Bilaga 3. Enkät till köpkommuner

Relevanta dokument
Bilaga 2. Telefonenkät till kommuner med egen fördelningsnyckel

Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2014

Bilaga 1. Tabeller. är kostnadsmåtten tillförlitliga? RiR 2018:7 Räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Dokumentdatum: Diarienummer: 2018:01477

Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016

Kostnader för förskola, fritidshem, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning 2012

2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST

2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning efter april 2011

Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2010

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar

Utredning av gemensamma verksamheter

Försörjningskvotens utveckling

Dnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011

Huvudmannabeslut för förskola

Kvartalsrapport 3 med prognos. September Barn- och utbildningsnämnd

Bilaga till ekonomisk månadsrapport för omvårdnadsnämnden,

Nya regler för lovskola i årskurs 8 och 9

Analys av Skolverkets beräkning av bidragsramar

PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0

Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009

Vård- och omsorgsnämndens verksamhet

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012

Sektionen för skola och barnomsorg. Skolstyrelsen/motsvarande Kommunens bidrag till fristående skolor

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kommunstyrelsens kontor Mohammed Khoban Dnr KS 2015/ Utredning av ekonomiskt läge inom hemtjänstverksamhet

Översyn av chefsorganisation

Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n

Program för uppföljning och insyn

Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet

Effektiviseringspotential för Gävle kommun

Sammanfattning. Utredningsuppdraget

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Älvdalens kommun. Beslut. Älvdalens kommun Dnr :8694

Beslut om bidrag till fristående verksamhet Kalmar Waldorfskola

Bilaga 7. Tabellbilaga

Vad kännetecknar ett ramavtal

Förslag till resursfördelningsmodell

Internavtal 2015 med Styrelsen Uppsala vård och omsorg avseende transporter till och från daglig verksamhet

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr :721. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef

Huvudmannabeslut för förskola

Tillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) Trend, tillgänglighet E-post %

Tillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) Trend, tillgänglighet Epost %

Vad tycker föräldrar i Uppsala kommun om förskola och familjedaghem?

Effektivitetspotential i Uppsala kommun

Barnomsorg på obekväm arbetstid (nattomsorg)

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2014:119. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne

Uppföljning av fritidsklubbsverksamheten

Regeringens skrivelse 2017/18:293

meddelad i Stockholm den 26 januari 2009 Ombud: Advokaten Tom Johansson Advokatfirman Nilsson & Co Box Stockholm

Att välja skola på webben

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Ödeshögs kommun. Beslut Dnr : Ödeshögs kommun

Regelbunden tillsyn i Vasaskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Effektiviseringspotential för Kalmar kommun

Revisionsrapport. Trosa kommun. Avgifter inom Äldreomsorgen. Mats Renborn. Januari 2012

Barn- och ungdomsnämnden godkänner rapporten. 1 Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse

Konsekvensutredning avseende förslag till ändrade föreskrifter om uppgiftsinsamling från huvudmännen inom skolväsendet m.m

Beslut för grundskola

Beslut för fritidshem

Huvudmannabeslut för fritidshem

Dialogmöten fristående verksamheter. April 2017

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Lomma Hemtjänst

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för gymnasieskola

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut avseende huvudmannens ansvarstagande för grundsärskola

Förstudie. Genomlysning av övriga kostnader för barn- och utbildningsnämnden. Östersunds kommun. Februari Roland Svensson

Svar på nämndinitiativ angående gymnasieskolan

Beslut för förskolorna och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn

Beslut för grundskola

Lärares administrativa uppgifter

Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll och insyn, SOU 2013:53

Beslut för förskoleklass och grundskola

Bilaga 4. Sammanställning enkätsvar

Resultat från Skolenkäten hösten 2018

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet Sammanfattning. Linköpings universitet LINKÖPING

Enkät till rektorer inom ramen för granskningen av statens tillsyn över skolan

Redovisning av uppdrag om förslag till insamling av betyg satta under sommaruppehållet efter årskurs 9 Dnr U2014/3115/S

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2015:812. På Skolverkets vägnar. Eva Durhán Avdelningschef

Regler för fristående förskola, fritidshem (ej anslutna till en skola) och pedagogisk omsorg i Partille kommun

Huvudmannabeslut för fritidshem

Socioekonomisk resursfördelningsmodell grundskola 2017

Beslut för fristående grundskola med fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017

Beslut för grundskola

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Malmö kommun. Beslut. Malmö kommun Dnr :4548

el% Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Karlstads kommun Beslut Dnr :5371

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Vaxholms kommun. Beslut. Vaxholms kommun Dnr :5008

Beslut för grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011

Beslut för förskoleklass och grundskola

RESURSFÖRDELNING TILL FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA, FRITIDSHEM OCH OBLIGATORISK SÄRSKOLA BUDGETÅRET 2007

Resursfördelningsmodell grundskola F-9

Transkript:

Bilaga 3. Enkät till köpkommuner RiR 2018:7 Räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser är kostnadsmåtten tillförlitliga? RIKSREVISIONEN 1

BILAGA 3. ENKÄT TILL KÖPKOMMUNER Bilaga 3. Enkät till köpkommuner Alla uppgifter i tabellerna nedan avser antal respondenter, om inte annat anges. Räkenskapssammandraget köp av verksamhet När kommunen köper verksamhet från alternativa utförare inom grundskola och äldreomsorg administreras köpet inom den kommunala organisationen. Exempel på administrativa uppgifter ges i fråga 1 nedan. Dessa administrativa uppgifter kan generera kostnader i form av löner för personal som utför arbetet. Beroende på hur kommunen är organiserad så kan dessa kostnader uppstå på kommun- eller förvaltningsnivå. Följande frågor handlar om köp av huvudverksamhet inom grundskola Fråga 1 Var i organisationen utförs huvuddelen av de administrativa uppgifter som relaterar till köp av grundskola? Kommunövergripan de nivå Förvaltning s-nivå Jämn fördelning mellan nivåerna Ej aktuellt Totalt Upphandling/ackredit ering av utförare Administration relaterat till ersättning till utförare Uppföljning av avtal med utförare 6 20 1 18 45 4 37 2 2 45 2 32 1 10 45 Tillsyn av utförare 2 28 0 15 45 Övrigt 2 5 0 13 20 Fråga 2 Om ni köper verksamhet inom grundskola: rangordna de administrativa uppgifterna utifrån deras kostnadsnivå, 1 = Högst kostnad, 5 = Lägst kostnad. Genomsnittlig rangordning Upphandling/ackreditering av utförare 3 Administration relaterat till ersättning till utförare 1,5 Uppföljning av avtal med utförare 2,7 Tillsyn av utförare 2,8 Övrigt 4,4 2 RIKSREVISIONEN

Fråga 3 Redovisar ni administrativa kostnader som uppstår i samband med köp av grundskola på posten "köp av huvudverksamhet"? Vänligen ange de svarsalternativ som stämmer bäst överens med redovisningen på respektive nivå i din kommun. Svarsalternativ Ja, på kommunövergripande nivå Nej, inte på kommunövergripande nivå Ja, på förvaltningsnivå Nej, inte på förvaltningsnivå Sammanställning av svar på fråga 3. Svar Antal respondenter Nej, inte på någon nivå 27 Ja, på förvaltningsnivå 13 Ja, på båda nivåer 1 Ja, på kommunövergripande nivå 1 Ej svar 4 Totalt 46 Fråga 4 Kommentera gärna dina svar angående köp av grundskola Kommentarer, fritextsvar fråga 4 Hej! Kommuner upphandlar inte köp av verksamhet inom grundskola. Privata utförare har rätt att etablera sig och vi betalar (förenklat) ett genomsnitt av kommunens kostnader/elev. Enligt de anvisningar som finns ska köp av huvudverksamhet användas vid köp. Här konteras aldrig egen administration. Svar på frågorna under punkt 1: Övriga frågor med svar under "Ej aktuellt" handläggs av skolinspektionen. Vi har svarat utifrån att det är skolinspektionen som godkänner och har tillsynsansvar för fristående grundskola. Grundskoleverksamhet upphandlas inte. Fristående aktörer får tillstånd från Skolverket. Det är fritt skolval, eleven väljer skola och utförare. Skolinspektionen har tillsynsansvaret. Enligt Skollag 23 kap 3 får kommunen ej överlämna uppgifter som avser undervisning på entreprenad. Några särskilda skäl enligt 5 föreligger inte, varför Nyköping inte gör något köp av grundskola. Ackreditering och tillsyn av utförare sker genom skolverket och skolinspektionen. Administrativa kostnader uppstår främst i form av personalkostnader i organisationen, och redovisas i externredovisningen som personalkostnader. Vi har en grundfriskola på landsbygden i kommunen med få elever. RIKSREVISIONEN 3

BILAGA 3. ENKÄT TILL KÖPKOMMUNER Kommentarer, fritextsvar fråga 4 Östra Göinge kommun har endast en förvaltning. När vi svarar förvaltningsnivå avses därför verksamhetsområdesnivå, dvs för familj och utbildning. Administrativa kostnader för köp av huvudverksamhet ligger i form av personalkostnader, under kolumnen löner och eventuella licenser, systemkostnader i kolumnen övrigt. Vi följer RS anvisningar och i den ingår inte administrativa utgifter. Följande frågor handlar om köp av huvudverksamhet inom vård och omsorg om äldre Fråga 5 Var i organisationen utförs huvuddelen av de administrativa uppgifter som relaterar till köp av vård och omsorg om äldre? Kommunövergripan de nivå Förvaltning s-nivå Jämn fördelning mellan nivåerna Ej aktuellt Totalt Upphandling/ackredit ering av utförare Administration relaterat till ersättning till utförare Uppföljning av avtal med utförare 7 32 3 3 45 2 39 1 3 45 4 37 2 2 45 Tillsyn av utförare 2 39 0 4 45 Övrigt 1 4 0 12 17 Fråga 6 Om ni köper verksamhet inom vård och omsorg om äldre: rangordna de administrativa uppgifterna utifrån deras kostnadsnivå. 1 = Högst kostnad, 5 = Lägst kostnad. Rangordning Upphandling/ackreditering av utförare 2,6 Administration relaterat till ersättning till utförare 1,9 Uppföljning av avtal med utförare 2,6 Tillsyn av utförare 2,8 Övrigt 4,9 4 RIKSREVISIONEN

Fråga 7 Redovisar ni administrativa kostnader som uppstår i samband med köp av vård och omsorg om äldre på posten "köp av huvudverksamhet"? Vänligen ange de svarsalternativ som stämmer bäst överens med redovisningen på respektive nivå i din kommun. Svarsalternativ Ja, på kommunövergripande nivå Nej, inte på kommunövergripande nivå Ja, på förvaltningsnivå Nej, inte på förvaltningsnivå Sammanställning av svar på fråga 7. Svar Antal respondenter Nej, inte på någon nivå 32 Ja, på förvaltningsnivå Ja, på båda nivåer Ja, på kommunövergripande nivå 11 2 1 Totalt 46 Fråga 8 Kommentera gärna dina svar angående köp av vård och omsorg om äldre: Kommentarer, fritextsvar fråga 8 Herrljunga kommun köper inte vård och omsorg om äldre annat än sporadiskt enstaka platser korttid. Kan därför inte svara på ovanstående frågor. Fråga sju är besvarad utifrån hur vi hade gjort om det varit aktuellt. Rangordningen av de administrativa uppgifterna får lite olika utfall om man upphandlar på pris eller kvalitet. Vi kan inte rangordna administrativa uppgifterna utifrån deras kostnadsnivå. Gällande fråga 6 kan tillsyn av utförare och uppföljning av avtal närmast likställas rangordningsmässigt. Administrationen av köp av äldreomsorg redovisas på Vård- och omsorgsnämnden. Vi upphandlar både själva och via Kommunförbundet Skåne. För avtal som upphandlats via kommunförbundet sker uppföljningen via förbundet. Kommunen har inte LOV, därav är posten "ersättning till utförare" ovan ej aktuell. Vi har dessvärre inte möjlighet att uttala oss om kostnaderna för administrativa uppgifter för köp av vård och omsorg om äldre. Organisationen har fram till mitten av 2017 varit fördelad över flera förvaltningar som varit inblandade i flera delar av administrationen av köp av verksamhet. Det är därför svårt att få en överblick och bilda sig en uppfattning om vad som kostar mest. Administrativa kostnader uppstår främst i form av personalkostnader i organisationen, och redovisas i externredovisningen som personalkostnader. Vi har LOV för servicetjänster inom hemtjänsten med två utförare och mycket få brukare. Se kommentar föregående avsnitt. RIKSREVISIONEN 5

BILAGA 3. ENKÄT TILL KÖPKOMMUNER Kommentarer, fritextsvar fråga 8 Upphandling och liknande samt ersättningsnivåer utförs i samarbete mellan förvaltningsnivå och kommunövergripande nivå. Rangordning adm kostn 1-3 svårbedömd. Vi följer RS anvisningar och vi väljer att använda SCB-nyckeln. Vi köper färdtjänst och natt tillsyn med kamera. I redovisningen till Räkenskapssammandraget ska kommunövergripande kostnader fördelas på verksamheterna. För att göra detta kan kommunen antingen använda den så kallade SCB-nyckeln eller använda en egen fördelningsnyckel. Fråga 9 Vänligen ange de främsta skälen till din kommuns val av fördelningsnyckel: Kommentarer, fritextsvar fråga 9 Vi fördelar med bruttokostnaden eftersom det är enkelt att använda o ett objektivt sätt att använda. Vi använder SCB-nyckeln, ser ingen anledning till att ha någon egen. SCB-nyckel. Orsaken är att kostnaden för egna nycklar är betydande, samtidigt som säkerheten inte nödvändigtvis blir högre. Tingsryds kommun använder sig av SCB:s fördelningsnyckel för att det är smidigt och ger förhoppningsvis bättre jämförelse med övriga kommuner. Vi känner oss trygga med SCB-nyckeln. SCB-nyckel. Vi har inte någon bättre fördelningsnyckel. Vi använder SCB nyckeln då vi anser att det bäst reflekterar vår fördelning. Vi använder SCB:s nyckel för fördelning av övergripande kostnader. Göteborg använder den för att den bedöms som rimlig, är enkel att använda och möjliggör jämförelser mellan olika kommuner. I kommunen fördelar vi ut vissa kommunövergripande kostnader såsom IT, hyror mm till de rätta verksamheterna. Under förarbetet till RS fördelas de centrala verksamheternas kostnader procentuellt till olika verksamheter beroende på hur året har varit. Med hjälp av vårat ekonomisystem Agresso lägger vi in procentuella relationer som fördelar ut kostnaderna. Resterande belopp som finns kvar på rad 920 Kommunövergripande kostnader fördelas ut med SCB nyckeln. Vi försöker att visa kostnaden där den hör hemma. SCB nyckeln. Denna speglar väl de faktiska förhållandena. SCB-nyckeln används. Bedömning att denna fördelning är tillförlitlig och passar även Herrljunga kommun. Staden använder SCB-nyckeln. Främsta skälet är att avsikten är att få till jämförbarhet mellan kommuner. Om staden använder en egen nyckel försvåras en sådan jämförelse. SCB-nyckeln är enkel att använda. Kommunen använder SCB-nyckeln eftersom det inte finns utarbetade rutiner för hur en egen nyckel skulle fördela mellan verksamheterna. Förvaltningarnas administrativa kostnader fördelas med egen fördelningsnyckel. Kommunövergripande kostnader fördelas emellertid med SCB-nyckeln. Skälet till denna metod är att det anses ge den mest rättvisande kostnadsredovisningen. Vi har valt SCB-nyckeln. Vi tror att de flesta kommuner gör så och då har vi lika fördelning. 6 RIKSREVISIONEN

Kommentarer, fritextsvar fråga 9 Bedömningen har gjorts att kommunens fördelning inte avviker från SCB-nyckeln i väsentlig utsträckning. Vi har valt SCB-nyckeln för att vi tycker det är det bästa valet. Flera andra kommuner gör också det och då är det jämförbart med andra. SCB-nyckel. Bedömning har gjorts att den ger en rättvisande bild av kommunen. Uppsala kommun använder SCB-nyckeln för att fördela de kommunövergripande kostnaderna i räkenskapssammandraget. Merparten av de kommunövergripande kostnaderna fördelas dock ut redan skarpt i redovisningen, men det netto som kvarstår fördelas med SCB-nyckel. Anledningen till att vi väljer att använda SCB-nyckeln är att vi bedömt att den ger en rimlig fördelningsgrund. Vi använder oss av SCB nyckeln. Har fungerat bra för oss. Behöver inte skapa en egen fördelningsnyckel. Merparten av de kommunövergripande kostnaderna fördelas via en löpande interndebitering. Resterande fördelas enligt SCB-nyckel. Lomma använder egen nyckel, där vi fördelar personalavdelningens kostnader utifrån bruttolönerna som fördelningsgrund, kostverksamhet utifrån volymer mot respektive rad (förskola, grundskola, äldreomsorg) och övriga utifrån totala bruttokostnader som fördelningsgrund. Vi anser SCB-nyckeln vara lite för generaliserande, och genom att vi fördelar personalkostnader med en annan nyckel anser vi att det bättre speglar kostnaders fördelning. Kommunövergripande sker med SCB-nyckel då vi anser att den fördelningen ger en rättvisande bild. Vi använder ingen egen fördelningsnyckel. Tycker inte att det finns behov av det i dagsläget. Använder SCB-nyckeln i huvudsak. Främsta orsaken är att ansvaret de senaste åren har växlat och att vi inte haft tid att utvärdera och omvärdera detta val. Malmö stad använder SCB-nyckeln då vi anser att den är "tillräckligt" bra. Att använda en egen fördelningsnyckel innebär ett stort arbete att ta fram och dessutom bör denna uppdateras årligen. SCB-nyckel utifrån att den OH-kostnaden som kan fördelas redan är fördelad. Vi använder SCB-nyckel för att det är enklast. Det främsta skälet är att vi vill ha en så korrekt redovisning som möjligt. Vi har både och... Skälen är ju framförallt möjligheten till att kunna fördela de gemensamma kostnaderna så rättvisande som möjligt. SCB:s-fördelningsnyckel används. Främsta anledningen till att den används är främst att nyckeln är administrativt enkelt att använda samt i stort är lika mellan år vilken underlättar jämförelser. Vi använder scb-nyckeln. Vi har inte sett någon anledning att räkna på en egen nyckling, den som kommer från SCB är tillräckligt bra. För kontinuitet över åren har SCB-nyckel valts. Vi har valt SCB-nyckeln. Vår bedömning är att det innebär en bättre jämförbarhet mellan kommunerna (under förutsättning att alla använder den). Inget känt aktivt val. Vi använder SCB nyckel för overheadkostnader som skall fördelas på samtliga verksamheter, och egna för sådant som skall fördelas på annat sätt. RIKSREVISIONEN 7