Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna

Relevanta dokument
Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Repetition av hur en atom blir en jon.

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2.

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Kapitel 18. Elektrokemi. oxidation-reduktion (redox): innebär överföring av elektroner från ett reduktionsmedel till ett oxidationsmedel.

Kapitel 18. Elektrokemi

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Atomen och periodiska systemet

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Periodiska systemet. Namn:

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94

Nya begrepp i elektrokemi

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Atomer, joner och kemiska reaktioner

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

F1 F d un t amen l a s KEMA00

Kemiskafferiet modul 6 kemiteori. Bränslen och energi.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU,

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, KTH

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Att undervisa nyanlända naturvetenskap på gymnasiet Var börjar man som lärare?

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Arbetshäfte kemi 9. Namn: Det här arbetshäftet innehåller dina anteckningar från genomgångarna i kemi. KEMI 9

Efter avsnittet ska du:

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi

Fö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

FYSIK ELEKTRICITET. Årskurs 7-9

Hur gör man. Så fungerar det

Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU,

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar

Elektricitet och magnetism

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

ELEKTRICITET.

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

LIKSTRÖM. Spänningsaggregat & Strömaggregat Q=1 C I=1 A. t=1 s. I Q t. I dq dt. Ström

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Materia Sammanfattning. Materia

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".

Elektrokemi. KEMA02 VT2012, Kemiska Institutionen LU /KEBergquist F9

Högstadiets kemi. En kort sammanfattning. Kristina Olsson, Dammfriskolan, Malmö

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Historia De tidigaste kända idéerna om något som liknar dagens atomer utvecklades av Demokritos i Grekland runt 450 f.kr. År 1803 använde John Dalton

aa + bb cc + dd gäller Q = a c d

Elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

Grundläggande Kemi 1

Föreläsningsplan Del 1 Allmän kemi

Studenter i lärarprogrammet LAG F-3 T6. Periodiska systemet, tabell över joner och skrivverktyg. 55 p. Väl godkänd: 41 p

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Think, pair, share. Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet?

Ämnen runt omkring oss åk 6

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering

Kapitel 14. Syror och baser

Kapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner.

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9)

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 6

NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe

Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1

Här växer människor och kunskap

Arbete TD9 Bränslecell

Kemi med enkla medel. Kemiska experiment med vardagskemikalier

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Transkript:

Elektrokemi Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna Elektrokemiska spänningsserien: Alla metaller i det periodiska systemet finns egentligen med i de den elektrokemiska spänningsserien. I den elektrokemiska spänningsserien ovan finns de metaller som vi skall arbeta med. Längst till vänster finns oädla metaller och ju längre till höger man kommer desto mer ädla blir metallerna. Metallerna till vänster om väte (H) kallas för oädla metaller medan de till höger kallas ädla metaller. Om två olika metaller slåss om elektroner kommer den ädlaste att vinna elektroner. Alla syror innehåller vätejoner (H + ) vilka löser upp oädla metaller till joner. Ädla

metaller påverkas inte av syraangrepp. Oxidation och reduktion Oxidation innebär att en atom eller jon avger en eller flera elektroner och på så sätt ökar i elektrisk laddning. ex. oxidation av järn till järnjoner. Reduktion innebär att en atom eller jon tar upp en eller flera elektroner och på så sätt minskar i elektrisk laddning. ex. reduktion av kopparjoner till koppar. Redoxreaktioner När en oxidation sker så sker alltid en samtidig reduktion. Man talar därför om redoxreaktioner. Tittar vi på exemplen ovan så kan en oxidation bara ske då en reduktion sker. Om järn är nedsänkt i kopparjoner (kopparsulfat) sker alltså båda reaktionerna samtidigt. Reaktionerna kan skrivas ihop på följande sätt. Vill man markera elektronövergång så görs detta på följande sätt. Koppar är alltså ädlare än järn och koppar vinner därför kampen om elektronerna Elektrolys Med hjälp av elektrisk ström kan man driva reaktioner. Nedan visas elektrolys av saltsyra (HCl). Vid minuspolen (katod) skapas vätgas och vid pluspolen (anod) skapas klorgas. Vätgasen antänds av värmen från en tändsticka (ca: 500 o C) och klorgasen som bildas är giftig. Elektroderna består av grafit.

Elektrodreaktioner och PANK-regeln Ovan visas elektrodreaktioner för elektrolys av saltsyra. Pluspolen är en elektrod och minuspolen är också en elektrod. Vid dessa elektroder sker kemiska reaktioner. Om elektroden är en pluspol kallar man den anod. Minuspolen kallas katod. För att lättare komma ihåg vilken elektrod som är vilken så kan man använda sig av PANKregeln. PANK står för positiv anod negativ katod. Katoden är negativ eftersom batteriet ovan har elektroner i överskott som vill levereras. Anoden är positiv eftersom det finns ett underskott på elektroner här. Negativa joner vill till anoden. I ovanstående fall vill kloridjoner (Cl - ) till anoden och avge en elektron var. Då bildas klorgas. Varje kloratom parar ihop sig med en annan kloratom. Detta gör att båda kloratomerna upplever att de har 8 elektroner var i sitt respektive yttersta skal. En kovalent bindning har skapats och molekylen som har skapats kallas klorgasmolekyl (Cl2). På samma sätt parar vid katoden två väteatomer ihop sig till en vätgasmolekyl (H2). Detta först efter att båda vätejoner har tagit upp var sin elektron.

Katjon och Anjon De joner som vill till katoden (negativa polen) kallas för katjoner ex. Na +, Mg +2, Ca +2, Cu +2, Zn +2, Al +3, dvs alla positiva joner. De joner som vill till anoden (positiva polen) kallas för anjoner ex. Cl -, F -, SO4-2, CO3-2, dvs alla negativa joner. Elektrolys av olika saltlösningar - vad händelser? Känna till rent teoretiskt vad som händer då olika lösningar elektrolyseras. Vad kommer hända med katod och anod Nedan elektrolys av kopparklorid. Hur förnicklar man eller förzinkar föremål? Detta kan göras med hjälp av elektrolys. Använd zinkjoner (Zn 2+ ) eller nickeljoner (Ni 2+ ) i lösning. Låt metallföremålet som skall förzinkas eller förnicklas vara som minuspol (katod). Använd likström och sätt igång processen. Elektroner kommer då att befinna sig här och reducera zinkeller nickeljonerna till rent zink eller nickel.

Galvaniskt element (Batteri) Alla metallerna i den elektrokemiska spänningsserien har olika stor förmåga att oxidera andra metaller, dvs få den andra metallen att avge elektroner som dom själva skall ha. En metall som oxiderar en annan metall kallas oxidationsmedel och metallen som blev av med elektronen eller elektronerna har då oxiderats. På motsvarande sätt kan en metall vara ett reduktionsmedel om den istället avger elektroner till en annan metall. Den andra metallen sägs då ha reducerats, dvs fått en lägre laddning. Ex. Kopparjonerna: oxidationsmedel (oxiderar järnatomer). Kopparjonerna reduceras själva till koppar. Järn: reduktionsmedel (reducerar kopparjoner). Järnatomerna oxideras själva till järnjoner. Man kan låta de två metallerna "göra upp" i (boxnings-)ringen och slåss om elektronerna. Den ädlaste metallen kommer att vinna elektronerna och den svagare kommer att förlora. De olika metallernas förmåga att ta upp elektroner mäts i jämförelse med vätgas, som utgör gränsen mellan ädla och oädla metaller. Förmågan mäts i volt (spänning). De båda metallernas förmåga jämförs och det kommer att flyta en elektrisk ström i ledningen mellan elektroderna. De båda metallblecken i vätskan nedan utgörs alltså av två olika metaller. Den elektrod som avger elektroner till den andra metallen genom ledningen kallas minuspol (katod). Den elektrod som får elektroner till sig kallas för pluspol (anod). Voltmetern kommer att visa en spänning. Vi har skapat ett batteri. Om den ena elektroden hade varit koppar (anod) och den andra hade varit järn (katod) så hade voltmetern visat ca: 0,3-0,4V. Hade elektroderna varit silver (anod) och zink (katod) så hade voltmeterns visat ca: 1,50-1,60 V. Jonkoncentrationen mellan elektroderna påverkar också en aning till vilken spänning det blir mellan elektroderna. Från tabeller kan man räkna ut spänningen mellan elektroder av olika metallslag. Här gäller att jonkoncentrationen i elektrolyten skall vara 1 mol/dm 3 (1 molar) och att atmosfärstrycket skall vara 1 bar.

Konsekvenser av elektrokemiska spänningsserien Om man skall spika fast ett koppartak så skall man använda kopparspik. Om man använder järnspik så kommer järnet att donera elektroner till kopparen enligt ovan. Det finns ju alltid lite fukt med salter mellan kopparn och spiken på ett tak. En galvanisk ström kommer att bildas, och järnspikarna kommer att oxideras till järnjoner. Kanske kommer den mer hyfsade och allmänt accepterade svordomen "järnspikar" från denna förmodligen surt förvärvade erfarenhet. Frågor: 1. Skriv kemisk beteckning för Sulfatjon, Nitratjon och Karbonatjon? 2. Vad visar den elektrokemiska spänningsserien? 3. Varför kan man ordna alla metaller i den elektrokemiska spänningsserien - vilken egenskap jämförs? 4. Vilka metaller är oädla? 5. Vilka metaller är ädla? 6. Vad utgör gränsen mellan ädla och oädla metaller? 7. Vad innebär oxidation? 8. Vad innebär reduktion? 9. Vad är en redoxreaktion - ge också ett exempel på en redoxreaktion. Markera även elektronövergång. 10. Beskriv elektrolys av saltsyra? Rita uppställning och skriv upp elektrodreaktioner samt summareaktion. 11. Hur skulle du kunna testa vilken gas som bildas vid de båda polerna till ovanstående fråga? 12. Beskriv elektrolys av kopparklorid? Rita uppställning och skriv upp elektrodreaktioner samt summareaktion.

13. Hur skulle du kunna se vilka ämnen som bildas vid de båda polerna till ovanstående fråga? 14. Vad är ett galvaniskt element? 15. Vad tävlar de båda metallerna om i ett galvaniskt batteri? 16. Hur mäter man det? 17. Vilken elektrod (anoden eller katoden) kommer alltid att vinna elektronerna? 18. Vilken elektrod (anoden eller katoden) kommer alltid att förlora elektronerna? 19. Varför skall man spika fast ett koppartak med kopparspik? 20. Varför skall man inte spika fast ett plåttak med kopparspik? 21. Hur förzinkar man ett metallföremål?