RAPPORT 2015:13 REGERINGSUPPDRAG. Uppföljning av verksamhetsutvecklingsbidraget till allmänna samlingslokaler

RAPPORT 2015:13 REGERINGSUPPDRAG Uppföljning av verksamhetsutvecklingsbidraget till allmänna samlingslokaler

Uppföljning av verksamhetsutvecklingsbidraget till allmänna samlingslokaler Boverket mars 2015

Titel: Uppföljning av verksamhetsutvecklingsbidraget till allmänna samlingslokaler Rapport: 2015:13 Utgivare: Boverket mars 2015 Upplaga: 1 Antal ex: 50 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: 978-91-7563-233-9 ISBN pdf: 978-91-7563-234-6 Sökord: Verksamhetsutvecklingsbidrag, bidrag, allmänna samlingslokaler, ungdomsverksamhet, ungdomar, flickor, pojkar, unga kvinnor, unga män, kultur, fritid, geografisk spridning, statistik, utvärdering, slutsatser Dnr: 10137-405/2015 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 Fax: 0455-819 27 E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2015

3 Förord Bidrag till allmänna samlingslokaler består av två olika bidrag, investeringsbidrag och verksamhetsutvecklingsbidrag. Rapporten är en uppföljning av verksamhetsutvecklingsbidraget. Syftet med bidraget är att ge ungdomar bättre tillgång till allmänna samlingslokaler som är anpassade till ungdomars kultur- och fritidsformer. Det har varit möjligt att söka bidraget sedan år 2007. Rapporten redovisar hur bidraget har fördelats genom åren, hur ungdomsverksamheterna har utvecklats och vilka förbättringsmöjligheter som finns. Rapporten är sammanställd av Paulina Navréd, Marie Rosberg och Paul Silfwerberg. Karlskrona mars 2015 Janna Valik Generaldirektör

4 Uppföljning av verksamhetsutvecklingsbidraget till allmänna samlingslokaler

5 Uppdraget I regleringsbrevet för år 2014 (S2013/8937/SAM) står det att Boverket ska göra en uppföljning av verksamhetsutvecklingsbidraget till allmänna samlingslokaler. I uppdraget ska Boverket redovisa vilka ungdomsverksamheter som fått bidrag för verksamhetsutveckling under 2014 samt göra en uppföljning av hur ungdomsverksamheterna har utvecklats genom stödet. Av redovisningen ska framgå om verksamheterna främst är inriktade på flickor/unga kvinnor, pojkar/unga män eller ungdomar av båda könen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 27 mars 2015. I regleringsbrevet för år 2015 (S2014/8774/SAM (delvis)) kom det ett tillägg till uppdraget att Boverket även ska redovisa ungdomsverksamheternas geografiska lokalisering. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet och Utbildningsdepartementet) senast den 31 mars 2016. Rapporten besvarar både grunduppdraget enligt regleringsbrev (S2013/8937/SAM) och tillägget enligt regleringsbrev (S2014/8774/SAM (delvis)) i sin helhet.

6 Uppföljning av verksamhetsutvecklingsbidraget till allmänna samlingslokaler

7 Innehåll Förkortningar/begrepp... 9 Sammanfattning... 11 Förslag... 17 Små förändringar för en mer effektiv statsförvaltning... 17 Förslag... 17 Bakgrund... 17 Förslag... 18 Bakgrund... 18 Informationsinsatser för att nå nya målgrupper... 18 Förslag... 18 Bakgrund... 19 Ökad tydlighet genom en ny förordning... 19 Förslag... 19 Bakgrund... 19 Utomhusmiljö och ny ansökningstid... 19 Förslag... 19 Bakgrund... 20 Inledning... 21 Verksamhetsutvecklingsbidragets mål och syfte... 21 Allmänna samlingslokaler... 22 Förutsättningar för verksamhetsutvecklingsbidrag... 24 Anslag... 24 Frågeställningar... 25 Metod och material... 26 Statistik... 26 Enkät... 26 Intervjuer med verksamhetsutvecklare från riksorganisationerna... 26 Ansökningar... 27 Förarbeten och rapporter... 27 Verksamhetsutvecklingsbidraget i siffror... 29 Syfte och utformning... 29 Jämförelse av diagram... 36 Bidragets geografiska spridning... 39 Syfte och utformning... 39 Resultat... 40 Kartor... 46 Jämförelse av diagram och kartor... 56 Enkät... 58 Syfte och utformning... 58 Resultat... 59 Intervjuer med verksamhetsutvecklarna... 67 Syfte och utformning... 67 Resultat... 67 Exempel på ansökningar... 71 Folketshusföreningen i Hammarkullen, Göteborg... 71 Umeå Nykterhetsvänners Byggnadsförening (medlem i Riksföreningen Våra Gårdar)... 72 Skorpeds Bygdegårdsförening... 73

8 Uppföljning av verksamhetsutvecklingsbidraget till allmänna samlingslokaler Samråd med riksorganisationerna... 75 Bygdegårdarnas Riksförbund... 75 Riksorganisationen Folkets Hus och Parker... 75 Riksföreningen Våra Gårdar... 76 Slutsats/utvärdering... 77 Hur har verksamheterna utvecklats?... 77 Vilken betydelse har bidraget?... 77 Ny förordning... 78 Varför en ny förordning?... 78 Konsekvensbeskrivning... 78 Riksorganisationernas arbete med ungdomsfrågor... 80 Finansiering av verksamhetsutvecklare... 80 Bidraget till samlingslokalhållande föreningars riksorganisationer... 81 Geografisk spridning... 81 Genusaspekten... 82 Bilaga 1 Enkät... 83 Bilaga 2 - Förteckning... 87 Bifall verksamhetsutvecklingsbidrag år 2014... 87 Bilaga 3 - Referat av intervjuer med verksamhetsutvecklare... 89 Intervju med verksamhetsutvecklare Bygdegårdarnas riksförbund den 31 juni 2014... 89 Intervju med verksamhetsutvecklare Folkets hus och parker den 18 juni 2014... 91 Intervju med verksamhetsutvecklare Våra Gårdar den 17 juni 2014. 92 Bilaga 4 -Regionindelning... 97 Lista på regioner... 97 Bilaga 5 Förteckning av sökt och beviljat bidrag per län och kommun... 101 Sverige sökt bidrag indelat i län och kommun... 101 Sverige beviljat bidrag indelat i län och kommun... 105 Källförteckning... 109

9 Förkortningar/begrepp Riksorganisationer SamSam Verksamhetsutvecklare Bygdegårdarnas Riksförbund, Riksorganisationen Folkets Hus och Parker, Riksföreningen Våra Gårdar Samlingslokalernas samarbetskommitté Projektledare som arbetar med ungdomsfrågor i riksorganisationer

10 Uppföljning av verksamhetsutvecklingsbidraget till allmänna samlingslokaler

11 Sammanfattning Bidrag till allmänna samlingslokaler består av två olika bidrag, investeringsbidrag och verksamhetsutvecklingsbidrag och regleras i förordning (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler. Rapporten är en uppföljning av verksamhetsutvecklingsbidraget som har varit sökbart sedan år 2007. Bidragets syfte är att ge ungdomar bättre tillgång till allmänna samlingslokaler som är anpassade till ungdomars kultur- och fritidsformer. Beslutande organ för bidraget är samlingslokaldelegationen. Av anslaget på 8,782 miljoner kronor till verksamhetsutveckling får 3,980 miljoner kronor lämnas varje år som bidrag till samlingslokalhållande föreningars riksorganisationer. Bidraget lämnas till Bygdegårdarnas riksförbund, Riksorganisationen Folkets Hus och Parker och Riksföreningen Våra Gårdar och ska användas dels för organisationernas allmänna informations-, rådgivnings- och utvecklingsarbete, dels för respektive organisations arbete i anslutning till ansökningar om statligt bidrag. Resterande del på 4,802 miljoner kronor fördelas som verksamhetsutvecklingsbidrag till allmänna samlingslokaler. Det första året var antalet ansökningar relativt många. Därefter har antalet ansökningar legat på en jämnhög nivå. Bidraget har varit översökt varje år sedan det inrättades. Totalt har drygt 33 miljoner kronor fördelats i verksamhetsutvecklingsbidrag mellan åren 2007 och 2013, under samma period har ansökningar på totalt 132 miljoner kronor inkommit. Riksorganisationerna har återkommit med ansökningar varje år sedan 2007. Totalt mellan åren 2007 och 2013 har riksorganisationerna blivit beviljade 34 procent av bidraget (cirka 11 miljoner kronor). I rapporten presenteras diagram och kartor som beskriver den geografiska spridningen av bidraget i landet. Diagrammen har delats in i sju regioner; Storstockholm, Storgöteborg, Stormalmö, högskoleort med fler än 75 000 invånare, högskoleort med färre än 75 000 invånare, kommuner med fler än 25 000 invånare och slutligen kommuner med färre än 25 000

12 Uppföljning av verksamhetsutvecklingsbidraget till allmänna samlingslokaler invånare. Diagrammen presenteras inklusive och exklusive riksorganisationerna eftersom alla tre är stationerade i Stockholm, men har hela landet som sitt arbetsfält. Föreningar som ligger i kommuner med mindre än 25 000 invånare är de som har sökt och beviljats mest, i antal ansökningar och belopp (bidrag, kronor). En enkät har skickats ut till alla föreningar som blivit beviljade bidrag mellan åren 2007 och 2013. Det är totalt 101 enkäter som har skickats ut och svar har inkommit från 77, vilket ger en svarsfrekvens på 78 procent. Enkäten har inte skickats ut till riksorganisationerna eftersom de har redovisat sina erfarenheter via intervjuer. Enkäten besvarar frågorna om hur ungdomsverksamheterna har utvecklats i och med bidraget samt om verksamheterna främst är inriktade på flickor/unga kvinnor, pojkar/unga män eller ungdomar av båda könen. Enligt enkätsvaren har en majoritet (89 procent) av verksamheterna utvecklats av bidraget. På frågan hur dessa verksamheter har utvecklats har föreningarna haft möjlighet att svara i fritext. En gruppering av fritextsvaren visar att de vanligaste svaren är att lokalen blivit anpassad efter ungdomars behov, att fler ungdomar nyttjar lokalen samt att det har blivit en satsning på kultur för ungdomar. Enkätsvaren visar att en majoritet (95 procent) av verksamheterna vänder/vände sig till både flickor/unga kvinnor och pojkar/unga män. På frågan om föreningarna hade genomfört projektet även om de inte beviljats bidrag svarade en majoritet (56 procent) att de inte hade genomfört projektet. En tredjedel av föreningarna (31 procent) svarade att de hade genomfört en del av projektet om de inte blivit beviljade bidrag. I rapporten redovisas en sammanställning av tre intervjuer med verksamhetsutvecklarna från riksorganisationerna. I intervjuerna fick verksamhetsutvecklarna berätta om hur de arbetar med ungdomsfrågor i allmänna samlingslokaler. Ett antal framgångfaktorer identifieras i rapporten, bland annat att ungdomarna får ta ansvar för hela eller delar av projektets genomförande, tydliga regler som har accepterats av både ungdomar och vuxna för lokalens nyttjande och att det är bra att samverka med andra organisationer. Tre exempel på beviljade ansökningar presenteras i rapporten. Folkets Hus Hammarkullen fick bidrag på 290 000 kronor i första beslutsomgången 2007 för uppfräschning av lokalen, ny teknisk utrustning och utbildningskostnader. Arbetet utgick från ungdomarnas perspektiv för att skapa en attraktiv mötesplats som inbjuder till kultur, gemenskap och delaktighet. Även aktiviteter som Folkets hus inte räknat med har dykt upp i lokalen, som exempelvis att biblioteket i Hammarkullen började förlägga sina författarbesök och skrivarverkstäder i lokalerna. År 2009 ansökte och beviljades föreningen Umeå Nykterhetsvänners Byggnadsförening (medlem i Riksföreningen Våra Gårdar) om bidrag till

Sammanfattning 13 ungdomsutveckling i allmänna samlingslokaler. En kraftig brand hade drabbat lokalen år 2006 men den återuppbyggdes snabbt därefter. Nu ville föreningen skapa goda mötesplatser för ungdomar i lokalen genom införskaffande av inventarier (soffor, stolar, bord m.m.) och teknisk utrustning (ljudanläggning, filmduk, videoprojektor, flyttbar scen m.m.) samt anställa en samordnare på deltid i ett år. I slutredovisningen skriver föreningen att antalet ungdomar har ökat i lokalen sedan satsningen. En speciell ungdomsstyrelse har bildats som medfört att inflytandet har ökat bland unga. År 2010 beviljades Skorpeds Bygdegårdsförening utanför Örnsköldsvik bidrag till ungdomsverksamhet i allmänna samlingslokaler. I ansökan skriver föreningen att det finns ett behov av lokaler för ungdomar på orten eftersom en fritidsgård stängts ner. Pengarna skulle gå till upprustning av lokalen, en bioanläggning, biljardbord, soffor och utrustning för LAN (datorspelträffar). Idag har en ny generation ungdomar tagit över lokalen och vissa aktiviteter fortskrider. Föreningen valdes ut som en del av riksförbundets satsning på ungdomsverksamhet. I samband med att förslag på förändringar av verksamhetsutvecklingsbidraget har arbetats fram i rapporten, har Boverket inhämtat riksorganisationernas åsikter i frågan. Alla tre riksorganisationer ställer sig generellt positiva till föreslagna förändringar, med inslag av kritiska påpekanden i vissa delar. I slutsatsen diskuteras vilken betydelse bidraget har för att projekt ska komma till stånd samt hur ungdomsverksamheterna har utvecklats med hjälp av bidraget. Svaret från enkäterna visar att bidraget har stor betydelse för om projekt kommer till stånd samt att bidraget har understött att lokalerna blivit anpassade efter ungdomars behov, att fler ungdomar nyttjar lokalerna samt att det har blivit en satsning på kultur för ungdomar. I slutsatsen diskuteras även varför en ny förordning behövs och vilka konsekvenser den för med sig. Dagens förordning om bidrag till allmänna samlingslokaler är konstruerad på så vis att bestämmelserna för såväl investeringsbidraget och verksamhetsutvecklingsbidraget inryms i samma förordning. Detta gör att förordningen är svåröverskådlig. Det primära syftet med en ny förordning är att förtydliga befintliga regler. I slutsatsen diskuteras också den geografiska spridningen av bidraget med utgångspunkt i statistiken (kartor och diagram) som presenteras i rapporten och syftet med bidraget. I propositionen till bidraget skriver regeringen att Regeringen anser att ett sådant bidrag framför allt behövs för att ge ungdomar, särskilt i storstadsområdena, bättre tillgång till allmänna samlingslokaler som är anpassade till ungdomars kultur- och fritidsformer. Kartorna och diagrammen visar att beviljade ansökningar inte har varit koncentrerade till storstadsområden som det var tänkt. Beviljade ansökningar har varit spridda över hela landet och det har varit både storstadsområden och landsbygdsområden som har tagit del av bidraget.

14 Uppföljning av verksamhetsutvecklingsbidraget till allmänna samlingslokaler Kommuner med mindre än 25 000 invånare har tagit del av bidraget i störst utsträckning, både i antal beviljade ansökningar och beviljat belopp i kronor. Mot bakgrund av slutsatserna har Boverket angett ett antal förslag om förändringar av verksamhetsutvecklingsbidraget. Förslagen presenteras i inledningen av rapporten. Ett av förslagen är att riksorganisationerna inte bör kunna söka om verksamhetsutvecklingsbidrag utan att projektmedel för verksamhetsutvecklare bör sökas i samband med bidraget till samlingslokalhållande riksorganisationer. En betydande del av anslaget på 4,802 miljoner kronor tas i anspråk av riksorganisationerna vilket ger en otydlig bild av fördelningen och möjligheterna att beviljas bidrag för andra föreningar än riksorganisationer. Boverket föreslår i samband med det föregående förslaget att verksamhetsutvecklingsbidraget höjs med två miljoner kronor som i första hand ska fördelas till riksorganisationernas arbete med ungdomsverksamhet. Riksorganisationerna får enligt förslaget lika mycket i bidrag som tidigare, men det frigörs medel för enskilda föreningar att söka. När en förening har beviljats verksamhetutvecklingsbidrag betalas hela beloppet ut som förskott. Boverket har sedan bidraget inrättades år 2007 haft svårigheter med att få in slutredovisningar eller att de slutredovisningar som har kommit in varit undermåliga. I rapporten föreslår Boverket att bidraget bör betalas ut med 75 procent i förskott. De resterande 25 procenten bör betalas ut först när slutredovisning inkommit till Boverket och denna godkänts. Boverket menar att ett förfarande med delutbetalningar skulle fungera som incitament för att få in slutredovisningar. Boverket föreslår att riktade informationsinsatser om verksamhetsutvecklingsbidraget bör göras för att nå nya målgrupper. Ett särskilt tillskott av medel behövs för att genomföra informationsinsatserna. När bidraget infördes år 2007 ansåg regeringen i likhet med utredaren i SOU 2003:118 att bidraget skulle användas för att ge ungdomar, framförallt i storstäderna, bättre tillgång till allmänna samlingslokaler som är anpassade till ungdomars kultur- och fritidsformer. Föreningar som ligger i kommuner med mindre än 25 000 invånare är de som har sökt och beviljats mest, i antal ansökningar och belopp (bidrag, kronor). För att nå ut till föreningar i storstadsområdena behövs därför riktade informationsinsatser. Boverket föreslår att en förordning bör skrivas för respektive bidrag till allmänna samlingslokaler, investeringsbidrag och verksamhetsutvecklingsbidrag. I samband med ändringen vill Boverket införa möjligheten att kunna söka bidrag för utomhusmiljön i anslutning till den allmänna samlingslokalen. Det kan vara exempelvis grillplats eller växthus. Verksamhetsutvecklarna har framfört önskemål om att ändra ansökningstid för bidraget. Idag är ansökningstiden en gång om året, den 31 augusti. Boverket bedömer att det kan minska kostnaderna för föreningarna om de ges möjligheten att kombinera

Sammanfattning 15 investeringsbidraget till allmänna samlingslokaler med verksamhetsutvecklingsbidraget. Boverket föreslår att ansökningstiden flyttas fram till den 31 oktober och att beslut om bidrag fattas innan april månads utgång året därpå.

16 Uppföljning av verksamhetsutvecklingsbidraget till allmänna samlingslokaler

17 Förslag Små förändringar för en mer effektiv statsförvaltning Förslag Boverket föreslår att riksorganisationerna Bygdegårdarnas Riksförbund, Riksorganisationen Folkets Hus och parker och Riksföreningen Våra Gårdar i sin ansökan om bidrag till samlingslokalhållande föreningars riksorganisationer även bör ansöka om bidrag för projektledare (verksamhetsutvecklare) som ska arbeta med ungdomsverksamhet i allmänna samlingslokaler. Boverket föreslår även att verksamhetsutvecklingsbidraget höjs med två miljoner kronor som i första hand ska fördelas till riksorganisationernas arbete med ungdomsverksamhet. Riksorganisationerna får enligt förslaget lika mycket i bidrag som tidigare, men det frigörs medel för enskilda föreningar att söka. Bakgrund Av anslagsposten på 8,782 miljoner kronor fördelas 3,980 miljoner kronor varje år som bidrag till samlingslokalhållande föreningars riksorganisationer. Bidraget ska användas dels för organisationernas allmänna informations-, rådgivnings- och utvecklingsarbete, dels för respektive organisations arbete i anslutning till ansökningar om statligt stöd. Av resterande medel, 4,802 miljoner kronor ansöker riksorganisationerna varje år om medel till en projektledare som specifikt ska arbeta med ungdomsfrågor inom organisationen. Det innebär att riksorganisationerna tar i anspråk en stor del av verksamhetsutvecklingsbidraget (totalt 34 procent mellan år 2007 till 2013). Sedan bidraget startades har i snitt 41 ansökningar per år kommit in från föreningar som inte är riksorganisationer. Det innebär att Boverket lägger ner tid på ansökningar som inte kan tilldelas bidrag på grund av medelsbrist. Eftersom riksorganisationerna tar en betydande del av anslaget i anspråk, ger det en

18 Uppföljning av verksamhetsutvecklingsbidraget till allmänna samlingslokaler otydlig bild av fördelningen av bidraget och möjligheterna för andra föreningar än riksorganisationer att beviljas bidrag försvåras. Boverket anser att förfarandet bör ändras för att handläggningen av bidragsansökningarna ska bli mer effektiv och för att upprätthålla förtroendet för bidraget. Därför bör riksorganisationerna ansöka om medel till projektledaren för ungdomsverksamhet i samband med sin ansökan till bidraget för samlingslokalhållande föreningars riksorganisationer. Till följd därav försvinner riksorganisationernas möjlighet att söka verksamhetsutvecklingsbidrag. Med följande rapport som underlag, anser Boverket att arbetet med ungdomsfrågor i allmänna samlingslokaler är betydelsefullt. Genom att fördela medel till riksorganisationerna för ungdomsverksamhet genom bidraget till samlingslokalhållande föreningars riksorganisationer säkerställs en långsiktighet i arbetet med ungdomsfrågor i allmänna samlingslokaler. Samtidigt frigörs medel för enskilda föreningar, med ansökningar som ofta utformats av ungdomarna själva, att söka bidraget till verksamhetsutveckling. Förslag Boverket föreslår att bidraget ska betalas ut med 75 procent i förskott. De resterande 25 procenten ska betalas ut först när slutredovisning inkommit till Boverket och den har godkänts. Bakgrund När en förening har beviljats verksamhetutvecklingsbidrag betalas hela beloppet ut som förskott. Föreningen får därefter i regel två år på sig att slutredovisa projektet. Slutredovisningen fyller en viktig funktion då den ger Boverket möjlighet att kontrollera att föreningen har använt bidraget i enlighet med ansökan. Slutredovisningen fungerar också som återkoppling i uppföljningssyfte och ger Boverket chans att dra lärdom av lyckade projekt inför kommande ansökningar. Boverket har sedan bidraget inrättades år 2007 haft svårigheter med att få in slutredovisningar eller att de slutredovisningar som har kommit in varit undermåliga. Boverket menar att ett förfarande med delutbetalningar skulle fungera som incitament för att få in slutredovisningar och skulle minska administrationen med att avsluta ärenden. Troligtvis kommer ett nytt förfarande med delutbetalning höja kvaliteten på slutredovisningarna innebärande att möjligheten till en effektiv uppföljning och utvärdering ökar. Informationsinsatser för att nå nya målgrupper Förslag Boverket föreslår att riktade informationsinsatser om verksamhetsutvecklingsbidraget bör göras för att nå nya målgrupper. Ett

Förslag 19 särskilt tillskott av medel behövs för att genomföra informationsinsatserna. Bakgrund När bidraget infördes år 2007 ansåg regeringen i likhet med utredaren i SOU 2003:118 att bidraget skulle användas för att ge ungdomar, framförallt i storstäderna, bättre tillgång till allmänna samlingslokaler som är anpassade till ungdomars kultur- och fritidsformer. Resultatet i följande rapport visar att de tre största städerna i landet inte har tagit del av bidraget i den omfattning som var avsikten. Även antalet ansökningar från de tre största storstadsområdena är lågt. Föreningar som ligger i kommuner med mindre än 25 000 invånare är de som har sökt och beviljats mest, i antal ansökningar och belopp (bidrag, kronor). I enkäten som skickades ut till alla föreningar som beviljats medel svarade en majoritet att de har givits information om bidraget via sin riksorganisation. Följande rapport visar en antydan om att ungdomar organiserar sig på nya sätt och inte alltid genom en organisation. För att nya målgrupper, som kanske inte tillhör en riksorganisation, ska ansöka behövs riktade informationsinsatser till förortsområden i de större städerna om verksamhetsutvecklingsbidraget. Ökad tydlighet genom en ny förordning Förslag Boverket föreslår att förordning (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler skrivs om. Det bör vara en förordning för respektive bidrag, investeringsbidrag och verksamhetsutvecklingsbidrag. Bakgrund Bidrag till allmänna samlingslokaler består av två olika bidrag, investeringsbidrag och verksamhetsutvecklingsbidrag. Förordningen är konstruerad på så vis att båda bidragsbestämmelserna inryms i samma förordning. Några delar är gemensamma för båda bidragsformerna medan andra delar är av olika karaktär. Detta medför att förordningen är svåröverskådlig samt att den inte ger en tydlig bild av vad som förväntas av den sökande samt vad den sökande kan förvänta sig av Boverket. Det primära syftet med en ny förordning är att förtydliga befintliga regler. Utomhusmiljö och ny ansökningstid Förslag Boverket föreslår att bidrag bör kunna sökas för utomhusmiljön i anslutning till en allmän samlingslokal samt att en ny ansökningstidpunkt för bidraget bör införas.

20 Uppföljning av verksamhetsutvecklingsbidraget till allmänna samlingslokaler Bakgrund Verksamhetsutvecklarna från riksorganisationerna har framfört att utomhusmiljön i anslutning till en allmän samlingslokal är viktig för ungdomar. Det har kommit önskemål från ungdomar om att bygga exempelvis grillplats eller växthus. Boverket ställer sig positivt till verksamhetsutvecklarnas önskemål om att kunna söka bidrag för utomhusmiljön. För att genomföra förändringen behövs ett tillägg i förordningen om bidrag. Verksamhetsutvecklarna har även framfört önskemål om att ändra ansökningstidpunkten för bidraget. Idag är ansökningstillfället en gång om året, den 31 augusti. Fördelen med att senarelägga datumet för verksamhetsutvecklingsbidraget är att det kan kombineras med investeringsbidraget. Det innebär att sökande kan skicka in två ansökningar för respektive bidrag men att projektet består av en kombination av investeringsbidrag och verksamhetsutvecklingsbidrag. Det innebär att exempelvis tillgänglighetsanpassning kan göras i samband med ungdomsanpassning av lokalen. Boverket bedömer att det kan minska kostnaderna för föreningarna om arbetet utförs vid samma tidpunkt. Enligt verksamhetsutvecklarna kan det bli tidsbrist med att utforma ansökningarna på grund av semestertider. Boverket föreslår att sista ansökningsdag flyttas fram till den 31 oktober och att beslut om bidrag fattas innan april månads utgång året därpå. Det ger föreningarna tid under hösten att utforma ansökningar och förhoppningsvis kan det medföra att Boverket får in noggrant genomarbetade ansökningar.

21 Inledning Verksamhetsutvecklingsbidragets mål och syfte Verksamhetsutvecklingsbidraget tar sikte på ungdomar i allmänna samlingslokaler. I budgetpropositionen 2006/7:1 skriver regeringen följande: Regeringen delar utredarens uppfattning att det utöver ett investeringsbidrag [...] skall inrättas ett bidrag till verksamhetsutveckling för att utveckla föreningsdrivna samlingslokaler. Regeringen anser att ett sådant bidrag framför allt behövs för ge ungdomar, särskilt i storstadsområdena, bättre tillgång till allmänna samlingslokaler som är anpassade till ungdomars kulturoch fritidsformer. Ändamålet att stärka ungdomars kultur- och fritidsformer bör därför inte, som utredaren föreslagit, begränsas till de tre första åren, utan bör i stället gälla tills vidare. Verksamhetsutvecklingsbidraget bör lämnas till en förening som tillhandahåller en samlingslokal eller till en riksorganisation för föreningar som tillhandahåller allmänna samlingslokaler. 1 Regeringen pekar, i likhet med utredaren, på storstadsområdena som en primär målgrupp för stödet. Utredaren i SOU 2003:118 Betänkande av utredningen om allmänna samlingslokaler menar på att storstadsområden, med fokus på den mångkulturella förorten, är särskilt utsatta eftersom det inte finns en lika stark sammanhållning, social närhet och tomma lokaler som ute på landsbygden. Samlingslokaler i förorter växer inte fram lika lätt som på landsbygden. Allmänna samlingslokaler ute på landsbygden kan vara en förebild för förorterna. Utredaren anser även att det behövs en expansiv utveckling av mötesplatser i förorter och i storstäderna. 2 1 Budgetproposition 2006/07:1 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid sidan 140 2 SOU 2003:118 Allmänna samlingslokaler, demokrati, kultur, utveckling sidan 280

22 Uppföljning av verksamhetsutvecklingsbidraget till allmänna samlingslokaler Innan bidraget skulle börja fördelas fick Boverket i uppdrag att genomföra en förstudie om ungdomars behov av och önskemål om mötesplatser samt att göra en inventering och analys av erfarenheter från föreningar som på ett framgångsrikt sätt arbetat med ungdomsfrågor. Uppdraget resulterade i rapporten Lokaler att växa i. 3 Slutsatserna av rapporten visar att skillnaderna är stora mellan hur ungdomar upplever sin fritid. De lokala förutsättningarna kan vara mycket olika trots att ungdomar generellt sätt har liknande intressen. Gymnasieungdomar är mindre nöjda med sin fritid jämfört med högstadieungdomar. Ekonomi och bostadsort är avgörande för ungas fritid enligt rapporten. I slutsatsen pekas tre grupper ut som särskilt utsatta, med det menas att de är minst nöjda med sin fritid, nämligen tjejer, unga med utländsk bakgrund och unga i glesbygden. 4 I rapporten konstateras att ungdomstiden har förlängts. Det är allt svårare för ungdomar att få arbete och bostad vilket leder till att ungdomar som avslutat skolan saknar vardagstruktur. Äldre ungdomar, i åldern 19 till 25 år är enligt rapporten en missgynnad grupp eftersom det inte satsas lika mycket på deras kultur- och fritidsformer. 5 Utredaren i SOU 2003:118 Betänkande av utredningen om allmänna samlingslokaler menar att bakgrunden till ett speciellt verksamhetsutvecklingsbidrag är att de allmänna samlingslokalerna länge förlorat medlemmar och värst drabbade är storstäderna. Utredaren beskriver att formen för det demokratiska och kulturella deltagandet har förändrats. Det tyder på att medborgarna väljer andra sätt att organisera sig eftersom föreningslivet inte känns lika attraktivt längre. Om det skulle vara så att det blir ett minskat föreningsengagemang på längre sikt skulle det få allvarliga konsekvenser för de allmänna samlingslokalerna enligt utredaren. 6 I utredningen anges även att det inte räcker att ställa en lokal till förfogande. Det behövs en lokal med verksamheter som är både spontana och planlagda. Lokalens fysiska utformning och tekniska utrustning, tillgänglig pedagogisk kompetens i form av projektledare är av vikt för att engagera besökaren. 7 Allmänna samlingslokaler I början av 1940-talet inrättades bidrag till allmänna samlingslokaler eftersom föreningslivet sågs som en naturlig och oumbärlig del av det medborgerliga livet. De allmänna samlingslokalerna bedömdes som viktiga för en vital demokrati och för medborgarnas möjligheter att kunna utöva sina fri- och rättigheter. Under senare tid förändrades 3 Boverkets rapport Lokaler att växa i sidan 7 4 Boverkets rapport Lokaler att växa i sidan 15 ff. 5 Boverkets rapport Lokaler att växa i sidan 15 ff. 6 SOU 2003:118 Allmänna samlingslokaler, demokrati, kultur, utveckling sidan 279 7 SOU 2003:118 Allmänna samlingslokaler, demokrati, kultur, utveckling sidan 279