Verksamhetsberättelse 2003

Verksamhetsberättelse 2003 Kalmar läns museum Jenny Nyström och Curt Stoopendaals stiftelse 2004-04-14

Det övergripande målet för Kalmar läns museum idag är att bidra till att ge historiska perspektiv och vara en resurs och kunskapsbank när det gäller länets kulturarv och att verka för att det bevaras, vårdas och görs tillgängligt. Omslag: Hamnö, Misterhults skärgård. Foto: Maria Malmlöf Utgiven av Kalmar Läns museum - 2 -

VERKSAMHETSBERÄTTELSE KALMAR LÄNS MUSEUM 2003 Innehållsförteckning Inledning 4 Organisation och styrelse 7 Kunskapsuppbyggnad 8 Bebyggelsemiljö 8 Hembygdsvårdande medel 10 Arkeologi 10 Kronan - marinarkeologi 13 Konservering 15 Övrig arkeologisk forskningsverksamhet 16 Vård 18 Samlingarna 18 Kulturarvs IT 19 Bibliotek, etnologisk dokumentation mm 19 Foto 20 Utåtriktad verksamhet 21 Utställningar och program 21 Den pedagogiska verksamheten - Alla tiders historia 21 Eketorp 24 Salvestaden 25 Kansli 26 ADB-utveckling 26 EU Projekt 27 Ölandsguld 27 Strandavägar 28 Övriga projekt 29 Agenda Kulturarv 29 Kulturarv Kalmar län 30 Tablå över spridningen av verksamheten kommunvis 31 Årsredovisning 32 Förvaltningsberättelse 32 Resultaträkning 33 Balansräkning 34 Noter 35 Häradshövding Liss-Eric Björkmans fond 40 Jenny Nyström och Curt Stoopendaals stiftelse 41 Tabellbilagor 45 Personal 45 Besöksstatistik, basanslag mm 47 Omsättning, lönekostnadsutveckling mm 47 Bilaga 1. Externfinansierade projekt 50 Bilaga 2. Gåvor till samlingarna under 2003 52 Bilaga 3. Program i samband med Birgittautställningen 53-3 -

Inledning Ännu ett år har gått på det nya årtusendet och Kalmar läns museum har som vanligt haft stor aktivitet. Viktiga frågor som vi identifierade i verksamhetsplaneringen för året var en satsning på att få 20 000 nya besökare, att vi skulle etablera ett utvecklingscentrum för kulturmiljöpedagogik, att vi skulle ta några strategiska steg för att göra vår minnesbank tillgänglig, att vi skulle fokusera hur kulturarvet kan användas för att få till stånd regional utveckling, aktivt delta i Agenda kulturarv, stärka samverkan med medborgarna och länets kommuner, beta av vår rapportskuld, göra en stor satsning på intern kompetensutveckling genom Mål 3 stöd och slutligen ta några steg framåt för att lösa våra ekonomiska problem och våra lokalproblem. Mycket av detta har vi lyckats uppnå, men inte allt. Vi nådde inte höjda besökstal, men målet står kvar och ska nås med nya metoder. Men mycket av det andra har genomförts eller är på olika sätt på väg att genomföras. Satsningen på projektet Agenda kulturarv har fortsatt under året i nära samverkan med länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Personalen har deltagit i ett antal nationella möten och ett välbesökt regionalt seminarium förlades i år igen till Oskarshamn. En första programförklaring lanserades och ett omfattande remissarbete har genomförts. Några av de viktigaste resultaten av programförklaringen är konstaterandet att vi arbetar här och nu, med att ge historiska perspektiv på vår samtid, att vi alltid måste vara observanta på hur och för vilka syften historia och kulturarv brukas, att vi måste hitta vägen tillbaka till berättelserna och det immateriella kulturarvet och slutligen att vi har en viktig roll i att vara med och skapa goda livsmiljöer med historiskt djup. Frågan om tillgänglighet har stått i fokus. Genom utvecklingsmedel från Statens kulturråd har vi kunnat göra en pilotstudie för en kulturarvsportal för Kalmar län, ett arbete som gjorts i nära samverkan med Vimmerby kommun. Fotodatabasen kompletteras successivt och Kulturarvs-IT har nu digitaliserat och registrerat 32 000 foton. Hemsidan är ett viktigt instrument att nå ut till allmänheten och den uppdateras kontinuerligt och fylls på med kulturarvsmaterial av olika slag. En prioriterad uppgift är förankring och samverkan i länet. Därför har samverkansprojekt drivits med flertalet av länets kommuner, exempelvis Strandavägar i Mönsterås, Kulturarvsportal med Vimmerby, stenåldersinventering med Oskarshamn och Visstaden med Västervik. För den pedagogiska verksamheten ATH har året inneburit fortsatta omfattande arbeten med kulturmiljöpedagogik för skola och turister. Huvuddelen av verksamheten sker ute i länet, men program görs även inne i museibyggnaden. Enheten leder och medverkar i en lång rad projekt, såväl regionala, nationella som internationella. Under året har förts resonemang med såväl regionala som nationella partners för att finna en stabil organisation och ekonomi för framtiden. Vid årsskiftet startades Utvecklingscentrum i kulturmiljöpedagogik som en del av ATH:s verksamhet. Under sommaren inhystes Salve provisoriskt på Kalmar slott. Under året har en långsiktig lösning av Salve vuxit fram genom att ett bolag bildas som verksamheten bedrivs inom. Bolaget ägs gemensamt av Kalmar kommun, Fastighetsägarna i Kalmar kommun och Kalmar läns museum. - 4 -

Verksamheten på Eketorp bedrevs för andra året i länsmuseets regi och utvecklas successivt och finner nya former, exempelvis höll Mikael Wiehe konsert i borgen och en järnåldersfest i början av augusti väckte stort intresse. Under året har museet deltagit i arbetet med att ta fram ett reviderat regionalt tillväxtprogram RTP. I programmet lanseras begreppet K-märkt tillväxt som ska ligga till grund för utvecklingsprojekt som handlar om att ta tillvara kulturarvet som resurs på olika sätt i det regionala utvecklingsarbetet. Under hösten gjordes större insatser för att förnya Kronanutställningen och en dykeridel ställdes i ordning. Årets stora satsning var annars en utställning om Heliga Birgitta med anledning av 700 års jubileet. Vandringsutställningen Ölandsguld sattes istånd och gick på turné till Gdansk och Hamburg och blev mycket uppmärksammad på bägge ställena. ABS-enheten gjorde extraordinära insatser i utställningsverksamheten och lade stor kraft i jubileumsutställningen om den heliga Birgitta och en uppskattad påskutställning. Även en utställning om Jenny Nyström för Astrid Lindgrengården i Vimmerby färdigställdes. Vad gäller Regalskeppet Kronan har de marinarkeologiska undersökningarna fortgått och ett sjuttiotal dykare har jobbat ideellt. Vid årets undersökningar har många apoteksfynd framkommit. Stockbåten som påträffades utanför Öland för ett år sedan har dokumenterats och dykningarna på 1400-tals vraket i Ronneby skärgård på Länsstyrelsen i Blekinges uppdrag, har fortsatt. Under året har skärgårdsinventeringen avrapporterats. Det har skett i tre steg att ett nummer av Skärgårdsbladet har samproducerats med Smålandskustens skärgårdsförening och delats ut till alla fastighetsägare iskärgården, ö-rapporter har skrivits och lagts ut på Internet, själva inventeringen ligger i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister och har delvis lagts ut på Internet. Årsboken har ägnats helt åt skärgården. Dessutom har det varit föredrag och informationsdagar. Projektet Huskatalogernas landskap har framskridit med textproduktion och värdefulla gåvor har tillställts museet från Gullringshus och Hultsfredshus. Det har varit stor aktivitet med anledning av den kyrkoantikvariska ersättningen och bl a kan arbetena med Arby, Sandby, Loftahammar nämnas. En förstudie till en kommande kyrkogårdsinventering för Linköpings stift har genomförts vid Hallingebergs kyrka. En stor insats har gjorts för att avsluta museets rapportskuld av kyrkor vilket till stor del har lyckats. Detsamma gäller avrapporteringen av 33 arkeologiska undersökningar vid Köpingsvik, varav mer än hälften legat kvar sen Riksantikvarieämbetet hade ett lokalkontor på Öland. Ryssby kyrka har varit i fokus efter branden 2001 och en förundersökning har slutförts i samverkan med andra parter. Inom uppdragsarkeologin har aktiviteten annars varit jämförelsevis låg på grund av få uppdrag i länet. Ett viktigt samarbete har i stället fortsatt med Jönköpings läns museum där vi deltagit i undersökningarna vid Rogberga i Jönköpings län. Viktigare projekt som pågått är Skog och historia, stenåldersinventeringen i Oskarshamn och Rane ett EU-projekt om hällristningar i norra Europa. Under året har vi påbörjat ett större kompetensutvecklingsprojekt Fia med stöd av Växtkraft Mål 3 medel. En analys har gjorts av personalens nuvarande kompetens och behov av kompetensutveckling. Konkreta insatser görs under 2004. Årets personalresa gick till norra Tyskland till Stralsund och Rostock, som båda var spännande orter att upptäcka. År 2003 har annars ur ett ledningsperspektiv präglats av det ekonomiska skruvstäd som museet befinner sig i. Under året har de uppsägningar som gjordes 2002 trätt i kraft och åtta medarbetare fått lämna museet. Det har fått konsekvenser för särskilt utställningsavdelningen och den interna servicen. Utställningsverksamheten har dragits ner kraftigt till nästan en tredjedel av vad den var för några år sedan. Konkret innebär det färre och mindre påkostade utställningar. Dessutom låg under hela sista halvåret ett hot om ytterligare besparingar, som delvis effektuerades. Vid årets slut kom besked om en ekonomisk lättnad inför 2004. Under året har också den lokalutredning som Kalmar kommun och Regionförbundet samarbetar om löpt på. I utredarnas uppgift har ingått att försöka finna en lösning på länsmuseets lokalproblem, i första hand genom att föra över utställningsverksamhet till Kalmar slott och på så sätt frigöra lokaler inom museibyggnaden. Överläggningar har fö- - 5 -

revarit, men utredningen har inte kommit till något resultat under året och istället har museet löst den svåra arbetsmiljösituationen genom ett korttidsavtal med CA fastigheter genom att vi förhyr våningsplanet intill museets kontorslokaler ovanför Kalmarsalen och tar upp en dörröppning genom väggen. Sammanfattningsvis har vi under året försökt att arbeta vidare i den riktning som visionsutredningen angav, med samverkan med externa intressenter, förberedelser för ett kunskapens hus i museet, stärkning av våra profilområden i Kronan, Jenny Nyström och den pedagogiska verksamheten. Vi har också inrättat ett nationellt resurscentrum för kulturmiljöpedagogik och vi arbetar för att kulturarvet ska brukas aktivt som en resurs för utveckling och för god livsmiljö. Museichefens och styrelsens år Museet fick i år en ny styrelse. Styrelsen har haft fyra sammanträden under året och lika många möten med arbetsutskottet. Den årliga studieresan gick till Öland och Eketorp, med sammanträde på Grönhögens golfklubb. Museichefen har fyra styrelseuppdrag på det nationella planet, som ledamot i Statens historiska museum, som sekreterare i Länsmuseernas samarbetsråd, suppleant i Astrid Lindgren-sällskapet och arbetsgruppen för kustkultur, samt fem regionala uppdrag; vice ordf i Stiftelsen Krusenstiernska gården, ordförande i Stiftelsen Wimmerströmska gården, adjungerad ledamot i Kalmar läns och Ölands hembygdsförbunds styrelser och styrgruppen för Visstaden Västervik. Samverkan med Hembygdsförbundet i Kalmar län Museets årsbok ges ut i samarbete med Kalmar läns hembygdsförbund och hade år 2003 temat Smålandskustens skärgård under Agneta Ericssons och Barbro Johnssons redaktörskap och består av en samling artiklar, varav huvudartikeln är skriven av Agneta Ericsson. Museet ansvarar för hembygdsförbundets räkning för adresslistor och utskick av årsboken och tidningen Stenmuren och medlemskort till medlemmarna. Museet och hembygdsförbundet samråder även när det gäller bidragsansökningar ur Gunnar Håkanssons hembygdsfond. Museets personal brukar medverka vid de årliga funktionärsträffarna med föredrag om någon aktuell fråga. I år var det Agenda kulturarv och hantering av föremålssamlingar. Maria Malmlöf Länsmuseichef - 6 -

Organisationsplan Kalmar läns museum Styrelsen Museichef Råd Projekt Ledningsgrupp Sakkunniga Utställningar Samlingar Arkiv Pedagogik Bebyggelse Arkeologi Kronan Kansli Utställningar Samlingar Pedagogik Bebyggelse Arkeologi Kronan Kansli Program Föremål Guidningar Byggnadsvård MKB (miljö- Konserv: Ekonomi Markn.föring Arkivalier Läromedel Kyrkor konsekvens) (trä, metall, Personal Verkstad Bibliotek Kulturturism Landskap Landskap textil) Data Café Foto GIS (geogr. Marinark Lokaler Butik infosystem) Reception Kalmar läns museums styrelse 2003 2006 För: Regionförbundet Kalmar kommun Kalmar läns hembygds förbund Christer Rosenqvist (fp) ordf Jussi Gröhn (s) v ordf Gösta Andersson Matz Pettersson (s) Arne Hertzberg (s) Roland S Johnsson Birger Svanström (c) Nils Fredrik Aurelius (m) Tord Rosenqvist Ersättare: Göran Häggfors (m) Jasminka Peric (s) Gunnar Magnusson Tyra Graaf (kd) Kerstin Bernhardtz (mp) Ulla-Britt Åkerlind Sven-Åke Johansson (s) Mattias Rosenqvist (fp) Revisorer: Sune Tidlund (s) Bertil Åkesson (s) Stig Bergman Anders Björkman (m) Caisa Oskarsson (c) Revision: Aukt revisor Hans Svensson, KPMG - 7 -

Kunskapsuppbyggnad Bebyggelsemiljö Kunskapsuppbyggnad Skärgårdsinventeringen har genomförts i etapper sedan 1996. Under 2003 slutfördes arbetet med informationsfasen. Syftet med denna avslutande del har varit att på bästa sätt sprida resultaten till olika målgrupper. För att berörda fastighetsägare i skärgården skulle nås har Smålandskustens skärgårdsförenings medlemstidning Skärgårdsbladet ägnats ett nummer helt åt inventeringen. Till detta nummer utökades upplagan och adressuppgifter till samtliga fastighetsägare köptes, så att ett stort utskick kunde göras. Resultaten har dessutom publicerats i artikelform i länsmuseets årsbok 2003 Smålandskustens skärgård. Museets personal har även informerat om inventeringen vid ett stort skärgårdsseminarium i Västervik samt vid några olika lokala föreningsträffar. Örapporter för samtliga öar från östgötagränsen och söderut finns att tillgå som PDF-filer via länsmuseets hemsida. Därifrån når man även Kulturmiljövårdens bebyggelseregister där detaljerad fastighetsinformation och fotografier finns tillgängliga. Under hösten har industriutredningen återupptagits och återstående uppgifter från hembygdsföreningarna registrerats i industridatabasen. Rapportskulden för byggnadsvården har minskat från 15 till 13 oskrivna rapporter. De ca 35 uppdrag som kom in under året har genomförts och avrapporterats. Omkring 35 kyrkliga uppdrag har genomförts och avrapporterats. Mycket glädjande kan konstateras att antalet eftersläpande kyrkrapporter har minskat drastiskt. På uppdrag av Vitterhetsakademien har bebyggelsen i Stensjö by och Borgs by inventerats och publicerats i bebyggelseregistret. På uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar har en kulturhistorisk utredning av Emsfors bruk utförts. Projektet Huskatalogernas landskaps fjärde år bestod av textproduktion till den kommande boken. Byggförlaget, Jönköpings läns museum samt Smålands museum är projektets samarbetspartners. Kalmar läns museum har under året tagit emot två betydelsefulla donationer i form av ett stort antal huskataloger från Gullringshus och Hultsfredshus. Projektet uppmärksammades den 16 mars på framsidan till Svenska Dagbladets kulturdel och med ett tillhörande heluppslag. Projektet uppmärksammas på flera håll och är ett led i enhetens strävanden att uppmärksamma 1900-talets bebyggelse. Publik verksamhet, information och vård Enheten har deltagit som antikvarisk kontrollant i ett flertal profana och kyrkliga byggnadsvårdsprojekt. Vid Ems herrgård i Mönsterås kommun har restaureringen av det vackra lusthuset fortsatt. En dendrokronologisk datering har utförts och kunnat datera byggnaden till omkring 1785. I Visböle by i Hultsfreds kommun har ytterligare en förfallen äldre timmerbyggnad vagnslidret - genomgått en välbehövlig restaurering. Andra byggnadsvårdsjobb att nämna är fortsatta arbeten vid Barkeström i Nybro kommun, två restaurerade båthus i skärgården och ett flertal renoverade väderkvarnar och vasstaksomläggningar på Öland. I Kalmar har museet även fungerat som sakkunnig i varsamhet enligt plan- och bygglagen i några ärenden. Det mest omfattande arbetet har utförts på fd Appeltofts bokhandel i kv. Hattmakaren på Kvarnholmen i Kalmar, där nya butikslokaler och lägenheter har tillskapats på ett varsamt sätt. - 8 -

Av museets egna fastigheter har dels gästgiveriet i Ishult målats om utvändigt dels väderkvarnarna i Hult och Klockmakarkvarnen i Algutsrum som alla tre har reparerats. De kyrkliga byggnadsvårdsarbetena har varit mycket omfattande med flera komplicerade och kvalificerade arbeten. Arby kyrka har putsrenoverats och i samband med detta genomfördes en omfattande dokumentation av putslager samt underliggande murverk. Återuppbyggnadsarbetena av Ryssby kyrka har nu tagit fart och har föregåtts av murverksdokumentation som enheten har ansvarat för. Andra större kyrkoantikvariska uppdrag har gällt ombyggnad av gamla krematoriet på norra kyrkogården i Kalmar, exteriör ommålning och färgundersökning av Oskars kyrka i Nybro kommun, golvomläggning i Loftahammars kyrka i Västerviks kommun och omläggning av tegeltaket på Sandby kyrka på Öland. Samrådsrutinerna mellan alla inblandade parter inom stiften har förbättrats och fördjupats. Under året har en förstudie genomförts vid Hallingebergs kyrka i Västerviks kommun inför den planerade inventeringen av kyrkomiljöerna i Linköpings stift. Enheten har medverkat vid flera utåtriktade arrangemang. Förutom byggnadsvårdslägret i Borgholm har enhetens personal hållit ett flertal föredrag, stadsvandringar och kurser. Enheten har även medverkat i fortbildningar av lärare tillsammans med den pedagogiska enheten, främst om 1950-tals miljön i Funkabo i Kalmar. Totalt har dessa arrangemang haft omkring 1000 deltagare. Byggnadsvårdsrådgivningen till allmänheten bygger sedan något år alltmer på att de som söker hjälp skriver till museet. Detta har inneburit avlastning av en tidigare mycket betungande arbetsuppgift för enheten med många fältbesiktningar och innebär också snabbare service. Faktablad och hantverkarlistan på hemsidan uppskattas av besökarna och uppgifterna har under året uppdaterats och förbättrats. Service till myndigheter, lagskydd, samhällsplanering Enheten har i stort handlagt det antal ärenden som var beräknat, med dominans för ärenden i Kalmar kommun samt Västervik och Öland. Dispens-, väg- och planärenden har granskats inför länsstyrelsens återkommande samråd med berörda kommuner mm. Samarbetet med länsstyrelsens antikvarier har fortsatt med regelbundna samråd skriftligt och muntligt på olika nivåer. Samarbetet med kommunerna kompletteras med informella personliga kontakter med kommunernas olika tjänstemän inom fr a kultur-, byggnads- och tekniska förvaltningarna. Efter renoveringen av Skogskapellet i Nybro pryds kyrkorummet åter av detta vackra klinkergolv från mitten av 1930-talet. Sedan 1970-talet hade golvet varit täckt av en plastmatta. I september genomfördes en utbildningsdag för länets byggnadsnämnder och stadsbyggnadskontor eller motsvarande. Ämnet var plan- och bygglagen (PBL) och hur denna kan användas för att på bästa sätt ta tillvara kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer. Utbildningen genomfördes i Kalmar för länets södra kommuner samt dagen efter i Vimmerby för kommunerna i norra länsdelen. Utvärderingen visade att utbildningen fyllde ett stort behov och att det fanns önskemål om en fortsättning kommande år. Totalt deltog omkring 100 personer. Utbildningen genomfördes i samarbete med Boverket, Riksantikvarieämbetet och Regionförbundet i Kalmar län. - 9 -

Bedömning Under 2003 utfördes totalt ca 80 manmånaders arbete, vilket är ungefär lika mycket som året innan. Enheten har under året fortsatt att prioritera kunskapsuppbyggnadsprojekt där skärgårds-, och huskatalogsprojekten är de största. På grund av minskade kulturmiljöanslag till länet kunde de planerade förstudierna av folkrörelselokaler och lokala byggnadstraditioner inte genomföras,. Konkreta vårdinsatser på länets kulturmiljöer har totalt sett haft ungefär samma omfattning som föregående år men kyrkoarbetena blir mer och mer omfattande. Arbetet med antikvariska kontroller har en avgörande betydelse för enhetens möjligheter att sprida arbetsinsaterna i hela länet. Byggnadsvårdsrådgivning har dels skett genom besvarande av ett stort antal enskilda förfrågningar, besiktningar ute i länet samt en förbättrad information på hemsidan. Sammantaget har det varit ett spännande och utvecklande år med många intressanta arbetsuppgifter. Framtiden ser ljus ut och kommer troligen att möjliggöra en fortsatt försiktig expansion. Museets ekonomiska situation innebär att alltmer av arbetet är uppdragsfinansierat. Hembygdsvårdande medel Under året har följande bidrag beslutats: Segerstads hembygdsförening för omläggning av vasstak på lada, Oskars hembygdsförening för utgivning av hembygdsbok, samt Kalmar läns museum för utvändig målning av fd gästgivargården i Ishult. Arkeologi Under året har enhetens arbete varit fokuserat på projektet Skog och Historia samt arkeologiska undersökningar och utredningar. De största undersökningarna har gjorts för Ryssby kyrka och för rv 31 i Rogberga i Jönköpings län. Under hösten utkom det tredje numret av Tidskrift om arkeologi i Sydöstra Sverige i samarbete med Högskolan i Kalmar samt länsmuseerna i Småland och Blekinge. Avrapportering av äldre arkeologiska undersökningar i Köpingsvik har även i år pågått under delar av året. Antalet nya arkeologiska uppdrag har dock varit mycket lågt i hela länet, vilket har varit oroligt med tanke på att enheten till största del finansieras med uppdragsmedel. Kunskapsuppbyggnad Under året har arbetet fortsatt med sammanställning av kunskapsunderlag för avrapportering av äldre arkeologiska undersökningar i Köpingsvik för att tillgängliggöra materialet för forskning och uppsatsskrivande om områdets förhistoria. Avrapporteringen har skett i samarbete med Riksantikvarieämbetet, länsstyrelsen och Högskolan i Kalmar. Det blev möjligt genom att RAÄ anvisade särskilda kunskapsuppbyggnadsmedel för att tillsammans med oss finna generella metoder för att avrapportera äldre undersökningar på ett rationellt sätt. Rapporten för undersökningen vid kv Havren som utgjordes av en mellanneolitisk boplatslämning färdigställdes. Där presenterades resultat som visade att den gropkeramiska kulturen i Möre etablerades tidigt i regionen samt senare haft interagerande med stridsyxekulturen. Keramikhantverket stämmer överens med en sydostsvensk tradition som hade sin utbredning från nordöstra Skåne till Misterhult. Råvaruutnyttjandet inom stenteknologin har främst baserats på kristianstadflinta och lokala bergarter till skillnad från trattbägarkulturen på Öland där den sydvästskandinaviska flintan varit den dominerande. Under året har två arkeologiska undersökningar, 21 utredningar och förundersökningar och fem landskapsanalyser gjorts inom länet. Arkeologiska undersökningar En arkeologisk undersökning utfördes vid Hossmo kyrka med anledning av utvidgning av kyrkogården. Söder om den gamla kyrkogården påträffades ett dike som kan vara en äldre avgränsning av kyrkogården. I detta dike påträffades fynd från högmedeltid, bl.a. en sporre och keramik. Fynden har alltså profan karaktär och sporren pekar på högreståndsmiljö. Mellan diket och kyrkogårdsmuren fanns rester av ett kulturlager. Fynden kan tyda på att Hossmo kyrka har byggts som en gårdskyrka inom en stormannagård. Inför nybyggnad vid Blå Rör i Borgholm dokumenterades lämningar efter skurkvarnar från historisk tid, äldre än 1800-talet. I området fanns runda ringar efter slipverkens kalkstenslera. Man hade haft nära till vatten och fin sand till slipning samt till liten utskeppningshamn. Lämningarna övertäcktes och kan skönjas i marken och kan bli en tillgång till bostadsområdets kulturhistoria. - 10 -

Hella Schulze och Helmer Gustafsson tittar på runstenen i Ryssby kyrka. Flera arkeologiska förundersökningar har utförts i Kalmars och Västerviks medeltida stadslager. Undersökningarna har i regel varit små kontroller i samband med ledningsbyte. En förundersökning utfördes i Ryssby kyrka i samarbete med Västmanlands museum. Vid undersökningen påträffades bevarade murar från en äldre kyrka i nuvarande kyrkans norra del. Murresterna var mycket fragmentariska och skadade av yngre gravkammare. Delar av långhus, kor och eventuell absid samt vapenhus identifierades men kunde inte tidsbestämmas. Halva kyrkorummet utgjordes av tidigare kyrkogårdsmark där ett flertal begravningar påträffades. En runsten återfanns inmurad i östra gaveln i kyrkan. Enheten har även deltagit i murverksdokumentationen i Arby kyrka. Vid en förundersökning för ny entrébyggnad vid Borgholms slottsruin påträffades välbevarade spår av tidig- och högmedeltida bebyggelse tillhörande Borgs by. Sökschakten var ganska små, men trots detta kunde man ana en bebyggelse med regelbundet utlagd skiftesverkshus. I Tingsdal i Köpingsvik påträffades ett tjockt senmesolitisk kulturlager med djurben samt en vikingatida kvinnograv. Detta kulturlager hade uppmärksammats tidigare vid ledningsdragningarna i området och har relativt vid utbredning, men har inte kunnat tidsbestämmas. Kulturlager från denna period är ovanliga. Det samlade benmaterialet kommer att kunna ge viktig kunskap om ekonomi och näringsfång under sen jägarstenåldern. Vid en utredning för cykelväg längs väg 943, Haga park Färjestaden, påträffades spridda järnåldersgravar vid inventeringen och kulturlager från en bondestenåldersboplats vid förundersökningen. Kulturlagret överlagrades av vägfyllning och järnåldersgravfält. Arkeologiska och kulturhistoriska utredningar har gjorts bl.a för golfbanorna i Högsby och Källa, för vägbygge i Nybro, inför planändring i Odensvi i Högsby och för bergtäkt i Gillberga på Öland. Vid dessa utredningar har de kulturhistoriska värdena i de berörda områdena beskrivits och i några fall har även nya agrarhistoriska lämningar påträffats. - 11 -

Samarbetet med Blekinges och Smålands länsmuseer har fortsatt med gemensamma planeringsmöten och seminarier i Kalmar, Växjö och Jönköping samt produktionen av Tidskrift för arkeologi i Sydost Sverige. Länsmuseet var värd för Sydsvensk arkeologimötet under våren samt tvådagars möte med Smålands och Blekinges länsmuseer och Kalmar högskola. Museets arkeologer har varit en kunskapsresurs för hembygdsföreningarnas inventeringsprojekt i Oskarshamn. Projektet syftar till att öka kunskapen om den lokala förhistorien i framförallt Döderhults och Misterhults socknar. Skurkvarnsresterna är från Borgholm, Blå rör. Länsmuseet har även redovisat fornlämningarna i samband med planering för 3G-master. Publik verksamhet, information, vård Enhetens personal har guidat besökare vid pågående arkeologiska undersökningar i Ryssby kyrka och i Rogberga vid Jönköping samt i Gråborg under Ölands skördefest, vid flera resor på Öland i samband med Kalmar Högskolan neolitiska symposium och seminarier på länsmuseet. Föreläsningar har hållits om boplatslämningarna i Öggestorp vid Jönköping på konferensen Komplexa fornlämningsmiljöer i skogsmiljö och för Lindsdalspensionärernas förening om Kläckebergas och Förlösas förhistoria. En tidningsartikel har skrivits av Nicholas Nilsson tillsammans med Leif Häggström från Jönköpings länsmuseum i Jönköpingsposten om resultaten från undersökningen i Öggestorp från år 2002. Flera tidningsartiklar har skrivits om länsmuseets undersökningar i länet och i Jönköping. Projekt och samarbete med andra institutioner Enheten har samarbetat med Kulbackens museum vid planering och utförande av arkeologiska undersökningar i Västerviks kommun. Museet har deltagit i en undersökning av en boplats från äldre järnålder för riksväg 31 i Rogberga i Jönköpings län i samarbete med Jönköpings läns museum. Undersökningen berörde en gårdsmiljö från äldre järnåldern. Projektet Millenium to millenium syftar till att främja utbytet av idéer mellan arkeologistudenter och föreläsare vid Kalmar Högskola, Universiteten i Stockholm och Sheffield. Högskolan i Kalmar har anordnat ett seminarium och flera föreläsningar med engelska och svenska arkeologer där museets arkeologer har tagit del av projektets föreläsningar på Kalmar Högskolan. Kenneth Alexandersson har varit tjänstledig större delen av året för att delta i forskningsprojektet Vi och dom om mellanneolitikum i området runt Kalmarsund. I projektet ingår även forskare från Högskolan i Kalmar och arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet. Museet deltar tillsammans med länsstyrelsen och högskolan i Kalmar i ett internationellt hällristningsprojekt, RANE. Projektet drivs av länsstyrelsen i Västergötland. Under året har museet deltagit i en kurs i skadedokumentation på hällristningar och förberett för skadedokumentationen av några av hällristningslokalerna i Västervik. Under året har alla hällristningslokalerna i länet registrerats till ett nationell hällristningsregister. Skogsvårdsstyrelsen i Östergötland startade under sommaren 2002 ett arbetsmarknadsprojekt, Skog och Historia, vilket innebär inventering av kulturlämningar i skogen. Länsmuseet har under våren deltagit i projektet främst genom att utbilda deltagarna, framställning av utbildningsmaterial och kontroll av nyupptäckta fornlämningar. Länsmuseet kunde anställa en specialist för inventeringen med ett bidrag från Riksantikvarieämbetet. Museet har även deltagit i projektets referensgrupp med länsstyrelsen och projektägarna. Tyvärr har projektet lagts ner i Kalmar län p.g.a. brist på medel till deltagare via arbetsförmedlingarna. - 12 -

Service till myndigheter, lagskydd, samhällsplanering Enheten har en halvtidstjänst för handläggning av kulturmiljöfrågor och har genom yttranden, samråd och besiktningar bistått länsstyrelsen och vissa kommuner i Kalmar län. Enheten har deltagit i handläggarsamråd med länsstyrelsen ungefär varannan vecka. På grund av små allmänna resurser har tiden inte räckt till service för allmänheten t.ex. besiktningar av nyupptäckta fornlämningar. Under de senaste åren har det samlats närmare 300 besiktningsärenden som väntar på åtgärd. Lokalfrågor Enheten har hyrt kontorslokaler i museets grannfastighet ovanför Kalmarsalen och ett förråd i Tyghuset på Södra Långgatan. Sammanfattande bedömning Den uppdragsarkeologiska undersökningsverksamheten i länet i är på lägsta nivå sedan början av 80-talet, vilket också ger anledning till oro över verksamhetens ekonomi. Samarbetet med länsmuseet i Jönköping har varit betydelsefullt för oss då vi har kunnat jämka svängningarna i antalet uppdrag utöver nyttan i kunskapsutbytet. Då de allmänna handläggningsresurserna inom arkeologin har varit låga, en halvtidstjänst, har enhetens arbete fokuserats på uppdragen på bekostnad av information och kontakter med allmänheten. Avrapportering av äldre undersökningar har pågått, men i minskad takt p.g.a resursbrist. Projektet om överföringen av äldre arkeologiska undersökningar till GIS-miljö har fortsatt i en långsammare takt i år pga undersökningarna i Rogberga samt tjänstledighet för GIS-kurser i Växjö universitet. Forskningen kring länets förhistoria och medeltid har intensifierats mycket nu när arkeologiundervisningen i högskolan i Kalmar har etablerats. Samarbetet med högskolan är en tillgång för kompetensutvecklingen av arkeologerna verksamma på länsmuseet samt för utformandet av forskningsprojekt i länet. Deltagande i olika forsknings- och kulturmiljöprojekt har varit mycket viktigt för inspiration och höjandet av kunskapsnivån för hela enheten. Trots sviktande ekonomi har enheten nyrekryterat personal för att bredda kompetensen med fornlämningsinventeringen för att kunna arbeta bredare med utredningar och landskapsanalyser. Kronan - marinarkeologi - konservering Kronanenheten En uttalad ambition under 2003 var att enhetens verksamhet efter tre år av stora och framgångsrika åtaganden, främst i form av internationella och nationella vandringsutställningar, skulle präglas av konsolidering. Detta i syfte att stärka kärnverksamheten inför framtida mål. Vunna resultat skulle bearbetas och utvärderas, och de delar av verksamheten som fått stå tillbaka skulle satsas på. 2003 års mål Svara för att undersökningsarbetet på Kronans vrakplats genomförs enligt uppställda mål och villkor. Fortsatt förstärkning av projektets vetenskapliga profil. Fortsatt förstärkning av projektets ekonomi genom ett utvecklat sponsorsamarbete. Utvecklad satsning på konservering och vård av samlingarna. Utvecklad medverkan i basutställningen om Kronan. Marinarkeologiska undersökningar 2003 års marinarkeologiska undersökningar av regalskeppet Kronan utgjorde det tjugotredje undersökningsåret i följd i Kalmar läns museums regi. Undersökningsarbetet var indelat i tre etapper och omfattade sammanlagt fyra veckors fältarbete. Undersökningarna skedde i samarbete med kustbevakningen och frivilliga dykare. Av totalt 27 dykdagar föll 7 (26 %) bort på grund av otjänlig väderlek (kraftiga vindar med hög sjö som följd). Årets undersökningar bestod i en utvidgning av 2002 års schakt mot norr och akterut i vraket. 2003 års undersökningsområde var i likhet med förra beläget i gränsområdet mellan Kronans trossdäck och det underliggande hålrummet (utrymmet längst ned i skeppet), c a 14-17 meter från skeppets akterparti. Området uppvisar generellt sett samma karaktär som föregående år, d v s det förefaller i första hand att ha nyttjats som förråds- och förläggningsplats för enstaka högre besättningsmän och deras tillhörigheter. Utgrävningsarbetet i schaktområdet upptogs till övervägande del av fortsatt - 13 -

friläggning av det område där resterna av i första hand apoteksrelaterade föremål påträffades under 2001 och 2002 års undersökningar. 2003 års utgrävningsarbete berörde c a 10 m 2. Sextio procent av det totala antalet fyndposter härrör från en yta av 6 m 2. Tolkning 2003 års utgrävningsmiljö var i likhet med föregående år mycket svårforcerad. Mängder av fragmenterat trämaterial gjorde miljön svårframkomlig. Två grundläggande frågeställningar under utgrävningsarbetet rörde dels a) bestämning av utgrävningsområdets rumsliga karaktär, dels 2) bestämning av den verksamhetsmässiga inriktningen. Resultaten av 2003 års arbete understryker området mer som en förvaringsplats än en vistelseplats. Det fyndmaterial som bevarats är generellt sett av s k högreståndskaraktär. Av totalt 562 bärgade fyndposter utgör c a 20 % föremål av säker eller nästan säker apotekskontext. Några anmärkningsvärda fynd kan nämnas. Det ena är ett teleskop (fnr KLM 14149 KR) och det sigill med stora riksvapnet (fnr KLM 13844 KR) som påträffades som lösfynd i undersökningsområdet. Mål - resultat 2003 års undersökningar av Kronan utfördes i enlighet med de mål som ställts upp. Resultaten av undersökningarna har under året presenterats i rapporter, artiklar, föredrag, guidningar, intervjuer och på Internet. Resultaten av undersökningsarbetet stärker ytterligare tesen att den kvarvarande undersökningsytan söder om schaktets gräns inte hyser samma typ av sammanhängande fyndlager som den övriga vrakplatsen. Tidigare utförd provschaktning och sedimentsondering av det ännu outgrävda området, visar att endast hälften av den kvarvarande ytan knappt 100 m 2 omfattas av sammanhängande fyndlager. Med samma utgrävningstakt som under de senaste sju åren krävs ytterligare minst sex-sju års utgrävningsarbete för att slutföra den fullständiga utgrävningen av skrovområdet, i syfte att säkra det slutna fyndet Kronan. Sponsring Kronanprojektet erhöll under 2003 substantiellt ekonomiskt stöd från Svensk Kärnbränslehantering AB, Länsförsäkringar Kalmar län, Ericsson Powermodules AB och Apotekarsocieteten. Intäkterna för den pågående undersökningsverksamheten För tjugotredje året i rad, genomfördes marinarkeologiska undersökningar på regalskeppet Kronans vrakplats i länsmuseets regi. Undersökningsområdet kännetecknades av föremål med apoteksanknytning som förvarats på skeppets trossdäck. Foto: Lars Einarsson/Kalmar läns museum. - 14 -

har under året dock understigit utgifterna, varför verksamheten varit beroende av projektets reserverade medel. 2003 års mål om ett utvecklat sponsorsamarbete, främst genom tecknande av ett flerårigt sponsoravtal med projektets nuvarande huvudsponsor Graninge AB, nåddes inte under 2003. Diskussionen kom att försvåras av att företaget under året fick en ny huvudägare, Sydkraft AB. I skrivande stund är ägarbytets effekt på det framtida sponsorsamarbetet svår att bedöma. Publik verksamhet I samband med att den vikarierande utställningschefen med kort varsel slutade, överfördes våren 2003 ansvaret för basutställningen om Kronan till Kronanenheten. Det finns ett stort behov av att utveckla utställningen och länsmuseets utställningssatsning var därför 2003 fokuserad på Kronanutställningen. Trots begränsade resurser färdigställdes den s k dykeridelen, information på tre språk (sve-eng-ty) infördes generellt i hela utställningen och de audio/visuella presentationerna Vision Kronan och Kronan marinarkeologi ur Östersjöns djup installerades i nya rum. En kopia av en av Kronans bronskanoner tillverkades under året, vilken nyttjades i samband med flera publika evenemang, bl a vid Kalmar FF:s första hemmamatch i superallsvenskan. Hösten 2003 arrangerades en Kronandag, där spektakulära programpunkter blandades med information på plats av vunna resultat. Arrangemanget blev lyckat och är nu planerat att återkomma i oktober varje år. Forskning och kunskapsuppbyggnad Det forskningsprojektet som inleddes under 2001 i samarbete med Apoteket AB och Apotekarsocieteten, beträffande det farmacirelaterade fyndmaterialet från Kronan, har under 2003 fortsatt och resulterat i flera rapporter. Under året skede också internationell publicering av forskningsresultaten kring det unika navigationsinstrument en s k jakobsstav som bärgats från Kronan. Forskning och rådgivning har också bedrivits inom ramen för Kronanprojektets referensgrupp till stöd för de fortsatta undersökningarna av Kronan. Referensgruppen består av forskningsexpertis och sakkunniga inom ämnena arkeologi, osteologi och historia från, förutom länsmuseet, Stockholms universitet, Södertörns högskola, Högskolan i Kalmar, Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Kalmar län. Forskarstudier bedrivs av projektledaren och publicering sker kontinuerligt. Resursbehov Mot bakgrund av att Kronanprojektet till helt övervägande del är finansierat av sponsormedel, står målet om ökad anslagsfinansiering fast. Detta i syfte att skapa en säkerhet för projektets fortlevnad. Behoven är basala och har framhållits alltsedan Kronanprojektets början. Som formulerats i tidigare verksamhetsberättelser under två decennier, är den befintliga konservatorstjänsten som varit sponsorfinansierad sedan dess inrättande 1991, och den assisterande marinarkeologtjänsten främst fast prioriterade. Marinarkeologi, allmän Ett tjugotal marinarkeologiska besiktningar, yttranden och kostnadsberäkningar har under året genomförts inom ramen för enhetens verksamhet. Två stora undersöknings- och dokumentationsprojekt fortsatte under 2003, vilka har stor betydelse för enhetens kunskapsuppbyggnad. Det ena rör den stockbåt som trålades upp från 60 meter djup 10 km öster om Öland 2002. Stockbåten dokumenterades och avrapporterades till länsstyrelsen under året. På uppdrag av länsstyrelsen i Blekinge har fortsatta marinarkeologiska undersökningar av ett vrak i Ronneby skärgård utförts av enheten. Vraket som daterats till sent 1400-tal äger en mycket stor vetenskaplig potential. Det fortsatta arbetet på vrakplatsen är således av stor vikt för enhetens fortsatta kunskapsuppbyggnad och vetenskapliga profilering. Länsmuseets medverkan i det nationella Marinarkeologiska Rådet har fortsatt. Länsmuseets marinarkeologiska kompetens har under året även fortsatt nyttjats i den arkeologikurs på AB-nivå som bedrivs på högskolan i Kalmar i samarbete med länsmuseet. Konservering Konserveringsfunktionen har med undantag för de textila objekten ansvarat för konservering av hela det fyndmaterial som bärgats från regalskeppet Kronan, samt som expertinstans utfört flera konserverings- och vårduppdrag. Såväl den allmänna konserveringsverksamheten som textilkonserveringsfunktionen har varit engagerad i vården av samlingarna och i utställnings-verksamhet på och utanför länsmuseet. Målsättningen att ta emot besök och arrangera visningar av konserveringslaboratoriet under sakkunnig ledning, fortsatte med oförminskad styrka under 2003. Att komma bakom kulisserna och fysiskt uppleva - 15 -

närheten till det förflutna, utgör en unik ingrediens i länsmuseets kunskaps- och upplevelseutbud. Konserveringsfunktionen har utfört interna uppdrag åt enheterna för byggnadsvård, utställningar, samlingarna och arkeologi. De externa uppdragen har utförts åt SGU, Uppsala, Örebro läns museum, Smålands museum, Växjö, Kalmar slott, Svensk kärnbränslehantering AB, Östhammar och Svenska kyrkan, Kalmar. Dessutom har ett omfattande och grundläggande förberedelsearbete genomförts med att färdigställa apoteksfynden, i syfte att möjliggöra de forskningsanalyser som Apoteket AB och Högskolan i Kalmar utför. Textilkonserveringsfunktionen har under år 2003 ansvarat för konservering av de textila objekten bärgade från regalskeppet Kronan. Den har också utfört uppdrag åt Birgittakyrkan, Borgholms Karlslunda, Hultsfreds, Kläckeberga, Lönneberga, Påskallavik, Ryssby samt Vena kyrkor i Kalmar län. På Gotland har uppdrag utförts åt Adre och Burs kyrkor, Gotland, i Kronobergs län åt Hamneda, Kånna, Misterlos, Väckelsångs och Södra Ljunga kyrkor, samt i Jönköpings län åt Gislaveds kyrka. Textilkonserveringen har också utfört ett stort antal konserveringsarbeten på uppdrag av Smålands museum, Blekinge läns museum, Himmelsberga hembygdsmuseum, Madesjö hembygdsmuseum samt till privatpersoner. Konsultuppdrag har utförts i ett flertal kyrkor, hembygdföreningar och hos privatpersoner. Magasinsarbeten sker kontinuerligt för den textila samlingen på Kalmar läns museum. Under 2003 beviljade Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse ett belopp om 2,5 mkr avseende inköp av ytterligare en frystorkningsanläggning till Kronanprojektet. Anläggningen som upphandlas under 2004 kommer att öka möjligheterna för konservering av voluminöst trämaterial betydligt. Detta skapar utmärkta förutsättningar för en effektivare hantering av såväl det bärgade fyndmaterialet från Kronan som en ökning av möjligheterna för extern uppdragsverksamhet. Mål - resultat Konserveringen av fyndmaterialet från Kronan har genomförts enligt plan. Det innebär att det organiska materialet färdigbehandlas i sin helhet, medan metallföremålen stabiliseras och tas om hand på sikt, eftersom de är tidskrävande. Dessvärre är konservatorstjänsten ännu inte tryggad genom offentliga medel, utan finansieras fortfarande helt av sponsormedel. Textilkonserveringsverksamheten har under året ytterligare utvecklats, utökat sitt kontaktnät och visat ett förbättrat ekonomiskt resultat. Det innebär att behovet av personalförstärkningar har ökat. Arbetet med att upprätta ett strategidokument för utvecklad konservering av Kronans fyndmaterial och för vården av länsmuseets textila samlingar, samt att genomföra publicering av vunna resultat inom konserveringsverksamheten är ännu inte genomfört. Anledningen är i grunden strukturell brist på resurser. Problematiken med utvecklad konservering av Kronans fyndmaterial är direkt relaterad behovet av personalförstärkningar. Sammanfattande bedömning Enhetens situation är under kontroll med avseende på ekonomi och måluppfyllande. Emellertid kvarstår de strukturella ekonomiska problemen som hinder för verksamhetens optimala utveckling. Resurserna är fortsatt ytterst begränsade i relation till verksamhetens dignitet, omfattning och utvecklingspotential. Resurstillförseln, främst i form av sponsring, är av temporär karaktär och kan inte anses utgöra den solida grund som projektet måste vila på för att erhålla en trygg framförhållning och långsiktighet. Övrig arkeologisk forskningsverksamhet FoU-tjänsten med inriktning på arkeologi har under 2003 uppgått till 25 % tjänst, som till största delen har fördelats på följande verksamheter: medverkan i museets arkeologiska UVverksamhet, framtagning av allmänna underlag för forskningsverksamhet vid museet, redigering av tidskriften för arkeologi i sydöstra Sverige, medverkan i den vetenskapliga referensgruppen för Citytunnelprojektet i Malmö samt i museets egen referensgrupp för Kronanprojektet, egen forskning. Arbetet inom museets UV-verksamhet har - förutom löpande arbete - inneburit deltagande i avdelningens särskilda projekt, bland annat vid sammanställning av undersökningsprogram inför kommande undersökningar vid Ryssby kyrka och Borgholms - 16 -

slottsruin. Tjänsteinnehavaren har också för museets räkning hållit föreläsningar för allmänheten, bland annat i samband med den s.k. arkeologidagen. Länsmuseerna i Småland och Blekinge samt Högskolan i Kalmar har sedan 2001 givit ut Tidskrift, arkeologi i sydöstra Sverige, som under 2003 kom ut med sitt tredje nummer. Utgivningen kan ske genom att FoU-tjänsten i Kalmar svarar för redigering och fackgranskning. Den egna forskning, som delvis ryms inom den här tjänsten, har under 2003 resulterat i en större artikel för internationell publik i Lund Archaeological Revue, med vegetationshistorisk analys av några av länets fornlämningsområden i Misterhult och Gamleby. Ett väsentligt resultat har varit att området kring den som riksintresse avsatta bronsåldersmiljön vid Snäckedal, två mil norr om Oskarshamn, framstår som en monumental och närmast helgad miljö under forntiden, utan spår efter odling, betesdrift eller annan profan verksamhet. En särskild utredning har på museichefens uppdrag sammanställts avseende framtida forskningsmöjligheter övriga ämnen inom museets ansvarsområde, med några alternativa förslag till inriktning och tjänstefördelning. - 17 -

Vård Arkiv, bibliotek och samlingar Enheten ansvarar för samlingar, bibliotek, arkiv och också för etnologiska undersökningar och dokumentationsprojekt. Enhetschefen är även verkställande tjänsteman för Jenny Nyström stiftelsen. I museets samlingar ingår även Krusenstiernska gårdens inventarier och enheten deltar i arbetet med planeringen av verksamheten på gården och ingår i Krusenstiernska gårdens styrelse. Förutom enhetens eget ansvarsområde vilade en stor del av museets utställningsverksamhet på enheten under det gångna året, vilket berörde årets stora utställning Heliga Birgitta 700-år Påskutställningen och vandringsutställningen Ölandsguld. Samlingarna Verksamhetsområdet samlingar svarar för handläggning och hantering av föremålsfrågor. Under 2003 har intresset liksom föregående år särskilt riktats mot samlingarna med anledning av Birgittajubileet. Intresset har framförallt avspeglat sig i antalet förfrågningar och fotouppdrag, men också genom utlån och inlån av föremål. Reliken av heliga Birgitta som visades i utställningen Heliga Birgitta 700-år rönte stort intresse, inte minst bland allmänheten. Samlingarna har i ungefär samma utsträckning som tidigare utgjort underlag för akademiska studier och olika forskningsinsatser, avhandlingsarbeten och för C- och D- uppsatser vid universitet och högskolor. Flera uppsatsarbeten har under året berört ämnen som insamlingspolicy och gallring av kulturhistoriska samlingar, vilka är av särskilt intresse för sektorn, även databashanteringen vid länsmuseet har varit föremål för studier. Samlingarna har bidragit med underlag om arkeologiska föremål hittade inom området för Världsarvet Södra Ölands odlingslandskap, vilket publicerats i årsboken Postens Frimärken Svenska frimärken berättar. Posten gav under 2003 ut frimärken med anledning av Världsarvet. Samlingarna har också som vanligt utgjort underlag för utställningar, både andra museers och egenproducerade. Länsmuseet har under året deltagit i flera större utställningar utanför länet, bl a Livrustkammarens jubileumsutställning Gustav Vasa tur & retur och Östergötlands länsmuseums utställning Europabilden av Birgitta. Åtta stycken fartygsbilder har åtgärdats av Kalmar konstmuseum. Arbetet ingår i konserveringsprogrammet för ramade akvareller. Olovsskulptur från Ölandskyrka, 1200-tal, har konserverats av Antikvarisk tekniska avd på Riksantikvarieämbetet. Arbetet påbörjades 2003 och avslutas under 2004. Arbetet ingår i konserveringsprogrammet för medeltida kyrkliga skulpturer. Föremålsdatabasen kompletteras löpande med bilder på fotograferade föremål, särskild fotograferingsinsats har gjorts avseende skrin och askar. Totalt har 1412 bilder på föremål länkats till databasen. Påbörjat uppordningsarbete av arkeologiska föremål som tillhör Fastighetsverket (KS märkta föremål) som förvaras i källaren på Kalmar slott. Tjänsten har köpts av UV. - 18 -

av skadeinsekterna. Därutöver har också ett flertal punktsanering mot mal utförts. Inköp och gåvor, förvärv till samlingarna Kalmar läns museum har för närvarande ytterst begränsade medel för förvärv till samlingarna. Den accession vi har beror huvudsakligen på arkeologiskt fyndmaterial och gåvor från enskilda personer. Under året har museet tacksamt mottagit gåvor från ett 15-tal enskilda personer. En stor fotosamling med vykort och fotografier från länet, särskilt Kalmar och Öland har förvärvats genom inköp på auktion, samlingen har tillhört Larry Andersson, Kalmar. En fullständig förteckning över gåvor finns i bilaga 2. Doppåse med tillhörande mössa och krage från 1800-talets mitt. Gåva 2003 av Anders Grybäck, Kristdala. Enligt muntlig tradition i givarens släkt har den ursprungligen tillhört släkten Sabelsköld. Lokalsituationen för museets föremålssamlingar är fortfarande olöst, en viss förbättring skedde dock genom att lokaler som under ett tiotal år använts av Utbildningsradion i kv Översten kunde övertas av länsmuseet. De militära samlingarna, som varit provisoriskt magasinerade i lokaler på Franska vägen sedan 1994/95, har därför kunnat flyttas till magasinet i kv Översten. Magasinet i kv Översten drabbades under sommaren av översvämning. Kraftiga skyfall fick till följd att magasinets drygt 900 m 2 golvyta täcktes med 10 cm djupt vatten med mögelskador som följd. Händelsen visar på lokalens stora brister som museimagasin. Länsmuseets problem med skadeinsekter har inneburit att Anticimex engagerats för återkommande saneringar. På rekommendation av Anticimex saneras hela museibyggnaden två gånger per år för att om möjligt begränsa effekten Kulturarvs-IT Arbetet vid Kulturarvs-IT har fortsatt under året och har koncentrerats till två bilddatabaser i SO- FIE, en topografisk över Kalmar län och en över Jenny Nyströms och Curt Stoopendals vykort. Arbetet fortgår i oförminskad takt och med ökad kvalitet. Vid årsskiftet var drygt 32 000 fotografier, i huvudsak från topografiska arkivet, samt drygt 2100 vykort registrerade. För vykorten dubbleras antalet poster då även den skrivna sidan tas med, antalet uppgick därför till 4200. Problemet med Kulturarvs-IT:s framtid kvarstår, den långsiktiga finansieringen är inte löst. Digitaliseringen av bildmaterialet är en viktig uppgift och finansiering som långsiktigt kan säkerställa denna verksamhet är en prioriterad uppgift under 2004. Biblioteket Under 2003 diariefördes 428 böcker till biblioteket. Böckerna katalogiseras kontinuerligt i registerprogrammet File.maker pro sedan 1995. Under året har biblioteksansvarig tagit emot ett 50-tal besökare i arkiven och biblioteket och har också ansvarat för redaktörskapet för museets årsbok Smålandskustens skärgård. Krusenstiernska arkivet Till första advent sammanställdes en mindre utställning med tillhörande utställningskatalog i Krusenstiernska salongen om bokmärkesalbum ur de von Krusenstiernska samlingarna, vilket särskilt uppmärksammades av tidningen Östra Småland som gjorde två reportage om arkivet. - 19 -

Foto Fotoverksamheten har förändrats genom en påtagligt minskad efterfrågan på traditionellt svart/vitt fotoarbete både externt och internt. Fler och fler personer övergår till digital teknik och scannar in sina bilder själva. Genom de besparingar som museets tvingats göra under föregående år har fotograftjänsten reducerats till tjugo procent av en heltid vilket visar sig vara för lite tid. För att täcka efterfrågan köps ytterligare fotograftjänst på timtaxa. Inmatning av befintliga negativregister i databas har påbörjats under året. Nuvarande löpande negativregistrering görs också från och med i år i databas. Sammanfattning/ bedömning Enhetens arbete har påverkats av ett betydligt större ansvar för museets utställningsarbete än planerat. Översvämningen i föremålsmagasinet på grund av sommarens skyfall resulterade i ett omfattande merarbete och det planerade uppordningsarbetet efter flytten av militära föremål har inte kunde fullföljas som planerat. Konserveringsprogrammet har följts och fotodatabasen kompletteras successivt. Tyvärr har frågan om att digitalisera biblioteksregistret inte fått en lösning ännu. Enheten har haft ett arbetsmässigt tungt år på grund av uppsägningarna och att karantänsregler som gjort det omöjligt att engagera extra arkivpersonal. Kulturarvs-IT fortsätter att skanna in och registrera museets äldre bilder. Här har Walter Olson fångat parkarbetarna Carl Engström och Paul Watz under arbete i Kalmar stads gamla växthus i Stadsparken våren 1940. Även under brinnande krig skulle Kalmar prydas av blommor! - 20 -