NORRTÄLJE KOMMUN Påverkan på större vattensalamander Uppdragsnummer 3412237000 Sweco Environment AB Uppsala Vatten och Miljö Gry Strandell 1 (25) S w e co Kungsgatan 62 SE-753 18 Uppsala, Sverige Telefon +46 (0)18 4952900 Fax +46 (0)18 154312 www.sweco.se S we c o En vi r on me n t A B Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen G r y S tra nd el l Uppsala Vatten och Miljö Telefon direkt +46 (0)18 4952905 Mobil +46 (0)761462905 gry.strandell@sweco.se
Figurer och foton Foto på framsidan visar den sydvästra delen av damm nr 3. Samtliga foton är tagna av Gry Strandell Figur 3 är hämtad från Norrtälje kommuns samrådshandlingar för detaljplan Mellingeholm 2:4. Övriga figurer har tagit fram av Sweco. 2 (25)
1 Bakgrund 4 2 Inledning 6 3 Metod 7 4 Större vattensalamander (Triurus cristatus) 7 5 Förutsättningar Mellingeholm 9 5.1 Damm 1 (Contiguadammen) 10 5.2 Damm 2 (Flygfältet) 10 5.3 Damm 3 10 5.4 Damm 4 12 5.5 Dike 5 13 5.6 Lokal 6 14 5.7 Spridning mellan dammarna 14 6 Detaljplanens påverkan på större vattensalamander 15 7 Förslag till skyddsåtgärder 16 8 Referenser 17 Bilaga Foton från dammarna med omgivning. 3 (25)
1 Bakgrund Norrtälje kommun har för avsikt att upprätta en detaljplan för Mellingeholm, området söder om det befintliga industriområdet Görla (figur 1). Området har tidigare använts för militär verksamhet. Planen är att Mellingeholm ska bli en aktivitetspark med en blandning av industrier, handel och liknande. Planerad bebyggelse visas i figur 2. Figur 1. Gräns för detaljplaneområdet vid Mellingeholm. 4 (25)
Figur 2. Planerad bebyggelse inom detaljplaneområdet. För området gäller den fördjupade översiktsplanen Norrtälje stads utvecklingsplan. I denna ingår Görla och Mellingeholm i ett större utvecklingsområde (figur 3) för industri, handel och aktiviteter som inte är lämpliga att lokalisera i den integrerade staden eller i direkt anslutning till bostadsbebyggelse. 5 (25)
Figur 3. Område för detaljplan i Mellingeholm (rödstreckad linje) och utvecklingsområdet i fördjupade översiktsplanen (lilastreckad linje). I området finns flera kända lokaler med större vattensalamander. Vid inventeringar 1996 påträffades populationer av större vattensalamander i flera dammar strax söder om det område som detaljplanen omfattar. De närmsta lokalerna ligger drygt 300 meter från detaljplaneområdet. I dammarna som ligger i och strax väster om detaljplaneområdet har inga större vattensalamandrar påträffats. (figur 4) Större vattensalamander är fridlyst enligt 4 artskyddsförordningen och skyddad enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Länsstyrelsen i Stockholms län är angelägna om att hänsyn till den större vattensalamandern tas. 2 Inledning I samband med upprättandet av MKB:n för detaljplanen över Mellingeholm har Sweco fått i uppdrag att utreda planens eventuella påverkan på populationen av större vattensalamander. Uppdraget innefattar en uppskattning av större vattensalamanders utbredningsområde (både fortplantningsområde och landmiljö/område för dvala), en analys av detaljplanens eventuella påverkan på populationen, en bedömning om dispens 6 (25)
från artskyddsförordningen behövs samt eventuella förslag till hänsyn som behöver tas för att skydda populationen. Utredningen fokuserar i första hand på dammarnas närmiljö samt miljön i riktning mot detaljplaneområdet. Ingen ny inventering av större vattensalamander har gjorts inom ramen för denna utredning. 3 Metod Inventeringar av dammar och andra lokaler som gjordes i området 1996 ligger till grund för utredningen. Som komplement till dessa har ett besök i området gjorts för att uppskatta populationens utbredningsområde utanför fortplantningsdammarna samt möjliga spridningsvägar. Fältbesöket genomfördes den 28 augusti 2012. 4 Större vattensalamander (Triurus cristatus) Större vattensalamander behöver både land- och vattenmiljöer för sin överlevnad och förekommer oftast i småvattenlandskap. Småvattenlandskap är mosaikartade landskap med ängs- och hagmarker, lövrik skog med död ved eller block i markskiktet och innehåller god tillgång på fisk- och kräftfria småvatten. Arten fortplantar sig i vattnet och där utvecklas ägg och larver. Som vuxen lever den till större delen på land och där ligger den även i dvala på vintern. En gång om året, under fortplantningstiden, återvänder den till vattnet. De har ett gott luktsinne och känner troligen lukten av vattnet. Vattnets temperatur samt kväve- och fosforhalt spelar stor roll för fortplantningen. Vegetationen de närmsta 20 metrarna kring vattnet är också viktig då den bland annat påverkar temperatur, näring, skugga och mängden gömställen. Migration till landmiljön sker i augusti till oktober. Större vattensalamander föredrar att migrera genom skog, gärna lövskog, eller naturbetesmarker och undviker öppna marker som åkermark. Kvaliteten på miljön närmast fortplantningsvattnen och inom ett par hundra meter från dessa är viktigast. Äldre skog, rik på ädellöv, i närheten av fortplantningsvattnen är viktig liksom en hög täckningsgrad av markvegetation och tillgänglighet på lämpliga mikrohabitat i den terrestra delen av habitatet. Salamandrarna gömmer sig bland löv, under rötter, i stubbar och död ved, under stenar eller i håligheter i marken. När temperaturen sjunkit till cirka 2 o C söker sig större vattensalamander till djupare och varmare platser för att gå i dvala. Även stenmurar eller andra av människan skapade utrymmen, såsom källare, utnyttjas. Innan könsmognad, vid cirka 2-3 års ålder, stannar många salamandrar kvar i landmiljön även på sommaren. De flesta salamandrar håller sig inom 60 meter från fortplantningsområdet och i stort sett alla inom 200 meter men salamandrar som migrerat upp till 1500 meter har påträffats och nya lämpliga vatten inom 500 meter blir snabbt koloniserade. Framför allt är det juvenila salamandrar som ger sig ut på längre vandringar. Om populationen i en damm ökar och utrymmet börjar tryta är det fler som vandrar iväg för att finna nya lokaler att sprida sig till. Större vattensalamander var tidigare rödlistad men anses nu vara livskraftig. Arten minskar dock kontinuerligt och bedöms inte ha gynnsam bevarandestatus i någon av de biogeografiska regioner den förekommer i och ett åtgärdsprogram har tagits fram för 7 (25)
arten. Den främsta orsaken till den kraftiga minskningen av större vattensalamander under 1900-talet är den snabba landskapsomställning som förändrat kulturlandskapet samt hur jord- och skogsbruk bedrivits. Småvatten har fyllts igen eller påverkats av markavvattning och läckage av gödnings- och bekämpningsmedel. Landmiljöer har ställts om till åkermark eller omsatts till produktivt skogsbruk med barrträd i fokus. Några av de främsta hoten idag är förlust av och brist på lämpliga habitat på grund av till exempel exploatering eller minskad mängd ved i skogen, inplantering av fisk och kräftor, övergödning och igenväxning samt miljögifter. Större vattensalamander är en viktig symbolart för biologisk mångfald i småvattenlandskap och förekomst indikerar att det troligtvis finns en mängd andra arter med liknande krav på miljön. 8 (25)
5 Förutsättningar Mellingeholm Figur 4. Dammar och diken i och kring detaljplaneområdet för Mellingeholms aktivitetspark. 9 (25)
5.1 Contiguadammen (Damm 1) Dammen är kraftigt beskuggad och hyser inga större vattensalamandrar idag men har god potential. I dammen fanns dock, vid inventeringen 1996, mindre vattensalamander och grodor av okänd art. Den omgivande blandlövskogen är full av liggande grenar, fallna träd, ytliga rötter och stubbar som passar som gömställen för större vattensalamander och därmed kan utgöra vinterhabitat. Väster om dammen löper en några meter hög vall. I övrigt är området relativt platt. På andra sidan denna vall finns ett dike som går söderut genom skogen, ut på de öppna fälten, under vägen och så småningom går ihop med andra diken och kopplas samman med det vattendrag som går från Månsjön och norrut, genom dp-området och vidare ut i Limmaren. Genom att öppna upp lite runt dammen och släppa in mer ljus blir förutsättningarna för att större vattensalamander ska kunna fortplanta sig i dammen större. 5.2 Damm 2 (Flygfältet) Dammen besöktes inte, då det tidigare konstaterats att det i stort sett saknas liv i den. Med tanke på förutsättningarna samt läget, vid landningsbanan, anses dammen inte ha förutsättningar för att hysa några salamandrar. 5.3 Damm 3 Damm 3 ligger vid korsningen mellan två grusvägar och är en större damm, cirka 15x30 meter. Mycket träd och grenar hänger ut över/i vattnet, framför allt i dammens sydvästra ände. Närmsta området, cirka 5-10 meter (min 2 och max 20 meter) kring dammen, består av lövskog med framför allt björk och sälg samt enstaka granar i nordöstra änden. Här är marken stenig och det finns rikligt med död ved, gamla stubbar, rötter och hål i marken där större vattensalamander att gömma sig. Inom denna zon är förutsättningarna för större vattensalamander mycket goda och det är troligt att de flesta salamandrar använder det både som landhabitat och för vinterdvala. Figur 5 och 6. Damm 3. Foto taget från nordöstra (tv) och från sydvästra (th) ändarna. Utanför lövskogszonen utgörs skogen av en gles, nyligen gallrad, tallskog. Endast ett fåtal björkar och granar syntes. Marken är ojämn och vegetationen består till stor del av 10 (25)
mossa och blåbärsris. På höjderna sydväst, väst och norr om fanns rikligt med kala berghällar. Närmast är berghällarna sydväst om dammen som ligger cirka 25 meter bort. Till berghällarna i norr är det cirka 50 meter. Längs nordvästra långsidan av dammen löpte ett kraftigt körspår. Som närmast gick det endast 2 meter från dammen. En del högar med kraftigare grenar och ris låg i området i och kring körspåret. Dammens utlopp sker i nordöstra hörnet och leds efter ett par meter genom en trumma (cirka 30 cm i diameter) under grusvägen och delas därefter upp i flera småflöden som rinner nedför slänten. Drygt 300 meter österut från dammen, nedanför sluttningen, rinner en bäck som går från Månsjön, norrut via dp-området och senare ut i Limmaren. Vid tidigare inventeringar har man funnit en stor population av större vattensalamander i damm 3 och lokalen anses ha ett mycket högt värde. Även mindre vattensalamander och flodkräfta har hittats. Dock tros flodkräftan ha försvunnit då på grund av kräftpest. Figur 7. Skiss över damm 3 och dess omgivningar. Skissen är inte skalenlig. Omgivningarna kring lövskogsområdet närmast dammen är inte optimala för större vattensalamander och de allra flesta salamandrar uppehåller sig nog i lövskogsområdet 11 (25)
även vintertid. Dock kan vandrande salamandrar mycket väl uppehålla sig i och ta sig genom tallskogsområdet under födosök och vandring. Genom att öppna upp aningen närmast kring dammen, förstärka och utöka det lämpliga habitatet kring dammen samt förbättra spridningsmöjligheterna kan dammens värden och förutsättningarna för populationens fortlevnads på sikt stärkas. Fler bilder av damm 3 och dess omgivningar finns i bilagan. 5.4 Damm 4 Damm 4 är cirka 4x7 meter och ligger ett par meter från skogsvägen i en dunge av vide. Dungen består av både träd och mindre snår som även växer i dammen. I dammen växer även tuvor av gräs och den bedöms vara under igenväxning. Kring dungen är marken till större delen öppen med en vegetation bestående av vass, högt gräs och tistlar (ljust område i figur 8). I vassbältet finns, även om området inte är optimalt, goda möjligheter för salamandrarna att gömma sig. Enstaka träd och dungar med gran eller löv finns i vassbältet och i närmaste omgivningen. Dike 5 rinner bara några meter från dammen och förutsättningar för att salamandrarna ska vandra längs diket är goda. Cirka 20 meter väster om damm 4 (på andra sidan dike 5) ligger ytterligare en damm (cirka 2x3 meter) i en liten dunge. (figur 8) Figur 8. Skiss över omgivningarna kring lokal 4 och 5. 12 (25)
Vid inventeringen 1996 hittades både större och mindre vattensalamander i dammen och värdet ansågs vara mycket högt. Årliga besök har gjorts vid dammen (Söderman, 2012). Mindre vattensalamander finns fortfarande i dammen medan större vattensalamander inte har observerats på ett par år (Söderman, 2012, PM Norrtälje kommun). Genom att öppna upp kring dammen och släppa in mer ljus kan förutsättningarna för att större vattensalamander återvänder öka. Figur 9 och 10. Videdungen där damm 4 ligger i samt vegetation i dammen. På höjderna sydväst och väst om damm 4 växer blandbarrskog med inslag av löv. Skogen är nyligen gallrad och det ligger mycket grenar och mindre träd i högar. I sluttningen finns en del stenar och döda löv samt ett visst inslag av gräs. Men skogsmarken är inte optimal för större vattensalamander. Längre upp i backen, drygt 100 meter väster om dammen (norr om vägen och närmare damm 3), finns ett skogsområde med goda förutsättningar för större vattensalamander att gömma sig i markvegetationen. Skogen består här till större delen av barrträd. Öster om damm 4 finns ett område med glest stående frötallar samt inslag av asp och ek. Här är markförhållandena för salamandrarna inte optimala. Även om stora delar av områdena kring dammen inte är optimala är förhållandena kring dammen samt tillgången på spridningsvägar via till exempel dike 5 tillräckligt goda för vandrande salamandrar. Mellan damm 4 och detaljplaneområdet är det cirka 350 meter. Miljön närmast dp och på andra sidan grusvägen in i dp fram till det öppna fältet, utgörs till större delen av glest stående tallar och enstaka asp och ek. För fler foton av området se bilaga. 5.5 Dike 5 Dike 5 är beläget några meter väster om damm 4 och rinner från norr, under vägen och sedan söderut mot skogen på andra sidan det öppna vassområdet. Drygt 200 meter öster om lokalen ligger vattendraget som går mellan Månsjön och Limmaren. På båda sidor om vägen finns, vid besöket vattenförande, diken som rinner in i dike 5 från västerifrån vid passagen under vägen. För ytterligare beskrivningar av området kring diket se avsnitt 5.4. 13 (25)
Figur 11 och 12. Dike 5 norr om väg (tv) med damm 4 i högra kantan samt dike 5 söder om väg (th) I diket fanns vid inventeringen 1996 både större och mindre vattensalamander och värdet bedömdes som mycket högt. För fler foton av omgivningarna kring dike 5 se bilaga. 5.6 Lokal 6 Lokal 6 ligger vid Månsjöbäcken som är ett vattendrag som leder mellan Månsjön och sjön Limmaren. Lokalen har inte besökts i samband med denna utredning. På lokalen fanns vi inventeringen 1996 både större och mindre vattensalamander och värdet bedömdes som högt. Sedan dess har avverkningar skett kring lokalen (Söderman, 2012). Från lokal 6 till detaljplaneområdet är det drygt 1000 meter. Där Månsjöbäcken rinner in i detaljplaneområdet är vegetationen rik på lövträd och vattendraget rinner med god fart genom en trumma (med fall) in mot detaljplaneområdet. Större vattensalamander undviker förmodligen det strömmande vattnet men kan mycket väl vandra längs med bäcken, över grusvägen och in i detaljplaneområdet. I övrigt är Månsjöbäcken ett vattendrag med låg strömhastighet. 5.7 Spridning mellan dammarna Även om omgivningarna kring lokalerna inte är optimala för vattensalamander är spridning mellan dammarna fullt möjlig, dels genom skogsområden och dels via olika 14 (25)
diken och vattendrag. I detta fall är diken samt Månsjöbäcken troligtvis de spridningsvägar som skulle användas, åtminstone i riktning mot detaljplaneområdet. Mellan lokal 3 och 4 (samt 5) är det cirka 500 meter. Salamandrarna kan antingen vandra genom skogen eller i diken längs vägen (cirka 650 meter). Dikena är delvis vattenförande. Mellan lokal 3 och 6 är det drygt 400 meter men närmsta vägen ner till Månsjöbäcken från damm 3 är drygt 300 meter. Mellan lokal 4 (samt 5) och 6 är det drygt 700 meter. Via dike 5 till Månsjöbäcken är det drygt 200 meter och ytterligare drygt 800 meter till lokal 6. Mellan lokal 4 (samt 5) och Contiguadammen, samt mellan lokal 6 och Contiguadammen går det att för salamandrarna ta sig i stort sett hela vägen via diken. Närmaste vägen är dock genom skogsområden (cirka 1500 respektive nästan 2300 meter). Mellan damm 3 och Contiguadammen är det drygt 2000 meter fågelvägen. Det troligaste är att salamandrarna inte vandrar så långt. 6 Detaljplanens påverkan på större vattensalamander Populationerna av större vattensalamander söder om detaljplaneområdet bedöms kunna påverkas, om än i liten utsträckning och då främst de vandrande salamandrarna. Större vattensalamander är hemtama och de flesta går till sin hemdamm för fortplantning. De allra flesta salamandrar stannar även inom närområdet kring sin damm under vinterdvalan. Om en population växer kraftigt och dammen blir överbefolkad förväntas längre vandringar vara mer frekventa. Annars är det framför allt salamandrar i juvenil fas som vandrar. En mycket liten andel av de olika populationerna förväntas utnyttja områden längre än 200 meter från fortplantningsområdet och några av dessa individer kan mycket väl ta sig in i detaljplaneområdet. Med stor sannolikhet sker detta då via befintliga diken och via Månsjöbäcken men kan även ske via skogsområdet. Störst risk att påverkas är det för populationer i lokal 4 och 5 som ligger närmast detaljplaneområdet. Det är dock oklart om det fortfarande finns större vattensalamander här men förutsättningarna är goda. Troligt är dock att det är ett fåtal individer som skulle utnyttja detaljplaneområdet, dels då miljön inte är optimal och dels då avståndet är över 300 meter. Närmaste vägen norrut via dike 5 är det cirka 450 meter och via dike 5 österut och Månsjöbäcken är det cirka 700 meter till detaljplaneområdet. Från lokal 6 är det cirka 1300 meter till detaljplaneområdet via Månsjöbäcken. Även om det från damm 3 inte är troligt att salamandrarna vandrar hela vägen till Contiguadammen kan även de uppehålla sig inom detaljplaneområdet under vandring och för födosök. Salamandrarna räds inte att gå över vägar, men om dessa på grund av exploateringen blir mer trafikerade än i dagsläget finns en risk för att de dödas. Både damm 3, damm 4 och dike 5 ligger intill mindre skogsvägar och för att ta sig in i (och genom det nya) detaljplaneområdet behöver de korsa minst en väg. 15 (25)
Sammantaget bedöms konsekvenserna för populationerna av större vattensalamander på grund av detaljplanen bli små. Om populationen av större vattensalamander på befintliga lokaler säkerställs genom skyddsåtgärder och vissa biotopförbättrande åtgärder (se avsnitt 7) bedöms dispens från fridlysningsbestämmelserna inte komma att krävas. Ett tidigt samråd med länsstyrelsen, där det beskrivs att påverkan på grund av detaljplanen förväntas bli minimal samt där eventuella kvalitetssäkrande åtgärder beskrivs, är dock att rekommendera. Damm 4, dike 5 och lokal 6 har inte inventerats efter 1996 och bör inventeras igen för att säkerställa om det finns större vattensalamandrar i dessa. Om kvaliteten på områdena kring de nuvarande dammarna söder om detaljplaneområdet stärks minskar troligtvis risken för att salamandrar söker sig till detaljplaneområdet för födosök eller vandring. Finns det större vattensalamander på lokal 4, 5 och/eller 6 är det än mer viktigt att biotopförbättrande åtgärder genomförs och att spridningsvägar skyddas. Från dessa lokaler, särskilt är lokal 4 och 5, är risken större att salamandrar utnyttjar någon del av detaljplaneområdet för födosök och vandring. Även mindre vattensalamander, som finns på flera av lokalerna, är fridlyst. Fridlysningen innebär att den inte får dödas, skadas, fångas eller samlas in samt att det är förbjudet att ta bort eller skada ägg och larver. Småvattnen är även biotopskyddade. 7 Förslag till skyddsåtgärder Då utkanten av ett eventuellt födosöksområde samt en potentiell spridningsväg (i första hand längs diken och i Månsjöbäcken) till lövskogsområdet i nordvästra delen av dpområdet, Contiguadammen och Månsjöbäcken inom dp-området försvinner eller försämras på grund av exploateringen kan istället förutsättningarna för salamandrarna i området söder om planområde förbättras (se nedan). Månsjöbäcken som både är en trolig vandringsväg in i dp-området och kan utgöra fortplantningsområde bör skyddas även inom dp-området. Förslagsvis sparas naturmiljön, minst 5 meter, på vardera sidan om bäcken fram till den gräns där bäcken övergår i ett uträtat dike i åkermarken. Detta gynnar även andra arter av groddjur, fåglar med flera. Skyddsåtgärder föreslås i övrigt genomföras utanför detaljplaneområdet. Här är grundförutsättningarna för större vattensalamander bättre, med flera småvatten i närheten av varandra, jämför med inom detaljplaneområdet. För att säkerställa att populationen i damm 3 inte påverkas eller hindras i sin spridning på grund av exploateringen bör spridningsvägar till andra lämpliga lokaler och deras kvalitet säkerställas. Till viss del kan man öppna upp lite kring damm 3 för att släppa in mer ljus i kanterna. Även kvaliteten på området utanför det mest optimala lövskogsområdet vid damm 3 bör förstärkas genom att t.ex. en skyddszon anläggs. Förslagsvis är skyddszonen mindre åt väster (fram till hällmarken) och större åt övriga håll (minst 100 16 (25)
meter). Inom skyddszonen kan till exempel lövträd tillåtas växa upp och fallna stammar få ligga kvar på marken. Förbättringen av kvaliteten på övriga lokaler kan t.ex. utgöras av följande: damm 4 öppnas upp så att mer ljus släpps in. Detta ökar temperaturen och därmed nedbrytningshastigheten. Vegetation kan sparas i norra änden för att skydda mot kalla nordvindar. Dammen kan eventuellt grävas ut för att bli större. I närområdet kan lövträd gynnas och död ved lämnas kvar på marken. Man kan också gräva hål anpassade för större vattensalamander. Månsjöbäcken kan grävas ut något vid lokal 6 för att minska igenväxningen. Spridningskorridorer mellan de olika dammarna kan också skyddas. Ett sätt att ytterligare stärka större vattensalamanderns möjlighet till överlevnad i området är att anlägga en ny damm inom 500 meter från damm 3, gärna även i närheten av damm 3, damm 4 och lokal 6. Detta som en kompensation för att ett biotopskyddat småvatten med bland annat mindre vattensalamander (Contiguadammen) försvinner eller på annat sätt påverkas av exploateringen. För att skyddsåtgärderna ska hållas på en rimlig nivå i förhållande till den påverkan som sker av detaljplaneområdet bör omfattningen diskuteras med länsstyrelsen. 8 Referenser Gustafson, Daniel. 2011. Choosing the Best of Both Worlds - The Double Life of the Great Crested Newt. SLU 2011:87 Malmgren, Jan. 2007. Åtgärdsprogram för bevarande av större vattensalamander och dess livsmiljöer. Naturvårdsverket rapport 5636. Söderman, M. & Bergström, M. 2005: Dammar och småvatten hemvist för större vattensalamander och andra arter. Naturvård i Norrtälje kommun nr 24. Söderman, Micael. 2012. Förekomst av större vattensalamander i Mellingeholm och Sika. PM Norrtälje kommun. Handboken för artskyddsförordningen. www.naturvardsverket.se/artskyddsforordningen Sveriges rapportering 2007 enligt artikel 17 habitatdirektivet. Samrådsförslag. 2011. Detaljplan för Mellingeholms aktivitetspark, Mellingeholm 2:4 m fl i Frötuna församling. Dnr 06-10045 Personlig kontakt: Daniel Gustafson, länsstyrelsen i Örebro län. 17 (25)
Bilaga med bilder från de olika lokalerna med större vattensalamander. Damm 3 med omgivningar Nordöstra hörnet i dungen mellan vägarna. Norra änden. Foto taget från nordväst. Foton från nordöstra änden 18 (25)
Skogen nord och nordöst om väg nordöst om dammen. Rikligt med stubbar, stenar och gräs väster om dammen. Stenig slänt i sydvästra änden. 19 (25)
Berghällar ovan slänten sydväst om dammen. Stenhällar väster sydligaste delen om dammen. Röjningsrester och körspår vid sydvästra änden. Körspår 2 meter norr om dammen. 20 (25)
Damm 4 och dike 5 med omgivningar Damm 4 Damm 4 21 (25)
Damm 4 Mindre damm cirka 30 meter väster om damm 4. Omgivning nordväst om lokalerna. Videdungen i vägkroken. Foto taget från västsydväst. 22 (25)
Miljö norr om lokalerna Marken i grandungarna norr om lokalerna. Nordöst om lokalerna på andra sidan vägen. Nyligen gallrad skogsbacke väster om lokalerna. 23 (25)
Skogsbacken cirka 45 meter väster om lokalerna. Skogsbacken cirka 70 meter från lokalerna. Området mellan damm 4 och detaljplaneområdet Cirka 200 m norr om lokal 4 och 5 och 100 m från dp. 24 (25)
Cirka 150 meter norr och nordöst om lokal 4 och 5. Månsjöbäckens inlopp i detaljplaneområdet Trumma med fall i lövskogsmiljö. 25 (25)