PLANFÖRSLAGETS HUVUDDRAG PLANFÖRSLAGETS HUVUDDRAG Två kommunikationsaxlar Fyra tätorter Viktiga satsningsområden Ökande befolkning Nya bostäder, omvandling fritidshusomr. Långsiktlig hållbar utveckling Opåverkade områden Näringslivsutveckling Områden med samlad bebyggelse Detaljplanekrav Fördjupning av översiktsplanen KONSEKVENSBEDÖMNING Miljökonsekvenser Kommunalekonomiska konsekvenser Sociala konsekvenser FORTSATT ARBETE Fördjupning avöversiktsplanen för Stjärnhov Åkers Bergslag Utvärdering Båvenplanen Energiplan Näringslivsplan Handlingsplan för folkhälsoarbetet Lokala miljömål Områdesbestämmelser Karta 11 Planförslag REKOMMENDATIONER FÖR PLANERING OCH BYGGANDE
plan för sla gets huvuddrag PLANFÖRSLAGETS HUVUDDRAG Två kommunikationsaxlar I översiktsplanen prioriteras två kommunikationsaxlar: En i östvästlig riktning, RV 57 samt järn vä gen, och en i nordsydlig riktning, LV 873/867. Regionaltåg med tågstopp i Gnesta är en förut sätt ning i planförslaget. Fyra tätorter I axlarnas skärningspunkt ligger kommunens största tätort Gnesta. Två av kommunens övri ga tätorter, Björnlunda och Stjärnhov, ligger längs den östvästliga axeln och kommunens minsta tätort Laxne längs den nordsydliga, i kommunens nordliga del. Från Laxne är det 10 minuters resväg till Läggesta station och där i från 30 minuters resväg med tåg till Stock holm. Gnesta och Laxne prioriteras när det gäller kom mu nens nyinvesteringar i sam hälls - ser vi ce då bebyggelsetryck och efterfrågan på bo stä der troligen också i fortsättningen är starkt knutet till kommunikationsmöjligheter mot Sö der täl je och Stockholm. Viktiga satsningsområden Kommunens viktigaste satsningsområden inom planperioden är: Kommunikationer Barnomsorg och skola Miljö Ökande befolkning I planen förutsätts en ökande befolkning 11 000 invånare år 2015. Nyinflyttade kommer tro li gen till största delen bestå av barnfamiljer från storstockholmsområdet. Nya bostäder, omvandling fritidshusområden Behovet av nya bostäder inom planperioden be räk nas till 500 lägenheter. Cirka hälften av dessa kommer troligen att byg gas inom Gnesta tätort. Övriga tätorter, i första hand Laxne, beräknas också få viss tillväxt i huvudsak småhus. Fritidshusområdena i an slut ning till tätorterna Gnesta och Laxne kom mer att övergå till villaområden. Nylokalisering av bostadshus utanför tätorterna tillkommer i huvudsak i anslutning till kom mu ni ka tion saxla rna. Bybildningar förordas. Långsiktig hållbar utveckling Översiktsplanen bygger på kommunens vision där samspel med naturen är en förutsättning. Vi utvecklar kommunen på ett uthålligt sätt så att vi brukar våra naturresurser i stället för att förbruka dem. Opåverkade områden För att ge kommande generationer tillgång till orörd natur och behålla viss framtida handlings fri het bör större opåverkade områden skyd das mot exploatering. Fyra större opåverkade områden föreslås skyd das i planen: Området öster om Klemmingen Åkers Berg slag Områdena kring sjöarna Likstammen och Båven Näringslivsutveckling Den viktigaste enskilda förutsättningen för ett växande näringsliv i Gnesta är att kommu ni ka tio ner na förbättras. Under planperioden kom mer såväl väg- som järn vägs för bin d- el se rna att utvecklas. Kommunen kommer att ver ka för en utökning inom alla branscher med betoning på mindre och medelstora före tag inom till verk nings in du stri och lager. 70
Områden med samlad bebyggelse Tio områden utpekas som områden med samlad bebyggelse, flertalet är byar av kul tur his t- o riskt värde. Bygglovplikt gäller även för mindre till bygg na der och komplementbyggnader. Detaljplanekrav För Vängsö flygplats samt området mellan Gnesta tätort och Norrtuna fritidsområde, där visst bebyggelsetryck råder, bör detaljplan krä vas i samband med förändrad mark an - vänd ning eller ny bebyggelse. Fördjupning av översiktsplanen För Stjärnhov kommer en fördjupning av översiktsplanen att ske. För kommunen övriga tre tätorter gäller fortsättningsvis tidigare antagna fördjupningar. Översyn av dessa kommer att behövas inom planperioden. plan för sla gets huvuddrag Till kapitel planförslagets huvuddrag hör karta 11, planförslag. Bilden visar de båda axlarna, tätorterna och de fri - tids om rå den som kan omvandlas till per ma nent bebyg gel se. De streckade om rå de na är opåverkade områden som ska skyd das mot exploatering 71
kon se kvens be döm ning KONSEKVENS- BEDÖMNING Inledning För att belysa effekterna av plan för sla get har en översiktlig kon se kvens be skriv ning utförts. Konsekvenser för miljö, kom mu nal eko no mi och sociala förhållanden redovisas. Enligt plan- och bygglagens be stäm mel ser ska över sikts plan ens innebörd och konsekvenser kunna utläsas utan svå rig he ter. Re do vis - ning en ska ske redan vid sam rå det och bör sedan utvecklas under plan pro ces sen. Bedömningsgrunder Översiktsplanens in rikt ning och riktlinjer är av avgörande betydelse för i vilken grad kom mu nen bidrar till att nå ett långsiktigt hållbart samhälle. Förslaget ska upp fyl la plan- och bygglagens krav och samverka med miljöbalken. Bestämmelserna i miljöbalken syf tar till att främja en hållbar ut veck ling som innebär att nuvarande och kom man de ge ne ra tio ner tillförsäkras en hälsosam och god mil jö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att män nis kans rätt att förändra och förbruka na tu ren är förenat med ansvaret att förvalta na tu ren väl. miljöbalken ska tillämpas så att människans hälsa och miljön skyddas mot skador och olägen he ter oavsett om dessa orsakas av för o re - ning ar eller annan påverkan genom att värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas den biologiska mångfalden bevaras mark, vatten och fysisk miljö i övrigt an vänds så att en, ur kulturell och sam hälls e ko no misk syn punkt, lång sik tigt god hus håll ning tryggas åter an vänd ning och återvinning lik som hushåll ning med material, råvaror och en er gi främjas så att kretslopp upp står Viktiga planeringsprinciper Lokaliseringsprincipen innebär att plats ska väljas så att minsta intrång och olägen het för män nis kors hälsa och miljön upp kom mer. Hushållningsbestämmelserna be skri ver hur hänsyn ska visas till allmänna in tres sen när ett områdes användning änd ras och vilka riksintressen som ska skyd das. Miljökonsekvenser Vatten Vatten både som dricksvatten och som bio lo - giskt värdefull miljö ges ett uttalat skydd. Detta innebär för den kommunala planeringen att särskilda hänsyn tas vid planering i om rå den som är värdefulla för långsiktig vat ten för - sörj ning och i biologiskt värdefulla miljöer. För o re ning från avloppsvatten regleras redan i miljöbalken. I och med denna plan kommer även lokalt omhändertagande av dagvatten att läggas in i planeringen. Försurningen är ett av de största miljöhoten. Då deponering av försurande ämnen sker genom regn har kom mu nen lokalt inga andra möjligheter än att dämpa effekten av försurningen. Över sikts pla nen anger att arbetet med kalkning och kalk nings plan ska fortsätta. Biologisk mångfald, riksintressen och land skap Gnesta kommun är väl dokumenterad med avseende på värdefull natur. Sammanställningen i översiktsplanen anger en mängd riksintressen, Natura 2000-områden, reservat m m. Avsättande av områden för bevarande av biologisk mångfald innebär en inskränkning i handlingsfriheten. Ännu viktigare är att det just är den biologiska mångfalden och naturen som gör Gnesta attraktivt för boende och etablering. Översiktsplanen slår vakt om begreppet Det leende Sörmland med värdeparametrarna Mångskiftande natur, Levande landsbygd och Utformande av boende i överensstämmelse med traktens byggnadstradition. Transporter På lång sikt kan utveckling av nä rings li vet med utökning av den lokala ar bets mark na den innebära att behovet av arbetspendling ut från kommunen minskar. 72
Friluftsliv, rekreation och hälsa Gnesta kom mun har naturgivna för ut sätt - ning ar för fri lufts liv. Översiktsplanen säkrar allmänhetens tillgång till natur i synnerhet den tätortsnära naturens betydelse. Speciellt utpekat är vik ten av att ha tillgång till tätorts nä ra fri lufts bad med långsiktigt god vatten kva li tet. Detta innebär en fortsatt satsning på Kyrksjön Björnlunda och iordningställande av bad i Gnesta tätort. Lagar och förordningar Hänsynstagande till natur samt vid etable ring ar av verksamheter finns inskrivet i miljöbalken. Under denna översiktsplans verk sam hets pe ri od kommer de nationella mil jö kva li tet små len att vara väg le dan de för all planering. Förnyelsebar energi Förnyelsebar energi be skrivs endast som bioen er gi. Förutsättningar för storskalig vindkraft saknas. I Gnesta tätort har ett bioeldat värmeverk byggts. Luftutsläppen minskar lik som faran för oljeutsläpp vid olyckor med trans port av pet ro le um pro duk ter på vägarna. Fjär r vär me som alternativ till enskild olje- eller ved eld ning minskar stoftutsläppen. Kommunalekonomiska konsekvenser Investeringar i infrastruktur Planen utgår från att befintlig infrastruktur ut nytt jas i för sta hand vid förtätning och kom plet te ring av bebyggelse. Vid utbyggnad av Laxne sam häl le med ytterligare bostäder krävs ut bygg nad av vatten- och av lopps - ver ken. In ves te rings kost nade rna för detta ska sär skilt utredas samtidigt som hänsyn måste tas till att befintliga an lägg ning ar är i behov av stora investeringar. Kom mu nal tek nis ka inves te ring ar för byg gan de av nya bostäder och lokaler bör fi nan sie ras med ex plo a te rings av tal eller genom markförsäljning. Avfall Den framtida hanteringen av avfall innebär ökade krav på återvinning och mindre de po - ne ring. Från 2002 är det förbjudet att deponera brännbart avfall. År 2005 skärps lagen yt ter li ga re då det blir förbjudet att deponera plast, komposterbart material, slam och aska från förbränningsanläggningar på soptipp. Offentlig service Med den be folk nings ut veck ling som skisserats följer att kommunen år 2015 har cirka 11 000 invånare. Antalet äldre, över 65 år, kommer då att vara mer än 600 fler än år 2002. Om man antar att cirka 15 procent av dessa kräver någon form av vårdboende behövs ytterligare knappt 100 sådana platser. Med flertalet äldre boende kvar i hemmet krävs ytterligare personal i hem vår den. Enligt pla ne rings för ut sätt ning ar na kommer antalet barn 7-15 år under plan pe ri o den inte att öka. Däremot 0-6 åringarna kan komma att kräva yt ter li ga re förs kole plat ser. Kommunikationer Vad avser skattefinansierade investeringar i infrastrukturen för kommunikationer handlar det för kommunens del i första hand om att medver ka i utbyggnad av Gnesta re gi o nal tågs sta tion. Därutöver tillkommer kostnader för tåg tra fik ens årliga driftunderskott. I andra hand måste kommu nen ekonomiskt bidra till utbyggnaden av ett kommuntäckande IT- nät. Kostnaderna för detta kan uppgå till 20 mil jo ner. Förbättring av tra fik - sä ker he ten inom kom mu nens tätorter kom mer också att kosta några miljoner hur många är idag okänt. Vad avser förbättringar av vägnätet och trafiksäkerhetsåtgärder på landsbygden är det ta ett kostnadsansvar för väghållarna, i första hand Vägverket. Näringsliv och arbetsmarknad Planen anger en ökning av antalet ar bets - plat ser i Gnesta kom mun genom tillväxt av det lo ka la näringslivet främst inom tillverkning och lager liksom inom tjänstesektorn. Kon se kven ser na är att verksamhetslokaler behöver tills ka pas och för detta ändamål finns bl a kom mu nal tomtmark till försäljning. Behov av goda kommunikationer över länsgränsen kvar står, dels för att en stor andel av be folk ning en också fortsättningsvis pendlar ut till sina ar bets plat ser, dels för att kva li fi ce rad ar bets kraft ska kunna pendla in till nya arbeten i kom mu nen. Genom en satsning på högre utbildning kan kommunen bli mer själv för sör jan de med arbetskraft. kon se kvens be döm ning 73
kon se kvens be döm ning Miljö Miljö är ett av tre prioriterade områden under planperioden. Arbetet med framtagande av lokala miljömål har påbörjats. Vilka åtgärder som kommer att prioriteras och behovet av ekonomiska resurser är inte klart i dagsläget. Sociala konsekvenser Befolkning, bebyggelsemönster Ökad in flytt ning, främst av barnfamiljer, kommer att innebära en för yng ring av befolkningen. Den beräknade ök ning en är inte större än att stabilitet och en god social miljö i lokalsamhällena kan uppnås. Huvuddelen av ny bebyggelse beräknas byggas inom kommunens tätorter. Detta innebär god tillgänglighet till allmänna kom mu ni ka - tio ner vilket även är positivt ur ett jämställdhets per spek tiv. Ny bosättning på landsbygden och ändrad användning av lantbruksbyggnader kan med ver ka till att den sociala miljön på landsbyg den förbättras. Bredd i bostadsutbudet ska enligt planen ef ter - strä vas. Detta innebär olika upp lå tel se for mer och en blandning av olika lä gen hets stor le kar och bostadstyper inom olika om rå den. Möjligheterna till förtätning och kom plet te ring kommer att tas tillvara. Detta kan mot ver ka och förebygga segregation, främja jäm ställd het och underlätta integrering av ny in flyt ta de. Vissa fritidshusområden kommer att ändra karaktär och de sociala förutsättningarna för änd ras i takt med att fler bosätter sig perma nent. Cirkustomten i Gnesta tilldelades Visionsblomman för 2003, länsstyrelsens årliga utmärkelse för hög kvalitet i Sörmländska boendemiljöer 74
Folkhälsa och rekreation Olika villkor ger olika hälsa. Det finns tydliga skillnader i hälsa mellan be folk nings grup per, kön och mellan etniska grupper. Häl san påver kas av en rad olika faktorer, t ex eko no mi, bostadsort, utbildningsnivå, fa mil je för hål landen, sysselsättning, levnadsvanor samt tillgång till fritidsaktiviteter och kultur. Blandning av funk tio ner och människor påverkar hälsa och trygghet positivt. Tätortsnära friluft som rå den ska värnas enligt översiktsplanen och är vik tigt för folkhälsan särskilt ur ett jäm ställd hets- och barnperspektiv. Goda kom mu ni ka tio ner, god utbildning och god miljö (vik ti ga sats ning som rå den enligt över sikts plan ens över gri pan de mål) är viktiga förutsättningar i det förebyggande folkhälsoarbetet. Bostadsmiljöerna måste, för att människor ska trivas och må bra, vara tryg ga, vackra och sociala. Enligt över sikts plan ens kommunala mål ef ter strä vas detta. Folkhälsofrågorna kommer att belysas ytterligare inom ramen för det fortsatta arbetet med Agenda 21. Delaktighet, medborgarinßytande Satsningar på lokala mötesplatser (Ungdo mens hus) och delaktighet för ungdomar kan med ver ka till ökad möjlighet för dem att påverka sin livssituation. På sikt ska ett ung doms råd inrättas vilket ger ungdomarna stör re delaktighet och möjlighet till inflytande i beslutsprocessen. Kommunens satsning på medborgarkontor gör det lättare för med bor - ga ren att söka information och få hjälp med lät ta re handläggning. Därmed underlättar ett medborgarkontor invånarens möjlighet till del ak tig het och påverkan. Även tillgängligheten till servicen ökar då medborgarkontoret har öppet andra tider än kommunhuset vilket gynnar våra pendlare som inte befinner sig i kommunen dagtid. Demokratifrågorna kommer att belysas ytterligare inom ramen för det fortsatta arbetet med Agenda 21 Gnesta kommun. Kommunikation och service Bra kom mu ni ka tio ner är en viktig fråga för kommuninvånaren. Då större delen av befolkningen bor längs med stråken Lägge sta Gnesta och Stjärnhov Gnesta är sats ning en på en fungerande kollektivtrafik störst där. Även den kommunala och kommersiella servicen är koncentrerad till tätorterna längs med stråken. En satsning på bättre vägar i kommu nen är viktig ur tra fik sä ker hets syn punkt men även för den vägburna kol lek tiv tra fi ken. En fungerande spårbunden trafik mot Stockholm är fortsatt viktig för in vå nar na. Bra allmänna kommunikationer mot Stockholm är viktigt ur tillgänglighets- och jäm ställd hets - per spek ti vet. Arbetsmarknad, sysselsättning I över sikts pla nen nämns en satsning på ut ö kat antal ar bets till fäl len i kommunen vilket får positiva sociala effekter. Fler personer vistas i kom mu nen under dagtid vilket ger handeln och mat stäl len ett ökat kundunderlag. Kommu nen kan blomstra upp. Att fler personer vistas i kommunen dagtid ställer även krav på ökad tillgänglighet av service dagtid. Kulturmiljö I plan för besöksnäringen framgår att Gnesta kommun är och ska vara en le van de bygd med upplevelser av särpräglad na tur, kultur och historia samt att vi ska vårda och levandegöra kommunens kulturarv. Att vårda och le van - de gö ra kommunens kulturarv innebär att vi får större kunskap om Gnesta kommun och dess historia vilket är positivt för vår uppfattning om värdet av vårt kulturarv och för skapandet av en gemensam identitet. En levande kul tur mil jö med natur och kultur in på knutarna ger en bra livsmiljö för såväl besökare som kom mun in vå na re. Motiv från Gnestahöjden, en miljö värd att bevara kon se kvens be döm ning 75
fortsatt arbete FORTSATT ARBETE Fördjupning av översiktsplanen för Stjärnhov För tätorten Stjärnhov avser kommunen, när arbetet med den kommunövergripande över sikts pla nen är genomfört, att ta fram en för djup ning. För en fördjupning av översiktsplanen gäller samma krav på innehåll och förfarande som den kommunomfattande översiktsplanen. Den ska behandla allmänna intressen och riksin tres sen och ta ställning till användning av mark- och vattenområden och den byggda miljöns utveckling och bevarande. En fördjupning av översiktsplanen är inte bin dan de för enskilda eller myndigheter. Dock läggs gemensamma principer för mark an - vänd ning och tätortens utveckling fast genom kom mun full mäk ti ges ställningstagande. Åkers Bergslag Stora delar av området är i översiktsplanen av satt som opå ver kat område. Ett arbete pågår nu mellan Strängnäs, Flens och Gnesta kom mu ner för att besluta om de långsiktiga sats ning ar na i området för att lyfta fram dess na tur- och kulturvärden. För Gnestas del kom mer detta arbete att utgå från den satsning som görs i över sikts pla nen på Laxne tätort. Laxne kan ses som en port till Åkers Bergslag och kommersiell service kan med fördel för läg gas till Laxne. Utvärdering Båvenplanen Den nu gällande fördjupningen av översiktsplanen för Båvenområdet antogs av respektive kommunfullmäktige i Nyköpings, Flens och Gnesta kommuner under hösten 1995. Planen förutsätter att länsstyrelsen och de tre kommunerna ska göra en gemensam utvärdering senast sex till åtta år efter antagandet. Enligt planen ska utvärderingen omfatta såväl bebyggelseutveckling som landskapsförändringar, eventuella förändringar i sjöns näringsbelastning och vattenkvalitet samt av eventuella förändringar när det gäller naturvärden. Kommunerna och länsstyrelsen har påbörjat en utvärdering av Båvenplanen. Ställningstagande till eventuellt behov av revidering av planen kommer att ske när utvärderingen är klar. Se karta 11. Energiplan Energiförsörjning och mål för detta anges i en energiplan. Arbetet med en er gi pla nen har påbörjats och kommer att fullföljas när översikts pla nen är antagen. Näringslivsplan En revidering av kommunens nä rings livs - pro gram är förestående och kommunen avser att prioritera ett strukturerat och långsiktigt samarbete med kommunens näringsliv. Handlingsplan för folkhälsoarbetet Regeringen har föreslagit elva målområden för folkhälsoarbetet. Troligen kommer en nationell ledningsgrupp för folkhälsofrågor att inrättas med uppdrag att samordna folkhälsofrågorna på nationell, regional och lokal nivå. Arbetet med folkhälsofrågor inom Gnesta kommun kommer troligen påbörjas genom att ta fram en lokal handlingsplan. Lokala miljömål Arbetet med framtagande av lokala miljömål har påbörjats och kommer att pågå under 2004 och 2005. Det inledande arbetet kommer i första hand att handla om målen som är relaterade till vatten- och jordbruksfrågor. Områdesbestämmelser För de byar som har pekats ut i översiktsplanen kommer områdesbestämmelser att tas fram. 76