LAGD01 Skatterätt, 13 hp TYPSVAR OMTENTAMEN VT 2016 Tid: Fredag den 19 augusti 2016 kl 08.00-12.00 Plats: Examinatorer: Tillåtna hjälpmedel: MA10 A-D Christina Moëll och Peter Nilsson Kurslitteratur, allt för kursen utgivet övningsmaterial inklusive det nordiska dubbelbeskattningsavtalet samt författningstexter (utan tryckta kommentarer). Det är tillåtet att ha egna anteckningar samt miniräknare. Digital tentamenskod: 99948253 Du ska alltid logga in med ditt STiL-id vid en digital tentamen. Ditt personliga STiLid anger du där DigiExam efterfrågar ett Student-id. Du ska alltid skriva ditt skrivningsnummer samt de fyra sista siffrorna i ditt personnummer överst i svaret på varje ny fråga. Anteckna ditt skrivningsnummer här så du har det tillgängligt när resultatet anslås resultatet anslås med skrivningsnummer och de fyra sista siffrorna i ditt personnummer. Varje fråga besvaras på separata skrivningsark! Ge så kortfattade svar som möjligt. Skriv skrivningsnummer samt de fyra sista siffrorna i ditt personnummer på alla inlämnade svarspapper. Betygsgränser: Maxpoäng: 52 poäng (13 poäng per delfråga) Minst 30 poäng för G (inklusive seminariepoäng) Peter Nilsson kommer till tentan cirka kl 10.00 Resultatet föreligger måndagen den 12 september 2016.
FRÅGA 1 Jan-Erik äger själv en mindre industrikoncern. Hela koncernen har räkenskapsår 1 juli 2015 30 juni 2016. Under senare tid har verksamheten i koncernen gått betydligt sämre än vanligt. Ett antal affärshändelser har inträffat under året och din uppgift är att redogöra för de inkomstskatterättsliga konsekvenserna av dessa för industrikoncernen. Ange lagrum och motivera väl. A) För att förbättra likviditeten har moderbolaget under året avyttrat en större post marknadsnoterade aktier, kontrakt skrevs i maj. Även bolagets kontorsfastighet (moderbolaget hyr nu istället samma fastighet) har avyttrats. Kontrakt skrevs i maj, men tillträde och betalning ägde rum först i augusti. Båda försäljningarna var förlustaffärer. B) Som en ytterligare effekt av nedgången i branschen har moderbolaget i sitt bokslut per den 30 juni 2016 tvingats skriva ned värdet på följande tillgångar: C) 1. Maskiner och andra inventarier 2. En industribyggnad 3. Aktier i ett helägt dotterbolag 4. Kundfordringar 5. Lånefordran på ett dotterföretag En byggnad tillhörande ett av dotterföretagen brann ned till grunden våren 2016. I maj kommer dotterföretaget överens med försäkringsbolaget om att skadan ska ersättas. Utbetalning av försäkringsbeloppet skedde först i augusti samma år och byggnaden kommer därefter att byggas upp. D) Jan-Erik är många gånger en försiktig man. Trots dåligt resultat har han unnat sig en längre konferensresa, två veckor med besök på tre större industrianläggningar. Han kombinerade resan med besök i fyra av Europas huvudstäder. Med på resan var Jan-Eriks myndiga men hemmavarande två barn, Erik och Maria. Koncernbolagen betalar även deras resor och uppehälle.
TYPSVAR FRÅGA 1 A (4 poäng) Bolaget har avyttrat kapitaltillgångar, 25 kap. 2-3 IL och en kapitalvinstberäkning ska göras enligt 44 kap. IL. Härutöver tillämpas de särskilda bestämmelserna i 45 kap. IL avseende fastigheten och 48 kap. IL avseende aktierna. Beskattning sker vid avyttringen, 44 kap. 26 IL. Således ska båda försäljningarna redovisas aktuellt beskattningsår. Förlusterna hamnar i de s.k. fållorna, 25 kap. 12 IL (fastighetsfållan) respektive 48 kap. 26 IL (aktiefållan) Eftersom tillträde till fastigheten skedde först efter beskattningsårets utgång kommer bolaget inte ha några hyreskostnader. B (5 poäng) Anskaffningsutgiften för maskiner och inventarier dras av genom värdeminskningsavdrag, 18 kap. IL. Om det skattemässiga värdet överstiger det verkliga värdet får ytterligare avskrivning göras, 18 kap. 18 IL. Ytterligare avskrivning kan inte ske även om värdet i bokföringen är lägre. Byggnader skrivs av genom värdeminskningsavdrag, 19 kap. IL. Ytterligare avskrivning kan inte ske även om värdet i bokföringen är lägre. Aktier i dotterbolag är kapitaltillgångar, 25 kap. 2-3 IL. Vinst och förlustberäkning för kapitaltillgångar görs vid avyttringen, 44 kap. 3 IL. Aktier i det helägda dotterbolaget är näringsbetingade, 24 kap. 13-14 IL, och därmed är inte förlusten avdragsgill, 25 a kap. 5 IL. För värdering av kundfordringar finns inga särskilda skatteregler utan värderingen i bokföring ligger till grund för beskattningen, 14 kap. 2 IL. Således medges avdrag för nedskrivningen. Lånefordran på ett dotterföretag utgör en kapitaltillgång, 25 kap. 2-3 IL och vinst och förlust beräknas vid avyttringen enligt bestämmelserna i 44 och 48 kap. IL. En kapitalförlust på lånefordringar (fordringsrätter) på dotterbolag är som grund inte avdragsgill, 25 a kap. 19 IL. C (3 poäng) När en byggnad utrangeras medges avdrag för den del av anskaffningsvärdet som inte tidigare dragits av, 19 kap. 7 IL. Försäkringsersättningen ska tas upp som intäkt, 8 kap. 22 IL. Inkomsten tas upp som intäkt enligt god redovisningssed, i detta fall maj 2016, 14 kap. 2 IL. Brand är en sådan händelse som ger rätt till avsättning till ersättningsfond, 31 kap. 5 IL.
D (1 poäng) Är det en resa som betingas av näringsverksamheten medges bolaget avdrag för hela utgiften som en rörelsekostnad. Föreligger ett privat inslag, som det förefaller i detta fall, medges bolaget avdrag för resan som lönekostnad (och förmån för den anställde). Då utgår även arbetsgivaravgifter. Barnens resa betingas inte av näringsverksamheten utan blir en lönekostnad för bolaget (och förmån för Jan-Erik). Arbetsgivaravgifter ska utgå.
FRÅGA 2 Din släkting, som också är jurist men som inte alls sysslar med skatterätt (hen läste för övrigt grundkursen 1988, dvs. före skattereformen), har bildat ett eget helägt aktiebolag. Hen vänder sig till dig och undrar om hen kan låta bolaget köpa en tjänstebil och använda den privat för egen räkning. Om det är ok undrar hen om det kan bli några skattekonsekvenser. Hen undrar också om bolaget kan ge hen skattefria förmåner och ber dig ge tre exempel på sådana.
TYPSVAR FRÅGA 2 A (7 poäng) Det är fråga om ett fåmansföretag enligt definitionen i 56:2 IL. Det innebär t.ex. att skattefrihet av förmån av fri utbildning i vissa fall inte kan tillämpas, 56:8 IL. I övrigt finns inga särregler för förmåner. Bolaget kan köpa en bil som släktingen kan använda privat med följd av att en schablonberäknad intäkt av bilförmån i inkomstslaget tjänst uppkommer. Värdering sker enligt de särskilda reglerna i 61 kap. IL Bilen räknas som ett inventarium och bolaget gör avdrag för anskaffningsvärdet genom värdeminskningsavdrag, 18 kap. IL. Även andra kostnader relaterade till bilen får dras av, 16 kap. 1 IL. B (6 poäng) Som grund är förmåner från en arbetsgivare skattepliktiga för den anställde, 11 kap. 1 IL. Vissa särskilt reglerade undantag finns, exempelvis varor av begränsat värde, 11 kap. 8 IL, personalvårdsförmånen, 11 kap. 11-12 IL, gåvor till anställda 11 kap. 14 IL, och viss hälso- och sjukvård, 11 kap. 18 IL. För ägare av fåmansföretag kan förmånen vara skattepliktig, se 11 kap. 17 IL om utbildning vid omstrukturering.
FRÅGA 3 Svensk inkomstbeskattning vilar på vissa grundläggande principer och fundament. Din uppgift är att redogöra för och förklara några av dessa: Namnge och förklara minst tre principer för en konsekvent inkomstbeskattning, alltså de principer som styr regelutformningen. Förklara innebörden av dual inkomstbeskattning. Förklara varför den svenska bolagsskatten, men inte beskattningen av arbetstagare, sjunkit kraftigt de senaste åren.
TYPSVAR FRÅGA 3 Ett antal principer finns behandlade i LLMS sid. 43-51: o Likformighetsprincipen: lika fall skall bedömas lika o Neutralitetsprincipen: regler skall vara neutrala inför olika handlingsalternativ. o Symmetri: Om vinster är skattepliktiga skall motsvarande förluster vara avdragsgilla o Kontinuitet: Överlåtelser av skattepliktiga vinster leder till att köparen inträder i säljaren skattemässiga situation. o Reciprocitet: En skattepliktig intäkt för ett skattesubjekt innebär en avdragsgill utgift för ett annat skattesubjekt o Enkelhet och synlighet (se sid 50-51 LLMS) En korrekt redogörelse för tre av dessa principer ger sammanlagt 6 poäng Dual inkomstbeskattning innebär att man skiljer på beskattningen av kapitalinkomster och förvärvsinkomster, där den senare beskattas enligt en progressiv skatteskala, medan den förra beskattas enligt en proportionell skala. Detta är unikt för Sverige, Finland och Norge. Den lägre beskattningen av kapitalinkomster motiveras av att inflationen inte beaktas i inkomstberäkningen. 4 poäng På grund av att kapital är mycket mer lättrörligt, internationellt, än vad arbetskraft är så är skattebasen kapital mer konkurrensutsatt än skattebasen arbetskraft. Av den anledningen är det inte konstigt att nivån på bolagsskatten, vilken är ett första led i beskattningen av kapital, sjunker snabbare än beskattningen av arbetstagare. 3 poäng
FRÅGA 4 När den amerikanska pappersåterförsäljaren Dunder Mifflin Inc slutligen gick i konkurs 2012 valde den tidigare anställde pappersförsäljaren Dwight K. Schrute att sadla om helt. Efter ett snabbt om än smärtsamt uppbrott lämnade Dwight sitt älskade USA bakom sig för att återvända till sina förfäders gamla rödbetsfarm i det danska, tidigare tyska, Nordslesvig. Ett år tidigare hade nämligen Dwight, vid sidan av en svensk jordplätt i Svedala, ärvt den vackert belägna jordbruksenheten i danska Haderslev en plats han nu avsåg att rusta upp och mödosamt kultivera till ett skandinaviskt rotfruktscentrum för rödbetor och andra kålsorter. Väl på plats i den danska myllan bildade Dwight en enkeltmandsfirma (den danska motsvarigheten till enskild näringsverksamhet) i vilken han på egen hand renoverade och drev det gamla jordbruket. Efter en mycket god första skörd på den danska sidan sundet lyckades Dwight även övertala sin gamle vapendragare tillika kusin, Mose Schrute, att flytta till Skandinavien i syfte att arrendera och bruka Dwights jordbruksfastighet i svenska Svedala. Med lite hjälp från Dwight kom Mose snart igång med det svenska jordbruket som under de följande åren skulle blomma ut till ett välfungerande skånskt lantbruk. Och tur var väl det! Under de följande åren kom Dwights danska jordbruk att dessvärre drabbas av svår missväxt. Först spolade 2015 års nederbörd bort den jylländska skörden och året därpå skulle den gamla devisen efter regn kommer solsken visa sig gälla när även 2016 års skörd förstördes i den svåraste torkan i mannaminne. Som en följd av allt elände fick Dwight under 2016 försörja sig på de inkomster han fått från uthyrningen av den svenska jordbruksenheten. Som om det inte vore nog med elände damp det under det följande året ner såväl en dansk som en svensk inkomstdeklaration i brevlådan. Helt övertygad om att hans egen otur kommer leda till att han dubbelbeskattas ringer han dig för att reda ut sin skattemässiga situation. Hjälp Dwight att avgöra i vilken omfattning han är skattskyldig i Sverige och redogör för hur en eventuell dubbelbeskattningssituation kan lindras utifrån det multilaterala nordiska dubbelbeskattningsavtalet. Utgå från att Danmark, enligt intern rätt, vill beskatta alla Dwights inkomster med kommunal respektive statlig inkomstskatt oavsett var i världen de intjänats.
TYPSVAR FRÅGA 4 Svaret kan med fördel disponeras utifrån följande steg (vilka presenterats under seminariedelen): I) Skattskyldighet enl. interna regler? Om JA gå vidare till II). II) Tillämpning av skatteavtal: 1. Faller person respektive skatt under avtalet? a. Omfattas personen? (art. 1 & 4) b. Omfattas skatten? (art. 2) Om JA gå vidare till steg 2. 2. Fördelningsartiklarna a. Får både källstaten och hemviststaten beskatta? Om JA, gå vidare till steg 3 3. Metodartikeln, art. 25 a. Undanröjande av dubbelbeskattning enl. hemvistlandets metodartikel. III) stadgar. Tillämpa intern rätt med de begräsningar som dubbelbeskattningsavtalet I) Skattskyldighet enl. interna regler? Danmark Danmark vill beskatta Dwight K. Schrute eftersom han enligt dansk intern rätt är skattskyldig för alla inkomster han uppburit, oavsett var han tjänat dem. Sverige Vad gäller det svenska interna skatteanspråket måste först ett antal frågor redas ut. Diskussionen bör ta utgångspunkt i definitionen av obegränsad skattskyldighet i 3 kap. 3 IL: - Diskussionen utifrån de första punkterna rör Dwights bosättning och vistelse. Även om Dwight besökt den svenska gården vid flera till fällen är det inget i bakgrunden som tyder på att han folkbokfört sig eller vistats i Sverige under en sammanhängande period motsvarande sex månader (med utrymme för tillfälliga avbrott). Dwight kan därför inte anses obegränsat skattskyldig i Sverige enl. p. 1 och p. 2. - Bedömningen om huruvida han har väsentlig anknytning till Sverige enl. 3 kap. 3 p. 3 IL föranleder en prövning enl. 3 kap. 7 1 st. IL. Av bakgrunden framgår följande omständigheter som med fördel kan stämmas av mot respektive punkt: Dwight är inte svensk medborgare.
Han har inte tidigare varit bosatt i Sverige. Han har varit varaktigt bosatt i utlandet under året vilket inte heller kan motiveras av hälsoskäl eller studier, Han har en åretruntinrättad bostad i Sverige. Han har familj i Sverige MEN inte sådan familj som räknas enl. den aktuella bestämmelsen (gäller bara omyndiga barn samt make/maka). Han har ekonomiska engagemang inom ramen för en näringsverksamhet. Han äger en fastighet i Sverige. Eftersom Dwight varken är svensk medborgare eller tidigare har varit bosatt i Sverige aktualiseras presumtionen i 3 kap. 7 2 st. IL aldrig i hans fall. Följaktligen föreligger ingen presumtion för att Dwight är obegränsat skattskyldig och kriterierna för väsentlig anknytning kan inte heller anses vara uppfyllda. Med det sagt ska Dwight enbart beskattas för de inkomster som är hänförliga till Sverige och som är skattepliktiga enligt svensk lag. Av bakgrunden framgår att Dwight äger en jordbruksfastighet, vilken kvalificeras som näringsfastighet (jfr. 2 kap. 14 IL). Eftersom inkomster från näringsfastigheter är hänförliga till inkomstslaget näringsverksamhet (jfr. 13 kap. 1 3 st. IL) är Dwight enl. 3 kap. 18 p. 3 skattskyldig för den inkomst som han uppbär från uthyrningen av jordbruksfastigheten i Svedala. Det föreligger följaktligen konkurrerande anspråk om Dwights inkomst från den svenska jordbruksfastigheten i Svedala. 5 poäng II) Tillämpning av skatteavtal: 1. Faller person respektive skatt under avtalet? a. Omfattas personen? (art. 1 & 4) Dwight är en fysisk person och eftersom han enbart är begränsat skattskyldig i Sverige föreligger inget konkurrerande anspråk rörande hemvist från Sveriges sida (jfr. art. 4.1 i avtalet). Någon bedömning enligt art. 4.2 behöver inte ske. Danmark är hemviststat enl. avtalet och Sverige är följaktligen källstat. a. Omfattas skatten? (art. 2) Den svenska statliga respektive kommunala inkomstskatten omfattas enl. art. 2 (F). Den danska kommunala inkomstskatten omfattas enl. art. 2 (A). 2. Fördelningsartiklarna
a. Får både källstaten och hemviststaten beskatta? Enl. art 6 får den inkomst Dwight uppburit från fast egendom beskattas i såväl Sverige som Danmark. Detta innefattar även inkomster som förvärvas genom uthyrning (jfr. art. 6 p. 2). Eventuella diskussioner kring inkomst av rörelse (art. 7) respektive inkomst av självständig yrkesutövning (art. 14) kan inte ge poäng eftersom art. 6 har företräde framför nämnda fördelningsartiklar enl. art 6 p. 4. 3. Tillämpa metodartikeln i art 25 Enl. art. 25 (1) d.v.s. metodartikeln för danskt vidkommande ska person med hemvist i Danmark, som förvärvar inkomst som får beskattas i andra avtalsslutande stater, beviljas avräkning enl. p. 1 A). Dwight får, enl. skatteavtalet, avräkna skatten på inkomsten genom avdrag med den skatt som han betalat i Sverige förutsatt att avräkningsbeloppet inte överstiger den del av den danska inkomstskatten som belöper på inkomsten från fastigheten i Sverige. 4 poäng III) Tillämpa intern rätt med de begräsningar som dubbelbeskattningsavtalet stadgar. Sverige Dwight är begränsat skattskyldig (3 kap. 17 IL) enl. 3 kap. 18 p. 3 IL. Eftersom Dwights inkomst från uthyrningen inte faller under SINK ska han enbart beskattas enl. IL. Av frågan framgår inget närmare om Dwights inkomster från uthyrningen av jordbruksfastigheten i Svedala. De beskattningskonsekvenser som följer av interna skatteregler för begränsat skattskyldiga ska dock redovisas. Enligt IL utgår kommunal respektive statlig progressiv inkomstskatt med möjlighet till grundavdrag respektive jobbskatteavdrag, om den skattskyldige kvalificerar sig enl. 63 kap. respektive 67 kap. IL. För att berättigas grundavdrag måste Dwights årsinkomst uteslutande (100 %) eller så gott som uteslutande (ca 90 %) utgöras av överskott av förvärvsinkomster i Sverige enl. 63 kap. 2 1 st. IL. Detsamma gäller för en ev. begäran om jobbskatteavdrag (jfr. 67 kap. 5 IL). Av bakgrunden framgår att Dwights danska jordbruk gjort ett stort underskott under 2016. Vidare framgår att Dwight uteslutande levt på de inkomster han fått från det svenska arrendet. Eftersom Dwights samlade årsinkomst uteslutande kommer från den inkomst han fått från Sverige så torde hans huvudsakliga förvärvsinkomst utgöras av
arrendet. Dwight är följaktligen berättigad till grundavdrag respektive jobbskatteavdrag enl. 63 kap. 2 IL respektive 67 kap. 5 IL. Inkomsten ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet (jfr. 13 kap. 1 p. 3 IL) varpå det utgår 25 % kommunal inkomstskatt samt statlig inkomstskatt enl. 1 kap. 3 & 4 IL samt 65 kap. 4 1 st. respektive 5 IL. Danmark Slutligen kan konstateras att Danmark, enligt intern rätt, får beskatta inkomsten men ska samtidigt bevilja nedsättning genom avdrag med den skatt som Dwight betalat i Sverige. 4 poäng