SAMRÅDSUNDERLAG 12 KAP. 6 MB

Transkript

1 Åtgärder med avseende på större vattensalamander, detaljplan för Kvarter nr 3 Logistik Bålsta i Håbo kommun Bakgrund Den aktuella detaljplanen omfattar planläggning av ca 30 ha skogs- och åkermark för industriell verksamhet. Kilenkrysset AB har för avsikt att uppföra en stor lager- och logistikbyggnad på ca m 2 med tillhörande körytor för lastbilar. Spårförbindelse ska anordnas till det befintliga industrispår som trafikeras av Benders AB, för att kunna ta in fullstora gods-/cargotåg till tomtplatsen och byggnaden. Genomförande av planen innebär att hela området exploateras. Kvarvarande grönstruktur kommer att bestå av en grön yta som skapas längs med Björnängsvägen, där också dagvatten omhändertas i ett öppet system med dammar. Mindre områden mot angränsande kvarter och lokalgator planteras med träd och buskar. Förlängningen av Björnängsvägen västerut (planområdets södra gräns) föreslås planteras med en enkelsidig trädallé. Övrig sparad grönstruktur inom hela det större verksamhetsområdet är lokaliserad utanför pågående detaljplaneområde och består av flikar med befintlig skogsmark och befintliga promenadvägar. Illustrationsplan visas i Figur 1. Figur 1. Illustrationsplan samt platsen med lekvatten för större vattensalamander (röd ring). 1 (9) S w e co E n vi r o n m e nt AB

2 Detaljplanen antogs av kommunfullmäktige i Håbo kommun i beslut den 16 december Beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen av fastighetsägare som är närboende till (men utanför) det aktuella detaljplaneområdet. Som skäl framfördes bland annat att förekomst av större vattensalamander har konstaterats i ett hällkar beläget som närmast ca 250 meter från den planerade kvartersmarken. De klagande anser att det inte går att bedöma huruvida förekomsten av salamander utgör hinder för att anta den aktuella detaljplanen. I dom den 27 oktober 2014 meddelade mark- och miljödomstolen att kommunens beslut om antagande upphävs. Domstolen menar att underlaget för beslutet om detaljplanen har varit bristfälligt. Den planerade exploateringens eventuella inverkan på fridlysta arter, samt de kompensationsåtgärder som kan bli aktuella, borde ha belysts i miljökonsekvensbeskrivningen. Med anledning av domstolens beslut har kommunen påbörjat en ny planprocess, där planens påverkan på större vattensalamander kommer att belysas. Samråd har hållits med Länsstyrelsen i Uppsala län den 25 mars Vid mötet diskuterades möjliga åtgärder för att säkerställa att salamanderpopulationen inte påverkas negativt av den planerade exploateringen. Vid mötet framkom även önskemål från länsstyrelsen att klargöra planförhållanden för naturmark som ligger nära befintligt lekvatten för salamander, och vilka som är kommunens avsikter på längre sikt med denna mark. Nästa steg i processen är ett sk. 12:6-samråd där lansstyrelsen fattar beslut om huruvida dispens från artskyddsförordningen är nödvändig eller inte. Detta samrådsunderlag beskriver förutsättningarna för salamandrar i lekvattnets närområde samt inom detaljplane-området. I underlaget görs också en beskrivning av de åtgärder som planeras för att förhindra att salamanderpopulationen påverkas negativt. Förekomst av större vattensalamander En lekplats med en mindre population av större vattensalamander har konstaterats i ett hällkar på en tomt i Nyhagen intill befintlig spårväg (se Figur 1). Fastighetsägarna brukar fylla på med vatten i hällkaret om hällkaret håller på att torka ut. Enligt överklagandet har man (för ca 15 år sedan) även sett salamandrar i en mindre våtmark belägen sydväst om hällkaret. Enligt den inventering som de klagande har låtit utföra är våtmarken nu i stort sett igenväxt och endast en liten vattensamling intill ett stenröse finns kvar. Inga salamandrar uppges finnas där nu och miljön utgör i nuläget inte någon lämplig lekmiljö. Med anledning av det till planområdet närbelägna lekvattnet genomfördes 2014, på uppdrag av Håbo kommun, en inventering av planområdet för att klargöra om det finns ytterligare lekvatten som kan påverkas av den planerade exploateringen. Hela planområdet samt ytterligare 200 meter kring planområdet inventerades. Den enda möjliga lekplatsen utgjordes av ett dike i åkermarken men där påträffades varken salamandrar eller andra groddjur. Enligt inventeringen har diket antagligen för högt vattenflöde vid nederbörd och är därför inte lämpligt som lekvatten. Den enda kända förekomsten av större vattensalamander i närområdet finns cirka 4 kilometer från planområdet, i sydöstra delen av Bålsta, i ett kärr vid Bålstaåsen. I närheten av detta finns även ett par anlagda dammar där kommunen har för avsikt att utreda om det finns större 2 (9) 2015-

3 vattensalamander. Inget av dessa områden ligger inom spridningsavstånd till lekvattnet öster om aktuellt exploateringsområde, dels pga. avståndet och dels pga. den barriär som Bålsta tätort utgör. Då populationen i hällkaret är liten och med största sannolikhet utgörs av en isolerad metapopulation är risken stor att populationen inte överlever på sikt. Åtgärder för att skydda lekvattnet och stärka förutsättningarna för arten i området kan därför vara nödvändiga. Efter salamandrarnas lekperiod förflyttar de sig till sina landhabitat/övervintringsområden. Vinterhabitaten kan bestå av i stort sett vilken naturmiljö som helst utom åkermark förutsatt att det finns lämpliga hålrum i marken, under stenar, rötter eller liknande där salamandrarna kan tillbringa vintern. Även vägen till vinterhabitatet bör ha goda möjligheter för salamandrarna att gömma sig. Vanligtvis rör sig salamandrarna inte särskilt långt utan stannar inom lekvattnets absoluta närmiljö. De flesta har sina övervintringsområden inom maximalt meter från lekvattnet. Men forskare har observerat enstaka exemplar som förflyttat sig ända upp till 1300 meter. Bevarandestatus för den nuvarande populationen bedöms vara icke tillfredställande. Den är isolerad från andra kända populationer. Andra, lämpliga lekvatten inte finns inom spridningsavstånd. Det befintliga lekvattnet finns på en tomt och är beroende av de boendes intresse att bevara detta. Lekvattnet och populationen är också liten. De åtgärder som nu planeras och redogörs för nedan förstärker möjligheten för att populationen lokalt ska få god bevarandestatus samtidigt som spridningsvägar säkerställs. Områdesbeskrivning Inom 300 meter från konstaterat lekvatten finns en del naturmiljöområden som skulle kunna utgöra möjliga övervintringsområden. Figur 2 visar en flygbild över området, med läget för den aktuella detaljplanen, samt nuvarande och äldre lekvatten utmärkt. 3 (9) 2015-

4 Figur 2. Detaljplaneområdet samt förekomst av större vattensalamander i närområdet. Siffrorna markerar områden som beskrivits i samband med platsbesök den 14 april (9) 2015-

5 Tidigare under planprocessen har området inventerats med avseende på lämpliga lekvatten och övervintringsområden. Enligt den salamanderinventering som Håbo kommun låtit genomföra i planområdet och dess närhet (Rickard Malmström, juni 2014) bedöms det inte finnas något lekvatten inom planområdet. I en inventering gjord på uppdrag av klaganden (Håkan Nihlman, april 2014) noteras att ett område med björksumpskog i planområdets sydöstra hörn (område 1 i Figur 2) skulle kunna utgöra ett potentiellt övervintringsområde. Vid Swecos fältbesök den 14 april 2015 gjordes en översiktlig beskrivning av naturområden nära lekvattnet. Områdenas lämplighet som övervintringsområde bedömdes, se Bilaga 1. Av beskrivningen framgår att björksumpskogen är tätt bevuxen med björk och al samt bitvis även med täta bestånd av gran vilket gör marken skuggad. Marken är också mycket blöt, med en hel del öppna vattenytor (Figur 3). Den bedöms vara direkt olämplig som övervintringsområde för större vattensalamander, då området fryser vintertid. Att avsätta detta område som naturmark i planen bedöms inte vara relevant ur salamandersynpunkt. Bevarandestatus för den lokala salamanderpopulationen bedöms inte påverkas negativt av att detta område exploateras. Figur 3. Björksumpskog i område 1. 5 (9) 2015-

6 De områden som bedöms vara mest lämpliga för övervintring ligger i nära anslutning till nuvarande lekvatten (område 4 och 6 i Figur 2). Områdena är belägna på båda sidor om befintligt spår söder om brandövningsplatsen och i skogsområdet mellan spåret och bostadsfastigheterna vid hällkaret. Område 4 består av blandskog med björk, gran, asp och tall. Området är stenigt och med död ved. Område 6 består av gles tallskog med inslag av björk. Även detta område är stenigt. Det finns ett röse och en del död ved. Figur 4. Lämpliga vinterhabitat nära befintligt lekvatten. Område 4 (till vänster) och område 6 (till höger). I höjd med hällkaret finns redan idag en trumma under spåret för passage. Spåret är så konstruerat att det även är möjligt för salamandrar att passera över banvallen, under spåret. Områdena 4 och 6 är redan är avsatta som naturmark genom befintlig detaljplan 242 (Nyhagenområdet, Bålsta 2:61 m.fl., antagen ). Se Figur 5. Även områdena norr om befintligt lekvatten, särskilt område 7, är lämpliga miljöer för vinterhabitat. Även dessa områden är avsatta som naturmark i detaljplan 242. Figur 5. Områden som bedöms lämpliga för kompetensationsåtgärder (inringade med rött) är redan idag planlagda som naturmark genom detaljplan 242. Område 4 ligger väster om spåret, område 6 öster om. 6 (9) 2015-

7 Föreslagna åtgärder för att skydda och gynna större vattensalamander Avsatt mark Området öster om befintlig järnväg (markerat A i Figur 6) Här finns befintligt lekvatten för större vattensalamander, möjlighet att anlägga kompletterande damm och goda sommar- och vinterhabitat som med åtgärder kan förbättras ytterligare. Området mellan brandövningsplats och befintlig järnväg (markerat B i Figur 6) Här finns goda sommar- och vinterhabitat som med åtgärder kan förbättras ytterligare. Dagvattensystemet i planområdets östra del (markerat C i Figur 6) Med åtgärder kan dagvattensystemet tjäna som både möjligt lekvatten och möjlig spridningsväg för salamandrarna. Figur 6. Utsnitt ur illustrationsplanen med områden markerade där åtgärder föreslås genomföras. Bilden finns även i större format i bilaga 2. 7 (9) 2015-

8 Skyddsåtgärder För att minimera risken för att populationen av större vattensalamander påverkas negativt av exploateringen föreslås ett antal skyddsåtgärder. Dessa syftar till att minska risken för att salamandrar dödas på vägar eller järnvägar och att förhindra att salamandrar tar sig in på industrimark och därigenom dödas. Nedan följer de skyddsåtgärder som Kilenkrysset föreslår för vidare utredning. - Det järnvägsspår som planeras i planområdets nordöstra del norr om område B byggs så att salamandrar kan passera under spåren mellan syllarna för att järnvägen inte ska bli ett spridningshinder. Det samma gäller för eventuell omläggning av befintligt spår mellan område A och B. - Trummor/groddjurstunnlar (minst DN250 likt den väster om befintlig lokal markerad 3 i Figur 6) läggs under banvallen i lågpunkter där vatten kan förväntas vilja passera banvallen. Åtgärden underlättar spridning och minskar risken för predation genom att ge salamandrarna skyddade passager. - Groddjurstunnlar (minst DN250) anläggs under Björnängsvägen in i planområdets östra del (markerade med 4). Detta skapar möjlighet för spridning till planerade dagvattendammar och vidare söderut mot naturområde söder om planområdet och vidare mot Mälaren. - Hinder som minskar risken för att salamandrar tar sig upp på Björnängsvägen och dess anslutning i sydost (markerade med 6). - Hinder som minskar risken för att salamandrar tar sig från dagvattendammen vidare in i planområdet och upp på Björnängsvägen och järnvägen. (Utmed gränserna för område C). De naturliga vägarna skall vara genom trummorna/groddjurstunnlarna markerade 4 för kommunikation med område B och 5 för spridning söderut. Kompensationsåtgärder För att förbättra möjligheterna för en gynnsam bevarandestatus för den lokala salamanderpopulationen föreslår Kilenkrysset följande kompensationsåtgärder för vidare utredning: - I område A, söder om befintligt lekvatten där gamla observationer av större vattensalamander finns rapporterade, anläggs en ny damm med minst 7 meters diameter och ett djup på cirka 1 meter i mitten i befintlig sank lågpunkt. Det är viktigt att dammen är solexponerad varför skuggande växtlighet avlägsnas. Snår och lägre växtlighet i dammens närhet kan behållas. Dammen kan tjäna som nytt lekvatten för större vattensalamander. - I område A och B röjs unggranar undan för att öka solexponeringen av marken och skapa en bättre miljö för salamandrarna. - I område A och B placeras död ved av lövträd (gärna björk) ut för att tjäna som gömställe och födosöksområde för salamandrarna. Träd som tas ner i samband med exploateringen kan med fördel användas för detta. 8 (9) 2015-

9 - I område A och B placeras högar med sten i solbelysta lägen för att kunna tjäna som övervintringsplats för salamandrarna. - I område C utformas dagvattendammen och området i dess närhet så att den utgör ett lämpligt lekvatten/habitat för salamandrar. Detta uppnås genom att göra rikligt med gömställen i dammens närhet, flacka stränder och tillåta viss vegetation. Dessa åtgärder kommer också att göra dagvattendammen vackrare. - I område C utformas dagvattensystemet söderut från dammen så att det kan tjäna som spridningsväg för salamandrar. Det bästa är om det finns en öppen vattenväg med viss strandvegetation genom hela området. Vi korsningen med nya Björnängsvägen anläggs trummor/groddjurstunnlar (minst DN250) för att underlätta spridningen och minska risken för överkörning. - I område C utformas dagvattensystemet med hinder som minskar risken för att salamandrar tar sig från dagvattensystemet in i planområdet eller upp på vägar och järnvägar och förolyckas. Bilaga 1 Bilaga 2 Områdesbeskrivning vid platsbesök i fält Karta över föreslagna åtgärder 9 (9) 2015-

10 BILAGA 1 - FÄLTANTECKNINGAR BÅLSTA LOGISTIK Beskrivning av området kring lekvatten för större vattensalamander Fältbesök 14 april Karta över området med markerade delområden som besökts i fält. 1 (7) S w e co E n vi r o n m e nt AB JEBN p:\1186\ _kompl_mkb_bålsta_logistik\000\10 arbetsmtrl_dok\salamandrar bålsta\fältbesök\fältbeskrivning\anteckningar docx

11 Område 1. Björksumpskog Figur 1. Blöt björksumpskog med inslag av al och gran. Björk- och alsumpskog med gran under uppväxande underifrån, delvis ordentligt tät granförekomst. Mkt blött med en hel del öppna vattenytor. Is på vissa delar vid fältbesöket efter frostnatt. Området är direkt olämpligt som övervintringsområde för större vattensalamander (nedan nämnt SV) då det fryser vintertid. Dikat. Avverkad gata för förlängningen av Björnängsvägen västerut längs dp-områdets södra gräns. Område 2. Kalhygge Ett par år gammalt hygge med bland annat blåbärsris. 2 (7) BILAGA 1 - FÄLTANTECKNINGAR BÅLSTA LOGISTIK JEBN p:\1186\ _kompl_mkb_bålsta_logistik\000\10 arbetsmtrl_dok\salamandrar bålsta\fältbesök\fältbeskrivning\anteckningar docx

12 Område 3. Björkskog Figur 2. Björkskog med blåbärsris och spår efter vildsvin Likåldrig, gallrad björkskog med enstaka asp. Gran växer upp underifrån. Myrstackar, en del liggande ved. Blåbärsris. Skulle kunna tjäna som vinterhabitat åt SV. Område 4. Blandskog Figur 3. Blandskog med stenig och lucker mark. Bra vinterhabitat för SV. 3 (7) BILAGA 1 - FÄLTANTECKNINGAR BÅLSTA LOGISTIK JEBN p:\1186\ _kompl_mkb_bålsta_logistik\000\10 arbetsmtrl_dok\salamandrar bålsta\fältbesök\fältbeskrivning\anteckningar docx

13 Figur 4. Östra delen påminner om skogsbetesmark. Unggranar kan med fördel gallras. Likåldrig björk, gran, asp. Enar, en bok, stora tallar, sälg med döda delar. Påminner om skogsbetesmark i östra delen. Stenigt. Död ved förekommer i första hand i form av lågor. Lucker jord. Hackspett hördes. Mer grandominerat i ett stråk längst i nordöst. Skötsel genom gallring av unggran gynnar SV. Mkt lämpligt vinterhabitat för SV, men går att förstärka ytterligare. Område 5. Blandskog Gran och björkskog med inslag av tall samt enstaka asp. Talldominerat på höjderna där det delvis är hällmark. I nordligaste delen var det delvis väldigt fuktigt och här fanns även flera sälgar. 4 (7) BILAGA 1 - FÄLTANTECKNINGAR BÅLSTA LOGISTIK JEBN p:\1186\ _kompl_mkb_bålsta_logistik\000\10 arbetsmtrl_dok\salamandrar bålsta\fältbesök\fältbeskrivning\anteckningar docx

14 Område 6. Tallskog Figur 5. Lågpunkt i område 6 med dike mot järnväg. Lämplig plats för ny salamanderdamm. Figur 6. Stenröse i område 6 Gles tallskog med stora tallar och lite björk, lite stenigt samt ett röse, lite död ved, gräsmark. Ligger intill betesmark och sydöstra delen utgör dessutom grandominerad skogsbetesmark med en del liggande stockar. Tätare granskog längst i sydväst. Lågt elstängsel mot södra tomten 5 (7) BILAGA 1 - FÄLTANTECKNINGAR BÅLSTA LOGISTIK JEBN p:\1186\ _kompl_mkb_bålsta_logistik\000\10 arbetsmtrl_dok\salamandrar bålsta\fältbesök\fältbeskrivning\anteckningar docx

15 (mot vildsvin). Lämpligt som vinterhabitat, men kan med fördel förstärkas. Platsen för tidigare förekomst av SV utgörs av ett buskage i kanten av betesmark med två diken, ett som leder motjärnvägen och fortsätter på andra sidan (ingen trumma hittades dock) och ett dike norrut in på tomtmark. Lämplig plats för ny salamanderdamm. Åtgärder såsom utplacering av sten och stockar, röjning av mindre gran samt viss gallring för ljusinsläpp till dammen men gärna lite skydd mot norr. Område 7. Blandbarrskog Figur 7. Område norr om befintlig salamanderdamm. Lämpligt övervintringsområde. Tall- och granskog. Stenigt, tallrötter, inte mkt död ved, lucker jord. Bra vinterhabitat för SV. Område 8. Tallskog Frötallar med tät skog av björk, gran och tall under. På båda sidor om ledningsgatan. Område 9. Blandskog Tät gran- och björkskog med inslag av sälg. Småfuktigt ibland. 6 (7) BILAGA 1 - FÄLTANTECKNINGAR BÅLSTA LOGISTIK JEBN p:\1186\ _kompl_mkb_bålsta_logistik\000\10 arbetsmtrl_dok\salamandrar bålsta\fältbesök\fältbeskrivning\anteckningar docx

16 Område 10. Tallplantering Tät tallungskog. Område 11. Tallskog Tät tallskog. Avverkad smal gata för anslutningsväg till Björnängsvägen. Område 12. Kalhygge Område 13. Tallskog Tallskog på höjden med hällmark. Närmast Mälarbanan mer blött med gran och björk. Övriga noteringar Det är rikligt med vildsvinsspår i stora delar av området. Det är möjligt för SV att ta sig under rälsen då det finns glipor mellan banvall och räls. Det gäller även Mälarbanan. Väster om befintligt lekvatten finns även en trumma under järnvägen där SV kan passera. Kraftleden större hinder än järnvägen och framför allt är motorvägen en bit i nordöst ett hinder. Bästa vinterhabitaten i området som besökts ligger i området närmast befintlig damm. Detta är också ett lämpligt område för förstärkning och kompensationsåtgärder. 7 (7) BILAGA 1 - FÄLTANTECKNINGAR BÅLSTA LOGISTIK JEBN p:\1186\ _kompl_mkb_bålsta_logistik\000\10 arbetsmtrl_dok\salamandrar bålsta\fältbesök\fältbeskrivning\anteckningar docx

17 BILAGA 2 ÅTGÄRDSKARTA BÅLSTA LOGISTIK Benämning A B C Beskrivning Området öster om befintlig järnväg. Befintligt lekvatten, möjlighet att anlägga kompletterande damm och goda sommar- och vinterhabitat som med åtgärder kan förbättras ytterligare Området mellan brandövningsplats och befintlig järnväg. Goda sommar- och vinterhabitat som med åtgärder kan förbättras ytterligare. Dagvattensystemet i planområdets östra del. Kan med åtgärder tjäna både som möjligt lekvatten och möjlig spridningsväg. 1 Befintligt lekvatten. 2 Sankt område där gamla observationer av större vattensalamander har rapporterats. Lämplig plats för nytt lekvatten. 3 Befintlig trumma för passage under järnväg. 4 Trummor/groddjurstunnlar under Björnängsvägen, möjliggör spridning till dagvattensystemet och vidare söderut. 5 Trummor/groddjurstunnlar för spridning under nya Björnängsvägen och vidare söderut. 6 Hinder som minskar risken för att salamandrar tar sig upp på Björnängsvägen och dess anslutning i sydost.