämndens sammanträde den 27 april 2015.

Ärende 8 1 (1) Anmälningsärenden Datum 2015-05-18 Diarienummer HSNV 2015-00028 Koncernavdelning Ärendesamordning och kansli Handläggare: Sophie Nygren Telefon: 010-4411415, 0705-42 05 73 E-post: sophie.nygren@vgregion.se Till västra hälso- och sjukvårdsnämnden 1. Protokoll från folkhälsorådet Mölndals stad 27 mars 2. Protokoll från HSS, godkännande av ansökan vårdval rehab i Partille 3. Tillämpningsregler avseende vårdansvar för högspecialiserad vård 4. Styrelseprotokoll 150423 Samordningsförbundet Mölndal, Partille, Härryda, Lerum och Alingsås 5. Protokoll från regionfullmäktige, 2015-04-14. Bokslutsdispositioner 2014 6. Protokoll från regionfullmäktige, 2015-04-14. Årsredovisning 2014 för Västra Götalandsregionen 7. Protokoll från regionfullmäktige, 2015-04-14. Detaljbudget 2015 för Västra Götalandsregionen 8. Protokoll från regionfullmäktige, 2015-04-14. Inriktning för den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborgsområdet 9. Protokoll från regionfullmäktige, 2015-04-14. Den framtida rollen i akutsjukvården för Kungälvs sjukhus och Alingsås lasarett 10. Protokoll från regionfullmäktige, 2015-04-14. Styrdokument, visioner och policyer för Västra Götalandsregionen 2015 11. Protokoll från regionfullmäktige, 2015-04-14. Justering av reglementen till följd av förändrad central förvaltningsorganisation 12. Protokoll från regionfullmäktige, 2015-04-14. Förslag till reviderad struktur för styrning av IS IT Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se/hsnk E-post: hsnk@vgregion.se

Ärende A Verksamhetsberättelse 2014 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Kan vi rädda munhälsan med hjälp av korrekta kontaktuppgifter? Ja, det tar oss en bra bit mot målet. Alla i kommunerna som ser över registrerade uppgifter minst en gång per år har en betydelsefull roll för att så många som möjligt av ja-tackarna ska kunna bli uppsökta och få MHB. Det gör att dessa sedan kan få personligt anpassad hjälp med sin munvård. På sidan bredvid beskriver vi hur alla delar i kedjan hänger ihop, och hur uppföljning och analyser av resultaten leder till reella förbättringar. Under 2014 ledde dessa till att avtalet inte förlängdes med Oral Care och att Folktandvården fick ta över hela uppdraget. Det kan du läsa om på sidan 14. Sprida kunskap och inspirera till diskussioner Den årliga verksamhetsberättelsen är en detaljerad återrapportering till alla berörda parter hur den uppsökande verksamheten fungerade förra året. Vi vill också passa på att öka kunskapen om reglerna och sprida de goda erfarenheterna som gjorts i Västra Götaland. Läs gärna sidorna 6, 7 och 8 om några av förebilderna runt om i kommunerna. Här kan vi särskilt nämna Mariestad och projektet TAIK tandhygienist anställd i kommunen som redan efter ett år gett ökat fokus på munhälsan för 65+ och ett av delmålen har nåtts: Att munnen ska ses som en del av kroppen. Förbättra, förbättra och förbättra Naturligtvis vill vi även peka på vad som behöver förbättras, som antalet intyg, antalet verkliga ja-tackare och antalet MHB. Det kan du läsa om på sista sidan. För att identifiera bristande rutiner och hitta arbetssätt som fungerar i praktiken bör det ligga i kommunernas intresse att själva jämföra och utvärdera sina resultat som presenteras på sidorna 10 13. Innehåll Munhälsobedömning i bostaden Särskilt Tandvårdsstöd 4 Ett individuellt stöd till personer i vissa utsatta grupper Samverkan enligt HoS-avtalet 5 Trägen vinner i Trollhättan 6 TAIK sprider viktig kunskap om munvård och lyfter munhälsan för alla som är 65+ 7 Egna tänder livet ut ökar kraven på vårdpersonalen Munhälsan är en av fem delar i Senior alerts vårdpreventiva arbetssätt 8 Antal deltagare och utbildningstimmar för vårdpersonal i kommunerna 9 Lathund för vårdpersonal och anhöriga om munhälsobedömning och N-tandvård Tabell: Antal intyg fördelade på ålder, kön och personkretsar 31 december 2014 10 En jämförelse mellan antal intyg och olika insatser 2014 11 Se hur resultaten varierar i nämnderna och kommunerna 12 Uppföljningen avslöjade kryphålen i den målrelaterade ersättningen Nya rapportrutiner gör hanteringen av avvikelser mer effektiv 14 INFÖR DE NÄRMASTE ÅREN: Hur kan vi öka andelen ja-tackare? Hur många fler borde ha intyg om N-tandvård? 15 Lena Kronvall Utvecklingsledare Tandvårdsenheten Stefan Svallhage Planeringsledare Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Alla delar hänger ihop Foto: Solhaga äldreboende, Kode. Att kunna fortsätta ta del av livet Allmänt välbefinnande. God social samvaro. Livskvalitet. Oavsett vad vi kallar det så betyder en frisk mun mycket för individen på flera sätt. Att inte kunna tugga, ha ont eller svårt att svälja leder ofta till undernäring och allmän försvagning. Därför är det så viktigt att alla delar av den uppsökande verksamheten fungerar optimalt. Förkortningar: VGR Västra Götalandsregionen HSN Hälso- och sjukvårdsnämnderna HSNK Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli TVE Tandvårdsenheten MHB Munhälsobedömning MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska Först och främst ska de personer som kan ha rätt till N-tandvård uppmärksammas och beviljas intyg om de uppfyller villkoren. Sedan ska de få frågan om de vill få en munhälsobedömning av en uppsökande tandhygienist. Inga konstigheter alls ändå är det några djupa fallgropar på vägen. För att tandhygienisten ska hitta till deras dörr och dessutom kunna utföra en MHB i närvaro av någon i den berörda vårdpersonalen måste uppgifter om boende och kontaktpersonen där eller på området vara aktuella i registret. Det är ett kommunalt ansvar. Vårdgivaren som ansvarar för den uppsökande verksamheten ska uppfylla målen genom att besöka alla som registrerats att de önskar en MHB. Personal från båda sidor ska anmäla om samverkan inte fungerar som det är tänkt (se sidan 14). Ju fler som får MHB och individuella råd om sin munvård, desto fler kan också få ett bättre allmäntillstånd och förebyggande tandvård i tid. Viktiga tillbakablickar för kommande år När året är slut ska HSNK och TVE följa upp resultatet och utvärdera verksamheten. Och vid behov sätta in åtgärder för att på bästa sätt styra så att fler får sin rätt tillgodosedd. Det kan handla om IT-lösningar, målrelaterade ersättningar och webbutbildningar för intygsutfärdare och munvårdsombud bland mycket annat. En av frågorna inför de kommande åren kan vara hur vi ska få många fler som inser egennyttan av en MHB och därför tackar ja. En annan fråga kan vara hur kommunerna och VGR gemensamt ska kunna minska mörkertalet bland de som borde ha intyg om N-tandvård (se sidan 15). Framöver hoppas vi också få en tydligare sammankoppling mellan MHB och N-tandvård. 2 Uppsökande Verksamhet 2014 Uppsökande Verksamhet 2014 3

Munhälsobedömning i bostaden I den uppsökande verksamheten ska alla som har intyg om N-tandvård varje år erbjudas en gratis munhälsobedömning hemma i sin bostad. Det är en enklare kontroll oftast utförd av en tandhygienist där tyngdpunkten ligger i att ge individuella råd till patienten och till den berörda vårdpersonalen om patientens dagliga munhygien. Vid denna kontroll ska alltid någon ansvarig i vårdpersonalen finnas med för att lära sig hur den enskilda patientens tänder och munhåla ska skötas på bästa sätt. En annan viktig del i den uppsökande verksamheten är den generella utbildningen som ges till vårdpersonal i grupp om allmän munhälsovård. Särskilt Tandvårdsstöd Särskilt Tandvårdsstöd är en individuell rättighet som finansieras via landsting och regioner. Det har fyra delar: Uppsökande verksamhet med munhälsobedömning N-tandvård nödvändig tandvård F-tandvård vid funktionsnedsättning S-tandvård led i sjukdomsbehandling Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har hand om uppsökande verksamhet på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnderna. Tandvårdsenheten förhandsbedömer N-tandvård, F-tandvård och S-tandvård samt har hand om ersättning till vårdgivarna. Foto: Marco Gustafsson Intyg om N-Tandvård ges till personer som: Bor i särskilt boende (äldreboende, servicehus och gruppbostäder) med tillsyn större delen av dygnet och där förbättringsutsikten bedöms vara liten. Det är behovet av omvårdnad som avgör rätten till intyg. Bor i eget boende med mycket hög grad av service och omsorg under dygnet och som vårdas av hemtjänst eller hemsjukvård. Här avses personer med små förbättrings ut sikter. Det är behovet av omvårdnad som avgör rätten till intyg. Har beslut om insatser enligt LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Får stöd och hjälp av anhörig med anledning av begåvningshandikapp, psykiskt eller fysiskt funktionshinder eller svår kronisk sjukdom. Här avses även personer med begränsad verklighetsuppfattning. Det är behovet av omvårdnad som avgör rätten till intyg. Kort summering av 2014 Fortsatt stora brister i flera kommuners uppdatering av registret. Det gäller både boendeuppgifter och uppgifter om kontaktpersoner på de olika boendena och områdena. Det leder till att färre personer får den MHB de erbjudits och tackat ja till. Aktuella uppgifter kan alltså bidra till ökad tandhälsa. Nedåtgående trend för andelen som fick MHB. 3D Dentomed gick i konkurs under våren varpå Folktandvården med kort varsel fick ta över. Det påverkade resultaten negativt i viss mån i några delområden i följande kommuner: Mariestad, Kungälv, Borås, Härryda och Göteborg Centrum. Dessa områden kommer att prioriteras under första delen av 2015. Den målrelaterade ersättningen angående MHB av personer med LSS-beslut och de som vårdas i enskilt boende har inte fått avsedd verkan. Uppföljningarna visar att patientavvikelsen vill ej användes betydligt mer frekvent i dessa grupper av en av vårdgivarna. Detta fick stora konsekvenser (s 14). Trollhättan arbetar målmedvetet och har gjort genomtänkta indelningar av större områden och boenden med flera avdelningar. Det har underlättat väsentligt för den uppsökande tandhygienisten och därmed lett till fler MHB (s 6). TAIK i Mariestad har under sitt första år lett till många förbättringar för munhälsan avseende personer som fyllt 65 år. Projektet ska lyfta munhälsan till en högre och medveten nivå hos äldre, närstående och omsorgspersonal. Och höja kunskaperna i allmän munvård och därmed öka insikten om munhälsans betydelse för allmäntillståndet (s 7). Gullspång och Mellerud i toppen när det gäller andelen jatackare och andelen av dessa som fick MHB. Ett individuellt stöd till personer i vissa utsatta grupper Gratis munhälsobedömning och tandvård till samma kostnad som för övrig sjukvård är en rättighet för personer i vissa utsatta grupper. Det kallas uppsökande verksamhet med munhälsobedömning samt N-tandvård och ingår i Särskilt Tandvårdsstöd. Oftast gäller det personer som inte har självklara möjligheter att bevaka sina rättigheter, utan måste lita till att personal inom vården känner till och följer de regler och rutiner som finns. Västra Götalandsregionen och kommunen eller stadsdelen ska samverka för att alla invånare ska få den vård och hjälp de är berättigade till enligt det Särskilda Tandvårdsstödet. Och för att de offentliga medlen ska användas på rätt sätt. Att den uppsökande verksamheten fungerar optimalt gör att alla berättigade personer identifieras och även får den tandvård de behöver och har rätt till. Tandvårdsenheten och Hälso- och sjukvårdnämndernas kansli agerar på flera plan för att förbättra den uppsökande verksamheten i hela Västra Götaland. Samverkan regleras i HoS-avtalet Hälso- och sjukvårdsavtalet mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland betonas i 10 att parterna ska samverka beträffande de personer som är berättigade till det särskilda tandvårdsstödet Att samverkan och samarbete är väsentligt framgår även av Tandvårdsförordningen. Personer som har ett omfattande behov av vård och omsorg måste i regel lita till att kommunal omsorgspersonal känner till och följer de regler och rutiner som finns. För att tillvarata dessa personers behov av god munvård och vid behov även N-tandvård, ska landstinget och kommunerna i Västra Götaland alltså samverka på bästa sätt. Det höga antalet samverkansavvikelser visar att långt ifrån allt fungerar optimalt (läs mer om avvikelser på sidan 14). Den uppsökande verksamheten planeras, administreras och följs upp av HSN/HSNK och TVE. Kommunerna har det stora ansvaret för att uppsöken ska kunna fungera väl i praktiken. De har genom sin vårdpersonal och biståndshandläggare en nära kontakt med personer som kan vara berättigade till MHB och N-tandvård. Därför har kommunerna ansvaret för att utfärda intyg om N-tandvård och kontinuerligt se till att alla uppgifter i registreringen stämmer. Det är kommunerna som får hjulen att snurra Enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet 10 ska de se till att: samverkan med VGR fungerar optimalt berättigade personer identifieras, får intyg om N-tandvård och erbjuds årlig MHB berörd vårdpersonal är med vid varje MHB och fortsätter att ge daglig munvård vårdpersonalen deltar i kostnadsfria utbildningar i allmän munhälsovård att intygsutfärdare har aktuell kompetens kvalitetssäkra ansvarskedjan för intygsutfärdare enligt fastställd delegationsordning medverka i uppföljning och utvärdering av avtalet Samarbete och uppföljning HSNK och TVE koordinerar kommunernas och vårdgivarnas samverkan, samt har det övergripande ansvaret för att: Berättigade personer identifieras och får intyg om N-tandvård och erbjuds MHB. Registreringen fungerar och att uppgifterna är aktuella i VGRs dataregister. Främja att kommunernas vårdpersonal utbildas i allmän munhälsovård läs mer om utbildning på sidorna 8 & 9. Hela verksamheten följs upp och utvärderas. Foto: Ralf Sundhäll 4 Uppsökande Verksamhet 2014 Uppsökande Verksamhet 2014 5

TAIK sprider viktig kunskap om munvård och lyfter munhälsan för alla som är 65+ Det treåriga projektet TAIK* i Mariestad startade bra. Munvård har på olika sätt satts i fokus och lyfts till en mer medveten nivå bland kommunens omsorgspersonal. Ett nära samarbete med biståndshandläggarna har också gjort att munvården uppmärksammas tidigt i äldrevården. Foto: Solhaga äldreboende, Kode. Trägen vinner i Trollhättan Jag är en rätt enveten typ och det är en förutsättning för att få det att fungera i stora kommuner, säger Kerstin Larsson som arbetar heltid med uppsökande verksamhet i Trollhättan. Det är inga märkvärdiga saker jag gör, ingenting man inte kan hjälpas åt med i alla kommuner. Om man bara förklarar för enheterna att arbetet kommer att bli mycket mer effektivt, är det inga problem att få respons, menar Kerstin. Vid uppsöken går tandhygienisterna efter en digital lista över de som tackat ja till MHB. Listorna grundar sig på Tandvårdsenhetens register som sorterar efter personnummer. Därför står personerna i åldersordning och inte avdelningsvis, vilket gör det svårarbetat i stora enheter. Eftersom vi av sekretesskäl inte kan få ut boendelistor och omflyttningen på vissa boenden är rätt hög, måste vi kontakta enhetschef eller sjuksköterska för att via telefon gå igenom boendet. Det är väldigt tidskrävande och blir lätt fel. Med det nya sättet är listorna alltid aktuella, konstaterar Kerstin. Konkret samarbete mellan kommunen och Tandvårdsenheten Trollhättan har stora boenden med många underenheter. Där bor merparten av de 1 186 intygsinnehavarna, varav 65 procent tackat ja till MHB. För att lösa uppdraget har Kerstin bett de ansvariga på boendena att be Tandvårdsenheten dela in respektive boenden i underavdelningar. Syftet är att få fler och mer lätthanterliga listor med personer som bor nära varandra och ofta har samma vår d- personal. Nytillkomna personer hamnar också rätt från början. Det har förenklat enormt för Kerstin som nu kan kontakta varje mindre avdelning och göra upp om tid för ett besök. Personalen uppskattar att vara förberedda och kunna ha någon tillgänglig som är insatt i de enskilda personernas situation och kan ta emot viktig information om deras munhälsa samt instruktionerna på munvårdskortet. Det gör arbetet mer effektivt och risken för irritationer minskar. Det är lite pyssel i början men väl värt att engagera sig för, sammanfattar Kerstin. Bättre förberedelser gör att man hinner lite mer vid varje besök. Samma målmedvetna arbete och mer detaljerade boendeuppgifter i registret har också förbättrat resultatet år för år i Uddevalla, som vi skrev om i Verksamhetsberättelsen 2013. Enkla och effektiva framgångsfaktorer Organisering av områden Enhetschef, MAS eller annan ansvarig i kommunen kan påverka indelningen i registret med hjälp av Tandvårdsenheten. Större enheter anpassas då efter de faktiska avdelningarna på särskilda boenden. Det går även att dela in områden för hemtjänst/hemsjukvård i mindre delar. Eftersom varje del bara har en kontaktperson i form av enhetschef eller ansvarig sjuksköterska underlättar i regel en mer detaljerad indelning avsevärt både för den uppsökande tandhygienisten och för kontaktpersonen. Registrerade uppgifter Detaljerade boendeuppgifter som specificerar vilken avdelning personen bor på, underlättar enormt för uppsökande tandhygienist. Personer som inte längre vill ha MHB ska snarast omregistreras från ja-tack till nej-tack. Nej-tackarna ska årligen tillfrågas på nytt om de vill ha MHB. Detta bör göras i början av året så att uppsöken hinner planeras. Projektet har startat brett med många åtgärder för att på både kort och lång sikt öka medvetenheten om en god munhälsa, säger Carina Gustavsson som är medicinskt ansvarig sjuksköterska. Projektets tandhygienist Anita Petersson ska vara sakkunnig för kommunens tjänstemän, MAS och biståndshandläggare i tandvårdsfrågor. Hon samarbetar med biståndshandläggarna för att munvården ska beaktas vid biståndsbedömningar och preciseras i de genomförandeplaner som rör personlig hygien. När biståndshandläggarna träffar personer som börjat bli sköra, tar de numer på ett tidigt stadium upp frågor om munvård och betydelsen av att behålla kontakten med tandvården, understryker Carina. Munvårdskort och kvalitetssäkrade rutiner Anita arbetar också med att kvalitetssäkra rutinerna kring de personer som fått MHB. Syftet är att se till att de råd och instruktioner som då gavs om tänder, proteser, avancerade konstruktioner och hjälpmedel följs och att de finns på ett tillgängligt munvårdskort. Rätt signaler har fått stor betydelse Det har hänt mycket under året. Nästan all omsorgspersonal, 397 personer, har utbildats i både munvård och ROAG (en munbedömning inom Senior alert, se sidan 8). Ett av målen för TAIK är att munnen ska ses som en del av kroppen. Redan efter första året har vikten av en god munhälsa uppmärksammats på ett tydligt sätt enligt Carina. Längst har man nått inom de särskilda boendena, och hemvården ska följa efter under 2015. Innan projektet startade ansåg personalen att munvården var en självklar del i arbetet. Under året har vi sett att så inte riktigt var fallet, berättar Carina. Men utbildningarna har gett viktiga kunskaper och insikter om munvårdens betydelse. En äldre person som har problem med munhälsan och tänderna kan lätt bli undernärd. Då ökar risken för fall, vilket kan leda till att personer blir sängliggande med risk för trycksår, som i sin tur läker sämre om personen inte kan äta näringsrikt. Kunskap är viktigt och har gjort att munvården på kort tid blivit en mer framträdande del av omvårdnaden, menar Carina. Viktigt att få hjälp med munvården och behålla kontakten med tandvården Ewa Nyström är projektledare för TAIK och hälsoodontologisk koordinator vid Folktandvårdens Centrum för äldretandvård. Hon hänvisar till att studier visar att majoriteten av äldre i ordinärt boende med stort eller måttligt omvårdnadsbehov inte får hjälp med munvård trots att de har svårt att sköta sin munhygien. I Mariestad har projektet ökat förutsättningarna för att * Tandhygienist Anställd i Kommunen startade hösten 2013 och drivs gemensamt av Centrum för äldretandvård inom Folktandvården, Mariestads kommun samt Hälso- och sjukvårdsutskottet i VGR. sköra människor ska få hjälp med sin munvård, anser Ewa. Att personalen nu har fått utbildning om äldres tänder och mun samt lärt sig att bedöma deras munhälsa med ROAG:s kvalitetsdokumentation har stärkt hela omsorgsarbetet. Framför allt bidrar det till att öka livskvalitén för våra äldre, poängterar hon. Det är också oerhört viktigt att de som börjar bli sköra uppmuntras att behålla en regelbunden kontakt med tandvården. Ewa Nyström, Carina Gustavsson och Anita Petersson. Rejäl rivstart för munhälsan All omsorgspersonal, 397 personer har utbildats i munvård & ROAG. Föreläsningar om munvård för pensionärsföreningar som en del i kommunens folkhälsoarbete. Runt 100 gode män har informerats om de olika bidrag och stöd som finns inom tandvården. TAIK har deltagit i seniormässor och informerat om munvård och att Munnen är en del av kroppen. Vikarier och nyanställda får 30-minuters introduktion i munvård från och med 2014. Syften med projektet TAIK 1. Att sprida kunskap om äldres munhälsa till alla som på något sätt arbetar inom äldreomsorgen och till personer över 65 år och deras närstående. 2. Att sköra äldre ska behålla kontakten med tandvården. Personer 65+ är friska och oberoende eller sköra och börjar få svårigheter att klara sin vardag eller beroende av andra för att klara den dagliga tillvaron ofta med kommunala insatser. 6 Uppsökande Verksamhet 2014 Uppsökande Verksamhet 2014 7

Egna tänder livet ut ökar kraven på vårdpersonalen Antalet deltagare och utbildningstimmar för vårdpersonal i kommunerna 2014 Idag är total tandlöshet ovanligt och de flesta har kvar sina tänder livet ut tack vare en god tandhälsa genom åren. Ofta behöver dock tänderna mer eller mindre restaureras alternativt ersättas med komplicerade konstruktioner. Det ökar naturligtvis kraven på vårdpersonalens förmåga att utföra den dagliga munhygienen optimalt åt dessa äldre. den uppsökande verksamheten är kostnadsfria. Antalet munvårdsutbildade bör höjas avsevärt. Bra utbildningar erbjuds av Folktandvården Basutbildning till vårdpersonal: Grunder om orsaker till karies och tandlossning. Visning av hjälpmedel för munhygien och produkter som hjälper mot muntorrhet eller förebygger karies. Antal Antal HSN timmar deltagare Lysekil 1 15 78 Munkedal 1 8 73 Orust 1 38 79 Sotenäs 1 0 0 Strömstad 1 11 82 Tanum 1 16 122 Antal Antal HSN timmar deltagare Härryda 7 0 0 Mölndal 7 1 20 Partille 7 0 0 HSN 7 1 20 Bollebygd 8 0 0 Borås 8 3 28 Utbildning för bättre munvård och livskvalitet Det är viktigt att personalen inser att just munhälsan kan stärka eller stjälpa hälsotillstånd och livskvalitet hos sköra personer. Därför måste kommunerna leva upp till HoSavtalets krav på samverkan beträffande de personer som är berättigade till det särskilda tandvårdsstödet och på allvar se till att vårdpersonen utbildas i munhälsovård. Hittills har antalet utbildningstimmar varierat stort och långt ifrån alla kommuner har låtit vårdpersonalen höja sin kompetens. Detta trots att de utbildningar i allmän munhälsovård som ges av vårdgivarna i Munvård på annan person: Praktisk information med visning av hjälpmedel och teknik. Även vissa sjukdomar som kan påverka munhälsan tas upp. Muntorrhet: Orsaker och hur det kan lindras. Betydelsen av fluor poängteras då kariesrisken ökar dramatiskt vid muntorrhet. Kommande utbildningar efter önskemål: Munvård på en dement person. För unga vuxna med psykiska funktionshinder. HSN 1 88 434 Bengtsfors 2 4 28 Dals-Ed 2 5 39 Färgelanda 2 4 34 Mellerud 2 10 143 Åmål 2 38 191 HSN 2 61 435 Lilla Edet 3 8 24 Trollhättan 3 40 244 Mark 8 6 68 Svenljunga 8 1 25 Tranemo 8 0 0 Ulricehamn 8 2 35 HSN 8 12 156 Essunga 9 2 20 Falköping 9 0 0 Grästorp 9 5 43 Götene 9 1 32 Uddevalla 3 8 45 Lidköping 9 15 251 Munhälsan är en av fem delar i Senior alerts vårdpreventiva arbetssätt Vänersborg 3 39 272 HSN 3 95 585 Ale 4 0 0 Kungälv 4 1 24 Stenungsund 4 12 90 Tjörn 4 1 5 Skara 9 5 33 Vara 9 2 35 HSN 9 30 414 Gullspång 10 10 106 Hjo 10 0 0 Karlborg 10 0 0 Det är vanligt med ohälsa i munnen hos de äldre som har intyg om N-tandvård. Bristande munhygien kan bland annat leda till lunginflammation, smärta, blodförgiftning, undernäring och försämrad livskvalitet. Därför är det viktigt att vård- och omsorgspersonal har kunskap om munhälsa och arbetar systematiskt med bedömningar och åtgärder. Det ökar dessutom medveten heten hos personalen och synliggör behovet av munvård i det dagliga arbetet. Det förebyggande arbetet inom Senior alert går ut på att göra riskbedömningar gällande fall, trycksår, undernäring, munhälsa och inkontinens. Här har Mellerud utmärkt sig och har mycket duktiga och engagerade munvårdsombud och bra in - arbetade rutiner. Öckerö 4 2 5 HSN 4 16 124 Askim 5 0 0 Högsbo 5 3 27 Västra Frölunda 5 1 7 Centrum 5 3 54 Linnéstaden 5 2 15 Majorna 5 0 0 S Skärgården 5 0 0 Tynnered 5 1 7 Älvsborg 5 0 0 Mariestad 10 0 0 Skövde 10 5 46 Tibro 10 1 20 Tidaholm 10 6 53 Töreboda 10 0 0 HSN 10 22 225 Lundby 11 0 0 Backa 11 0 0 Kärra Rödbo 11 0 0 Tuve Säve 11 3 26 Biskopsgården 11 0 0 Knappt en av tio får den hjälp de behöver En studie på 22 000 äldre personer har visat att 77 procent behöver hjälp med tänder och munhygien men endast sju procent blir hjälpta. Detta visas också i de munbedömningar som är gjorda i Senior alert, så kallade ROAG-bedömningar som är en enkel kontroll av munhälsan utförd av kommunens vårdpersonal. Det är ett bra komplement till MHB som görs av legitimerade tandhygienister. HSN 5 10 110 Alingsås 6 57 370 Herrljunga 6 0 0 Lerum 6 8 37 Vårgårda 6 12 51 HSN 6 77 458 Torslanda 11 0 0 H11 3 26 Gunnared 12 0 0 Lärjedalen 12 8 42 Härlanda 12 8 42 Örgryte 12 10 70 Bergsjön 12 0 0 ROAG-bedömningarna visar att: 38 procent har ohälsa i munnen som kan åtgärdas med bättre munhygien 13 procent behöver vård av läkare eller tandläkare Kortedala 12 0 0 H12 26 154 TOTALT 441 3 141 22 procent har risk för ohälsa i munnen, men det har inte gått att genomföra en ROAG-bedömning Källa: senioralert.se Foto: Solhaga äldreboende, Kode 8 Uppsökande Verksamhet 2013 Uppsökande Verksamhet 2014 9

Lathund för vårdpersonal och anhöriga om munhälsobedömning och N-tandvård Fråga: Stämmer någon av de fyra förutsättningarna för intyg in på personens situation? (Se faktarutan på sidan 4. Stort behov av vård, omsorg eller service större delen av dygnet alternativt LSS-beslut.) Svar JA: Personen kan då få intyg om N-tandvård. Intyget är en förutsättning för båda punkterna nedan och utfärdas av biståndshandläggare, sjuksköterska, enhetschef eller annan som utsetts av MAS. 1. Personen ska erbjudas en årlig och gratis munhälsobedömning i sin bostad. En tandhygienist gör då en enklare kontroll av tänder och munhåla och ger individuella råd till vårdpersonalen eller anhöriga om patientens munvård. Det går inte att välja tandhygienist. 2. Rätt till nödvändig tandvård N-tandvård till fasta patientavgifter 100, 200 eller 300 kronor och med samma högkostnadsskydd och frikort som i hälso- och sjukvården. När personen har betalat sammanlagt 1100 kronor är både tandvården och sjukvården fri så länge frikortet gäller. Valfri tandvårdsklinik. Tandvårdsgivaren är skyldig att tillhandahålla både högkostnadskort och frikort även i de fall N-tandvården är mobil och utförs i patientens hem. Patientfoldrar om MHB och N-tandvård kan beställas från TVE. De specifika råden som tandhygienisten ger under MHB ökar möjligheterna till god munhälsa och ett gott liv. Antal intyg fördelade på ålder, kön och personkretsar 31 december 2014 Antal intyg Ålder N1 N2 N3 N4 N1-4 20 30 år K 84 5 565 219 873 M 146 6 864 281 1 297 K+M 230 11 1 429 500 2 170 31 40 år K 74 6 545 332 957 M 143 9 719 418 1 289 K+ M 217 15 1 264 750 2 246 41 50 år K 121 25 551 559 1 256 M 176 29 628 609 1 442 K+M 297 54 1 179 1 168 2 698 51 60 år K 158 56 489 655 1 358 M 247 45 587 747 1 626 K+M 405 101 1 076 1 402 2 984 61 70 år K 303 127 495 748 1 673 M 430 143 438 770 1 781 K+M 733 270 933 1 518 3 454 71 80 år K 1 057 303 147 658 2 165 M 918 228 146 616 1 908 K+M 1 975 531 293 1 274 4 073 81 90 år K 3 506 606 19 847 4 978 M 1 505 297 17 474 2 293 K+M 5 011 903 36 1 321 7 271 91 100 år K 2 437 270 3 301 3 011 M 671 91 101 863 K+M 3 108 361 3 402 3 874 101 110 år K 77 11 8 96 M 17 2 19 K+M 94 13 8 115 Antal intyg K 7 817 1 409 2 814 4 327 16 367 M 4 253 850 3 399 4 016 12 518 K+M 12 070 2 259 6 213 8 343 28 885 Medellivslängden i Sverige 2013 var 80 år för män och 84 år för kvinnor. Det är runt dessa åldrar könsfördelningen blir jämn, därefter ökar andelen kvinnor i alla personkretsar. Foto: Thomas Harrysson. En jämförelse mellan antal intyg och olika insatser 2014 Här jämför vi antalet intyg om N-tandvård med hur många personer som fick en gratis munhälsobedömning samt hur många som fick N-tandvård. 1. Totalt antal intygsinnehavare under året alltså inklusive de som avlidit 33 489 a) Antal personer som tackade ja till MHB 19 990 b) Antal personer som tackade nej till MHB 13 499 2. Antal munhälsobedömda personer 12 084 3. Antal personer som fått N-tandvård 21 943 a) Antal personer som fått N-tandvård utan föregående MHB 14 045 b) Antal personer som fått N-tandvård och MHB 7 898 Tandvårdsenheten kommenterar årets siffror: 1. Antalet intygsinnehavare är tämligen konstant år från år. Det finns dock ett mörkertal för de som borde fått intyg om N-tandvård. 2013 2014 Skillnad Intygsinnehavare under hela året 33 337 33 489 (+152) Intygsinnehavare i december 28 365 28 885 (+520) Dödsfall & indragna intyg 4 972 4 604 (-368) Antal MHB 12 393 12 084 (-309) Den 31 december 2014 fanns 28 885 personer med intyg. Eftersom det är en ögonblicksbild är de som avlidit under året inte medräknade. Fördelningen mellan ålder, kön och olika boenden just den dagen presenteras i tabellen på sidan 10. 1. a) Ökad andel ja-tackare: Genomsnittet i hela Västra Götaland höjdes med en procentenhet till 60 procent. Dock är det stora skillnader bland kommunerna när det gäller hur många av intygsinnehavarna som har tackat ja till MHB. Det varierar från 39 till 87 procent, vilket alltså är en höjning jämfört med året före (35 och 84 procent). En låg andel ja-tackare ger misstankar att långtifrån alla intygsinnehavare blir tillfrågade i dessa kommuner. Och om MHB förklaras på ett sätt, så att varje intygsinnehavare verkligen förstår vad det innebär och vilka positiva effekter den har för dem (se sidan 15). 2. Nedåtgående trend för andelen som fick MHB: Totalt sett är resultaten något sämre för 2014 än året före som också visade en nedgång. Andelen som fick MHB varierade från 34 till 91 procent av ja-tackarna i olika kommuner och stadsdelar, jämfört med 35-88 under 2013 samt 31-83 procent under 2012. Sedan 2011 har lägsta nivån sjunkit med tio procentenheter. Av de 19 990 som tackade ja till MHB var det nästan 40 procent som inte blev uppsökta (7 906 personer, tre procentenheter mer än 2013). Det kan bero på samverkansavvikelser och patientavvikelser, läs mer om det på sidan 14. Varje intygsinnehavare måste vara registrerad på rätt adress och som ja-tackare för att överhuvudtaget kunna bli uppsökt. Vid hänsyn till patientavvikelserna blir resultatet mer rättvisande för vårdgivarna, med tanke på de personer som faktiskt blir uppsökta men som då inte vill, inte är hemma eller är för sjuka. I vissa fall har personen flyttat eller avlidit. Årets resultat har i viss mån försämrats av att 3D Dentomed gick i konkurs i maj. Fortfarande väsentligt högre andel MHB bland personer i särskilt boende än bland övriga grupper. Allt fler äldre med omfattande omsorgsbehov bor kvar hemma jämfört med för 15 år sedan när den uppsökande verksamheten började. Det måste tas ökad hänsyn till det både vid planeringen och vid utförandet så att fler personer i enskilt boende blir uppsökta. Patientkategori K M Kön Särskilt boende, N1 6 393 3 031 9 424 Hemsjukvård, N2 462 283 745 LSS, N3 398 449 847 Eget boende, N4 626 442 1 068 Antal MHB 7 879 4 205 12 084 De senaste årens målrelaterade ersättningar med bonus och straffavgifter för att öka antalet MHB bland de med LSS-beslut eller i enskilt boende har inte gett önskat resultat (mer om detta på sidan 14). Alltför dåliga resultat i 16 kommuner där inte ens hälften av jatackarna fick MHB. För att effektivisera uppsöken och få fler MHB krävs bättre rutiner för att uppdatera registren. Den uppsökande verksamheten kan även förenklas genom en mer detaljerad registerindelning för stora boenden och områden (läs om Trollhättan s 7). 16 kommuner/stadsdelar har under 50 procent uppsökta jatackare (2013: 7 st) 24 kommuner/stadsdelar har från 50 till 60 procent uppsökta ja-tackare (2013: 20 st) 9 kommuner har minst 80 procent uppsökta ja-tackare (2013: 8 st) 3. Andelen som fick N-tandvård var 66 procent av intygsinnehavarna sett under hela året, alltså inklusive de som avled samma resultat som året före (2012: 69 procent, 2010: 92 procent). Prevalensen: Om antalet som fick N-tandvård under hela året istället ställs mot en punktprevalens 31 december, då det fanns 28 885 intygsinnehavare blir prevalensen för N-tandvård däremot 76 procent (jämfört med 78 procent för 2013 och 81 procent både 2012 och 2011). Denna beräkning är densamma som gjorts tidigare år. 10 Uppsökande Verksamhet 2014 Uppsökande Verksamhet 2014 11

Se hur resultaten varierar i nämnderna och i kommunerna I genomsnitt blev 60 procent av ja-tackarna munhälsobedömda, tre procentenheter lägre än 2013 (2012: 64 procent). Resultaten i kommuner och stadsdelar varierar från 34 till 91 procent (2013: 35-88, 2012: 31 83 procent). På nämndnivå är variationerna mindre. De röda staplarna når 100 procent om vårdgivarna lyckats optimalt, det vill säga att alla ja-tackare fått en MHB. Att andelen munhälsobedömda personer beräknas utifrån antalet ja-tackare istället för antalet intygsinnehavare ger en rättvis bild av vårdgivarnas resultat, eftersom tandhygienisten bara får uppsöka de som blivit registrerade som ja-tackare. De blå staplarna däremot når troligen aldrig 100 procent eftersom de beräknas utifrån alla intygsinnehavare, där många har tackat nej till MHB. Dock bör även andelen ja-tackare öka markant i de flesta kommuner och stadsdelar. Andelen ja-tackare i procent av intygsinnehavarna I genomsnitt 61 procent. Andelen munhälsobedömda i procent av ja-tackarna I genomsnitt 64 procent. OBS. Diagrammens procentmarkering är gemensam för båda staplarna, men beräkningarna av andelarna är olika enligt ovan. I det optimala fallet når de lila staplarna 100 procent även om det faktiska antalet munhälsobedömda personer då är lika många som antalet ja-tackare i de blå staplarna. FYRBODALS KOMMUNER SÖDRA BOHUSLÄNS KOMMUNER Nämnd 1 Nämnd 3 Nämnd 2 Nämnd 4 Nämnd 7 Totala antalet intygsinnehavare Anges vid varje nämnd/kommun/stadsdel. Avser alla intygsinnehavare, även de som avlidit under året. Procent 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Lysekil 423 n Munkedal 260 n Orust 329 n Sotenäs 271 n Strömstad 266 n Tanum 277 n Bengtsfors 231 n Dals-Ed 118 n Färgelanda 155 n Mellerud 295 n Åmål 365 n Lilla Edet 303 n Trollhättan 1 186 n Uddevalla 1 527 n Vänersborg 944 n Procent 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ale 440 n Kungälv 809 n Stenungsund 377 n Tjörn 338 n Öckerö 261 n Härryda 547 n Mölndal 1 397 n Partille 608 n Procent 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 HSN 1 1 826 n HSN 2 1 164 n HSN 3 3 960 n HSN 4 2 225 n HSN 5 4 353 n HSN 6 2 225 n HSN 7 2 552n HSN 8 4 214 n HSN 9 3 102 n HSN 10 2 921 n HSN 11 2 186 n HSN 12 2 761 n Andel ja-tack i % kontra intyg GÖTEBORGS STADSDELAR * ÄLVSBORGS KOMMUNER SKARABORGS KOMMUNER Nämnd 10 Nämnd 9 Nämnd 8 Nämnd 6 Nämnd 12 Nämnd 11 Nämnd 5 Procent 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Askim 334 n Högsbo 558 n Frölunda 463 n Centrum 847 n Linnéstaden 754 n Majorna 563 n S Skärgården 82 n Tynnered 492 n Älvsborg 260 n Lundby 571 n Backa 514 n Kärra-Rödbo 215 n Tuve-Säve 295 n Biskopsgården 402 n Torslanda 189 n Gunnared 494 n Lärjedalen 413 n Härlanda 400 n Örgryte 590 n Bergsjön 345 n Kortedala 519 n * Denna uppdelning av Göteborgs stadsdelar bygger på förhållandena när avtalet för uppsökande verksamhet skrevs 2011. Eftersom avtalet inte förlängdes 31 december 2014 kommer presentationen nästa år att överensstämma med de verkliga namnen och indelningarna. Procent 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Alingsås 1 051 n Herrljunga 264 n Lerum 686 n Vårgårda 224 n Bollebygd 154 n Borås 2 315 n Mark 782 n Svenljunga 180 n Tranemo 276 n Ulricehamn 507 n Procent 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Essunga 125 n Falköping 937 n Grästorp 163 n Götene 247 n Lidköping 854 n Skara 399 n Vara 377 n Gullspång 145 n Hjo 223 n Karlsborg 139 n Mariestad 551 n Skövde 1 091 n Tibro 242 n Tidaholm 287 n Töreboda 243 n Andel ja-tack i % kontra intyg Andel mhb % kontra ja-tackare 12 Uppsökande Verksamhet 2014 Uppsökande Verksamhet 2014 13

Uppföljningen avslöjade kryphålen i den målrelaterade ersättningen INFÖR DE NÄRMASTE ÅREN Det är naturligtvis lättare att utföra flera MHB under samma dag vid de särskilda boendena än bland de personer som har beslut enligt LSS och de som vårdas i enskilt boende. För att få upp resultaten i dessa grupper införde VGR 2011 en målrelaterad ersättning med både bonus och straffavgift för vårdgivarna. Kravet är att vårdgivarna ska uppsöka minst 60 procent av jatackarna i båda grupperna. Våra specialiserade och effektivare uppföljningar kunde påvisa att vårdgivaren Oral Care i de flesta områdena nådde minimigränsen men hade utnyttjat Foto: Ralf Sundhäll möjligheten att rapportera patientavvikelsen Vill inte. Detta för en betydligt större mängd personer än vad Folktandvården och 3D Dentomed gjorde. Noggranna analyser leder till förbättringar Bedömningen är att drygt tusen personer förra året gick miste om möjligheten att få MHB i de områden som tillhörde Oral Care. Det ledde i sin tur till att HSN valde att inte förlänga avtalet inom uppsökande verksamhet utan lät det löpa ut 31 december 2014. Folktandvården som har en lokal förankring i respektive ort och en högre täckningsgrad fick uppdraget i hela VGR inför 2015 (3D Dentomed hade också hög täckningsgrad men gick i konkurs under våren 2014). De nya samlade rapporterna ökar möjligheten att styra Det är HSNK som sammanställer alla avvikelser och återkopplar till kommunerna. För att underlätta hanteringen och ge bättre översikt för kommunerna har HSNK ändrat rapportrutinerna från och med 2014. Var fjärde månad får MAS rapporter om alla felregistrerade personer. I januari rapporteras även de som vid minst två tillfällen året före avböjt MHB vid själva uppsöket. De samlade rapporterna gör det enklare att styra verksamheten. Hur kan vi öka andelen ja-tackare? En viktig fråga är hur vi ska kunna öka andelen verkliga ja-tackare. Att bara kryssa i Ja tack för alla är inte rätt väg att gå. Risken är att många avböjer i sista stund och tandhygienistens tid går till att rapportera patientavvikelse istället för att göra MHB på någon som verkligen vill ha det. I Västra Götaland var det i genomsnitt 60 procent av intygsinnehavarna som tackade ja till MHB under 2014. Det varierar från 39 till 87 procent bland kommunerna, och de bästa kommunerna visar vad som borde vara möjligt. En låg andel ja-tackare kan vara ett tecken på att långtifrån alla blir tillfrågade i dessa kommuner. Det kan också bero på att MHB inte förklaras på rätt sätt, så att varje intygsinnehavare verkligen förstår vad det innebär och vilka positiva effekter den har för dem. De två bästa kommunerna Mellerud har genom åren redovisat väldigt goda resultat både vad gäller andelen ja-tackare och andelen genomförda MHB utifrån antalet ja-tackare. På Fagerlids gruppboende tackar alla ja, enligt enhetschefen Ann-Charlotte Andreassen. Det beror antagligen på att de verkligen inser och förstår nyttan. Redan vid ankomstsamtalet förklarar vi vad en munhälsobedömning är. Alla brukar faktiskt tacka ja. Och det är sällan någon ångrar sig när det är dags. Mellerud och Gullspång var de enda kommunerna som hade över 80 procent både för andelen ja-tackare och för andelen som fått MHB. Mellerud hade 81 respektive 83 procent, Gullspång hade 80 respektive 91 procent. Rimlig andel ja-tackare I praktiken är det kommunerna som ser till att berättigade har intyg om N-tandvård och tillfrågas om de vill ha MHB. Enligt SKL:s bedömning i en uppföljning av landstingens tandvårdsstöd bör en rimlig andel ja-tackare ligga runt 70 procent av intygsinnehavarna. Under året var det bara tio av 82 kommuner och stadsdelar som nådde 70 procent. Men både Mellerud och Gullspång visar att ännu större andel är fullt möjlig. Tidsödande samverkansavvikelser har kompletterats av enkla patientavvikelser Om den uppsökande verksamheten inte kan fungera som det är tänkt på grund av bristande samverkan, ska personalen rapportera en samverkansavvikelse. Dessa går först till HSNK för utredning. Absolut flest samverkansavvikelser har gjorts av tandhygienisterna eftersom det tidigare var enda sättet att rapportera att personen var felregistrerad eller avböjde en MHB vid det aktuella tillfället eller att kontaktuppgifter var inaktuella. Det var en omständlig och tidsödande procedur som nu har kompletterats av en betydligt enklare patientavvikelse som dessutom görs direkt i samband med uppsöket. Det har förenklat mycket eftersom systemet nu automatiskt genererar rapporter som skickas direkt till MAS i kommunen. Bristande samverkan ska rapporteras och följas upp Alla inom den uppsökande verksamheten utförande vårdgivare och anställda inom kommunen ska rapportera till VGR om själva samarbetet inte fungerar som det är tänkt. Det är HSNK som utreder händelsen. Rapporten skrivs och skickas direkt via TVE:s webbplats (vgregion.se/tandvardsenheten välj Särskilt Tandvårdsstöd Hur många fler borde ha intyg om N-tandvård? Från 2011 till 2020 förväntas gruppen 65-79 år öka med 19 procent och gruppen 80+ med åtta procent i Västra Götaland. Ändå är antalet intygsinnehavare tämligen konstant år från år. De allra flesta har en god hälsa och klarar sig själva högt upp i åldrarna, men förr eller senare tilltar omsorgsbehoven och många kommer att uppfylla villkoren för intyg om N-tandvård. Av de som fyllt 80 år har nästan 40 procent kommunala insatser i form av hemtjänst eller särskilt boende. Olika studier samt undersökningar bland patienter och brukare visar att sjuka äldres behov inte uppmärksammats tillräckligt. De har svårt att hitta rätt i vården och svårt att hantera alla olika kontakter. Många faller mellan stolarna och ett stort ansvar får tas av anhöriga och närstående. Inte sällan hamnar äldre på sjukhus för åkommor som hade kunnat förebyggas. En god munhälsa kan förebygga undernäring och ett försvagat allmäntillstånd. Det i sin tur kan motverka fallolyckor och därmed minska risken för sängliggande och trycksår. Mörkertal bland de som inte vill ha kontakt med kommunen Många faller alltså mellan stolarna eller kommer kanske inte ens i kontakt med biståndshandläggare och saknar handlingskraftiga anhöriga. Det gör att man kan misstänka att det finns ett mer eller mindre utbrett mörkertal för hur många som verkligen borde fått intyg om N-tandvård. Källa: Regional handlingsplan 2012-2014 med särskilt fokus på de mest sjuka äldre Enligt SKL* behövs säkra rutiner för: identifiering av berörda personer och utfärdande av intyg om N-tandvård hantering av erbjudande och svar om munhälsobedömning uppföljning av de som avstått erbjudande eller inte svarat uppföljning av de som accepterat erbjudande säkerställa könsuppdaterad statistik * SKL:s uppföljning av särskilt tandvårdsstöd 2013, sidorna 2 och 26. 14 Uppsökande Verksamhet 2014 Uppsökande Verksamhet 2014 15