produktion och medicinska applikationer

Relevanta dokument
PET-kemi. Jonas Eriksson, Phd. PET Centrum, Akademiska Sjukhuset Platformen för Preklinisk PET, Uppsala Universitet

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KÄRNKEMI FOKUS: användbara(radio)nuklider A: Kap

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin. Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Radionuklidproduktion vid TSL. Hans Lundqvist. Biomedical Radiation Research Rudbecklaboratoriet Uppsala PET centre

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u u MeV O. 2m e c2= MeV T += MeV Rekylkärnans energi försummas 14N

Validering av djurmodeller för psykisk sjukdom med PET (positron emissions tomografi), CT (datortomo rafi och MRI (magnetisk resonanstomo rafi

Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska Jakob Himmelman

Kärnenergi. Kärnkraft

Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens?

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Kärnenergi. Kärnkraft

NUKLEARMEDICIN. Nuklearmedicin - vad är det?

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

- kan solens energikälla bemästras på jorden?

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u= u MeV = O. 2m e c2= MeV. T β +=

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

Från positron till bild

NEURORADIOLOGI. Susanne Müller MD, PhD. Spec i diagnostisk radiologi, neuroradiologi och nukleärmedicin Röntgenkliniken KS, Huddinge

Från föreningens e-historia

Vad är PET? PET: Positron Emissions Tomografi. Nuklearmedicinsk undersöknings-metod som använder annhilationsfotoner. Visar funktion

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Instuderingsfrågor Atomfysik

Detektorer för strålningsmätning

Utveckling av fysiologiskt baserade farmakokinetiska (PBPK) modeller för nanopartiklar

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

PET/CT-undersökning för patienter med tumörsjukdom

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi

Fördelar med protoner jämfört med konv. strålbehandling Olle Mattsson Förbundsdirektör Kommunalförbundet Avancerad strålbehandling

Ämnesstudierna består av fem undervisningshelheter. Inom dessa behandlas främst följande ämnen:

Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska Jakob Himmelman

Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november Tammerfors 8 10 september 2021

PET/CT PGV Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

11 Kärnfysik LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. 3, J 3, ev 1,9 ev. c 3, E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm

Kol-14 - ett strålande spårämne! Några tillämpningar i medicin och klimatforskning.

Petter Holme. 8e September, 2008

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. c 3, , J 3, ev 1,9 ev. E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm E 6, ,0 10 8

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

EXAMENSARBETE. PET-CT, en funktionell och anatomisk avbildningsteknik

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak

Skandionkliniken - en nationell utmaning Olle Mattsson Förbundsdirektör Kommunalförbundet Avancerad strålbehandling

Studiematerial till kärnfysik del II. Jan Pallon 2012

Vad menas med en profil? Medicinsk Teknik definition. Profilinformation Y Medicinsk teknik 3/27/18. Göran Salerud, IMT

Biovetenskapligt program Bioscience program

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

PET- bilder avslöjar organfunktionen med hjälp av radioaktiva spårämnen

Lösning till tentamen i Medicinska Bilder, TSBB31, DEL 1: Grundläggande 2D signalbehandling

Introduktion till strålningens växelverkan. Atomen och atomkärnan Radioaktivt sönderfall. Användande av strålning

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

Acceleratorer för medicinsk bruk

Preliminärt chema: kan förekomma små förändringar på kursstart

Den dagkirurgiska patientens vårdkedja vid Bottenhavets sjukhus, Kristinestad

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Molekylär patogenes för blodsjukdomar, utlösande faktorer och individualiserad behandling

Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak

Sönderfallsserier N α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Isotoper. Isotoper. 1. Grundläggande (strålnings)( strålnings)-fysik 2. Detektorer & dosimetrar 3. Nuklearmedicin & gammakameran 4.

Utbildningsplan. Biomedicinsk analytiker BGBMA Bioteknik BGBIT Receptarie BGFAR

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Radioaktivitet, stabila isotoper, inmärkning

F-FDG PET-CT i klinik. Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Fantommätning PET/CT Cathrine Jonsson & Agnetha Gustafsson

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

3/11: TF i datasal D334 9/1: Fb105 16/1: Fb106 (AF: allmän föreläsning, FF: fördjupad föreläsning, TF: tillämpad föreläsning)

Presentation av Förbränningsfysik

KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel PET/CT i klinisk verksamhet med inriktning på PET

Disposition. Nuklearmedicin jämfört Röntgen. Nuklearmedicinska undersökningar Nuklearmedicin. Lite repetition om nuklearmedicinska bilder

Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R r 0 A 13

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,

Röntgen och nuklearmedicin

Tentamen. Medicinska bilder kl KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK

UVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Några enkla organiska föreningar

Läkemedelsprövningar och slutsatser

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

REDOGÖRELSE 7-29/ Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor

Systemidentifiering för läkemedelsutveckling modeller, skattning och analys.

Kemi vid Lunds universitet SOPHIE MANNER STUDIEREKTOR KILU

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

Tentamen. Medicinska bilder/bildsystem kl KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

Sahlgrenska Universitetssjukhusets bidrag till Life Scienceutvecklingen i Västsverige

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz

Transkript:

Kortlivade positronstrålande radionuklider: produktion och medicinska applikationer Olof Solin Nationella PET-centret, Radiofarmaceutiska laboratoriet Acceleratorlaboratoriet

Introduktion av PET och annat Produktion av positronstrålande radionuklider Syntes av positronstrålande radioläkemedel Positronemissionstomografi (PET)

Nationella PET-centret En gemensam separat inrättning för Åbo Akademi Åbo Universitet och Åbo Universitet Centralsjukhus

Vad är PET? PET= Positron Emissions Tomografi Datoriserad tomografi som utnyttjar kortlivade (2 min - 2 timmar) radionuklider Möjliggör non-invasiv undersökning av molekylär funktion i vävnad

Varför PET? Obegränsat antal av naturliga spårämnen Metoden är kvantitativ Extremt hög känslighet Relativt god platsupplösning (som bäst ca 2 mm)

Vad kan man studera med PET? Metabolism och funktion i vävnad Signalsubstansers och receptorers funktion Blodflöde i vävnad Farmakokinetik och dynamik för läkemedel Genexpression

Nationella PET-centret vår uppgift Vetenskap av hög kvalitet Diagnostikservice för hela landet

Nationella PET-centret Ett nationellt forskningsinstitut för PET Forskare och anställda: 115 personer 3 cyklotroner, 6 PET scanners, 1 MRI Ytrymmen ca. 3000 m 2, 16 hot cells >30 radioläkemedel i rutinbruk 80% forskning, 20% diagnostikservice ~80 publikationer / år http://pet.utu.fi

Positronsönderfall nderfall 511 kev 18 F 18 O + e + + e e - e - 18 F 511 kev 2 h = 511 kev

Princip för PET Kopplar en radionuklid till en förening av eget val fördelning i levande organism in vivo avbildning! Ett verktyg som ger svar på en vetenskaplig frågeställning www.griffwason.com

Kedjan från cyklotron till patientdiagnostik Informationsbehandling Matematisk behandling Positron Emissions Tomografi (PET) Cyklotron Radionuklidproduktion Radiokemi/ Radiofarmaci Kinetisk modellering av spårsubstanser Patientdiagnostik Biokemi

Allmänna positronstrålare 14 N(p, ) 11 C T ½ = 20.4 min 16 O(p, ) 13 N T ½ = 10.0 min 14 18 14 N(d,n) 15 O T ½ = 2.05 min 18 O(p,n) 18 F T ½ = 109.8 min

Del av nuklidkarta

Kärnreaktioner för f r produktion av 18 F 20 Ne(d, ) 18 16 O(,d) 18 19 19 F(p,d) 18 18 F 20 18 F 16 18 F 23 18 18 O(p,n) 18 20 Ne( 3 He, n) 16 O(t,n) 18 18 F 23 Na( 3 He,2 ) 18 18 F n) 18 Ne 18 F 18 F

Del av nuklidkarta; Produktion av 18 F Mängden protoner 6 O 15 O 16 O 17 O 18 O 19 99.76 % N 13 N 14 N 15 N 16 9.96 min 2.03 min F 17 64.8 s 99.63 % 0.37 % F 18 F 19 F 20 109.8 min 0.04 % 7.13 s 100 % 0.20 % Na 20Na 21Na 22 Na 23Na 24 10 Ne 18 Ne 19 Ne 20 Ne 21 Ne 22 Ne 23 1.67 s C 11 C 12 C 13 C 14 20.38 min 8 98.90 % 1.10 % B 9 B 10 B 11 B 12 ----- 20.0 % 80.0 % 20.2 ms 4 6 5730 a 8 0.45 s 22.5 s 2.6 y 100 % 15 h 17.2 s 90.5 % 0.27 % 9.2 % 37.2 s 10 11 s 27.1 s Mängden neutroner 12 +

Cyklotron

Cyklotronbunker Bestrålningsposition A Cyklotron ovanifrån Cyklotron från sidan F E D B C Fördelning Cyklotron och radionuklidproduktionshantering Rad pharm lab 1 Rad pharm lab 2 Rad pharm lab 3 HC7 R&D laboratorium HC1 HC2 HC3 HC4 HC5 HC6 HC8 HC9 HC10 Schematisk ritning av CC-18/9 cyklotron, stråltransport och fördelning av radioaktivitet vid TPC

Planritnig över Cyklotron och radiokemilaboratorium

Jonkälla och cyklotron 17/11/2009 Olof Solin Turku PET Centre

Radionuklidproduktion 1 A=A sat *(1-e -ln2*t irr /T 1/2 )*I A= Mängd radioaktivitet [GBq] A sat = Mättnadsaktivitet [GBq/uA] tirr= Bestrålningstid I irr = Strålström [ua] Relative production yield 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0 0 1 2 3 4 5 Irradiation time [T 1/2 ]

A=A sat *(1-e -ln2*t irr /T 1/2 )*I Produktion av 18 F H 2 18 O 18 O(p,n) 18 F [ 18 F]F - A sat (18 MeV protoner) =9.5 GBq/uA t irr =15-120 min I=20-60 ua A EOB = 15-300 GBq (0.5-8 Ci)

Ljusemission vid protonbestrålning av kväve ve

Produktion av kol-11; kärnreaktion och hetatomkemi 14 N(p, (p, ) 11 11 C 11 O 2 CO 2 N 2 (X) proton 11 C O 2 CO 2 11 CO N( 2 D) N( 4 S) N( 2 P)

Syntes av [ 18 F]CFT [ 18 F]F - CH 3 I F [ 18 F]CH 3 F 2 [ 18 F]F 2 75 % 50 % CH 3 COOH 40 % H 3 C N COOCH 3 H H Sn(CH 3 ) 3 [ 18 F]CH 3 COOF 20 % H 3 C N COOCH 3 H H 18 F

Automatiserade synteser av radioläkemedel 17/11/2009 Olof Solin Turku PET Centre

Automatisk syntes, GMP-omgivning GMP= Good Manufacturing Practises

För- och nackdelar med positronstrålare Biogena radionuklider, dvs. isotoper av kol, syre, kväve, ve, fluor... Sönderfallsmekanismen möjliggör r extern kvantitativ bestämning av radioaktivitetsfördelning i t.ex. hjärnan Hög g specifik radioaktivitet möjliggör r användning ndning av mycket potenta (toxiska) substanser som radioläkemedel (tracerprincip) Kortlivade radionuklider, 2 min- 2 h halveringstid medför r låga l stråldoser åt t patienter, problem med radioaktivt avfall minimala Komplex kedja av specialister krävs vid R&D med PET dyrt Mängden utgångsaktivitet hög h hög g dosbelastning för f r personal automation

Biodistribution av 18 F-märkt signalsubstans i hjärna av gnagare Digital autoradiografi av snitt

Smådjurs PET/CT, VMAT 2 [ 11 C]Dihydrotetrabenazine [ 11 C]DTBZ

Smådjurs PET/CT, 18 F-fluorid för benstomme

Karakterisering av tumörer HO HO HO 18 F O OH Glukosmetabolism studerat med [ 18 F]FDG Tumörhypoxi studerat med [ 18 F]EF5

Positronemissionstomografi (PET) gör det möjligt att kvantitativt bestämma -metaboliska processer -sjukdomar -halter av signalsubstanser -läkemedelsverkan i den levande människan Övriga avbildningsteknologier som t.ex.. MRI och röntgentomografi avbildar endast anatomi

Med tack för bidrag av forskare och personal vid Nationella PET-centret