Miljörisker i förskolan

April 2015 Rapportsammandrag Miljörisker i förskolan Bakgrund och syfte I stadens förskolor exponeras barnen för olika skadliga ämnen och kemikalier. Göteborgs Stad har som mål att minska förekomsten av olämpliga kemikalier eller ämnen i barns vardag. Små barn är ofta mer exponerade i sin miljö för skadliga ämnen än vad vuxna är. Det beror bland annat på att små barn ofta vistas nära golvet och därför i högre grad utsätts för smuts och damm. Dessutom stoppar barn ofta föremål i munnen. Stadsrevisionen har genomfört en granskning i syfte att utreda den eventuella förekomsten av giftiga och skadliga ämnen i stadens förskolor samt bedöma om risken att barn exponeras för skadliga ämnen hanteras på ett ändamålsenligt sätt av ansvariga nämnder och bolag. Det har ingått i granskningen att beskriva hur ansvaret för frågan fördelar sig på bolag och nämnder i staden. Stadsrevisionen har uppdragit åt miljökonsulten Enviroplanning AB i Göteborg att genomföra en utredning och sammanställa resultatet i en expertrapport. Föreliggande rapportsammandrag baserar sig på iakttagelser i denna expertrapport. Rapportsammandraget innehåller därutöver rekommendationer till berörda nämnder samt stadsrevisionens egen sammanfattande bedömning med utgångspunkt i expertrapportens iakttagelser. Metod och genomförande Granskningen har genomförts i fyra stadsdelsnämnder: Örgryte-Härlanda; Östra Göteborg; Majorna- Linné samt Askim-Frölunda-Högsbo. Därutöver omfattar granskningen Göteborgs Stads Upphandlings AB, lokalnämnden samt miljö- och klimatnämnden. Granskningen baserar sig på dokumentstudier och intervjuer. De senare har omfattat ansvariga chefer men också personal på förskolorna. Utöver detta har också en inventering genomförts på åtta förskolor - två i vardera stadsdelsnämnd och har omfattat både utomhus- och inomhusmiljön. Sammantaget har granskningen besvarat 15 revisionsfrågor. Dessa är redovisade i expertrapporten. I detta rapportsammandrag redovisas de viktigaste iakttagelserna och stadsrevisionens bedömningar och rekommendationer. För en mer detaljerad redovisning av granskningens frågeställningar och iakttagelser och för en djupare förstålelse av granskningsresultatet hänvisar stadsrevisionen till expertrapporten. I expertrapporten har även ansvarsförhållandena i staden när det gäller miljöriskerna i förskolan kartlagts och i rapporten redovisas även en genomgång av gällande lagstiftning och förordningar samt de styrande beslut och dokument som upprättats inom Göteborgs Stad. Iakttagelser Expertrapporten Miljörisker i förskolan, som ligger till grund för stadsrevisionen bedömningar i föreliggande rapportsammandrag, innehåller en rad väsentliga observationer. En hel del bra arbete bedrivs redan när det gäller att förbättra och säkerställa en bra förskolemiljö i Göteborgs Stad, till exempel inom lokalnämnden, miljö- och klimatnämnden och Göteborgs Stads Upphandlings AB. Det bedrivs också ett arbete i staden som går under beteckningen giftfri förskola. Inom ramen för det arbetet har det tagits fram ett informationsmaterial Vägen till en giftfri förskola som tillhandahålls av miljöförvaltningen. Det som redovisas i det följande avser några av de viktigare iakttagelserna där situationen inte är tillfredsställande och där förbättringsåtgärder är nödvändiga eller bör genomföras. Det konstateras att flera bolag och nämnder har inflytande över förskolemiljön, men det saknas eller är svårt att urskilja ett övergripande ansvar när det gäller kemikalierisker i förskolan. Det är oklart vem som har en samlad överblick och kommunicerar detta med förskolorna, men nödvändig miljökompetens finns ofta i de aktuella bolagen och fackförvaltningarna. Stadens miljöprogram är relativt känt på ledningsnivå inom stadsdelsförvaltningarna, särskilt om det finns en utvecklingsledare för miljö. Kunskaperna om stadens kemikalieplan däremot är i allmänhet mindre. Den senare innehåller bland annat mål om att minska miljögifterna i barnens vardag. Miljöprogrammet är fastställt av fullmäktige och har kommunicerats linjevägen via stadsdelsdirektören. Kemikalieplanen har fastställts av miljö- och

Rapportsammandrag april 2015 klimatnämnden, och har inte fått samma prioritet sannolikt till följd av att den når stadsdelsförvaltningarna på lägre nivå, till exempel utvecklingsledaren. När det gäller förskolepersonalen saknas i allt väsentligt kompetens avseende miljögifter och dess risker. Kunskapen om lagstiftning, planer och program är ringa. I de fall kunskap ändå finns beror det snarast på personligt intresse. Detta är en väsentlig brist, då åtgärder eller rutiner som ska genomföras och upprätthållas måste vara kända hos den personal som ska genomföra dessa. Personalen saknar kunskap för att kunna bedöma risker. Ett exempel gäller giftiga gaser som kan utvecklas när man laminerar eller stryker pärlplattor. Ett annat exempel är lågenergilampor som innehåller kvicksilver, vilka kan utgöra en hälsofara om de går sönder. Rutiner för hur personalen ska agera i en sådan situation saknas helt. De flesta förskolor tar emot leksaker eller andra föremål som skänks av föräldrar. Kunskapen om eventuella miljögifter i textilier, elektronik eller plaster saknas i de flesta fall. Pedagogisk verksamhet, städning och måltider i förskolan organiseras under olika ansvarsområden inom stadsdelsförvaltningarna. Det innebär att förskolechefen saknar ansvar för städ- och måltidspersonalen. Av det följer också mindre insyn och inflytande över dessa verksamheter. Flera förskolor saknade kemikalieförteckning över sina märkningspliktiga städkemikalier. Kemikalierna förvarades i samtliga fall i ett städförråd i förskolans lokaler. Bara en av förskolorna i granskningen har inkluderat märkningspliktiga kemikalier från den pedagogiska verksamheten i sin kemikalieförteckning. Rutin för att upprätta eller uppdatera kemikalieförteckning saknas och är inte känd av någon förskolechef. När det gäller utemiljön är det vanligt med gungor av gamla bildäck. Dessa kan innehålla diverse olika miljögifter. Lokalförvaltningen har inga uppgifter om gungornas ålder, men ju äldre gungorna är desto högre sannolikhet att de innehåller miljögifter. Med största sannolikhet innehåller samtliga gungor i de aktuella förskolorna åtminstone polyaromatiska kolväten (PHA), i en del fall innehåller de sannolikt även tungmetaller eller andra olämpliga ämnen. Även fallskydd så kallad mjuk asfalt och konstgräs kan innehålla miljögifter. Sedan 2012 ställer enligt uppgift lokalnämnden striktare miljökrav. Enligt nämndens egna tester lakar fallskydden inte ut till omgivande miljö om det undre lagret är plastgjutet. Endast små mängder PHA påträffas då i fallskyddens toppskikt. Leksaker av plast kan innehålla ämnen som har hormonstörande och reproduktionsstörande egenskaper. Det gällde särskilt innan 2007, då användningen av mjukgörare, ftalater, reglerades. Efter 2013 har reglerna skärpts ytterligare. På de granskade förskolorna finns äldre plastleksaker som med största sannolikhet innehåller numera förbjudna ämnen. Elektronik kan innehålla flamskyddsmedel och tungmetaller. På flera förskolor används gammal elektronik för lek, som gamla mobiltelefoner, sladdlösa telefoner, kameror, bandspelare m.m. Även i utklädningsmaterial förekommer föremål som inte är avsedda som leksaker. I granskningen påträffades väskor med knappar som misstänks innehålla tungmetall. Textilier bör tvättas innan de används, men ingen förskola hade rutiner för detta. På flera förskolor finns pysselmaterial som innehåller märkningspliktiga kemikalier, t.ex. lim och sprayfärger. Endast i en förskola var detta uppfört på en kemikalieförteckning. Det förekommer också en del äldre material som kan innehålla gifter. På en förskola återfanns en flaska med fixativ som innehöll kemikalier förbjudna sedan 1996. Även äldre fingerfärg används i en del fall, vilka innehåller allergiframkallande och miljöfarliga konserveringsmedel. Även teatersmink med olämpligt innehåll har påträffats. I vissa fall är förvaringen av pysselmaterial inte säker då kemikalierna är lättillgängliga för nyfikna barn. På en del förskolor ingår som en pedagogisk idé att återanvända gammalt material. Detta är dock inte utan problem, då äldre material av till exempel plast kan innehålla kemikalier som numera är förbjudna. I sammanhanget ska det även framhållas att förkläden i vinyl eller plast kan innehålla giftiga mjukgörare, särskilt om det rör sig om äldre förkläden. Samma sak gäller de vinyl- eller plasthandskar som används i förskolorna. På förskolorna används madrasser för vila. Åldern på dessa varierar kraftigt. Äldre madrasser innehåller ofta skadliga ämnen både i stoppningen och i överdraget. I riktigt gamla madrasser kan det finnas freon i skummet. Även möbler kan innehålla miljögifter. Det gäller särskilt för äldre möbler. Även i samband med mat och matlagning förekommer miljögifter i de granskade förskolorna. Många av de plastredskap eller plastmaterial som används i anslutning till måltider eller matlagning innehåller med största sannolikhet giftiga kemikalier, liksom de högflourerade non-stick beläggningar som kan förekomma i bakformar, grytor och stekpannor. Göteborgs Stads Upphandlings AB har i sin upphandling av livsmedel angett att staden har som mål att fasa ut livsmedel som förvaras i förpackningar som avger Bisfenol A. Det har gett i resultat att det idag förekommer färre konservburkar med mat i förskolornas kök. Städrutinerna skiljer sig mellan de granskade stadsdelsnämnderna. I vissa förskolor storstädas en eller två gånger per år, i andra bara vartannat år. Städning är viktigt då skadliga kemikalier kan bindas i dammpartiklar. Regelbunden städning

Rapportsammandrag april 2015 reducerar förekomsten av kemikalier i förskolemiljön. I samband med städning virvlas dock damm upp och risken att det andas in ökar. Städning sker med enstaka undantag samtidigt som barnen vistas i förskolan. I ett fall utförs den av inhyrd städfirma. I det fallet användes fler icke-miljömärkta kemikalier än när städningen utförs i egen regi. Detta trots ramavtal som ställer samma krav på upphandlad städning som när den utförs i egen regi. Inköp görs nästan uteslutande genom kommunens inköpssystem WINST. Det är dock vanligt att produkter köps in vid sidan av den lista med utvalda varor som är upprättad samband med tecknandet av ramavtal. Detta kan utgöra en risk då dessa varor inte har kontrollerats enligt samma krav som de listade varorna. Kommunfullmäktige har beslutat att så långt det är möjligt fasa ut Bisfenol A. Kommunfullmäktige har också krävt att leverantörer ska kunna upplysa om Bisfenol A förekommer i deras produkter. I expertrapportens bedömning är detta informationskrav ingen garanti för att Bisfenol A inte förekommer i inköpta leksaker. Stadsrevisionens bedömningar och rekommendationer Det kan konstateras att förskolebarnen exponeras för miljögifter i förskolan. En helt giftfri miljö är i praktiken svår eller nästintill omöjlig att åstadkomma, men en del av de observationer som gjorts i expertutredningen är av ett sådant slag att slutsatsen måste bli att produkter och föremål bör eller måste avlägsnas från förskolemiljön eller att rutiner, arbetssätt och kunskaper är i behov av förbättring. Ansvarsförhållandena för miljöriskerna i förskolan måste tydliggöras och göras mer överblickbara. Idag är ansvarsförhållandena otydliga och helhetssynen saknas. Samordningen måste förbättras. Dagens uppdelning inom stadsdelsnämnderna av ansvar mellan olika yrkeskategorier inom förskolan leder till ökad risk för exponering för miljögifter i förskolan. Detta måste hanteras på ett sätt som är ändamålsenligt och bättre främjar stadens mål om att minska förekomsten av miljögifter i barnens vardag. Kunskapsnivån bör höjas, särskilt ute i förskolorna där kunskapen om giftiga kemikalier eller miljörisker ofta är otillräcklig. Den kemikalieförteckning som ska finnas på förskolorna enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:19) måste uppdateras regelbundet och ansvariga för verksamheten måste säkerställa att märkningspliktiga kemikalier inte förekommer i den pedagogiska verksamheten. Föremål som innehåller eller med stor sannolikhet innehåller giftiga kemikalier bör avlägsnas från förskolorna. Det gäller till exempel gammal elektronik, äldre pysselmaterial, gamla produkter av mjukgjord PVC, vissa köks- och matlagningsredskap samt gamla däckgungor. Föremål som skänks av föräldrar bör endast tas emot om det kan säkerställas att föremålen inte innehåller miljöskadliga och giftiga ämnen. Detta gäller särskilt gammal elektronik och gamla plastleksaker eller plastföremål, som inte bör tas emot överhuvudtaget. Lek- och hobbymaterial som inte är avsett som sådant bör inte förekomma. Om återanvändning av gammalt material ingår som en pedagogisk idé i verksamheten måste rutiner utvecklas och kunskapsnivån höjas vad gäller de risker som detta medför. Det är stadsrevisionen bedömning att striktare kemikaliekrav bör ställas i samband med upphandling och att uppföljningen måste bli bättre i syfte att säkerställa att uppställda krav verkligen efterlevs. Den expertrapport som ligger till grund för stadsrevisionens bedömningar listar en rad olika förslag till åtgärder som alla syftar till att minska risken att förskolebarnen utsätts för miljögifter. En del av dessa anges som nödvändiga åtgärder. Andra åtgärder anges som åtgärder som bör genomföras. De åtgärder som anges som nödvändiga avser åtgärder som antingen syftar till att minska förekomsten av miljögifter eller andra skadliga ämnen i förskolorna eller syftar till att förbättra rutiner och arbetssätt för att i rimlig grad säkerställa att miljögifter inte kommer in i verksamheten. De åtgärder som i övrigt bör genomföras enligt expertutredningen avser ytterligare förbättringar som bör övervägas. Stadsrevisionen rekommenderar stadsdelsnämnderna Örgryte-Härlanda,Östra Göteborg, Majorna- Linné samt Askim-Frölunda-Högsbo att beakta de förslag till åtgärder som expertrapporten redogör för. Stadsrevisionen rekommenderar Göteborgs Stads Upphandlings AB att beakta de åtgärder som expertrapporten anger när det gäller upphandling. Stadsrevisionen rekommenderar lokalnämnden att beakta de förslag till åtgärder i expertrapporten som berör nämndens ansvarsområde. Stadsrevisionen rekommenderar miljö- och klimatnämnden att beakta de förslag till åtgärder som föreslås i expertrapporten och som berör nämndens ansvarsområde. Stadsrevisionen kommer att följa upp rekommendationerna i kommande granskningar. Expertrapporten Miljörisker i förskolan finns på www.goteborg.se/stadsrevisionen. Postadress: Box 2141, 403 13 Göteborg. Besöksadress: Stora Badhusgatan 6, Göteborg Kontaktcenter: 031-365 00 00 Stadsrevisionens kansli: 031-368 07 00 E-post: stadsrevisionen@stadsrevisionen.goteborg.se www.goteborg.se/stadsrevisionen

Datum 2015-04-02 Rapport Miljörisker i förskolan Stadsrevisionen EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771 87 41 Hemsida www.enviroplanning.se e-post info@enviroplanning.se

Rapportuppgifter Titel Version 1 Miljörisker i förskolan Datum 2015-04-02 Uppdragsgivare Stadsrevisionen Uppdragsnummer 2023-01 Dokumentnummer Rapport genomförd av Rapport granskad av Rapport verifierad av 2023-01/10/01/Rapport_001 Helena Norin, Maja Halling och Jonas Barlind, EnviroPlanning AB Per Rosander och Maria Losman, Miljöbyrån Ecoplan AB Helena Norin I (V)

Sammanfattning Stadsrevisionen har givit EnviroPlanning AB i uppdrag att utreda om giftiga och skadliga ämnen förekommer i stadens förskolor samt bedöma om denna risk hanteras på ett ändamålsenligt sätt. I utredningen beskrivs hur ansvaret för frågan om gifter i förskolan fördelar sig på nämnder i Göteborgs stad. För att kunna göra dessa bedömningar har policyer, riktlinjer och ansvarsförhållanden som gäller i Göteborgs stad ifråga om skadliga ämnen inom förskolan kartlagts. Rapporten baserar sig på dokumentstudier och intervjuer med personer som är ansvariga för verksamheten i förskolan samt lokalförvaltningen, miljöförvaltningen och Upphandlingsbolaget. Granskningen har genomförts i stadsdelsnämnderna Örgryte- Härlanda, Östra Göteborg, Majorna-Linné samt Askim-Frölunda-Högsbo. Sammanlagt har åtta förskolor besökts, två i varje stadsdel. Granskningen omfattar inventering av giftiga och skadliga ämnen i stadens förskolor. Både inomhus- och utomhusmiljö har inventerats. Bedömningar av nödvändiga åtgärder har gjorts inom områdena: Ansvarsförhållanden Upphandling och inköp av varor till förskolan Befintliga rutiner Leksaker och pyssel Möbler, inventarier, skötrum och hygien Laga och äta mat Städrutiner och kemprodukter Utemiljö och byggnad En sammanfattning av bedömningarna innebär att striktare kemikaliekrav måste ställas vid upphandling och att efterlevnaden av ställda krav måste följas upp bättre. Den kemikalieförteckning som ska finnas på förskolan måste uppdateras regelbundet och inga märkningspliktiga kemikalier ska förekomma i den pedagogiska verksamheten på förskolan. Den tillsyn som utförs på förskolan föreslås inkludera även den pedagogiska verksamheten. Vidare måste snarast gammal elektronik, gamla produkter i mjukgjord PVC och gamla däckgungor rensas ut. II (V)

III (V)

Innehållsförteckning 1 Utgångspunkt för granskningen... 1 2 Syfte... 2 3 Metod... 2 4 Revisionskriterier... 2 5 Revisionsfrågor... 3 6 Ansvarsförhållanden... 4 6.1 Göteborgs stads miljöprogram... 5 6.2 Kemikalieplan Göteborgs stad... 6 6.3 Egenkontroll enligt miljöbalken... 7 6.4 Utfasning av bisfenol A... 8 6.5 Lagstiftning för produkter i förskolan... 8 6.5.1 Lag om leksakers säkerhet 2011:579... 9 6.5.2 REACH... 9 6.5.3 Förordning (2012:861) om farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning... 10 6.5.4 Produktsäkerhetslagen (SFS 2004:451)... 10 6.5.5 Annan lagstiftning... 11 7 Iakttagelser... 12 7.1 Ansvarsförhållanden... 12 7.2 Upphandling och inköp av varor till förskolan... 13 7.3 Befintliga rutiner... 14 7.4 Leksaker, pyssel och textil... 15 7.5 Möbler och inventarier... 19 7.6 Laga och äta mat... 20 7.7 Skötrum och hygien... 22 IV (V)

7.8 Städrutiner och kemprodukter... 23 7.9 Utemiljö och byggnad... 23 8 Bedömningar... 26 8.1 Ansvarsförhållanden... 26 8.2 Upphandling och inköp av varor till förskolan... 27 8.3 Befintliga rutiner... 28 8.4 Leksaker, pyssel och textil... 28 8.5 Möbler, inventarier, skötrum och hygien... 30 8.6 Laga och äta mat... 30 8.7 Städrutiner och kemprodukter... 30 8.8 Utemiljö och byggnad... 31 Bilagor A Intervjuformulär V (V)

1 Utgångspunkt för granskningen Förskolemiljön innehåller många varor och material som kan innehålla skadliga kemikalier. Små barns kroppar är speciellt känsliga för påverkan av kemikalier då de är under utveckling. Små barn utsätts också för kemikalier i större utsträckning då de smakar på sin omgivning genom att stoppa saker i munnen. Eftersom de vistas i större utsträckning nära golvet utsätts de för mer damm som kan binda många kemikalier. Kommunfullmäktige har antagit lokala miljömål och ett miljöprogram för Göteborgs stad där kemikalier i barns miljö uppmärksammas. Utöver detta finns en kemikalieplan för staden som fokuseras på att minimera skadliga kemikalier i barns vardag. Det finns ett nystartat arbete i staden för en giftfri förskola. Det är ett projekt som stadsdelarna i Göteborgs Stad tillsammans ansökt om pengar för och nu startat under namnet "Giftfri förskola". Projektet håller på att ta fram ett stödmaterial till förskolorna. Stödmaterialet kommer att kunna börja användas senare under året. Den granskningen som gjorts för Stadsrevisionen för att se vilka miljörisker från kemikalier som barn riskerar att utsättas för i förskolan kan därför ses som en beskrivning av läget innan stadsdelarnas arbete med Giftfri förskola nått ut till alla förskolor. 1 (31)

2 Syfte Syftet med Stadsrevisionens granskning har varit att utreda den eventuella förekomsten av giftiga och skadliga ämnen i stadens förskolor samt bedöma om risken för att barn exponeras för skadliga ämnen hanteras på ett ändamålsenligt sätt av ansvariga nämnder och bolag. Det ingår som ett led i uppdraget att beskriva hur ansvaret för frågan om gifter i förskolan fördelar sig på nämnder i Göteborgs stad. För att kunna göra dessa bedömningar har policyer, riktlinjer och ansvarsförhållanden som gäller i Göteborgs stad ifråga om skadliga ämnen inom förskolan kartlagts. 3 Metod Iakttagelserna i granskningsrapporten baserar sig på dokumentstudier och intervjuer med personer som är ansvariga för verksamheten i förskolan samt berörda fackförvaltningar och Upphandlingsbolaget. Granskningen ha genomförts i stadsdelsnämnderna Örgryte- Härlanda, Östra Göteborg, Majorna- Linné samt Askim-Frölunda-Högsbo. Sammanlagt har åtta förskolor besökts, två i varje stadsdel. Granskningen omfattar inventering av giftiga och skadliga ämnen i stadens förskolor. Både inomhus- och utomhusmiljö har inventerats. Eventuell exponering av radon och skadliga ämnen via maten har inte ingått i granskningen. 4 Revisionskriterier Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som stadsrevisionen utgår från vid analys och bedömningar. I den aktuella granskningen utgörs revisionskriterierna av Göteborgs stads miljöprogram 2013 Kemikalieplan för Göteborgs stad Miljöbalkens krav på egenkontroll Göteborgs stads fullmäktigebeslut 2011 att fasa ut bisfenol A i kvitton, termopapper och i de produkter där likvärdiga alternativ finns. 2 (31)

Det finns därutöver mycket lagstiftning som gäller olika produkter som kan finnas på en förskola och som ingått på ett eller annat sätt i granskningen. För en genomgång av vilken lagstiftning som är relevant för förskolor hänvisas till kapitel 6.5. 5 Revisionsfrågor De frågor som granskningen ska svara på är följande: Vad gäller enligt lagstiftningen på området? Vilken roll och vilket ansvar har miljöförvaltningen i sammanhanget? Vilken roll och vilket ansvar har stadsdelsförvaltningarna i sammanhanget? Används leksaker på förskolorna som innehåller eller kan misstänkas innehålla skadliga gifter? Används föremål i barnens lek som ej är leksaker och som innehåller eller kan misstänkas innehålla skadliga gifter? Används lokaler där själva byggnaden avger gifter eller kan misstänkas avge gifter? Innehåller inredningen såsom möbler, textilier eller annat gifter eller kan de misstänkas innehålla gifter? Förvaras giftiga kemikalier i förskolelokalerna? Om så är fallet, är förvaringen säker? Finns föremål på barnens lekplats utomhus som innehåller gifter eller kan misstänkas innehålla skadliga gifter? Hur görs upphandlingen av leksaker till förskolan och hur sker inköpen? (Sker det centralt genom Upphandlingsbolaget eller är det decentraliserat till stadsdelsnämnden eller den enskilda förskolan?) Vilka regler finns för upphandlingen av leksaker med avseende på gifter? 3 (31)

Hur ofta städas lokalerna? Hur sker städningen? Sker storstädning och vädring? Hur ofta tvättas textilier och vilka textiler tvättas? Finns någon policy eller riktlinjer för Göteborgs stad med avseende på gifter i förskolan? Finns det någon rutinbeskrivning på den enskilda förskolan som anger hur personalen skall agera och vad de skall tänka på för att reducera förekomsten av skadliga ämnen i förskolan? Finns det till exempel en rutin som anger hur personalen skall agera om en lågenergilampa går sönder eller en rutin om att tvätta alla nya textilier? Genomgår förskolepersonalen någon form av utbildning om skadliga ämnen och får personalen lära sig hur de skall agera för att reducera barnens (och personalens) exponering för dessa ämnen? 6 Ansvarsförhållanden Ansvaret för förskolemiljön berör flera olika förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad. Stadsdelsnämnderna är huvudmän och ansvarar för verksamhet inom förskola. Stadsdelsförvaltningarna utför den verksamhet stadsdelsnämnderna har beslutat om. I varje stadsdel finns en sektorschef för utbildning som ansvarar för verksamheten inom förskolan och under denne finns områdeschef förskola, förskolechef och personalen ute på förskolorna. Städningen och måltiderna i förskolorna organiseras också av stadsdelsförvaltningen, men ligger inte under sektor utbildning. Lokalförvaltningen är ansvarig för lokalerna där förskoleverksamheten bedrivs. Ofta gäller det både inne- och utemiljö. Det innebär att det är lokalförvaltningen som förvaltar lokalerna och styr vilka material som används vid ny- och ombyggnation respektive underhåll. Det faktiska arbetet utförs sedan av olika entreprenörer som upphandlas av Lokalförvaltningen. Park- och naturförvaltningen är i vissa fall ansvarig för utomhusmiljön på förskolorna om inte Lokalförvaltningen är det. 4 (31)

Miljöförvaltningens avdelning för miljötillsyn bedriver tillsyn mot förskolorna med avseende på inomhusmiljöfrågor som ventilation, städning, hygien och buller. Det är miljöförvaltningen som har tillsyn över förskolans egenkontrollprogram, där kemikalieförteckningen ingår som en del. Miljöförvaltningen har fokuserat kemikalietillsynen på tvätt-, disk- och rengöringsmedel. Miljöförvaltningen leder det nyinrättade kemikalierådet där representanter från lokalförvaltningen, Upphandlingsbolaget, SDF Västra Hisingen och park- och naturförvaltningen också ingår. Upphandlingsbolaget ansvarar för upphandlingen av de varor och produkter som förskolorna har möjlighet att köpa in till sin verksamhet. För de typer av produkter som ofta köps in till förskolorna har ramavtal tagits fram av Upphandlingsbolaget där särskilda krav ställts på utvalda varor. Det är Upphandlingsbolagets ansvar att kontrollera att kraven uppfylls både vid avtalsskrivning och under avtalstiden. Förskolepersonalen har dock möjlighet att köpa även andra varor än just de som handlats upp i sortimentet från den leverantör som vunnit ramavtalsupphandlingen. För varor där det inte finns ramavtal sköter stadsdelsnämnden själv upphandlingen och formulerar kraven. Kretsloppsnämnden inverkar också på förskolor vad gäller avfallshantering. 6.1 Göteborgs stads miljöprogram Göteborgs stads miljöprogram innehåller 212 åtgärder som Göteborgs Stad ska göra för att bidra till att nå de lokala miljömålen. Lokala miljömål finns inom tolv olika områden där det också finns nationella miljömål. Miljöprogrammet har antagits av kommunfullmäktige och Miljö- och klimatnämnden är ansvariga för att följa upp programmet. Att de olika åtgärderna genomförs ansvarar de olika fack- och stadsdelsnämnderna respektive de kommunala bolagen för. Alla åtgärder är sådana som Göteborgs Stads verksamheter har inflytande över och kan besluta om. De flesta åtgärder ska vara genomförda senast år 2020. Det lokala miljömålet Giftfri miljö uttrycks som Göteborg ska vara så giftfritt att inte människor eller miljö påverkas negativt. Till målet finns tre olika delmål knutet: 5 (31)

Minskad förekomst av miljögifter i barns vardag. Utfasningsämnen ska inte användas eller släppas ut i Göteborg. Förorenade områden i Göteborg ska inte orsaka skada på människors hälsa eller miljö. För att miljömålet och delmålen ska kunna uppnås finns olika åtgärder utpekade. Många påverkar miljön i förskolan, några av de mest relevanta för förskolan är 24. Revidera Program för miljöanpassat byggande 78. Ta fram åtgärder för ökad insamling av elektronik och farligt avfall. 95. Kontrollera potentiellt skadliga förpackningsmaterial 169. Inför miljöledningssystem eller miljöcertifiering i alla kommunens verksamheter 173. Utbilda kommunens personal om miljömålen. 177. Öka utbudet av ekologiskt och vegetariskt på kommunala restauranger och kaféer. 194. Kvalitetssäkra insamlingen av farligt avfall i stadens verksamheter. 199. Dokumentera användningen och påskynda utfasningen av utfasningsämnen. 201. Ta fram och följ upp kemikaliekrav vid upphandling, i första hand för varor och produkter i barns vardag. 204. Tydliggör miljöanpassade produkter i Winst. 208. Öka andelen miljömedvetna inköp av inredning. 209. Utred möjligheten att starta upp ReMiDa ett kreativt återvinningscenter 210. Ta fram pedagogiskt material om matens miljöpåverkan. 6.2 Kemikalieplan Göteborgs stad Stadens kemikalieplan kan ses som en utveckling av åtgärderna i miljöprogrammet. Kemikalieplanen är fastställd av Miljö- och klimatnämnden, men arbetet med att genomföra de åtgärder som presenteras i planen behöver 6 (31)

andra nämnder bidra med. Planen fastställdes under 2014 och åtgärderna ska vara genomförda fram till 2017. Planen innehåller fyra olika åtgärder: Miljöförvaltningen skapar tillsammans med andra berörda förvaltningar och bolag en särskild funktion - ett kemikalieråd. Rådet ska vara pådrivande i stadens arbete med att åtgärderna i planen genomförs. Förvaltningar och bolag dokumenterar och redovisar användningen av märkningspliktiga kemiska produkter 1. Detta gäller även användningen genom inköpta tjänster och i entreprenadverksamhet. Förvaltningar och bolag fasar ut farliga ämnen i kemiska produkter. Detta gäller även användningen genom inköpta tjänster och i entreprenadverksamhet. Upphandlingsbolaget tar i samarbete med kemikalierådet fram kemikaliekrav som ska användas vid upphandling i första hand för prioriterade varor, kemiska produkter och övriga prioriterade produkter i barns vardag och följer upp dessa. 6.3 Egenkontroll enligt miljöbalken Enligt miljöbalken ska den som driver en verksamhet som kan äventyra hälsa eller miljö arbeta med egenkontroll. Det innebär att verksamheten ska planeras och kontrolleras för att förebygga miljöeller hälsoskador. Egenkontrollen ska anpassas till den egna verksamheten. En verksamhet med stora risker för skador på miljö eller hälsa bör därför ha en mer omfattande egenkontroll än en verksamhet med små risker. Den som driver verksamheten ska identifiera, undersöka och bedöma riskerna. 1 En märkningspliktig produkt ska vara märkt med farosymbol och/eller riskfras, alternativt faropiktogram och/eller faroangivelse. För att avgöra om en kemisk produkt är märkningspliktig behövs information om fysikaliska faror, hälso- och miljöfaror. Den informationen ska leverantören samla i ett säkerhetsdatablad där klassificering och märkning framgår. Märkningen ska finnas på den kemiska produktens förpackning. 7 (31)

Kemiska produkter som hanteras i verksamheten och som kan påverka miljö och hälsa negativt ska dokumenteras i en kemikalieförteckning. Där ska ingå uppgifter om produktnamn, omfattning, förbrukning och lagring, användningsområde, information om hälso- och miljöskadlighet samt klassning med avseende på hälso- och miljöskadlighet. Kemikalieförteckningen ska hållas uppdaterad och det ska finnas aktuella säkerhetsdatablad för samtliga kemikalier. En dokumenterat ansvarig för kemikalieförteckningen ska finnas. Kemikalieförteckningen kan fungera som ett hjälpmedel vid utbyte av miljö- och hälsoskadliga produkter, genom den så kallade substitutionsprincipen, och uppföljning av företagets miljöarbete. 6.4 Utfasning av bisfenol A Kommunfullmäktige beslutade 2011 att stadens verksamheter snarast skall upphöra med användning och spridning av kvitton och biljetter som innehåller bisfenol A och att bisfenol A i övriga produkter skall fasas ut där de kan ersättas med likvärdiga alternativ. Stadsledningskontoret har sedan följt upp hur arbetet med att fasa ut bisfenol A skett i olika förvaltningar. I slutrapporten 2013 2 redovisas arbetet med kvitton och biljetter, byggmaterial och livsmedel. Där konstateras att utfasningen och uppföljningen av bisfenol och övriga prioriterade ämnen bör ske och samordnas inom ramen för miljö- och klimatnämndens arbete med kemikalieplanen, miljöprogram och de lokala miljökvalitetsmålen. 6.5 Lagstiftning för produkter i förskolan I en förskola förekommer många olika produkter. Det är leksaker barn leker med, madrasser de sover på, tallrikar de äter på, gungor utomhus och oändligt mycket annat. Alla produkter ska uppfylla lagstiftning för produktsäkerhet, men därutöver kan finnas särskild produktlagstiftning och lagstiftning med förbud mot olika kemikalier. En beskrivning av 2 Göteborgs stad, kommunfullmäktige. Handling 2013 Nr 68 8 (31)

den mest relevanta lagstiftningen görs här utan att göra anspråk på att vara fullständig. 6.5.1 Lag om leksakers säkerhet 2011:579 Leksakslagen är Sveriges sätt att implementera EUs omarbetade leksaksdirektiv (2009/48/EG). Direktivet trädde ikraft 2011och ersatte det tidigare direktivet från 1988. De kemikaliekrav som infördes började gälla först 2013. Sedan 2013 måste därför alla leksaker som sätts ut på marknaden uppfylla kraven i leksaksdirektivet vilket bland annat innebär förbud mot cancerogena, mutagena och hormonstörande ämnen, olika doftämnen samt begränsningar av vissa metaller. I det tidigare direktivet begränsades inte doftämnen, ämnen som kan orsaka cancer, skada generna eller fortplantningsförmågan. Listan över begränsade metaller utökades genom det reviderade direktivet. Det innebär att leksaker tillverkade och sålda innan 2013 kan innehålla många olika ämnen som kan vara skadliga för barn. Alla leksaker som säljs inom EU måste vara CE-märkta. CEmärkningen visar att leksaken uppfyller lagkraven. Europeiska standarder (EN 71-serien) för att mäta och redovisa leksakers säkerhet enligt CE-märkningen finns framtagna. Märkningen behöver inte sitta på själva leksaken utan det räcker om märkningen finns på förpackningen eller ett medföljande informationsblad. För leksaker som saknar synlig CE-märkning är det därför svårt att avgöra om en omärkt leksak bara saknar en synlig CEmärkning eller en CE-märkning överhuvudtaget. 6.5.2 REACH REACH (Registration, Evaluation, Authorisation of Chemicals) är en EU-förordning som gäller i Sverige. Det är den övergripande kemikalielagstiftningen inom EU. Det är framför allt de begränsningar som gäller för användning av vissa kemikalier (Bilaga XVII) och den informationsplikt som gäller för särskilt farliga ämnen som är upptagna på kandidatförteckningen som är relevant för leksaker (Artikel 33). 9 (31)

Enligt artikel 33 ska leverantören av en vara lämna information om ämnen på kandidatförteckningen till yrkesmässiga mottagare av varan. Även konsumenter ska på begäran få sådan information inom 45 dagar. Ämnena på kandidatförteckningen har egenskaper som gör att de anses vara särskilt farliga. De kan till exempel orsaka cancer, skada fortplantningsförmågan eller vara skadliga för miljön. 6.5.3 Förordning (2012:861) om farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning Förordningen är Sveriges implementering av det så kallades RoHSdirektivet (2011/65/EU). RoHS betyder Restriction of the use of certain Hazardous Substances. Därigenom förbjuds användning av kvicksilver (Hg), kadmium (Cd), bly (Pb), sexvärt krom (Cr (VI)) och flamskyddsmedlen polybromerade bifenyler (PBB) och polybromerade difenyletrar (PBDE) i nya elektriska och elektroniska produkter som släpps ut på marknaden. Elektroniska och batteridrivna leksaker måste uppfylla förordningen, men givetvis även leksakslagen. 6.5.4 Produktsäkerhetslagen (SFS 2004:451) Produktsäkerhetslagen genomför det allmänna produktsäkerhetsdirektivet (2001/95/EG) och gäller för konsumentprodukter som kan skada hälsan. Enligt lagen är en vara eller tjänst säker om den vid normal användning inte innebär någon risk, eller låg risk, för människors hälsa och säkerhet. Företag ska lämna information så att konsumenten kan bedöma riskerna med varan eller tjänsten. Den som sålt en farlig vara kan bli tvungen att återkalla den från återförsäljare och konsument. Produktsäkerhetslagen gäller både för kemiska produkter och varor. Innan mjukgörande ftalater begränsades i leksaker genom REACH så hade de tillfälligt förbjudits genom produktsäkerhetsdirektivet. Det tillfälliga förbudet förlängdes gång på gång tills det infördes i REACH Bilaga XVII. 10 (31)

6.5.5 Annan lagstiftning På en förskola förekommer även kosmetiska och hygieniska produkter som regleras genom EUs kosmetikaförordning ((EG) nr 1223/2009) som ställer hälsokrav, men ej miljökrav på de använda ingredienserna. För tvätt-, disk- disk och rengöringsmedel gäller EUs detergentförordning ((EG) nr 648/2004) som till exempel föreskriver att innehållsförteckning måste finnas på produkten och att de använda tvättaktiva ämnena (tensiderna) ska vara lätt nedbrytbara i miljön. För byggmaterial gäller EUs byggproduktförordning ((EU) nr 05/2011) sedan 1 juli 2013. CE-märkning av byggprodukter är obligatorisk. Det ska finnas en prestandadeklaration och i förordningen framgår vilka uppgifter den ska innehålla. Kemikalieinformation enligt REACH ska tillhandahållas tillsammans med prestandadeklarationen. Den tekniska dokumentationen till produkten ska kunna följas i all led från tillverkare till användare. Tillverkarna ska spara prestandadeklarationen i tio år efter att de sålt den sista produkten. Varje gång produkten ändras ska prestandadeklarationen omarbetas och den gamla versionen sparas i tio år. För material som kan komma i kontakt med livsmedel finns ett omfattande regelverk som bl a gäller vilka mängder av olika kemikalier som tillåts läcka ut från förpackningsmaterial. Detta regelverk har ifrågasatts under senare år eftersom hormonstörande egenskaper ej beaktats när gränsvärdena har fastställts. Tillsatser i mat är ett annat område som regleras. Tillsatserna måste förhandsgranskas innan de tillåts. 11 (31)

7 Iakttagelser 7.1 Ansvarsförhållanden Det kan konstateras att flera nämnder och bolag har inflytande på miljön i förskolan. Inom stadsdelsförvaltningarna kan finnas miljökompetens, men inte särskild kemikaliekompetens. På de granskade förskolorna finns ingen kemikaliekompetens. Inom lokalförvaltningen finns rutiner för att bedöma byggmaterials miljöpåverkan vad gäller innehåll av kemikalier. En utredning som visar vilka materialgrupper som kan innebära risk samt vilka av dessa som förekommer i förvaltningens bestånd har gjorts. En strategi för hur material i befintliga byggnader som innehåller icke önskvärda ämnen ska hanteras och ersättas håller på att tas fram. Vissa material som till exempel slipers har redan bytts ut eller tagits bort. Förvaltningen har enligt uppgift rutiner för farliga ämnen som enligt lag ska hanteras, såsom PCB och asbest. I granskningen har ingått att bedöma hur väl miljöprogram, kemikalieplan och egenkontroll genomförs i stadsdelarna. Därför har personal på olika nivåer inom stadsdelarna intervjuats. Det kan konstateras att miljöprogrammet är någorlunda väl känt på de högre chefsnivåerna i granskade stadsdelsnämnder, men längre ner i organisationen minskar kännedomen. Flera stadsdelar har inrättat en tjänst som utvecklingsledare miljö och denne har stor kunskap om miljöprogrammet. Kunskapen om kemikalieplanen är mindre, men många på central nivå på stadsdelsförvaltningarna har hört talas om stadens projekt Giftfri förskola. Personalen på de undersökta förskolorna har ringa kunskap om lagstiftning, planer och program. I de fall kunskap finns tenderar den att bygga på personligt engagemang och intresse. Det förekommer att stadsdelar ser svårigheter i att planer och program kan fastställas av både kommunfullmäktige och olika nämnder. I fallet med miljöprogrammet har kommunfullmäktige fastställt programmet och det når stadsdelen via direktören som kommunicerar neråt. I fallet med kemikalieplanen som fastställts av Miljö- och klimatnämnden når 12 (31)

den ofta stadsdelsförvaltningen på lägre nivå, till exempel utvecklingsledare. Pedagogisk verksamhet, städning och måltider i förskolorna organiseras av olika sektorer inom stadsdelsförvaltningen. Detta innebär att förskolechefen ej ansvarar för städ- och måltidspersonalen och på så sätt får mindre kunskap och inflytande över miljörisker relaterade till kök och städning. 7.2 Upphandling och inköp av varor till förskolan Inköp till de granskade förskolorna görs nästan uteslutande genom kommunens inköpssystem WINST. Det förekommer dock ofta att andra produkter än de som ingått i upphandlingens varukorg 3 köps från den leverantör som har avtal. Dessa varor har då inte kontrollerats med avseende på de krav som ställts för de varor som ingått i upphandlingens varukorg. I mycket enstaka fall kan inköp ske utanför ramavtal med utnyttjande av förskolans handkassa. Enligt Upphandlingsbolaget (UHB) är det deras ansvar att kontrollera att de miljökrav som ställts i upphandlingen efterlevs, liksom avtalsvillkor. Att beställaren fått rätt vara eller tjänst kontrolleras av beställaren. Denna uppfattning är i linje med den policy för upphandling och inköp inom Göteborgs stad som kommunfullmäktige antog 2012. Intervjuade förskolechefer och förskolepersonal som köper in leksaker till förskolan säger att de inte har möjlighet, tid eller kunskap att kontrollera innehåll i de varor de handlar. Samtliga intervjuade svarar att de förutsätter att Upphandlingsbolaget gör denna kontroll. I granskningen har förfrågningsunderlag för ramavtalet för lekmaterial studerats. I upphandlingen som gjordes år 2012 ställdes ett på leverantörerna att de skulle kunna ge information om innehåll av bisfenol A i lekmaterial 3 Med varukorg menas en lista med utvalda varor ur ett sortiment som upphandlaren avser teckna ramavtal för. Dessa varor är ofta utvalda för att de ofta köps i stora kvantiter och särskilda krav kan ställas på dem i förfrågningsunderlaget. 13 (31)

som en följd av att kommunfullmäktige under 2011 beslutat att fasa ut bisfenol A i kvitton, termopapper och i de produkter där likvärdiga alternativ finns: Produkter skall om möjligt vara fria från ämnet Bisfenol A. Leverantören skall kunna upplysa om produkter innehåller Bisfenol A. Detta krav ingick inte i utvärderingen av inkomna anbud och har inte heller följts upp under avtalstiden av Upphandlingsbolaget. Vår slutsats är att informationskravet i upphandlingen inte ger några garantier för att de leksaker som köps in till verksamheterna är fria från bisfenol A. Att bisfenol A nämns i underlaget har gett staden en anledning och möjlighet att ta upp en diskussion om utfasning med leverantörerna, där staden skulle kunnat vara tydlig med att en utfasning verkligen är önskvärd. Denna möjlighet har inte utnyttjats. Ytterligare ett problem är att varor som köps, men som inte uttryckligen nämnts i varukorgen i förfrågningsunderlaget för upphandlingen av lekmaterial inte kontrolleras alls, ens när anbuden kommit in, då de inte omfattas av anbudsförfarandet. 7.3 Befintliga rutiner I undersökningen har förekomst av vissa rutiner granskats och om de följs. Vad gäller rutiner för att minska kemikaliebelastningen på förskolor kan vi konstatera att det saknas helt. Ingen förskolepersonal har heller någon typ av utbildning för att kunna bedöma risker eller veta vad som ska göras för att barn och personal inte ska utsättas för skadliga halter. Vid en förskola finns rutiner vid olycksfall där telefonnummer till Giftinformationscentralen finns anslaget. Vid uppvärmning kan plaster avge skadliga gaser. Det gäller till exempel då man stryker pärlplattor eller laminerar. Flera av förskolorna saknar rutiner för hur man ska undvika att utsätta barnen för skadliga gaser när man laminerar eller stryker pärlplattor. 14 (31)

Lågenergilampor innehåller kvicksilver vilket kan utgöra en hälsofara om lampan går sönder. Rutiner för hur personalen skall agera om en lågenergilampa går sönder 4 finns inte på någon av förskolorna. På de flesta förskolor finns rutiner för regelbunden tvätt. Om beslutade rutiner efterlevs eller ej skiftar mellan granskade förskolor. De flesta tvättar till exempel madrassöverdrag och filtar två gånger i månaden. Däremot tvättas sällan nya textilier. De flesta förskolor tar emot leksaker som skänks av föräldrar. Personalen gör ibland en bedömning av leksakernas säkerhet eller pedagogiska lämplighet, men saknar kunskap för att göra samma bedömning med avseende på kemikalieinnehåll i materialet. 7.4 Leksaker, pyssel och textil Textilier Vissa kemikalier i textil kan vara hälsoskadliga. Ett exempel på en vanligt förekommande kemikalie i textil är formaldehyd som kan ge upphov till cancer. Genom att tvätta alla nya textilier innan användning minskar mängden av de skadliga kemikalier som kan finnas i textilierna. Genom att tvätta textilierna regelbundet tvättas också damm bort som kan innehålla farliga kemikalier som släppt från andra varor som finns i förskolan 5. De vanligaste textilierna i förskolan är gardiner, utklädningskläder, gosedjur, filtar och madrassöverdrag. Det förekommer även stuvbitar avsedda för pyssel. På de flesta förskolor finns rutiner för regelbunden tvätt av madrassöverdrag och filtar. Motsvarande rutiner för att tvätta nya textilier saknas. 4 Personalen ska snabbt ta ut alla barn ur rummet och öppna fönstren. Genom att vädra kan eventuella kvicksilverångor vädras ut eller kylas av och falla ner på golvet. När rummet är utkylt ska resterna samlas upp och lämnas till en miljöstation. Det är viktigt att inte dammsuga upp resterna då värmen i dammsugaren kan förånga kvicksilvret. 5 Kemikalier i barns vardag, Kemikalieinspektionen 2014. 15 (31)

Leksaker med metalldelar Föremål som är gjorda av metall eller som har delar av metall och som inte är avsedda som leksaker kan innehålla höga halter av farliga tungmetaller. Bly används till exempel ofta i billiga metallsmycken och i spännen på väskor och skärp. Sedan 2013 är det inom EU förbjudet med bly över en viss halt i smycken 6. Även metallföremål med synliga lödningspunkter kan innehålla bly. Inga metallföremål med synliga lödningspunkter hittades på förskolorna. Dock fanns det på flera förskolor handväskor med metalldetaljer som kan misstänkas innehålla bly. Mjuka klossar och lekmadrasser Stora lekkuddar och lekmadrasser är vanligt i förskolemiljö. De flesta lekkuddar saknar märkning som kan ge information om ålder och material. Den vanligaste stoppningen är kallskum, men stoppning med formstark polyester och formstabil polyeter förekommer också i nyare produkter. Kallskum är vanligt som stoppningsmaterial i till exempel lekklossar och sittkuddar. Även polyeter förekommer som stoppningsmaterial, men är vanligare i madrasser. Polyeter och kallskum är tillverkade av samma typ av material (polyuretancellplast), men har olika cellstruktur. Flamskyddsmedel kan finnas i produkter av både kallskum och polyeter. Vissa flamskyddsmedel som används i skumplastprodukter kan vara hälso- och miljöskadliga. Särskilt produkter av kallskum som är äldre än tio år riskerar att innehålla hälso- och miljöskadliga bromerade flamskyddsmedel. Ett vanligt överdragsmaterial på lekkuddar är vinylplast (PVC) vilket kan innehålla hormonstörande mjukgörare, ftalater. På flera förskolor finns lekkuddar med överdrag av mjukgjord PVC av varierande ålder. Flera kuddar är sannolikt mer än tio år gamla och riskerar att innehålla skadliga mjukgörare och flamskyddsmedel. 6 EU Förordning 836/2012, 2012 16 (31)

Plastleksaker Leksaker av mjukgjord PVC kan innehålla ämnen som har reproduktions- och hormonstörande egenskaper. Speciellt gäller det leksaker som är tillverkade innan 2007 då användningen av hormonstörande mjukgörare, ftalater, reglerades i leksaker. Leksaker producerade efter juli 2013 är säkrare, då reglerna skärptes ytterligare och de tillåtna halterna av reproduktionstoxiska, mutagena och cancerogena ämnen i leksaker begränsades 7. PVC-plasten i sig orsakar även andra miljö- och hälsoproblem, till exempel genom den cancerframkallande monomeren vinylklorid, utsläpp av svårnedbrytbara och giftiga klororganiska föreningar i tillverkning och avfallsförbränning. Hårda genomskinliga plastleksaker tillverkade av polykarbonat kan innehålla det hormonstörande ämnet bisfenol A. Både leksaker som kan vara av polykarbonat och mjukgjord PVC hittades ute på förskolorna. Generellt finns det fler och äldre plastleksaker på de äldre förskolorna än på de nybyggda förskolorna. Äldre leksaker förekommer på såväl gamla som nybyggda förskolor. Det är högst sannolikt att många leksaker innehåller mjukgörare som numera är förbjudna. Elektronik Elektronik innehåller både skadliga tungmetaller och flamskyddsmedel. År 2006 skärptes lagstiftningen för vilka tungmetaller och andra kemikalier som får användas i elektronik, dock begränsar nuvarande lagstiftning endast ett fåtal ämnen. Äldre batteridrivna leksaker tillverkade före 2006 innehåller således sannolikt både skadliga tungmetaller och flamskyddsmedel. Innehållet i elektroniska och batteridrivna leksaker är starkare reglerat än i övrig elektronik eftersom även leksakslagstiftningen måste uppfyllas. Därför är det bättre att barn leker med till exempel en leksakstelefon än en avlagd telefon. 7 Leksaksdirektivet, direktiv 2009/48/EG om leksakers säkerhet 17 (31)

Läsplattor är vanligt i förskolan. Det är oklart vilka rutiner som gäller för barnens användning av läsplattor och annan elektronik i förskolan när det gäller minskad exponering för flamskyddsmedel och andra kemikalier. På majoriteten av förskolorna fanns batteridrivna leksaker med eller utan batteri i. Åldern på leksakerna är svår att avgöra eftersom leksakerna saknar märkning. På flera förskolor används gammal elektronik för lek, till exempel gamla mobiltelefoner, sladdlösa telefoner, kameror, mikrovågsugn, bandspelare och tangentbord. Föremål ej avsedda som leksaker Generellt gäller att leksaker är mycket hårdare reglerade än varor som inte är leksaker. Bland utklädningskläderna kan det gömma sig många föremål som inte är avsedda som leksaker. Konstskinn kan vara gjort av PVC och innehålla hormonstörande mjukgörare. Smycken och metalldetaljer på till exempel handväskor och plånböcker kan innehålla bly. På hälften av de besökta förskolorna fanns till exempel handväskor av konstskinn och metalldetaljer. På flera förskolor används i stor utsträckning återanvänt material för pyssel vilket kan innehålla skadliga kemikalier som till exempel flamskyddsmedel och hormonstörande mjukgörare. Exempel på återanvänt material som hittades var gamla provbitar av mattor, tygbårder till mattor, plastmattor, gummislang, knappar, frigolit, skumgummi, kapsyler, glödlampor, bubbelplast och ett halkskydd för badkar. Det senare slängdes vid vårt besök när vi påtalade att det troligen var gjort av PVC mjukgjort med ftalater. Pysselmaterial Många PVC-förkläden kan innehålla reproduktions- och hormonstörande ftalater. Förkläden räknas inte som leksaker och därför finns inte samma lagskydd. Förkläden av PVC fanns på flera förskolor. På en förskola slängdes gamla PVCförkläden bort av personalen under vårt besök. Det är vanligt att färg, pennor, lim, smink och annat pysselmaterial som används på en förskola inte räknas som leksaker enligt lagstiftningen.kritor har vid kemikalieinspektionens tillsyn vid flera tillfällen visat sig innehålla olagliga halter 18 (31)