Stadsstigar i Esbo ALBERGA
Alberga lberga började utvecklas stadsmässigt efter det att järnvägshållplatsen öppnades (1904), när Alberga gård, Bergans rusthåll, militiebostället i Mäkkylä började avstycka tomter. Stadsplanen för Alberga villasamhälle ritades 1908 av Lars Sonck. I den moderna planen på ett Storhelsingfors av Eliel Saarinen (1918) hade trädgårdsstäderna Alberga och Björnvik anslutits med spårförbindelser till Helsingfors. En självständighetsplan eller en plan på införlivning av området uppgjordes därefter varje decennium, tills Esbo blev stad 1972. I dagens stadsmiljö med över 17 000 invånare kan fortfarande skönjas en del av den hundra åriga villabebyggelsen med sina trädgårdar på backarna kring Monikkobäckens dal. Alberga är det mest urbana området i Esbo samt en högborg för både trafi k och handel. Alberga utvecklas som ett av fem stadscentra i Esbo. Norra Alberga-stigen Boställsbacken Mäkkylä-stigen Veräjäpelto Grindåkern Gransinmäki Gransbacken Lintuvaarantie Pohjois-Leppävaara Norra Alberga Vallikallio Vallberget Mestarintie Mästarvägen Mäkkylän puistotie Puustellinmäki Boställsbacken Mäkkyläallen Mäkkylä Turuntie Åbovägen Säterinpuistontie Kaivomäki Leppäviita Säterinkatu Etelä-Leppävaara Södra Alberga Säterigatan Leppävaarantie Albergavägen Perkkaantie Perkkaa Bergans Everstinkatu Översteg. Bergansvägen Majurinkuja Majorsgränden Vermon ravirata Vermo travbana Vermo Turunväylä Åboleden Gallen- Kallelan tie Iso Huopalahti Stora Hoplaxviken Södra Alberga-stigen Bergans Vermo-stigen Stadsstigarna är planerade för promenader, och längs stigarna kan det fi nnas skogssträckor och backar, som under alla förhållanden inte lämpar sig för rörelsehindrade eller där det inte är möjligt att ta sig fram exempelvis med sittvagnar eller hjälpmedel. 2
NORRA ALBERGA (ca 3 km) 22 Vanha maantie 19 23 Gransinmäki Gransbacken Veräjäpelto Grindåkern Ver äjävahdinrait ti 21 Veräjäpellonkatu Gamla landsvägen 24 18 17 Veräjäkallio B Grindberget 16 T 14 15 T 20 B Kyyhkysmäki 25 26 13 Harakantie Lintuvaarantie Fågelbergavägen 11 Veräjäkallionkatu T 27 12 1 Läkkisepänkj. Ajurink. Ajurinmäki 10 B 9 Hakkukj. Konstaapelinkj. 2 Timpurinkj. Nikkarinkj. T 8 B 3 Mestarintie 5 Vallikuja 7 Porarink. Borra Laturinkj. 4 Muistokj. Vallikatu RING 1 A. Launik senk. H. Po V Boställsba Mäkkylä- Turuntie Åb T Trappor B Backe Utsiktsplats Genväg Förbindelsestig Omväg 1 Blecktorget Det livligaste torget i Esbo, Blecktorget, fi ck sin nuvarande form år 1985. Torget är beläget vid strandrutten till Helsingfors, dvs. Kungsvägen i Bemböle. Namnbeståndet i området har härletts från yrkestraditionerna bland arbetarbefolkningen i Harakka. Vid tiden för vallbyggena (1915 17) fanns på torgets plats en hästhage, under andra världskriget en potatisåker för helsingforsborna och från 1940-talet en idrottsplan, som invånarna i Alberga byggde på talko. Köpcentret Galleria ligger vid torget. 2 Alberga stråket Norra Alberga har en tät och med tanke på sin skala mänsklig 1980-tals stadsmiljö. Dess stomme bildas av det en halv kilometer långa Alberga stråket, där Alberga-sällskapets år liga Stråkkarneval arrangeras i början av september. Sättningarna i torget och stråket beror på jorden, som för 2 500 år sedan ännu var havsbotten. 3 Villa Ylänne Villan lät kopparsmeden Mauno Fredrik Hätinen bygga troligtvis på 1910-talet. Sannolikt 3
A orrarg. 1 Mästarvägen b Ruutikatu Postipuuntie H. Olavinp.t. 6 Vallgatan llsbacken kylä-stigen Ruutikuja Mä Puust har Eliel Saarinen direkt eller indirekt påverkat byggnadens arkitektur i nationalromantisk anda, eftersom Hätinens fi r- ma också lade taket på tornet vid Helsingfors järnvägsstation. Villans detaljer är exceptionellt välgjorda och synnerligen dekorativa. 4 Ring I Den livligast trafi kerade vägen i Finland, Ring I, blev färdig år 1980. För närvarande utnyttjas den av över 63 000 fordon i dygnet. Ett allt större behov av plats för trafi ken samt bullret är orsaken till att en tunnel planeras för Postträdsbacken, vilket skulle friställa det gamla landsvägsspåret för byggande. 5 Laddarberget Kejsaren Nikolaj II lät som skydd för S:t Petersburg uppföra ett omfattande fästningssystem. Till Helsingfors landoch sjöfästning, som ingick i fästningssystemet, grävdes vallar i Esbo från 1915 fram till revolutionen 1917. I fästningsarbetet deltog en stor skara invånare från huvudstadsregionen samt krigsfångar, som ryssarna tagit hit från Fjärran östern. På Laddarberget kan man se en del av den gamla förbindelseoch skytte graven. Stigarna och bron byggdes 2003. Fästningen är ett fridlyst fornminne. 6 Eken på Vallgatan Eken som är över 350 år gammal är en av de ståtligaste i Esbo. Den har en omkrets på över tre meter. Trädet fridlystes 9.8.1956. 7 Vallberget Den högsta bergskullen norr om Borrar gatan reser sig 50 meter över havsytan på den västra sidan. Fästningen är ett fridlyst fornminne, och kvar fi nns 14 skyddsbyggnader, en kanon lavett, åtta eldställningar och plats för ett 229 mm:s mörsarbatteri. På 1930-talet togs presidentslottets mattor upp till de här bergen för vädring. 8 Kontakt mellan bergarter Ett bergschakt avslöjar hur den ljusa, grovkorniga pegmatiten för ca 1 800 miljoner år sedan i ofruset tillstånd och på tiotals kilometers djup har penetrerat den mörkare, skifferaktiga granodioriten. I berget kan mörka, utdragna ådror och inneslutningar skönjas. 9 Gjutform För gjutning av kanonlavetter användes en gjutform när Helsingfors land- och sjöfästning byggdes. Numera får den fungera som blomsterrabatt på en utsiktsplats, som skyms av ett nytt höghus som byggts nedanför. Syren busken från gården på Harakka torp är av en gammal art. 10 Åbergs hus Den enda bevarade villan i Bergans parcellområde byggdes ca 1910 av byggmästaren Johan Henrik Malk. Till villan användes rivningstimmer, som forslats från Helsingfors. Med tanke på den lokala byggnadshistorien har man i den värdefulla byggnaden på ett speciellt sätt förenat tornet och den ovanliga glasverandan på andra våningen. En gång i tiden var huset ensamt beläget vid en liten 4
backe, men har sedermera kommit i kläm bland höghusen. Skådespelerskan Elli Tompuri bodde i huset under åren 1915 1919. Från 1919 drev Helsingfors fruntimmer förening ett barnhem i huset, tills tomten köptes av Axel Herman Åberg 1929. Huset totalrenoverades på initiativ av Alberga-sällskapet, och idag är det i stadens ägo och verkar som Barnens hus. 11 Eken på Valos gård Eken planterades på 1920-talet på Valos gård. På tomten verkade en gång i tiden Albergas första biograf Kino Pirtti. 12 Harakka torp Harakka var ett av de åtta torpen på Alberga gård. På en karta från 1860-talet har torpet märkts ut som obebott och heter Gammelbacka. Senare hörde Harakka till Leppävaaran kartano, som bröts ut från Alberga 1911, och beboddes vid den tiden av gårdens drängar och statare. Torpet gav en gång i tiden hela området dess namn. Namnet Harakka, som blivit ökänt, ändrades i början av 1960- talet till Fågelberga. Torpets område hamnade i början av 1970-talet under breddningen av Fågelbergavägens och Harakkavägens korsningsområde. 13 Alberga skolcentrum Den äldsta delen av Leppävaaran koulu (Alberga skola), som ritades av Kaj Salenius, stod färdig 1939. Stilmässigt representerar byggnaden övergångsskedet från klassicism till funktionalism. Fönsterramarna, takets form och den allmänna symmetrin är klassiska drag, medan trapphuset, som syns genom fasadens stora fönster, representerar det för funktionalismen typiska att framhäva rörelse och ljus. Veräjäpellon koulu (Grindåkers skola) stod färdig 1967. Skolgårdens hund Luna, som gjutits i betong, ser på månen. I samband med Grindåkers skola verkar också Vallivuoren koulu (Vallbergets skola) samt Veräjäkulman koulu (Grindbågens skola), som är en specialskola för hörselskadade och dysfatiker. Byggnaden stod färdig 1982, och den planerades av Esbo tekniska central (Tuula Jussila och Rauno Uski). Lägg märke till reliefen i fasaden. 14 Alberga kyrka Kyrkan ritades av Olli Kuusi och den stod färdig 1979. Rödtegelväggarna som murats för hand samt formen av en bastion avvek från huvudriktningen i den dåtida arkitekturen. Alberga kyrka får en att tänka på ett gammalt kloster med slutna innergårdar och arkader. Alberga församling, som idag har 27 000 medlemmar, stiftades 1.1.1964. 15 Grindberget Berget, som består av granodiorit, penetrerade de omgivande, isfria vulkaniska stenarna i den forna havsbottnen. På stenarnas yta kan man se hur inlandsisen har räffl at stenarna. På berget växer en rönn, som är fornfi nnarnas vårdträd. 16 Villorna på Grindåkersvägen De välbevarade villorna fi nns kvar från villasamhället, som byggdes på 1910-talet. Villornas terrasser har belagts med stenar från den forna stranden. På andra sidan gatan fi nns stadens ungdomslokal. 5
17 Duvbackens flyttblock Mellan Duvbacken 18 och 20 fi nns ett stort fl yttblock av granitgnejs. Att döma av borrningsspåren har blocket spruckit till följd av sprängning. Flyttblocket har varit lekplats för barnen alltsedan början av 1900-talet. 18 Alberga järngruva Gruvarbetarna Josef Hammar och Isak Sik hittade i början av 1840-talet en malmåder på ett område som hör till Alberga gård. Järnhalten i gruvans malm var 23 31, och under åren 1844 51 bröts totalt ca 120 ton malm ur gruvan. Gruvan är skyddad enligt lagen om fornminnen, och är numera vattenfylld och inhägnad. I närheten har man också funnit en stenålders boplats. 19 Alberga idrottspark På Esbos största stadion fi nns 2 800 sittplatser med tak. I läktarbyggnaden fi nns ett gym och en löparbana. Om vintern kan man från parken åka skidor längs huvudspåret bl.a. till Karabacka, Hagalund, Centralparken och Noux. På idrottsparkens område verkar dessutom en mångsidig idrottshall och en simhall. I simhallens aula fi nns det konstruktivistiska, rödglödande mosaikverket Spektri av Olavi Valavuo från 1972. 20 Leppävaaran lukio (Alberga gymnasium) I det idrottsinriktade gymnasiet kan man välja bland 19 motionskurser. Skolan, som grundades 1955, har idag ca 350 elever. 21 Laureas campus Campuset, ritat av Timo och Tuomo Suomalainen, blev 1969 1972 klart att tas i bruk av Espoon kauppakoulu (Esbo handelsskola), arbetarinstitutet och huvudbiblioteket. Tillbyggnaden av handelsskolan blev färdig 2002 (ritat av Timo Suomalainen). Den delvis vita tillbyggnaden förbinder helheten, som smälter in i bergssluttningen, med byggnaderna på andra sidan av Gamla landsvägen. Framför huvudingången står Lampaankantaja (Lammbäraren) av Erkki Kannosto från 1973. Efter tillbyggnaden ställdes handelsskolans hus helt och hållet till Yrkeshögskolan Laureas förfogande. Skolan har 2 350 studerande. 22 Kilo krog På Krogens backe fanns Kilo gårds krog åtminstone redan 1704. Här förgrenade sig Kungsvägens avtagsväg från Bemböle till Helsing fors och dess vinterväg, som gick rakt över åkrarna. Förslaget av ägaren till Kilo gård, krigskamreren Johan Agricola, att grunda ett gästgiveri godkändes 1822. I början av 1830-talet fl yttades gästgiveriet till Gransbacka. På Krogbacken fanns ännu år 1920 bostadshus, från vilka sockeln fi nns kvar. I när- 6
heten av Krogen går Gamla landsvägen via den delvis förnyade stenvalvsbron över Monikko bäcken. 23 Gransbacken Detta är ett särpräglat, delvis förfallet område på gränsen mellan Kilo och Bergans gård. Gästgiveribyggnaden är historiskt och landskapsmässigt viktig: byggnaden med tegel tak är rätt så bred och anmärkningsvärt lång, väggarna är beklädda med stående panel och målade med rödockra. Gästgiveriet, som på 1830-talet fl yttades från Krogens backe till Gransbacken låg långt från huvudvägarnas korsning, och flyttades 1891 tillbaka till Glims 1891. Byggnaden tjänade sedermera som bostad för arbetarna på Kilo gård. Thorstorp är ett stockhus i två våningar, ritat av snickaren Landen. Huset har en bred gavel på tvären. Huset byggdes på en tomt köpt av Kilo gård och det stod färdigt hösten 1911, varefter det tjänade som förenings hus åt Hembygdens vänner i Alberga r.f., som stiftades 1911. Byggnaden har också tjänat som skola samt som kyrka, innan Alberga kyrka (nuvarande Bergans kapell) blev färdig, och under åren 1915 17 utnyttjades byggnaden av ryska soldater. 24 Evtek Espoon Vantaan teknillinen ammattikorkeakoulu (Esbo Vanda tekniska yrkeshögskola) grundades i form av ett tekniskt institut 1985 och dess slottslika byggnad, ritad av Hannu Jaakkola, blev färdig 1988. Den främre gården vetter mot Gamla landsvägen och bildar tillsammans med Laurea, som ligger mittemot, ett enhetligt campusområde. Tornmotivet upprepas i den separata gårdsbyggnaden. 25 Kullerstensberget Syftet med Helsingfors land- och sjöfästning var att skydda S:t Petersburg mot ett eventuellt anfall från tyskarnas sida. På Kilo gårds marker, vid Kullerstensbergets bas, fördes strider mellan tyskarna och de röda i slutskedet av det fi nska inbördeskriget i april 1918. Basen är ett fridlyst fornminne. Söder om berget schaktades 1925 kullersten till Mannerheimvägen i Helsingfors. 26 Alberga FBK Den nuvarande brandstationen blev färdig 1989 (planerad av arkitektbyrån Pertti Neva). Flaggan för Frivilliga brandkåren, som grundades 1925, designades av Akseli Gallen-Kallela. I Esbo fi nns som reserv till den ordinarie brandkåren totalt nio avtalsbrandkårer. Under planering bredvid FBK är Esbos femte regionbrandkår vid Västra Nylands räddningsverk. 27 Lähivakuutus-gruppens hus Huset stod färdig 1991, och det var planerat av arkitektbyrån Ruokosuo. Framför huvudingången står Kari Juvas bronsskulptur Lämmin sade (Det varma regnet) från 1997, som infl uerats av kubismen. År 1770 utfärdade konung Adolf Fredrik en lag om att brandstodsföreningar skulle bildas i socknarna. Från denna tidpunkt anses den lokala närförsäkringsverksamheten ha fått sin början. Brand-, djur- och skadeförsäkringsföreningarnas återförsäkrare sammanslöt sig till Lokalförsäkringsbolaget 1983. 7
SÖDRA ALBERGA (ca 3 km) Norra Albergastigen Gransinmäki Gransbacken ds vägen Läkkisepänkj. Boställsbacken Mäkkylä-stigen Mui stokj. H. Po Turuntie Åbovägen entie 4 B Säterinpuistontie Leppäviita Kaivomäki Brunnsbacken Pikkalantie Leppäviidantie 3 Tykkimäki Ru mmunlyöjänk. Albergagatan 5 Ruusutorpanp. 6 Kaivomäki Palokaivont. Säterinkatu Säte rinrinne Ratsukatu Impilahdentie Impilaksvägen 7 Ensontie B Backe Förbindelsestig 2 Nuotiotie Harluntie Leppävaarankatu 19 Zanseninkj. Huvilinnanm. 8 Huvilinnant. Leirikaari 10 1 16 15 Slöörinp. 9 17 Alberganespl anadi Säterigatan Leirikatu 14 20 18 11 Turunväylä Linnoitustie Hevosenkenkä Sokerilinnant. 13 Ruusutorpanpuisto Ruusutorpanmäki 12 Säterinsolmu Leppävaarantie KEHÄ 1 Albergavägen RING 1 Hästskon V Bergan Upseerink. Bergans Vermo-stigen Pellavaniemen Lars Sonckin Åboleden L Everstin ka 1 Affärscentret Sello Sello är Finlands tredje största affärscentret med mer än 160 specialaffärer och två storenheter inom dagligvaruhandeln. Affärscentret stod färdigt 2003 2005, och det ritades av arkitektbyrån Helin & Co. På affärscentrets plats fanns tidigare den första hyper marketen i Finland, Maxi-market, som öppnades 1971. Det nya Viaborgstorgets namn hänvisar till Sveaborg, vars kommendanter bodde på Alberga gård under byggtiden. Torgets plattor 8
visar var tälten i det ryska krigslägret var belägna under vallbygget 1915 1917. Alberga regionbibliotek är det största biblioteket i Esbo. I biblioteket finns ett flertal offentliga konstverk, och Alberga samservicekontor verkar i dess lokaler. Sellosalen med sina 400 platser är akustiskt sett en av huvudstadsregionens högklassigaste konsertsalar. I affärs- och bostadshuset vid sidan om Ryttartorget finns Lasten kappeli Arkki (Barnens kapell Arken), som ritats av inredningsarkitekten Anni Sund. På husväggen fi nns en upplyst ängel i brons. Musiikkiopisto Juvenalia (Musikinstitutet Juvenalia) är en privat konstskola, där undervisning ges i musik på grundstadium och institut stadium. 2 Ekologiska kvarteret i Alberga Det centralt belägna daghemmet blev färdigt 2004. Temat i det ekologiska kvarteret kan skönjas i solpanelerna och odlingslotterna. Monikkobäcken, som redan i tusentals år strömmat i den omkringliggande dalen, rinner upp ur Äijässuo några kilometer längre bort och mynnar ut i havet i Storhoplax. 3 Ruusutorpan koulu (Rosatorps skola) Den största skolan i Esbo blev färdig i två faser under åren 2002 2004, och den ritades av arkitekt byrån Tilatakomo. Skolan är ekologiskt planerad, exempelvis har en del av klassrummen naturlig luftkonditionering. Gavelbyggnaderna har torvtak och mellan dem finns egna gårdar avsedda för elever i olika åldrar. Kvällstid utnyttjas byggnaden för vuxenundervisning och hobbyverksamhet. 4 Den medeltida bybacken Under medeltiden var byn Konungsböle belägen i Säteriängens skogsdunge. Numera tjänar området som träningsplan för golf. Säteriparksvägen har planerats till genomfartsled till den s.k. Puoli Kilo anslutningen till Åboleden. 5 Främsta linjen I nuvarande Bergans fi nns basen av Helsingfors land- och sjöfästning samt skyttegraven som stöds av artilleriställningar. Fästningen utgjorde en del av staden S:t Petersburgs försvarssystem, som ryssarna lät bygga 1914 17. 6 Villorna på Brunnsbacken Efter det att järnvägshållplatsen öppnades (1904) började Oy Alberga Ab avstycka sina ägor till villatomter enligt Lars Soncks plan. I Frisbacka byggdes ett tjugotal större villor, som vanligtvis var tvåvåningshus med en liten lykta på takåsen. En stor del av villorna är numera rivna, men karaktären på området har bevarats. Från Brunnsbacken fi nns om vintern förbindelse till huvudskidspåret, som underhålls av Esbo stad. 7 Frontmannahusen Frontmannahusen i Frisbacka byggdes 1947. Av typhusen fi nns några olika versioner, alla med en skorsten i mitten och fyra rum med eldstäder kring denna. Det branta taket gjorde det möjligt att bygga en vindsvåning, som ibland hyrdes ut. I städerna placerades husen i den ändan av de långsmala tomterna, som vätte mot gatan, för att man på bakgården skulle få plats för en köksträdgård. 9
8 Säteriskogen Detta är ett testområde för tät och låg bebyggelse, som ger en förnimmelse av en sydeuropeisk stad med sina portgångar och gränder. På Lägerbågen och Lägereldsvägen fi nns småhus som kopplats ihop på ett personligt sätt. Invånarna har byggt husen med egna händer. Vid Lägertorget fanns en strandklippa, som havet sköljde över ännu för 3 000 år sedan. 9 Kanonvägen Ett infanteri med stöd av ett starkt artilleri utgjorde grunden för försvaret vid Helsingfors land- och sjöfästning. Baserna bestod av stridsställningar och artilleribatterier med ammunitionsförråd. Särskilt beaktades de kanonvägar, som förenade fästningsverken, och som man kunde följa när trupper och materiel skulle förfl yttas under striderna. Förbindelsevägarna, dvs. kanonvägarna, byggdes av makadam (krossad sten) och kullersten. Här har plats reserverats för en snabbspårväg. 10 Säteribackens flervåningshus Säteribrinken 2 och Säterigatan 8 stod färdiga 2002. Esbo stad ordnade för tomten en planeringstävling, som vanns av arkitekt byrån Brunow & Maunula med en över raskande lösning i betongelement. Konstnären Zoltan Popovits Polstjärnsstenen är en häll uppe på berget. Den har ett hål, genom vilket man alltid kan se Polstjärnan. 11 Teknologikvadraten Ringvägarna I och II, Västerleden och Åboleden avgränsas av den s.k. teknologikvadraten i Esbo på vars utkanter en betydlig del av forskningen, undervisningen och företagsverksamheten inom den fi nska högteknologin är belägna Företagsparken Qartetto blev färdig 2001. På andra sidan av Fästningsvägen är tillbyggnaden Quartetto Plus belägen, vars första byggnader stod färdiga 2003. 12 Trädgårdsmästarens stuga Stugan, som rustats upp på talko av Bergans Vermo r.f., är byggd på 1800-talet och har 1917 fl yttats hit från en okänd plats. 13 Alberga gårds huvudbyggnad *) 14 Rosastorps befolkningsskydd På Rosatorpsbranten fi nns ett bergrum för de närliggande fastigheterna, som under normala förhållanden tjänar som parkeringsplats. *) ALBERGA GÅRD Alberga gårds första huvudbyggnad var belägen i Bergans på andra sidan av nuvarande Ring I, i den nuvarande Sergeantparken (se sid. 14). Gården grundades 1622 av major Johan Gyldenär, när den svenska kungen Gustav II Adolf donerade majoren nio av Storhoplax lägenheter som tack för dennas tjänster till Kronan. I området fanns på 1700-talet en park i barockstil, som bildades av geometriska terrasser, upphöjda med stenläggningar. En del av stenläggningarna är fortfarande synliga. På dessa växte bl.a. gårdens frukt-, ört- och blomstergårdar. På 1800-talet hade området infl uerats av engelska landskapsträdgårdar. Albergas andra huvudbyggnad (1803) var belägen där nuvarande Alberga yrkesskola fi nns, och den revs i slutet av på 1950-talet. Den nuvarande gården, nya Alberga, lät konsul Feodor Kiseleff bygga 1874. Huset, som var tänkt som 10
15 Parkvillan Parkvillan lät familjen Forstén bygga under åren 1908 09. Villan torde vara ritad av Lars Sonck, som var familjebekant till Forsténs och utarbetade stadsplanen för området 1908. Byggnaden är ett representativt ex empel på villaarkitekturen från 1910-talet. Parkvillan, som är i Esbo stads ägo, är skyddad och verkar numera som Alberga hembygdshus. I huset finns bland annat kontoret för Esbo Stadsdelsföreningars Förbund. 16 Lövkulla I villan fanns Albergas första apotek 1954 63, vilket jourluckan i husets dörr vittnar om. Byggnaden är numera i privat bruk. 17 Rosavilla Villan som Tersmeden lät bygga på 1700- talet revs i början av 1970-talet, men delarna märktes och lagrades. År 1984 återuppbyggde staden en mindre version av Rosavilla i Gumböle till klubbhus för golfplanen. 18 Alberga esplanad Parken har samma dimensioner som Esplanaden i Helsingfors. I Körsbärsparken växer över hundra häggkörsbärsträd, som blommar i månadsskiftet maj juni. Eleverna i Alberga skola planterade de första träden på talko. I Esbo stads konstsamling ingår Leppävaara Flag (2003) och miljökonstverket som också kallas Flagghavet med sina flaggor som beskriver den fi nska sommaren har planerats av den holländska konstnären Germa Huijbers. 19 Sello vallgrav Monikkobäcken som tidvis svämmar över bildar liksom en vallgrav som skydd för fästningen. Bäcken, som numera kallas Alberga kanal, har ett eget öringsbestånd som på 1990-talet fl yttades hit från Ingarskila i Sjundeå. 20 Alberga station Redan ståndsriksdagen 1887 fattades ett beslut att bygga en kustbana mellan Helsingfors och Åbo, men de förberedande arbetena påbörjades först 1900. Banan öppnades 1.9.1903 för reguljär trafik. Närtrafiken med eltåg inleddes 1969. Stadsbanan från Helsingfors öppnades intill kustbanan 2001. Idag avgår varje vardag över 220 närtågsturer från Alberga station. Alberga hållplats öppnades för trafi k 1904. Den anspråkslösa 1909 byggda stationen och banvaktstugan revs 1999. Det nya kollektivtrafi kcentret, ritat av Arkitektbyrå Raimo Teränne, blev färdigt 2002. sommarvilla, ritades av arkitekt Frans Ludvig Calonius. Byggnaden, som representerar den holländska nyrenässansen, har ståtliga volutgavlar (volut = snäck- eller spiralliknande arkitektoniska detaljer). Väggarna fodrades med bräder från grova trälådor, som användes för råsockertransport. Av denna orsak började villan kallas Sockerslottet. Därför har de välkända bräderna vid restaureringen lämnats synliga i övre våningens interiör. Från år 1900 tog familjen Slöör gården i sommarbruk. Vid den tiden levde man på gården ett kulturhistoriskt betydelsefullt liv. Akseli Gallen-Kallela var svåger i familjen, och han fick en plats för sitt ateljéhem på Linudden, som hörde till gården. Totalrenoveringen av gården blev färdig 1997. I byggnaden verkar idag Esbo Handelskammare och en privat reklambyrå. På gården fi nns veterligen två spöken: Svarta och Vita Frun. 11
BERGANS VERMO (ca 7 km) j. Boställsbacken Mäkkylä-stigen H. Olavinp.t. Puustellinmäki Puhujanp tie Åbovägen kä Hästskon 25 24 Vermo Leppävaarantie RING 1 Albergavägen 3 5 6 1 Lars Sonckin Vanha Bergansint. Upseerink. 4 Linuddsvägen 2 Luutnantinkj. kaari Perkkaantie Everstinkj. Perkkaa Bergans 7 15 Majorsgång Everstinkatu Överstegatan Itsehallintotie 8 9 10 Självstyrelsev. Majurinkatu Majorsgatan 16 Bergansvägen 21 22 Majurinkuja Majorsgränden 17 Åboleden Miinalantie 11 Bruks trandsvägen Joel Rundtin tie 12 Gallen-Kallelan tie Ville Vallgrenin tie 13 B Backe Förbindelsestig Omväg 12
nrinne Ravitie Vermonp. Vermon ravirata Vermo travbana 20 23 Vermo B 18 19 1 Officerstornen Fyrlingstornen, ritade av arkitektbyråerna Ruokosuo och Björkstam Heino Koskinen, stod färdiga 1988. Idag verkar företagsparken Upseerin Avec i byggnaden. 2 Potatiskällaren Amiralen Carl Herman Tersmeden berättar i sina memoarer, hur dragon Album från Alberga frälsehemman 2.8.1762 återvände från kriget i Pommern och hade med sig en kanna rotfrukter av en ny art: potatisar. Gårdens husbonde Tersmeden lät dem på prov gro i en källare, som en gång i tiden fanns på denna plats. Området har planlagts till park. 3 Kapellet Timret till Alberga församlings första kyrkobygge kom från ett nedrivet hotell i Helsingfors. Kyrkan, som byggdes 1929 på talko samt med hjälp av donationer, ritades av Berndt Blom (kyrkan moderniserades 1990) och klockstapeln av Huugo Kaista. Altarets krucifi x är av Ville Vallgren och tavlan Den gode herden av Anna Sahlsten. Orgeln, som tillverkats av Rieger, fick man 1955 från Majstad församling i Helsingfors. 14 Iso Huopalahti Stora Hoplaxviken 4 Leppävaaran ammattioppi laitos (Alberga yrkesläroanstalt) Byggnaden stod färdig 1961 (den byggdes ut i slutet av 1970-talet) och den nya metallavdelningen blev färdig 2002. I stället för den gamla byggnaden byggs för närvarande en ny läroanstalt, som ritats av Teppo Pietarinen. Den nya läroanstalten kommer att stå färdig sommaren 2007. Tidigare var Alberga gårds huvudbyggnad, som blev färdig 1803, belägen 13
där den nuvarande läroanstalten fi nns, se sidor 10 11. 5 Tersmedens park (Sergeantparken) Av Alberga gårds praktfulla trädgård återstår numera bara en liten del, som i stor utsträckning är i naturligt tillstånd, se sidor 10 11. De sällsynta skogslindarna från 1800-talet ger området dess särprägel. Andra arter i parken är nunneörten, svalörten, gökblomman, vit sippan, parksmultron, måbärsbusken, skogstrynen samt syrenbusken. 6 Perkkaanpuiston koulu (Bergansparkens skola) Bergansparkens skola kallas Kattskolan efter byggnadens form: arkitekt Anders Hedman lär ha använt sin egen katt som modell. Rosenbuskarna i närheten av Majorsgången har eventuellt vuxit från rotskott från den gamla provinsrosen, den traditionella parkrosen. På bägge sidorna om Majorsgången växer ängsnävan, som är en gammal kulturväxt. En granallé ledde ursprungligen till Alberga gård. 7 Bergansparken Tidigare var byggnaderna på förgården till Gamla Alberga samt Bergans rusthåll, belägna i Bergansparken, vars historia är känd alltsedan 1556. Från 1907 avstyckades från gårdens utägor norr om järnvägen över 200 tomter, som bildade nuvarande Fågelberga. Esbo stads invånarpark tillhandahåller ledda och fria aktiviteter för barn och barnfamiljer. 8 Statyn Hunden och stjärnan Vargstatyn eller Flyttarens monument i Bergans medelpunkt beställdes 1989 av konstnären Pekka Nevalainen, som vid den tiden var bosatt i Bergans. Det tudelade konstverket konkretiserar människans naturkontakt och tidens relativitet. 9 Linuddsvägen Linuddsvägen är en före detta kanonväg. Området kring Samhällsbacken har byggts enligt Lars Soncks stadsplan från 1908. Av fem villor fi nns tre kvar, som enligt stadsplanen från 2001 skall bevaras. Villan i jugendstil på Linudds vägen 5 ritade arkitekten Berndt Blom åt sig själv. Linuddsvägen 3 lät National teaterns skådespelare/sufflör Oskar Salo bygga. Den fjärde villan, som Anna Sahlstén lät bygga, blev riven utan tillstånd och den femte brann ner. Prokuristen och musikern Alfred Succo lät bygga Självstyrelsevägen 5 år 1911. Runt villorna fi nns en gammal äppel trädgård. Företagsparken Stellas byggnader stod färdiga 1999 2001. 10 Samhällsbacken Statsrådet fastställde grundandet av Alberga samhälle 2.3.1921. Med undantag av Bergans omfattade det områdena söder om järnvägen ända till det enstaka hemmanet Bredvik. Samfundets verksamhet var emeller tid närapå formell, och i likhet med andra motsvariga upplöstes det på beslut av stats rådet (1954 55). Den bästa uppfattningen om karakt ären på Alberga villasamhälle kan man 14
idag bilda sig på Linuddsvägen samt i Frisbacka och på Bruksstranden. En karta över Gamla Alberga är avbildad i stenläggningen. Från Samhällsbacken fi nns förbindelse till huvudskidspåret, vars underhåll sköts av Esbo stad. 11 Tarvovägen Åboleden (riksväg 1) är en av huvudlederna i Finland. Denna sträcka av Åboleden trafi keras varje vardag av 35 000 fordon per dygn. Den första motorvägen i Finland, 15 km långa Tarvovägen från Hoplax till Gumböle, byggdes 1956 62 som sysselsättnings arbete för 1 000 arbetare. Tarvovägen betraktas som det vackraste resultatet av vägbygget i Finland. Vägen förlängdes till Veikkola 1965 67. Invid Åboleden byggs en ny anslutning, Vermoknuten, samt ett fl ertal kontorsbyggnader. 12 Ville Vallgren Skulptören, symbolisten, medlemmen av konstakademin och läckergommen Ville Vallgren (1855 1940) bodde i Alberga villasamhälle med sin tredje hustru Viivi Paarmio, efter att ha återvänt från Paris 1913. Huset var beläget i närheten av den korsning, där Ville och hans granne Akseli Gallen-Kallela enligt sägen ofta stannade och fortsatte sina diskussioner efter en gemensam kväll. 13 Fågelsången I de här trakterna fanns pensionatet Fågelsången, dit många fi nländska kulturpersoner kom för att vila sina nerver. 14 Tarvaspää Det av Akseli Gallen-Kallela planerade ateljéslottet i jugendanda stod färdigt år 1913 (och restaurerades 1961). Akseli Gallen- Kallela (1865 1931) var en mycket infl ytelserik person under den finska konstens guldålder. Han målade nationella motiv och illustrerade Kale vala. Slottet byggdes på den högsta punkten på Linudden, som hörde till Alberga gård, se sidor 10 11. Byggnaden var modern när den stod färdig: den hade redan från första början centralvärme och vattenledningar. Med sina fantasifulla detaljer är byggnaden ett enastående konstverk med delar från en medeltida kyrka och dess gavlar, ett åttahörnigt torn från Viborgs slott och en loggia som i Florens. Byggnaden tjänar idag som Gallen-Kallelas museum. Till museiområdet hör också en trävilla byggd på 1850-talet, Villa Linudd, där kafé-restaurang Tarvaspää finns. På väggarna i villan finns Fredrik Ludvig Clasens landskapstapeter, som föreställer Tarvaspää. Rökbastun i timmer har ritats av Gallen-Kallela. 15 Siemens Werner Siemens grundade 1847 en telegrafverkstad i Berlin. Verksamheten i Finland inleddes genom att en telegrafl inje byggdes mellan S:t Petersburg och Åbo 1855. Siemens Oy köpte Bergans gård 1970 och slöt ett regionalbyggnadsavtal med Esbo köping. I och med avtalet stod Bergans första fl ervåningshus färdigt i december 1972 på adressen Överstegränden 1. 15
16 Odlingslotterna I området finns 65 odlingslotter, som hyrs ut till medlemmarna i Bergans Vermo r.f. 17 Broarna I området växer ett fl ertal olika videarter, av vilka många är en fröjd för ögat då de växer så vackert och har ett grenverk i vackra färger. Dessutom finns där jättegröe, som planterades i Finland som en lovande foderväxt från början av 1700-talet bl.a. på rekommendation av Carl von Linné. Sotsvampen på växtens blad orsakade ställvis förgiftningar hos boskapen, och därför togs växten inte i allmänt bruk som foder. Jättegröen finns dock kvar och breder alltjämt ut sig i och åsidosätter de ursprungliga arterna i strandvattnen. 18 Dals avfallsbacke Storhoplax var tidigare en av huvudstadsregionens bästa fågelplatser, tills 27 hektar av vikens norra del fylldes och användes som avstjälpningsplats 1963 80. Avfallsmassorna bildar ett lager på 20 meter där det är som tjockast. Avfallsbergets andningsrör syns fortfarande på marken, som typiskt nog är icke odlingsbar. I synnerhet på avfallsbackens öst ra sida finns alltjämt de bästa områdena för skådning av busk- och lövskogsfåglar samt nattsångare som kornknarren, kärrsångaren, busksångaren och gräshoppsångaren. I området häckar också den ståtliga skedanden och den utrotningshotade mindre hackspetten. När fl yttfåglarna kommer om våren samlas här ett avsevärt antal sjöfåglar, vadare och fi skmåsar. 19 Jupiter Jupiter (skala 1:1 miljard), som ingår i den miniatyr modell av solsystemet som upprätthålls av den astrologiska föreningen Ursa, instal lerades 1992 på det dåvarande högsta stället på Dals avfallsbacke på Helsingfors sida. Jupiters sol är en 140-centimeters stålboll i spetsen på en 20 meter hög påle och den är belägen på Batteribacken i Smedjebacka, på 817 meters avstånd från Jupiter. Också de övriga planeterna fi nns i omgivningen kring Bredvik. 20 Vermo travbana I den riksomfattande klassifi ceringen av travbanor är Vermo landets centraltrav bana. Åskådarläktaren och de första stallbyggnaderna blev färdiga 1977, och de ritades av Risto Manérus. Travbanans främsta årliga evene mang är det internationella Finlandia Race (EM-deltävling) och Stora Finska Derbyt för fullblod. Om vardagarna är banan i träningsbruk och vid andra tider står den bl.a. till motionärernas förfogande. På parkeringsplatsen hålls sommartid om söndagarna en loppmarknad, som blivit mycket populär. Hästarna har alltid förkörsrätt till området. 21 Alberga radiostation Stationen blev färdig 1931. Mottagarstationen var i anslutning till kustradioverksamheten, genom vilken man höll kontakt med de fi nländska handelsfartygen ute till havs. Mottagarstationen flyttades till Keinby 1952, då Alberga radiostation automatiserades och ändrades till sändningsstation. 16
22 Växter och träd Invid en stig från Vermo har man planterat fl ikbladig al samt skråp, som blommar tidigt om våren. Invid vägen frodas en vallörtsvegetation, som tack vare ans av vägrenarna blommar både på försommaren och i slutet av sommaren. På vägrenarna kan man också se besksöta och en rymling från trädgården, pepparroten. 23 Kiinteistö Oy Vermonhovi Vermostigen 3 stod färdig 1986 (ritad av Matti Nurmela, Kari Raimoranta och Jyrki Tasa). I området finns små hyreshus i en och två våningar, med varierande former och byggda i intressanta material. 24 Hatsina parken har fått sitt namn efter Esbos vänskapsstad bredvid S:t Petersburg i Ryssland. För den största arkitektbyrån i Finland Evata har stadsstyrelsen fram till 31.12.2006 reserverat ett område i västra utkanten av parken för planeringen av ett fritidscenter. 25 Monikkobäcken Monikkobäcken rinner upp från Äijässuo i Fågelberga och mynnar ut i Storhoplax. På 1700-talet fanns totalt 10 fi sktrappor vid bäcken. Idag har bäcken ett öringsbestånd, som på 1990-talet fl yttades från Ingarskila i Sjundeå. I Strandcaféet, som fanns på den här sidan av den ursprungliga forsens plats verkade en hemlig krog under förbudstiden 1919 32 polisstationen, som ledde spritjakten, fanns på andra sidan av forsen. 17
BOSTÄLLSBACKEN MÄKKYLÄ (ca 3 km) rink. Hakkukj. kj. j. Ajurinkj. Nikkarinkj. enkä B Backe Porarink. Borrarg. Laturinkj. Mestarintie RING 1 Mästarvägen Muist okj. Häst A. Launiksenk. 4 2 1 Utsiktsplats Vallikallio Vallberget Norra Albergastigen 5 43 B Postipuuntie Turuntie Genväg Ruutikatu H. Olavinp.t. Ruutikuja Förbindelsestig Mäkkylän puistotie 6 17 16 15 Mäkkyläntie Mäkkylävägen Puustellinmäki Boställsbacken Puustellinmäki 14 Puhujanpolku Sotaneuvoksentie Ruutikellarint. 13 Mäkkyläallen Åbovägen 8 Komendantin 12 tie Mäkkylä 7 So Ko me 1 Den tyska soldatens grav I slutskedet av inbördeskriget fördes slaget vid Alberga, där tre rödgardister från Harakka stupade. Bland tyskarna var det också tre som stupade, och till en av dem designade Ville Vallgren en minnessten. Den höggs i rödgranit av Guido Eriksson från Alberga och restes av Alberga skyddskår. 2 Postträdsbacken Efter det att Alberga hållplats öppnades (1904) planerades i dess närhet ett fl ertal villa tomter på backarna i trakten. Enligt tradition fäste invånarna sin postlåda vid en gran, som kallades Postträdet. Villorna på Postträdsbacken revs i mitten av 1980-talet. Öppningarna till Ring 1:s trafi ktunnel kommer planenligt att byggas i bergets sydvästsluttning. 3 Järnålders boplats År 1937 fann man i potatislandet på Frideborgs gård en spjutspets, som var gjord av ett järnrör, samt två röryxor. Föremålen är från den tidigare romerska (500 0 f.kr.) eller den senare romerska järnåldern (0 200 e.kr.). Vid den tiden gick strandlinjen ungefär på det här stället. Fynden är de färskaste bevisen på att befolkning förekom i Esbo under förhistorisk tid. 18
tarovastintie 10 ndantsvägen Vahtirinne 11 9 ne Vermonp. 4 Armas Launis gata Armas Launis (1884 1959), som bodde på Boställsbacken, var kosmopolit, forskare av folkliga traditioner, författare och på sin tid den mest framgångsrika fi nska operakompositören. Han grundade fl era folkkonservatorier och skapade därigenom grogrunden för dagens musikinstitut. Armas Launis emigrerade 1930 till Nice. 5 Gabron och jättegrytorna Berget öster om ring I och invid Laddarbron är av gabro, en mörk djupbergart. På toppen av bergets sydvästra hörn fi nns fem mindre jättegrytor, som klassifi cerats som objekt för undervisningen om berggrunden i Nyland samt som skyddsobjekt och naturobjekt i Esbo. Jätte grytorna uppstod i slutet av den senaste istiden när de urholkades av stenar som transporterades med det strömmande avrinningsvattnet från inlandsisen. 6 Postipuun koulu (Postträdets skola) Espoo International School stod färdig 1992 (tillbyggnaden 2001), och ritades av Pirkko och Arvi Ilonen. 7 Televa År 1963 bad Försvarsmakten om anbud på en prototyp av en lätt kompaniradio bl.a. av Televa, (ursprungligen Statens Radiosmedja), som fanns på detta ställe. På 1980-talet överfördes Televa till Telenokia, det första privatiserade statliga företaget. Telenokias radiotelefonavdelning fusionerades med Mobira. Den första bärbara NMT-telefonen i världen, Mobira Talkman, lanserades 1984. Mo bira köptes upp av Nokia, som idag har verksamhet på detta ställe. 8 Kanonvägen Ett infanteri med stöd av ett starkt artilleri utgjorde grunden för försvaret vid Helsingfors land- och sjöfästning. Baserna bestod av stridsställningar och artilleribatterier med ammunitionsförråd. Särskilt beaktades de kanonvägar, som förenade fästningsverken, och som man kunde följa när trupper och materiel skulle förfl yttas under striderna. Förbindelsevägarna, dvs. kanonvägarna, byggdes av makadam (krossad sten) och kullersten. 9 Hjältegravarna Sockenbacka skyddskår grundade för sina invånare, som stupade i vinterkriget, en begravningsplats, som halvt av misstag kom 50 m på Albergas sida. Monumentet och de nya gravstenarna, designade av konstnärsprofessorn Viljo Savikurki från Kånala, är från 1968. 10 Kommendantsbacken På backen de bortersta linjerna i Helsingfors land- och sjöfästning samt grottor. 11 Gamla Åbovägen Under medeltiden var kungsvägen den viktigaste landsvägen i Finland. Den gick från Åbo till Viborg, och från början av 1300- talet var 19
den också ett viktigt vägavsnitt i postrutten mellan Bergen och S:t Petersburg. Efter grundandet av Helsingfors förgrenade sig vägen i en anslutningsrutt från Bemböle till staden. Denna rutt användes på detta ställe också som huvudväg mellan Helsingfors och Åbo ända tills Tarvovägen öppnades för trafi k 1962. Nuvarande Gamla Åbovägen utnyttjas i Boställsbacken av 12 000 fordon per dygn. 12 Unics hus Huset, som programvaruföretaget lät bygga, ritat av Pekka Helin och Tuomo Siitonen, stod färdigt 1987. Det stabila kontorshuset består av två delar med slottslika drag. 13 Penningautomatföreningen Ombyggnaden av en produktionsfastighet från 1978 till Penningautomatföreningens huvudkontor blev färdig 2004. Huvud kontoret ritades av arkitektbyrån Castrén Jauhiainen Nuuttila. Kontorslokalerna ligger runt den 20 meter höga entréhallen, som får sitt dagsljus genom glastaket. 14 Talarstigen På 1950-talet var kommunalrådet Bertil Eriksson den flitigaste talaren i Esbo kommunfullmäktige. Han bevakade särskilt de svenskspråkigas ställning, grundade Esbo museum och utvecklade kraftigt hembygdsarbetet. 20
15 Tjänstebostaden i Mäkkylä Helsingfors borgmästare Hans Olofsson grundade 1611 ett rusthåll av gårdarna i byn Mäkkylä. Rusthållet övergick 1711 i Kronans ägo och tjänade bl.a. som tjänstebostad för Viborgs kommendant från 1772. Den senaste huvudbyggnaden, som är från 1940-talet, brann ner 1997. 16 Arlainstitutet Institutets huvudbyggnad stod färdig 1954 (tillbyggnaderna 1985 och 1996) och campuset, planerat av Raimo Teränne, blev färdigt 1992. Den statliga yrkesutbildnings- och utvecklingscentralen på specialundervisningens område tillhandahåller yrkesrehabilitering och utbildning samt experttjänster för synskadade och dövblinda. År 1972 fl yttade skolan från Helsingfors till sin nuvarande plats i Alberga, dit det statliga yrkesskolhemmet redan under kriget hade evakuerats från Karelska näset. 17 Boställsparken I den statsägda bäckdalen fi nns en gammal uppdämningsbassäng och en naturlig ädelträdslund med bl.a. alm och ask. Bäcken rinner upp vid Videängen och mynnar ut i Monikko bäcken. Ifall Ring I:s tunnelbygge verkställs kommer bäckens avrinningsområde att bli 100 hektar större. Esbo stad Redaktion: Pauli Saloranta Editering och layout: Onnion Tryckeri: Libris 11.2005 21
Se och upplev staden. Broschyrserien Stadsstigar i Esbo ger nya aspekter på en särpräglad stad av mångfald. Närvarande vid stigarna som löper via stadens centra är både historien och nutiden, den livskraftiga stadskulturen i olika former samt en rik natur. Broschyrserien innehåller sammanlagt 19 stigar i Esbos fem stadscentra, som är Esbo centrum, Alberga, Hagalund, Mattby och Esboviken. Serien Stadsstigar i Esbo är avsedd för nuvarande och tidigare esbobor, besökare som är intresserade av Esbo och särskilt stadens nya invånare. Vi möts på stigarna! I samarbete Esbo stad www.esbo.fi Nylands förbund www.uudenmaanliitto.fi Finlands Hembygdsförbund www.suomenkotiseutuliitto.fi Esbo Stadsdelsföreningars Förbund www.intsys.fi /ekyl Alberga-sällskapet www.lepuski.fi Bergans Vermo-föreningen www.perkkaa-vermo.org Alberga församling www.leppavaaranseurakunta.fi www.esbo.fi/stadsstigar