Ny källa till företagarpopulationen i den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS).

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(15) Ny källa till företagarpopulationen i den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS). Förkortad projektdokumentation avseende RAMS2003

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(15) Innehållsförteckning 1. Dokumentation från projektet avseende införandet av ny källa till företagarpopulationen i RAMS...3 1.1 Sammanfattning...3 1.2 Bakgrund och syfte...4 2. Företagarbegreppet...5 3. Enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare...6 3.1 Ordinarie RAMS...6 3.2 RAMS med SRU...6 4. Aktiva och passiva egenföretagare (enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare)...6 4.1 Ordinarie RAMS...6 4.2 RAMS med SRU...7 5. Företagsinkomst för enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare8 5.1 Ordinarie RAMS...8 5.2 RAMS med SRU...8 6. Anställda i eget AB i RAMS...9 6.1 Ordinarie RAMS...9 6.2 RAMS med SRU...9 7. Resultat...9 7.1 Sysselsättningsstatus...9 7.2 Yrkesställning...10 7.3 Jämförelse med AKU...10 7.4 Kvinnor och män...11 7.5 Arbetsställets näringsgren...11 7.5.1 Arbetsställets näringsgren för egenföretagare och företagare i eget AB...Fel! Bokmärket är inte definierat. 7.6 Arbetsställets kommun...12 7.6.1 Arbetsställets kommun, egenföretagare och företagare i eget AB...12 7.7 Sektor, alla yrkesställningar...13 7.8 Löneinkomst för anställda...13 7.9 Företagsinkomst...14 7.10 Underskott i näringsverksamhet...14 7.11 Aktiv och passiv näringsverksamhet...14 8. Slutsatser...14

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(15) 1. Dokumentation från projektet avseende införandet av ny källa till företagarpopulationen i RAMS 1.1 Sammanfattning Skälet till att RAMS hittills har publicerats mer än ett år efter mätperiodens utgång är att taxeringsmaterialet som ger underlag för beräkning av företagarnas antal och sysselsättningsstatus finns tillgängligt först i januari andra året efter mätmånaden för sysselsättning. Det levereras från Skatteverket och färdigbearbetas därefter av SCB. I nuvarande produktionscykel blir RAMS därför färdigt ytterligare två månader senare. Ett projekt har genomförts och avslutats under 2005, där syftet har varit att undersöka möjligheterna att använda SRU (Standardiserade räkenskapsutdrag) som källa till företagarpopulationen. Därmed skulle produktionen och offentliggörandet kunna snabbas upp med cirka 3 månader. Projektet har tagit fram en version av RAMS2003 där SRU används och jämfört denna version med ordinarie RAMS2003. Slutsatserna av projektet är att SRU är möjligt att använda för en tidigare identifikation av företagare. Det innebär att RAMS kan publiceras två till tre månader tidigare än vad som för närvarande sker. Utöver detta blir täckningen av företagare bättre då även underskottsföretagare finns med i populationen. Även den longitudinella kvaliteten ökar då företagarna inte riskerar att hoppa in och ut ur företagarpopulationen beroende på om de uppvisar ett överskott ena året och ett underskott nästa år. Resultaten av att använda SRU visar att för årgång 2003 ökar antalet förvärvsarbetande med 34 000 personer. Förvärvsarbetande företagare ökar med 58 000 och de ökar delvis på de anställdas bekostnad som minskar med 25 000 personer. Att använda SRU innebär ett tidsseriebrott i redovisningen.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(15) 1.2 Bakgrund och syfte Grunden för den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS, är registret över totalbefolkningen och kontrolluppgiftsregistret samt inkomstregistret (företagare). Med dessa register som utgångspunkt fastställs vilka personer i hela befolkningen över 16 år som är förvärvsarbetande under november varje år, enligt en speciell klassifikationsmodell. Statistiken är totalräknad, samtliga personer folkbokförda i Sverige vid en given tidpunkt finns med, vilket ger stora möjligheter att redovisa statistik efter mindre regioner, kommuner eller delar av kommuner. Genom att personnumret, arbetsgivarens organisationsnummer samt kopplingen till arbetsställe finns på kontrolluppgiften ges stora möjligheter att tillföra information om företag, arbetsställe samt individ. Exempelvis finns data om personens utbildning och arbetsgivarföretagets branscher i registret (en bransch per arbetsställe). För kommunernas planering och uppföljning framställer SCB särskilda statistikpaket från RAMS. Statistiken är också grundstenen till en mängd databaser inom olika tillämpningsområden för forskning om vitt olika företeelser på arbetsmarknaden. Exempelvis kan statistiska analyser göras via kopplingar till arbetslöshetsdata från Arbetsmarknadsverket eller sjukskrivningsdata från Riksförsäkringsverket. Analysmöjligheten har ökat ytterligare i och med möjligheten att lägga till information från det nu uppbyggda Yrkesregistret. Den första årgången av RAMS avsåg 1985 och den senast publicerade gällde år 2003, men vi har ännu inte sett alla möjligheter till användning av statistiken. Den största svagheten med statistikprodukten är att det dröjer länge innan den blir klar. Publiceringen sker cirka 14 månader efter mättillfället. Skälet till att RAMS publiceras mer än ett år efter mätperiodens utgång är att taxeringsmaterialet som ger underlag för beräkning av företagarnas antal och sysselsättningsstatus finns tillgängligt först i januari andra året efter mätmånaden för sysselsättning. Det levereras från Skatteverket och färdigbearbetas därefter av SCB. I nuvarande produktionscykel blir RAMS därför inte färdigt förrän efter ytterligare två månader. För anställda, som står för mer än 90 procent av de förvärvsarbetande är, som tidigare nämnts, kontrolluppgifterna källa och fastställande av sysselsättningsstatus skulle för deras del kunna göras före årsskiftet. Det är för de knappa 10 procenten företagare som vi behöver ett tidigare underlag. Sedan flera år har Skatteverket (SKV) samlat in standardiserade räkenskapsutdrag, SRU, med kodsatta variabler där företagare skall redovisa sin näringsverksamhet. SRU kan betraktas som ett underlag eller bilaga till de vanliga deklarationsblanketterna och leder till att SKV och därmed SCB får enhetliga uppgifter från den som redovisar inkomst av näringsverksamhet. SCB får leveranser av SRU vid två tillfällen under året, dels runt månadsskiftet augusti/september året efter inkomståret, dels under

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(15) december samma år. Det första materialet innehåller något färre poster och har delvis sämre kvalitet då fler blanketter och justeringar levererats till Skatteverket i den senare varianten. För RAMS del är det användningen av det tidiga materialet som kan leda till en snabbare publicering. Ett projekt har genomförts och resultaten visar att SRU är möjligt att använda för en tidigare identifikation av företagare. Det innebär att RAMS kan publiceras två till tre månader tidigare än vad som för närvarande sker. Utöver detta blir täckningen av företagare bättre då SCB samtidigt ändrat avgränsningsförfarandet så att även underskottsföretagare finns med i populationen. Även den longitudinella kvaliteten ökar då företagarna inte riskerar att hoppa in och ut ur företagarpopulationen beroende på om de uppvisar ett överskott ena året och ett underskott nästa år. 2. Företagarbegreppet En konsekvens av att använda SRU-materialet är att den statistiska definitionen eller avgränsning av företagare omprövas. Det finns flera företagsformer där ägarna kan sägas gå under benämningen företagare. Med företagare kan menas en person som fattar beslut om eller har inflytande över den löpande driften och de strategiska frågorna i ett företag. Företaget skall inte vara noterat på börsen. Det skall vara ett fåmansföretag eller personligt företag, enligt den skattemässiga begreppsapparaten. Tabell 1. Personliga företag och juridiska personer Personliga företag Enskild firma Enkelt bolag Juridiska personer Fåmansägt AB Fåmansägt HB Fåmansägt kommanditbolag I RAMS redovisas de personliga företagarna, d.v.s. de som driver enskild firma och de som driver handelsbolag, sammanslaget som Egna företagare medan de som är delägare i fåmansägda AB redovisas som Anställda i eget AB. De sistnämnda äger aktier i det företag där de har sitt huvudsakliga jobb. I nuvarande statistik redovisas totalt 310 000 förvärvsarbetande företagare, varav 208 000 är enskilda näringsidkare eller handelsbolagsdelägare och 102 000 är företagare anställda i eget AB.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(15) 3. Enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare 3.1 Ordinarie RAMS Enligt definitionen av Egna företagare i RAMS skall personen ha redovisat ett överskott av aktiv näringsverksamhet i sin vanliga inkomstdeklaration under enskild verksamhet eller under handelsbolag. För att göra företagarinkomsten jämförbar med löneinkomsten så multipliceras företagarinkomsten för närvarande med 1,6, vilket jämnar ut för den genomsnittliga lönenivåskillnaden mellan en heltidsarbetande företagare och en heltidsarbetande löntagare enligt inkomststatistiken. Uppräkningen görs då personer som har både företagsinkomst och löneinkomst ska klassas som i första hand företagare eller anställd. 3.2 RAMS med SRU Enligt SRU-modellen får företagaren ha både över- och underskott. Vi vill klassificera en person som företagare om företagandet är personens huvudsakliga sysselsättning. I nuvarande RAMS betyder ett underskott i verksamheten att man inte blir klassificerad som företagare. Ett underskott behöver inte innebära att tiden man arbetar i verksamheten är liten. Därför ingår även personer med underskott som företagare i den nya företagarpopulationen. Även när SRU används räknas företagsinkomsten upp med 1,6 vid val av bästa arbetsställe. Detta gäller bara för överskottsföretagare. 4. Aktiva och passiva egenföretagare (enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare) 4.1 Ordinarie RAMS En förutsättning för att bli enskild företagare i RAMS är att företagaren anses bedriva näringsverksamheten aktivt. Kravet på aktivitet innebär att den skattskyldige skall ha ägnat sysslorna i verksamheten minst en tredjedel av den tid som åtgår för en vanlig anställning på heltid. En person som vid sidan av heltidsanställning bedriver verksamhet som i huvudsak baseras på egen arbetskraft anses, i de flesta fall, uppfylla aktivitetskravet. Det väsentliga kriteriet för att avgöra om kravet på aktivitet är uppfyllt är att arbetsinsatsen ska vara så omfattande som kan anses fordras för att bedriva den aktuella verksamheten. För exempelvis fastighets- och jordbruksverksamhet anser man att aktivitetskriteriet uppfylls först vid 500 timmars arbetsinsats.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(15) 4.2 RAMS med SRU SKV har samma regler för kravet på aktivitet för SRU-materialet som för taxeringsmaterialet. I hur hög grad skattekontoren ifrågasätter företagarens redovisning om aktiv eller passiv näringsverksamhet som det redovisas i SRU-materialet är inte känt. Om en person driver flera näringsverksamheter får man anta att det skall räcka med att en bedrivs aktivt för att företagaren ska anses som aktiv totalt. SRU-materialet kan omfatta fler blanketter per person i de fall denne har olika verksamheter. Dessutom kan SRU-blanketten vara bristfälligt ifylld. Därför behöver vi göra en klassificering med utgångspunkt från företagarens redovisning i SRU. Företagaren ska kryssa för aktiv alternativt passiv på blanketten, men den kan också sakna kryss. Samma person kan ha rapporterat flera verksamheter och på olika blanketter. I rutan framgår projektets beslutskriterier: Beslutskriterier för aktiv och passiv näringsverksamhet Steg 1, Blankettnivå Ingen ruta kryssad Personen antas vara aktiv Ruta för aktiv kryssad - Personen antas vara aktiv Ruta för passiv kryssad Personen antas vara passiv Övrigt - Personen antas vara aktiv Steg 2, Personnivå. Vi tar hänsyn till personens alla blanketter Ingen ruta kryssad på någon blankett - Personen antas vara aktiv Någon blankett har ruta för aktiv kryssad Personen antas vara aktiv Alla blanketter har ruta för aktiv kryssad Personen antas vara aktiv Alla blanketter har ruta för passiv kryssad Personen antas vara passiv En ruta för passiv kryssad och resten övrigt Personen antas vara passiv Alla blanketter har övrigt - Personen antas vara aktiv

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 8(15) 5. Företagsinkomst för enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare 5.1 Ordinarie RAMS Företagsinkomsten i RAMS är den taxerade inkomsten av aktiv näringsverksamhet. Företagsinkomsten ska överstiga noll kronor. 5.2 RAMS med SRU Inom projektet har olika sätt att beräkna företagsinkomsten prövats. Den slutliga modellen är den som beskrivs nedan. Det finns även anledning att justera nivån för de redovisade överskotten eller underskotten av aktiv verksamhet. Skattesystemet ger möjligheter för företagaren att anpassa sin redovisning genom att välja mellan att minimera sin skatt och samtidigt öka värdet av företaget eller tvärtom. På detta sätt kan företagaren jämna ut inkomster över tiden. Justeringar för att närma sig en verklig inkomst kan föras hur långt som helst i modellkomplexitet. Vi väljer at i RAMS gör en anpassning till företagarnas inkomstbegrepp enligt undersökningen om Hushållens ekonomi - HEK. Vi har i beräkningsarbetet följt den modellen med undantag av att inkomster av hobbyverksamhet inte kunnat räknas in då de inte finns tillgängliga förrän taxeringsarbetet slutförts. Vi bedömer detta inkomstslag vara av mindre betydelse då det bara omfattar stora belopp för ett fåtal företagare. Modell för beräkning av företagsinkomsten 1. Resultat (Över- eller underskott enligt SRU) 2. + betalda pensionsförsäkringspremier 3. + föregående års underskott 4. + reseavdrag 5. - sjukpenning för företagare. 6. =Justerat över- eller underskott enligt SRU Resultatet (1) är personens samlade inkomster för samtliga verksamheter som enskild näringsidkare och/eller handelsbolagsdelägare, enligt SRU. Till detta resultat förs posterna 2-5 så att man får ett justerat överskott/underskott (6) som bättre speglar företagaren arbetsinsats och därför är bättre anpassat för en jämförelse med eventuella vanliga löneinkomster. När resultaten är positiva räknas de upp med 1,6 enligt det resonemang som tidigare redovisats (se kap. 3).

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 9(15) Då man som företagare tar med sig underskottet från föregående år så drar det ned resultatet. Denna neddragning har inget att göra med företagarens arbetsinsats det aktuella året och skall därför adderas för att ge en sannare bild av årets verksamhet. 6. Anställda i eget AB i RAMS 6.1 Ordinarie RAMS Enligt definitionen av Anställda i eget AB skall man ha angett delägarskap i ett fåmansbolag, närmare bestämt ett fåmansbolag som är ett aktiebolag. Om personen ska få yrkesställning som Företagare i eget AB ska personens valda kontrolluppgift i RAMS komma från samma företag. Delägarskapet ska framgå av taxeringsmaterialet. 6.2 RAMS med SRU I SRU-materialet förekommer det personer med delägarskap i olika bolag. För att avgöra om personen ska få yrkesställning som Företagare i eget AB ska person- och organisationsnummer i SRU matcha mot vald kontrolluppgiftsrad i RAMS. Eftersom det i SRU-materialet kan finnas flera organisationsnummer per person att välja på vid matchningen bidrar det till att antalet Fåmansaktiebolagsdelägare blir större jämfört med tidigare, då bara ett organisationsnummer var känt. 7. Jämförelse Det finns en mängd variabler som är möjliga att jämföra med ordinarie RAMS. Antalet redovisade variabler i dokumentationen har begränsats. Skillnaderna i variablerna uppstår av två skäl: - att helt nya företagare identifieras med SRU. - att personer som både har företagarinkomster och vanliga löneinkomster, s.k. kombinatörer, klassificeras olika. 7.1 Sysselsättningsstatus Genom SRU har vi identifierat ytterligare 55 000 personer med företagarinkomster och nästan 34 000 av dem har klassificerats som sysselsatta. De övriga 21 000 är över 64 år och har inte klassificerats som sysselsatta då många har lägre inkomster och vi i avgränsningen vid dessa åldrar ställer samma krav på inkomstnivåer för företagare som för löneinkomsttagare. För företagare under 65 år finns inte några lägsta inkomstbelopp, det räcker att man driver företagarverksamheten aktivt för att bli klassificerad som sysselsatt.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 10(15) Tabell 2. Förändring i sysselsättningsstatus mellan RAMS med SRU och ordinarie RAMS Sysselsättningsstatus Förändring i antal med SRU-RAMS Sysselsatta 33 768 Ej sysselsatta pga ålder under 16 år 0 Ej sysselsatta, dock med företagar- eller löneinkomst 21 291 Ej sysselsatta och utan företagar- eller löneinkomst -55 059 7.2 Yrkesställning Redovisningen av de sysselsatta på yrkesställning visar tydligt effekterna av användningen av SRU som källa och därtill kopplad definitionsändring av företagare. Antalet företagare ökar med 58 000 personer samtidigt som anställda minskar med 25 000. Tabell 3. Förändring i de sysselsattas yrkesställning mellan RAMS med SRU och ordinarie RAMS Yrkesställning Förändring i antal med SRU-RAMS Sjömän -38 Anställda -24 611 Egenföretagare 23 576 Företagare i eget AB -------------------------------- Netto 34 841 --------- 33 768 7.3 Jämförelse med AKU Den största skillnaden mellan AKU och SRU-versionen återfinns i företagargruppen. Skillnaden är mindre med SRU än när företagsuppgifterna från taxeringen i ordinarie RAMS används. En anledning till att företagandet blir högre i AKU kan vara att i AKU tillfrågas personen om den är företagare eller anställd. En teori är att personerna i större utsträckning anser sig vara företagare än anställd.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 11(15) Tabell 4. Jämförelse med AKU Yrkesställning AKU RAMS SRU Diff. AKU-RAMS Diff. AKU-SRU 16-64 år % % Anställda 3 758 000 3 749 071 3 721 050 0,2 1,0 Företagare 397 600 299 845 355 298 32,6 11,9 Summa 4 155 600 4 048 916 4 076 348 2,6 1,9 AKU:s siffror är exklusive medhjälpande familjemedlemmar. I anställda i RAMS och SRU ingår sjömännen. 7.4 Kvinnor och män Antalet företagande män ökade med 21 procent och kvinnor med 13,7 procent med SRU vilket ledde till att andelen kvinnor bland företagarna minskade med en procentenhet. Bland enskilda näringsidkare ökade andelen kvinnor med två procentenheter medan de minskade med hela 6 procentenheter bland anställda i eget AB. Ökningen av antalet anställda i eget AB, 34 841 personer, hänför sig nästan helt till männen Tabell 5. Antalet sysselsatta företagare fördelat på män och kvinnor 2003 Företagsform Kön Antal i Andel Antal i Andel Förändring Förändring RAMS-SRU i % RAMS i % i % Företagare totalt Män 264 401 72 218 473 71 45 928 21 Kvinnor 103 332 28 90 843 29 12 489 13,7 Totalt 367 733 100 309 316 100 58 417 18,9 ä Enskilda näringsidkare Män 155749 67,4 143591 69,2 12158 8,5 Kvinnor 75468 32,6 64050 30,8 11418 17,8 Totalt 231217 100 207641 100 23576 11,4 Anställda i eget AB Män 108652 79,6 74882 73,6 33770 45,1 Kvinnor 27864 20,4 26793 26,4 1071 4 Totalt 136516 100 101675 100 34841 34,3 7.5 Arbetsställets näringsgren Den största relativa skillnaden i antalet förvärvsarbetande, samtliga yrkesställningar, mellan SRU-versionen och ordinarie RAMS, står okänd näringsgren för. Antalet företagare i SRU-materialet är fler. Underskottsföretagare ingår också. Dessa faktorer har betydelse för den något sämre matchningen mot SCB:s Företagsdatabas (FDB) där uppgift om näringsgren hämtas till RAMS. I FDB ska vissa kriterier uppfyllas för att ett företag ska ingå i ramen. Det gör att företag inom jord- och skogsbruk, fastighetsförvaltning m.m. återfinns i lägre utsträckning i FDB. Genom att jämföra förändringarna i bransch för företagarna med de anställdas branschförändringar får man en bild av vad som hänt inom respektive bransch. Det såg ut så här i stora drag:

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 12(15) Jord- och skogsbruksföretagarna ökar med nästan 4 000 personer och det är nya egenföretagare som kommer till. Tillverkning och utvinning: både egenföretagarna och företagarna i eget AB ökar och i ökningen ligger ungefär 2 600 nya företagare totalt. Byggbranschen totalt har ingen större ökning men inom branschen sker en omvandling av 3 500 anställda till företagare i eget AB. Finansiell verksamhet och företagstjänster: branschen ökar totalt med 5 000 personer. Inom branschen sker det större förändringar än så då 10 000 anställda i RAMS blir företagare i SRU-versionen. Hur fördelningen är mellan företagsformerna framgår inte. Det tillkommer därmed 5 000 nya företagare. Vård och omsorg har en ökning på totalt 1 500 personer. De anställda minskar med 2 000 personer medan företagarna i eget AB ökar med 3 000 och egenföretagarna med 500. Det ger ett nytillskott på 1 500 företagare. Personliga och kulturella tjänster ökar med nästan 7 000 personer totalt. Ökningen i branschen består av 7 000 nya företagare, därav 5 000 egenföretagare och 2 000 företagare i eget AB. 7.6 Arbetsställets kommun Antalsmässigt är det mellan länens residenskommuner som de största skillnaderna finns mellan ordinarie RAMS och RAMS-SRU. I procent räknat är skillnaderna i de allra flesta fall under en procent. Den norra delen av landet har de största skillnaderna i förvärvsarbetande fördelat på näringsgren mellan ordinarie RAMS och SRU-versionen. Om man tittar på några av kommunerna med störst skillnad ser man att andelen förvärvsarbetande inom Okänd bransch samt Jord, skog och fiske är ungefär en procentenhet högre i de kommunerna när SRU används. 7.6.1 Arbetsställets kommun, egenföretagare och företagare i eget AB Det är ungefär 70 kommuner som får en positiv ökning på mer än 100 personer när SRU används. 20 av länens residenskommuner återfinns i gruppen och det gäller för både egenföretagarna och företagarna i eget AB. Den procentuella skillnaden är däremot inte så stor. Istället är det Västerbotten- och Norrbottens län som har de största relativa skillnaderna när det gäller egenföretagarna. Detta regionala mönster syns inte för företagarna i eget AB. Här är det istället Jämtlands län, Västra Götalands län och Skåne län som står för de största procentuella skillnaderna mellan RAMS och SRU-versionen. Göteborgs kommun får en ökning av företagarna i eget AB från 1 000 till 7 000, 600 procent, när SRU används. Malmö

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 13(15) kommun ökar från ungefär 1 000 till 3 600. Nivåskillnaderna i företagare i eget AB mellan ordinarie RAMS och RAMS med SRU-företagare kommer att studeras ytterligare. 7.7 Sektor, alla yrkesställningar De övriga företagen som inte är offentligt ägda står för den största skillnaden mellan ordinarie RAMS och SRU-versionen. Andelen är 7,6 procent högre med SRU. Att en större del i SRU än i RAMS saknar sektorkod beror på samma faktorer som beskrivs under rubriken Arbetsställets näringsgren ovan. De företag som i slutligen saknar sektor i RAMS-framställningen per automatik hamnar i just sektorn övriga företag, ej offentligt ägda. Primärkommunal förvaltning ökar med ett par tusen personer men procentuellt sett är inte ökningen av större betydelse. Tabell 7. Fördelning på sektor, samtliga Sektor SRU RAMS Differens SRU-RAMS Antal % Statlig förvaltning 215 239 214 488 751 0,4 Statliga affärsverk 5 702 5 691 11 0,2 Primärkommunal förvaltning 813 323 810 958 2 365 0,3 Landsting 236 506 236 321 185 0,1 Övriga offentliga institutioner 16 400 16 349 51 0,3 Aktiebolag ej offentligt ägt 2 099 549 2 096 833 2 716 0,1 Övrigt företag ej offentligt ägt 347 111 322 533 24 578 7,6 Statligt ägt företag eller organisation 136 825 136 478 347 0,3 Kommunalt ägt företag eller organisation 79 671 79 482 189 0,2 Övrig organisation 178 489 175 914 2 575 1,5 Summa 4 128 815 4 095 047 33 768 0,8 7.8 Löneinkomst för anställda I det definitiva Kontrolluppgiftsregister som använts vid framställningen av RAMS-SRU bröts intaget av kontrolluppgifter från SKV ungefär en månad tidigare än i Kontrolluppgiftsregistret för ordinarie RAMS. Lönesummor för cirka 96 miljoner tillkom för anställda i ordinarie RAMS. 965 398 079 518 är den summerade löneinkomsten i RAMS. 965 302 015 538 är den summerade löneinkomsten i RAMS med SRU. I antal kontrolluppgifter räknat, är det 2 579 fler i den fil som använts till ordinarie RAMS jämfört med den som använts till SRU.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 14(15) 7.9 Företagsinkomst I SRU-versionen av RAMS finns det cirka 58 000 fler egenföretagare än i ordinarie RAMS. Den summerade företagsinkomsten i SRU är trots det lägre än i RAMS. Det beror på att det finns underskottsföretagare i SRU-versionen som drar ner den summerade företagsinkomsten. För sysselsatta egenföretagare minskar inkomsterna med en miljard kronor. För sysselsatta företagare i eget AB är den summerade företagsinkomsten 83 miljoner kronor högre i ordinarie RAMS även fast antalet är 35 000 färre än i SRU-versionen. Det beror på att ungefär 9 500 av de här företagarna även är egenföretagare och har underskott i den verksamheten. Underskottet motsvarar 366 miljoner kronor. 7.10 Underskott i näringsverksamhet Det är ungefär 20 000 egenföretagare som är förvärvsarbetande och har ett underskott i SRU-versionen av RAMS. Då avses den summerade företagsinkomsten, ett netto, för varje person. Totalt finns det 232 000 SRU-blanketter som visar underskott i näringsverksamheten. 229 000 personer står för dessa blanketter. 7.11 Aktiv och passiv näringsverksamhet Det finns ungefär 783 000 kontrolluppgifter med yrkesställning 4 (det motsvarar summan av J och N i tablån nedan), 530 000 av dem har klassificerats som aktiva näringsidkare. Av de aktiva har nästan 460 000 även en löneinkomst. Ungefär hälften klassas slutligen som egenföretagare. Tabell 8. Fördelning på aktiv eller passiv Aktiv eller passiv Antal jobb 7 080 419 Aktiv 531 298 Passiv 251 777 Totalt 7 863 494 8. Slutsatser Projektarbetet, som ligger som underlag till beslutet att använda SRU för att skapa företagarpopulationen i RAMS, har pågått under en längre tid. Fas 1 har varit att testa materialet på flera årgångar, att använda olika modeller för beräkning av företagsinkomsten m.m.. När en modell slutligen valts har projektet gått in i en genomförandefas. Det innebär att SRU-materialet har använts i produktionen för årgång 2003. En parallell produktionsomgång till

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 15(15) ordinarie RAMS har körts med SRU-material istället för taxeringsmaterial. Därefter har en utvärdering gjorts då ordinarie RAMS jämförs med RAMS/SRU-versionen. Den tidsplan som gäller är att årgång 2004 kommer att publiceras 8 februari 2006 vilket är en uppsnabbning med cirka 1,5 månader. Årgång 2005 ska publiceras i januari 2007 och årgång 2006 i december 2007.