Årets 1:a instruktörsläger

Årets 1:a instruktörsläger

Innehållsförteckning Ordförande har ordet 2 Vårens första Instruktörsläger i ett soligt Roslagen 3 Ny klubb i Enköping! 7 Att slå i självförsvar 8 Inbjudan till Sommarlägret 10 Tack för all uppvaktning med anledning av mitt 25-årsjubileum! 12 Uppläggning av Dan-graderna 14 Årets första klubbläger 16 Avspänd Jiujitsu-teknik 17 Sign BUSHIDO skrev om MARJA år 1994 18 KIBOU har slagit upp portarna 21 Information KNUTPUNKTEN Svenska Jiujitsuförbundets (SJF) informationsblad är förbundets nyhetsoch informationsorgan till klubbar i förbundet och dess medlemmar. Knutpunkten distribueras på Internet via SJFs hemsida: www.jiujitsu.nu Innehåll med text och bilder, sammanställs av redaktionen. Det står redaktionen fritt att ändra eller stryka i inskickat material. Bilderna får ej användas i andra sammanhang utan upphovsmannens skriftliga tillstånd. Redaktionen består av: Erik Lorinder, ansvarig utgivare, ordforande@jiujitsu.nu Caroline Torstensson, layout. Marja Durewall Nilson, Kurt Durewall, Johan Flakberg. Material skickas till marja@kurtdurewall.com Foto: Där inget annat anges: DW-Foto, Gbg. Utgivningsdatum: 120305 Omslagsbilden En kunskapstörstande grupp av ledare och deltagare hade samlats i den lilla mysiga Dojon i Roslagen, där även nästa generation jiujitsuka stundtals fanns med på mattan. Foto: Sussi Lorinders kamera Ordföranden har ordet Under 2011 har vi firat och hedrat Svenska Jiujitsuförbundet som fyllt 40 år. 40 år som har innehållit utveckling, lärande, grubblande, undersökande, skratt, svett, möten, glädje, tvister, tester, tankar och mycket, Erik Lorinder mycket mer. 40 år av vilja och strävan. 40 år av stark tro på att det måste finnas ett annat sätt att mötas i konflikter än att krocka, mätas eller förorsaka skada och smärta. I det objektiva perspektivet av ett upplevt angrepp finns det inget ont eller gott. Det onda eller goda finns bara i våra subjektiva tolkningar av en annan människas handlingar och ord. Vi vet ingenting om de grundläggande värderingar eller attityder som ligger bakom utan kan bara gissa utifrån våra egna normer, attityder och värderingar. I våra principer; skydd, balans rörelse, bestämdhet, mjukhet, hänsyn ligger skyddet först. Vi ska i det yttersta sträva efter att undvika egen skada. Vi flyttar på oss för det objektiva, dvs. foten, handen, kniven eller för den del ordet som med viss hastighet och riktning närmar sig kroppen. Med stöd i principerna sammanslaget tar vi hand om det subjektiva; vår upplevelse. Här har vi att hantera rädslor, överraskningar, stress, ilska, hämndbegär och många fler känslor. Om vi låter våra känslor, tolkningar, tankar och attityder, utifrån ett upplevt angrepp, bli en verklighet, något objektivt, kommer det definitivt ge avtryck i vårt utförande. Fokus i vår träning ligger inte på att bemästra eller besegra andra människor utan fokus ligger på att bemästra och besegra sig själv och sina stereotypa tankar. Så länge jag lägger fokus på att någon annan ska ändra på sig så Forts sid.17 2

Vårens första Instruktörsläger i ett soligt Roslagen Vi var ett 20 tal förväntansfulla deltagare som fick ett underbart bemötande i hemma miljö, av ett soligt leende från Sussi och Erik. Dessutom förstärktes denna bild av att Sussi visade prov på vara en hejare på bakverk. Då undrar givetvis den seriöse läsaren vad vi lärde oss och därmed vad missade de som inte hade tillfälle att medverka. Tema under dagarna var fokuserat kring ergonomi och utbildningsmetodik där Ganso Kurt visade på och beskrev de nyheter som han lanserat. Vi hade som sig bör när SJF har ett instruktörsläger två givande dagar. Utbildningskommittén vid lägerstarten. Fr.v. Håkan Skenhede, Henrik Kumm, Olof Danielsson, Kurt Durewall och Erik Lorinder. Tack! Tomas Crona, KYO Jiuijtsu Utbildningsinnehåll Utbildningskommittén bjöd på fina frukter ur sin stora välfyllda korg av godsaker. Först ut Ganso Kurt Durewall med sin nyutvecklade metodik för mer bestående inlärning. Dessutom genomgångar av spänning, avspänning och avslappning. Här fick flera ahaupplevelser om just vikten av de små detaljerna som gör så stor skillnad i kraftanvändandet. Halva antalet deltagare och Henrik Kumm inbjöd aspiranterna till en första genomgång i presentationsteknikens mysterier. Ett ämne som kan tyckas lätt, men som innehåller så otroligt många variationsmöjligheter för att verkligen kunna fånga uppmärksamheten hos åhörarna. Svårt att någonsin bli fullärd i detta ämne. de övriga på lägret. 3

Uppvärmningsförsvar i den ljusa Dojon. Henrik Kumm vägleder aspiranterna i presentationsövning. Erik Lorinder utbildar i framställningsteknik. Finslipning av detaljer. Henrik Kumm och Olof Danielsson. Grundläggande ergonomi / arbetsteknik i den stora matsalen. Hur tung är min arm egentligen? Henrik Kumm visar nedläggning under rubriken bedömningsteknik. Biträdande Riksinstruktören Olof Danielsson ledde passet med bedömningsteknik. Till sin hjälp hade han en DVD med många försvar, utförda av Gracie den äldre på sina söner. Väl inövade tekniker, men helt utan vår viktigaste princip skydd. Det är lärorikt att snabbt kunna bilda sig en uppfattning om en tekniks uppbyggnad dess för- och nackdelar. Under Gansos ledning testades sedan Gracies 4

tekniker och jämfördes mot våra med betoning på principerna. I detta ämne, som instruktörerna tränats i under många år, var standarden hög. Jiujitsu-ergonomin leddes denna gången i första hand av Håkan Skenhede. Ganso och Håkan hade tidigare gått igenom och valt ut en del grundläggande övningar som alla fick prova på. Dessutom ställdes grupperna inför olika problem i vardagslivet och skulle anteckna hur de på bästa sätt skulle skona sina kroppar i dessa arbetsmoment. För en del var detta helt nytt och det var roligt att både se och höra hur tankarna började snurra i andra banor. Ganso Kurt Durewall fäller Erik Lorinder under mottot minsta möjliga kraft. Far och son i ergonomi-övning att sätta ned någon svag i en stol. Robert Crona hjälper sin far Thomas. Följ med kraften och dra ur balans! Magnus Dahl och Robert Crona övar. Viktiga icke-grepp demonstreras på Malin Knoop. Karl-Erik Jacobsson och Monika Hallberg är intresserade åskådare. Erik Lorinder får full uppmärksamhet av aspiranterna då han berättar om framställningskonstens ibland svåra situationer. 5

Ingripandeövning. Sussi Lorinder trycker undan Monika Hallberg som just angripit en försvarslös. Malin Knoop angriper Sussi Lorinder med påk. Praktisk ergonomi lägg upp på hög hylla. Biträdande Riksinstruktören utnämner Monika Hallberg, Jiujitsuklubben Kyo, till Klubbinstruktör. Håkan Skenhede berättar initierat om vardagsergonomi. Kurt Durewall informerar om den nya inlärningsmetoden. Två nya Förbundsinstruktörer utnämndes på lägret. Olov Lundström, Uppsala och Charlåtta Brandt Stockholm. 6

Specialinstruktör Erik Lorinder invigde aspirantgruppen i ämnet framställningskonst. Säkert en ganska annorlunda känsla för honom att stående i sin egen fina matsal i villan utbilda ett gäng vetgiriga jiujitsuaspiranter. På mattan i sin egen Dojo ledde Erik hela gruppen i övningar gällande ingripandetekniker, ett ämne han kan som handen i handsken tack vare sin polisiära utbildning. Roslagen visade sig från sin näst bästa sida denna helg sol, klarblå himmel och nyfallen kritvit snö gjorde sinnena hoppfulla att det kommer en vår. Likaså en ännu bättre sommar som kan firas med ett fint gemytligt läger i den lilla mysiga hemma-dojon hos förbundets ordförande med familj. Vi tackar för all fin service under dagarna två. MDN Ny klubb i Enköping! Jag och min bror började i Göteborg träna självförsvar. Från början handlande det mest om att kunna försvara sig om man någon gång råkar ut för något, men efter ett tag gick vi även på träningen för att vi insåg att man kan försvara sig utan att slå tillbaka. Vi har i skolan lärt oss om Newtons tredje lag: All kraft har en motkraft. Jiujitsuns grundtanke är att verka med kraften istället för mot kraften. Om någon slår mot dig så är det lättare att fortsätta och stärka den kraften istället för att verka mot den. Vi vill att fler ska ta del av denna kunskap och har därför startat klubben Kibou i Enköping. Kibou betyder på japanska vilja. Vi vill att vår klubb ska stå för viljan att vara rädd om medmänniskor och orsaka minsta möjliga skada. När vi tränar vill vi framföra Durewalljiujitsuns budskap att med minsta möjliga kraft, nå största möjliga effekt, utan att förorsaka smärta eller skada Vi tränar i S:t Ilians källare, söndagar mellan kl. 19.15 och kl. 20.15. Medlemskap kostar 200 kr per år och sen kostar det 200 kr per termin i träningsavgift. I detta pris ingår försäkring under träningstid samt på klubb- och föreningsläger. Som medlem är man också inbjuden till Svenska Jiujitsuförbundets alla läger. För mer information och frågor, kontakta oss: Instruktör, Thomas Crona 0708-180031 Hanna Crona 0731-434380 Du kan även maila frågor till: hanna.crona@live.se VÄLKOMNA! Med vänliga hälsningar Hanna Crona, ordförande Jiujitsuklubben KIBOU 7

Att slå i självförsvar Att slå i självförsvar är tyvärr en impuls som är större än vänd andra kinden till. Men jag tycker att båda är fel. Vi får och vi ska skydda vår kropp mot skador. Men inte till priset av att skada andra. Så långt det finns andra möjligheter till självförsvar än att slå knytnävsslag i ansiktet på en medmänniska så bör detta användas. I en upptrappad konfliktsituation bryr sig de flesta inte om smärtan som uppstår av ett slag. Det innebär att man blir tvingad att slå så hårt att den andra blir oskadliggjord (knockad) eller omtumlad (hjärnskakad) som följd. Eller som det stod häromdagen i GP. En polisman slog med ett knytnävsslag av käken på en åskådare som fotograferade då polisen tog hand om stökiga ungdomar. Det är då lätt att ge både livslånga skador och t.o.m. nedslagning med dödlig följd. Slag som sker i ett visst ögonblick, som vid tillfällig obalans, påverkan av alkohol eller droger eller på en som har svag kroppskonstitution t.ex. glaskäke kan ge ruskiga effekter. Så finns det en annan sida av vad som kan hända. Slaget görs inte tillräckligt hårt för att oskadliggöra den slagne. Denna kanske följer med i slagets kraftriktning, medvetet eller omedvetet, så effekten avsevärt minskas.. Det bäddar för ökat våld. I hämndbegär eller av rädsla blir det förnyade angrepp. Börjas det med att ge och ta är det risk för allvarliga konsekvenser för båda. Både kroppsligt, själsligt och juridiskt. Vilken tillfredsställelse tror du att du har om du råkar slå ihjäl en människa. Det var inte din avsikt, men faktum kvarstår att det har gjorts. Hellre han än jag, kanske du tänkte. Tänk om du lärt dig att göra något annat i självförsvar! Det finns hur mycket taktik som helst att välja på än att möta våld med mera våld. Vi är inte i ett krig där det går ut på att, som i de flesta strider, ta livet av fienden. Kvinnor som slår En annan sak jag reagerar starkt emot är att råda kvinnor slå knytnävsslag i självförsvar. I Göteborg var det en kvinna som tränade karate och lärde sig t o m att slå av en tegelsten med handkantslag. Hon blev attackerad av en man, som inte lärt sig varken karate eller boxning. Hon slog in flera fullträffar i ansiktet på honom vilket syntes ordentligt och märkbart under rättegången flera veckor senare. Men han slog henne ändå sönder och samman, trots hennes slagkunskaper. Boxning Jag har i boxning slagit ned några motståndare. Jag var yngre då och det kändes ursäktligt eftersom det var i legitima tävlingar det skedde. Ibland fick jag under en match in ett mycket hårt slag som inte bekom motståndaren synligt på något sätt. Ibland var det ett lätt slag som sänkte den andre. Det var då det blev en precis träff på hakan just när motståndaren var på väg framåt. Men det blev inga kroppsskador på hakan, tack vare de tjocka boxhandskarna. Men däremot blev det en ordentlig omskakning i huvudet på grund av kudd-effekten som boxhandsken ger. Med boxhandske är det lätt att slå knock-out i jämförelse med knytnäven. Den ger istället kross-skador. Jag tror många tar fel när de ser någon bli nedslagen i en boxningsring. Det kan vara mycket svårare i verkligheten när det är utan boxhandskar. Här visar vi exakt två bilder som var införda i en tidning nyligen för att visa krav-magatekniken, den israelitiska närstridstekniken, Tyvärr lärs sådant här ut som självförsvar i vårt samhälle. Mina synpunkter på bild 2 är att försvararen har sänkt sin slagkraft, kanske med 50% på grund av att vänstra handen och vänstra skuldran är framförda när han slår med sin högra hand. 8

Felikss Straumits och Raam Mleczkovicz från Jiujitsuklubben Kano demonstrerar den överskattade tekniken i bilder som är exakt återgivna efter tidningsartikeln. Här behövs taktik. 1 Att vara passiv. 2 Tvunget göra något. T.ex. höja händerna (hands up) och markera rädsla. Då kommer händerna närmare vapnet. Se bildserier med texter i 6:e Jiujitsuboken sid. 104-105. Där visar jag tre försvarstekniker vid pistolhot framifrån. Se texten till den överstreckade bilden nedan! Skyddet är dåligt eftersom slaget kan tvinga angriparen bakåt, varvid pistolmynningen riktas mot försvararen. Angriparen kan också dra till sig högerarmen och med försvararens bakvända grepp med vänsterhanden så riskeras det att pistolmynningen riktas mot försvararens kropp. Nej, försvararen ska använda principen skydd genom att med båda händerna gripa pistol och pistolhand. Då kan han ha enkel och överlägsen kontroll på pistolens riktning och kan även effektivt fälla angriparen i valfri riktning. Att slå riskerar en ökning av våldet. Självklart finns det tillfällen då slag kan skydda, men det bör inte tas till om det finns andra möjligheter. Jag har undervisat både polis och militär och det skulle aldrig falla mig in att lära ut tekniker på detta sätt. Kom ihåg att principen skydd är den viktigaste vid självförsvar! Kurt Durewall Ganso 9

10

11

Tack för all uppvaktning med anledning av mitt 25-årsjubileum! 25 år av jiujitsuträning och titulerad silverbudoka. I Svenska Jiujitsuförbundet har det inte funnits någon tydlig tradition med att honorera tidsrelaterade framgångar. Förhoppningsvis är detta början på en fin tradition. 1986 klev jag för första gången in på en matta för att träna Jiujitsu. Idag, 25 år senare, drivs jag av viljan av att förmedla upplevelsen av mitt första intryck; värmen. Hela Svenska Jiujitsuförbundet består av människor som alla har en egen budohistoria. Historier som är värda att lyfta fram och fira. Tid är något som bara går och som bara kommer. Tillåt er att stanna till ibland och se tiden som ett mått på framgång. Låt oss få samlas kring historierna och fira och låt oss få läsa om det i Knutpunkten. Onsdagen den 28 december, 2011 var jag tillsagd att hålla mig borta från hemmet fram till kl. 17.30. Jag anade vad som låg i görningen men hade inte hört något om några förberedelser. Väl hemma igen blev jag tillsagd att byta om till gi, hakama och haori. Jag hörde hur det tisslades och tasslades från undervåningen i huset. Mina tankar gick till att jag nämnde i förbifarten under ett klubbstyrelsemöte att jag har tränat jiujitsu i 25 år. - Otroligt vad tiden går, sa jag, jag kommer tydligt ihåg min första kontakt med budovärlleende, en rund man, bred skånska och en varm kram som jag trodde skulle knäcka alla revben i min bröstkorg. På en sekund gick jag från att vara en vilsen 13-åring till att veta vad jag skulle ägna mitt liv åt. Mannen som mötte mig hette Gerhard Mörch Jensen, 3 Dan i tysk Jiu-jitsu. Han kom att bli min mentor och förebild i en tid då mitt liv behövde stöttepelare, rättesnören och vänner. Styrelsemedlemmarna började ställa en massa frågor om min träningstid och de människor som jag har mött och som har varit betydelsefulla för mig. Sedan fick de något finurligt i blicken och bytte samtalsämne. Graderingstest Sussi kom upp och hämtade mig och bad mig blunda. På vägen ner för trappan till dojon tjuvkikade jag lite men fann det meningslöst. Dojon var nedsläckt och kolsvart. Plötsligt tändes lamporna i taket. Framför mig stod Kurt och Marja Durewall iklädda undersköna japanska kreationer. När jag väl lyckades bryta mitt tunnelseende såg jag att hela dojon var full av människor; hela familjen Mörch Jensen, Ulf Värmå, klubbens styrelsemedlemmar och massor av träningskamrater. Johan Classon från Korpens Jiujitsuklubb i Akademiska sjukhuset i Uppsala klev fram ur folksamlingen och bad mig välja ett angrepp. Detta skulle vara inledningen till ett kvällslångt graderings- Erik Lorinder, stolt och lycklig Silverbudoka mellan Marja och Kurt Durewall. Erik Lorinder utmanas av Johan Classon, högtidligt uppklädda i hakama inför graderingstesten till Silverbudoka. 12

test. Jag skulle visa upp tio försvar mot ett och samma angrepp och namnge alla tekniker jag använde. Kurt granskade och bedömde utförandet som överlag bra. Ett mycket fint utförande med en aning mycket show med höga, ibland inhumana kast, var betyget. De höga kasten blev dock ursäktade med att det är klart att man måste bjuda på lite underhållning. Graderingstestet gick över till 40 frågor om jiujitsu, budo, japan, japanska språket och historia. Till min hjälp hade jag tre livlinor; fråga publiken, fifty-fifty och ringa en vän. Med publikens hjälp och Henrik Kumms stöd i telefonen blev jag till sist graderad till Silverbudoka, 25 år som budoutövare inom disciplinen Jiujitsu. Diplomet pryder nu sin plats i Dojon. En oförglömlig kväll Det var fantastiskt att få uppleva en sådan här kväll. Det hölls tal, sjöngs, skrattades och gräts om vart annat. Anekdoterna bröt av varandra och känslorna kring minnen och historier svallade. Att se alla som varit så betydelsefulla för mig samlade runt ett och samma bord, att äta och dricka och skratta bort en hel natt med dem som står mig närmast är något jag har längtat efter så länge. Det gav mig ett tillfälle, en möjlighet att få tacka. Jiujitsu är ingenting utan dess utövare och jag är ingenting utan mina nära och kära. Det största tack vill jag tillägna Sensei Gerhard Mörch Jensen för att du fanns för mig. Kramen värmer än idag. Du är direkt avgörande för att jag fortsätter att sträva år efter år. Du finns alltid hos mig. Erik Lorinder Silverbudoka ÅRSMÖTE 2012 Svenska Jiujitsuförbundets årsmöte kommer att hållas i JK Seisins Dojo i Halmstad lördagen den 24 mars kl 11.30. Vi hoppas så många som möjligt kommer att närvara på årsmötet för att sedan kl 13.00 ställa upp på mattan för två härliga dagars jiujitsuträning. Gerhardt Mörch Jensen 3 Dan Jiu-Jitsu, 1950-1997. Min första Jiujitsu-instruktör som jag fick 11 fantastiska år tillsammans med. Passa på tillfället att representera klubben på mötet och även få en personlig genomgång av teori och praktik under ledning av flera av förbundets bästa instruktörer. 13

Uppläggning av Dan-graderna Försvarstekniken delar jag in i direktteknik, jagande teknik och kombinationsteknik. I traditionell jiujitsu gjordes det för det mesta bara ett direktförsvar. Det ansågs att försvarstekniken i jiujitsun var så bra och skulle göras så bra att den alltid skulle lyckas. Med i bilden var också att man inte kunde göra det bästa försvaret om man tränade kombinationsteknik samtidigt då ansågs det att man förutsatte att tekniken skulle misslyckas. I den realistiska träningen kändes det genant för japanerna, de fick inte tappa ansiktet, de måste klara försvaret med en gång. Kanske det var därför det istället togs till mera kraft, trots att försvaret skulle göras med minsta möjliga kraft. Man skulle kunna i kata-form lägg in en kombinationsteknik, men då måste försvararen låtsas att han misslyckas med sitt försvar. Det var inte bra för självförtroendet ansåg japanerna. Men i jiujitsu ingår ju också, att går det inte på det ena sättet så gör man på ett annat. Durewall jiujitsu Jag är realist. Inte en drömmare som tror att man med en jiujitsuteknik omedelbart kan lyckas klara varje anfallande individ i varje situation och under alla de olika omständigheter som kan finnas vid angrepp. Det finns alltid någon som är för stor, för tung, stark och vältränad samt kanske också har en hel del med fighterkunskaper bakom sig eller är beväpnad. Även om det görs en bra teknik eller ett bra tricks så läggs det till att använda mycket ökad kraft som den vanligaste lösningen. Då frångår man jiu = att använda minsta möjliga kraft. Den principen, mjukhet, är vad jag bygger vår jiujitsu på. Jiujitsu är ett enormt vittomfattande kunskapsområde att lära sig från. Det kommer ni att upptäcka i kommande jiujitsuböcker. De hittills sex utgivna ger en stabil grund som gör det avsevärt lättare att fånga in det som presenteras i Dan-böckerna. Vi beräknar ha en bok för 1 Dan, en för 2-3 Dan och en för 4-5 Dan. Dangraderna 6-10 är ju inte tekniska grader så det återkommer jag om senare. Förutom de tre nedan angivna områdena så kommer det att vara med försvar mot serier av angrepp. Det kan t.ex. börja med grepp och efter din frigöring kanske det kommer sparkar och slag. Vi ska eftersträva att inte fightas, ge och ta, som ingår i slagsmål. Självklart ska ditt första försvar lyckas, men det finns många orsaker till att du behöver använda ytterligare en teknik för att få slut på situationen. Lägg märke till att det kan vara svårare att lyckas med tekniker under träningen. Den ska vara lite mer som en lek och göras lekande lätt. Se på djurens angrepps- och självförsvarsövningar! Intensiva angrepp utan att skada, men med tekniker att bita, riva och slå som med bara ett litet tillägg av skärpa och vilja blir förödande för den andra individen. Samma sak med vår jiujitsu, vi övar utan att psykiskt och fysiskt ödelägga partnern. Omsatt till verkligheten försöker vi oskadliggöra utan att skada. Vi är inga djur, vi kan träna som dem, men inte handla som dem i reella situationer. Principerna är vår bas så det blir en hel del avancerade principövningar i Dan-böckerna. Det blir också förstärkning av våra tekniker med atemi = angrepp med slag, stötar, tryck och dragningar i och mot ömtåliga områden på kroppen. Trots detta kommer vi att utgå från vår huvudprincip och för att nå dit våra 6 principer och medföljande delprinciper. I våra moderna Dan-graderingsbestämmelser lägger vi in en hel del tekniker, där vi börjar försvaret med direkt-teknik (jika-waza) följer upp med jagande-teknik (rensoku-waza) samt kombinations-teknik (renraku-waza). Du kan bli besviken om du misslyckas, men du är ändå dömd för alltid om du inte försöker. Beverly Sills 14

Direkt-teknik (jika-waza) 1. Spänn halsmusklerna och gör snabbt ditt försvar. Jagande-teknik (renzoku-waza) 2. Tag grepp och flytta dig så hans balans bryts samt 3. rör dig diagonalt bakåt. Fäll och 4. håll upp med kontroll. 1. Du försöker samma teknik, men Kombinations-teknik (renraku-waza) 2. han tar ett steg fram och klarar sin balans så du 3. gör rotation (tenkai) och 4. fäller honom. 1. Du försöker samma teknik, men 2. han håller emot så du 3. växlar till benfällningen o-soto-taoshi och 4 fäller honom. Kurt Durewall, Ganso 15

Årets första klubbläger Jag hade gjort upp ett schema där alla instruktörer o aspiranter fick minst två pass för att undervisa i grupperna. I god tid fick alla reda på vilka grupper samt vilka angreppsområde de skulle göra för gruppen, allt för att man som instruktör kommer väl förberedd till sitt pass. Detta gjorde att eleverna samt instruktörerna tyckte att det blev en bra träning. Jag passade på att gå vid sidan om och studera instruktörernas pass. Alla fick en personlig feedback för att man skall bli bättre som instruktör. Detta var väldigt uppskattat. Så man kan säja att vi hade instruktörsutbildning i fyra och en halv timme samtidigt. När vi var klara med dagens träning samlade jag instruktörerna för en gemensam genomgång. Det finns saker som vi alla måste bli bättre på och det höll alla med om. Tack för en bra och trevlig lördag! Benny Ericsson Riksinstruktör Det var ett förväntansfullt gäng, närmare 30 st som stod uppställda denna lördag, på Seisins klubbläger. Vi hade att se fram emot bland annat knivangrepp, golvtekniker och tekniker Micke Kardell, som skrivit texten om lägret, gör yumiwaza, pilbågsteknik, på Lars-Göran Djurberg. avsett för ens bältesnivå. För oss som var högre graderade blev det en spännande eftermiddag med en del nya tekniker. Instruktörer i högre gruppen (bruna och svarta) var bl.a. Johan, Bosse, Annika och Said. Benny började med en uppvärmning som byggde på moment av jiujitsutekniker som skulle nötas in, (basövningar m.m.). Efter det blev vi uppdelade i fyra bältesgrupper. Även deltagare ifrån intensivkursen, som slutat på onsdagen innan, deltog. Det var flera som ville köra på direkt med ett läger och detta var extra roligt. Annika Riksinstruktören Benny Ericsson visar grunderna för knivförsvar på Annika Ger- hardsson- Bernhardt. En gemytlig fruktpaus under lördagsträningen. körde knivtekniker med oss. Det var knivanfall från olika vinklar, framifrån och även från sidan. Efter en god fika så tog Benny över och 16

körde en go uppvärmning med bl.a. knivförsvar inbakat. När alla hade blivit varma i kläderna så delade vi upp oss i olika grupper igen. Johan tog hand om dom högre graderade och han körde en klassiker: Att kunna försvara sig när man sitter i en stol t.ex. på bio eller något annat ställe. Det var olika typer av strypangrepp som övades sittande, vilket inte alltid var det lättaste att försvara sig emot. Det blev en del omfamnings angrepp också. Men roligt och lärorikt var det. Efter en kortare andhämtning var det dags för golvtekniker som Said visade. Han körde bland annat armstruptag, halv-nelson och nelson-grepp liggande på magen. Det var även några som var uppe till gradering och klarade det. Grattis!! När lägret började närma sig sitt slut tog Bosse över, med en skön stretching som avslutning på lägret och det kändes gott att få sträcka ut efter många timmars träning. Redan nu så blickar vi fram mot rikslägret i slutet av mars, väl mött då. Micke Kardell JK Seisin Foto: Johan Flakberg Forts sid. 2. flyttar jag mitt ansvar för att göra världen litet bättre, ifrån mig själv till min omgivning. Nu när vi står inför ett nytt år, 2012, kan vi välja att lägga ytterligare ett år till handlingarna och fira att förbundet har fyllt i 41 år, eller så kan lägga grunden för framtida 40 år. Perspektivskillnaden är att i det ena fallet står vi på toppen och tittar ut och i det andra fallet så står vi i dalen och tittar upp. Jag vill välja att se oss ur dalperspektivet. Det vi har framför oss, det berg vi har att bestiga, är att förmedla till omvärlden att vi finns, att vi är stolta för det vi gör och tror på och att vi har ett humant, effektivt och realistiskt självförsvar som är fantastiskt roligt och givande att träna. Se på sköldpaddan. Han gör bara framsteg när han sticker ut hakan. James Bryant Conant Med de vänligaste hälsningar, Erik Lorinder Ordförande Svenska Jiujitsuförbundet Avspänd jiujitsu-teknik På instruktörslägret i Roslagen fick deltagarna känna på skillnaden spänning, avspänning och avslappning. Mjuk teknik är avspänd teknik. För lite mer insikt och förståelse för avspändheten rekommenderar jag boken Avspänd Teknik. Författare Leif Janson, SISU Idrottsböcker. Ganso Foto: Johan Flakberg Ett speciellt ungdomsläger arrangeras i sommar för första gången. Se inbjudan på sida 22! Ta med dig några kompisar och var med! Tänk att få träna för de allra främsta i landet i jiujitsu. Här ses Riksinstruktören Benny Ericsson entusiasmera ungdomarna i JK Seisin, Halmstad. 17

Sign BUSHIDO skrev om MARJA år 1994 Trots part i målet vill jag skriva om min och jiujitsuförbundets Marja som hyllades grundligt på sin 70-årsdag nu i januari. Det är alltid roligt att se en persons prestationer under många år och som ni ser av bifogad artikel har Marja presterat mycket inom idrott, jiujitsu och budo. I 25 år har hon varit med och utgivit judo-, jiujitsu- och budotidningar. Marja har också troget stött mig i den ergonomiska utvecklingen och vid alla kurser där många tusentals elever utbildats i bättre arbetsteknik. I tidningarna Principen och Hälso-Lyftet har hon också visat sitt kunnande i organisation och redaktionsarbete. Jag ger Dig, Marja, min oreserverade hyllning och stort tack för allt du gjort och vill här nedan publicera signaturen Bushidos intervju, gjord inför SJF:s demokratisering i januari 1994. Kurt Durewall Vem är då hon som ägnat 23 år (1994) åt Svenska Jiujitsuförbundet och då även mer än 30 år åt budo? Det började tidigt. Marja fick börja i skolan för ung och det blev därför på prov. Skolan låg på Teatergatan i Gbg, ett kvarter från SJF:s kansli under ca 28 år. Marja tyckte om allt som hade med rörelse att göra redan då och som en av de yngsta segrade hon i distriktsmästerskapen i Göteborg i kast med liten boll. Slog t o m DM-rekordet då. Svensk juniormästarinna Gick senare över till större bollar, slungboll, där hon tog DM fyra år i rad. Deltog i Skolungdomens mästerskap på Stadion samma år som prinsessan Birgitta praktiserade som idrottslärare och deltog som funktionär. Även Bosse Parnevik deltog i tävlingarna, han vann redan då stora segrar i omklädningsrum och matköer som imitatör. Marja blev något år senare vid tävlingar på Lidingö svensk juniormästarinna i slungboll. Framgångsrik i alla sporter Hon tävlade i simning och konståkning under några säsonger med bl.a. Götalandsmästerskap på isen. Var dock mer intresserad av bollar och fick i julklapp en egen basketboll en verklig kick. Hann dock med annat mellan träningspassen i gamla anrika Exercishuset på Heden. Nämligen att på dispens (var återigen för ung!) få gå den traditionella idrottsledarutbildningen på Nääs en sommar. Tre sköna, lärorika veckor med all tänkbar idrott. lek, folkdans och fin gemenskap. Vid de avslutande Nääs-spelen segrade hon i grenarna löpning, längdhopp, slungboll och höjdhopp. En vacker majdag 1958 gick göteborgarna man ur huse för att inviga Nya Ullevi. 52.000 åskådare jublade. Först in på plan, i täten för den kvinnliga gymnastikgruppen som skulle göra massuppvisningen, var Marja bärandes den svenska flaggan. Säkert ett härligt minne att få ha varit med och skriva idrottshistoria. Sedan tävlade hon i friidrott i GKIK. Då mer specialiserad på de tyngre grenarna, diskus och kula. Tävlade i dessa bl.a. i Östtyskland mot vissa kända ryskor. Det var nästan dubbelt avstånd mellan de svenska och ryska nedslagen. Man kan inte alltid vinna! Marja hann även med några säsongers tennisspel, utan att bli topprankad i någon som helst serie. Så tillbaka till bollen med stort B basketbollen. Från centerplatsen i flickskolans lag ville hon spela mera. Basketboll var vid den tiden ganska nytt i Sverige. Det hade kommit in först med de baltiska flyktingarna och sedan 18

fått en skjuts uppåt efter Ungernrevolutionen 1956. Dessa utlänningar hade tradition inom basket och spelade sina egna serier med bl.a. KFUM:s olika lag i Sverige. Marja ville vara med, men fick inte ingå i de utländska lagen. KFUM hade bara herrlag, varför hon föreslog att de skulle bilda damlag också. Så skedde och KFUM:s damlag med Marja på centerplatsen tog flera DM och Junior-SM-tecken. Landslagsflicka Lagspelen i Stockholm förde med sig att landslagstränaren för damlaget valde ut Marja att som första icke stockholmsflicka representera Sverige i dambasket. Mycket roligt och fin PR för Göteborg. Ensam utsocknes i landslaget var hon under 3 aktiva år. Marja t.v. som nybliven svensk juniormästarinna i slungboll, Lidingövallen 1958. Längst t.h. Elisabeth Östberg, blivande svensk elitlöperska. T.h. Marja med svenska flaggan i täten vid Ullevis invigning i maj 1958. Fotograf: Kurt Durewall. (Marja anställdes på DW-foto 1966 och fann sig själv i arkivet!) Bild hämtad ur Svensk Idrott 1963. situation från SM-finalen i Stockholm GKIK mot Blackeberg. Nr 9 = Marja. Från bollen till jiujitsu Sven Rydell, legendarisk fotbollsspelare, skrev som sportjournalist under signaturen Dribbler i Göteborgs-Tidningen följande: Det är en fröjd att se henne i aktion. Enkelt och lättfattligt dribblar hon förbi och elegant slänger hon i bollen, Det var också samme journalist som i fet rubrik skrev följande när Marja bytte gren. Marja lägger av svår förlust för svensk basket. Hon byter basketbollen mot judons sträva dräkt! Hennes far hade anmält henne till en kurs i självförsvar för kvinnor. Kursledare Kurt Durewall, plats Redbergsgården, Gbg. Efter kursen start med judoträning och gradering till gulbälte. Så följde vidareutbildning på SKF i Wien och där var det inte bara tyska studier och besök på Wien-operan, nej, även judoklubbar gästades. Ordförande i en klubb var Kurt Kucera, senare även ordförande i Eureopeiska Judoförbundet och en av tränarna var Mahito Ohgo från Tenri-Universitetet Japan. En mycket givande bekantskap som sedermera kom att betyda mycket för hela den svenska judoutvecklingen. Kucera var imponerad av som han sade den nordiska träningsmaskinen och efter en tids träning graderades Marja i Wien till 3 kyu grönt bälte i judo. Efter tiden i Wien följde mycken judo och jiujitsuträning i Gbg. Marja erbjöds att bli sekreterare i den nya Judoklubben SHIAI. Hon medverkade vid arrangerandet av såväl olympiska judoträningsläger som landslagsläger i 19

judo. Aktivt deltog hon i Göteborgs-Alliansens judo och jiujitsuläger samt även det första enskilda jiujitsulägret i svensk historia i augusti 1966 i Hindås. Vid judouppvisningar i Mässhallen fick Marja göra debut. Hon var en av fyra som fick äran att hålla i presenningen då de stora gjorde sina kast. Rolf Johansson, nu 7 Dan kastar dåvarande landslagsmannen Bo Andersson-Kärfstedt. Marja tillsammans med Kurt Kucera på Judoklubben Favoriten i Wien hösten 1963. kom Marja nästan inte ur köket på de tre veckor lägret varade! Engagerad kökspersonal backade ur i sista stund, men med en kombination av finsk envishet och tysk noggrannhet lyckades hon nästan ensam sköta om mat och disk till 100 personer per vecka under treveckorslägret. 1974 erhöll hon Svenska Budoförbundets högsta förtjänsttecken i guld. Marja medverkade i såväl Svenska Jiujitsuföreningen som i Svenska Jiujitsuförbundet då detta bildades 1971. Hon blev naturligt nog dess sekreterare och har varit detta fram till förbundets ombildning 1994. Mycket jobb, roligt jobb och stimulerande anser hon. Längtan tillbaka till den aktiva träningen blev för stark och inför förbundets första sommarläger 1976 i Säffle var Marja i god form och väl värdig sin nya gradering 1 Dan jiujitsu. Premiär även där: första kvinna i Norden med Dangrad i jiujitsu. Första kvinnan på High-Standard Även först med 2 Dan i jiujitsu, vilket skedde efter det första High-Standard-lägret i Göteborg 1980, där hon som ensam kvinna tillbringade 3 jobbiga dygn med 16 manliga jiujitsupionjärer. Härliga minnen! På Svenska Jiujitsuförbundets 10-årsdag överlämnades förbundets förtjänsttecken i guld till Marja och hon utnämndes även till hedersmedlem. Foto: Hillevi Andersson Marja invaldes i Svenska Judoförbundets självförsvarskommitte som sedermera ombildades till Jiujitsusektionen och var ansvarig för brons-silver- och guldlägren på Bosön både som tränande och som sekreterare. Här graderades hon till brunbälte, 1 kyu i jiujitsu 1967. Då utvecklingen av den nya jiujitsun fordrade alltmer arbete fick träningen stryka på foten under några år. Under det stora Lerumslägret 1969 Den från Japan nyss anlände Mahito Ohgo övervakar Marjas träning på Favoriten, Wien. Foto: Hillevi Andersson 20

Nyligen graderad 1 Dan jiujitsu på förbundets första sommarläger i Säffle 1976. Nu på träning i Scheweningen, Holland samma sommar. Nutid På frågan vad hon gör idag, 50 år efter jiujitsustarten, blir svaret fortfarande mycket arbete med jiujitsu och dess utveckling samt följderna av jiujitsuns principer dvs samhällsnyttig ergonomi i olika former. Träning? Jo, varje sommarläger dammar jag av min härliga dräkt och umgås med ung som äldre inom förbundet på den stora jiujitsumattan. Bushido KIBOU har slagit upp portarna. Ja NU är vi igång med vår nya klubb och detta är bara början! Vi har haft vår första träning med sju deltagare på mattan och nästan lika många till som säger sig vilja komma nästa vecka, så vi ser fram emot v9. Mattan är 140 kvm avlång lokal utan stolpar. Dubbelmatta med klubblokal vid sidan, bänkar för åskådare på ena kortsidan (perfekt för träning och läger) Efter det första High-Standard-lägret september 1980 graderades Marja till 2 Dan jiujitsu. T.v. Åke Johansson, Piteå och t.h. Börje Anderson Dacke, Tranås båda nu aktiva veteraner. Kort tid efter jiujitsukursen fångade Marja handgripligt med sina nyförvärvade kunskaper i jiujitsu in en flyende biltjuv. Det var ett fint kap för i garaget han utnyttjade stod ett flertal bilar han nyss stulit. Polisen hade sedan en våldsam batalj för att hålla biltjuven och få denne med sig. Ja, det som började med att en alltid glad flicka som kom till Redbergsgården för att lära sig jiujitsu hos Kurt Durewall har resulterat i lika många års intensivt budoarbete. Fick i söndags kväll spontan kommentaren på facebook -"Att träningen var jätte kul och att tjejen såg fram emot nästa söndag" Jätte kul?!... ja jag föredrar att tolka det positivt och tycker själv att starten var bra " även om en timma är tokigt kort när man har... kul" för det hade även jag! Thomas Crona Enköpings Jiujitsuklubb Redaktionen på Knutpunkten önskar självklart klubben all lycka till för framtiden. 21

Tisdag 26 juni, kl. 09.00 till onsdag 27 juni, kl. 16.30. Årets ungdomsläger för dig mellan 8-14 år i Katrineberg. 22

23