Vårt gemensamma barn är / Våra gemensamma barn är:

Relevanta dokument
Vi respekterar varandra som föräldrar, vi godkänner varandras betydelse i våra barns liv och vi samarbetar i fostran av våra barn.

DEL 2 anvisningar för en föräldraplan. Barnets vardag efter separationen. Plan för samarbetet mellan föräldrarna

Barnets vardag efter separationen

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

Barn iakttar och tar efter det vi gör. Att fungera som familj, skoja och tillbringa tid tillsammans ger glädje och förstärker gemenskapskänslan.

Till Föräldraforum på respektive skola. Synpunkter lämnas till respektive verksamhetschef senast 7/4 2016

DEL 1 information till föräldrarna. Barnets vardag efter separationen. Plan för samarbetet mellan föräldrarna

BARNET HAR RÄTT TILL EN PAPPA OCH EN MAMMA

Gemensamt dokument för att använda i verksamheten inom Förvaltning för Livslångt Lärande. Fastställt vid Föräldrarådet

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:

Barnets rätt till stabilitet och kontinuitet familjens rätt till stöd

Integrationsplan för minderårig som anlänt utan vårdnadshavare

Barnets rätt till omvårdnad, uppfostran och trygga gränser

Till dig som förlorat di barn

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet

Hunnebostrands förskola

WHODAS frågeversion, administrerad av ombud

VÄLBEFINNANDET HOS BARN I ÅLDERN 1 3 I SKIFTOMSORGENS VARDAG

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Försök låta bli att jämföra

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Barnets vardag efter separationen

Ankomsten till placeringsplatsen

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar

att man väljer klassföräldrar till klassen.

Bidrag till kvalitetspris!

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker eller få ytterligare lästips!

Vem gör vad i kommunen? Socialtjänsten

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen.

Förskolan är till för ditt barn. En broschyr om förskolans läroplan

Familjehem. Norrköpings Kommun Socialförvaltningen Familjehemsgruppen, tel: vx. en viktig uppgift

Frågor som ingår i skalan STRESS är: 1, 5, 7, 8, 9, 11, 13, 14, 15, 16, 19, 20, 21, 22, 24, 25, 29, 31, 32, 34, 35, 38, 41, 43, 44

God man för ensamkommande barn

Välkommen till Björkhyddans förskola

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

Välkommen till förskolan

Därför behövs familjehem

Rusmedel ur barnets synvinkel

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

1. Enhetens verksamhets idé

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

LIVSKVALITET OCH FRAMTIDSPLANER

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Du som svarar på frågorna får vara anonym. Det betyder att du inte behöver berätta ditt namn i enkäten så ingen vet att just du har svarat.

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar som används på föräldramöten från förskola till åk9 FÖRSKOLEKLASS - ÅK6

Värdegrundsdokument

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för föräldern och läraren på lågstadiet

Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen

När mamma eller pappa dör

När någon i familjen fått cancer

Bilaga 2. Förskolans elevvårdsplan i Åbo

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

Med vänlig hälsning, Eveliina Wasström Koordinatorn för morgon- och eftermiddagsverksamheten Ingå kommun

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

för föräldrar PÅ E G N A B E N

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen

Ta ut din riktning inom viktiga livsområden

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Anhörigstöd. Vård & Omsorg

Hem för vård eller boende - barn och ungdom

Arbetsplan för Ängen,

gemensam vårdnad vad innebär det?

ORGANISATIONENS NAMN. RAY stöder-barometern 2016

Inför Föräldraplanen. Banets/barnens namn: Förälders namn:

Dagbok för utredning av hjälpbehovet Ett hjälpmedel för att utreda och beskriva det egna hjälpbehovet

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt?

När någon i familjen fått cancer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång?

Arbetsplan för Östra förskolan

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Är ert barn på daghem på heldid eller på deltid Hur många dagar per månad: normal förlossning igångsatt kejsarsnitt

Hem för vård eller boende för barn med föräldrar

Gruppbostad i Håbo kommun

Gruppbostad. - Vad är det?

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript:

Föräldraplan Vårt gemensamma barn är / Våra gemensamma barn är: Vi respekterar varandra som föräldrar, vi godkänner varandras betydelse i våra barns liv och vi samarbetar i fostran av våra barn. Vi har utformat vår föräldraplan så att den hjälper oss att ge våra barn en kärleksfull, trygg och stabil uppväxtmiljö, som motsvarar deras behov och utvecklingsskede. Vi identifierar och godkänner våra barns rättigheter till psykisk och fysisk trygghet samt underhåll till kärlek och omsorg av oss föräldrar och andra viktiga närstående till att självständigt skapa nära relationer till oss föräldrar. Vi identifierar och godkänner att vi som föräldrar har ett gemensamt ansvar för våra barns fysiska omvårdnad, hälsa och trygghet våra barns psykiska välbefinnande och ro att växa våra barns behov och för att de förändras när barnen växer upp och utvecklas våra barns försörjning att skydda våra barn från våra inbördes konflikter, vilka som hatiska och långvariga kunde skada barnen att vi fattar besluten tillsammans enligt vad som är bäst för våra barn att vi respekterar våra barns förhållande till båda föräldrarna. Vi har gjort upp denna föräldraplan daterad Underskrift Underskrift

Vad behöver vårt barn? Vad är viktigt för barnet och bereder barnet glädje? Vad har barnet svårt med? Vad önskar barnet av oss föräldrar? Vad innebär syskonrelationerna för barnet och hur borde de beaktas? Vilka behov har barnet med tanke på skolgång eller daghem? Vilka behov har barnet i fråga om fritidsintressen eller vänskapsförhållanden? Har barnet särskilda fysiska eller psykiska behov?

Hurdana saker gör barnet med den ena föräldern, hurdana med den andra föräldern? Finns det sådant där barnet särskilt behöver någondera föräldern? Vilka saker är viktiga för barnet under eller efter separationen? Fundera också på framtiden på lite längre sikt: Föreställ er att ni om fem år diskuterar separationen med barnet vilka positiva minnen berättar barnet då? Hur handlar ni som föräldrar för att ge barnet dessa goda minnen?

Informationsutbyte och kontakt Frågor om informationsutbyte och kontakt mellan föräldrarna: q Vilka beslut kräver gemensamma diskussioner mellan oss? q Vilka frågor kan en förälder besluta om ensam? q Behöver vi träffas regelbundet för att diskutera frågor som har att göra med våra barn och föräldraskapet i praktiken? q Vid vilka tider är det lämpligt att ringa den andra och när är det inte det? Vilka andra sätt att hålla kontakt passar oss? q Hur löser vi meningsskiljaktigheter? Hur kan vi lugna ner oss själva och varandra om diskussionen hettar till? q På vilket sätt talar vi om den andra föräldern med barnen? q Hur tänker vi bete oss och tala i sådana situationer där barnen ser oss tillsammans? q Hur kan vi visa barnen att vi samarbetar för att de ska ha det bra? q Hur förmedlar vi viktig information till varandra, t.ex. från daghem, skola eller hälsovård? q Hur informerar vi varandra om barnet har problem? q Hur handlar vi i eventuella undantags- eller nödsituationer? Vår plan för informationsutbyte och kontakt mellan förälder och barn: q Hur håller vi kontakt med barnet när barnet är hos den andra föräldern? q Hur säkerställer vi att våra barn kan behålla kontakten med viktiga släktingar och vänner också på den före detta partnerns sida? q Hur säkerställer vi att barnen får säga sin åsikt om de nya arrangemangen? q Hur vill vi att våra eventuella nya partners presenteras för våra barn? Vår plan för informationsutbyte och kontakt:

Boendearrangemang och tid som barnet vistas hos föräldrarna Frågor om boendearrangemangen och den tid som barnet vistas hos föräldrarna: q Hur mycket tid tillbringar varje barn tillsammans med vardera föräldern? q Vid vilken ålder kan en baby eller ett litet barn börja övernatta hos den andra föräldern? q Vid vilken ålder kan barnet resa på egen hand till den andra föräldern? q Hur tillbringar barnet sitt sommarlov hos föräldrarna? q Hur upprätthåller vi kontakten mellan barnet och den förälder som bor på annat håll? q Hur sköter vi transporterna av barnet mellan hemmen? Hur sköter vi överlämningarna? q Vem tar hand om barnets klädvård? q Vilka kläder/saker/leksaker transporteras mellan hemmen? q Hur sköter vi transporterna av barnet till fritidsaktiviteter och ser till den utrustning som behövs vid aktiviteterna? q Hur ordnas tillfällig barnpassning? Vår plan för boendearrangemangen och den tid som barnet vistas hos föräldrarna:

Fördelning av det ekonomiska ansvaret Frågor om fördelningen av det ekonomiska ansvaret: q Vilka är de dagliga utgifterna för barnet, såsom kostnader för kläder och andra personliga artiklar, fritidsintressen, telefonräkningar, skolböcker, skolresor, försäkringspremier o.d.? q Hur delar vi på kostnaderna för större anskaffningar av engångsnatur, t.ex. hobbyredskap, instrument, datorer, telefoner o.d.? q Hur ska vi göra med kostnaderna som uppstår för träffarna? q Betalar vi veckopeng till barnen gäller olika regler i olika hem? q Hur gör vi om det uppstår oväntade utgifter (t.ex. sjukdomar, olyckor)? q Vad gör vi om vår livssituation förändras och det inte är möjligt att genomföra den plan för fördelning av det ekonomiska ansvaret som vi tidigare gjort upp? Vår plan för fördelningen av det ekonomiska ansvaret:

Barnets skolgång och daghem Frågor som gäller skolgång och daghem: q Hur vill vi i framtiden förhandla om barnens skolfrågor, såsom valet av skola eller specialklass eller behov av särskilt stöd? q Hur håller vi kontakt med skolan/daghemmet: båda var för sig eller endast den ena av oss, som sedan informerar den andra föräldern? Skaffar vi båda användarnamn till Wilma? q Deltar vi båda i skolans/daghemmets föräldramöten eller endast den ena av oss? q Deltar vi båda i skolans/daghemmets fester och andra evenemang? q Hur berättar vi för barnets lärare eller vårdare om förändringarna i barnets liv i och med separationen? Vår plan gällande frågor i anslutning till skolgång och daghem:

Övriga frågor Frågor: q Hur gör vi i fråga om läkarbesök vem tar barnet till läkaren? q Har barnet hälsoproblem eller finns det andra frågor i anslutning till barnets välbefinnande som kräver att vi funderar över rutinerna? q Har barnet t.ex. särskilda anlag för konst eller idrott eller fritidsintressen som vi vill förhandla om att understöda? q Vad vill vi komma överens om när det gäller barnets religiösa fostran? q Hur vill vi göra i fråga om barnets modersmål vilket språk talar barnet med den ena föräldern, vilket med den andra; vilket språk gäller vid valet av skola eller daghem? q Finns det i vår familj kulturbundna frågor, vars respekterande vi vill diskutera, t.ex. barnets kost? q Har våra barn sällskapsdjur, vars skötsel kräver nya arrangemang? Vår plan i anslutning till övriga frågor:

Att komma överens med den unga: