Fler ska använda mer KB:s fjärrlån nuläge och förslag på utveckling

Fler ska använda mer KB:s fjärrlån nuläge och förslag på utveckling Cecilia Ericson

Fler ska använda mer För mer information: Cecilia Ericson Kungliga biblioteket, Enheten för dokumentleverans www.kb.se 010-709 33 13 Datum: 2018-10-01 Dnr: KB 2018-771 1

Fler ska använda mer KB:s fjärrlån nuläge och förslag på utveckling Cecilia Ericson 2

3

Sammanfattning och sammanhang Kan Kungliga bibliotekets fjärrlån helt eller delvis, ersättas med en modern form av fjärraccess? I så fall i vilken omfattning? Utredningen, Fler ska använda mer, föreslår en satsning på digitalisering av svenskt upphovsrättsligt fritt tryckt material och ett fortsatt arbete med fjärraccess till det audiovisuella materialet. Utredningen menar också att det är hög tid att se över det nationella fjärrlånet. KB:s roll i ett nytt medielandskap Under perioden 2016-2018 gjordes fem utredningar av centrala uppdrag i KB:s verksamhet. Den första, Behövs nationalbibliografin? ledd av Christine Wallén, blev klar 2016. Under 2017 genomförde Göran Konstenius, på uppdrag av regeringen, en studie av pliktlagstiftningen: Plikten under lupp. Samma år studerade Eva-Maria Häusner uppdraget att samla in utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning, och Ylva Sommerland skrev rapporten Framtida förvärv, som handlar om KB:s utländska samling. Föreliggande utredning, Fler ska använda mer, som handlar om KB:s fjärrlån, utfördes av Cecilia Ericson och blev klar i augusti 2018. Det främsta skälet till att de fem utredningarna skrevs är medielandskapets utveckling och dess påverkan på KB. I Plikten under lupp slår utredaren fast att det medielandskap som tidigare varit avgränsat och tydligt, idag är diffust och svårfångat. Begreppet publicera, i betydelsen att tillgängliggöra för en allmänhet, blir allt mer problematiskt. Utvecklingen mot ett i allt högre grad länkat och globalt medielandskap, har medfört att det blir allt svårare att fastställa vad som utgör det nationella mediematerialet. KB:s fjärrlån Utredningen Fler ska använda mer belyser hur KB:s fjärrlån görs idag och ger förslag på hur tillgången till KB:s material skulle kunna öka dels genom digitalisering av svenskt upphovsrättsligt fritt tryckt material och dels genom fjärraccess till audiovisuellt material. Utredaren gör en omvärldsanalys som visar vilken inriktning andra forskningsbibliotek har när det gäller fjärrlån och gör även en jämförelse mellan de nordiska nationalbiblioteken. Från läsesalslån till digital tillgång för allt svenskt fritt tryckt material Utredaren föreslår att KB ska digitalisera allt svenskt upphovsrättsligt fritt tryckt material som beställs fram för att läsas i KB:s läsesal. Att digitalisera detta material redan vid frambeställning till läsesalen skulle snabbt öka andelen digitalt material i KB:s bestånd. Delar av detta material är på grund av sin ålder unikt och kan inte fjärrlånas eftersom det tillhör den svenska samlingen. Från fjärrlån till fjärraccess för allt audiovisuellt material Utredaren föreslår att KB ska jobba vidare med att ersätta fjärrlånet av audiovisuellt material, som idag sker via cd-skivor, till fjärraccess så att forskare som vill använda materialet i Svensk mediedatabas (SMDB) ska kunna nå det direkt. En samlad strategi för digitalisering och fjärraccess på KB Utredaren föreslår att KB ska utarbeta en samlad strategi för digitalisering och fjärraccess. KB bör prioritera att öka tillgången till upphovsrättsligt fritt tryckt pliktmaterial och digitalt upphovsrättsskyddat pliktmaterial eftersom det är materialtyper som i dagsläget är inlåsta på KB. 4

Fokus i den samlade strategin bör vara på frågor som rör teknisk kvalitet, metadata, e-boksformat och målgrupper. Nationella frågor som bör utredas vidare Cecilia Ericson har utrett KB:s fjärrlån och föreslagit ett antal möjliga utvecklingar. Hur ser det nationella fjärrlånet ut och vad behöver utvecklas där? Tidigare utredningar har föreslagit möjligheten att använda fjärrlåneersättningen till någon form av nationell teknisk infrastruktur. Är det fortfarande aktuellt? Hur ska det nationella fjärrlånet utvecklas i förhållande till det regionala mediesamarbetet och den regionala medieplaneringen? Utredaren konstaterar att mycket har hänt sedan den senaste nationella fjärrlåneutredningen gjordes 2010 och att det nu är dags att se över det nationella fjärrlånet i förhållande till dagens medielandskap. Kungliga biblioteket i oktober 2018, Christine Wallén, verksamhetsutredare Utdrag ur minnesanteckningarna från möte om fjärrlåneutredningen den 23 augusti 2018: Närvarande: Christina Jönsson Adrial (beställare av utredningen) Från styrgruppen: Anna Berggren, Anna Lundén, Christopher Natzén, Christian Zeising Övriga: Philippa Andreasson, Katarina Persson (minnesanteckningar), Johannes Rudberg, Christine Wallén Förslag 1: Utöka KB:s användarstyrda digitalisering av fritt material. Christian Zeising gör en konsekvensanalys. Förslag 2 och 3: Ett KB en väg till KB:s tjänster. Avskaffa ämnesbegränsningen i KB:s policy för fjärrlån. Beställning av fjärrlån via en gemensam ingång och upphandling av ärendehanteringssystem. Effektmål för detta tas fram av Johannes Rudberg, Christian Zeising och Philippa Andreasson i samråd med Enheten för bevarande. Ta bort begränsningen att bara ha humaniora och samhällsvetenskap på fjärrlån. Förslag 4: En strategi för digitalisering och fjärraccess på KB. Prioritera olika typer av pliktmaterial, det upphovsrättsligt fria och det skyddade materialet för att på sikt sträva mot bättre leverans. På sikt tillgängliggörande för alla invånare. Rekommendation att fjärraccessgruppen kan bereda detta för ledningsgruppen. Förslag 6: Ersätt fjärrlån av AV-material med fjärraccess. Detta förslag hör hemma hos fjärraccessgruppen som bereder för ledningsgruppen. 5

Innehåll 1. Inledning 10 1.1 Utredningens uppdrag 10 1.2 Utredningens syfte 10 1.3 Utredningsmodell 11 1.4 Genomförande 12 1.4.1 Litteratur och tidigare utredningar 12 1.4.2 Intervjuer 12 1.4.3 Intervjustudie fjärrlåneansvariga vid svenska forskningsbibliotek 13 1.4.4 Intervjustudie nordiska national- och depåbibliotek 13 1.4.5 Metod för intervjustudie 13 1.4.6 Statistik 13 1.4.7 Kvalitetssäkring 13 1.5 Avgränsningar 14 1.6 Definitioner 14 1.7 Disposition 16 1.7.1 Litteraturgenomgång omvärldsbevakning 16 1.7.2 Lagstiftning, styrdokument och rekommendationer 16 1.7.3 Aktuell situation på KB fjärrlån och fjärraccess 16 1.7.4 Intervjuundersökning del 1 och 2 16 1.7.5 Analys och förslag 16 2 Fjärrlån i den digitala samhällsutvecklingen 17 2.1 Inledande sammanfattning 17 2.2 Fjärrlån blir resursdelning 17 2.3 Fjärrlån och öppen tillgång 20 2.4 Tidigare utredningar fjärrlånets utveckling i Sverige efter fjärrlåneutredningen 22 3 Aktuell situation på KB fjärrlån och fjärraccess 25 3.1 Inledande sammanfattning 25 3.2 Fjärrlån av tryckta böcker och artikelkopior 26 3.2.1 Libris och Libris fjärrlån 26 3.2.2 Fjärrlån UT 26 6

3.2.3 Fjärrlånekopior UT 27 3.2.4 Fjärrlån IN 28 3.2.5 Förvärv ersätter fjärrlån 29 3.3 Fjärrlån av audiovisuella medier 30 3.3.1 KB:s tillhandahållande av AV-medier 30 3.3.2 Fjärrlån av AV-medier 30 3.3.3 Användarundersökning av fjärranvändare av KB:s audiovisuella material 32 3.3.4 Inlån och användarstyrt förvärv av AV-medier 33 3.4 Statistik och kostnader för KB:s fjärrlån 33 3.4.1 Statistik för fjärrlån av tryckta böcker och AV-medier 33 3.4.2 Antal förvärv som ersatt fjärrlån 2017 34 3.4.3 Kostnader för fjärrlån 35 3.5 Användarstyrd digitalisering på KB 36 3.5.1 EOD E-books On Demand 36 3.5.2 Användarstyrd broschyrdigitalisering 38 3.5.3 Statistik för användarstyrd digitalisering 39 3.5.4 Tillgängliga digitaliseringar 40 3.5.5 Bevarandedigitalisering 41 3.6 Fjärraccess på KB 42 3.6.1 Svenska dagstidningar 43 3.6.2 Digitaliserat affärstryck 45 3.6.3 Avtals- och fjärraccesspiloter 46 3.6.4 E-boksprojektet 47 4 Vägar framåt 48 4.1 Fjärrlån ersätts av förmedling tjänster integreras 48 4.2 Juridiska förutsättningar för ökad fjärraccess till KB:s material 50 4.3 Tekniska förutsättningar för fjärraccess till KB:s material 52 4.4 Fjärraccess ersätter och kompletterar fjärrlån 55 4.5 En strategi för fjärraccess till vad och för vem? 56 5 Förslag 59 5.1 Interna KB-förslag 59 5.1.1 Utöka KB:s användarstyrda digitalisering av fritt material 59 7

5.1.2 Ett KB en väg till KB:s tjänster 60 5.1.3 Avskaffa ämnesbegränsningen i KB:s policy för fjärrlån IN 62 5.1.4 En strategi för digitalisering och fjärraccess på KB 63 5.1.5 En organisation för fjärraccesstjänster 63 5.1.6 Ersätt fjärrlån av AV-material med fjärraccess 64 5.2 Nationella frågor som bör utredas vidare 65 5.2.1 En strategi för digitalisering och fjärraccess tillsammans med övriga pliktbibliotek 65 5.2.2 Samverkansforum med upphovsrättsorganisationer 66 5.2.3 Utred fjärrlånet nationellt 66 Källförteckning 68 Rapporter och utredningar 68 Lagstiftning 69 Webbsidor och webbdokument 70 Samtal och intervjuer 70 Bilaga 1 Direktiv till utredning av Kungliga bibliotekets fjärrlån 73 Bilaga 2 Fördjupning: Lagstiftning, styrdokument, rekommendationer 75 Lagstiftning 75 Bibliotekslagen 2013:801 75 Upphovsrättslagen 75 Avtalslicenser 77 EU:s nya upphovsrättsdirektiv 77 Marrakeshfördraget 78 GDPR; EU:s nya dataskyddsförordning 78 Styrdokument och rekommendationer 81 KB:s instruktion 81 Fjärrlånerekommendationer 81 IFLA:s rekommendationer för fjärrlån 82 Fjärrlånekompensation 82 Bilaga 3 Fördjupning: Intervjuundersökning Sverige 84 Pliktbiblioteken 84 Fjärrlån 84 Digitalisering och fjärraccess 85 8

Fjärrlån i det nya medielandskapet 85 Specialbiblioteken 87 Fjärrlån 87 Fjärraccess och digitalisering 88 Fjärrlån i det nya medielandskapet 88 UH-biblioteken 89 Fjärrlån 89 Fjärraccess och digitalisering 90 Fjärrlån i det nya medielandskapet 90 Sammanfattning svenska bibliotek 91 Bilaga 4 Fördjupning: Intervjuundersökning Norden 93 Danmark 93 Depåverksamhet 93 Nationellt fjärrlån 95 Fjärrlån på nationalbiblioteket/köpenhamns universitetsbibliotek 95 Digitalisering 97 Fjärraccess och digitalt tillgängliggörande av pliktexemplar 97 Finland 99 Depåverksamhet 99 Nationellt fjärrlån 100 Fjärrlån på nationalbiblioteket 100 Digitalisering 101 Fjärraccess och digitalt tillgängliggörande av pliktmaterial 101 Norge 102 Depåverksamhet 103 Nationellt fjärrlån 103 Fjärrlån på nationalbiblioteket 104 Digitalisering 105 Fjärraccess och digitalt tillgängliggörande av pliktmaterial 106 Sammanfattning fjärrlån och fjärraccess i Norden 108 9

1. Inledning 1.1 Utredningens uppdrag I april 2017 gav chefen för Avdelningen för publik verksamhet på Kungliga biblioteket (KB) i uppdrag till samordningsansvarig för fjärrlån att genomföra en intern fjärrlåneutredning. Bakgrunden till utredningen var bland annat att majoriteten av KB:s samlingar är bundna till bibliotekslokalerna i Humlegården och att det från KB: sida finns ambitioner att fler ska kunna använda mer av samlingarna. Det material som idag kan skickas som fjärrlån är förvärvad utländsk forskningslitteratur samt audiovisuella medier på dvd-skiva. Pliktmaterialet, oavsett ålder eller format, utgör merparten av samlingarna och kan endast tillgängliggöras på plats på KB. Delar av pliktmaterialet är unikt för KB och samtidigt låst till byggnaden i Humlegården. Enligt gällande bibliotekslag ska offentligt finansierade bibliotek i Sverige samverka och ställa sina resurser till förfogande för varandra, i syfte att erbjuda alla invånare en jämlik tillgång till information oavsett geografisk plats. 1 KB har en roll i att stödja och samordna denna samverkan. I 1 i Förordning (2008:1421) med instruktion för Kungl. Biblioteket finns följande formulering: Kungl. biblioteket är Sveriges nationalbibliotek och ska främja den svenska forskningens kvalitet och en demokratisk samhällsutveckling genom att tillhandahålla källmaterial och en effektiv forskningsinfrastruktur. I utredningen knyts frågan om tillhandahållande för forskningskvalitet och demokratisk samhällsutveckling samman med KB:s vision 2025 där följande formuleringar ingår: All information med hög efterfrågan finns digitalt tillgänglig. Det mesta går att få tag på snabbt och enkelt, oberoende av tid och plats. Det svenska kulturarvet är sammanlänkat med det globala kulturarvet. Många bibliotek och andra aktörer samverkar internationellt och har tillsammans ökat tillgången till material. Alla samlingar är beskrivna och sammanlänkade. 2 Utredningen anknyter också till det mål som formuleras i KB:s målbild 2020: större tillgång till digitaliserat material. Enligt formuleringen i målbilden ska det mest efterfrågade och skyddsvärda materialet vara digitaliserat år 2020, och tillgång till digitalt material som exempelvis dagstidningar, e-pliktsmaterial och audiovisuellt material ska vara möjligt även utanför Humlegården. 3 1.2 Utredningens syfte Den digitala teknikutvecklingen möjliggör åtkomst till material oavsett tid och plats, något som förändrar såväl hur biblioteken samverkar som användarnas beteenden och förväntningar. Tekniskt sett finns stora möjligheter att öppna upp KB:s samlingar för 1 SFS 2013:801, Bibliotekslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/bibliotekslag-2013801_sfs-2013-801 (Hämtad 2018-04-13). 2 Kungliga biblioteket: VISION 2025: Samhällets öppna rum en värld där information gör skillnad. https://www.kb.se/om-oss/styrning-och-organisation/syfte-vision-och-mal.html (Hämtad 2018-02-01). 3 Kungliga biblioteket: MÅLBILD 2020: Våra fokusområden. https://www.kb.se/om-oss/styrning-ochorganisation/syfte-vision-och-mal.html (Hämtad 2018-02-01). 10

världen utanför byggnaden där de förvaras. Juridiskt finns hinder i form av både upphovsrätt och dataskydd. Vad innebär den digitala samhällsutvecklingen för bibliotekens fjärrlåneverksamhet i allmänhet och KB:s i synnerhet? Fjärrlånen minskar i Sverige vilket beror på flera faktorer: bland annat att biblioteken förvärvar istället för att fjärrlåna, att biblioteken digitaliserar sina resurser som därefter inte längre behöver skickas som fjärrlån och att användaren hittar egna vägar till den eftersökta informationen. I detta landskap där bibliotekariens roll blir att vägleda i informationsöverflödet är det allt svårare att se fjärrlånet som en separat verksamhet. Fjärrlånebibliotekariens arbete integreras med referensbibliotekariens och ett beställt fjärrlån ersätts med förvärv, digitalisering on demand eller en länk till en fri resurs. Samtidigt visar användarstudier att tid är en allt knappare resurs för forskare, vilket riskerar att styra forskningen mot lätt åtkomligt material. Utredningens syfte är att visa på hur dessa faktorer påverkar hur arbetet med fjärrlånet organiseras. Utredningen ska också diskutera vilka möjligheter som finns att erbjuda prioriterat material som fjärraccess utanför KB:s lokaler. 4 Det har stått klart under utredningens gång att både frågor om fjärrlån, digitalisering och fjärraccess på många sätt hänger samman med en större bild, nationellt och internationellt. Vissa frågor kommer därför att lämnas vidare till en nationell översyn. Utöver en kartläggning av KB:s arbete med fjärrlån och olika aspekter av fjärraccess ska utredningen enligt direktivet besvara frågan om fjärrlånet, helt eller delvis, kan ersättas av en modern form av fjärraccess, samt om nuvarande tjänst för E-books On Demand, EOD, kan ersätta fjärrlånet. 5 Med tanke på att KB:s fjärrlån berör både ut- och inlån av både fysiska böcker och av audiovisuellt material har greppet blivit bredare än dessa frågeställningar. Det fysiska fjärrlånet av tryckta böcker är en fråga för sig då det endast rör en avgränsad del av samlingarna: utländsk förvärvad litteratur som det inte är prioriterat att erbjuda fjärraccess till. Frågan om att ersätta fjärrlån med fjärraccess är istället aktuell då det gäller KB:s audiovisuella material. När det gäller möjligheterna till utökad fjärraccess till KB:s material kommer utredningen att diskutera det tryckta pliktmaterialet. 1.3 Utredningsmodell Till följd av den digitala medieutvecklingen och dess påverkan på samhället i allmänhet och på KB i synnerhet har ett arbete med interna utredningar och kartläggningar av KB:s verksamhet pågått sedan 2016. 6 I denna kontext har även föreliggande utredning 4 Direktiv till utredning av Kungliga bibliotekets fjärrlån, 2017. Se bilaga 1. 5 EU-projektet E-books on demand beskrivs mer ingående i avsnitt 3.5.1. 6 Fyra utredningar av centrala uppdrag i KB:s verksamhet har genomförts under 2016 och 2017: Häusner, Eva-Maria, Savicic, Zoran, Simonsson, Charlotta, Sommarland, Ylva och Wallén, Christine. Behövs nationalbibliografin? Internationell utblick och förslag till förändrat arbetssätt. Kungliga biblioteket, dnr. 1.2.1-2016-801, 2016. http://www.kb.se/dokument/samverkan/rapporter/behovs%20nationalbiografin%20dnr%201.2.1-2016- 801.PDF (Hämtad 2018-04-16). 11

tagits fram. Den modell för utredningar som utarbetats på KB för att underlätta jämförelser mellan dem har använts i arbetet. Modellen innefattar en vägledande grundstruktur för arbetsprocessen samt en modell med vissa angivna huvudteman för utredningens innehåll, där dessa sex teman relateras till KB:s uppdrag 7 : Diskurs Nuläge på KB Användarna Internationell utblick Statistik Omvärldsbevakning Föreliggande utredning har fokus på omvärldsbevakning, nuläget på KB och en nordisk utblick i dessa frågor. 1.4 Genomförande Materialet som utgör grund för utredningen har samlats in på flera olika sätt. Vid sidan av en litteraturstudie har information tagits fram genom intervjuer, samtal, mailkorrespondens, telefonsamtal och studiebesök. 1.4.1 Litteratur och tidigare utredningar Genom en litteraturstudie har en teoretisk grund till fjärrlånets utveckling i ljuset av den digitala samhällsutvecklingen kunnat formuleras, liksom bibliotekens fjärrlån i relation till förvärv, digitalisering och öppen tillgång. Även tidigare utredningar har utgjort en grund och en kontext. Genom läsning av projektrapporter har bilden av de aktuella verksamheterna på KB förstärkts. Användarundersökningar har kunnat utgöra en grund för att kunna peka på användares behov i den digitala samhällsutvecklingen, något som varit viktigt då någon användarundersökning inte rymts inom denna utredning. Till sist har lag- och styrdokument utgjort en viktig grund. 1.4.2 Intervjuer Intervjuer och samtal med ett antal personer på KB har bidragit till kartläggningen av hur verksamheten idag fungerar gällande fjärrlån, digitalisering och digitalt tillgängliggörande, och hur olika verksamheter eventuellt berör varandra, samverkar med varandra eller pågår parallellt inom samma område. I detta syfte har samtal genomförts med personal som arbetar med fjärrlån, audiovisuella medier, E-books On Demand, användarstyrd broschyrdigitalisering vid reproverksamheten, förvärv istället för fjärrlån vid enheten för Kunskapsuppbyggnad, digitaliseringsprogrammet, Konstenius, Göran. Plikten under lupp. Kungliga biblioteket, dnr: 1.1.5-2017-112, 2017. https://www.kb.se/download/18.5e9440ea15ffee666c7faa/1512378212108/plikten_under_lupp_2017.pdf (Hämtad 2018-04-19). Häusner, Eva-Maria. Suecana 2.0. 2017. Sommerland, Ylva. Framtida förvärv. Underlag för en uppdaterad förvärvspolicy för KB:s utländska samling. Kungliga biblioteket, dnr. 2016-803, 2017. http://www.kb.se/dokument/bibliotek/framtida%20förvärv%202018.pdf (Hämtad 2018-04-16). 7 Modellen är framtagen av Christine Wallén, verksamhetsutredare, KB. 12

fjärraccesspiloter, öppen tillgång, vardagstryck och digitaliserade dagstidningar. KB:s verksjurist har bidragit med juridisk rådgivning. Utöver samtalen med KB-medarbetare har också samtal förts med en person på British Library. Temat har varit de försök att integrera resurser med öppen tillgång i fjärrlånesystemet som British Library ägnat sig åt. 1.4.3 Intervjustudie fjärrlåneansvariga vid svenska forskningsbibliotek En intervjustudie har genomförts i två steg, först en svensk och sedan en nordisk. Den svenska delen har genomförts med fjärrlåneansvariga vid sex olika bibliotek. Vid urvalet av dessa bibliotek har hänsyn tagits till geografisk spridning samt till att få med flera olika typer av forskningsbibliotek i undersökningen. Fjärrlåneansvariga har intervjuats vid två specialbibliotek, två pliktbibliotek och två universitets- /högskolebibliotek. 1.4.4 Intervjustudie nordiska national- och depåbibliotek Steg två i intervjustudien har innefattat studiebesök och intervjuer vid national- och depåbiblioteken i Norge, Danmark och Finland. Här har flera personer intervjuats på varje institution, eftersom fokus inte endast varit lokal fjärrlånehantering utan även nationellt fjärrlån och hur man hanterar tillhandahållande av pliktmaterial, användarstyrd digitalisering och eventuellt tillgängliggörande med fjärraccess. 1.4.5 Metod för intervjustudie För både den svenska och den nordiska delen av intervjustudien har en semistrukturerad intervjumetod använts. Till alla fjärrlåneansvariga, oavsett inom eller utanför Sverige har samma tematiska guide använts. Guiden har innefattat tre tematiska huvudrubriker under vilka samtalet har kunnat löpa fritt men som tjänat som guide till vilka teman informationen skulle röra sig kring. 8 Då det gäller frågor om tillhandahållande av pliktmaterial och om fjärraccess i de respektive nordiska länderna har frågeguiderna kunnat skilja sig något beroende på specifika projekt eller system som varit av intresse men som skilt sig åt länderna emellan. 1.4.6 Statistik Utredningen har tagit del av statistik för KB:s fjärrlån av tryckt litteratur och andelen böcker som förvärvas istället för att fjärrlånas. Statistik har även inhämtats då det rör fjärrlån av KB:s audiovisuella material men även för lokala lån av upphovsrättsligt fritt tryckt pliktmaterial. Syftet med statistikinhämtningen har varit att få en bild av olika typer av efterfrågan och trender som kan ge vägledning i framtida prioriteringar. Syftet har också varit att få en bild av vad det skulle innebära att utöka digitaliseringen on demand av KB:s upphovsrättsligt fria pliktmaterial. 1.4.7 Kvalitetssäkring Utredningen har under processens gång haft vägledning av en utredare vid Enheten för ledningsstöd. En styrgrupp har varit kopplad till utredningen, i vilken regelbundna 8 Teman: Fjärrlån, digitalisering och fjärraccess samt fjärrlån i det nya medielandskapet. 13

styrgruppsmöten hållits då utredningens fortskridande presenterats. De fyra deltagarna i styrgruppen har haft kompetens i de verksamheter som berörs i utredningen, och har vid styrgruppsmöten kunnat komma med synpunkter och förslag. KB:s verksjurist har tidigare omnämnts som ett viktigt stöd i de juridiska aspekter som föreligger vid resonemang om digital fjärraccess. 1.5 Avgränsningar Utredningens syfte är att kartlägga KB:s verksamheter som berör fjärrlån och fjärraccess och hur dessa förhåller sig till varandra. Syftet är också att klargöra vilka förutsättningar som finns att utveckla verksamheten och utöka fjärraccessen till KB:s material. Utredningen redogör dock inte i detalj för tekniska lösningar för olika former av fjärraccess. Utredningens fokus har som nämnts varit tryckt pliktmaterial och audiovisuella medier. E-pliktsmaterialet berörs endast i förbigående i utredningen, vilket inte innebär att access till e-pliktsmaterialet är en oviktig fråga. Många av de generella resonemangen kring upphovsrätt, licenslösningar och prioritering av målgrupper kan dock appliceras även på e-pliktsmaterialet. I intervjustudien av nordiska national- och depåbibliotek har Island har inte tagits med. Skälet är främst att landet befolkningsmässigt är mycket litet och därför svårt att jämföra med Sverige. I intervjustudien av de svenska forskningsbibliotekens fjärrlåneverksamhet har Sveriges depåbibliotek och lånecentral i Umeå inte tagits med, trots att dess motsvarigheter i Danmark, Finland och Norge undersökts. Sveriges depåbibliotek och lånecentral har en nationell roll för fjärrlånet i Sverige, främst för fjärrlåneservice, referensarbete och spetskompetens riktad mot folkbiblioteken. Eftersom föreliggande utredning är avgränsad till att gälla KB:s egen, interna verksamhet så lades studiens fokus på olika typer av forskningsbibliotek inom Sverige, och KB:s motsvarigheter i form av nationalbibliotek utanför Sverige. I både Danmark och Norge är depåbiblioteket en del av nationalbiblioteket och ansvarar utöver det nationella fjärrlånet också för många digitaliserings- och fjärraccessprojekt varför de var intressanta för denna utredning. Undersökningen i Sverige syftade till att ta temperaturen på fjärrlåneverksamhetens problematik och eventuella trender, medan undersökningen i Norden fokuserade på hur våra grannländer löst samma problem som KB har kring tillgängliggörande av pliktmaterial med fjärraccess. I en kommande nationell fjärrlåneutredning blir Sveriges depåbibliotek och lånecentral intressant att studera vid sidan av många fler typer av inhemska bibliotek. 1.6 Definitioner Utredningen kretsar kring begreppen fjärrlån och fjärraccess. Fjärrlån definieras på KB:s webbplats som: 14

Ett fjärrlån är ett lån mellan två bibliotek med olika huvudmän och därmed ett samarbete mellan bibliotek som ställer sina samlingar till förfogande för låntagare vid andra bibliotek. 9 I utredningen används begreppet fjärrlån i den traditionella bemärkelsen: ett lån mellan bibliotek, initierat av en låntagare men med bibliotek som mellanhand. Ett fjärrlån kan syfta på att för en låntagares räkning skicka en fysisk bok, en artikel, kopior av ett utdrag ur en bok eller av en hel upphovsrättsligt fri bok från ett bibliotek till ett annat. Kopior kan skickas antingen elektroniskt eller som papperskopior via posten beroende på juridiska förutsättningar. Även om inlånande bibliotek i detta fall inte skickar tillbaka kopiorna så kallas detta för ett fjärrlån. Det förfarande KB har då en digital kopia av audiovisuellt material skickas på dvd-skiva till ett annat bibliotek som efter avslutat lån återsänder skivan, är även det ett fjärrlån. I avsnitt 2.2 diskuteras begreppet fjärrlån i kontexten av den digitala samhällsutvecklingen och begreppet resursdelning som kommit att ersätta eller åtminstone komplettera begreppet fjärrlån. Begreppet fjärraccess används i utredningen när det handlar om att tillgängliggöra biblioteksmaterial digitalt på en annan geografisk plats än de lokaler där materialet som tillgängliggörs förvaras. Det har i övrigt ingen betydelse om tillgången på något sätt är avgränsad till vissa användare eller vissa bibliotek eller om den är fri på internet, betydelsen i föreliggande utredning syftar på digital tillgång på annan plats än där biblioteksmaterialet fysiskt befinner sig. Egentligen kan traditionellt fjärrlån också sägas utgöra en form av fjärraccess, oavsett om det rör sig om en fysisk bok som skickas med posten eller en artikelkopia som skickas elektroniskt. Ett fjärrlån kräver dock en beställning initierad av en låntagare och är genom anpassningar av upphovsrättslagen möjligt rent juridiskt under vissa förutsättningar. Digital fjärraccess till material kräver inte en beställning från en användare och är endast möjligt då det gäller upphovsrättsligt fritt material eller material vars upphovsrätt klarerats, varför det utreds som ett separat begrepp. Ytterligare ett centralt begrepp i utredningen är öppen tillgång, förkortat ÖT. Tidigare användes det engelska open access (OA), men KB har beslutat att använda den svenska översättningen öppen tillgång. Med öppen tillgång menas akademiska publikationer eller forskningsresultat som publiceras fritt på internet för alla att ta del av. Parallellt med ÖT används i utredningen begreppen upphovsrättsligt fritt material eller fritt tillgängligt material vilket egentligen kan innebära vilket material som helst som är fritt för alla. I utredningens sammanhang rör det sig i första hand om material vars upphovsrätt löpt ut, vilket alltså inte är begränsat till vetenskapligt material. Användarstyrning är denna utrednings användning av det engelska on demand som syftar på en situation då en användare initierar exempelvis ett förvärv eller en digitalisering på ett bibliotek. 9 Kungliga bibliotekets webbplats. http://www.kb.se/bibliotek/fjarrlan/ (Hämtad 2018-04-02) 15

1.7 Disposition 1.7.1 Litteraturgenomgång omvärldsbevakning I kapitel 2 läggs grunden för den fortsatta undersökningen. Genom en litteraturstudie beskrivs hur diskursen kring fjärrlån och resursdelning ser ut i vår digitala tid, med fokus på åren efter 2010. Kapitlet inleds med en begreppsdiskussion och en bild av fjärrlån idag genom ett antal internationella artiklar, främst amerikanska. Här ges också en bild av fjärrlåneverksamhetens sammankoppling med andra bibliotekstjänster, gamla såväl som nya. Därefter följer en genomgång av de utredningar och rapporter som berör fjärrlån i Sverige och som genomförts efter den senaste nationella fjärrlåneutredningen från 2011. Dessa rapporter och utredningar ger också en bild av hur fjärrlåneverksamhetens förutsättningar förändrats i Sverige till följd av den digitala samhällsutvecklingen. Iakttagelser som gjorts i den internationella litteraturstudien kan här igenom jämföras med svenska förhållanden. 1.7.2 Lagstiftning, styrdokument och rekommendationer I kapitel 3 redogörs för den lagstiftning som är relevant för fjärrlåneverksamhet och tillgängliggörande av biblioteksmaterial via fjärraccess. Utöver bibliotekslagen handlar det i första hand om upphovsrättslagstiftning och dataskyddslagstiftning, lagstiftning som styrs på EU-nivå. I kapitel 3 redogörs även för andra dokument som styr verksamheten som exempelvis KB:s instruktion samt nationella och internationella riktlinjer för biblioteks fjärrlåneverksamhet. 1.7.3 Aktuell situation på KB fjärrlån och fjärraccess I kapitel 4 följer en beskrivande genomgång av hur de för utredningen relevanta verksamheterna på KB fungerar idag. Inledningsvis handlar det om det traditionella fjärrlånet av tryckta böcker och av audiovisuellt material, samt statistik för dessa verksamheter. Därefter följer en beskrivning av de projekt på KB som syftar till att digitalisera och tillgängliggöra material utanför byggnaden i Humlegården. Ett syfte med beskrivningen är att kartlägga vilka verksamheter som finns och på vilket sätt hör samman eller avskiljer sig från varandra och på så sätt skapa en övergripande bild. 1.7.4 Intervjuundersökning del 1 och 2 I kapitel 5 och 6 redovisas resultatet av utredningens intervjuundersökningar. Kapitel 5 fokuserar på de undersökta svenska forskningsbiblioteken och fjärrlåneverksamheten som den beskrivs där av respektive biblioteks fjärrlåneansvarig. I kapitel 6 följer resultatet av intervjustudien på national- och depåbiblioteken i Danmark, Finland och Norge. Resultatet redovisas i båda kapitlen under olika teman: i Sverige med fokus på fjärrlåneverksamhet i den digitala tiden, och i de nordiska länderna med fokus på fjärrlån, digitalisering och fjärraccess. 1.7.5 Analys och förslag I kapitel 7 diskuteras utredningens resultat. Analysen är uppdelad på olika teman som diskuterar fjärrlånet i det digitala medielandskapet samt juridiska och tekniska förutsättningar för ökad fjärraccess till KB:s material. De överväganden som KB måste göra för att på ett bra sätt kunna öka tillgängligheten till sitt material diskuteras, 16

exempelvis avvägningar av vilket material som ska prioriteras för digitalt tillgängliggörande och för vilken målgrupp. I kapitel 8 följer utifrån analysen en rad förslag till åtgärder, inriktning och vidare utredning. 2 Fjärrlån i den digitala samhällsutvecklingen 2.1 Inledande sammanfattning Avsnittets syfte är att skapa en grundläggande bild av hur diskursen kring bibliotekens fjärrlån i den digitala samhällsutvecklingen ser ut. Vad innebär de förändrade publicerings- och informationssökningsmönstren för bibliotekens samverkan om resurser och vad är idag kärnan i fjärrlånesamarbetet? För undersöka hur den internationella synen på dessa frågor ser ut har vetenskaplig litteratur sökts i Libris samt artikeldatabaser som exempelvis LISA (Library and Information Science Abstracts). Den övergripande litteratur som använts är till stora delar amerikansk och har ett strikt fjärrlåneperspektiv. Till denna litteratur har läsning av utredningar och rapporter relaterade till fjärrlåneverksamhet i Sverige studerats, för att se om samma diskurs kan sägas gälla här. 2.2 Fjärrlån blir resursdelning Den digitala utvecklingen har medfört ett ökat utbud av information och nya sätt att nå denna information. I och med detta har bibliotekens fokus förflyttats från att äga och beskriva resurser till att hitta och förmedla dem. Detta har i sin tur lett till en gränsupplösning mellan klassiskt fjärrlån, i form av att sända fysiska böcker mellan bibliotek, och andra bibliotekstjänster. Gränsupplösningen kan antingen ses som att nya förmedlingssätt alltmer tagit över fjärrlånets roll, eller som att biblioteken tvärtom ägnar alltmer av sin verksamhet till fjärrlån fast i nya former. Ryan Litsey, Texas Tech University Libraries, menar i Resources Anytime, Anywhere. How interlibrary loan becomes resource sharing (2017) att begreppet fjärrlån i takt med digitaliseringen har expanderat, från att ha inbegripit paketering och sändning av fysiska böcker mellan bibliotek till en mer mångfacetterad delning av resurser bibliotek emellan och direkt till låntagaren. Litsey konstaterar att begreppet fjärrlån (interlibrary loan) i biblioteks- och informationsvetenskaplig litteratur i början av 2000-talet börjar att bytas ut mot det vidare begreppet resursdelning (resource sharing). 10 Fjärrlån har enligt Litsey genom den tekniska utvecklingen gått från att som en biprodukt av sammankopplade bibliotekskataloger vara en liten separerad del av bibliotekens verksamhet till att ha en central roll i bibliotekssamarbete kring integrerade och automatiserade beställningssystem. 11 Resursdelning är, till skillnad från det äldre begreppet fjärrlån, inte begränsat till biblioteken utan pågår överallt i samhället i olika former, såväl legalt som illegalt och framför allt på internet. 12 Resursdelning för biblioteken innebär med Litseys sätt att se inte endast att dela på informationsresurserna i sig, utan på licenser, 10 Litsey, Ryan, 2017: Resources Anytime, Anywhere. How interlibrary loan becomes resource sharing. Kidlington: Chandos Publishing 11 Litsey 2017, s. 93 12 Litsey 2017, s. 118 17

digitaliseringar, system för teknisk infrastruktur och personalresurser. Litsey beskriver hur bibliotekens behov av samarbete till en början kretsade kring katalogisering och fysiskt samlingsbyggande, medan det idag i högre grad handlar om gemensamma behov av licensiering och tekniska plattformar för lokalisering, beställning och förmedling av material. Den digitala tekniken har möjliggjort effektiva samarbetsformer men har också förändrat användarnas förväntningar, mot förväntad snabb tillgång till material oavsett materialets format och oavsett var det befinner sig geografiskt. 13 Litsey anser till följd av detta att biblioteken bör se på och analysera sin roll i ett helhetsperspektiv, som en del i ett logistiskt system av många olika bibliotek. 14 Samtidigt som forskare idag har en mängd vägar att hitta information begränsas bibliotekens handlingsutrymme av knappa ekonomiska resurser och det finns inte längre möjlighet att äga allt som produceras eller efterfrågas. Bailey-Hainer, Beaubien, Posner & Simpson menar i sin artikel Rethinking library resource sharing: new models for collaboration liksom Litsey att fjärrlån till följd av detta är fortsatt viktigt för informationsförsörjningen och att biblioteken har fått ett fokus på förmedling snarare än ägande. 15 Fjärrlån som tjänst har integrerats i bibliotekens större sammanhang av resursdelning som kan sägas utgöra en förmedling av olika resurser i integration med andra bibliotekstjänster som exempelvis förvärv, samlingsuppbyggnad och referensarbete. 16 I spåren av det allt större informationsutbudet och den snabba tekniska utvecklingen har discoverysystem växt fram som är gemensamma för flera institutioner och som möjliggör sökning i många kataloger parallellt, något som krävt stora investeringar. 17 Möjligheterna att lokalisera material oavsett geografisk plats är därmed större än någonsin, samtidigt som möjligheten att ta del av materialet inte alla gånger ökat. Vissa typer av material är inte tillgängliga för fjärrlån varför biblioteken måste hitta nya sätt att tillgängliggöra dessa. 18 Om de två föregående texterna beskriver den situation och de ramar biblioteken idag verkar inom så försöker Beth Posner, chef för resource sharing på The Graduate Center Library i New York, att problematisera tillgängliggörande av information på bibliotek i den digitala tidsåldern ur ett etiskt perspektiv i sin artikel The ethics of library resource sharing in the digital age. En utgångspunkt är att tekniken idag tillåter vad som helst att tillgängliggöras fritt för alla, vilket samtidigt får utgivare och publicister med ekonomiska intressen i materialet att verka för striktare reglering kring tillgängliggörande. En annan utgångspunkt är att elektroniskt tillgängliggörande är att föredra framför att trycka eller skriva ut materialet, eller för den delen transportera det 13 Litsey 2017, s. 60-63 14 Litsey 2017, s. 3 15 Bailey-Hainer, Brenda; Beaubien, Anne; Posner, Beth & Simpson, Evan, 2014: Rethinking library resource sharing: new models for collaboration. Interlending & Document Supply, vol. 42, nr. 1, s. 7 16 Bailey-Hainer, Beaubien, Posner & Simpson 2014, s. 8 17 Bailey-Hainer, Beaubien, Posner & Simpson 2014, s. 8-9 18 Bailey-Hainer, Beaubien, Posner & Simpson 2014, s. 9 18

fysiskt, av såväl miljöhänsyn som ekonomiska skäl. 19 Olika intressen står alltså emot varandra. Ur ett utilitaristiskt perspektiv måste samhällets behov av fri tillgång till information vägas mot informationsproducenternas intresse av att kompenseras, eftersom utebliven kompensation i slutändan riskerar att göra att information inte produceras. 20 På samma sätt måste frågan om kostnader balanseras. Användaravgifter kan utestänga vissa grupper från att använda bibliotekstjänster vilket hotar principen om allas rätt till likvärdig information, samtidigt som upphovsmän måste kompenseras för sitt arbete och bibliotekets resurser räcka till. 21 Artikelförfattarens slutsatser är att bibliotekarier måste skaffa sig bättre kunskap om upphovsrätt och sina egna licenser för att undvika att agera striktare än nödvändigt. Samtidigt bör bibliotek och upphovsrättsorganisationer samarbeta för ömsesidig förståelse och framtagande av lösningar som balanserar de olika intressena och gagnar samhället i stort. Biblioteken bör också verka för publicering med öppen tillgång och för produktionen av fria digitaliseringar. 22 Om biblioteken inte lyckas i sina strävanden att balansera sina intressen med upphovsrättsinnehavare och framtidens information blir helt digital så kommer biblioteken inte längre att kunna dela resurser mellan sig. 23 En mer praktisk illustration av bibliotekens förändrade förutsättningar i det digitala medielandskapet utgör det brittiska projektet Academic books and their futures som pågick mellan 2014 0ch 2016. Projektet var initierat av brittiska Arts and Humanities Research Council i samarbete med British Library och hade som syfte att belysa den akademiska bokens framtid i ljuset av den digitala utvecklingen och framväxten av öppen tillgång (ÖT). I projektrapporten beskrivs bland annat hur många akademiska bibliotek samlat sina söktjänster i ett discoveryverktyg liknande webbens enkla sökfunktioner, till följd av användarnas förändrade sökbeteende och det kraftigt ökade antalet sökkällor att navigera bland. Före discoverysystemen, när en användare var tvungen att söka i många parallella källor, var det i högre grad än idag osäkert om användaren kunde få överblick vilka böcker som var tillgängliga. 24 I rapporten beskrivs också en utveckling med ett ökat antal samarbeten bibliotek emellan och ett ökat antal biblioteksöverskridande tjänster. Ett exempel är det amerikanska HathiTrust 25, en samlingsdatabas för både skyddade och fria digitaliseringar från olika institutioner och det brittiska projektet National Bibliographic Knowledgebase. Syftet med National Bibliographic Knowledgebase är att bygga ett nationellt digitalt bibliotek med samlade bestånd från universitets- och högskolebibliotek, specialbibliotek och nationalbiblioteket. Men NBK ska inte bara utgöra en nationell katalog utan även en nationalbibliografisk kunskapsbas och infrastruktur. Utöver bibliotekens bestånd är 19 Posner, Beth, 2012: The ethics of library resource sharing in the digital age. Interlending & Document Supply, vol. 40, nr. 2, s. 119 20 Posner, 2012: s. 120 21 Posner, 2012: s. 121 22 Posner, 2012: s. 123 23 Posner, 2012: s. 122 24 Jubb, Michael, 2017: Academic Books and their Futures: A Report to the AHRC and the British Library, London, s. 70 25 https://www.hathitrust.org/ (Hämtad 2018-04-11) 19

tanken att uppgifter om verk med öppen tillgång och tillgång till titlar hos utgivare ska finnas i tjänsten. Avsikten är att bibliotekarier lättare ska kunna manövrera i olika former av bestånd och även få hjälp vid förvärv och gallring genom en samlad nationell överblick. 26 Det rör sig alltså om en nationell katalog med utökade funktioner som säger något om bibliotekens arbete i det digitala medielandskapet, där fokus är förmedling på användarens villkor, oavsett förmedlingsform och oavsett om materialet som förmedlas ägs av ett bibliotek eller inte. Situationen med möjligheter att identifiera och efterfråga information oavsett ägare eller geografisk plats har tvingat fram resurssamarbeten som går långt utöver bibliotekens traditionella fjärrlånesamarbete men som har samma slutmål: jämlik tillgång för alla användare. 2.3 Fjärrlån och öppen tillgång Med öppen tillgång menas fritt tillgängligt akademiskt material, ofta forskningsresultat. Fritt tillgängligt material, oavsett om det består av digitaliserade verk för vilka upphovsrätten löpt ut eller vetenskapligt material publicerat genom öppen tillgång, ökar hela tiden i omfattning. För såväl studenter, forskare, privatpersoner och bibliotekarier kan det vara svårt att hitta det material man söker även om det är fritt tillgängligt. Det är därför inte ovanligt att fjärrlån både beställs och effektueras som fjärrlån trots fri tillgång. Tina Baich beskriver hur man på Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) började spåra fjärrlånebeställningar som kunde tillgodoses med olika former av öppen tillgång. Under en tvåårsperiod, 2009-2011, kunde man genom denna studie se hur traditionella fjärrlånebeställningar låg på en konstant nivå medan beställningar av material med öppen tillgång ökade. 27 I en uppföljning för åren 2011-2013 konstaterade man att trenden höll i sig. 28 Genom tillägg i fjärrlånesystemet har man möjliggjort automatiserad sökning av ett antal resurser för fritt material, oavsett om det rör en vetenskaplig avhandling eller en bok som på grund av ålder är fri från upphovsrätt. 29 För att underlätta för användare eller biblioteksanställda att hitta material med öppen tillgång har ett flertal plug-ins, tillägg till webbläsare, utvecklats för att erbjuda en samlad sökväg till resurser med ÖT. Några exempel är Open Access button, Unpaywall, Google Scholar button, Lazy Scholar och Kopemio. Utöver detta finns listor, arkiv och söktjänster för material med öppen tillgång, som exempelvis DOAJ, Google Scholar och Humanities Commons. 30 Open Access Button (OAB) är ett ideellt drivet initiativ med syfte att öka utbudet av och tillgången till material med öppen tillgång. Genom att samla ingångar till material 26 Jubb, 2017: s. 74 27 Baich, Tina, 2012: Opening interlibrary loan to open access. Interlending & Document Supply, Vol. 40 Issue: 1, s. 55-60, https://doi.org/10.1108/02641611211214305 28 Baich, Tina, 2014: Open Access: Help or Hindrance to Resource Sharing? Interlending and Document Supply 43, no. 2: s. 68-75 29 Baich, 2014: s. 68-75 30 Fler listas på KB:s blogg för samordning av öppen tillgång: https://openaccess.blogg.kb.se/sok-efteroppna-artiklar/ (Hämtad 2018-10-01) 20

med öppen tillgång i en funktion kan användaren få hjälp att söka i en mängd källor parallellt. Om materialet inte finns som öppen tillgång kan man i samma funktion välja att generera en förfrågan till författaren om att göra materialet tillgängligt. 31 I försöksprojekt med att integrera OAB i discovery- och fjärrlånesystem på bibliotek i Storbritannien har man bland annat genomfört tre fallstudier; en på Imperial College London 32, en på University of York 33 och en på University of Huddersfield. 34 I dessa fallstudier har man uppnått resultat som pekar på att 2-8 % av fjärrlånebeställningarna kan tillgodoses med ÖT. Det man vill testa i försöken är möjligheten att integrera OAB i bibliotekens arbetsflöde för fjärrlånebeställningar, både vad gäller att finna fritt material och att föreslå författare att göra sitt material fritt. 35 Leveranstiden förkortades inte nämnvärt jämfört med traditionellt fjärrlån i någon av de tre fallstudierna, men kostnader sparades in då ÖT kunde ersätta fjärrlån. Utmaningarna för en fungerande integration av ÖT i fjärrlånesystemet är flera. Dels uppstår frågan om olika versioner av en text vid all hantering av ÖT-material. En annan utmaning är att mycket material med ÖT saknar tillräckliga metadata, vilket utgör ett hinder att återfinna materialet. 36 Försöken har inte ännu lett fram till en färdig lösning, men man fortsätter att arbeta med frågan på flera brittiska bibliotek, bland annat British Library. På British Library ville man till följd av nedskärningar göra en inventering av sitt förvärv av e-resurser. Syftet var att undersöka om alla e-resurser man förvärvade verkligen var relevanta för British Library, eller om vissa egentligen platsade bättre på universitetsbiblioteken. Man ville av ekonomiska skäl ersätta licensmodellen med en modell där biblioteket endast betalar för vad som faktiskt används, och på ett effektivare sätt identifiera vilket efterfrågat material som finns som öppen tillgång. Man har idag en artikelservice som fungerar bra och som samtidigt är en inkomstkälla för British Library. Men man misstänker samtidigt att vissa artiklar som tillhandahålls mot betalning egentligen finns fritt tillgängligt som Open Access. Som ett led i detta reviderar man även sina riktlinjer för hur man tillgängliggör ett efterfrågat innehåll till användaren där den primära vägen om möjligt ska vara öppen tillgång. Om det inte är möjligt och man måste söka andra vägar 31 Larose, Karine; Baron, Simon; Preater, Andrew; Bowley, Chealsye; McArthur, Joseph, 2017: UK Putting open access into interlibrary loan: Imperial College London s experience integration with the open access button. [PowerPoint-presentation] https://www.slideshare.net/ctles/karine-larose-simonbaron-andrew-preater-chealsye-bowley-joseph-mcarthur-uk-putting-open-access-into-interlibrary-loanimperial-college-londons-experience-integration-with-the-open-access-button (Hämtad 2018-07-03). 32 MacArthur, Joseph, 2017: Case Study 1: Open Access Button enabled Discovery and Delivery at Imperial College London https://scholarlycommunications.jiscinvolve.org/wp/files/2017/10/jisc-service- WP2-Imperial-Case-Study-Formatted-2.PDF (Hämtad 2017-12-13). 33 MacArthur, Joseph, 2017: Case Study 2: Open Access Button in Existing Discovery and Interlibrary Loan Systems at the University of York https://scholarlycommunications.jiscinvolve.org/wp/files/2017/10/jisc-service-wp2-york-case-study- Formatted-1.PDF (Hämtad 2017-12-13). 34 MacArthur, Joseph, 2017: Case Study 3: Open Access Button in Interlibrary Loan forms and backoffice systems at the University of Huddersfield https://scholarlycommunications.jiscinvolve.org/wp/files/2017/10/jisc-service-wp2-huddersfield-case- Study-Formatted-2.PDF (Hämtad 2017-12-13). 35 MacArthur, Joseph, 2017: Case study 3, s. 7-8 36 Larose, Baron, Preater, Bowley, McArthur, 2017. 21

så ska det sätt som är mest kostnadseffektivt identifieras och användas. Med detta som bakgrund har man börjat diskutera möjligheterna att integrera någon funktion liknande Open Access-button i såväl sitt discoverysystem som sitt system för artikelbeställningar. Undersökningarna är pågående och det finns i skrivande stund inte någon enskild färdig lösning. Erfarenheterna från Imperial College London visar på att Open Access-button har svårt att fylla alla behov. 37 2.4 Tidigare utredningar fjärrlånets utveckling i Sverige efter fjärrlåneutredningen Under 2011 genomfördes den senaste nationella fjärrlåneutredningen i Sverige: Lätt att hitta, lätt att låna. Ny modell för bibliotekens nationella mediesamarbete en utredning av bibliotekens fjärrlån 38. Stora förändringar har till följd av den tekniska utvecklingen skett i bibliotekens verksamhet efter att fjärrlåneutredningen lades fram. Vad har detta inneburit för fjärrlåneverksamheten i Sverige? I detta avsnitt sammanfattas några utredningar och rapporter som berört fjärrlån i Sverige under åren från fjärrlåneutredningen fram till idag. Samma år som fjärrlåneutredningen lades fram, fick KB uppdraget att ansvara för samordning och utveckling av hela det svenska biblioteksväsendet och övertog ansvaret för lånecentralerna. Det innefattade vid denna tid lånecentralerna i Malmö, Stockholm och Umeå samt Internationella bibliotekets lånecentral och Umeå depåbibliotek. Lånecentralernas roll var att ansvara för en kompletterande medieförsörjning genom att bistå folk- och skolbibliotek med fjärrlån både inom och utanför Sverige, att utgöra en expertis på området genom kontinuerlig omvärldsbevakning, samt att föra vidare sina kunskaper genom utbildningar och webbtjänster. 39 Fjärrlåneutredningen menade att ansvarsfördelningen mellan lånecentraler, regionbibliotek och kommunbibliotek var otydlig och behövde utredas vidare. Fjärrlånen hade minskat och de tekniska förutsättningarna förändrats sedan lånecentralernas tillkomst på 1960-talet varför en revidering av deras funktion ansågs relevant. År 2011 gick man därför vidare med utredningen Centraler i nytt bibliotekslandskap. Lånecentraler, depåbibliotek och internationella biblioteket översyn och förslag. Utredningens uppdrag var att kartlägga dåvarande lånecentralers nytta för olika bibliotekstyper i Sverige, att analysera deras roll i ett nytt medielandskap och att föreslå eventuella förändringar. 40 Utredningen konstaterar att lånecentralerna fortfarande fyller en viktig om än förändrad funktion för kompletterande medieförsörjning till framför allt folk- och gymnasiebibliotek i Sverige, men att det räcker med en samlad lånecentral. Bibliotekens tekniska och organisatoriska utveckling har sprungit om lånecentralernas uppdrag, och varefter alltmer av 37 Telefonsamtal med Torsten Reimer, British Library 2017-10-20 38 Johansson, Annette; Storhaugen, Nils. Lätt att hitta lätt - att låna: Ny modell för bibliotekens nationella mediesamarbete en utredning av bibliotekens fjärrlån. Kungliga biblioteket: dnr 50 554 2009, 2010. http://www.kb.se/dokument/bibliotek/utredn_rapporter/2010/fjärrlåneutredn_ajohansson_ngstorhagen_ja n2010.pdf (Hämtad 2018-10-02) 39 Holmquist, Jan, 2011: Centraler i nytt bibliotekslandskap. Lånecentraler, depåbibliotek och internationella biblioteket översyn och förslag. Jaho Kultur: Dnr 109-KB 1263-2011, s. 13 40 Holmquist, 2011: s. 5 22