Bilagor till uppdragsavtalet

Bilagor till uppdragsavtalet Stockholms läns lansting och Karolinska Folkhälsoakademin Stockholms läns landsting HSN-förvaltningen/september 2008 Avdelningen för Uppföljning och Utveckling Enheten för Styrning

Innehållsförteckning Bilaga 1 Kunskapsspridning och stöd till lokalt folkhälsoarbete...1 Bilaga 2 Utvärdering av folkhälsoarbete/utvärdering av metoder för att öka kunskaper om best practice... 7 Bilaga 3 Stöd till goda matvanor och fysisk aktivitet samt förebyggande av övervikt...12 Bilaga 4 Barns och ungas psykiska hälsa... 22 Bilaga 5 Stöd till utvecklingen av det alkohol- och drogpreventiva arbetet i länet inklusive stöd till utveckling av hälso- och sjukvårdens bemötande av våldsutsatta kvinnor och preventiva insatser... 33 Bilaga 6 Tobaksprevention (expertuppdrag, utveckling och utbildning)... 47 Bilaga 7 Självmordsprevention NASP expertfunktion inom SLL... 57 Bilaga 8 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård... 67 Bilaga 9 Epidemiologisk bevakning... 73 Bilaga 10 Barn- och ungdomsepidemiologi...77 Bilaga 11 Psykiatrisk epidemiologisk bevakning i Stockholms län...82 Bilaga 12 Folkhälsoenkät och folkhälsokohort...89 Bilaga 13 Socialepidemiologisk bevakning... 94 Bilaga 14 Uppföljning av resursanvändning och vård på lika villkor... 99 Bilaga 15 Hälsoekonomi... 103 Bilaga 16 Levnadsvillkor och hälsa bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper... 108 Bilaga 17 Arbetsrelaterad psykisk ohälsa och arbetsrelaterade sjukdomar i rörelseorganen: Riskidentifiering, metodutveckling och prevention... 113 Bilaga 18 Sjukdomar av luftföroreningar och fysikaliska faktorer i arbetsmiljön: Riskidentifiering och prevention... 117 Bilaga 19 Arbets- och miljörelaterade hudsjukdomar: Riskidentifiering och prevention... 120 Bilaga 20 Miljörelaterad ohälsa: Riskidentifiering, riskskattning och prevention... 124 Bilaga 21 Arbetshälso- och miljöhälsorapportering...127 Bilaga 22 Strategiskt stöd, kunskaps- och expertstöd för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete till landstinget och andra aktörer... 131 Bilaga 23 Utbildning av specialistläkare, PTP-psykologer, företagshälsovårdens personal och andra... 138

Bilaga 1 till Uppdragsavtal Uppdrag och uppföljningsplan för Kunskapsspridning och stöd till lokalt folkhälsoarbete Kontaktuppgifter beställaren Stockholms läns landsting, Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning (HSN-f) Kontaktperson: Carin Bokedal Adress: HSN-förvaltning, Avdelning för Uppföljning & Utveckling, Enheten för styrning, Hantverkargatan 11B, Box 6909, 102 39 Stockholm Telefon: 08-123 131 82 Mobil: 073-699 43 93 Fax: 08-123 131 05 E-post: carin.bokedal@sll.se Kontaktuppgifter uppdragstagaren Karolinska Folkhälsoakademin, Karolinska Institutet Kontaktperson: Lena Kanström Adress: Box 175 33, 118 91 Stockholm Telefon: 08-737 35 20 Mobil: 070-484 24 00 Fax: 08-737 29 19 E-post: lena.kanstrom@sll.se Bakgrund För att möjliggöra ett effektivt folkhälsoarbete krävs olika stödinsatser. Stöd till praktiskt och strategiskt lokalt folkhälsoarbete innefattar många delar alltifrån kunskapssammanfattning, kunskapsspridning och metodutveckling till konsultativt stöd. En viktig del är att stödet ska fungera som en länk mellan forskning och lokalt folkhälsoarbete för dem som arbetar med folkhälsa i länet samt politiker och tjänstemän inom och utanför landstinget. Kommunikation och kunskapsförmedling sker genom seminarier, utbildningar, handledning, hemsidor och nätverk. Som ett viktigt stöd för folkhälsoarbetet, såväl inom hälso- och sjukvården som lokalt i länets kommuner, har Centrum för folkhälsa utvecklat webbplatsen Folkhälsoguiden (www.folkhalsoguiden.se). Folkhälsoguiden är en webbplats för folkhälsofrågor som startades 2004. Den innehåller fakta i form av rapporter, artiklar, metoder, informationsmaterial, nyheter och statistik. Webbplatsen är främst till för personer som arbetar med frågor som rör folkhälsa i Stockholms län, t.ex. personal inom vård, omsorg och skola, tjänstemän och politiker inom landsting, kommun och stat, intresseorganisationer, fackliga 1

organisationer, media, specialister inom ämnen med anknytning till folkhälsa, studenter, forskare m.fl. Verksamma metoder behöver utvecklas men även anpassas till lokala förhållanden. Metodutveckling kan gälla specifika områden (alkohol- och droger, tobak, psykisk hälsa, mat och fysisk aktivitet) eller olika åldersgrupper och kan också vara av mer övergripande karaktär (hälsofrämjande i skolan, jämlikhet i hälsa, hälsokonsekvensbedömningar, välfärdsbokslut). Erfarenheter från landstingets folkhälsoarbete visar på vikten av att samverka med andra aktörer och vidareförmedlare för att sprida, implementera och vidmakthålla metoder på olika nivåer. En framgångsfaktor för ett effektivt folkhälsoarbete är systematisering. Stöd bör därför erbjudas regionala och lokala aktörer med tonvikt på systematisering av planering, genomförande och uppföljning/utvärdering. Syfte Syftet är att sprida kunskap och ge stöd till lokalt folkhälsoarbete i Stockholms län genom följande: Kunskapsspridning i folkhälsofrågor och i form av material för att främja hälsa och förebygga ohälsa och sjukdom i befolkningen. Utveckling och spridning av metoder för lokalt folkhälsoarbete bl.a. i hälso- och sjukvården. Utveckling och spridning av strategier för stöd till lokalt folkhälsoarbete bl.a. i hälso- och sjukvården. Utveckling och spridning av former för konsultativt stöd och handledning. Uppdragets art och omfattning Uppdraget att förmedla kunskap och ge stöd till lokalt folkhälsoarbete, med fokus på systematisering, omfattar olika delar. En beredskap ska finnas för att i samråd med HSN-f ge kunskap och stöd till lokalt folkhälsoarbete. Aktiviteter som ska genomföras är: Tematräffar, konferenser, kurser, utbildningar och seminarier. Utveckling och spridning av målgruppsanpassade metoder och material. Samordning av nätverk för att stödja erfarenhetsutbyte. Rådgivning, konsultativt stöd och handledning till olika vidareförmedlare och relevanta yrkesgrupper. Strategisk utveckling och samordning av stöd till lokalt folkhälsoarbete. Kunskapsspridning genom Folkhälsoguiden. Pågående projekt/aktiviteter är följande. Folkhälsoguiden: Webbplatsen är uppbyggd efter ämnen som rör folkhälsa. Det redaktionella arbetet kräver samordning och koordinering mellan de olika 2

ämnesområdena. Folkhälsoguiden är en av SLL:s webbplatser och har informationsutbyte med bl.a. VISS (Vårdinformation i StorStockholm) och Uppdragsguiden samt även Vårdguiden som vänder sig till länets invånare. Folkhälsoguiden ska integreras i det utvecklingsarbete som kommer att ske inom HSN-f avseende webbplatser. Kunskapsspridning till vidareförmedlare och vårdgivare: Seminarier, tematräffar och erfarenhetsutbyte ska arrangeras, för aktörer som personal inom vård, omsorg och skola, tjänstemän och politiker inom landstingets och länets kommuners förvaltningar och intresseorganisationer. Jämlikhet i hälsa: Projektet ska skapa förutsättningar för en mer jämlik hälsa genom att utveckla delaktighet, samverkan och kommunikationsstrategier. Metodutvecklingen sker i samverkan med Nynäshamn och Södertälje kommuner och syftar till att skapa en modell för bestående hälsofrämjande strukturer. Landstinget ska bidra med en projektkoordinator och expertkunskap för metodutvecklingen. Uppdraget är delvis externfinansierat (Folkhälsoanslag 2006 2008). Hälsokommunikation: Inom Stockholms läns landsting bedrivs en omfattande hälsoinformations- och kommunikationsverksamhet. I Sverige har det hittills i stor utsträckning överlåtits till reklambranschen att utforma speciella kampanjer. Men forskningen visar att den traditionella hälsoupplysningen i första hand gynnar välutbildade grupper som lättare tar till sig ny kunskap. Detta kan paradoxalt nog leda till ökad ojämlikhet i hälsa. Hälsokommunikationen behöver därför utvecklas för att även nå mindre privilegierade grupper. Statens folkhälsoinstitut har på regeringens uppdrag gjort två utredningar om hur den offentliga hälsokommunikationen ser ut och hur den skulle kunna förbättras. Inga nya initiativ eller resurser har dock tillkommit. Stockholms läns landsting/kfa bör vara ett kunskapscentrum i denna fråga och driva utvecklingen framåt. Genom mångårigt arbete med att förmedla råd och rekommendationer finns goda förutsättningar för att utveckla och etablera ett nationellt kunskapscentrum på området. Social marketing är ett område som bör utvecklas i Sverige. Denna metod handlar om att använda professionella marknadsföringsmetoder för att nå speciella målgrupper med budskap. Begreppet hälsokommunikation ska utvecklas teoretiskt och praktiskt, och hälsokommunikationens möjligheter och begränsningar ska studeras. Syftet är att förbättra hälsoinformation och hälsokommunikation i länet och landet. I detta arbete bör Vårdguiden, som är avsändare och huvudkanal till länets invånare, integreras. Stöd till implementering av FN:s barnkonvention: Barnkonventionen kan ses som en viktig del i folkhälsoarbetet, samtidigt som ett barnperspektiv i allt folkhälsoarbete är angeläget då många levnadsvanor grundläggs tidigt. Under 2008 ges stöd till landstingets alla verksamheter för att integrera barnkonventionen. Uppdraget ligger formellt på LSF, och det fortsatta arbetet 2009 och framåt kommer att prövas av landstingsfullmäktige. Rapportering kring barns hälsa och dess bestämningsfaktorer: Sammanställning av data kring barns hälsa i Stockholms län presenteras löpande på webbplatsen Folkhälsoguiden. Vart fjärde år ges underlag om barns hälsa till folkhälsorapporten. Data utgörs av befintligt material, t.ex. om alkohol- och drogutvecklingen, mätning av barns psykiska hälsa, barns matvanor och fysiska aktivitet samt genom omvärldsbevakning av internationellt, nationellt och lokalt material. 3

Genomförande Folkhälsoguiden: Löpande uppdatering av webbsidan med aktuell information, samt utveckling av webbplatsen i samordning med den utveckling som kommer att ske av webbplatser riktade till vårdgivare. Kunskapsspridning till vidareförmedlare och vårdgivare: Anordnande av seminarier, tematräffar och erfarenhetsutbyte. Jämlikhet i hälsa: Konsultativt stöd för planering och genomförande, samt handledning. Kunskapsförmedling av hälsofrämjande teori och metod. Förmedling av verktyg för systematiseringsarbetet. Främjande av spontan fysisk aktivitet hos förskolebarn. Identifiering av friskfaktorer: Samverkansgrupper tillsammans med berörda kommuner, Framtagande av bedömningskriterier. Hälsokommunikation: Utveckling av arbetet genom workshops och seminarier. Föredrag med inbjudna externa föredragshållare. Stöd till implementering av FN:s barnkonvention: Utbildningar och materialframtagning i samverkan med landstingets verksamheter. Rapportering kring barns hälsa och dess bestämningsfaktorer: Insamling och sammanställning av data. Leverans och uppdatering av information till hemsidan. Folkhälsorapporten: Sammanställning av databearbetningar och text som underlag till rapporten beroende på prioriteringar av dess innehåll. Expertstöd och support Stöd ska i samråd med HSN-f erbjudas vid behov till politiker och beredningar inom landstinget och deras tjänstemän som kunskapsunderlag för presentationer och ställningstagande i samband med remisser, utredningar och liknande. Vid framtagande av policies och handlingsplaner både inom landstinget och till andra aktörer i länet ska expertstöd och kunskapsunderlag erbjudas. Expertstödet ska omfatta sakområdet stöd till lokalt folkhälsoarbete. Tidplan Folkhälsoguiden: Löpande. Kunskapsspridning till vidareförmedlare och vårdgivare: Löpande, efter behov. Jämlikhet i hälsa: Pågår till juni 2009. Hälsokommunikation: Påbörjas under våren 2008 och bedrivs löpande. Stöd till implementering av FN:s barnkonvention: Pågår till och med 2008. Rapportering kring barns hälsa och dess bestämningsfaktorer: Löpande, efter behov. Folkhälsorapporten: Vart fjärde år. 4

Leverans En gemensam kommunikationsplan för hur resultaten ska spridas (t.ex. genom rapporter, textmaterial, seminarier, press och media) arbetas fram. Spridning via hemsidor ska anpassas till HSN-förvaltningens utvecklingsarbete med kanaler till vårdgivarna. Artiklar om de forskningsprojekt som använder data från projektet publiceras i vetenskapliga tidskrifter. Dessa artiklar ska också delges HSN-f. Folkhälsoguiden: Kontinuerlig uppdatering. Kunskapsspridning till vidareförmedlare och vårdgivare: Cirka 8 seminarier/tematräffar per år. Beredskap för ytterligare seminarier/tematräffar i samråd med HSN-f. Jämlikhet i hälsa: Utveckling av ett jämlikhetsverktyg som planeringsinstrument 2008. Utbildning i Jämlikhetsverktyget för personal i Nynäshamn 2008. Analys och tillämpning av landstingets folkhälsoenkät/rapport 2008. Stödinsatser efter behov i Nynäshamn och Södertälje 2008 och 2009. Slutkonferens 2009. Hälsokommunikation till särskilda målgrupper: Årliga delrapporter, sommaren 2009. Artiklar i nationella och internationella tidskrifter. Rapportering kring barns hälsa och dess bestämningsfaktorer: Aktuell information på hemsidor och seminarier. Ersättning Uppföljning För samtliga uppdrag: Årlig uppföljning i form av verksamhetsberättelse till HSN-f och LSF. Utöver detta muntlig avrapportering till HSN-f efter behov, dock minst två gånger per år. Uppföljning sker även med skriftliga rapporter som produceras som en del av uppdraget. Särskilt gäller för nedanstående: Folkhälsoguiden: Årlig sammanställning av besöksstatistik. Jämlikhet i hälsa: Slutrapportering till Folkhälsoanslaget 2009 och till HSN-f. Samverkan Samverkan ska ske med HSN-f genom dialog om aktuella uppdrag om stöd till lokalt folkhälsoarbete. För projektet Jämlikhet i hälsa gäller i första hand samverkan med berörda kommuner. 5

Utveckling Med tanke på den demografiska utvecklingen med ökat antal äldre behöver metoder för hälsosamt åldrande utvecklas. Arbetet bör kopplas till pågående utvecklingsarbete inom WHO och EU (Healthy Aging) samt på nationell och regional (Äldrecentrum) nivå. Många insatser i folkhälsoarbetet riktas till barn och ungdom. Här är de hälsofrämjande faktorerna av stor betydelse. I insatserna bör flera av hälsans bestämningsfaktorer beaktas parallellt. Det finns ett starkt behov att i metodutvecklingen belysa sambandet mellan levnadsvillkor, levnadsvanor och psykisk hälsa. Effektiva metoder utvecklas baserade på samverkan med andra sektorer utanför hälso- och sjukvården. Exempel är planering av bostäder och nya vägar samt skolans hälsoarbete i ett brett perspektiv. Metoder utvecklas för HKB (hälsokonsekvensbedömning) som rymmer t.ex. sociala dimensioner som jämställdhet och integration. Metodutvecklingen för praktiskt folkhälsoarbete kopplas till en hållbar utveckling genom bättre samordning av miljöfaktorer, ekonomiska faktorer och sociala faktorer. Metodutvecklingen ska i större utsträckning utgå från ett multidimensionellt helhetsperspektiv och ta hänsyn till ansamling av ohälsosamma levnadsvanor hos samma individer, bl.a. kopplat till olika stödjande miljöer. Metodutveckling ska ske för att lansera folkhälsoarbete i alla sektorer (health in all policies). Folkhälsoguiden utvecklas, kopplat till den utveckling av webbkanaler mot vårdgivare, andra aktörer och befolkningen som kommer att ske under ledning av HSN-f. Beredskap ska också finnas för nya uppdrag anpassade till nya, aktuella behov utifrån kunskapsläge och politiska prioriteringar. Strategi Beredskap ska finnas för att ingå i referensgrupp KFA/HSN-f. 6

Bilaga 2 till Uppdragsavtal Uppdrag och uppföljningsplan för Utvärdering av folkhälsoarbete/utvärdering av metoder för att öka kunskaper om best practice Kontaktuppgifter beställaren Stockholms läns landsting, Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning (HSN-f) Kontaktperson: Carin Bokedal Adress: HSN-förvaltning, Avdelning för Uppföljning & Utveckling, Enheten för styrning, Hantverkargatan 11B, Box 6909, 102 39 Stockholm Telefon: 08-123 131 82 Mobil: 073-699 43 93 Fax: 08-123 131 05 E-post: carin.bokedal@sll.se Kontaktuppgifter uppdragstagaren Karolinska Folkhälsoakademin, Karolinska Institutet Kontaktperson: Lena Kanström Adress: Box 175 33, 118 91 Stockholm Telefon: 08-737 35 20 Mobil: 070-484 24 00 Fax: 08-737 29 19 E-post: lena.kanstrom@sll.se Bakgrund Mycket av det praktiska folkhälsoarbetet saknar systematisk uppföljning och utvärdering. Många aktörer och beslutsfattare har ett stort behov av metoder som är verkningsfulla och effektiva. För att få kunskap om vad som är verkningsfulla metoder för best practice är det angeläget att utvärdera olika metoder för folkhälsoarbete, både när det gäller process, dvs. hur själva genomförandet fungerar, och effekter, dvs. vilka resultat som uppnås t.ex. i olika hälsoutfall, ekonomiska vinster samt spridningsresultat. Utvärderingsbehovet varierar alltifrån enklare uppföljningar av olika insatser och verksamheter till utvärderingar som också publiceras vetenskapligt. Det krävs en mångfacetterad kompetens för att kunna hantera framtida beställningar som avser utvärdering av den här typen av insatser. Kunskap behövs om studiedesign, olika datainsamlingsmetoder (kvantitativa och kvalitativa), analysmetoder samt dokumentation. Det krävs också en stor flexibilitet för att kunna anpassa insatser efter uppdragens karaktär. Vikten av tvärvetenskaplig kompetens betonas, t.ex. inom samhällsvetenskap, folkhälsovetenskap, beteendevetenskap, statistik, hälsoekonomi och kommunikationsvetenskap. 7

Förutom en bred kompetens att genomföra uppföljnings- och utvärderingsuppdrag på olika nivåer finns ett behov av en väl utvecklad och anpassad kompetens för att lokalt stödja uppföljning och utvärdering. Här ingår stöd till utveckling av lokala indikatorer för att följa hälsoutvecklingen och insatser över tid (s.k. monitoringsystem), skapa system för kvalitetssäkring bl.a. för hälsofrämjande hälsooch sjukvård samt att utbilda och konsultativt stödja regionala och lokala verksamheter. Detta innebär att det inte räcker att vara kunnig om uppföljning och utvärdering, utan dessutom krävs kompetens i pedagogik, kommunikation och konsultativt stöd. Syfte Syftet är att öka kunskapen om effektiva och användbara metoder och strategier för folkhälsoarbete. Detta innefattar uppföljning och utvärdering av såväl egen metodutveckling som andras och omfattar både process- och effektmätningar. I syftet ingår även att öka olika aktörers kunskaper om uppföljning och utvärdering, såväl på regional som på lokal nivå. Uppdragets art och omfattning Uppdraget innefattar uppföljning och utvärdering av olika folkhälsosatsningar. I detta arbete inkluderas planering av studier, datainsamling, analys och rapportering. Verksamheten omfattar olika delar som beskrivs nedan. Lokalt folkhälsoarbete: En beredskap ska finnas för att i samråd med HSN-f kunna följa upp och utvärdera olika folkhälsosatsningar. Aktuella exempel är: Utvärdering av projektet Hälsa, mat och rörelse på arbetsplatser. Uppföljning av stöd till implementering av folkhälsopolicyn i SLL. Jämlikhet i hälsa: Detta metodutvecklingsprojekt (se bilaga 1) utvärderas som en processtudie med fokus främst på projektets genomförande, dvs. studier och värdering av hur aktörer inom SLL och Nynäshamns kommun lyckas skapa strukturer för ett långsiktigt och hållbart hälsofrämjande arbete. Utvärderingen av projektet är till stor del externfinansierad. Hälsofrämjande utemiljö för förskolebarn och skolbarn identifiering av friskfaktorer: Övertygande forskning visar att förskolemiljöer som uppfyller vissa fysiska kriterier (stor yta, vegetation, kupering, inga stängsel som styckar området, samt träd som skärmar av mer än hälften av vyn över himlen) utlöser ett automatiskt solskyddsbeteende (barnen kan vara ute hela dagen utan att bli sönderbrända), uppmuntrar till lek med mycket fysisk aktivitet och främjar därigenom koncentrationsförmåga, motorisk utveckling och psykiskt välbefinnande. Insatser på förskolor och skolgårdar når alla barn och kan främja jämlikhet i hälsa och i förlängningen bidra till att utjämna hälsoskillnader i befolkningen. Praktiken kan integreras i en policy för hållbar utveckling exempelvis i en kommun. Implementering pågår bl.a. i följande områden: Nynäshamn, Upplands Väsby, Sigtuna, Skärholmen samt Järfälla. Syftet är utforma utemiljöer vid förskolor och skolor som skyddar mot stark sol och stimulerar till fysisk aktivitet och därmed leder till ytterligare hälsomässiga fördelar. I projektet ingår att vidareutveckla och testa 8

bedömningskriterier som stöd för en systematisk bevakning av förskole- och skolmiljöernas utformning i samband med nybyggnation och upprustning. Projektet utvärderas utifrån hur förskolemiljöerna förändras (yta, vegetation, kupering, ingen avstyckning med staket, mindre än 50 % fri himmelsvy) och hur barnens utomhuslek förändrats. Vidare undersöks om uppfyllelse av mål i läroplanen förändrats och hur stor del av tillgänglig tid barnen spenderar utomhus på gården innan och efter genomförda insatser. Projektet är delvis externfinansierat. Utbildningar i uppföljning och utvärdering: Utbildningar inom området ska erbjudas regionala och lokala aktörer. Aktuella utbildningar är: Introduktionskurs i utvärdering, 2 dagar. Konsultativt stöd för uppföljning och utvärdering, anpassat efter behov. Folkhälsorapporten: Sedan 20 år har en folkhälsorapport för länet tagits fram vart fjärde år. Den bygger dels på en folkhälsoenkät till länets vuxna befolkning, dels på registerdata och andra kunskapssammanställningar från olika sakområden. I uppdraget ingår spridning av resultat samt planering och genomförande av kommande rapporter. Beredskap ska finnas för att bidra med underlag (data, analys och text) till folkhälsorapporten. Genomförande Uppföljning och utvärdering av olika folkhälsosatsningar varierar beroende på frågeställning och aktuella uppdrag. Lokalt folkhälsoarbete: Utvärdering av projektet Hälsa, mat och rörelse på arbetsplatser omfattar intervjuer med projektledare och deltagare i projektet. Uppföljning av stöd till implementering av folkhälsopolicyn i SLL studeras genom insamling av processdata, enkät till verksamheter samt sammanställning av en årsredovisning. Jämlikhet i hälsa: Utvärdering av projektet genomförs med intervjuer och insamling av dokument och redovisas i rapportform för spridning. Hälsofrämjande utemiljö för förskolebarn och skolbarn identifiering av friskfaktorer: I utvärderingen används bl.a. en modifierad enkät från forskningsstudien SCAMPER. Mallen Processbeskrivning av folkhälsoarbete utformad av Stockholms läns landsting används för att beskriva processen i projektet och för att förklara varför vissa effekter uppstått och andra uteblivit. Folkhälsorapporten: Vid behov ska expertstöd erbjudas i arbetet med att ta fram och sprida folkhälsorapporten. Expertstöd och support Stöd ska i samråd med HSN-f erbjudas vid behov till politiker och beredningar inom landstinget och deras tjänstemän som kunskapsunderlag för presentationer och ställningstagande i samband med remisser, utredningar och liknande. I samband med framtagande av policies och handlingsplaner både inom landstinget och till andra aktörer inom länet ska expertstöd och kunskapsunderlag erbjudas. Expertstödet ska omfatta sakområdet uppföljning och utvärdering. 9

Tidplan Lokalt folkhälsoarbete: Tidplan görs löpande efter behov och preciseras i samråd med HSN-f. Jämlikhet i hälsa: Utvärderingen pågår till och med våren 2009. Hälsofrämjande utemiljö för förskolebarn och skolbarn identifiering av friskfaktorer: Projektet pågår till och med 2009. Folkhälsorapporten: Rapport lämnas vart fjärde år. Utbildningar i uppföljning och utvärdering: Sådana anordnas löpande efter behov preciserat i samråd med HSN-f. Leverans En gemensam kommunikationsplan för hur resultaten ska spridas (t.ex. genom rapporter, textmaterial, seminarier, press och media) arbetas fram. Spridning via hemsidor ska anpassas till HSN-förvaltningens utvecklingsarbete med kanaler till vårdgivarna. Artiklar om de forskningsprojekt som använder data från projektet publiceras i vetenskapliga tidskrifter. Dessa artiklar ska också delges HSN-f. Lokalt folkhälsoarbete: Hälsa, mat och rörelse, rapport 2008. Stöd till implementering av folkhälsopolicyn, rapport 2008. Jämlikhet i hälsa: Delrapport baserad på intervju- och dokumentstudie 2008. Utvärderingsrapport våren 2009. Hälsofrämjande utemiljö för förskolebarn och skolbarn identifiering av friskfaktorer: Rapport och vetenskapliga artiklar 2008, 2009. Folkhälsorapporten: Nästa rapport 2011. Utbildningar i uppföljning och utvärdering: 1 2 utbildningar per år. Ersättning Uppföljning För samtliga uppdrag gäller årlig uppföljning i form av verksamhetsberättelse till HSN-f och LSF. Utöver detta sker muntlig avrapportering till HSN-f efter behov, dock minst två gånger per termin. Uppföljning sker även med skriftliga rapporter som produceras som en del av uppdraget. Uppföljningen ska omfatta att i samråd med HSN-f ta fram en plan för spridning av resultat och erfarenheter från olika uppföljnings- och utvärderingsuppdrag. 10

Samverkan Samverkan ska ske med HSN-f genom dialog om aktuella uppföljnings- och utvärderingsuppdrag. För projekten Jämlikhet i Hälsa och Främjande av spontan fysisk aktivitet hos förskolebarn gäller i första hand samverkan med berörda kommuner. Utveckling Hälso- och sjukvårdsnämnden förvaltning och KFA ska samordna och samverka i det långsiktiga arbetet gällande Utvärdering av folkhälsoarbete/utvärdering av metoder för att öka kunskaper om best practice, så att resultat tas till vara och kommuniceras till HSN-f, politiker, kommuner och landstingets verksamheter. Resultatet ska användas för utveckling av folkhälsoarbete och insatser för hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Utöver detta identifieras följande som potentiella, framtida uppdrag. Metoder ska utvecklas för att följa upp och utvärdera implementering, spridning och vidmakthållande. Kunskapen om utvärdering av ekonomiska vinster är begränsad. Därför behöver värderingar av ekonomiska vinster från praktiskt folkhälsoarbete utvecklas som underlag för beslutsfattares prioriteringar av resurser. Metoder ska utvecklas för HKB (hälsokonsekvensbedömning) som rymmer t.ex. sociala dimensioner som jämställdhet och integration. Strategi En referensgrupp bestående av representanter för HSN-f och KFA tillsätts. Gruppen bör bestå av personer med kompetens om uppföljning och utvärdering på olika nivåer. 11

Bilaga 3 till Uppdragsavtal Uppdrag och uppföljningsplan för Stöd till goda matvanor och fysisk aktivitet samt förebyggande av övervikt Kontaktuppgifter beställaren Stockholms läns landsting, Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning (HSN-f) Kontaktperson: Carin Bokedal Adress: HSN-förvaltning, Avdelning för Uppföljning & Utveckling, Enheten för styrning, Hantverkargatan 11B, Box 6909, 102 39 Stockholm Telefon: 08-123 131 82 Mobil: 073-699 43 93 Fax: 08-123 131 05 E-post: carin.bokedal@sll.se Kontaktuppgifter uppdragstagaren Karolinska Folkhälsoakademin, Karolinska Institutet Kontaktperson: Liselotte Schäfer Elinder Adress: Västgötagatan 2, Box 175 33, 118 91 Stockholm Telefon: 08-737 35 56 Mobil: 070-737 35 56 Fax: 08-737 38 80 E-post: liselotte.schafer-elinder@sll.se Bakgrund Enligt WHO orsakas 90 % av förtidig dödlighet i Europa av kroniska sjukdomar. En stor andel av sjukligheten orsakas av ohälsosamma levnadsvanor, t.ex. mat- och motionsvanor, rökning samt skadlig alkoholkonsumtion. Empiriska studier har visat en minskning i förväntad livslängd med upp till 14 år om samma individ har alla dessa riskfaktorer samtidigt. Förebyggande åtgärder kan minska förekomsten av hjärt-kärlsjukdom med 80 %, diabetes typ 2 med 90 % och cancer med 30 %. Hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet är bland de viktigaste faktorerna som främjar hälsa och förebygger kroniska sjukdomar. I Stockholms län finns enligt Folkhälsorapport 2007 stora sociala och geografiska skillnader i hälsa och levnadsvanor. Om skillnaderna utjämnades skulle detta leda till en avsevärd minskning i sjuklighet och förtida död och därmed stora besparingar för hälso- och sjukvården. Det finns i dag en relativt stor kunskap om hur man kan främja matvanor och fysisk aktivitet genom effektiv hälsokommunikation i kombination med att skapa miljöer som stödjer hälsosamma val. Att förebygga övervikt och fetma har däremot visat sig svårare, särskilt bland vuxna. Möjligheterna att förebygga övervikt bland barn är dock större, speciellt om det sker genom tidiga insatser inom förskola och skola. 12

Sedan 2004 har Stockholms län ett handlingsprogram mot övervikt och fetma. Förebyggande insatser riktade mot barn och ungdomar är högst prioriterat. Områden med höga ohälsotal prioriteras, och arbetet fokuseras på arenor där barn och unga finns, som barnhälsovården, förskolan, skolan och närmiljön. För att minska hälsoskillnaderna görs insatser även för vuxna med utvecklingsstörning, som är en särskilt sårbar grupp och där hälsan är svag. Om åtgärder ska vara effektiva är det viktigt att även beakta att den psykosociala miljön är nära förknippad med förekomsten av hälsoproblem. Syfte Syftet är att bidra till en god och jämlik hälsa i länets befolkning genom att främja bra och hållbara mat- och rörelsevanor samt förebygga övervikt och fetma. Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp liksom vuxna med utvecklingsstörning. Uppdragets art och omfattning Kartläggning och kunskapssammanställning som underlag för folkhälsoarbete Folkhälsorapporten: Bidra med underlag (data och text) till folkhälsorapporten ges inom området matvanor, fysisk aktivitet och övervikt vart fjärde år, nästa gång 2011. Kunskapsunderlag: Relevanta datamaterial analyseras i syfte att ta fram nya kunskapsunderlag inom området. Aktuellt under 2008 2009 är det longitudinella datamaterialet rörande ungdomar, kallat BROMS (Barns rökning och miljö i Stockholms län, se även bilaga 6). Frågeställningarna är dels hur övervikt följer barnen upp till 18-årsåldern och om det finns socioekonomiska skillnader i detta. Den andra frågeställningen gäller vilka faktorer i tidiga tonåren som förutsäger övervikt vid 18 års ålder. Dessa kunskapsunderlag är mycket värdefulla i det förebyggande arbetet. Näringsberäkningar: De Svenska näringsrekommendationerna översätts till livsmedelsfrekvenser och portionsstorlekar för olika åldersgrupper, för båda könen samt för grupper med speciella behov. Dessa beräkningar ligger till grund för hälsokommunikationen kring hälsosamma matvanor i skriftliga material, i utbildningar och för webbaserad hälsoinformation. Informationen är främst avsedd att användas för planeringen av offentliga måltider men kan även användas av allmänheten. Utveckling av metoder för folkhälsoarbete I dialog med berörda landstingsverksamheter, kommuner och andra aktörer diskuteras behov och möjliga åtgärdsprogram. Karolinska Folkhälsoakademin (KFA) vid Karolinska Institutet (KI) medverkar i planering och utvärdering av lokala projekt och program. Flera sådana program ska pågå under de kommande åren enligt nedan. Detta arbete ställer krav såväl på sakkunskap som på projektledning. Förskolan: Inom stadsdelen Skärholmen i Stockholms kommun utvecklas en intervention för förskolan som rör både matvanor och fysisk aktivitet i syfte att förebygga övervikt. Interventionen riktar sig mot att förbättra rutinerna i den dagliga 13

verksamheten, de fysiska förutsättningarna samt personalens attityder när det gäller hälsosam mathållning och utelek som en del av den pedagogiska verksamheten. Förutsättningarna för arbetet kartläggs med metoden Community readiness. KFA/KI fungerar som konsultativt stöd i arbetet och utvärderar projektet. Kommunen bidrar med personalens arbetstid. Arbetet bygger på mångårigt utvecklingsarbete vid Centrum för folkhälsa inom arena förskolan. Skolan: Ett omfattande skolprogram för goda matvanor, ökad fysisk aktivitet och förebyggande av övervikt och ätstörningar ska utvecklas och implementeras. Programmet bygger på tidigare mångårigt utvecklingsarbete vid Centrum för folkhälsa och erfarenheter från Stockholms län samt på den vetenskapliga litteraturen. Metoderna som ska ingå bygger på utbildningar till lärarna, hälsokommunikation till eleverna, utveckling av föräldrastöd samt stödjande miljöer. Österåkers kommun har uttryckt ett specifikt intresse att vara studieområde. I en första fas sker ett omfattande metodutvecklings- och implementeringsarbete. I en andra fas planeras en kontrollerad intervention. Externa medel kommer att sökas för de mer forskningsinriktade delarna av projektet. Projektet bedrivs på basanslag till cirka 50 %, resten är beroende av extern finansiering av projektanställd personal. Mödra- och barnhälsovården samt skolhälsovården: Fungerande hälsokommunikation är ett viktigt verktyg inom landstingsverksamheten, där personalen möter individen. Motiverande samtalsteknik har utvecklats starkt de senaste åren. Erfarenheten visar att matvanor och rörelse är svåra att samtala kring, då personalen har bristande utbildning och rutin på området och det kan upplevas som integritetskränkande. Dessutom finns mycket information i den offentliga debatten och i kommersiella sammanhang, som gör människor förvirrade. Här finns ett stort behov av dels kunskapsutveckling, dels att det finns fungerande samtalsunderlag. Centrum för folkhälsa har utvecklat material för gravida från olika kulturer i resurssvaga områden. Materialet har utvärderats gentemot barnmorskorna, och en rad problem har påpekats i barnmorskornas arbetssituation som påverkar deras möjligheter att använda materialet fullt ut. Denna kunskap kommer att ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet inom denna arena. Centrum för folkhälsa har även utvecklat ett samtalsunderlag för barnhälsovården, som ska effektutvärderas. Utvecklingsarbetet kommer att fortsätta och ska överföras till nya individcentrerade arenor, t.ex. skolhälsovården. Vuxna med utvecklingsstörning: Ett annat viktigt utvecklingsområde de kommande åren är utvecklingsstörda i gruppbostäder. Även detta arbete är en fortsättning av tidigare arbete vid Centrum för folkhälsa och som har bedrivits för medel från folkhälsoanslaget. Vuxna med utvecklingsstörning har lyfts fram i handlingsprogrammet mot övervikt och fetma som en prioriterad grupp som behöver extra stöd i det förebyggande arbetet. Här finns stora hälsoproblem relaterade till ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet och övervikt. Centrum för folkhälsa har tidigare noterat stora behov både när det gäller de boende och den ofta lågutbildade personalen. Utbildningsinsatser planeras för både boende och personal, liksom utveckling av lämpligt material. Kontakt kommer att tas med utbildningsinstanser i Sverige och övriga Norden för att jämföra situationen. Arbetet kommer att bedrivas på basanslag till cirka 20 %, resten är beroende av extern finansiering av projektanställd personal. 14

Utvärdering av folkhälsoarbete Här beskrivs några pågående projekt, men i övrigt ingår utvärderingar i alla nya metoder som utvecklas. Utvärdering av samtalsunderlag: Ett samtalsunderlag har efter dokumenterat behov utvecklats speciellt för barnhälsovården i resurssvaga områden i länet i nära samarbete med BVC-sjuksköterskor. Materialet har utvärderats formativt och ett förbättrat samtalsunderlag har tagits fram. KFA/KI planerar nu en effektutvärdering gentemot föräldrar av samtalsunderlaget i resursfattiga områden. Härefter planeras en implementering i hela länet i samarbete med barnhälsovårdsledningen genom en utbildningssatsning. Utvärderingen kommer även att ligga till grund för utvecklingen av en metod för hälsosamtal inom skolhälsovården. Arbetet kommer att bedrivas på basanslag till cirka 20 %, resten är beroende av extern finansiering av projektanställd personal. Utvärdering av två kommunala överviktsförebyggande projekt: Två kommuner, Sigtuna och Upplands Väsby, har genomfört överviktsförebyggande program under 2005 2007 inom ramen för handlingsprogrammet. En utvärdering görs av dessa två projekt i samarbete med Mälardalens högskola, som kommer att generera viktig kunskap för det framtida implementeringsarbetet. Spridning av effektiva metoder för folkhälsoarbete KFA/KI och Stockholms läns landsting har en unik ställning i Sverige som utvecklare av producentobundet (fritt från kommersiella intressen) informationsmaterial kring mat, måltider och fysisk aktivitet. Verksamheten förutsätter goda kunskaper såväl i sakfrågor som i pedagogik, kommunikation och teknik för material- och webbproduktion. Utbildningar och seminarier: För att nya metoder inom folkhälsoarbetet ska komma till nytta måste de spridas på ett effektivt sätt. CFF/KFA/KI har mångårig erfarenhet av att utbilda olika yrkeskategorier som lärare, barnhälsovårdspersonal m.fl. I samband med att nya metoder utvecklas, enligt ovan, utvecklas även utbildningarna kontinuerligt, och nytt stödmaterial tas fram. Kunskapsnätverk för fysisk aktivitet: FYSAM (ett samlingsnamn på arbete för hälsofrämjande fysisk aktivitet i vardagen) driver dels ett regionalt samverkansnätverk med sammanlagt 13 myndigheter och organisationer samt ett nätverk för lokal samverkan och stöd till de 23 kommunerna i länet och de 11 Stockholmsstadsdelarna. FYSAM har hittills drivits från avdelningen för folkhälsoarbete inom Centrum för folkhälsa. Det främsta uppdraget är att stödja folkhälsoarbetet för ökad fysisk aktivitet. Verktyg för kvalitetsmärkning av skolmåltider: Centrum för folkhälsa har medverkat i utvecklingen av ett datorbaserat verktyg för kvalitetsmärkning av skolmåltider, som är under implementering i länet. Verktyget, som ska överflyttas till Folkhälsoguiden, ger skolorna ett värdefullt underlag för kvalitetsutveckling av olika komponenter i skolmåltiden och i miljön runt omkring. KFA/KI ger konsultativt stöd i denna process och följer utvecklingen. Folkhälsoguiden: Information till professionella publiceras på Folkhälsoguidens webbplats (se bilaga 1). Matsidan på Folkhälsoguiden är den överlägset mest besökta 15

av alla sidorna på webbplatsen. Även sidan om fysisk aktivitet är populär och har sedan starten i oktober 2007 haft mycket goda besökarsiffror. Hälsoinformation till allmänheten: Information till länets invånare kring mat och fysisk aktivitet ska integreras med Vårdguidens webbplats och utvecklas i samverkan mellan KFA/KI och HSN-förvaltningens kommunikationsavdelning/vårdguiden. En plan för detta arbete utarbetas. Skriftligt material: Nytt material utvecklas kontinuerligt både till yrkesverksamma och till allmänheten i syfte att sprida hälsoinformation och ge praktiska råd för olika verksamheter, t.ex. skola och barnhälsovård. Rekommendationer om näring och fysisk aktivitet bearbetas till praktiska råd som enkelt kan omsättas i verkligheten. Ett exempel på detta är en broschyr med praktiska råd om hur barn och vuxna kan äta tillräckligt med frukt och grönsaker varje dag. Broschyren kan användas båda i vården och av allmänheten. Mat och miljö: Centrum för folkhälsa har varit en nationell föregångare i utvecklandet av ett integrerat mat- och miljöbudskap (Ät SMART), där de konkreta råden främjar nationella mål för folkhälsa och miljö. Materialet kommer att revideras och vidareutvecklas. Genomförande Kartläggning och kunskapssammanställning som underlag för folkhälsoarbete Folkhälsorapporten: Arbetet utförs enligt vedertagen modell. Ansvarsfördelningen bör diskuteras från gång till gång. Kunskapsunderlag: Arbetet sker i samarbete med dem som äger databaserna. Näringsberäkningar: Beräkningar sker med hjälp av Livsmedelsdatabasen vid Livsmedelsverket samt aktuella näringsrekommendationer och matmönster i Sverige. En artikel ska skrivas under hösten 2008 om hur man utvecklar livsmedelsbaserade kostråd för barn. Utveckling av metoder för folkhälsoarbete Förskolan: En projektgrupp har bildats i stadsdelen Skärholmen under ledning av en lokal projektledare, som bistår i planeringen av arbetet. Metoden som implementeras innefattar omfattande diskussioner i personalgruppen på varje förskola över hela stadsdelen. För utvärderingen används kvalitativa (intervjuer) och kvantitativa metoder (enkäter, dagböcker). KFA/KI stödjer processen och utvärderar den. Skolan: Programmet som ska utvecklas bygger på förankring bland beslutsfattare och ett samarbete mellan olika personalkategorier inom skolan. Det kommer att inkludera en rad delprojekt, varav vissa är evidensbaserade och andra innovativa. Exempel är kvalitetsmärkning av skolmåltider, möjlighet till daglig fysisk aktivitet, kompetensutveckling för personal inom hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa, dator- och klassrumsbaserade pedagogiska verktyg, föräldrastöd m.m. Skolorna uppmanas att sätta samman team bestående av personal och elevrepresentanter. Under några workshops kommer projektledningen tillsammans 16

med teamen att utforma en handlingsplan, som utgår ifrån lokala förhållanden och är anpassat till ålder och kön, vilket bör leda till ökad compliance. KFA/KI deltar i planeringen och utvärderingen av metoderna, medan lokala aktörer står för genomförandet och de kostnader som är förknippade med det. Förhoppningen är att programmet ska integreras i ordinarie verksamhet och ge bestående effekter. En referensgrupp ska knytas till projektet. Utifrån dessa erfarenheter planeras en kontrollerad skolintervention i en andra fas. Mödra- och barnhälsovården samt skolhälsovården: Ett samtalsunderlag ska utvecklas för skolhälsovården. En referensgrupp ska knytas till projektet. Vuxna med utvecklingsstörning: Projektet genomförs med ett 20-tal gruppboenden och i samarbete med Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna i Stockholms län (FUB). En referensgrupp ska knytas till projektet. Utvärdering av folkhälsoarbete Utvärdering av samtalsunderlag: Samtalsunderlaget för barnhälsovården ska utvärderas gentemot föräldrar med kvantitativa metoder. Ett antal sjuksköterskor som arbetar i resurssvaga områden kommer att tillfrågas om medverkan, liksom alla föräldrar som deltar i hälsoundersökningen för treåriga barn på de barnavårdscentraler där dessa sjuksköterskor arbetar. Utvärdering av två kommunala överviktsförebyggande projekt: Mälardalens utvärderarakademi arbetar enligt en gemensamt överenskommen projektplan. Kommunerna hjälper till i datainsamlingen. En styrgrupp för projektet med representanter från högskolan och KFA/KI följer och godkänner arbetet. Spridning av effektiva metoder för folkhälsoarbete Utbildningar och seminarier: Dessa genomförs med KFA/KI:s medarbetare. Ibland bjuds externa föreläsare in. Utvärdering sker efter varje utbildning. Kunskapsnätverk för fysisk aktivitet: FYSAM:s träffar med lokala och regionala företrädare för erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling och knytande av kontakter hålls cirka två gånger per termin. Verktyg för kvalitetsmärkning av skolmåltider: KFA/KI:s medarbetare certifierar skolor som själva fyller i omfattande webbformulär med kvalitetskriterier. Folkhälsoguiden: Informatörer ansvarar för detta med hjälp och underlag från KFA/KI:s medarbetare. Hälsoinformation till allmänheten: Informatörer ansvarar för detta med underlag från KFA/KI:s medarbetare. Skriftligt material: Informatörer ansvarar för detta med underlag från KFA/KI:s medarbetare. Mat och miljö: Revidering och vidareutveckling av materialet Ät SMART sker i samarbete med Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket. 17

Tidplan Kartläggning och kunskapssammanställning som underlag för folkhälsoarbete Folkhälsorapporten: Underlag görs vart fjärde år. Kunskapsunderlag: Två kunskapsunderlag från BROMS färdigställs under 2008 och 2009. Näringsberäkningar: Detta arbete görs löpande när nya behov uppstår och efter varje revision av de Svenska näringsrekommendationerna. Utveckling av metoder för folkhälsoarbete Förskolan: Projektet i Skärholmen startas under våren 2008 och löper i 1 2 år. Därefter kan metoden börja spridas. Skolan: Projektet förankras och planeras under våren 2008 och observationer görs på skolorna. Workshops kommer att hållas med skolteamen under hösten 2008 och handlingsplaner kommer att skrivas. Metodutvecklings- och implementeringsfasen börjar senhösten 2008 och pågår två år framåt. Därefter påbörjas en kontrollerad intervention med det färdigutvecklade programmet. Mödra- och barnhälsovården samt skolhälsovården: Samtalsunderlag för skolhälsovården utvecklas under 2008-2009. Vuxna med utvecklingsstörning: Projektet börjar 2008 och sträcker sig till 2011. Utvärdering av folkhälsoarbete Utvärdering av samtalsunderlag: Utvärderingen av barnhälsovårdens samtalsunderlag påbörjas i juni 2008 och avslutas oktober 2009. Skolhälsovårdens samtalsunderlag utvärderas i samband med skolprojektet (se under föregående rubrik). Utvärdering av två kommunala överviktsförebyggande projekt: Arbetet påbörjades hösten 2007 och avslutas hösten 2008. Spridning av effektiva metoder för folkhälsoarbete Utbildningar och seminarier: Dessa ges fortlöpande, cirka 2 3 standardutbildningar per termin samt uppdragsutbildningar och seminarier för lokala och regionala aktörer efter behov och resurser. KFA/KI deltar även i utbildningen av folkhälsovetare. Kunskapsnätverk för fysisk aktivitet: Träffar anordnas två gånger per termin för lokala, kommunala företrädare. Löpande kontakt hålls med regionala företrädare. Verktyg för kvalitetsmärkning av skolmåltider: Verksamheten är löpande. Folkhälsoguiden: Publicering sker löpande. Hälsoinformation till allmänheten: Publicering sker löpande på webben. 18

Skriftligt material: Löpande utvecklingsarbete och produktion sker. Mat och miljö: Revidering och vidareutveckling av materialet Ät SMART kommer att ske under 2008 och våren 2009. Leverans En gemensam kommunikationsplan för hur resultaten ska spridas (t.ex. genom rapporter, textmaterial, seminarier, press och media) arbetas fram. Spridning via hemsidor anpassas till HSN-förvaltningens utvecklingsarbete med kanaler till vårdgivarna. Artiklar om de forskningsprojekt som använder data från projektet publiceras i vetenskapliga tidskrifter. Dessa artiklar ska också delges HSN-f. Kartläggning och kunskapssammanställning som underlag för folkhälsoarbete Folkhälsorapporten: Nästa rapport levereras 2011. Kunskapsunderlag: Två kunskapsunderlag från BROMS färdigställs under 2008 och 2009. Näringsberäkningar: Beräkningarna används kontinuerligt som underlag för utvecklingen av nya material, utbildningar och på webben. En artikel om hur man utvecklar livsmedelsbaserade kostråd för barn levereras december 2008. Utveckling av metoder för folkhälsoarbete Förskolan: Delrapport lämnas i januari 2009. Slutrapport lämnas i mars 2009. Skolan: Årliga delrapporter lämnas, den första sommaren 2009 och den avslutande rapporten sommaren 2011. Artiklar skrivs för publicering i nationella och internationella tidskrifter. Mödra- och barnhälsovården samt skolhälsovården: Nytt samtalsunderlag för skolhälsovården kommer i juni 2009. Vuxna med utvecklingsstörning: Årliga delrapporter lämnas, den första kommer sommaren 2009. Slutrapport lämnas 2011. Artiklar skrivs för publicering i nationella och internationella tidskrifter. Utvärdering av folkhälsoarbete Utvärdering av samtalsunderlag: Slutrapport lämnas i oktober 2009. Utvärdering av två kommunala överviktsförebyggande projekt: Slutrapport lämnas i augusti 2008. Seminarium hålls i september 2008. Internationell publikation ges ut 2009. 19

Spridning av effektiva metoder för folkhälsoarbete Utbildningar och seminarier: 3 4 utbildningar per termin samt 1 2 seminarier för lokala och regionala aktörer anordnas. Kursverksamhet ordnas för studerande i folkhälsovetenskap. Kunskapsnätverk för fysisk aktivitet: Mötesaktiviteter och deltagarstatistik. Verktyg för kvalitetsmärkning av skolmåltider: Rapport lämnas i samband med skolprojektet (se Skolan under tidigare rubriken Utveckling av metoder för folkhälsoarbete ). Folkhälsoguiden: Användarstatistik rapporteras. Hälsoinformation till allmänheten: Användarstatistik rapporteras. Skriftliga material: Försäljningsstatistik och spridning rapporteras. Mat och miljö: En ny version av Ät SMART kommer att vara färdig i juni 2009. Expertstöd och support Medarbetarna anlitas regelbundet som experter både av nationella myndigheter och lokala företrädare. Medarbetarna deltar i lokala folkhälsoråd vid behov och håller i regionala nätverk för folkhälsoplanerare och andra med ansvar för lokalt folkhälsoarbete. KFA/KI besvarar remisser från nationella organ samt även från EU och Världshälsoorganisationen. En medarbetare anlitas som rådgivare till både EU och Världshälsoorganisationen i frågor om mat, fysisk aktivitet och övervikt. KFA/KI besvarar också många frågor från allmänhet och media och medverkar i media, konferenser, seminarier m.m. Ersättning Uppföljning Årlig uppföljning sker i form av verksamhetsberättelse till HSN-f och LSF. Uppföljning redovisas två gånger per termin muntligen. Uppföljningen för varje projekt diskuteras med HSN-f i samband med projektavslutningen. Samverkan Arbetet utförs i samarbete med kollegorna inom KFA/KI, med lokala (kommuner, skolor, förskolor) och regionala (vården) aktörer, frivilligorganisationer (FUB), utbildningsinstitutioner (Mälardalens högskola), forskare, Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket. KFA/KI samarbetar även med andra länder inom EU-projekt och Världshälsoorganisationen. 20

Utveckling Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning och KFA/KI ska samordna och samverka i det långsiktiga utvecklingsarbetet gällande kartläggning och kunskapssammanställning som underlag för folkhälsoarbete, så att resultat tas till vara och kommuniceras till HSN-f, politiker, kommuner och landstingets verksamheter. Resultatet ska användas för planering av folkhälsoarbete och hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Inom den kommande sexårsperioden bör följande områden utvecklas: Fortsatt metodutveckling av samtalsunderlag och motiverande samtalsmetodik inom mödrahälsovård, barnhälsovård och skolhälsovård. Hälsokommunikation i teori och praktik. Nationellt och internationellt samarbete för att förebygga övervikt och fetma. Metodutveckling för att belysa sambandet mellan levnadsvanor och psykisk hälsa. Koppla folkhälsoarbete kring matvanor och fysisk aktivitet till hållbar utveckling. Metodutveckling som i större utsträckning utgår från ett helhetsperspektiv och tar hänsyn till ansamling av ohälsosamma levnadsvanor hos samma individ. Metodutveckling för att lansera folkhälsoarbete i alla sektorer (health in all policies). Strategi Resursperson/expertstöd från vetenskaplig ledare vid KFA/KI behövs för hjälp till HSN-förvaltningen med att tolka och konkretisera vetenskapliga resultat, bedöma implementeringsmöjligheter samt föreslå vetenskapligt förankrade metoder. 21