MTU avseende PFAS inom f.d. Jämtlands flygflottilj, F 4 Frösön

Sidan 1 av 58 MTU avseende PFAS inom f.d. Jämtlands flygflottilj, F 4 Frösön Försvarsmakten/Miljöprövningsenheten 2015-07-03

Sidan 2 av 58 NIRAS SWEDEN AB Teknikringen 1E 583 30 Linköping www.niras.se Org.nr. 556541-2532 Uppdrag: 8114029,6 Upplaga: Slutrapport version 2 Datum: Reviderad 2015-07-03 2015-06-04 Martin Axelsson (Uppdragsledare) 013-479 10 07 martin.axelsson@niras.se Jonny Bard (Kvalitetskontroll) 013-21 02 92 jonny.bard@niras.se Arkiverad: X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Försvarsmakten\Försvarsmakten Miljöprövningsenheten FK M\8114029 BÖP 2014\

Sidan 3 av 58 INNEHÅLL 1.INLEDNING... 4 1.1. Bakgrund och syfte... 4 1.2. Projektorganisation... 4 1.3. Miljö- och kvalitetssäkring... 4 1.4. Tidigare undersökningar... 5 1.5. Områdesbeskrivning och skyddsobjekt... 6 1.5.1. Nuvarande verksamheter... 7 1.5.2. Historiska verksamheter... 7 1.5.3. Geologiska och hydrogeologiska förhållanden... 8 2. UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR... 10 2.1. Genomförandebeskrivning... 10 2.2. Placering av provpunkter inom utredningsobjekt F4 046... 10 2.3. Placering av provpunkter inom utredningsobjekt F4 071... 11 2.4. Provtagning av jord... 12 2.5. Provtagning av grundvatten och ytvatten... 12 2.6. Inmätning... 12 2.7. Laboratorieanalyser av jord och grundvatten... 12 3. RESULTAT... 12 3.1. Riktvärden och jämförvärden... 12 3.2. PFAS i jord inom objekt F4 046... 14 3.3. PFAS i grund- och ytvatten inom och kring objekt F4 046... 14 3.4. PFAS i jord inom objekt F4 071... 16 3.5. PFAS i grundvatten inom och kring objekt F4 071... 15 3.6. Platser i omgivningen där misstanke om utsläpp av PFAS föreligger... 16 4. FÖRENKLAD RISKBEDÖMNING... 17 4.1. Föroreningarnas farlighet... 17 4.2. PFAS mobilitet i mark och vatten... 17 4.3. Föroreningssituationen inom objekt F4 046... 18 4.4. Föroreningssituationen inom objekt F4 071... 19 4.5. Skyddsobjekt och exponering... 22 4.5.1. Objekt F4 071... 22 4.5.2. Objekt F4 046... 22 4.6. Riskklassificering av den f.d. brandövningsplatsen enligt MIFO... 23 5. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER... 24 5.1.1. Objekt F4 071... 24 5.1.2. Objekt F4 046... 25 6. REFERENSER... 26 BILAGA 1: BILAGA 2: BILAGA 3: Provpunkternas koordinater Borrjournaler Laboratorieprotokoll

Sidan 4 av 58 1.INLEDNING 1.1. Bakgrund och syfte NIRAS har på uppdrag av Försvarsmakten (Projektsamordnare Björn Norrbrand, Försvarsmakten, Miljöprövningsenheten) utfört en miljöteknisk utredning omfattande jord, grundvatten och ytvatten inom f.d. Jämtlands flygflottilj, F 4 Frösön. Fokus för utredningen var områden påverkade av brandsläckningsmedel. Uppdraget har även omfattat en förenklad riskbedömning och klassificering enligt MIFO. Tidigare har brandsläckningsmedel med innehåll av PFOS använts av Försvarsmakten såväl som av civila luftfartsmyndigheter vid brandövningar (FOI, 2013). Föreliggande undersökning har syftat till att klargöra om föroreningar av poly- och perfluorerade ämnen (PFAS) förekommer inom och i närområdet kring två f.d. brandövningsplatser samt att preliminärt bedöma risken för spridning av eventuella föroreningar. Undersökningen har omfattat provtagning av jord samt grund- och ytvatten. 1.2. Projektorganisation Uppdragsledare: Handläggare: Fältprovtagning: Kvalitetskontroll: Borrentreprenör: Inmätning av provpunkter: Martin Axelsson, NIRAS Martin Axelsson, NIRAS Isabelle Eliasson, NIRAS Martin Axelsson, NIRAS Carolina Ersson, NIRAS Jonny Bard, NIRAS Kjell Hidsjö, Miljögeo i Västervik AB Håkan Hagström, Östersunds kommun 1.3. Miljö- och kvalitetssäkring NIRAS Sweden AB:s verksamhet följer ett ledningssystem uppbyggt enligt principerna i kvalitetsledningssystemet SS-EN ISO 9001:2008 och miljöledningssystemet SS-EN ISO 14001:2004. Ledningssystemet tar även beaktning till standarderna ISO 10006:2003, PMBOK Guide och NCB. En elektronisk version av ledningssystemet, kallat Portalen (NIRAS intranät), innehåller instruktioner, rutiner och mallar som effektiviserar, systematiserar samt kvalitets- och miljösäkrar det dagliga arbetet. Revision av systemet sker genom interna granskningar av uppdrag för att säkerställa att systemet uppfyller behoven så att kvalitén i arbetssätt och på leveranser lever upp till kundens krav. Undersökningsarbetet planerades och genomfördes i tillämpliga delar i enlighet med de råd och riktlinjer som redovisas i Svenska Geotekniska Föreningens Fälthandbok - Undersökningar av förorenade områden (SGF, 2013). Utöver denna handbok utfördes undersökningen enligt de rutiner som rekommenderas i rapporten Perfluorerade ämnen i jord, grundvatten och ytvatten, Riskbild 4(27) www.niras.se

Sidan 5 av 58 och åtgärdsstrategier (FOI, 2013). Samtliga prover har analyserats vid ALS Scandinavia AB, som är ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Provtagningsutrustningen som användes är av samma material och fabrikat som använts i NIRAS tidigare miljötekniska markundersökningar avseende PFAS. Det har tidigare säkerställts att den slang av PE-material som använts ej avger PFAS. 1.4. Tidigare undersökningar År 2005 genomfördes en miljöteknisk markundersökning av brandövningsplatsen på fastigheten Kungsgården 5:3 benämnd som miljöfarlig lämning F4 046. Förhöjda halter av PAH:er påträffades och objektet klassificerades enligt MIFO som riskklass 3, måttlig risk (SWECO, 2005). Brandövningsplatsen på Bynäset inom fastigheten Stocke 4:1 är benämnd som miljöfarlig lämning F4 071. Objektet undersöktes 1996 av Johan Helldén AB, år 2000 av GEOSIGMA AB samt 2005 och 2006 av SWECO VIAK AB. I utredningen 1996 påvisades höga halter av petroleumrelaterade föroreningsämnen i ett dike nedströms brandövningsplatsen (JHAB, 1996). I den uppföljande utredningen år 2000 påträffades betydligt lägre föroreningshalter och inget behov för vidare undersökningar bedömdes föreligga (GEOSIGMA, 2000). Även i utredningen som genomfördes 2005 var föroreningshalterna låga (SWECO, 2005). Under 2006 kontrollerades föroreningssituationen i samband med rivningen av brandövningsplatsen. Petroleumrelaterade föroreningar påträffades då under plattan och dammen. Objektet klassificerades enligt MIFO som riskklass 3, måttlig risk. Inga andra miljöutredningar inom eller kring utredningsobjekten har kommit till NIRAS kännedom och inga av de ovan nämnda undersökningarna har omfattat analys av PFAS. I en screening av miljöföroreningar i Storsjön 2012-2013 har Länsstyrelsen i Jämtlands län låtit analysera Storsjöns ytvatten (Länsstyrelsen, 2014). Förhöjda halter av PFAS registrerades i samtliga provtagna områden; i Flaket, i Minnesgärde, vid Semsåns utlopp och i Göviken. Högst var halterna i Semsån och Göviken där halten av PFOS uppgick till 1,7 respektive 1,5 ng/l. Det går inte utifrån underlaget att avgöra om de påträffade föroreningarna av PFAS i Storsjön härrör från utredningsobjekten i föreliggande utredning. PFAS förekommer allmänt i moderna samhällen och kan i synnerhet påträffas i och kring industriområden. Semsåns utlopp är påverkat av Lugnviks industriområde och Göviken utgör recipient av avloppsvatten från såväl hushåll som näringsverksamheter. Halterna av PFOS är jämförbara med de bakgrundshalter som IVL (2006) har konstaterat i svenska sjöar (IVL, 2006). 5(27) www.niras.se

Sidan 6 av 58 1.5. Områdesbeskrivning och skyddsobjekt Utredningsobjekten är belägna på ön Frösön i Storsjön inom Östersunds kommun. Objektens geografiska lokalisering framgår i figur 1. Objekt F4 046 består av en grusplan omgiven av skogsmark i söder och ett industriområde i norr. Ett vattendrag löper längs objektets västra sida och avvattnar området i sydvästlig riktning via diken som omgärdar platsen (se bedömd hydrogeologi i figur 8). Objekt F4 071 på Bynäsets nordöstra del består av en planschaktad grusyta omgiven av skogsmark. Objektet ligger ca 125 m nordöst om Västbyviken och ca 150 m sydöst om Kungsgårdsviken (figur 1). Andersön, beläget i Storsjön sydsydväst om utredningsobjekten, utgör det närmaste naturreservatet enligt Miljöbalken. Storsjön är i sin helhet ett skyddsområde för fiskvatten enligt Fiskvattendirektivet och för dricksvatten enligt Vattenförvaltningsförordningen. Storsjön försörjer Östersund som ytvattentäkt för produktion av dricksvatten. Uttaget av vatten sker ca 10 km öster om utredningsobjekten. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns de närmaste bergborrade brunnarna, registrerade för användning som enskilda vattentäkter för hushåll, fritidshus eller mindre lantbruk, 1,2-1,6 km sydöst om objekt F4 046. Figur 1: Utredningsobjektens placering. Objekt F4 071 är lokaliserat vid Bynäset och inom en fastighet som ägs av Östersunds kommun. Objekt F4 046 är beläget inom området för Frösö Park. Den civila flygplatsen Åre Östersund Airport ligger nordöst om objekten och syns i figurens övre högra hörn. Kartmaterial från Lantmäteriet. 6(27) www.niras.se

Sidan 7 av 58 Figur 2: Skyddade områden i omgivningen kring utredningsobjekten, F4 071 och F4 046 som markerats med svarta etiketter. Storsjön utgör recipient för båda utredningsobjekten. Kartan renderades 2015-05-04 i VISS Webb-GIS (Länsstyrelsen VISS). 1.5.1. Nuvarande verksamheter Objekt F4 046 ligger inom fastigheten Kungsgården 5:3 och ägs idag av Frösö Park som nyttjar området i liten omfattning för mellanlagring av bygg- och anläggningsavfall; så som asfalt. Vid objekt F4 071, beläget inom fastigheten Stocke 4:1 som ägs av Östersunds kommun, sker för närvarande ingen verksamhet. Området underhålls ej och de elinstallationer och luftburna ledningar som finns i området var vid fältbesöket stormskadade och satta ur drift. Nordöst om utredningsobjekten ligger flygplatsen Åre Östersund Airport som drivs av Swedavia. Inom flygplatsområdet finns en nyanlagd brandövningsplats som togs i drift 2013 men vid övningar har endast vatten använts som brandsläckningsmedel (Swedavia, 2015). Notera att området för Åre Östersund Airport inte har undersökts i den föreliggande utredningen. 1.5.2. Historiska verksamheter Jämtlands flygflottilj, F 4 Frösön, var verksam mellan åren 1926 och 2005. Den tidigare militära flygplatsen, nordöst om utredningsobjekten, öppnade för reguljär samt civil flygtrafik år 1958. 7(27) www.niras.se

Sidan 8 av 58 Historiska verksamheter inom objekt F4 046 Utredningsobjekt F4 046 nyttjades som NBC-bana mellan år 1965 och 1983. Platsen har även använts för sanering av fordon och flygplan samt för brandövningar med napalm, fosforgranater och brännbara vätskor (SWECO, 2005). Historiska verksamheter inom objekt F4 071 Objekt F4 071 vid Bynäset användes som bränngrop och soptipp för hantering av avfall från flottiljen. Under 1975 igenfylldes gropen för att användas som godkänd brandövningsplats. År 1998 anlades en fördröjningsdamm med tät markduk för hantering av dag- och spolvatten från övningsytan. Brandövningsplatsen utgjordes av ett planschaktat område med en centralt belägen betongplatta (figur 3) där brandövningarna i huvudsak utfördes. Övningsplattan dränerades via en oljeavskiljare ut i dammen som liksom området i övrigt avvattnades via ett dike söderut (GEOSIGMA 2000). Figur 3: Den f.d. övningsplattan inom utredningsobjekt F4 071. Vyn i riktning mot sydöst. Fotografi från Anders Falk och K-G Holmberg, Jämtlands flygflottiljs kamratförening 2006. 1.5.3. Geologiska och hydrogeologiska förhållanden Utredningsobjekten underlagras av moränlera enligt SGU:s jordartskarta (figur 4). Enligt SGU:s berggrundskarta består bergrunden av lerskiffer och grundvattenförekomsten är låg enligt SGU:s hydrogeologiska karta. Grundvattenströmningen bedöms huvudsakligen följa topografin, vilket för objekt F4 046 innebär i sydvästlig riktning och för F4 071, sydostlig. Grundvattenströmningen från båda utredningsobjekten bedöms liksom ytvattenavrinningen ske i riktning mot Kungsgårdsviken. 8(27) www.niras.se

Sidan 9 av 58 Figur 4: Utdrag från SGU:s jordartskarta, Jordarter 1:1 miljon. Utredningsobjekten är markerade med svarta etiketter. Moränlera dominerar som jordart kring båda objekten. Notera att strandlinjen är markerad i blått. Figur 5: Översiktlig grundvattenströmning (fyllda pilar) och dragning av ytvattendrag (tunna linjer med pilar). Utredningsobjekten är markerade med svarta etiketter. En grundvattendelare sträcker sig från nordväst till sydöst över banområdet i figurens övre högra hörn (blå markering). Grundvattnet torde röra sig vinkelrätt ut från grundvattendelaren, men delarens läge är att betrakta som osäker då hydrogeologin i det aktuella området inte utretts i föreliggande utredning. Kartunderlag från Lantmäteriet och hydrogeologiska underlag från VISS Webb-GIS samt Ramböll (2007). 9(27) www.niras.se

Sidan 10 av 58 2. UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR 2.1. Genomförandebeskrivning Arbetet inleddes med en genomgång av geologiska och hydrogeologiska underlag samt inhämtande av information om utredningsobjekten. Ett platsbesök genomfördes 19 augusti 2014 och en provtagningsplan togs fram i samråd med Försvarsmaktens Miljöprövningsenheten. Installation av grundvattenrör samt uttag av prover utfördes 25-28 augusti 2014. Samtliga uttagna prover förvarades i av laboratoriet tillhandahållna flaskor och burkar utan teflonpackning under transport till laboratoriet. Inmätning av provpunkterna (X, Y, Z) utfördes den 28 augusti 2014. 2.2. Placering av provpunkter inom utredningsobjekt F4 046 I föreliggande utredning påträffades inget grundvatten vid skruvborrning inom eller kring utredningsobjekt F4 046. Trots detta installerades två grundvattenrör; ett rör bedömt centralt inom objektet och ett 100 m sydväst om och nedströms utredningsobjektet. Med anledning av de hydrogeologiska förhållandena inom objekt F4 046 och objektets närhet till ett vattendrag uttogs ytvattenprover nedströms och uppströms objektet. Därtill utfördes provtagning av jord i fem provpunkter centralt inom och nedströms platsen. Placeringen av provpunkterna framgår i figur 6. Koordinater redovisas i bilaga 1. Figur 6: Placering av provpunkter för uttag av jord-, ytvatten- och grundvattenprover inom och kring objekt F4 046. Kartunderlag från Lantmäteriet. 10(27) www.niras.se

Sidan 11 av 58 2.3. Placering av provpunkter inom utredningsobjekt F4 071 Inom utredningsobjekt F4 071 installerades grundvattenrör centralt inom den f.d. brandövningsplatsen och centralt inom den f.d. fördröjningsdammen (figur 7). Två befintliga grundvattenrör (SWECO, 2005) med placering nedströms dessa delområden inkluderades i provtagningsplanen. Provpunkter för uttag av jordprover placerades såväl inom den f.d. brandövningsplattan som inom området för den f.d. fördröjningsdammen. I objektets närhet saknas vattendrag och de diken som bedöms avvattna området var vid undersökningstillfället torra. Därav uttogs inga prover av ytvatten. Figur 7: Placering av provpunkter för uttag av jord- och grundvattenprover inom utredningsobjekt F7 071. Kartunderlag från Lantmäteriet. 11(27) www.niras.se

Sidan 12 av 58 2.4. Provtagning av jord I föreliggande utredning analyserades totalt nio jordprover med avseende på 15 högfluorerade ämnen. Jordproverna förvarades i kylväska efter provuttag och under transport till laboratoriet. Jordprovtagning genomfördes med hjälp av borrbandvagn och skruvborr i samarbete med MiljöGeo i Västervik AB. Under skruvborrningen genomförde NIRAS personal jordprovtagning inklusive dokumentation av lukt- och synintryck samt jordlagerföljd enligt SGF:s beteckningssystem. Jordprov togs direkt från skruvborren och varje prov uttogs med ny handske av nitrilgummi. Efter provtagning återfylldes hålet med överbliven jord så att inga gropar bildades. Se bilaga 2 för borrjournaler. 2.5. Provtagning av grundvatten och ytvatten Grundvattenrören renspumpades och tre rörvolymer av grundvatten omsattes med hjälp av peristaltisk pump innan provtagning. Grundvattenytans trycknivå uppmättes i respektive rör med grundvattenlod som rengjordes mellan varje lodning. I de grundvattenrör som installerades inom och kring objekt F4 046 samlades vattnet från renspumpningen upp och skickades för analys då tillrinning av grundvatten saknades. Prover uttogs genom en för varje provpunkt individuell slang av PE. Prover av ytvatten uttogs direkt med provtagningskärlet placerat nära vattenytan och i mitten av vattendraget. Nya handskar av nitrilgummi bars vid varje provtagningstillfälle. 2.6. Inmätning Provpunkterna mättes in i X-, Y- och Z-led med precisions-gps i systemet Swedish Reference Frame 1999 (SWEREF 99, zon 14 15 ) och höjdsystem RH 2000. Med anledning av tekniska problem vid inmätningstillfället erhölls bristfällig noggrannhet i Z-led för provpunkt KU:02YV. 2.7. Laboratorieanalyser av jord och grundvatten Jord- och grundvattenprover samt ytvattenprov analyserades med avseende på högfluorerade ämnen (PFT) av ALS Scandinavia AB. Proverna förvarades i kylväska till inlämning på laboratoriet. 3. RESULTAT 3.1. Riktvärden och jämförvärden Med undantag för PFOS och PFOA saknas riktvärden för högfluorerade ämnen i jord och vatten. Det har dessutom visat sig vara svårt att bedöma de haltgränser av PFOS som kan tillåtas ur ett miljö- och hälsoriskperspektiv (FOI, 2013). I EU:s vattendirektiv (2013/39/EU) har miljökvalitetsnormer (MKN) för PFOS i sötvatten föreslagits och väntas träda i kraft år 2018 (tabell 1). Dessa normvärden är emellertid så låga att de sannolikt inte kommer att vara möjliga att understiga i många svenska vatten. Naturvårdsverket föreslog i en utredning från 2008 betydligt högre gränsvärden (tabell 2) men framhåller att dessa inte satts tillräckligt lågt för att skydda människa och predatorer från 12(27) www.niras.se

Sidan 13 av 58 sekundärförgiftning. Statens geotekniska institut (SGI) har fått i uppdrag av regeringen att ta fram preliminära riktvärden för högfluorerade ämnen (PFAS) i mark och grundvatten. Riktvärdena är planerade att vara framtagna till hösten 2015. Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter (7 2001:30) får dricksvatten inte innehålla ämnen i sådana halter att de kan utgöra en fara för människors hälsa. Mot bakgrund i att föroreningar av PFAS från brandskum har påträffats i dricksvattentäkter (KemI, 2013) har Livsmedelsverket tagit fram rekommendationer riktade till dricksvattenproducenter och kontrollmyndigheter. Sammanfattningsvis har Livsmedelsverket satt en åtgärdsgräns på 90 ng/l och ett hälsobaserat riktvärde för tolerabelt dagligt intag (TDI) på 900 ng/l för haltsumman av ett urval om sju PFAS (PFPeA, PFHxA, PFHpA, PFOA, PFBS, PFHxS och PFOS). Notera att enligt Livsmedelsverket ska haltsumman (Σ PFAS 7 ) inkludera halva det rapporterade mindre än-värdet för de ämnen som förekommer i så låga halter att de inte kan mätas. Till exempel skulle det rapporterade mindre än-värdet <10 ng/l öka den totala haltsumman med 5 ng/l. Urvalet av sju PFAS är i enlighet med Kemikalieinspektionens rekommendation att PFOS, PFHxS, PFOA och PFHxA bör ingå vid analys av vatten från brandövningsplatser där brandskum med innehåll av PFAS använts (KemI, 2013). Tabell 1. Redovisning av rikt- och jämförvärden för PFOS, PFOA och PFAS. * Avser gränsvärden i jord. Nation Förorening Dricksvatten (ng/l) Inlandsvatten (ng/l) Kustnära ytvatten (ng/l) Inom bebyggda områden* (µg/kg TS) Normvärde för skydd av marklevande organismer* (µg/kg TS) Danmark 1 Σ 12 st PFAS 100 400 400 Skydd för mark- och anläggningsarbetare* (µg/kg TS) Kanada 2 PFOS 1 300 4 000 Norge 3,4 PFOS 300 100 Storbritannien 5 PFOA+PFOS 300 Sverige 6 mellan 350 PFOS (30 000) och 1 000 Sverige (EU) 7 PFOS 0,65 0,13 Sverige 8 Σ 7 st PFAS 90/900 Tyskland 9 PFOA+PFOS (300) 100 USA 10 PFOA (400) 200 16 000 1 Miljøstyrelsen (2015). Hälsobaserade kriterier för dricksvatten, grundvatten och jord 2 SLR Consulting 3 Norsk Folkehelseinstitutt, fhi.no Statens Forurensningstilsyn, 2009, TA2553 DWI, 2009 6 Naturvårdsverket (2008). Utdaterade uppgifter 7 (2013/39/EU) Environmental quality standards 8 Livsmedelsverket. Vägledning Dricksvatten till SLVFS 2001:30 2014-12-19 9 UBA PR 046/2009. Ett riktvärde om 100 ng/l högackumulerande PFAS (dvs PFOS) föreslås som en försiktighetsåtgärd. US EPA, 2012 13(27) www.niras.se

Sidan 14 av 58 3.2. PFAS i jord inom objekt F4 046 Jord från provpunkterna KU:01J, KU:02J och KU:03J, placerade centralt inom utredningsobjekt F4 046, bereddes som samlingsprover (figur 6). Totalt analyserades tre samlingsprover; ett från varje djupintervall om 0-0,5 m, 0,5-1 m och 1-2 m under markytan. Därtill analyserades ett jordprov uttaget 0-0,1 m under markytan i provpunkt KU:04J belägen i ett dike direkt sydväst om och nedströms objektets centrum. Då beredningen av samlingsprover kan innebära en väsentlig utspädning av föroreningen bör analysresultatet betraktas med försiktighet. I samlingsprovet av jord uttaget 0,5-1 m under markytan centralt inom utredningsobjektet påvisades en halt av PFOS motsvarade det norska normvärdet för skydd av marklevande organismer i jord på 100 μg/kg TS. I jord uttaget 0-0,5 m under markytan var halten av PFOS hälften så hög och i jord uttaget 1-2 m kunde inga halter av PFOS påvisas (tabell 2). Analysprotokoll redovisas i bilaga 3 och provpunkternas lokalisering framgår i figur 6. Tabell 2: Halter av PFAS i µg/kg TS (miljondels gram per kilogram av jordens torrsubstans) som rapporterats efter kemisk analys av jord från objekt F4 046. Notera att KU:01-03J är samlingsprover. Halt av PFOS motsvarande det norska normvärdet (100 µg/kg TS) är rödmarkerad. De fyra ämnena som redovisas är de PFAS som enligt Kemikalieinspektionens rekommendationer bör analyseras i mark som kan vara påverkad av PFOS-haltigt släckningsmedel (KEMI, 2013). KU:01-03J KU:04J 0-0,5 m 0,5-1 m 1-2 m 0-0,1 m PFHxA perfluorhexansyra <10 <10 <10 <10 PFOA perfluoroktansyra <10 <10 <10 <10 PFHxS perfluorhexansulfonat <10 <10 <10 <10 PFOS perfluoroktansulfonat 50 100 <10 61 Även PFBA, PFPeA, PFHpA, PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFBS, PFDS, PFOSA och 6:2 FTS analyserades i jordproverna men samtliga av dessa analyter understeg rapporteringsgränsen, 10 µg/kg TS, varför de utelämnats i tabellen. 3.3. PFAS i grund- och ytvatten inom och kring objekt F4 046 Förhöjda halter av PFAS detekterades i det grundvatten som ansamlades i provpunkt KU:01GV placerad centralt inom objektet; haltsumman av de sju PFAS som enligt Livsmedelsverket bör undersökas uppgick till 168 ng/l och halten av PFOS var 100 ng/l. I grundvattenröret nedströms objektet var haltsumman 40,5 ng/l varav PFOS utgjorde 32 ng/l (tabell 3). Detta nedströms placerade grundvattenrör monterades i närheten av det ytvattendrag som löper förbi utredningsobjektet. I de prover av ytvatten som uttogs uppströms och nedströms objektet påvisades mycket höga halter av PFAS. Haltsumman av PFAS i nedströmsprovet KU:02YV var 2 859 ng/l och dubbelt så högt som i KU:01YV uttaget uppströms. PFOS förekom i hög halt i båda provpunkterna (tabell 3). 14(27) www.niras.se

Sidan 15 av 58 Med beaktning till Livsmedelsverkets rekommendationer överskred haltsumman av PFAS den lägre åtgärdsgränsen om 90 ng/l i grundvattnet uttaget centralt inom objektet. I bägge ytvattenproverna överskreds den högre åtgärdsgränsen om 900 ng/l (tabell 3). Tabell 3: Sammanställning över de halter av PFAS i ng/l (miljarddels gram per liter) som rapporterats efter kemisk analys av grundvatten och ytvatten inom och kring objekt F4 046. Markerade rader indikerar de sju PFAS som enligt Livsmedelsverkets rekommendationer bör undersökas i råvatten och dricksvatten (Σ PFAS 7 ). KU:01GV KU:02GV KU:01YV KU:02YV PFBA perfluorbutansyra <10 <2,5 30 43 PFPeA perfluorpentansyra 14 <2,5 110 150 PFHxA perfluorhexansyra 10 <2,5 82 120 PFHpA perfluorheptansyra 3,5 <2,5 30 40 PFOA perfluoroktansyra 6 <1 54 72 PFNA Perfluornonansyra <2,5 <2,5 <2,5 <2,5 PFDA perfluordekansyra <2,5 <2,5 <2,5 <2,5 PFUnDA perfluorundekansyra <2,5 <2,5 <2,5 <2,5 PFDoDA perfluordodekansyra <2,5 <2,5 <2,5 <2,5 PFBS perfluorbutansulfonat 3,4 3 33 57 PFHxS perfluorhexansulfonat 31 <2,5 330 620 PFOS perfluoroktansulfonat 100 32 770 1 800 PFDS perfluordekansulfonat <2,5 <2,5 <2,5 <5 PFOSA perfluoroktansulfonamid <2,5 <2,5 <2,5 <2,5 6:2 FTS fluortelomersulfonat <2,5 <2,5 <2,5 4,6 Σ PFAS 7 167,9 40,5 1 409 2 859 Livsmedelsverkets rekommendationer vid förekomst av PFAS i dricksvatten: <90 ng/l Vattnet är drickbart. Ingen åtgärd krävs. >90 ng/l Vattnet är drickbart. Åtgärder bör vidtas för att sänka halterna. >900 ng/l Kvinnor som försöker bli eller är gravida, kvinnor som ammar och barn som får modersmjölksersättning bör undvika att konsumera vattnet. Åtgärder bör vidtas för att sänka halterna. 3.4. PFAS i grundvatten inom och kring objekt F4 071 I grundvattnet inom och kring utredningsobjekt F4 071 påträffades de högsta PFAS-halterna under den f.d. dammen i KU:02GV. Höga halter registrerades centralt inom den f.d. övningsytan i KU:01GV samt omedelbart nedströms objektet i KU:03GV. Längre nedströms i KU:04GV detekterades betydligt lägre halter (tabell 5). I samtliga provpunkter för grundvatten överskred haltsumman av de sju PFAS som enligt Livsmedelsverket bör undersökas den högre av de beaktade åtgärdsgränserna á 900 ng/l. 15(27) www.niras.se

Sidan 16 av 58 Tabell 5: Sammanställning över de halter av PFAS i ng/l (miljarddels gram per liter) som rapporterats efter kemisk analys av grundvatten inom objekt F4 071. Markerade rader indikerar de sju PFAS som enligt Livsmedelsverkets rekommendationer bör undersökas i råvatten och dricksvatten (Σ PFAS 7 ). ST:01GV ST:02GV ST:03GV ST:04GV PFBA perfluorbutansyra 130 940 220 390 PFPeA perfluorpentansyra 200 1 800 410 600 PFHxA perfluorhexansyra 870 5 400 1 400 1 700 PFHpA perfluorheptansyra 240 700 200 <20 PFOA perfluoroktansyra 350 1 400 450 <20 PFNA perfluornonansyra <20 <50 <20 <20 PFDA perfluordekansyra <20 <20 <20 <20 PFUnDA perfluorundekansyra <20 <20 <20 <20 PFDoDA perfluordodekansyra <20 <20 <20 <20 PFBS perfluorbutansulfonat 630 1 500 650 740 PFHxS perfluorhexansulfonat 4 400 20 000 7 000 <20 PFOS perfluoroktansulfonat 5 500 380 000 18000 18 PFDS perfluordekansulfonat <20 <20 <20 <20 PFOSA perfluoroktansulfonamid <20 170 <20 <20 6:2 FTS fluortelomersulfonat <20 400 83 <20 Σ PFAS 7 12 190 410 800 28 110 3 088 Livsmedelsverkets rekommendationer vid förekomst av PFAS i dricksvatten: <90 ng/l Vattnet är drickbart. Ingen åtgärd krävs. >90 ng/l Vattnet är drickbart. Åtgärder bör vidtas för att sänka halterna. >900 ng/l Kvinnor som försöker bli eller är gravida, kvinnor som ammar och barn som får modersmjölksersättning bör undvika att konsumera vattnet. Åtgärder bör vidtas för att sänka halterna. 3.5. PFAS i jord inom objekt F4 071 Inom utredningsobjekt F4 071, vid Bynäset, bereddes samlingsprover av jord från två områden. Inom grusplanen, där den hårdgjorda ytan tidigare fanns, uttogs jord i fem provpunkter (ST:01J-05J) och samlingsprover av jord bereddes från intervallen 0-0,5 m, 0,5-1 m och 1-2 m. Inom området där fördröjningsdammen tidigare låg hämtades jord ur två provpunkter (ST:06J-07J) och samlingsprover bereddes för djupintervallen 0-1 m och 1-2 m (figur 7, tabell 4). I samtliga prover överskred halten PFOS det norska normvärdet i jord om 100 µg/kg TS. Även det danska kvalitetskriteriet om 400 µg/kg TS överskreds. Högst halter registrerades där fördröjningsdammen tidigare var belägen. 16(27) www.niras.se

Sidan 17 av 58 Tabell 4: Halter av PFAS i µg/kg TS (miljondels gram per kilogram av jordens torrsubstans) som rapporterats efter kemisk analys av jord uttaget inom utredningsobjekt F4 071. Observera att proverna är samlingsprover. Halter av PFOS överskridande det norska normvärdet (100 µg/kg TS) är markerade i rött. Markerade rader indikerar de PFAS som enligt Kemikalieinspektionens rekommendationer bör analyseras i mark som misstänks vara påverkad av PFOShaltigt brandsläckningsmedel (KEMI, 2013). ST:01-05J ST:06-07J 0-0,5 m 0,5-1 m 1-2 m 0-1 m 1-2 m PFPeA perfluorpentansyra <10 <10 <10 <10 13 PFHxA perfluorhexansyra <10 <10 11 <10 82 PFOA perfluoroktansyra <10 <10 <10 <10 <10 PFHxS perfluorhexansulfonat 42 50 47 14 140 PFOS perfluoroktansulfonat 410 830 520 1 000 6 500 PFOSA perfluoroktansulfonamid 16 11 <10 <10 11 6:2 FTS fluortelomersulfonat <10 <10 <10 <10 26 Även PFBA, PFHpA, PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFBS och PFDS analyserades i jordproverna men samtliga av dessa analyter understeg rapporteringsgränsen, 10 µg/kg TS, varför de utelämnats i tabellen. 3.6. Platser i omgivningen där misstanke om utsläpp av PFAS föreligger Det är sannolikt att Försvarsmakten utförde övningar med brandsläckningsmedel på en deponi tillika bränngrop och brandövningsplats, benämnd som farlig lämning F4 033 eller objekt 25 enligt JHAB (2005). Objektet ligger norr om den västra banänden och inom området för Åre Östersund Airport som idag drivs av Swedavia. Det är också möjligt, och erfarenhetsmässigt sannolikt, att Försvarsmakten har hanterat PFAS-haltigt släckmedel kring den f.d. flygflottiljens räddningsstation, tidigare benämnd byggnad 89 enligt områdeskartan över F 4 Frösön (byggnadsregister K0097). Objektet är beläget ca 500 m norr om utredningsobjekt F4 046. 4. FÖRENKLAD RISKBEDÖMNING 4.1. Föroreningarnas farlighet PFAS är samlingsnamn för en grupp organiska antropogena poly- och perfluorerade (högfluorerade) ämnen som i allmänhet är svårnedbrytbara och persistenta i miljön. Vissa PFAS, så som PFOS, är starkt bioackumulerande och metaboliseras mycket långsamt eller inte alls av däggdjur (Giesy och Kannan, 2002). PFOS och PFOA är de PFAS som studerats mest och har i människa visats kunna påverka kolesterolmetabolismen (Fletcher m.fl. 2013) men samtidig exponering av olika PFAS kan även påverka leverfunktionen, reproduktionsförmågan och immunsystemet (Borg m.fl. 2013). 4.2. PFAS mobilitet i mark och vatten De PFAS som använts i brandsläckningsmedel är ytaktiva föreningar (surfaktanter), så kallade fluortensider. PFOS till exempel består av en hydrofil sulfonatgrupp med en vattenavvisande men också oljeavstötande fluormättad kolkedja. Fluortensiderna attraheras elektrostatiskt till positivt 17(27) www.niras.se

Sidan 18 av 58 laddade partiklar (Johnson m.fl. 2007) och adsorberar till organiskt material i varierande grad. Retentionen av PFAS i organiska jordar beror på kolkedjelängden på ett sådant sätt att längre PFAS sorberar starkare än kortare PFAS (Gellrich m.fl. 2012). Generellt är fluortensidernas löslighet i vatten också beroende på kolkedjans längd sådant att föreningar med längre kolkedja har lägre löslighet. Därtill kan tensiderna genom interaktion med partikelytor aggregeras så att väsentligt högre koncentrationer uppnås vid partikelytor än i lösning (Schwarzenbach, m.fl. 2003). PFOS, PFOA och PFHxS har tidigare uppvisat likartade miljöegenskaper i miljötekniska undersökningar (FOI, 2013) men förståelsen för PFAS beteende i miljön är att betrakta som mycket begränsad (Kannan, 2011). 4.3. Föroreningssituationen inom objekt F4 046 I samlingsproverna av jord uttaget centralt inom objekt F4 046 registrerades förhöjda halter av PFOS 0-1 m under markytan i de grusiga fyllnadsmassor som utgör objektets ytlager. Högst halt av PFOS uppmättes i intervallet 0,5-1 m och uppgick till 100 µg/kg TS. Halten motsvarar det normvärde som i Norge fastställts för skydd av marklevande organismer. I de naturliga marklagren av tät moränlera påträffades inga PFAS. I det jordprov som uttogs ytligt i ett dike strax sydväst om objektets centrum detekterades emellertid en förhöjd halt av PFOS. Sannolikt är all ytlig jord och alla fyllnadsmassor inom området påverkade i någon mån av PFOS-haltigt brandsläckningsmedel. Föroreningen har inte avgränsats i föreliggande utredning och utbredningen av PFOS i jorden inom utredningsobjektet är oklar. En tänkbar utbredning av PFOS i området framgår i figur 8. Halten av PFOS i det vatten som infiltrerat genom ytlagret av fyllnadsmassor centralt inom objekt F4 046 var vid provtagningstillfället 100 ng/l och haltsumman av de sju PFAS som bör undersökas enligt Livsmedelsverket uppgick till 168 ng/l. Betydligt lägre halter påträffades i provpunkt KU:02GV som placerades nedströms objektet (tabell 5, figur 6). Grundvattenförekomsten inom och kring objektet bedöms som mycket låg. I förekommande fall bedöms grundvattnets generella rörelseriktning inom utredningsobjektet ske åt sydväst, i riktning mot Kungsgårdsviken (figur 8). Topografin i de naturliga jordlagren av tät moränlera styr sannolikt strömningen av den nederbörd som infiltrerat genom ytlagret av fyllnadsmassor och i det undersökta området torde avrinningen ske i riktning mot väst. Moränlerans topografi har inte undersökts i objektets periferi men det är troligt att en generell avvattning av fyllnaden sker mot och via vattendraget samt mot de diken som omgärdar platsen. Spridning av PFAS från objektet bedöms därmed huvudsakligen ske via ytvatten. I det ytvattenprov som uttogs nedströms objektet påvisades höga halter av PFAS. Föroreningsnivån av PFOS var 18 gånger högre än i grundvattnet inom objektets utpekade centrum. Höga halter registrerades emellertid också i det prov som uttogs uppströms objektet. Halterna var lägre uppströms än nedströms varför området för utredningsobjektet ändå bedöms påverka vattendraget med föroreningar av PFAS. Föroreningsnivån inom det undersökta området var emellertid relativt låg 18(27) www.niras.se

Sidan 19 av 58 i förhållande till de halter som registrerades i vattendraget. Troligtvis förekommer högre halter av föroreningen i jorden inom en annan del av området. Därtill är det sannolikt att en eller flera okända markföroreningar av PFAS finns uppströms objektet. Figur 8: Konceptuell modell över utbredningen av PFAS (röd markering) i marken inom utredningsobjekt F4 046. Grundvattnets bedömda strömningsriktning har markerats med blå pilar och sträckningen av det ytvattendrag samt de diken som avvattnar området har markerats med blå linjer. Kartunderlag från Lantmäteriet. 4.4. Föroreningssituationen inom objekt F4 071 Mycket höga halter av PFAS påträffades i samtliga undersökta jordnivåer inom den f.d. brandövningsplatsen, objekt F4 071. Högst halt av PFOS, 6 500 µg/kg TS, registrerades i samlingsprovet av fyllnadsmassor uttaget 1-2 m under markytan i området för den f.d. retentionsdammen. Även i grundvattnet påträffades de högsta halterna av PFAS där dammen tidigare låg och haltsumman av de sju PFAS som bör undersökas enligt Livsmedelsverket uppgick till 410 800 ng/l. Notera att grundvattenrörets filterenhet monterades i hydraulisk kontakt med de förorenade fyllnadsmassorna så att eventuellt vatten i fyllnadsmaterialet kan tränga in i grundvattenröret. Inom den f.d. brandövningsytan nordväst om den f.d. dammen var haltsumman betydligt lägre 12 190 ng/l och halterna i de nedströms placerade provpunkterna avtar hastigt med ökande avstånd från den f.d. fördröjningsdammen. 19(27) www.niras.se

Sidan 20 av 58 Huvudsakligen bedöms föroreningarna av PFAS förekomma i fyllnadsmassorna som dominerar ytligt i området. Den naturliga jordarten inom objektet består av lerig morän eller moränlera med låg förutsättning för infiltration av grundvatten, varför spridning av PFAS generellt torde ske via avrinning till de diken som dränerar området i sydöstlig riktning, mot Kungsgårdsviken (figur 9). Föroreningarna kan utifrån resultatet i den föreliggande utredningen emellertid inte avgränsas i djupled och föroreningssituationen i de naturliga marklagren är därför oklar. Inblandat grus och sand i moränjorden ökar förutsättningarna för spridningen av PFAS via grundvattnet. Provpunkterna ST:03GV och ST:04GV har sannolikt påverkats av PFAS spridda via såväl ytvatten som grundvatten. Se figur 9 för en konceptuell modell över spridningen av PFAS inom den f.d. brandövningsplatsen, objekt F4 071. En bedömd sektion av geologin i ett snitt draget längs en sannolik spridningsväg av PFAS inom utredningsobjektet visas i figur 10. Figur 9: Konceptuell modell över utbredningen av PFAS (röd markering) i marken inom utredningsobjekt F4 071. Grundvattnets bedömda strömningsriktning har markerats med blå pilar och dragningen av det ytvattendrag samt de diken som avvattnar området har markerats med blå linjer. Markeringarna i orange är hämtade från en planskiss över området. Kartunderlag från Lantmäteriet. 20(27) www.niras.se

Sidan 21 av 58 Figur 10. Bedömd geologisk sektion från nordväst till sydöst inom utredningsobjekt F4 071, den f.d. brandövningsplatsen vid Bynäset. Tolkningar av jordartslager från skruvborrningar, information från SGU, underlag från Ramböll (2007) samt observationer i fält har använts vid bedömningen. Notera skillnaden i horisontell och vertikal skala. 21(27) www.niras.se

Sidan 22 av 58 4.5. Skyddsobjekt och exponering Inom och i omgivningen kring utredningsobjekten har grundvatten, jord och ytvatten förorenade av PFOS och andra PFAS identifierats som riskobjekt. Som skyddsobjekt betraktas marklevande organismer, fiskvatten, grundvatten och ytvatten inom och kring objekten. 4.5.1. Objekt F4 071 Mycket höga halter av PFOS påvisades i jorden inom objekt F4 071. Skyddsvärdet för markmiljön och grundvattnet inom utredningsobjektet betraktas som låg. Markanvändningen betecknas som mindre känslig markanvändning (MKM). Området bedöms ej som attraktivt för friluftsaktiviteter. Risken att exponeras för förorenad jord för människor som tillfälligt vistas i området bedöms som liten. Påverkan på marklevande organismer i jorden inom objektet kan emellertid inte uteslutas då halten PFOS i samlingsproverna av jord uttaget i alla nivåer från 0-2 meters djup överstiger det norska normvärdet om 100 µg/kg TS för skydd av marklevande organismer. Halterna överskrider även det danska kvalitetskriteriet om 400 µg/kg TS (tabell 1). I grundvattnet inom objektet påvisades mycket höga halter av PFAS. Risk för spridning av PFAS till grundvattentäkter föreligger ej och spridningsförutsättningarna i grundvatten bedöms som små med hänsyn till den täta jordarten av moränlera som dominerar i området. Objektet omges emellertid av Storsjön som utgör ett vattenskyddsområde för dricksvatten. Kungsgårdsviken i sydöst bedöms utgöra den primära recipienten för föroreningar av PFAS från objektet och risk för påverkan på vattenlevande organismer i Kungsgårdsviken kan ej uteslutas. 4.5.2. Objekt F4 046 Även inom F4 046 betraktas skyddsvärdet för markmiljön som låg; markanvändningen betecknas som mindre känslig markanvändning (MKM) och området bedöms ej som attraktivt för friluftsaktiviteter. Risken att exponeras av förorenad jord för människor bedöms som mycket liten. Påverkan på marklevande organismer i jorden kan däremot inte uteslutas med hänsyn till de förhöjda halterna av PFOS som påträffades inom objektet. De halter av PFAS som påträffades i grundvatten och jord inom objekt F4 046 var betydligt lägre än inom objekt F4 071, men halterna av PFAS i ytvatten var mycket höga. Även här bedöms Kungsgårdsviken utgöra recipient. 22(27) www.niras.se

Sidan 23 av 58 4.6. Riskklassificering av den f.d. brandövningsplatsen enligt MIFO I föreliggande utredning har den f.d. brandövningsplatsen (objekt F4 071) riskklassificerats enligt MIFO. Naturvårdsverkets riktlinjer för MIFO fas 2 (rapport 4918) har fungerat som stöd. Riskklassificeringen avser föroreningar av PFAS (särskilt PFOS). Sammantaget klassificeras objektet till MIFO Klass 2 - Stor risk (figur 11). Objektet är beläget inom ett område med mindre känslig markanvändning (MKM). Avseende mark och grundvatten bedöms känsligheten som låg och skyddsvärdet som litet. Känslighet och skyddsvärde avseende ytvatten bedöms emellertid som stort och Kungsgårdsviken belägen sydöst om objektet bedöms utgöra den primära recipienten för föroreningar av PFAS från objektet. Kungsgårdsviken är en del av Storsjön som utgör ett vattenskyddsområde för dricksvatten enligt Vattenförvaltningsförordningen och för fiskvatten enligt Fiskvattendirektivet (figur 3). Sydväst om objektet finns ett naturreservat enligt Miljöbalken. Uttag av vatten för dricksvattenproduktion sker ca 10 km öster om utredningsobjekten. Spädningseffekten i Storsjön är emellertid väsentlig. Spridningsförutsättningarna bedöms som måttliga i mark och grundvatten men som mycket stora i ytvatten. De naturliga jordarterna i området utgörs av moränlera med låg hydraulisk konduktivitet. De fyllnadsmassor som överlagrar brandövningsplatsen utgörs emellertid till stor del av mer genomsläppliga grusmaterial. Föroreningsnivån avseende PFAS inom brandövningsplatsen är att betrakta som mycket hög. I föreliggande utredning påträffades PFOS och flera andra PFAS i mycket höga halter i jord och grundvatten inom utredningsobjektet. I fyllnadsmassorna inom området registrerades som högst en medelhalt av PFOS om 6 500 µg/kg TS och i ett grundvattenrör placerat i den f.d. fördröjningsdammen uppmättes halten av PFOS till 380 000 ng/l. Haltsumman av de sju PFAS som enligt Livsmedelsverket bör beaktas vid produktion av dricksvatten uppgick i detta vattenprov till 410 800 ng/l. Livsmedelsverkets högre rekommenderade åtgärdsgräns är satt till 900 ng/l över vilket kvinnor i fertil ålder samt spädbarn enligt rekommendationerna bör undvika att konsumera vattnet. Föroreningens farlighet bedöms vara mycket stor. PFOS är persistent, bioackumulerande och toxiskt (PBT). PFOS har antagits som ett POP-ämne (persistent organic pollutant) i Stockholmskonventionen och i FN:s LRTAP-konvention. Andra PFAS befaras kunna uppvisa liknande egenskaper som PFOS och hälsorisker har konstaterats av en samlad (kumulativ) effekt vid samtidig exponering av flera PFAS. 23(27) www.niras.se

Sidan 24 av 58 SPRIDNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR MYCKET STORA K S N F RISKKLASS 1 Ytvatten STORA RISKKLASS 2 MÅTTLIGA K S N RISKKLASS 3 Mark och Grundvatten SMÅ RISKKLASS 4 F---Föroreningarnas farlighet N---Föroreningsnivå K---Känslighet S---Skyddsvärde LÅG/LITEN MÅTTLIG HÖG/STOR MYCKET HÖG/STOR Figur 11: Riskklassificering av den f.d. brandövningsplatsen vid Bynäset (utredningsobjekt F4 071) enligt MIFO. 5. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 5.1.1. Objekt F4 071 Mycket höga halter av PFAS har konstaterats i jord och grundvatten inom den f.d. brandövningsplatsen vid Bynäset, objekt F4 071. Det är troligt att föroreningen huvudsakligen finns i de fyllnadsmassor som dominerar i objektets ytlager. Spridningsförutsättningarna inom objektet bedöms emellertid som måttliga och grundvattenförekomsten är att betrakta som låg. Påverkan på grundvattnet har emellertid påvisats inom objektet. Sannolikt utlakas PFAS kontinuerligt ur de förorenade jordlagren vid infiltration av nederbörd. Halter av PFOS överskridande det norska normvärdet och det danska kvalitetskriteriet detekterades i jorden där övningsytan och fördröjningsdammen tidigare fanns. Risken för exponering av PFAS för människor som vistas inom de berörda områdena bedöms dock som liten vid rådande markanvändning. Föreliggande undersökning har ej inriktats på att avgränsa spridningen av PFAS i jorden inom och kring utredningsobjektet. NIRAS rekommenderar därför en kompletterande undersökning för att avgränsa föroreningens utbredning i såväl höjd- som sidled. Grävarbeten bör undvikas inom objektet. Om schaktarbeten behöver utföras i området rekommenderar NIRAS övertäckning av påverkade ytor för att förhindra infiltration av nederbörd genom förorenad jord och prover av schaktmassorna bör analyseras med avseende på PFAS. 24(27) www.niras.se

Sidan 25 av 58 5.1.2. Objekt F4 046 Även inom den f.d. NBC-banan tillika brandövningsplatsen, objekt F4 046, bör grävarbeten undvikas med hänsyn till de förhöjda halterna av PFOS som kunde konstateras i jorden. Vid provtagningstillfället påträffades inget grundvatten inom objektet, men tillrunnet vatten från de mer genomsläppliga fyllnadsmassorna, som överlagrar området, provtogs i ett centralt placerat grundvattenrör utan möjlighet till omsättning och förhöjda halter av PFAS kunde konstateras. De oproportionerligt höga halterna av PFAS som registrerades i vattendraget som sträcker sig längs med och förbi objektet föranleder misstanke om att det i objektets närhet finns ett eller flera oidentifierade källområden av markföroreningar. De förhöjda halterna av PFAS som påträffades i vattendraget uppströms det undersökta området kan också härröra från en mer distalt uppströms placerad föroreningskälla som kontinuerligt påverkar dag-, grund- och ytvatten nedströms. Den f.d. brandövningsplatsen och bränngropen norr om startoch landningsbanan, inom området för Åre Östersund Airport, har inte undersökts i den föreliggande utredningen. Detta objekt är sannolikt påverkat av PFAS men bedöms inte påverka grund- och ytvatten söder om flygplatsen taget i beaktande den grundvattendelare som löper genom flygplatsområdet (figur 5). Det är emellertid möjligt, och erfarenhetsmässigt sannolikt, att utsläpp av PFAS-haltigt släckmedel har skett ca 500 m norr om utredningsobjekt F4 046, vid den f.d. flygflottiljens räddningsstation som tidigare benämndes byggnad 89 enligt områdeskartan över F 4 Frösön (byggnadsregister K0097). Föroreningssituationen avseende PFAS i jord och grundvatten kring den f.d. räddningsstationen bör undersökas. I en uppföljande utredningsinsats bör prover av jord för laboratorieanalys uttas med större spridning kring det undersökta området inom objekt F4 046. Vidare rekommenderar NIRAS att flödesmätningar genomförs samt att fler provpunkter av ytvatten uttas i vattendraget, dels för att kunna spåra källan till de höga PFAS-halterna uppströms utredningsobjekt F4 046 och dels för att kunna kvantifiera uttransporten av PFAS till recipienten då det med nuvarande underlag inte går att avgöra hur stor belastning vattendraget lägger avseende PFAS på Kungsgårdsviken. Förhöjda halter av PFAS har tidigare detekterats i Storsjön (Länsstyrelsen, 2014) men Kungsgårdsviken har inte provtagits. Ytvatten från Kungsgårdsviken bör provtas i en uppföljande utredning. De rekommenderade utredningsinsatserna bör genomföras för att möjliggöra säkrare bedömningar av föroreningssituationen och åtgärdsbehovet avseende föroreningar av PFAS. NIRAS Sweden AB Upprättad av: Martin Axelsson Civilingenjör Granskad av: Jonny Bard Ekotoxikolog (MSc) 25(27) www.niras.se

Sidan 26 av 58 6. REFERENSER 2013/39/EU. Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU om ändring av direktiven 2000/60/EG och 2008/105/EG vad gäller prioriterade ämnen på vattenpolitikens område. Borg D., Lund B.-O., Lindquist N.-G., Håkansson H. (2013) Cumulative health risk assessment of 17 perfluoroalkylated and polyfluoroalkylated substances (PFASs) in the Swedish population. Env. Intern., 59:112 123 DWI (2009). Guidance on the water supply (water quality) regulations 2000 specific to PFOS (perfluorooctane Sulphonate) and PFOA (perfluorooctanoic acid) concentrations in drinking water. Drinking water inspectorate EPA (2012) Emerging Contaminants Perfluorooctane Sulfonate (PFOS) and Perfluorooctanoic Acid (PFOA), United States Environmental Protection Agency, May 2012. Fletcher T., Galloway T.S., Melzer D., Holcroft P., Cipelli R., Pilling L.C., Mondal D., Luster M, Harries L.W. (2013) Associations between PFOA, PFOS and changes in the expression of genes involved in cholesterol metabolism in humans. Environment International, 57 58:2 10 FOI (2013) Perfluorerade ämnen i jord, grundvatten och ytvatten. Riskbild och åtgärdsstrategier. FOI-R-3705-SE Gellrich V., Stahl T., Kneppler T.P. (2012) Behaviour of perfluorinated compounds in soils during leaching experiments. Chemosphere, 87:1052-1056 GEOSIGMA (2000) Kompletterande markundersökning. Brandövningsplats F4. Geosigma AB, 2000-08-28. Giesy J.P., Kannan K. (2002) Perfluorochemical Surfactants in the Environment. American Chemical Society, Environmental Science & Technology, 147-152 JHAB (1996) Försvarsmakten, Jämtlands flygflottilj. Undersökning av petroleumspill vid Trekilen, Sättnabasen och Frösön. Johan Helldén AB, oktober 1996. JHAB (2005) Försvarsmakten, F4 Jämtlands flygflottilj program för översiktlig miljöteknisk markundersökning. Rapport 04/030 Johan Helldén AB, mars 2005. Johnson R.L., Anschutz A.J., Smolen J.M., Simcik M.F., Penn R.L. (2007) The Adsorption of Perfluorooctane Sulfonate onto Sand, Clay, and Iron Oxide Surfaces. Journal of Chemical and Engineering Data, 52(4):1165-1170 Kannan K. (2011) Perfluoroalkyl and polyfluoroalkyl substances: current and future perspectives. Environmental Chemistry, 8:333-338 KEMI (2013) Brandskum som möjlig förorenare av dricksvattentäkter. Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen, PM 5/13 Länsstyrelsen VISS, Vatteninformationssystem Sverige, www.viss.lansstyrelsen.se/mappage.aspx Länsstyrelsen (2014) Screening av miljögifter i Storsjön 2012-2013. Länsstyrelsen Jämtlands län. 2014:28, diarienummer 502-8188-2014 Miljøstyrelsen (2015) Perfluoroalkylated substances: PFOA, PFOS and PFOSA. The Danish Environmental Protection Agency, ISBN 978-87-93283-01-5. Därtill: Notat Jord & Affald/Kemi daterad 2015-04-27 26(27) www.niras.se

Sidan 27 av 58 Naturvårdsverket (2008) Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen. Rapport 5799 Naturvårdsverket (1999) Metodik för inventering av förorenade områden. Rapport 4918 Ramböll (2007) PM Vatten och mark. Åre Östersund Airport. LFV. 2007-07-06 Schwarzenbach R.P., Gschwend P.M., Imboden D.M. (2003) Environmental organic chemistry. Second edition. S. 438-440. Wiley-Interscience, ISBN 0-471-35750-2 SGF (2013). Fälthandbok Undersökningar av förorenade områden. Svenska Geotekniska Föreningen, Rapport 2:2013. ISSN: 1103-7237. SGU kartgenerator. Karta och beskrivning. http://maps2.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html SLR Consulting Ltd, (2009). Remediation of perfluorinated alkyl chemicals at a former fire-fighting training area. Lindsay Paterson, Tara Siemens Kennedy & Douglas Sweeney, 2009. Statens Forurensningstilsyn (2009) Helsebaserte tilstandsklasser for forurenset grunn. Statens Forurensningstilsyn. TA- 2553/2009. SWECO (2005) F 4 Flottiljområde, Objekt 20 Brandövningsplats. Försvarsmakten Högkvarteret, GRO MILJLÖ, 2005-08-31. Sweco Viak AB, Uppdragsnummer 1644096000 SWECO (2005) F 4 Bynäset/närövningsplats. Objekt 2 f.d. tipp/brandövningsplats. Miljöteknisk markundersökning. Försvarsmakten Högkvarteret, GRO MILJÖ, SWECO VIAK AB, 2005-08-31. SWECO (2006) F 4 Bynäset, Objekt 2 Brandövningsplats. Försvarsmakten Högkvarteret, GRO MILJÖ, 2006-10- 20. Sweco Viak AB, Uppdragsnummer 1644179000 Swedavia (2015) Miljörapport 2014. Åre Östersund Airport. Rapport D 2015-0012414. 2015-03-23 UBA (2009) Umweltbundesamt, UBA. Perfluorinated compounds: Avoid inputs protect the environment. Tyska naturvårdsverkets engelska pressmeddelande om de tyska gränsvärdena avseende PFOS. Press release 046/2009. IVL (2006) Results from the Swedish National Screening Programme 2005: Subreport 3: Perfluorinated Alkylated Substances (PFAS). IVL Svenska Miljöinstitutet, rapport B1698 27(27) www.niras.se

Sidan 28 av 58 BILAGA 1 Provpunkternas koordinater. MTU avseende PFAS inom f.d. Jämtlands flygflottilj, F 4 Frösön Uppdragsnummer: 8114029,6

Sidan 29 av 58 Provpunkternas geografiska placering och höjd över havet (Sweref 99 TM 14 15, RH 2000). Tabell 1: Provpunkternas geografiska placering och höjd över havet samt grundvattennivåer i installerade grundvattenrör. Grundvattnets trycknivå (GV-nivå) som redovisas i tabellen har beräknats på nivån som mättes vid provtagningstillfället (mumy = meter under markytan, möh = meter över havet). Vid inmätningstillfället erhölls bristfällig noggrannhet i Z-led för provpunkt KU:02YV. Provpunkt X Y Z GV-nivå (mumy) KU:01GV 7009630.95 161726.66 336,17 - - GV-nivå (möh) KU:02GV 7009563.62 161649.33 327,96 5,11 322,85 KU:01YV 7009626.62 161803.96 344,54 KU:02YV 7009601.09 161665.32 334,41 KU:01J 7009633.73 161723.60 336,24 KU:02J 7009630.78 161729.88 336,08 KU:03J 7009626.99 161722.35 335,93 KU:04J 7009613.31 161699.65 333,04 KU:05J 7009615.65 161689.63 332,15 Tabell 2: Provpunkternas geografiska placering och höjd över havet samt grundvattennivåer i installerade grundvattenrör. Grundvattnets trycknivå (GV-nivå) som redovisas i tabellen har beräknats på nivån som mättes vid provtagningstillfället (mumy = meter under markytan, möh = meter över havet). Provpunkt X Y Z GV-nivå (mumy) GV-nivå (möh) ST:01GV 7009510.44 160041.91 301 5,99 295,01 ST:02GV 7009483.92 160105.99 296,34 2,13 294,21 ST:03GV 7009430.12 160147.28 294,99 0,43 294,56 ST:04GV 7009396.26 160157.39 294,78 0,31 294,47 ST:05GV 7009384.77 160156.22 294,57 0,26 294,31 Kungsgårdsviken 7009359.75 160222.72 293,72 ST:01J 7009510.44 160041.91 301 ST:02J 7009507.01 160018.08 300,94 ST:03J 7009541.83 160014.62 300,95 ST:04J 7009542.65 160047.60 300,64 ST:05J 7009501.58 160055.10 300,84 ST:06J 7009487.43 160097.03 296,61 ST:07J 7009484.56 160115.48 296,11 F7 016 MTU avseende PFAS inom f.d. Jämtlands flygflottilj, F 4 Frösön Uppdragsnummer: 8114029,6 Upprättad av: Martin Axelsson

Sidan 30 av 58 BILAGA 2 Borrjournaler MTU avseende PFAS inom f.d. Jämtlands flygflottilj, F 4 Frösön Uppdragsnummer: 8114029,6

Sidan 31 av 58 BORRJOURNAL Uppdrag: F 4 Frösön BÖP, Östersund Provpunkt: ST:01GV Uppdragsnr.: 8114029,6 Datum: 2014-08-26 Plats: Stocke 4:1 Provtagare: Carolina Ersson, Martin Axelsson Uppdragsledare: Martin Axelsson Borroperatör: Kjell Hidsjö Anmärkningar GV-nivå GV-rör/filter Profil Djup (m) Provnr. Jordartsbeskrivning PID Lukt 0,3-0,35 m fiberisolering 0,0-0,30 m 0,35-1,5 m F stgrsa F grsa 1 2 1,5-7,0 m Le morän 3 4 Blött vid ca 5 m 5 5,99 6 7 8 9 10 Borrningsnr.: Höjdsystem: Relativt Topp Botten ø (m) Vn.uk Tillsyn/init.: Nivå rel. ref.pkt: Filterrör 1 4,92 5,92 0,050 Datum: Abs. nivå ref.pkt: Filterrör 2 5,92 6,92 0,050 PID instrument: UTM-X: UTM-Y: Fogningsrör 1-1,08 0,92 0,050 Lampa: LOK-X: LOK-Y: Fogningsrör 2 0,92 2,92 0,050 Borrmetod: Skruvborr Fogningsrör 3 2,92 4,92 0,050 Borrentreprenör: MiljöGeo i Västervik AB Ca. 17 l vatten omsattes 2014-08-27. 1 l vatten uttogs med peristaltisk pump för laboratorieanalys 2014-08-28. X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Försvarsmakten\Försvarsmakten Miljöprövningsenheten FK M\8114029 BÖP 2014\8114029,6 F4 Frösön (Östersund)\Data - bearbetning\gällande Borrprotokoll Östersund Frösön.xlsx

Sidan 32 av 58 BORRJOURNAL Uppdrag: F 4 Frösön BÖP, Östersund Provpunkt: ST:02GV Uppdragsnr.: 8114029,6 Datum: 2014-08-26 Plats: Stocke 4:1 Provtagare: Carolina Ersson, Martin Axelsson Uppdragsledare: Martin Axelsson Borroperatör: Kjell Hidsjö Anmärkningar GV-nivå GV-rör/filter Profil Djup (m) Provnr. Jordartsbeskrivning PID Lukt 0,0-3,0 m (F) stgrsasaf 1 ca 1,7 m svag deponilukt 2,13 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Borrningsnr.: Höjdsystem: Relativt Topp Botten ø (m) Vn.uk Tillsyn/init.: Nivå rel. ref.pkt: Filterrör 1 1,55 2,55 0,050 Datum: Abs. nivå ref.pkt: Fogningsrör 1-0,45 1,55 PID instrument: UTM-X: UTM-Y: Lampa: LOK-X: LOK-Y: Borrmetod: Skruvborr Borrentreprenör: MiljöGeo i Västervik AB Ca. 10 l vatten omsattes 2014-08-27. 1 l vatten uttogs med peristaltisk pump för laboratorieanalys 2014-08-28. X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Försvarsmakten\Försvarsmakten Miljöprövningsenheten FK M\8114029 BÖP 2014\8114029,6 F4 Frösön (Östersund)\Data - bearbetning\gällande Borrprotokoll Östersund Frösön.xlsx

Sidan 33 av 58 BORRJOURNAL Uppdrag: F 4 Frösön BÖP, Östersund Provpunkt: ST:01J Uppdragsnr.: 8114029,6 Datum: 2014-08-26 Plats: Stocke 4:1 Provtagare: Carolina Ersson, Martin Axelsson Uppdragsledare: Martin Axelsson Borroperatör: Kjell Hidsjö Anmärkningar GV-nivå GV-rör/filter Profil Djup (m) Provnr. Jordartsbeskrivning PID Lukt 0,3-0,35 m fiberisolering 0,0-0,30 m 0,35-1,5 m F stgrsa F grsa 1 2 1,5-7,0 m Le morän 3 4 5 6 7 8 9 Samlingsprov av jord uttogs 0-0,5 m, 0,5-1,0 m och 1,0-2,0 m. 10 Borrningsnr.: Höjdsystem: Relativt Tillsyn/init.: Datum: PID instrument: Nivå rel. ref.pkt: Abs. nivå ref.pkt: UTM-X: UTM-Y: Lampa: LOK-X: LOK-Y: Borrmetod: Skruvborr Borrentreprenör: MiljöGeo i Västervik AB X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Försvarsmakten\Försvarsmakten Miljöprövningsenheten FK M\8114029 BÖP 2014\8114029,6 F4 Frösön (Östersund)\Data - bearbetning\gällande Borrprotokoll Östersund Frösön.xlsx

Sidan 34 av 58 BORRJOURNAL Uppdrag: F 4 Frösön BÖP, Östersund Provpunkt: ST:02J Uppdragsnr.: 8114029,6 Datum: 2014-08-26 Plats: Stocke 4:1 Provtagare: Carolina Ersson, Martin Axelsson Uppdragsledare: Martin Axelsson Borroperatör: Kjell Hidsjö Anmärkningar GV-nivå GV-rör/filter Profil Djup (m) Provnr. Jordartsbeskrivning PID Lukt 0,3-0,35 m fiberisolering 0,0-0,30 m 0,35-3,4 m F stgrsa F grsa 1 2 3 3,4-4,0 m Le morän, sisaf v 4 5 6 7 8 9 Samlingsprov av jord uttogs 0-0,5 m, 0,5-1,0 m och 1,0-2,0 m. 10 Borrningsnr.: Höjdsystem: Relativt Tillsyn/init.: Datum: PID instrument: Nivå rel. ref.pkt: Abs. nivå ref.pkt: UTM-X: UTM-Y: Lampa: LOK-X: LOK-Y: Borrmetod: Skruvborr Borrentreprenör: MiljöGeo i Västervik AB X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Försvarsmakten\Försvarsmakten Miljöprövningsenheten FK M\8114029 BÖP 2014\8114029,6 F4 Frösön (Östersund)\Data - bearbetning\gällande Borrprotokoll Östersund Frösön.xlsx

Sidan 35 av 58 BORRJOURNAL Uppdrag: F 4 Frösön BÖP, Östersund Provpunkt: ST:03J Uppdragsnr.: 8114029,6 Datum: 2014-08-26 Plats: Stocke 4:1 Provtagare: Carolina Ersson, Martin Axelsson Uppdragsledare: Martin Axelsson Borroperatör: Kjell Hidsjö Anmärkningar GV-nivå GV-rör/filter Profil Djup (m) Provnr. Jordartsbeskrivning PID Lukt 0,0-0,4 m 0,4-1,8 m F stgrsa F Le morän inslag av tegel vx vid 0,9 m 1 2 1,8-2,0 m F stgrsa 3 4 5 6 7 8 9 Samlingsprov av jord uttogs 0-0,5 m, 0,5-1,0 m och 1,0-2,0 m. 10 Borrningsnr.: Höjdsystem: Relativt Tillsyn/init.: Datum: PID instrument: Nivå rel. ref.pkt: Abs. nivå ref.pkt: UTM-X: UTM-Y: Lampa: LOK-X: LOK-Y: Borrmetod: Skruvborr Borrentreprenör: MiljöGeo i Västervik AB X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Försvarsmakten\Försvarsmakten Miljöprövningsenheten FK M\8114029 BÖP 2014\8114029,6 F4 Frösön (Östersund)\Data - bearbetning\gällande Borrprotokoll Östersund Frösön.xlsx

Sidan 36 av 58 BORRJOURNAL Uppdrag: F 4 Frösön BÖP, Östersund Provpunkt: ST:04J Uppdragsnr.: 8114029,6 Datum: 2014-08-26 Plats: Stocke 4:1 Provtagare: Carolina Ersson, Martin Axelsson Uppdragsledare: Martin Axelsson Borroperatör: Kjell Hidsjö Anmärkningar GV-nivå GV-rör/filter Profil Djup (m) Provnr. Jordartsbeskrivning PID Lukt 0,0-0,15 m 0,15-2,0 m F stgrsa F Le morän Växtdelar inblandat 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Samlingsprov av jord uttogs 0-0,5 m, 0,5-1,0 m och 1,0-2,0 m. 10 Borrningsnr.: Höjdsystem: Relativt Tillsyn/init.: Datum: PID instrument: Nivå rel. ref.pkt: Abs. nivå ref.pkt: UTM-X: UTM-Y: Lampa: LOK-X: LOK-Y: Borrmetod: Skruvborr Borrentreprenör: MiljöGeo i Västervik AB X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Försvarsmakten\Försvarsmakten Miljöprövningsenheten FK M\8114029 BÖP 2014\8114029,6 F4 Frösön (Östersund)\Data - bearbetning\gällande Borrprotokoll Östersund Frösön.xlsx

Sidan 37 av 58 BORRJOURNAL Uppdrag: F 4 Frösön BÖP, Östersund Provpunkt: ST:05J Uppdragsnr.: 8114029,6 Datum: 2014-08-26 Plats: Stocke 4:1 Provtagare: Carolina Ersson, Martin Axelsson Uppdragsledare: Martin Axelsson Borroperatör: Kjell Hidsjö Anmärkningar GV-nivå GV-rör/filter Profil Djup (m) Provnr. Jordartsbeskrivning PID Lukt 0,0-1,1 m F stgrsa 1 1,1-2,0 m F Le morän 2 3 4 5 6 7 8 9 Samlingsprov av jord uttogs 0-0,5 m, 0,5-1,0 m och 1,0-2,0 m. 10 Borrningsnr.: Höjdsystem: Relativt Tillsyn/init.: Datum: PID instrument: Nivå rel. ref.pkt: Abs. nivå ref.pkt: UTM-X: UTM-Y: Lampa: LOK-X: LOK-Y: Borrmetod: Skruvborr Borrentreprenör: MiljöGeo i Västervik AB X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Försvarsmakten\Försvarsmakten Miljöprövningsenheten FK M\8114029 BÖP 2014\8114029,6 F4 Frösön (Östersund)\Data - bearbetning\gällande Borrprotokoll Östersund Frösön.xlsx

Sidan 38 av 58 BORRJOURNAL Uppdrag: F 4 Frösön BÖP, Östersund Provpunkt: ST:06J Uppdragsnr.: 8114029,6 Datum: 2014-08-27 Plats: Stocke 4:1 Provtagare: Carolina Ersson, Martin Axelsson Uppdragsledare: Martin Axelsson Borroperatör: Kjell Hidsjö Anmärkningar GV-nivå GV-rör/filter Profil Djup (m) Provnr. Jordartsbeskrivning PID Lukt 0,0-0,5 m F hu stgrsa Inslag av blå frigolit 1 0,5-1,8 m F Le morän Möjlig gammal yta eller botten 2 1,8-2,0 m Le morän, vx, hu, saf varvig 2,0-2,5 m sisaf (v) sagr (v) 3 2,5-4,0 m grsasaf 4 5 6 7 8 9 Samlingsprov av jord uttogs 0-1,0 m och 1,0-2,0 m. 10 Borrningsnr.: Höjdsystem: Relativt Tillsyn/init.: Datum: PID instrument: Nivå rel. ref.pkt: Abs. nivå ref.pkt: UTM-X: UTM-Y: Lampa: LOK-X: LOK-Y: Borrmetod: Skruvborr Borrentreprenör: MiljöGeo i Västervik AB X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Försvarsmakten\Försvarsmakten Miljöprövningsenheten FK M\8114029 BÖP 2014\8114029,6 F4 Frösön (Östersund)\Data - bearbetning\gällande Borrprotokoll Östersund Frösön.xlsx

Sidan 39 av 58 BORRJOURNAL Uppdrag: F 4 Frösön BÖP, Östersund Provpunkt: ST:07J Uppdragsnr.: 8114029,6 Datum: 2014-08-27 Plats: Stocke 4:1 Provtagare: Carolina Ersson, Martin Axelsson Uppdragsledare: Martin Axelsson Borroperatör: Kjell Hidsjö Anmärkningar GV-nivå GV-rör/filter Profil Djup (m) Provnr. Jordartsbeskrivning PID Lukt 0,0-1,7 m (F) stgrsa 1 2 1,7-2,0 m Le morän 3 4 5 6 7 8 9 Samlingsprov av jord uttogs 0-1,0 m och 1,0-2,0 m. 10 Borrningsnr.: Höjdsystem: Relativt Tillsyn/init.: Datum: PID instrument: Nivå rel. ref.pkt: Abs. nivå ref.pkt: UTM-X: UTM-Y: Lampa: LOK-X: LOK-Y: Borrmetod: Skruvborr Borrentreprenör: MiljöGeo i Västervik AB X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Försvarsmakten\Försvarsmakten Miljöprövningsenheten FK M\8114029 BÖP 2014\8114029,6 F4 Frösön (Östersund)\Data - bearbetning\gällande Borrprotokoll Östersund Frösön.xlsx

Sidan 40 av 58 BORRJOURNAL Uppdrag: F 4 Frösön BÖP, Östersund Provpunkt: KU:01GV Uppdragsnr.: 8114029,6 Datum: 2014-08-27 Plats: Kungsgården Provtagare: Carolina Ersson, Martin Axelsson Uppdragsledare: Martin Axelsson Borroperatör: Kjell Hidsjö Anmärkningar GV-nivå GV-rör/filter Profil Djup (m) Provnr. Jordartsbeskrivning PID Lukt 0,0-0,4 m F hu stsa 1 0,4-4,1 m lesafst morän 2 3 4 (λ) 4,15 - (6,6 m) Be Sprickbildning ej påvisad 5 6 7 8 9 10 Borrningsnr.: Höjdsystem: Relativt Topp Botten ø (m) Vn.uk Tillsyn/init.: Nivå rel. ref.pkt: Filterrör 1 5,48 6,48 0,050 Datum: Abs. nivå ref.pkt: Fogningsrör 1-0,52 1,48 PID instrument: UTM-X: UTM-Y: Fogningsrör 2 1,48 3,48 Lampa: LOK-X: LOK-Y: Fogningsrör 3 3,48 5,48 Borrmetod: Odex till 0-3,7 m, JB-sondering 3,7-6,6 m Dexel av gjutjärn Borrentreprenör: MiljöGeo i Västervik AB 1 l vatten uttogs med peristaltisk pump för laboratorieanalys 2014-08-28 (ingen omsättning). Grundvatten påträffades ej vid borrning. I borrhålet samlades emellertid markvatten kort tid efter borrning, sannolikt tidigare infiltrerad nederbörd. Ingen nederbörd föll vid borrning eller mellan borrning och provtagning. Betydande tillrinning fanns ej efter provtagning. X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Försvarsmakten\Försvarsmakten Miljöprövningsenheten FK M\8114029 BÖP 2014\8114029,6 F4 Frösön (Östersund)\Data - bearbetning\gällande Borrprotokoll Östersund Frösön.xlsx

Sidan 41 av 58 BORRJOURNAL Uppdrag: F 4 Frösön BÖP, Östersund Provpunkt: KU:02GV Uppdragsnr.: 8114029,6 Datum: 2014-08-27 Plats: Kungsgården Provtagare: Carolina Ersson, Martin Axelsson Uppdragsledare: Martin Axelsson Borroperatör: Kjell Hidsjö Anmärkningar GV-nivå GV-rör/filter Profil Djup (m) Provnr. Jordartsbeskrivning PID Lukt 0,0-0,4 m F hu lesa morän 1 0,4-4,1 m Le morän 2 3 4 Sprickbildning ej påvisad 5,11 (λ) 5 4,15 - (6,6 m) Be 6 7 8 9 10 Borrningsnr.: Höjdsystem: Relativt Topp Botten ø (m) Vn.uk Tillsyn/init.: Nivå rel. ref.pkt: Filterrör 1 4,56 5,56 0,050 Datum: Abs. nivå ref.pkt: Filterrör 2 5,56 6,56 PID instrument: UTM-X: UTM-Y: Fogningsrör 1-0,44 0,56 Lampa: LOK-X: LOK-Y: Fogningsrör 2 0,56 2,56 Borrmetod: Odex till 0-3,7 m, JB-sondering 3,7-6,6 m Fogningsrör 3 2,56 4,56 Borrentreprenör: MiljöGeo i Västervik AB 1 l vatten uttogs med peristaltisk pump för laboratorieanalys 2014-08-28 (ingen omsättning). Grundvatten påträffades ej vid borrning. I borrhålet samlades emellertid markvatten kort tid efter borrning, sannolikt tidigare infiltrerad nederbörd. Ingen nederbörd föll vid borrning eller mellan borrning och provtagning. Betydande tillrinning fanns ej efter provtagning. X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Försvarsmakten\Försvarsmakten Miljöprövningsenheten FK M\8114029 BÖP 2014\8114029,6 F4 Frösön (Östersund)\Data - bearbetning\gällande Borrprotokoll Östersund Frösön.xlsx

Sidan 42 av 58 BORRJOURNAL Uppdrag: F 4 Frösön BÖP, Östersund Provpunkt: KU:01J Uppdragsnr.: 8114029,6 Datum: 2014-08-27 Plats: Kungsgården Provtagare: Carolina Ersson, Martin Axelsson Uppdragsledare: Martin Axelsson Borroperatör: Kjell Hidsjö Anmärkningar GV-nivå GV-rör/filter Profil Djup (m) Provuttag Jordartsbeskrivning PID Lukt 0,0-0,5 0,0-1,1 m F stgrsa 1 0,5-1,0 murbruk? 1,0-2,0 1,0-1,2 m 1,2-2,0 m F okänt material Le morän 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Borrningsnr.: Höjdsystem: Relativt Topp Botten ø (m) Vn.uk Tillsyn/init.: Datum: PID instrument: Nivå rel. ref.pkt: Abs. nivå ref.pkt: UTM-X: UTM-Y: Lampa: LOK-X: LOK-Y: Borrmetod: Skruvborr Borrentreprenör: MiljöGeo i Västervik AB X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Försvarsmakten\Försvarsmakten Miljöprövningsenheten FK M\8114029 BÖP 2014\8114029,6 F4 Frösön (Östersund)\Data - bearbetning\gällande Borrprotokoll Östersund Frösön.xlsx

Sidan 43 av 58 BORRJOURNAL Uppdrag: F 4 Frösön BÖP, Östersund Provpunkt: KU:02J Uppdragsnr.: 8114029,6 Datum: 2014-08-27 Plats: Kungsgården Provtagare: Carolina Ersson, Martin Axelsson Uppdragsledare: Martin Axelsson Borroperatör: Kjell Hidsjö Anmärkningar GV-nivå GV-rör/filter Profil Djup (m) Provuttag Jordartsbeskrivning PID Lukt 0,0-0,5 0,0-0,4 m F stgrsa sannolikt f.d. markyta 1 0,5-1,0 0,4-0,7 m Humus, Sa 1,0-2,0 0,7-2,0 m Le morän 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Borrningsnr.: Höjdsystem: Relativt Topp Botten ø (m) Vn.uk Tillsyn/init.: Datum: PID instrument: Nivå rel. ref.pkt: Abs. nivå ref.pkt: UTM-X: UTM-Y: Lampa: LOK-X: LOK-Y: Borrmetod: Skruvborr Borrentreprenör: MiljöGeo i Västervik AB X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Försvarsmakten\Försvarsmakten Miljöprövningsenheten FK M\8114029 BÖP 2014\8114029,6 F4 Frösön (Östersund)\Data - bearbetning\gällande Borrprotokoll Östersund Frösön.xlsx

Sidan 44 av 58 BORRJOURNAL Uppdrag: F 4 Frösön BÖP, Östersund Provpunkt: KU:03J Uppdragsnr.: 8114029,6 Datum: 2014-08-27 Plats: Kungsgården Provtagare: Carolina Ersson, Martin Axelsson Uppdragsledare: Martin Axelsson Borroperatör: Kjell Hidsjö Anmärkningar GV-nivå GV-rör/filter Profil Djup (m) Provuttag Jordartsbeskrivning PID Lukt 0,0-0,5 0,0-0,5 m F grsast sannolikt f.d. markyta vatten ligger mot tät morän 1 0,5-1,0 0,5-0,8 m F stgrsa 1,0-2,0 0,8-1,1 m 1,1-2,0 m Humus, Sa Le morän 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Borrningsnr.: Höjdsystem: Relativt Topp Botten ø (m) Vn.uk Tillsyn/init.: Datum: PID instrument: Nivå rel. ref.pkt: Abs. nivå ref.pkt: UTM-X: UTM-Y: Lampa: LOK-X: LOK-Y: Borrmetod: Skruvborr Borrentreprenör: MiljöGeo i Västervik AB X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Försvarsmakten\Försvarsmakten Miljöprövningsenheten FK M\8114029 BÖP 2014\8114029,6 F4 Frösön (Östersund)\Data - bearbetning\gällande Borrprotokoll Östersund Frösön.xlsx