Marknadsöversikt. bearbetade jordbruksvaror (icke bilaga I) Rapport 2005:12. Foto: Mats Pettersson

2005 Marknadsöversikt bearbetade jordbruksvaror (icke bilaga I) Rapport 2005:12 Foto: Mats Pettersson

Marknadsöversikt bearbetade jordbruksvaror (icke bilaga I) Internationella enheten 2005-05-23 Referens Claes Renström, 036-15 51 30

Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Syfte... 5 2.3 Avgränsningar... 5 2.4 Definitioner och begrepp... 6 2.5 Disposition och referensgrupp... 6 2.6 Läsarens initiativ... 6 3 Livsmedelsindustrin... 7 3.1 Varuomfattning bearbetade varor... 7 3.2 Livsmedelsindustrin i Sverige och EU... 7 4 Produktion, konsumtion och prisutveckling... 9 5 Regleringen i EU... 13 5.1 Importtullar... 13 5.2 Exportbidrag... 14 5.3 Licenser för aktiv förädling... 18 6 Handelsavtal... 19 6.1 EU:s bilaterala handelsavtal... 19 6.1.1 Norge och Island... 19 6.1.2 Schweiz... 19 6.1.3 Bulgarien och Rumänien... 20 6.1.4 Balkanländerna... 20 6.1.5 Medelhavsavtalen... 20 6.1.6 Sydafrika, Mexiko och Chile... 21 7 EU:s och Sveriges handel... 23 7.1 Import till EU15... 23 7.2 Export från EU15... 24 7.3 Import till Sverige... 26 7.4 Export från Sverige... 27 7.5 Handelsutvecklingen i EU15 och Sverige 1995-2003... 28 7.6 EU15 och Sveriges 3:e lands export... 30 7.7 Utveckling av exportandelen i Sverige 1999-2003... 32 1

8 Framtida utveckling... 33 8.1 Socker- och mjölkreform... 33 8.2 Utvidgningen av EU och nya bilaterala avtal... 33 8.3 WTO... 33 9 Ordlista... 35 10 Förteckning över bilagor... 37 2

1 Sammanfattning Den svenska handeln med varor som omfattas av EU: s reglering för bearbetade jordbruksvaror (icke bilaga I) har ökat kraftigt sedan det svenska EU-medlemskapet 1995. Den internationella trenden är att handeln med bearbetade varor ökar på bekostnad av oförädlade jordbruksråvaror. I Sverige har sektorn mellan 1996 och 2003 haft en årlig produktionsökning på ca 3 procent. Produktionsökningen är till största delen exportledd eftersom konsumtionen endast ökat i mindre takt. Något som bidragit till den gynnsamma exporten och produktionen är att prisutvecklingen (KPI) för bearbetade varor har legat något under både KPI (totalt) och KPI (livsmedel). Jordbruksverket har därför sett det som viktigt att kunna presentera sin första marknadsöversikt för sektorn bearbetade varor. I EU25 är livsmedelsindustrin den största industrigrenen och EU25 är världens största exportör av bearbetade varor. I Sverige har livsmedelsindustrisektorn en mindre framträdande roll, dock utgör sektorn för bearbetade varor ca 50 procent av antalet anställda (ca 28 000) och ca 60 procent av företagen (ca 1 800) av hela livsmedelsindustrin. De viktigaste svenska bearbetade varorna är bröd & bakverk, olika drycker (läsk, öl och sprit), olika spannmålsberedningar samt godis & glass. Sedan EU medlemskapet 1995 har företagen verksamma inom sektorn för bearbetade varor i Sverige anpassat sig till EU-regleringen vad avser hanteringen av exportbidrag vid tredje lands handel och tullar för import från tredje land. De svenska exportbidragen under 2003 uppgick till ca 60 miljoner kronor (7 miljoner euro) och gick i huvudsak till fyra varugrupper: choklad (39 %), bröd & bakverk (21 %), sockerkonfektyr (10 %) och diverse beredningar (9 %). De svenska exportbidragen utgjorde ca 2 % av EU: s medel på 3 700 miljoner kronor. EU: s tillgängliga exportbidrag har till följd av WTO-åtaganden blivit allt mindre. Bland annat infördes ett licenssystem under år 2000 för att kunna begränsa utbetalningarna. Den svenska importen av bearbetade varor sker till 90 % av värdet från EU25. Danmark är det enskilda land som exporterar mest i värde till Sverige. Norge är det enda icke EU landet på tio-i-topplistan på länder som exporterar till Sverige. Den svenska importen är jämnt fördelad på olika länder och varugrupper. Den svenska exporten sker till 90 % av värdet till EU15, USA och Norge. Exporten till de nya medlemsstaterna (NMS10) är endast ca 2,5 %, här finns potential till ökad svensk export efter EU: s utvidgningen 1 maj 2004. Exporten består till hälften av två varugrupper; spritdrycker och bröd & bakverk. Studeras tredje landshandeln är det viktigaste bilaterala handelsavtalet för Sverige det som finns mellan EU och Norge. Den svenska handelsutvecklingen för bearbetade varor mellan 1995 och 2003 har inneburit en kraftig ökning av exporten (107 %) och importen (86 %). Trots den kraftiga exportökningen har den svenska handelsbalansen haft ett stabilt underskott på ca 2 700 miljoner kronor (300 miljoner euro), detta eftersom importen i absoluta tal var mycket större än exporten 1995. Exportandelen (exporten/produktionen) för bearbetade varor har sedan 1999 ökat kraftigare än för hela jordbruks- och livsmedelssektorn. Exportandelen för bearbetade varor kommer med en liknande ökningstakt att snart passera 30 procent. Några viktiga framtida händelser för företagen inom sektorn som kommer att påverka konkurrenskraft och utvecklingspotential är bland annat EU: s interna reformer inom sockeroch mjölksektorn samt EU: s utvidgningsprocess. Det internationella regelverket i WTO förväntas reformeras med bland annat avvecklade exportbidrag och minskade tullar som förhoppningsvis kan leda till ökat marknadstillträde för företagen på exportmarknaderna. Slutligen kan nya medlemmar i WTO från vårt närområde öka förutsättningarna för handeln. 3

2 Inledning 2.1 Bakgrund Den svenska livsmedelsindustrin har under den senaste 10-årsperioden genomgått kraftiga förändringar. Utrikeshandeln har blivit allt viktigare vilket visar sig i att både exporten och importen har ökat i snabb takt. Den ökade globaliseringen har också inneburit att andelen utlandsägda livsmedelsföretag i Sverige har ökat till en nivå som är lika hög som i övrig industri. I detaljhandeln med livsmedel har dels olika lågpriskedjor på allvar etablerat sig dels har andelen för s.k. egna märkesvarorna ökat om än från låga nivåer. Slutligen har konsumentprisindex för livsmedel ökat mindre än konsumentprisindex totalt. Under de två senaste åren har företrädare för livsmedelsbranschen och regeringen årligen träffats och diskuterat hur livsmedelsnäringen kan stimuleras till bland annat ökad export. Under 2004 har den svenska livsmedelsexporten studerats att flera statliga myndigheter 1. Något som lyfts fram i överläggningarna är att exportandelen i den svenska livsmedelsindustrin har en stor potential. Exportandelen i livsmedelsindustrin ligger på drygt 20 procent vilket är betydligt lägre än övriga industri som har en exportandel på knappt 70 procent. Förädlade livsmedel har ökat sin andel i världshandeln med jordbruksprodukter under den senaste 10-årsperioden på bekostnad av oförädlade jordbruksvaror 2. Förädlade livsmedel blir därför mer och mer intressant att studera. Jordbruksverket har i flera år publicerat marknadsöversikter för vegetabilie- och animalieprodukter (jordbruksråvarorna) men ingen för bearbetade jordbruksvaror (icke bilaga I). 2.2 Syfte Syftet med Jordbruksverkets marknadsöversikt för bearbetade jordbruksvaror är dels att den ska fungera som ett hjälpmedel till företagen att utnyttja EU-regleringen i sektorn dels att ge företagen möjlighet att jämföra sin egen produktions-, export- och importutveckling inom den egna varugruppen. Marknadsöversikten ska också presentera vissa viktigare handelsavtal, indikera den framtida utvecklingen och i förlängningen också förhoppningsvis kunna stimulera den svenska livsmedelsproduktionen och livsmedelsexporten. En annan målgrupp för marknadsöversikten är olika branschorganisationer och myndigheter. Marknadsöversikten tar främst sikte på olika livsmedelsprodukter för humankonsumtion. 2.3 Avgränsningar Marknadsöversikten tar inte upp vissa övriga förädlade livsmedel (t.ex. ost, sylt och marmelader, köttbullar, ost och fiskfiléer) som inte omfattas av regleringen för bearbetade jordbruksvaror. 1 Tex Statens jordbruksverk Livsmedelsexport förutsättningar och möjligheter, Rapport nr 2004:9. Livsmedelsekonomiska institutet, Svensk livsmedelsexport analys av vilka som exporterar vad, Rapport 2004:1 och Exportrådet, Svensk livsmedelsexport nulägesbeskrivning samt analys av möjligheter och hot för framtida svensk livsmedelsexport, Dnr 2004/2908/EIM, 1 juni 2004. 2 World trade report WTO, 2004. 1990: Förädlade 41 % Oförädlade 50 %. 2002: Förädlade 48 % & Oförädlade 44 %. 5

Etanol (KN-nr 2207) ingår som en varugrupp i sektorn för bearbetade jordbruksvaror men har inte tagits med i denna marknadsöversikt eftersom den redan behandlats och beskrivits i marknadsöversikten Etanol, en jordbruksprodukt och industriprodukt nr 2004:21. I sektorn för bearbetade jordbruksvaror ingår egentligen inte heller vissa varor ur KN-nr 2208; Bourbon Whiskey, Rom & Taffia, Arrak, Olika fruktspriter och Odenaturerad etylalkohol. I denna marknadsöversikt är dock hela kapitel 2208 med. Odenaturerad etylalkohol behandlas också i den ovannämnda marknadsöversikten för etanol. 2.4 Definitioner och begrepp Bearbetade jordbruksvaror kallas även för icke bilaga I -varor, detta till följd av att i Amsterdamfördragets bilaga I finns olika jordbruksråvaror med låg eller ingen förädlingsgrad. Varorna som utgör icke bilaga I - varor framgår i rådets förordning (EG) nr 3448/93 bilaga B och kommissionens förordning (EG) nr 1520/00 bilaga B. Dessa varor omfattas av råvarukostnadsutjämning vid export och import. I den kommande texten kommer det istället för bearbetade jordbruksvaror skrivas bearbetade varor. Se vidare ordlistan i kapitel 9 för andra definitioner och begrepp. 2.5 Disposition och referensgrupp Marknadsöversikten inleds med kapitel 3 där sektorn för bearbetade varor relateras till livsmedelsindustrin i Sverige och EU. I kapitel 4 studeras sedan produktionen, konsumtionen och prisutvecklingen. I kapitel 5 ges en inblick i EU-regleringen för sektorn därefter kommer kapitel 6 och 7 som behandlar olika handelsaspekter. I kapitel 8 pekas på några viktiga områden som kan påverka framtidsutvecklingen. Marknadsöversikten avslutas sedan med en ordlista (kapitel 9) och olika bilagor. Till arbetet med denna marknadsöversikt har en referensgrupp varit knuten. I referensgruppen har följande personer från Jordbruksverket ingått; Håkan Loxbo, Arne Karlsson och Andreas Davelid från internationella enheten, Jennie Malm och Ingela Ekman från interventionsenheten och Börje Karlsson från marknadsenheten. Till referensgruppen har också Håkan Björklund från Livsmedelsföretagen ingått. 2.6 Läsarens initiativ Denna marknadsöversikt kommer att uppdateras med jämna intervall. Därför är det värdefullt om du som läsare hör av dig till rapportförfattaren eller internationella enheten (växel 036-15 50 00) ifall du hittar uppgifter som är felaktiga, saknar vissa uppgifter eller har information som skulle göra rapporten mer fullständig. 6

3 Livsmedelsindustrin 3.1 Varuomfattning bearbetade varor Bearbetade varor har en bred varuomfattning. Några av de viktigaste varugrupperna är bröd & bakverk (t.ex. frysta tårtor, skorpor, knäckebröd, pizzor, kex & småkakor), olika drycker (t.ex. läsk, öl och sprit), chokladvaror och olika spannmålberedningar (t.ex barnmat, pasta och müsli). Se vidare bilaga 1 för hela varuomfattningen av bearbetade varor. Observera att för varugrupper markerade med ur i bilaga 1 ingår endast vissa KN-nummer. Bearbetade varor finns inte som en egen statistikgrupp i SCB: s databas när man till exempel ska studera antal anställda och antal företag. I Sverige kan det ändå skattas att sektorn för bearbetade varor utav hela livsmedelsindustrin har ca 50 procent av antalet anställda (ca 28 000) och ca 60 procent av företagen (ca 1 800). Den delsektor i SCB: s databas som täcker flest bearbetade varor är den för s.k. övrig livsmedelsindustri (grupp 15.8 i SCB:s statistik) som bland annat innefattar bröd & bakverk, choklad och konfektyr, såser & senap och pasta. 3 3.2 Livsmedelsindustrin i Sverige och EU I EU25 är livsmedelsindustrin den ledande tillverkningsindustrin med ett produktionsvärde på 785 miljarder euro och med ca 4,4 miljoner anställda (se tabell 3.1). EU är världens största exportör av förädlade livsmedel och ungefär hälften av de 100 största multinationella livsmedelsföretagen hade sin bas i EU 1998 4. I tabell 3.1 visas en del ekonomiska indikatorer för hela livsmedels- och dryckesindustrin men även för delsektorn övriga livsmedelsindustri som täcker de flesta bearbetade varor. I tabellen framgår att den svenska livsmedelsindustrin är relativt liten jämfört med EU 25. Hela den svenska livsmedelsindustrin är trots allt den fjärde största industribranschen i Sverige mätt i omsättning 5 och den femte industribranschen mätt i antalet anställda 6. Tabell 3.1 Ekonomiska indikatorer EU25 och Sverige för år 2001 Produktionsvärde ( miljoner) Antal anställda Antal företag Övriga livsmedelsindustri EU25 207 000 1 861 000 172 992 Övrig livsmedelsindustri Sverige 3 400 (1,6 % av EU25) 22 774 (1,2 % av EU25) 1 704 (1,0 % av EU25) Hela livsmedelsindustrin - EU25 785 000 4 386 000 281 808 Hela livsmedelsindustrin Sverige 14 300 (1,8 % av EU25) 61 636 (1,4 % av EU25) 2 989 (1,1 % av EU25) Källa: CIAA, Data and trends of the EU food and drink industry 2004 s. 10 och Statens jordbruksverk, Livsmedelsexport förutsättningar och möjligheter, Rapport nr 2004:9. 3 SCB och egna beräkningar. De övriga grupperna är; 15.1 Slakteri och köttvaruindustri, 15.2 Fiskberedningsindustri, 15.3 Frukt-, bär- och grönsaksindustri, 15.4 Olje och fettvaruindustri, 15.5 Mejerier och glassindustri, 15.6 Kvarnprodukt- och stärkelseindustri, 15.7 Industri för beredda djurfoder och 15.9 Dryckesvaruindustri. 4 WTO, Members participation in the normal growth of world trade in agriculture products, G/AG/W/32Rev. 5 och Ismea, The European Agro-Food System and the Challange of Global Competition, 1999. 5 SCB, Li gäller för år 2002. 6 SCB, Li gäller för år 2003. 7

Globaliseringen har påverkat den svenska livsmedelsindustrin under de senaste decennierna. Idag har de svenskägda företagens andel av livsmedelsproduktionen krympt till 68 procent och de utlandsägda företagen står således för 32 procent av produktionen. Fördelningen ser ungefär likadan ut inom övrig industribranscher. 7 7 Invest in Sweden Agency 2003, uppgifterna gäller för livsmedelsindustrin år 2002. 8

4 Produktion, konsumtion och prisutveckling Tabell 4.1 visar utvecklingen av produktionsvärdet mellan 1996 och 2003 för de elva största varugrupperna som står för ca 93 procent av produktionsvärdet. Totalt har produktionsvärdet ökat från ca 35 till 45 miljarder kronor vilket motsvarar en ökning med 28 procent. På årsbasis motsvarar det en tillväxt på ca 3 procent. De varugrupperna som har haft en bättre utveckling än snittet (+ 28 %) är; bröd & bakverk, spritdrycker, spannmålsberedningar, såser & senap och övriga varugrupper. Varugrupper med sämre utveckling än snittet är; läsk & öl, choklad, glass, sockerkonfektyr, vissa mejerivaror och diverse beredningar. Tabell 4.1 Produktion 1996-2003 (miljarder kronor) KN-nr Varor 1996 1999 2002 2003 Index 1996=100 1905 Bröd & bakverk 9,0 9,9 12,2 13,3 148 2202-2203 Läsk & öl 6,9 7,4 8,2 8,3 120 2208 Spritdrycker 2,3 3,3 4,5 4,4 191 1901-1904 Spannmåls- 2,0 2,2 2,2 2,8 140 beredningar 1806 Choklad 2,9 2,9 3,2 2,8 97 2105 Glass 2,1 1,7 1,9 2,3 110 2103 Såser & senap 1,2 1,6 1,9 1,9 152 2402-2403 Tobak 2,7 2,4 1,8 1,9 70 1704 Sockerkonfektyr 1,5 1,6 1,5 1,8 120 0403, 0405 Smaksatt yoghurt, smörfett 1,4 1,3 1,6 1,6 120 2106 Diverse 1,5 1,1 1,1 1,1 8 74 beredningar Övriga varugrp 1,9 2,6 2,6 3,1 163 Totalt summa 35,4 38,0 42,7 45,2 128 Källa: SCB. I tabell 4.2 visas den svenska direktkonsumtionen per capita mellan 1995 och 2002 för nio varugrupperingar inom bearbetade varor (kg/år eller liter/år). För livsmedel med undantag för dryckesvaror har det skett en ökning med i genomsnitt ca 35 procent och endast för glass har konsumtionen minskat. 8 Ett visst frågetecken kan sättas för SCB:s statistik för denna varugrupp. Exporten är nämligen större än produktionen. Detta är i och för sig teoretiskt möjligt eftersom importen kan täcka upp för det som inte finns producerat i Sverige. 9

För drycker är det ett mer varierat utfall för de enskilda varorna; starköl och icke alkoholhaltiga drycker har gått upp starkast medan konsumtion för både maltdrycker och spritdrycker har gått tillbaka. Dryckerna har i genomsnitt haft en per capita ökning med ca 15 procent. Nedanstående varugrupper står för ca 85 procent av det producerade värdet inom hela sektorn för bearbetade varor i Sverige. Tabell 4.2 Direktkonsumtion (kilo resp. liter per person) 1995-2002 Vara (kg om inget annat anges) 1995 2002 Index 1995=100 Mjölprodukter exkl. bröd och konditorivaror 9 10,6 13,5 127 Bröd och konditorivaror 55,2 71,0 129 Choklad och konfektyrvaror 11,8 16,9 143 Såser exkl. majonnäs 6,4 9,9 155 Summa 84,0 113,8 135 Glass (liter) 13,7 13,1 96 Läskedrycker och mineralvatten 70,2 100,4 143 (liter) Maltdrycker (liter) 43,5 27,6 63 Starköl (liter) 21,8 28,8 132 Spritdrycker (liter) 3,4 3,1 91 Summa drycker (liter) 138,9 159,9 115 Källa: Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll, uppgifter t.o.m. år 2002 Rapport 2004:7 Statens jordbruksverk. Produktionsökningen mellan 1996 och 2003 (28 procent, se tabell 4.1) kommer sig främst av att exporten ökat kraftigt mellan 1995 och 2003 (107 procent, se vidare avsnitt 7.5) och i mindre utsträckning av en konsumtionsökning (se tabell 4.2). I figur 4.1 framgår prisutvecklingen för tre olika grupperingar; KPI (totalt, livsmedel och 11 grupper). KPI (11 grupper) motsvarar ungefär bearbetade varor, se vidare bilaga 2. Förklaringen till prisfallet under 1996 för både KPI (livsmedel och 11 grupper) förklaras främst av sänkningen av momsen från 21 procent till 12 procent (eller motsvarande 7 procent). KPI (11 grupper) har haft en något gynnsammare utveckling än KPI (livsmedel). 9 Inklusive hela kapitlet med KN-nummer 1902. 10

Figur 4.1 Prisutveckling Prisutveckling 110 KPI 105 100 95 90 KPI 11 grupper KPI livsmedel KPI tot 85 1994 1996 1998 2000 2002 År Källa: SCB Under perioden ligger i genomsnitt KPI (11 grupper) mellan en till tre procentenheter lägre än KPI (livsmedel). Den något bättre utvecklingen för KPI (11 grupper) kan bero på att en större andel av handelns egna märkesvaror återfinns i KPI (11 grupper) jämfört med KPI (livsmedel) och som följd inneburit en större priskonkurrens. Skillnaderna mellan de elva olika varorna är relativt små. 11

5 Regleringen i EU Handelsordningen för bearbetade varor ligger utanför den gemensamma jordbrukspolitiken men är en konsekvens av jordbrukspolitikens högprislinje på framför allt socker och olika mjölkråvaror. Syftet med handelsordningen är att EU: s producenter dels ska vara konkurrensneutrala för sina varor vid export till tredje land (utanför EU) jämfört med konkurrenter som har tillgång till råvaror med världsmarknadspris, dels ska vara konkurrensneutrala för sina varor mot importen från tredje land som har tillgång till råvaror med världsmarknadspris. Grundstenarna för EU:s reglering för bearbetade varor är därför: Importtullar mot tredje land. 10 Exportbidrag till tredje land och licenser för aktiv förädling. 11 Rabatterad försäljning av smör, smörolja och grädde till produktion av glass, bakverk eller chokladvaror (främst internt stöd, s.k. smörrabatt) 12 Produktionsbidrag för socker och stärkelse i vissa kemiska produkter (främst internt stöd). 13 5.1 Importtullar EU:s importtullar på bearbetade varor kan bestå av följande två delar i kombination eller var för sig: En industrikomponent uttryckt i procent av värdet (värdetull). En kompensation för höga råvarukostnader (jordbrukskomponent) inom EU satt i euro/viktenhet. Jordbrukskomponenten beräknas antingen via ett matrissystem eller genom ett standardrecept: o Standardrecept används där vissa givna kvantiteter förutsätts gå åt för att tillverka varan. o Matrissystemet används där råvaruåtgången varierar kraftigt t.ex. sockerkonfektyr, choklad, beredningar av spannmål, bakverk & bröd samt diverse beredningar. Innehållet av mjölkfett, mjölkprotein, stärkelse/glukos samt sackaros/invertsocker/isoglukos avgör tullen. Räknas EU: s samtliga importtullar om till enbart värdetullar erhålls ett oviktat snitt för de olika varugrupperna (se bilaga 1) på mellan 0 till 87 procent av värdet. Justeras sedan dessa värdetullar för de olika varugrupperna med andelen av importhandeln blir det viktade genomsnittet på EU: s bundna importtullar ca 13 procent av det importerade värdet. EU: s tillämpade tull ligger ibland lägre än den bundna tullen, det finns då luft i tullbindningen. Det finns emellertid relativt lite luft i EU: s importtullar för bearbetade varor. EU:s importtullar på bearbetade varor är generellt lägre än för jordbruksråvaror. 14 10 Se vidare www.tullverket.se 11 För detaljer kring regelverket se Vägledning Import och export av BEARBETADE JORDBRUKSVAROR Icke Bilaga I VG1:20 12 Jordbruksverket rapport 2003:24 Marknadsöversikten för animalier. 13 Jordbruksverkets rapport 2004:24 Marknadsöversikten för vegetabilier. 14 Statens jordbruksverk yttrande Känsliga produkter 2004-12-07, Dnr 44 3009/04. 13

5.2 Exportbidrag På 11-ställig KN-nummernivå finns det nästan 300 olika bearbetade varor som berättigar till exportbidrag. För ett visst KN-nr är det i en del fall så att endast sockerprodukter är bidragsberättigade och inte mjölkprodukter. I tabell 5.1 visas ett urval av varugrupper med exportbidrag som under 2003 stod för sammanlagt ca 90 procent av EU:s exportbidrag och ca 82 procent av Sveriges exportbidrag. Tabell 5.1 Vissa varugrupper med exportbidrag Benämning KN-nr grupper Sveriges andel exportbidrag (%) EU:s andel exportbidrag (%) Sockerkonfektyr 1704 10 10 Choklad 1806 39 22 Beredningar av spannmål 15 1901 3 30 Bakverk, bröd 1905 21 10 Diverse beredningar 2106 9 14 Spritdrycker (nästan bara likör) 2208 0 4 Summa andel (%) 82 90 Källa: Kommissionen och Jordbruksverket Sedan budgetåret 2001 får EU inte betala ut mer än 415 miljoner euro i exportbidrag för bearbetade varor enligt gällande åtagande gentemot världshandelsorganisationen (WTO). Kommissionen införde därför under år 2000 bidragslicenser för att kunna begränsa utbetalningarna till det tillåtna utrymmet. Utfärdade licenser per budgetår har varit ca 380 miljoner euro. Till detta ska läggas utbetalningar till s.k. småexportörer 16 (export utan licens) på ca 30 miljoner euro. Utfallet för bidragslicenserna från starten till idag presenteras i bilaga 3. Licenssystemets uppbyggnad gör att tillgängligt belopp är störst i början på budgetåret. I slutet på budgetåret brukar ansökt belopp oftast öka samtidigt som tillgängligt belopp minskar. Detta har framförallt under budgetåren 2003 och 2004 lett till en högre reduktionskoefficent 17 i slutet på dessa budgetår. Det var en betydligt lugnare utveckling under budgetår 2001 och 2002 med mindre översökningar som generellt gav lägre reduktionskoefficienter. Den lugnare utvecklingen 2001 till 2002 kommer sig främst av att bidragen för skummjölkspulver var mycket låga under denna period (se figur 5.1). När företagen ansöker om bidragslicenser kan de i olika grad tar hänsyn till; aktuella bidragsnivåerna för företagets recept/varor, förväntad export under de kommande tre till fem månaderna (bidragslicenserna giltighetstid) och förväntad reduktionskoefficient i licensomgången (det finns sex omgångar per budgetår). 15 Endast varugruppen med KN-nr 1901. 16 Ett enskilt företag som ansöker om exportbidrag som småexportör kan under ett budgetår få maximalt 75 000 euro. 17 En reduktionskoefficient uppstår när ansökt belopp för företagen överstiger tillgängligt belopp. 14

Tendensen under budgetåret 2005 - som fortfarande pågår - pekar på ett minskat spekulativt beteende bland företagen. Regelverket för bidragslicenserna ska justeras till budgetåret 2006. Utbetalat exportbidrag för bearbetade varor har minskat mellan 1995 till 2003, se tabell 5.2 nedan. WTO-taket var den yttre begränsningen som tvingade EU att under 2000 genomföra vissa besparingar. Dels sänktes exportbidragsnivåer för spannmål som innebar att vodkan inte längre fick exportbidrag dels togs flera varugrupper bort från bidragslistorna, som t.ex. öl, soppor & buljonger och barnmat (varugrupp 2104). Svenska företag erhöll ca 7 miljoner euro i exportbidrag under budgetår 2004 vilket motsvarar knappt två procent av EU: s exportbidrag inom varusektorn. Sveriges andel av EU:s bidrag har minskat kraftigt sedan EU-inträdet då andelen var nästan dubbelt så hög (3,2 procent). Tabell 5.2 Sveriges och EU: s utbetalade exportbidrag (miljoner euro) Budgetår WTO-tak EU15 Sverige Sveriges andel (%) av EU15 1996 717 491 16 3,2 1997 657 528 13 2,5 1998 596 534 14 2,6 1999 535 534 12 2,2 2000 475 556 18 16 2,9 2001 415 433 19 11 2,5 2002 415 415 9 2,2 2003 415 415 7 1,7 2004 415 415 20 7 1,7 Källa: WTO, kommissionen och Jordbruksverket. Exportbidragets andel av varuvärdet har för EU mellan 1995 till 2003 minskat från ca 3 procent till ca 2 procent, i den beräkningen ingår även de varor som inte får exportbidrag. Minskningen beror på att exportbidragen minskat (se tabell ovan) och att exportvärdet samtidigt ökat, se bilaga 5 (5). Exportbidragets andel av varuvärdet för vissa varor är betydligt högre än 2 procent, t.ex. om varan innehåller mycket socker- eller mjölkprodukter. Fördelning mellan de olika ingående produkterna i exportbidragen skiljer sig markant åt mellan EU och Sverige, se tabell 5.3. För EU utgör mjölkråvaror ca 56 procent av exportbidragen och sockerråvaror ca 39 procent. För Sverige är det betydligt mindre som betalas ut för mjölkråvaror - ca 21 procent men istället mera för sockerråvaror ca 63 procent. Resterande bidragsdelar fördelas mellan ägg- och spannmålsråvaror. 18 Outnyttjade medel för tidigare år kunde utnyttjas av EU (s.k. roll-over). 19 Se fotnoten ovan. 20 I slutet på detta budgetår började några av de nya medlemsstaterna betala ut exportbidrag. 15

Tabell 5.3 Fördelning mellan olika ingående råvaror i exportbidragen 2003 Råvaror EU (%) Sverige (%) Mjölk 56 21 Socker 39 63 Spannmål 4 14 Ägg 1 2 Totalt 100 100 Källa: Kommissionen och Jordbruksverket. Exportbidragen fastställs för ca 75 olika basprodukter. I figur 5.1 framgår utveckling för bidragsnivåerna för tre basprodukter, bland annat har bidragsnivåerna för socker varierat, mellan 35 till 52 euro/100 kg. För socker är det ingen skillnad i nivå om bidraget är förutfastställt eller inte. Figur 5.1 Bidragsnivåer för tre olika basprodukter Socker (1701 99 10 790) 55 50 45 Serie1 40 35 30 1995-02-01 1995-08-01 1996-02-01 1996-08-01 1997-02-01 1997-08-01 1998-02-01 1998-08-01 1999-02-01 1999-08-01 2000-02-01 2000-08-01 2001-02-01 2001-08-01 2002-02-01 2002-08-01 2003-02-01 2003-08-01 2004-02-01 2004-08-01 2005-02-01 16

Smör 82 % utan smörrabatt (0405 10 19 799) 200 180 Bidrag (euro/100 kg) 160 140 120 Serie1 Serie2 100 80 1995-01-13 1995-05-13 1995-09-13 1996-01-13 1996-05-13 1996-09-13 1997-01-13 1997-05-13 1997-09-13 1998-01-13 1998-05-13 1998-09-13 1999-01-13 1999-05-13 1999-09-13 2000-01-13 2000-05-13 2000-09-13 2001-01-13 2001-05-13 2001-09-13 2002-01-13 2002-05-13 2002-09-13 2003-01-13 2003-05-13 2003-09-13 2004-01-13 2004-05-13 2004-09-13 2005-01-13 Datum Skummjölkspulver 1,5 % (0402 10 19 790) Bidrag (euro/100 kg) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Serie1 Serie2 95-01-13 95-05-13 95-09-13 96-01-13 96-05-13 96-09-13 97-01-13 97-05-13 97-09-13 98-01-13 98-05-13 98-09-13 99-01-13 99-05-13 99-09-13 00-01-13 00-05-13 00-09-13 01-01-13 01-05-13 01-09-13 02-01-13 02-05-13 02-09-13 03-01-13 03-05-13 03-09-13 04-01-13 04-05-13 04-09-13 05-01-13 Datum Källa: Jordbruksverket 17

På mjölkområdet har bidragsnivåerna de senaste två åren minskat kraftigt. Sedan januari 2004 har det förutfastställda 21 exportbidraget på mjölkprodukter varit lägre än det bidrag som inte förutfastställs. Den förutfastställda bidragsnivån visas i figurerna med Serie 2. Endast företag med bidragslicens har möjlighet att förutfastställa bidraget. I bilaga 4 visas utvecklingen för ytterligare fyra basprodukter. 5.3 Licenser för aktiv förädling Aktiv förädling (AF) är ett tullförfarande där företag i EU tar in råvaror från tredje land utan tull, förädlar varan i EU och exporterar den vidare utanför EU utan exportbidrag. Om ett företag ansöker om aktiv förädling utan en AF-licens måste vissa ekonomiska villkor prövas. Till följd av det ansträngda budgetläget för exportbidrag infördes sommaren 2001 ett regelverk för AF-licenser utan prövning av de ekonomiska villkoren. AF-licenser fungerar på så sätt att kommissionen upprättar en prognos för företagens efterfrågan på exportbidrag för det kommande budgetåret. I prognosen räknar kommissionen på prognostiserade genomsnittliga bidragsnivåer och skattade kvantiteter av exporterade varor. Visar det sig att efterfrågan från företagen på exportbidrag överstiger tillgängliga medel (415 miljoner euro) ska mellanskillnaden räknas om till olika kvantiteter råvaror. Företagen kan sedan ansöka om s.k. AF-licenser för olika råvaror. Under budgetåret 2003 kunde företagen för första och hittills enda gången söka AF-licenser för socker, skummjölkspulver och smör. På EU-nivå blev det så mycket ansökningar att kommissionen var tvungen att reducera tilldelningen av AF-licenser. I systemet finns ingen sanktion om man inte utnyttjar sin licens. Endast cirka 60 procent av AF-licenserna har använts för att ansöka om ett tillstånd till aktiv förädling hos tullmyndigheterna 22. AFlicenserna har inte blivit någon framgång eftersom någon avlastning för exportbidragsbudgeten inte skett. 21 Används en bidragslicens kan bidragsnivåerna för exportbidragen förutfastställas - fixeras - vid ansökningstillfället eller någon gång under licensens giltighetstid. 22 Förvaltningskommittématerial doc 308/2003/03 rev. 3 18

6 Handelsavtal 6.1 EU:s bilaterala handelsavtal I följande avsnitt redovisas några av de handelsavtal som EU ingått med andra länder. Avtalen innebär ömsesidiga tullättnader jämfört med ordinarie tull s.k. MGN-tull 23. Bearbetade varor omfattas av sådana tullättnader enligt bilaterala handelsavtal med framförallt länderna som följer. 6.1.1 Norge och Island EU har sedan 30 år tillbaka ett frihandelsavtal med bl.a. Norge och Island, numera gäller i första hand EES-avtalet från 1993. När Sverige blev medlem i EU 1995 passade Norge på att chockhöja sina tullar. 1996 skedde en justeringar av de norska tullnivåerna. EU och Norge kom 2001 överens att ersätta det tidigare frihandelsavtalets protokoll 2 med protokoll 3. I protokoll 3 fanns också en överenskommelse om hur ramvillkoren skulle implementeras bland annat hur avvecklingen av industrikomponenten skulle ske. Sedan 1 november 2004 finns ett nytt bilateralt avtal (protokoll 3) i kraft mellan EU och Norge 24. Avtalet har en något bredare varuomfattning än just bearbetade varor t.ex. omfattas även marmelad och sylt. Avtalet innebär att industrikomponenten sänkts ömsesidigt på ett flertal varor. Tullbegränsningarna gäller för obegränsade kvantiteter. Några av de produkter som fått en lägre industrikomponent vid export till Norge är; välling och liknande barnmat, kakmixer & degar, bredbara fetter, sylt och knäckebröd. För flera produkter har industrikomponenten avskaffats genom avtalet t.ex. för; smaksatt yoghurt, okokta pastaprodukter, senap & ketchup, bagerijäst och glass. Fortfarande finns för många produkter en del av industrikomponenten kvar och jordbrukskomponenten har inte minskats. Marknadstillträdet begränsas fortfarande av de överskydd som är inbakat i de norska tullarna. När Sverige blev medlem i EU 1995 införde EU bilaterala importkvoter för Island och Norge. Gentemot Norge finns tullkvoter för ett antal varor med nolltull inom kvoten utom för choklad där tullen är 35,15 euro/100 kg inom kvoten på 5 500 ton. För Island gäller en kvot på 500 ton för sockerkonfektyr, choklad och vissa bakverk. Vid import inom denna kvot är tullsatsen hälften av den som gäller för tredje land, men inte högre än 35,15 euro/100 kg. 6.1.2 Schweiz Schweiz har inte skrivit under EES-avtalet. Mellan EU och Schweiz 25 gäller istället det bilaterala frihandelsavtal från 1972 inom ramen för EFTA. Avtalet har justerats vid ett flertal tillfällen. Den senaste ändringen gäller från 1 februari 2005 och omfattar huvudsakligen bearbetade varor 26. Avtalet innebär med vissa undantag avskaffade exportbidrag för EU: s 23 Mest-gynnad-nation. Grundläggande handelspolitisk princip som innebär att varje fördel, t.ex. sänkning av tullen för en viss vara som någon WTO-medlem ger till ett annat land omedelbart och ovillkorligen ska tillfalla alla övriga WTO-medlemmar. 24 Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 138/2004 av den 29 oktober 2004, EUT nr L 342 av den 18 november 2004. 25 I den följande texten gäller det även Liechtenstein. 26 Rådets beslut (2005/45/EC) av den 22 december, EUT nr L 23 av den 26 januari 2005. ( Avtalet ) Beslut nr 1/2005 av gemensamma kommittén EG-SCHWEIZ, EUT nr L 29 av den 1 februari 2005. (Ersätter tabell III och IV b i Avtalet ). 19

export och avskaffade tullar för EU: s import samt reducerade exportbidrag för Schweiz export och reducerade tullar för Schweiz import 27. I avtalet får ingen tull eller något exportbidrag beräknas för någon sockerkomponent. I avtalet ska det för vissa varugrupper bestämmas importtullar till Schweiz med hjälp av ett s.k. nettopriskompensationssystem. Det fungerar på så sätt att prisskillnaderna mellan EU och Schweiz för tolv jordbruksråvaror - ej socker - tillsammans med ett standardrecept (åtgångstal) för den aktuella varan ger EU: s importtull till Schweiz. 6.1.3 Bulgarien och Rumänien 28 Ett nytt ömsesidigt avtal för bearbetade varor trädde i kraft mellan EU och Bulgarien den 1 oktober 2004, ett s.k. noll-nollavtal. Avtalet innebär att mellan EU och Bulgarien avskaffas alla exportbidrag och i stort sett alla tullar avskaffas eller fasas ut fram till 1 januari 2007 när Bulgarien förväntas bli medlem i EU. EU:s förmånstullar vid export till Bulgarien för choklad (1806), bröd & bakverk (1905) och diverse beredningar (2106) är avsevärt lägre än den ordinarie tullen. För Rumänien gäller ett något äldre avtal med ett visst gränsskydd för ett antal produkter. EU har bland annat ökat marknadstillträde till Rumänien för följande varor; hälften av tullpositionerna inom bröd & bakverk (1905) och en halverad tull jämfört med ordinarie tull på choklad (1806). Mellan EU och Rumänien planeras också ett nytt avtal med ömsesidigt ökat marknadstillträde att träda i kraft under sommaren 2005. Rumänien siktar också på medlemskap i EU från 1 januari 2007. 6.1.4 Balkanländerna EU håller på att ingå stabiliserings- och associeringsavtal med länderna på västra Balkan. Färdiga interimsavtal finns med Kroatien och Makedonien, medan importen från övriga länder i regionen (Albanien, Bosnien och Jugoslavien) än så länge regleras av en allmän handelsordning. Denna handelsordning är något som EU ensidigt infört, och alltså inte en del av ett ömsesidigt avtal. Den gäller till den 31 december 2005. Enligt handelsordningen får alla jordbruksprodukter (inklusive bearbetade varor) utom nötkött och vin importeras tullfritt från de berörda länderna. Också de enskilda interimsavtalen ger länderna tullfritt tillträde till EU:s inre marknad, med samma undantag. EU: s handelsförmåner med Kroatien består bland annat av att; tullen för chokladvaror (1806) och bröd & bakverk (1905) är halverad jämfört med ordinarie tull samt att för diverse beredningar (2106) har EU nolltull. Makedonien har gett EU bland annat följande handelsförmåner; dels halverad tull för choklad (1806) samt bröd & bakverk (1905) dels något sänkt tull för diverse beredningar (2106). 6.1.5 Medelhavsavtalen Inom ramen för den så kallade Barcelonaprocessen har EU slutit - eller är på väg att sluta - associeringsavtal med flertalet länder söder och öster om Medelhavet. Avtal har trätt i kraft med Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, palestinska myndigheten och Tunisien. 27 Följande varugrupper ingår inte i nettopriskompensationssystemet och kan således även i fortsättningen i förekommande fall erhålla exportbidrag och får en oförändrad tull (KN-nr); mannitol & sorbitol (2905), kasein (3501), albuminer (3502), modifierad stärkelse (3505) appreturmedel (3809), tekniska fettsyror (3823), sorbitol (3824), lin (5301) och mjukhampa (5302). (Se föregående fotnot Avtalet bilaga 1.) 28 För de kommande länderna har följande varugrupper - som är stora exportvaror från Sverige studerats med avseende på EU:s handelsförmåner; choklad (1806), bröd & bakverk (1905) och diverse beredningar (2106). 20

Förhandlingar har avslutats också med Algeriet, men detta avtal har ännu inte trätt i kraft. Till Barcelonaprocessen hör också Syrien och Turkiet. Associeringsavtalen bygger vidare på de frihandelsavtal som funnits ända sedan sjuttiotalet, men är mer långtgående både vad gäller storleken på handelsförmånerna och avtalens ambitioner i andra avseenden. För bearbetade varor gäller i första hand att EU avskaffat industrikomponenten av tullarna, medan däremot jordbrukskomponenten är kvar. För Syrien finns produkter som inte omfattas av den allmänna tullsänkningen. Två Medelhavsländer har fått mer långtgående förmåner än avskaffad industrikomponent, nämligen Israel och Egypten. EU handelsförmåner vid export till Israel är långtgående och nolltull tillämpas för nästan alla produkter inom diverse beredningar (2106) och chokladvaror (1806). Inom bröd & bakverk (1905) har EU en viss förbättring gentemot ordinarie tull. Vid export till Marocko har EU följande handelsförmåner; på diverse beredningar (2106) är tullen 70 % av ordinarie tull. Till Turkiet finns förmånstullar för EU på; diverse beredningar (2106), choklad (1806) och bröd & bakverk (1905). Tunisien har gett EU följande förmåner; halverad tull inom kvoten för choklad (1806) och nolltull för diverse beredningar (2106). 6.1.6 Sydafrika, Mexiko och Chile Avtalen med Sydafrika, Mexiko och Chile är förhållandevis nya: Sydafrikaavtalet trädde provisoriskt i kraft i januari 2000, Mexikoavtalet den 1 juli 2000 och Chileavtalet den 1 februari 2003. Gentemot Sydafrika behåller EU jordbrukskomponenten, men för flera produkter även delar av industrikomponenten. För produkter där endast en slags tull tas ut innebär avtalet att tullsatsen sänks jämfört med ordinarie tull. Inga kvoter begränsar förmånerna. EU:s förmåner vid export till Sydafrika för choklad (1806), diverse beredningar (2106) samt bröd & bakverk (1905) består oftast av en 15 procentigt lägre tull än ordinarie tull och i vissa fall en nolltull. Avtalet med Mexiko ser något annorlunda ut, i och med att flera bearbetade varor inte omfattas av några förmåner alls, samtidigt som industrikomponenten tas bort helt för flertalet av de varor som faktiskt berörs. Exempel på produkter som inte ges några koncessioner är choklad, pasta, flertalet slags bakverk, glass och diverse beredningar. Inga kvoter begränsar dessa förmåner. Däremot tillkommer en förmånskvot för tuggummi; 1.000 ton får importeras utan jordbrukskomponent men med en värdetull på sex procent. EU handelsförmåner vid export till Mexico består bland annat av att hälften av varupositionerna för bröd & bakverk (1905) och diverse beredningar (2106) har fått lägre tull ibland nolltull. Avtalet med Chile innebär ofta att för sådana produkter där en kombinerad tull (tas ut så avskaffas industrikomponenten vid ikraftträdandet medan jordbrukskomponenten ligger kvar oförändrad. Om ordinarie tull är enbart värdetull medför avtalet i flertalet fall att denna tull fasas ut på några år. EU:s handelsförmåner vid export till Chile består exempelvis av att; choklad (1806) är en frihandelsvara och bröd & bakverk (1905) har en halverad tull jämfört med ordinarie tull. 21

7 EU:s och Sveriges handel 7.1 Import till EU15 EU15 import av bearbetade varor uppgick 2003 till 5,9 miljarder euro. I tabell 7.1 visas EU15 tio största importländer 29. EU15 två största importländerna, Schweiz och USA står för nästan en tredjedel av värdet. Noterbart är också att bland de tio största exportländerna är tre nya medlemsstater; Tjeckien, Polen och Ungern. Sammanlagt utgjorde importen från de tio nya medlemsstaterna 728 miljoner euro vilket motsvarande ca 12,3 procent av importvärdet. EU15 import kommer från nästan alla världens länder. Detta indikeras av att nästan hälften av importvärdet återstår när de tio största länder räknats bort. Tabell 7.1 EU15 tio största importländer 2003 Land Importvärde (miljoner euro) Schweiz 868 14,7 USA 829 14,0 Tjeckien 254 4,3 Polen 242 4,1 Thailand 167 2,8 Kina 165 2,8 Norge 150 2,5 Ungern 144 2,4 Turkiet 130 2,2 Mexico 120 2,0 Övriga länder 2 853 48,2 Totalt 5 922 100 Källa: Eurostat Andel (%) De tre största varugrupperna som importeras till EU15 är; spritdrycker, kakaoprodukter och diverse beredningar. Dessa står för ca 40 procent av värdet, se tabell 7.2. Kakaoprodukterna som är den andra största importvaran, förädlas sedan i EU15 chokladproduktion och blir sedan en av de större exportvarorna från EU15, se tabell 7.4. 29 Mer korrekt är att säga avsändningsländer istället för importländer. Detta eftersom en vara som i statistiken kommer från Tyskland i sin tur kan vara importerad från ett annat land. Se vidare Jordbruksverkets Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2001-2003 Rapport 2005:6 s. 9-10. 23

Tabell 7.2 EU15 tio största varugrupper som importeras 2003 Varugrupp Vara Importvärde (miljoner euro) 2208 Spritdrycker 853 14,4 1803-1805 Kakao 751 12,7 2106 Diverse beredningar 650 11,0 3809, ur 3823 Tekniska produkter 419 7,1 2202-2203 Läsk, öl 410 6,9 1806 Choklad 402 6,8 1905 Bröd & bakverk 353 6,0 1901-1904 Spannmålsberedningar 331 5,6 1704 Sockerkonfektyr 267 4,5 2103 Såser, senap 239 4,0 - Övriga grupper 1 247 21,1 Totalt 5 922 100 Källa: Eurostat 7.2 Export från EU15 Andel (%) EU15 export av bearbetade varor uppgick 2003 till 21,4 miljarder euro. I tabell 7.3 visas de tio största exportdestinationerna (tredje land). USA är den absolut största exportdestinationen med en fjärdedel av värdet. De tre största destinationerna; USA, Schweiz och Japan står för drygt en tredjedel av värdet. Exportvärdet till de tio nya medlemsstaterna (NMS 10) från EU15 uppgick till 1,9 miljarder euro som motsvarar ca 9,0 procent. EU15 export sker till nästa alla världens länder. Detta indikeras av att nästan hälften av exportvärdet återstår när de tio största länder räknats bort. 24

Tabell 7.3 EU15 tio största exportdestinationer 2003 Land Exportvärde (miljoner euro) USA 5 462 25,6 Schweiz 1 114 5,2 Japan 1 070 5,0 Ryssland 812 3,8 Kanada 663 3,1 Norge 662 3,1 Sydkorea 503 2,4 Tjeckien 481 2,3 Taiwan 475 2,2 Polen 472 2,2 Övriga länder 9 650 45,2 Totalt 21 364 100 Andel (%) Källa: Eurostat Studerar man de tio största varugrupperna som exporteras till tredje land visar det sig att de tre största varugrupperna; spritdrycker, läsk & öl och diverse beredningar står för ca 50 procent av värdet. Tillsammans står de sju största varorna för drygt 82 procent av exportvärdet se tabell 7.4. Tabell 7.4 EU15 tio största varugrupper som exporteras 2003 Varugrupp Vara Exportvärde (miljoner euro) 2208 Spritdrycker 5 404 25,3 2202-2203 Läsk, öl 2 656 12,4 2106 Diverse beredningar 2 486 11,6 1901-1904 Spannmålsberedningar 2 088 9,8 2402-2403 Tobak 1 633 7,6 1905 Bröd och bakverk 1 470 6,9 1806 Choklad 1 310 6,1 1704 Sockerkonfektyr 678 3,2 1803-1805 Kakao 559 2,6 2201 Vatten 399 1,9 - Övriga grupper 2 681 12,5 Totalt 21 364 100 Källa: Eurostat Andel (%) 25

7.3 Import till Sverige Den svenska importen av bearbetade varor uppgick 2003 till 1,7 miljarder euro. I tabell 7.5 visas Sveriges tio största importländerna. Den geografiska spelar stor roll, bland annat så toppar Danmark listan. Importen från övriga EU15 uppgår som andel av den totala importen till drygt 87 procent. Från de tio nya medlemsstaterna kommer endast ca 2,3 procent. Den svenska importen med övriga EU-länder och de nya medlemsstaterna ligger på ca 90 procent. Det första icke EU-landet är Norge som kommer på nionde plats med drygt 4 procent av importen. Tabell 7.5 Sveriges tio största importländer 2003 Land Importvärde (miljoner euro) Danmark 343 20,0 Nederländerna 317 18,5 Tyskland 223 13,0 Storbritannien 131 7,7 Finland 98 5,7 Frankrike 93 5,5 Irland 89 5,2 Belgien 76 4,4 Norge 73 4,2 Italien 61 3,6 Övriga länder 197 11,5 Totalt 1 714 100 Källa: Eurostat Andel (%) I tabell 7.6 visas de tio största varugrupperna som importeras. Överst hamnar tobak, diverse beredningar och choklad som tillsammans står för drygt en tredjedel av importvärdet. Tillsammans står de sju största varugrupperna för drygt 74 procent av importvärdet. 26

Tabell 7.6 Sveriges tio största varugrupper som importeras 2003 Varugrupp Vara Importvärde (miljoner euro) 2402-2403 Tobak 230 13,4 2106 Diverse beredningar 196 11,5 1806 Choklad 164 9,6 1901-1904 Spannmålsberedningar 158 9,2 1905 Bröd och bakverk 152 8,8 1704 Sockerkonfektyr 142 8,3 2202-2203 Läsk, öl 131 7,6 2208 Spritdrycker 101 5,9 2103 Såser, senap 81 4,7 3505 Modifierad stärkelse 72 4,2 - Övriga grupper 287 16,7 Totalt 1 714 100 Källa: Eurostat 7.4 Export från Sverige Andel (%) I tabell 7.7 visar de tio största destinationer för Sveriges export av bearbetade varor. USA: s dominans - ensam nästan 30 procent - kan inte förbigås och kommer till stor del av en framgångsrik spritexport. De tre följande länderna på listan är alla våra närmaste grannländer och tillsammans med USA står dessa fyra länder för nästa 65 procent av exportvärdet. Den svenska exporten domineras inte lika mycket som importen av internhandel (med andra EU-länder). Tillsammans utgör exporten till övriga EU15 och de tio nya medlemsstaterna ca 48 procent av den totala exporten (45,3 + 2,5). Tabell 7.7 Sverige tio största exportdestinationer 2003 Land Exportvärde (miljoner euro) USA 411 29,3 Norge 203 14,5 Finland 163 11,6 Danmark 131 9,3 Tyskland 113 8,1 Storbritannien 59 4,2 Frankrike 52 3,7 Nederländerna 31 2,2 Spanien 24 1,7 Kanada 18 1,3 Övriga länder 198 14,1 Totalt 1 403 100 Källa: Eurostat Andel (%) 27

I tabell 7.8 visas de tio största varugrupperna som exporteras. De fyra största varugrupperna spritdryckerna, bröd & bakverk, diverse beredningar samt choklad utgör nästan 75 procent av exportvärdet. Tabell 7.8 Sveriges tio största exportvaror 2003 Varugrupp Vara Exportvärde (miljoner euro) 2208 Spritdrycker 490 34,9 1905 Bröd & bakverk 203 14,5 2106 Diverse beredningar 180 12,8 1806 Choklad 163 11,6 1901-1904 Spannmålsberedningar 71 5,0 3809, ur 3823 Tekniska produkter 64 4,6 2103 Såser & senap 48 3,4 1704 Sockerkonfektyr 37 2,6 2105 Glass 35 2,5 2202-2203 Läsk & öl 28 2,0 - Övriga varugrp 84 6,0 Totalt 1 403 100 Källa: Eurostat Andel (%) 7.5 Handelsutvecklingen i EU15 och Sverige 1995-2003 I tabell 7.9 jämförs några EU-länder med den svenska handelsutvecklingen. Exporten från EU-länderna - både inom EU och till tredje land - av bearbetade varor har mellan 1995 och 2003 haft en stabil och kraftig tillväxt. Tyskland och Storbritannien har de starkaste handelsbalanserna av de jämförda länderna. Sverige har haft den kraftigaste exporttillväxten. Den förklaras av vissa framgångsrika varugrupper. För det första av spritdrycker till främst USA men även till övriga världen (+360 miljoner euro). För det andra av ökningen av fyra andra varugrupper; choklad, spannmålsberedningar, bröd & bakverk samt diverse beredningar (+310 miljoner euro). Se bilaga 5 (2) där ovannämnda varor är fetmarkerade. För EU15 tillkommer läsk & öl som framgångsrika exportprodukter medan chokladen inte gått lika bra, se vidare i bilaga 5 (5). Sverige och EU15 har mellan 1995 till 2003 haft liknande kraftig importutveckling för följande åtta större varugrupper; sockerkonfektyr, choklad, spannmålsberedningar, bakverk & bröd, såser & senap, diverse beredningar, läsk & öl, och spritdrycker. Se vidare i bilaga 5 (1) och (4). Den svenska importen för bearbetade varor har mellan 1995 och 2003 inneburit att en allt större del av den totala importen sker från EU15, en ökning från ca 82 till 88 procent. Räknas sedan de nya tio medlemsstaterna med kommer ca 90 procent av importen från EU25 under 2003. 28

Tabell 7.9 Handelsutveckling Land Export 95-03 (%) Import 95-03 (%) Export-/Importvärde 2003 (miljoner euro) EU15 29 51 21 400 / 5 900 15 400 Tyskland 32 26 11 400 / 8 200 3 200 Storbritannien 45 70 9 100 / 6 800 2 300 Frankrike 25 41 9 200 / 8 200 1 000 Danmark 28 40 2 200 / 1 100 1 100 Sverige 107 86 1 400 / 1 700-300 Finland 6 64 350 / 800-450 Källa: Eurostat Handelsbalans, 2003 (miljoner euro) EU15 har ett kraftigt handelsöverskott gentemot tredje land, exporten är ca 3,5 gånger större än importen. Detta visar sig också i att EU endast har ett handelsunderskott för sex varugrupper av trettio, se bilaga 5 (6). Sverige har istället en handelsbalans mellan 1995 och 2003 som pendlat mellan ett underskott på 240 och 310 miljoner euro. Sverige har endast överskott för fem varugrupper - se bilaga 5 (3) - varav spritdrycker, bröd & bakverk samt tekniska produkter har stabila överskott. Mellan 2000 och 2003 har EU15 ökat sin export till Ryssland med ca 50 procent vilket innebär att Ryssland nu är EU15 fjärde största exportdestination. Under samma tidsperiod har exporten till Schweiz också ökat kraftigt (23 procent) vilket gör Schweiz till EU15 andra exportdestination, se tabell 7.10 nedan. Den svenska exporten till dessa länder har inte ökat i samma takt. Detta visas bland annat i figur 7.1 Svensk export 1995 2003 på några större exportmarknader. De två dominerade exportmarknaderna för den svenska exporten är USA och EU15. USAmarknaden har haft den kraftigaste tillväxttakten, medan EU15 ökat mest i absoluta tal. EU15 och USA har tillsammans under perioden något ökat sin marknadsandel till ca 75 procent. EU15 marknadsandel har minskat något till ca 48 procent. Norge-marknaden har haft en lite lugnare utveckling och behållit sin marknadsandel på ca 15 procent. 29

Figur 7.1 Svensk export 1995-2003 Svensk export 1995-2003 700000 600000 1000 euro 500000 400000 300000 200000 1995 1999 2003 100000 0 EU15 10 NMS USA Norge Kanada Schweiz Japan Övrigt Länder och ländergrupperingar Källa: Eurostat De nya medlemsstaterna (10NMS) har endast ökat något i absoluta tal och minskat sin marknadsandel till ca 2,5 procent. Av de tre små länderna Kanada, Schweiz och Japan utmärker sig Kanada som passerat Schweiz och Japan i absoluta tal och även mätt i marknadsandelar av den svenska exporten (1,3 procent). Märk att Övrigt haft en klart positiv utveckling mellan 1999 och 2003. Detta kan vara en grupp som kan utvecklas i snabbare takt framöver, bland annat finns här länder med stor potential i framtiden som t.ex. Kina, Indien, Ryssland, Ukraina och Turkiet. 7.6 EU15 och Sveriges 3:e lands export Skillnaderna mellan EU15 och Sveriges export till 3: e land illustreras med tabell 7.10 nedan. För svensk del dominerar USA och Norge betydligt mer än för EU. För svensk del är det bilaterala avtalet med Norge av större intresse än Schweiz, eftersom handel med Norge är mycket större. EU15 handel med 3: e land är mer diversifierad på olika länder än den svenska. För EU15 del är det bilaterala avtalet med Schweiz mer intressant än avtalet med Norge eftersom värdet i handel med Schweiz är mycket större. Handeln med de nya medlemsstaterna är mer utvecklad hos EU15 än Sverige. Det finns således en potential till ökad svensk export till de nya medlemsstaterna efter EU:s utvidgningen 1 maj 2004. 30