Utveckling i Jönköpings förskolor och grundskolor Vid Barn- och Utbildningsnämndens möte 2014-06-10 antogs budgetförslag för 2015. I bilaga 2 finns underlag avseende jämförelse-nyckeltal. Resurstilldelning Vi har gjort en analys över elevbidragen ut till skolorna från 2006 till 2013. Efter korrigering för kostnadsökningar (personal, material mm) så visar det på en något ökad tilldelning ut till skolorna. Se bilaga 1 sist i detta dokument. Nedan följer en sammanfattning av vår syn på verksamheterna i förskolan och grundskolan i Jönköping. En trygg och säker skola med fokus på kunskap. Majoritetens målsättning är att erbjuda kommunens barn och unga en skolverksamhet av världsklass och vi kan med stolthet konstatera att Jönköpings förskolor och grundskolor har kommit en bra bit på väg för att nå detta mål. Skolinspektionen Under 2013 genomförde Skolinspektionen en inspektion av all vår skolverksamhet. Det är i grunden en mycket positiv bild som de redovisade. Särskilt uppmärksammades den höga kvalitet vi har i vår förskola, särskola, fritidshem och familjedagsverksamhet (annan pedagogik verksamhet). Beträffande grundskolan berömdes arbetet med att arbeta mot läroplaner och skollag. Jönköpings kommun fick påpekande om att skolan i alla delar inte var likvärdig och i huvudsak gäller det elever med utländsk bakgrund i andra och tredje generationen. Skolinspektionen har godkänt de förbättringsåtgärder som kommunen redovisat och avslutat inspektionen. Trygghet De flesta barn känner trygghet i vår skolverksamhet men så länge en enda elev känner sig otrygg är det ett misslyckande. I vår skolverksamhet är trygghet en prioriterad fråga. För att stödja skolenheterna i detta viktiga arbete har vi anställt en skoljurist, ett elevombud samt utbildat personer som har del av sin arbetstid till stöttning. Barn i behov av särskilt stöd Kommunen startade 2009 ett arbete tillsammans med Landstinget för att tidigt kunna ge stöd och hjälp till barn i behov av extra stöd. Glädjande kan vi nu se att det arbetet har slagit mycket väl ut. Det har skapats gemensamma rutiner och en tydlig ansvarsfördelning i detta arbete. Det har bl a lett till stöd till skolenheterna genom ett rörligt elevteam, kuratorer årskurs 1-6, olika specialkompetenser vid elevvårdssamtal, mottagning i Huskvarna för barn och unga som upplever psykisk ohälsa samt områdesenheter med personal med specialkompetens. Arbetet utvärderas regelbundet och nya verksamhets områden tillkommer efter de behov som uppdagas. Den viktigaste resursen
Vår personal är den viktigaste resursen för att våra barn/elever ska få en bra skolgång och nå bra studieresultat. Vi tycker det är viktigt att kunna erbjuda olika utbildningar så man känner att man kan utvecklas i sin yrkeroll. Stora satsningar pågår och har genomförts sedan 2007. Några exempel är Lärarlyftet 1, Pim-utbildning, VFU-utbildning, ledarskapsutbildning, rektorsutbildning samt mastersutbildning inom projektet Modellskola. Lönen är en viktig faktor för att känna att man är uppskattad för det arbete man utför och därför är vi väldigt glada över att kunna ta del av regeringens satsning på Förstelärare. Våren 2014 satsade vi även på en extra löneökning för särskilt skickliga lärare efter den så kallade Jönköpingsmodellen. Vår ambition är att kunna fortsätta med denna satsning även kommande år. Sveriges bästa förskola I Jönköping erbjuder vi en förskoleverksamhet av mycket hög kvalitet. Vi har hög personaltäthet, små barngrupper och hög andel högskoleutbildad personal. Det är en medveten politisk satsning eftersom vi vet att de första åren i livet är väldigt viktiga för barnens fortsatta utveckling. Skolinspektionen gav vår förskoleverksamhet mycket beröm liksom den verksamhet som våra dagmammor bedriver. I syfte att ytterligare stärka vår förskoleverksamhet kommer våra förskolor att bilda egna skolenheter från och med 1/7-14 under ledning av förskolechef och biträdande förskolechef på förvaltningsnivå. Vi kommer att fortsätta att värna om små barngrupper i förskolan och att kunna erbjuda förskoleplatser i närområdet och därför arbetar vi vidare med oförminskat tempo med att upprätta nya förskolelokaler. Sedan 2007 har vi utökat antalet förskoleplatser med cirka 1 700 stycken vilket också utgör den enskilt största andelen bland kommunens investeringar under denna tid. Barns lärande i matematik startar under förskoleåldern. Skolverket har tagit fram ett forskningsbaserat fortbildningsmaterial med liknande upplägg som för grundskolan. Förvaltningen får i uppgift att stödja personalen på förskolenheterna i att genomgå det forskningsbaserade fortbildningsmaterial i matematik som Skolverket tagit fram.
Antal barn, i åldern 1-5 år, i förskola totalt, dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: Skolverket. Antal årsarbetare totalt med pedagogisk högskoleexamen (förskollärar-, fritidspedagog- respektive lärarutbildning) totalt som arbetar med barn i förskola dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: SCB och Skolverket.
Totalt antal inskrivna barn dividerat med totalt antal avdelningar. Källa: Skolverket Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15/10 föregående och innevarande år. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket.
Vårdnadsbidrag Vårdnadsbidraget är en viktig valfrihetsreform där föräldrar har fått möjlighet att välja den barnomsorg som passar den egna familjen bäst. I dagsläget är det 177 barn vars föräldrar har valt vårdnadsbidrag och trenden har varit att en ökad andel väljer att använda vårdnadsbidraget en kortare eller längre tid. ( För att ytterligare öka valfriheten så vore det önskvärt att höja vårdnadsbidraget.) I kommunprogrammet för innevarande mandatperiod anges att den politiska majoritetens intention är att höja vårdnadsbidraget så fort riksdagen fattat ett beslut som medger detta. Barn och familjer är olika, därför måste det finnas en mångfald av barnomsorgsformer för att tillgodose varje enskilt barns och familjs behov på bästa sätt. Om föräldrar till de barn som idag har vårdnadsbidrag istället skulle välja förskola så motsvarar detta ett utökat utbyggnadsbehov av 12 nya förskoleavdelningar. Att avveckla vårdnadsbidraget får ekonomiska konsekvenser för förskolan och skulle framförallt öka barngruppernas storlek initialt. Grundskolan. Inom grundskolan pågår ett stort utvecklingsarbete och vi kan nu se att det ger positivt resultat. Elevernas kunskapsresultat har ökat och särskilt kan vi se det i årskurs 1-6. På de nationella proven i årskurs tre presterar Jönköpings elever högre resultat på samtliga delprov än rikssnittet och samma resultat ser vi i årskurs sex men med något undantag. De lärare som undervisar i matematik har påbörjat eller ska börja på den statliga kompetensutbildningen matematiklyftet. Vi hoppas även kunna starta Läslyftet under nästa läsår för lärare som undervisar i årskurs 1-3. Modellskolan på Ribbaskolan är nu inne på det sista projektåret och vi kan med glädje konstatera att det arbetet har givit mycket bra resultat. Elevernas kunskapsresultat har ökat markant och eleverna trivs i sin skola. Ett flertal skolor har tagit efter delar av projektet för att utveckla sin undervisning på vetenskaplig grund. Det är viktigt att de positiva erfarenheter som framkommer i detta projekt kommer kommunens skolor till del. Därför ger vi förvaltningen i uppdrag att sprida de positiva erfarenheter som framkommer vid utvärdering av projektet och stödja skolenheter i att utveckla sina verksamheter. Utvärderingen av projektet skriva sig till läsning visar på positivt resultat för elevernas läsinlärning. Förvaltningen får i uppdrag att stödja och bistå med hjälp till uppstart till ytterligare skolor/klasser som vill undervisa efter denna metod. Förvaltningen har utvecklat och förstärkt mottagandet av nyanlända barn i syfte att skyndsamt få eleverna att lära sig det svenska språket och på ett bra sätt bli en del av vårt samhälle. Det systematiska kvalitetsarbetet har vidareutvecklats och för de flesta i vår skolverksamhet har det blivit en del av det naturliga förbättringsarbetet som ständigt pågår i all skolverksamhet. För att ytterligare utveckla vår grundskoleverksamhet bildar våra grundskolor egna skolenheter från och med 1/7-14 under ledning av grundskolechef och vice grundskolechef på förvaltningsnivå. I det systematiska kvalitetsarbetet har framkommit att likvärdigheteten i förskoleklasserna behöver stärkas och därför har nämnden gett förvaltningen i uppdrag att utreda behovet av utvecklings- och förbättringsområden samt ta fram förslag till kompetensutvecklingsplan. Majoriteten ger förvaltningen i uppdrag att genomföra det förslag till kommunövergripande utvecklingsplan för förskoleklasserna vt 2015 ht 2017 som framtagits.
Andel (%) lärare i årskurs 1-9, omräknat till heltidstjänster, med lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och med utfärdat examensbevis, i kommunala skolor i kommunen. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa Skolverket (Siris). Andel elever som saknade betyg i ett, flera eller i alla ämnen av de elever som fått eller skulle ha fått slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Källa: Skolverket
Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20) fr.o.m. 2013 omvandlas betygsstegen till värdena E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20. Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Källa: SCB och Skolverket. Antal elever per lärare i årskurs 1-9 omräknat till heltidstjänster, i kommunala skolor i kommunen. Övrig pedagogisk personal (förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare) ingår inte. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa Skolverket (Siris).
Särskolan 2007 startade en översyn av särskolans verksamhet och hur denna skolform kunde utvecklas både pedagogiskt och lokalmässigt. Utbildningsinsatser har genomförts för personal och digitala läromedel har tillförts verksamheten. Det finns nu regelsystem för hur barn ska bedömas för att få möjlighet att gå i särskolan och hur man ska arbeta för att eleverna ska kunna integreras i grundskolan om det positivt kan gynna deras fortsatta utveckling. Lokalerna på Österängsskolan och Rosenlundskolan har byggts om och anpassats till eleverna och personalens behov. Stort arbete har lagts ner för att planera för optimala lokaler för träningsskolans elever och glädjande är det nu dags för byggstart. När byggnationen är klar har vi mycket bra och funktionella lokaler för alla våra barn/elever som går i särskolan. Fritidshemsverksamhet Vår fritidsverksamhet har vidareutvecklats och presenteras som ett föredöme på nationell nivå. Särskilt uppmärksammad är rastverksamheten som bedrivs på våra grundskolor. Fritidspersonalens arbete fick bara positiva omdömen av Skolinspektionen. För att säkerställa en fortsatt hög kvalitet behövs metoder för kartläggning, dokumentation och kunskapsspridning samt riktad fortbildning. Förvaltningen får i uppdrag att genomföra riktad fortbildning spårvis för personal i fritidsverksamheten under 2015 2017. Antal inskrivna barn i kommunalt fritidshem dividerat med antal årsarbetare kommunalt fritidshem. Avser egen regi. Källa: SCB och Skolverket.
Antal inskrivna barn totalt dividerat med antal avdelningar totalt. Med en avdelning menas en barngrupp i vilken fritidshemsverksamhet bedrivs. Källa: Skolverket Kulturskolan. Kulturskolans personal arbetar på ett föredömligt sätt för att alla barn och ungdomar i kommunen ska få del ta och ta del av olika kulturupplevelser. Deras verksamhet är mycket populär och det är ett stort söktryck till många aktiviteter. Sedan 2008 har Kulturskolan även ansökt och beviljats 9,5 miljoner från Statens Kulturråds satsning Skapande skola. Under läsåret 13/14 har Kulturskolan beviljats 2,3 miljoner och dessa pengar har gått till att köpa professionella föreställningar till kommunens ungdomar. 15 000 elever i förskola och grundskola har fått del av dessa föreställningar. Resurser i skolan Vi konstaterar att elevbidragen, dvs grundbidrag och socioekonomiskt resursbidrag, har ökat sedan 2006 i reala termer, dvs efter hänsyn tagen till ökade kostnader för personal och material mm. Budget för 2015 ligger på oförändrad nivå i jämförelse med i år. Pågående arbete Under 2014 pågår arbete inom förvaltningen utifrån tidigare givna uppdrag i syfte att utveckla verksamheten inom flertal områden t ex ökad måluppfyllelse, elevhälsan, samverkan skola-näringsliv.
Inför kommande verksamhetsår får utbildningsförvaltningen i uppdrag att: - stödja förskolenheterna i fortbildning av personal avseende det forskningsbaserade fortbildningsmaterial i matematik som Skolverket tagit fram. - genomföra riktad fortbildning spårvis för personal i fritidsverksamheten under 2015 2017. - genomföra det förslag till kommunövergripande utvecklingsplan för förskoleklasserna vt 2015 ht 2017 som framtagits. - sprida de positiva erfarenheter som framkommer vid utvärdering av projektet Modellskola och stödja skolenheter i att utveckla sina verksamheter. - stödja och bistå med hjälp till uppstart till ytterligare skolor/klasser som vill undervisa efter metoden skriva sig till läsning.
Bilaga 1 Lärarförbundets skolranking av kommuner 2013 Jönköpings placering Antal kommuner före Jkpg Avser Plats Mer resurser Bättre resultat >100.000 inv Sammantaget 29 1 27 2 Resurser 3 2 0 0 Resultat 96 0 95 4 Utveckling elevbidrag (= skolors intäkter) BUN netto Elevpeng åk7-9 Elevpeng åk7-9 inkl soc.ek Förskola barn < 3år Förskola barn >= 3 år Förskola totalt inkl soc.ek År 2006 * 1 713 946 37 900 42 096 100 600 65 100 80 004 År 2013 2 254 672 43 145 50 132 125 674 75 582 98 037 Utveckling 2006 -> 2013 31,5 % 13,8 % 19,1 % 24,9 % 16,1 % 22,5 % Kostnadsökning 16,4 % 16,4 % 21,0 % 21,0 % 21,0 % Realvärde utveckling -2,2 % 2,3 % 3,2 % -4,1 % 1,3 % * Elevbidrag 2006 = Grundbelopp per skola + elevpeng Förskolor Investeringar 2007-2013 Antal nybyggnationer 12 monteringsfärdiga 11 Om- och tillbyggnationer 3 förhyrda paviljonger (tillfälliga) 2 Grundskolor större nybyggnads- & tillbyggnadsprojekt Antal tillfälliga 2 7