Kallelse till Kultur- och fritidsnämnden

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Kultur- och fritidsnämnden Tid Tisdag den 5 september 2017, klockan 18:00 Plats Folkes konferens, lilla salen, Sjödalstorget 1, Huddinge (grupprum är bokat kl 17-18) Ärenden Allmänhetens frågestund (15 min) Diarienummer 1 Upprop och val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Information från förvaltningen 4 Sundby ridverksamhet KFN-2017/152.254 5 Remissvar: Gångplan för Huddinge kommun KFN-2017/118.359 6 Remissvar: Skapa en fotbollsplan med konstgräs vid Nytorps mosse, medborgarförslag KFN-2017/123.104 7 Remissvar: Skapa fler fotbollsplaner i Skogås, både gräs- och grusplaner, medborgarförslag KFN-2017/124.104 8 Fyllnadsval ledamot till kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott KFN-2017/180.905 9 Val av ledamöter till pris- och stipendiekommitté

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (2) 10 Delgivning och meddelanden 11 Övriga frågor Huddinge den 17 augusti 2017 Vibeke Bildt Ordförande Anna Falk Sekreterare

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-07-28 KFN-2017/152.254 1 (4) HANDLÄGGARE Annika Press 08-53531706 Annika.Press@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Sundby ridverksamhet Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden föreslår Kommunstyrelsen att beställa projektering för uppförande av ett nytt stall på Sundby gård fastighet Gladö 1:4 i Huddinge kommun. Sammanfattning Länsstyrelsen utreder om det finns skäl att besluta om föreläggande och/eller förbud enligt 26 djurskyddslagen (1988:534) så att uppmärksammade brister i djurhållningen på Sundby Gård åtgärdas. Ridverksamheten i Sundby är omfattande med över 300 medlemmar och stallet rymmer 38 hästar. Kommunen konstaterade redan 2014 att stallet är i dåligt skick och påbörjade en projektering för att åtgärda bristerna i dialog med länsveterinären. Efter utredning av tre olika förslag till åtgärder konstateras att en renovering och upprustning av stallet inte är möjlig för att uppnå önskad nivå för djurhållningen, arbetsmiljön eller ekonomisk långsiktighet. Investeringskostnaderna för en nybyggnation av ett nytt ändamålsenligt stall uppskattas till ca 40 mkr. Sedan tidigare finns medel avsatta för åtgärder i stallet, varför merkostnaden skulle uppgå till ca 35 mnkr. För att kunna bibehålla den väl besökta och framgångsrika ridverksamheten i Sundby föreslås därför att kommunstyrelsen beställer projektering för uppförande av ett nytt stall på platsen. Beskrivning av ärendet Kommunen gjorde 2013 en översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun, se bilaga 1. Med denna översyn som underlag genomfördes därefter en kartläggning av alla ridhus 2014, se bilaga 2 och 3. Slutsatsen i kartläggningen var att man inte rekommenderar upprustning av Sundby stall då anläggningens skick är så dåligt. Dock beslutades efter samråd med ridklubben att målsättningen skulle vara att behålla den gamla byggnaden och projektera för renovering och ombyggnad av stallbyggnaden. POSTADRESS Kultur- och fritidsnämnden 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Patron Pehrs väg 6 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-07-28 KFN-2017/152.254 2 (4) Kommunfullmäktige beslutade att anslå totalt 14,2 miljoner kronor för insatser i Gömmargåden-, Gladö- och Sundby ridverksamheter. Av dessa avsåg 6,5 mnkr åtgärder för Sundby ridverksamhet. Huge startade projektering för detta uppdrag och använde sig av externa konsulter för detta. För att bygga om ett stall krävs en så kallad föranmälan till Länsstyrelsen som ska vara godkänd innan byggstart. Projektledaren kontaktade Länsveterinären (Länsstyrelsen) för frågor rörande föranmälan och fick till ett platsbesök. Platsbesöket gav god vägledning om vilka brister som måste lösas i en fortsatt projektering för att anläggningen ska bli funktionsduglig enligt gällande djurhållningslagstiftning. Utefter dessa krav fortgick projekteringen. Ett av de stora problemen är att stallet har två olika inomhusklimat som står i kontakt med varandra, ett självdragsventilerat kallstall i ena flygeln och ett isolerat varmstall med mekanisk ventilation som har varit ur funktion under en längre tid. Detta medför oönskade effekter med vandring av luft från varmt till kallt. Luften kondenserar med mögel som följd. Man har tittat på tre olika lösningar för att bygga bort problemet; separera stallen från varandra genom att bygga en tät vägg, skapa två varma stall alternativt två kalla stall. Förslag nummer ett; att separera stallen skulle inte fungera för verksamheten. Det skulle avsevärt försämra personalens arbetsmiljö och uppsynen över ridskoleelever och hästar skulle försvåras. Vidare skulle ridskoleeleverna behöva ta hästarna till ridhuset genom att passera det andra stallet eller via den bilväg som leder till Sundby Wärdshus mm. Förslag nummer två; att skapa två kalla stall med självdrag gick inte att åstadkomma på grund av att man inte får termiken (luftrörelserna) att fungera under stora delar av året då det är lika varmt ute som inne och luften står stilla. Förslag nummer tre bestod av att tilläggsisolera det kalla stallet och göra det till ett varmt stall och installera frånluft även där. För att detta ska fungera behöver man öka cirkulationen av luft avsevärt. Den mekanik man behöver sätta in klarar inte av den miljö ett stall har en livslängd om, ca 6-7 år. Det krävs också betydligt mer ström för denna lösning, vilket gör att man får gräva fram fler ledningar från Lännavägen. En uppskattad kostnad för detta projekt skulle vara 15-20 miljoner.

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-07-28 KFN-2017/152.254 3 (4) Förvaltningen gör en bedömning att det är allt för mycket pengar för en kortsiktig lösning. Länsstyrelsen utreder nu om det finns skäl att besluta om föreläggande och/eller förbud enligt 26 djurskyddslagen (1988:534) så att uppmärksammade brister i er djurhållning på Sundby Gård, fastighet Gladö 1:4 i Huddinge kommun, åtgärdas, se bilaga 4 och 5. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen föreslår att man bygger ett nytt stall i Sundby. Att bygga ett nytt stall på platsen är att föredra då det finns ridhus och hagar som fungerar för verksamheten på platsen. Uppskattad investeringskostnad för en nybyggnation är 40 miljoner. 6,5 miljoner kronor finns sedan tidigare avsatt för renoveringsåtgärder i Sundby varför det innebär en fördyring med cirka 35 miljoner. Av de 6,5 miljoner som avsattes har 1,4 miljoner använts till projektering av det gamla stallet. Stallet i sin nuvarande utformning kommer att dömas ut som häststall, Länsstyrelsen har skickat ett föreläggande och förvaltningen förväntas svara innan den 15 september på vilka åtgärder och tidsplan man planerar. Därför är det viktigt att processen med att hitta en lösning med ny stallbyggnad inte fördröjs. Kultur- och fritidsförvaltningen ansöker under tiden om dispens hos Jordbruksverket för att inte behöva lägga ner eller flytta ridskolan innan ett nytt stall kan stå klart. En dispens kräver att det finns en planerad lösning och redovisad tidplan. Efter dialog med olika parter och kontakt med ridförbundet görs bedömningen att en beviljad dispens skulle kunna ge kommunen tre år att bygga ett nytt stall. Konsekvensen om vi inte vidtar några åtgärder är att stänga verksamheten. Vi stänger då ett stall som ger många barn och unga, främst flickor en meningsfull fritid. Föreningen bedriver också verksamhet för funktionsnedsatta. Föreningen är mycket framgångsrik i sitt arbete och lyckas även tävla på en hög nivå trots att det är ett allmänt stall (kommunal ridskola) och har tagit medaljer i SM. Stallets hästar är i genomsitt betydligt äldre än vad undervisningsstall normalt har vilket visar på en god omsorg av hästarna. I kommunen finns det totalt fyra stall med 112 hästar varav Sundby är det största med 38 hästar. De övriga stallen har totalt 74 hästar fördelade på,

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-07-28 KFN-2017/152.254 4 (4) Gömmargården 20, Gladö 30 och Lövsta 24. De övriga stallen har inte kapacitet att ta över Sundbys 38 hästar som utgör 34 % av samtliga 112 hästar. Antal medlemmar i föreningen idag är 366 stycken varav 346 är flickor/kvinnor. 337 av dessa är under 20 år. (2016 års siffror) Att lägga ner Sundby ridstall skulle påverka fickors idrottande på ett negativt sätt. Sundby är en plats för rekreation för medborgarna med ett brett utbud av aktiviteter, roddklubb, hembygdsgård, Litografiska museet, vandringsleder, badsjö, fiske, rundisbana på vintern. Ridverksamheteten har funnits i området under lång tid och bidrar idag till att göra Sundby till ett attraktivt fritids- och rekreationsområde. Anneli Fällman Kultur- och fritidsdirektör Linda Örneblad Verksamhetschef Idrott och anläggning Bilagor Bilaga 1 Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun - slutrapport Bilaga 2 Slutrapport 2014-02-06 genomgång av byggnadsbeståndet på tre ridskolor i Huddinge kommun Bilaga 3 Huddinge kommun, kartläggning ridskolor, Sundby Bilaga 4 Underrättelse inför beslut (6615439) Bilaga 5 Fotobilaga länsstyrelsen Beslutet delges Kommunstyrelsen

Bilaga 1 Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun Slutrapport 2013 01 18

Inledning Bakgrund och uppdrag Huddinge kommun har under 2011 2012 genomfört en översyn av kommunens samlade stöd till föreningslivet. Efter det att översynen redovisats för kultur- och fritidsnämnden har nämnden beslutat att uppdra åt förvaltningen att analysera på vilket sätt kommunen kan stödja flickors idrottande för ökad jämlikhet mellan könen. Kommunen har konstaterat att ridning är en stor flickverksamhet i landet, och inom kommunen, och har uppdragit åt Ulf Wilken att genomföra en kartläggning av förutsättningarna kring olika häst- och ridverksamheter. Uppdraget till Ulf Wilken har omfattat en kartläggning av: antalet utövare, åldrar och kön anläggningar för ridverksamhet utbud till olika målgrupper hur verksamheterna är organiserade skillnaden vad gäller ekonomiska förutsättningar mellan olika verksamheter Detta främst med fokus på den föreningsbundna ridverksamheten. Metodik Översynen har gjorts genom: djupintervjuer med ansvariga personer inom kommunens förvaltning inläsning av relevant referensmaterial fördjupad analys av tidigare insamlad data kring berörda ridanläggningar analys av data kring utbetalda föreningsbidrag och statligt lokalt aktivitetsstöd till ridföreningar i kommunen insamling och analys av medlemsantal vad gäller ridföreningarna i Huddinge kommun intervjuer med ett urval föreningsledare angående ridföreningarnas verksamheter. Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun 3

Rapportens innehåll Utredarens kommentar 5 Huddinge kommuns totala engagemang i ridsporten 6 Hästen i Sverige 7 Ridsportens organisation 8 Den svenska ridskolan 8 Ridskolan kontra annan idrotts och fritidsverksamhet 10 Driftsformer för ridskolor 11 Ridklubbar i Huddinge kommun 12 Sammanfattande intryck av ridskolorna i kommunen 12 Kollektivstall Naturvårdsavdelningen 14 Ridklubbar med kollektivstall inom kommunen, varav en del är hyresgäster hosnaturvårdsavdelningen 16 Ridskoleverksamhet medlemsuppstallade hästar 17 Värdet av väl fungerande ridskoleverksamheter 18 Förslag till åtgärder anläggningsfrågan 18 Förslag till åtgärder övrigt 20 Besöksprotokoll 22 4 Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun

Utredarens kommentar Det kan inledningsvis klarläggas att denna rapport inte utmynnar i de slags förslag som beställaren kan ha förväntat sig, det vill säga en diskussion kring hur kommunen specifikt, genom enskilda ungdomssatsningar, kan stödja och stimulera den del av flickidrotten som bedrivs med hästar i form av ridning. Jämförande tabeller över medlemsantal, åldersfördelning etc. återfinns i besöksprotokoll från ridklubbarna men redovisas inte i tabellform. Uppgifterna finns dock sammanställda hos kommunen. Skälet till ovanstående är att utredaren funnit skäl för kommunen att först se över sin interna administration och avgifter vad gäller hästrelaterade verksamheter och först därefter, som steg två, ta ställning till vilka satsningar som ytterligare kan skapa balans mellan aktiviteter för flickar respektive pojkar. Att ridning är den näst största idrottsaktiviteten för flickor, efter fotboll, gäller för i stort sett alla kommuner - att så är förhållandet även i Huddinge kommun framgår av Hugo Blom m. fl. rapport Översyn av kommunens samlade stöd till föreningslivet i Huddinge kommun. 97 % av barn och ungdomar som rider är flickor och även detta sammanfaller med riksgenomsnittet. En majoritet av ridtillfällena äger rum vid någon av ridskolorna inom kommunen. Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun 5

Huddinge kommuns totala engagemang i ridsporten I likhet med Sveriges övriga ridklubbar som driver, eller samverkar med, en ridskola erhåller Huddinges ridföreningar visst ekonomiskt stöd. Vad gäller Huddinge kommuns totala samverkan med ridsporten skiljer sig dock bilden avsevärt från vad som kan anses gängse. Därav rapportens avvikelse från initial beställning. Redan en första genomgång av Huddinge kommuns satsningar på ridsporten visar att dessa, i stor utsträckning, kommit att riktas till helt andra grupper än vad som är fallet i andra kommuner. I uppdraget ingick att granska åtta (8) ridföreningar inom kommunen. Av dessa driver eller samverkar fyra (4) med ridskolor som erbjuder ridverksamhet för barn, ungdomar och i viss mån vuxna, bosatta inom kommunen. (I storstadsnära kommuner finns naturligt ett flöde över kommungränserna). Denna ridskoleverksamhet måste genom sitt innehåll beskrivas som allmännyttig och får i Sverige kommunalt stöd även om detta inte är lagstadgat. Övriga fyra föreningar organiserar ryttare som äger en, eller flera, egna hästar samt deras anhöriga och närstående. Intervjuer och en snabbgranskning av Kultur- och Fritidsnämndens protokoll och protokollsanteckningar har, tillsammans med dagens situation i Huddinge, givit vid handen att företrädare för Huddinge kommun inte sett skillnaden mellan dessa ideella föreningars syfte och verksamhet. Den primära frågeställningen vad gäller ridverksamheter i Huddinge kommun är i dagsläget kanske inte frågan om satsningar på pojk- eller flickverksamheter utan frågan om kommunens satsningar på ridskoleryttare kontra äldre ryttare med egen häst. (Här utgör flickor i bidragsberättigad ålder c:a 90 % av ridskoleryttarna). Att privathästklubbarna skall erhålla kommunens generella bidrag för sin föreningsverksamhet ifrågasätts givetvis inte. Möjligen går det att bortse från denna jämförelse och uteslutande se till vad man kan göra för att förbättra flickornas villkor inom ridsporten, men även detta skulle kräva en genomlysning av kommunens totala satsningar på ridverksamheten. 6 Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun

Hästen i Sverige Sverige har i dag drygt 360 000 hästar varav c:a 180 000 är ämnade för ridning. Resterande återfinns inom trav- och galoppsport, brukskörning mm. C:a 20% av hästpopulationen utgörs av aveldjur och unghästar för nyrekrytering. Med 39 hästar per 1000 invånare är Sverige Europas näst häst tätaste land. Hästantalet har ökat markant under senare år och allt fler privatpersoner har skaffat sig egen häst. Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun 7

Ridsportens organisation Svenska Ridsportförbundet (SvRF) är ett av 69 specialförbund inom Riksidrottsförbundet (RF). Ridsportförbundet har knappt 1000 föreningar anslutna och antalet individuella medlemmar i dessa föreningar är c:a 160 000. I Sverige finns c:a 500 ridskolor som drivs av eller samverkar med ridklubbar anslutna till SvRF. Vid dessa ridskolor finns drygt 10 000 ridskolehästar varav c:a 55% är ponnyer. 125 000 barn och ungdomar varav, 95 % flickor, rider vid någon av dessa ridskolor, därtill kommer ett antal vuxna lektionsryttare. Det finns även ett antal, icke organiserade, mindre ridskolor, turridningsföretag mm. SvRF:s c:a 500 resterande föreningar organiserar tävlingsryttare och ryttare med egen häst och har i regel ett mycket begränsat medlemsantal. Den svenska ridskolan Det påtalas ofta att den svenska ridskolan är unik. Sett i ett internationellt perspektiv är detta helt korrekt. Det unika med den svenska ridskolan, utöver verksamhetens omfattning, är att 70% av ridskolorna drivs av en ideell förening med hjälp av ett kommunalt stöd, och drygt 90 % av anläggningarna ligger på kommunal mark, detta saknar motsvarighet i andra länder. Den svenska ridskolan är även unik genom att vara brett tillgänglig för barn och ungdomar. Till grund ligger ett mångårigt samhällsstöd i kombination med omfattande föreningsarbete. Verksamheten fick en flygande start på 70-talet då kommuner köpte upp tätortsnära jordbruksfastigheter som omvandlades till kombinerade ridskolor och fritidsgårdar i samarbete med dåvarande Ridfrämjandet. Ridskolorna tillväxte i snabb takt och kom, utöver den rent sportsliga verksamheten, att fungera som fritidsgårdar med långa öppettider där man fick ett fördjupat intresse för djuromhändertagande och en kamratkrets med motsvarande intresse. Ridskolorna kom att även att attrahera de ungdomar som av olika skäl inte hade så lätt att få kamrater eller saknade förmåga att göra sig gällande i lagidrotter. Det var, och är, inte ovanligt att man rider på lektion en gång per vecka, men vistas i stallet fyra till fem dagar per vecka. En trend på senare år är dock att de föräldrar som har råd och möjlighet, låter sina barn delta i ett större antal olika aktiviterer varje vecka. 8 Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun

Det kommunala engagemanget i ridskoleverksamheten har även lett till att ridning kommit att bli den mest omfattande aktiviteten för ryttare med funktionshinder. Majoriteten har en kognitiv funktionsnedsättning och ofta ett eller flera tilläggshandikapp. De flesta rider för nöjes skull. Internationellt fungerar terapiridning ofta som en del av sjukgymnastiken och har kommit att bli en vedertagen behandlingsmetod. Denna gör nu även sitt inträde i Sverige. Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun 9

Ridskolan kontra annan idrotts och fritidsverksamhet Skillnaden mellan ridning och annan idrottsverksamhet är det levande redskapet och läromedlet hästen. En ridskola kräver ändamålsenliga lokaler, utrustning och lämpliga hästar som sköts av kompetent personal årets alla dagar. Behovet av yrkeskompetent personal och välutbildade hästar gör att ridavgifterna blir höga i förhållande till en del annan idrottslig verksamhet. Nedan presenteras exempel på en ridskolas uppgifter. Att bereda barn och ungdomar möjlighet till ridning till lägsta möjliga kostnad Att ev. bereda uppstallning för medlemsägda hästar och ge utbildning till dessa hästars ryttare Att ge möjlighet för ryttare att tävla Att förmedla kunskap om hästens behov och god hästhållning Att vara en fritidsgård med naturligt långt öppethållande Att samverka med gymnasie- och andra skolutbildningar Att erbjuda ridning till ryttare med funktionshinder Inom flertalet ridskoleklubbar förekommer en omfattande ungdomsverksamhet. Enligt SvRF:s typstadgar skall alla anslutna föreningar ha en ungdomssektion med egna stadgar och styrelse. Många ungdomssektioner uppvisar en mycket stor aktivitet. Vid ridanläggningarna inom Stockholms stad och ett antal större anläggningar i övriga landet med lämpliga lokaler finns, kommunalt- eller av klubben anställda fritidsledare, dessa är inte engagerade i ridutbildningen utan bidrar med viss teoriutbildning, läxhjälp, lagar mellanmål, och arrangerar tillsammans med ungdomarna ett stort antal aktiviteter. 10 Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun

Driftsformer för ridskolor Enligt uppgift från Svenska Ridsportförbundet (SvRF) drivs c:a 70 % av ridskolorna av föreningar. Majoriteten med verksamheten förlagd till kommunalt ägda anläggningar. Övriga 30 % drivs till största delen av arrendatorer (företag) i samverkan med (på uppdrag av) en ideell förening ansluten till (SvRF). Även dessa ridskolor har sin verksamhet förlagd till kommunalt ägda lokaler. Stockholms stad och några grannkommuner skiljer sig från övriga landet genom att stadens samtliga åtta ridskolor drivs i privat regi. Sex ridanläggningar (inklusive Ågesta) ägs av Stockholms stad. Unikt för dessa ridskolor är även att hyresavtal är upprättat direkt mellan ridskolan och kommunen utan en förening som mellan-arrendator/hyresgäst. Majoriteten ridskolor drivs av ideella föreningar. Utmärkande för ideell verksamhet är att den saknar vinstsyfte och att verksamheten till del finansieras av medlemsavgifter. Klubbens rörelseinkomster är skattefria om de till huvudsaklig del kommer från verksamhet som har ett naturligt samband med föreningens allmännyttiga ändamål. Klubbdriven verksamhet är inte momspliktig i och med att verksamheten är undantagen från skatteplikt. Om klubben disponerar/hyr anläggningen av kommunen och arrenderar ut den till arrendator, står klubben för den ideella delen av verksamheten medan arrendatorn står för den affärsmässiga. Arrendatorn är skattepliktig för denna del av verksamheten, och privatdrivna ridskolor tar ut 6 % i utgående moms på den del som är idrott. Enligt Riksidrottsförbundet (RF) är endast ideell förening berättigad till lokalt aktivitetsstöd. För att ridverksamheten skall uppfylla reglerna för LOK-stöd fordras enligt RF att ridskolans elever betalar ridavgifterna till klubben, och att klubben i sin tur köper lektioner från arrendatorn och redovisar till RF. Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun 11

Ridklubbar i Huddinge kommun I kommunen finns sammanlagt 8 aktiva ridklubbar som har kontakter med Kultur- och fritidsförvaltningen. 4 av dessa driver eller samverkar med en ridskoleverksamhet. Ridklubbar med ridskolor är: Antal medlemmar Gladö Ridsällskap 394 Gömmargårdens Ridsällskap 304 Sundby Ridklubb 358 Ågesta Ridklubb 994 (Bosatta i Huddinge 255) Totalt medlemsantal 2 050 Ridklubbar med kollektivstallsverksamhet är: Enlidens Ryttarklubb 101 (Glömsta Ryttarförening) vilande Gullarängens Ridsällskap 52 Juringe Ridsällskap 48 Orlångens Ridsällskap 47 Totalt medlemsantal 248 Sammanfattande intryck av ridskolorna inom Huddinge kommun Vid besök av anläggningarna/klubbarna upprättades enkla besöksprotokoll. Dessa återfinns i en senare del av häftet. Det skall slås fast att samtliga ridskolor i kommunen håller en hög nivå vad gäller hästhållning, utbildning, bemötande och kvalitet. Skillnaden i ridavgifter är måttlig. De föreningsdrivna ridskolorna har dock lägre avgifter än de privatdrivna. Variationen ligger i anläggningarnas storlek, standard och renoveringsbehov. 12 Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun

Inom kommunen finns fyra ridskolor. En av dessa, Ågesta Ridskola, ligger i Huddinge kommun, men anläggningen ägs av Stockholms stad som 2010 lät bygga om och renovera hela anläggningen. Anläggningen omfattar i dag toppmoderna stallar för 72 hästar, två isolerade ridhus, och mycket fräscha serviceutrymmen. Klubben har c:a 1000 medlemmar varav c:a 25 % är barn och ungdomar bosatta i Huddinge kommun. Arrendet för hela anläggningen som ridskolan betalar till Stockholms stad är 500 000:- per år. Det åligger arrendatorn hålla intilliggande markområden betade av nötboskap, vilket kräver vissa arbetsinsatser men samtidigt genererar intäkter genom köttproduktion. Ågesta Ridklubb har sitt säte i Huddinge kommun. Genom bidrag från Stockholms kommun har ridskolan nu permanent fått en fritidsledartjänst på halvtid. (Se vidare sid 34). Övriga tre ridskoleverksamheter bedrivs i lokaler som hyrs ut av Huge Fastigheter AB. Uthyrningen sker i huvudsak till Kultur- och fritidsnämnden. Verksamheten vid Gladö Ridskola bedrivs i mycket enkla och delvis nedgångna lokaler. Ridhuset är oisolerat och med måtten 20 x 40 m. Serviceutrymmen såsom omklädnadsrum duschar saknas nästan helt eller har en standard och belägenhet som gör att de inte används. För denna anläggning betalar Kultur- och fritidsförvaltning till Huge, tills nu, en hyra på 589 066:- per år. Från 2013-01-01 är hyran 1. 313 000: - Föreningen betalar en hyra på 38 000: - samt arrenderar närliggande betesmark av Naturvårdsavdelningen. (Se vidare sid 22). Den anläggning Gömmargårdens Ridskola delvis disponerar stod klar år 2000. Anläggningen uppfördes, för att ge uppstallningsmöjligheter till hästägare i Juringe Ridsällskap. Därvid byggdes även stall för en ridskola och utrymmen för vissa lantbruksrelaterade djurslag samt smådjur. Anläggningen - Ridskolan - har ett trevligt läge men är underdimensionerad för de två ridklubbar som skall samsas där. Omklädnadsrum, personalutrymmen etc. saknas. För hela anläggningen betalar Kultur- och fritidsförvaltningen 623 818:- (2010). Från 2013-08-01 är hyran satt till 2. 143 000:-. Juringe Ridsällskap betalar enl. kommunen 147 000: - för den del som disponeras för privathästuppstallningen. Juringe Ridsällskap disponerar ridhuset den tid det ej nyttjas av ridskolan. (Se vidare sid 26) Vad avser hyresförhållanden och dispositionsrätt för Sundby Ridskola är bilden splittrad. Ridskolan, Mats Mellberg, hyr stallbyggnaderna - inklusive tillhörande serviceutrymmen - direkt av Huge. Kultur- och fritidsförvaltningen hyr ridhuset (nu 20 x 60 isolerat) av Huge till en kostnad av 427 362:- (2010). Från 2013-07-01 är hyran satt till 834 000: -. Ridklubben disponerar ridhuset till en hyreskostnad av 100 000: - per år. Ridskolan hyr ridhuset av ridklubben. Årshyra 60 000: - samt 50 % av elkostnaden. Stallbyggnaden har underhållits väl av ridskolan men håller delvis en mycket låg standard. Ridskolan förhyr även kringliggande mark av Naturvårdsenheten. (Se vidare sid 30). Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun 13

Kollektivstall - Naturvårdsavdelningen Huddinge kommuns Naturvårdsavdelning ansvarar för, bland annat, naturreservaten inom kommunen. Vidare förfogar avdelningen över ett antal av kommunens jordbruksfastigheter och andra fastigheter. Jordbruksfastigheterna, eller delar av dessa, hyrs i ganska stor omfattning ut till privatpersoner, ridsällskap och andra sammanslutningar, för uppstallning av hästar. Avdelningen har även låtit uppföra ridhus, samt senast en komplett ridanläggning, avsedda för utarrendering eller uthyrning till hästverksamheter. Naturvårdschefen uppger som motiv till uppförande av ridhus, ny anläggning mm att detta avlastar trycket på känsliga naturområden och minskar konflikterna med övrigt friluftsliv. Riktigheten i detta kan inte ifrågasättas. De fastigheter som Naturvårdsavdelningen arrenderar eller hyr ut för ridverksamhet håller som regel en god standard och uthyrningen sker till marknadsmässiga och rimliga hyror för jordbruksfastigheter av detta slag. Naturvårdsavdelningen har senast uppfört och bekostat en ny anläggning i Lövsta. En investering på 16 18 miljoner. Komplett fräsch anläggning där ridhuset 20 x 60 m nu får ett underlag av lyxmodell. Denna ridanläggning ingår i ett gårdsarrende där arrendatorn betalar en arrendeavgift på 150 000:- första året och därefter 300 000: -/år + viss uppräkning. I arrendatorns åtagande ingår att hålla får på kommunens mark samt att driva ridanläggningen. Detta skall ske som inackorderingsstall de första 5 åren och (efter ett senare inskrivet avtal) därefter även som ridskola. Uppstallningsavgiften skall utgöras av en kallhyra på 2.500: -/mån och en total inackorderingskostnad 4 400: -. Osäkert om Naturvårdsavdelningen deltagit i denna prissättning. Hästägarna i Enlidens nuvarande stall skall beredas förtur till 12 boxar, men troligen kommer detta endast att utnyttjas av en hästägare. Naturvårdsavdelningen har även anlagt ridvägar i anslutning till befintliga stall. Anlagda ridvägar och slingor skyddar känslig natur, minskar risken för konflikt med övrigt friluftsliv, är positivt för alla kategorier av ryttare och ökar säkerheten för såväl ryttare som hästar. Väl underhållna ridvägar får därmed ses som en viktig kommunal satsning. 14 Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun

Av Ronneby kommun nyligen uppförd anläggning. Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun 15

Ridklubbar med kollektivstall inom kommunen, varav en del är hyresgäster hos Naturvårdsavdelningen. Enlidens Ridklubb hyr stallbyggnad, med 15 boxplatser, av Naturvårdsavdelningen. Årshyran, 46 740: - är satt med hänsyn till att föreningen själv bekostat boxinredningen i stallet, som är en äldre byggnad. Naturvårdsavdelningen bekostade ett nytt tak. Stallet skall vara utrymt 1 februari 2014 då en skola skall byggas på platsen. (Se vidare sid 38). Som tidigare nämnts har Naturvårdsavdelningen nu uppfört en närliggande modern ridanläggning med ridhus. Anläggningen var tänkt att ersätta Enlidens nuvarande stall. Retroaktivt har beslut tagits att anläggningen framgent skall rymma en ridskola. Gullarängens Ridsällskap har ett kollektivstall som ligger på privat mark och hyrs av ett privat bolag. Ridsällskapet har i denna del inte något avtal med kommunen. Det kan ifrågasättas om den verksamhet föreningen säger sig bedriva inte kräver ett tillstånd enligt Djurskyddslagens 16. (Se vidare sid 41). Juringe Ridsällskap har i dag inget avtal med Naturvårdsavdelningen, som dock bekräftar den historiska bakgrunden vad gäller föreningens tidigare och nuvarande stallar. Hästar som ägdes av medlemmar i Juringe Ridsällskap stod uppstallade i ett fallfärdigt stall på en närliggande gård, ägd av kommunen men utarrenderad till en jordbrukare. Juringe Ridsällskap var hyresgäster hos arrendatorn. Då detta hyresförhållande skulle upphöra uppförde kommunen anläggningen vid Juringe/Gömmargården som kompensation till hästägarna i Juringe Ridsällskap och öppnade samtidigt möjligheten för Gömmargårdens Rid- och friluftsförening (senare Ridsällskap) att bedriva ridskoleverksamhet, tillsammans med visst hållande av landsbygdsdjur och smådjur. Juringe Ridsällskap uppges ibland understryka att den nuvarande anläggningen främst uppförts för dem och de därmed bör ha ett stort inflytande över anläggningens nyttjande. Juringe Ridsällskap betalar i dag en hyra till Kultur- och fritidsförvaltningen på 147 000: - per år för 15 boxplatser. (Se vidare sid 45). Orlångens Ridsällskap har ett hyresavtal med Naturvårdsavdelningen som omfattar stall med 16 boxar samt ett ridhus 20 x 60 m uppfört av Naturvårdsavdelningen 2001. Föreningens årshyra för anläggningen är f.n: 324 276:-/år och omfattar att kommunen ombesörjer borttransport av gödsel. (Naturvårdsavdelningen hyr även ut en intilliggande stallbyggnad med, 12 boxar, till Mörtsjöns Hästvänner till en kostnad av 144,684:- inklusive borttransport av gödsel. Dessa hästägare har dock ingen förening med koppling till Kultur- och fritidsförvaltningen, vad jag funnit). 16 Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun

Orlångens Ridsällskap har inga aktiviteter som vänder sig allmänheten eller till medlemmar, som inte har egen häst. Klubbens verksamhet blir därmed renodlad med inriktning på medlemmarnas uppstallning, träning och tävling. I konsekvens därmed söker föreningen inga kommunala bidrag för sin verksamhet utöver ett blygsamt aktivitetsstöd. (Se vidare sid 48). Ridskoleverksamhet medlemsuppstallade hästar Att utredningen pekar på Huddinge kommuns ovanligt generösa inställning till uppstallning av privatägda hästar skall inte tolkas som att av medlemmar privat ägda hästar inte kan eller skall uppstallas i av kommunen ägda anläggningar. Vid en majoritet av Sveriges ridskolor uppstallas även av medlemmarna, privat, ägda hästar. Här utgör ridskolorna inom och nära Stockholms stad ett undantag. Denna medlemsuppstallning ser kommunerna i regel positivt på, förutsatt att uppstallningsavgiften täcker föreningens samtliga därav uppkomna kostnader. Medlemsuppstallade hästar innebär att föreningen får en fast intäkt på årsbasis, antalet hästar vid anläggningen ökar vilket, i vissa intervall, ger underlag för större andel fast anställd personal, kontinuerlig närvaro av äldre kunniga medlemmar samt fler hästar vid anläggningen. Barn och ungdomar kan umgås med och/eller se även dessa hästar och med deras ryttare som kunskapsförmedlare och idoler. Samtidigt innebär medlemsuppstallade hästar ofta ett avsevärt merarbete för personalen. Då kommuner i dag uppför särskilda stallar för medlemsägda hästar sätts i regel en mycket marknadsmässig hyra för dessa stallar under det att de ridhus och stallplatser som uppförs för ridskolans lektionshästar upplåts hyresfritt eller till mer symboliska hyresbelopp. Att en kommun uppför eller subventionerar anläggningar för enbart privat medlemsägda hästar på det sätt som sker i Huddinge kommun, förekommer normalt inte. Att tillgång på ridanläggningar med ridbanor, ridhus, och hårdgjorda inhägnader minskar slitaget på kringliggande markområden är ett faktum, men föranleder inte ett kommunalt engagemang, och i varje fall inte med kommunala subventioner, så länge föreningen inte driver en ridskoleverksamhet som vänder sig till allmänheten dvs. kommunens barn och ungdomar. Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun 17

Värdet av väl fungerande ridskoleverksamheter En grundläggande frågeställning bakom kommunens översyn av ridsportverksamheten i Huddinge bör ha varit: Hur ser situationen ut för alla de flickor som vill ägna sig åt hästar och ridning inom kommunen och vad kan vi göra för att stödja denna verksamhet? Svaret på dessa frågor är att det stora flertalet flickor rider vid en ridskola. Kommunens ridskolor fungerar väl vad gäller drift och verksamhet men de tre ridskole-anläggningar som ägs av kommunens fastighetsbolag har en mycket låg standard och/eller är kraftigt underdimensionerade. Detta har blivit än mer uppenbart på senare år då standarden på andra fritidslokaler ökat påtagligt. Med förbättrad standard, utan ökade ridavgifter, skulle besöksfrekvensen och ridningen kunna öka avsevärt. Så även fritidsgårds- och integrationsverksamhet liksom ridning för funktionshindrade. Dock behöver ridklubbar med en allmännyttig verksamhet ett kommunalt stöd. Ridskolor i Stockholms län som fått upprustade lokaler har fått en kraftigt ökad verksamhet t.ex. Ågesta och Täby. Motsvarande utveckling ses i övriga landet. Förslag till åtgärder - anläggningsfrågan För omvärden ter sig kommunens prioriteringar stundtals märkliga då man inte uppfattar att olika ridklubbar samverkar med olika kommunala förvaltningar. Ridskoleklubbarnas anläggningar förvaltas av Huge och ställs till förfogande av Kultur- och fritidsförvaltningen, låt vara till låg eller ingen kostnad, men förvaltningen betalar avsevärda belopp till ett kommunalt fastighetsbolag. Ryttare med egna hästar står vid anläggningar som förvaltas av Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen genom Naturvårdsavdelningen. Dessa stallar må vara av varierande standard men hyressättningen har anpassats därefter. Att Naturvårdsavdelningen uppfört en helt ny ridanläggning, som inte initialt är ämnad för den allmännyttiga verksamhet som en ridskola innebär, måste ses som ovanligt. 18 Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun

Med tanke på ridskolornas låga standard kan en jämförelse mellan Naturvårdsenhetens och Huges hyressättning även göras utslaget per häst och år. Efter Huges, för 2013 aviserade, hyreshöjningar kommer skillnaden här att än mer synliggöra det orealistiska i Huges hyressättning och därmed även i nuvarande situation vad avser Huddinges ridskoleanläggningar. Som framgår av rapporten uppfattar idag, såväl utredaren som allmänheten, en påtaglig brist på samordning vad gäller kommunens satsningar på ridverksamheten. Det är utredarens uppfattning att det första steget vad gäller stöd till flickors möjlighet att utöva ridning inom Huddinge kommun skall vara att säkerställa att de tre ridskoleanläggningar som finns inom kommunen: Gladö, Gömmargården, (ev. Lövsta), och Sundby får en standard, storlek, tillgänglighet, löpande underhåll och ekonomiskt stöd som tillkommer en modern svensk ridskola. Detta utan att ridklubbarnas styrelser belastas med ett anläggningsansvar för vilket de i regel saknar såväl kompetens som motivation och utan att Kultur- och fritidsnämndens budget belastas med än mer oproportionerliga hyror. Ridskoleanläggningarna ligger i, eller nära, naturreservat och riskolorna arrenderar eller hyr i dag mark av Naturvårdsavdelningen, som även upplåter mark, stigar och vägar för ridning. Naturvårdsavdelningen hyr i dag ut ett stort antal stall- och jordbruksfastigheter till privatpersoner och jordbrukare. Avdelningen besitter kunskap om såväl miljö, stallbyggnader som djurhållning. Utredaren ser därför som en förstahandslösning att ridanläggningarna vid Gladö, Gömmargården och Sundby, efter politiska beslut, överförs att förvaltas av Naturvårdsavdelningen. Kultur- och fritidsförvaltningen arrenderar/hyr därefter anläggningarna för ridklubbarnas räkning. Naturvårdsavdelningen får därmed ett samlat övergripande ansvar för anläggningar där djurhållning sker på kommunal mark och djurägarna får en, gemensam, part att samverka med. Huge som fastighetsbolag kan inte förväntas ha erforderlig kompetens att handha denna verksamhet och hyressättningen för dessa - i en del fall synnerligen enkla - fastigheter kommer genom bolagsformens vinstkrav att bli orimlig. Lokalfrågorna för ridklubbarna i Huddinge kommun bör skyndsamt lösas Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun 19

Förslag till åtgärder - övrigt Utredaren noterar, i likhet ned andra undersökningar, att ridsport som aktivitet för flickor inte har nått samma volym i Huddinge som i flertalet andra svenska kommuner och håller för troligt att detta bland annat har sin grund i bristande anläggningsstandard samt att de ekonomiska satsningar som görs genom Kultur- och fritisnämnden inte i tillräcklig utsträckning kommer den direkta ungdomsverksamheten tillgodo. Av Hugo Blom m.fl. I rapporten Översyn av kommunens samlade stöd till föreningslivet i Huddinge Kommun daterad 2012-11-19 framgår att: De största flickidrotterna i Huddinge 2010 var: Fotboll 52 639 deltagartillfällen utgörande 22,1 % flickverksamhet av den totala verksamheten. Ridsport 41 037 deltagartillfällen utgörande 17,2 % flickverksamhet av den totala. Översynens kommentar: Som synes är fotbollen inte bara kommunens klart största idrott utan även den utan konkurrens största flickidrotten. Det är vanligt i många kommuner att fotboll toppar listan över flickidrotter men det är inte vanligt att avståndet ner till ridsporten är så stort. Vad gäller innehållet i ridklubbarnas egen verksamhet lämnas inga förslag här utan den förväntas bedrivas i enlighet med medlemmarnas egna önskemål. Svenska Ridsportförbundet hjälper ridklubbarna med ett stort antal projekt bl.a. inom ramen för Idrottslyftet. Önskemål om ytterligare ett ridhus har, med varierande kraft, framförts från de föreningar som driver eller samverkar med ridskoleverksamhet. Utredaren vill med kraft understryka att i varje fall flertalet av ridskolorna har detta behov och att dubbla ridhus för ridskolor med 20 Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun

denna verksamhet och volym inte är att se som en lyx, utan fullt realistiskt då den tid som står till buds för barn och ungdomar att rida är begränsad. (I regel 16.00 20.00 vardagar). Nästan samtliga ridskolor i kommuner som gränsar till Huddinge har i dag tillgång till två ridhus. Ridklubbar med ridskoleverksamhet har framfört önskemål om stöd i form av att ha en fritidsledare knuten till anläggningen. I en framtida satsning på flickidrotter i Huddinge bör detta beaktas. Många ridklubbar i landet arbetar i dag integrationsbefrämjande aktiviteter, bland annat med hjälp av medel från Idrottslyftet. Kommunen uppmanas på allt sätt stödja föreningar som vill genomföra sådana projekt och därmed skapa ökat intresse och kunskap om djur och djurhållning. Utredarens rekommendation är att Huddinge kommun hörsammar av nästan samtliga föreningar framförda önskemål om anlagda ridvägar. Sådana vägar och slingor skyddar känslig natur, minskar risken för konflikt med övrigt friluftsliv, är positivt för alla kategorier av ryttare och ökar säkerheten för såväl ryttare som hästar. Väl underhållna ridvägar får därmed ses som en viktig kommunal satsning. Utredaren föreslår att diskussioner om andra kommunala satsningar anstår till dess att, främst ridskoleklubbarnas, basbehov säkerställts. Strömsholm den 18 januari 2013 Ulf Wilken Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun 21

GLADÖ RIDSÄLLSKAP/RIDSKOLA Besök genomfört måndag den 8 oktober 2012 kl. 13.00 15.00 Föreningens namn: Gladö Ridsällskap Organisationsnummer: 812800-8318 Adress: Gladö Stallväg1 141 91 Huddinge Föreningens talesman vid intervjun: Linda Mårtensson ordf. Telefon nr 0737 31 95 05 Christine Knutsson Ridskolechef anställd 1999 Utb. RIK 97-98 Föreningen bildades år: c:a 1987 Medlemsantal i dag: 487 (394) Medlemsantal som högst c:a 487 år Åldersfördelning: 5 18 år 313 19-64 år 172 64-2 Könsfördelning: 98% / 2% Uppskattat antal hästar/ponnyer som ägs av medlemmar och uppstallas i kommunen: 10 + ridskolan. Föreningen äger och driver Ridskola: Gladö Ridskola I föreningens stall/ar uppstallas: 33 st. hästar Stallet har plats för: 34 st. hästar Föreningen hyr stall/ridhus av: Huddinge kommun gm Huge Klubbens hyra: 38.000:- Huddinge kommuns hyra till Huge: 589 066 (-38.000:-) 551 066:- Stallet/stallarna är ursprungligen uppförda för hästar. Stall I byggt år: 1972 Stall II byggt år: 2001 Stallarnas standard och storlek: 15 spiltor 19 boxar. Stallarna utgörs av tre sektioner varav ett Utestall främst för personalhästar. Stallarna för lektionshästar har en för dagen tillfredställande standard. Krav kan i framtiden komma på att spiltorna byggs om till boxar vilket reducerar antalet hästplatser med c:a 60% av de 15 spiltplatserna. Sadelkammare och spolplats finns. Ridhuset uppfört år: 1998 Ridhuset storlek och standard: 20 x 40m Oisolerat med mindre kafeteria på bortre kortsidan. Ridhuset kan anses litet med tanke på verksamhetens omfattning. Ridhuset kommer att kräva renovering inom en 10-årsperiod. Isolering och tillbyggnad/förlängning alternativt ytterligare ett ridhus skulle göra att anläggningen når ett genomsnitt för svensk ridskoleverksamhet, så som den ser ut i dag. 22 Besöksprotokoll

Serviceutrymmen, omklädnad, dusch etc. standard och storlek: Detta är (tillsammans med vissa ytterområden, omedelbart utanför stallarna,) det mest eftersatta delen på anläggningen. Duschar, omklädningsrum och fräscha toaletter saknas vid anläggningen. En handkapptoalett, där dörren vetter direkt mot stallgången, har en duschslang men avsaknaden av förrum/omklädnadsrum gör den oanvändbar för ändamålet. En fristende bod med ett rum fyllt med garderober används till nöds av ungdomarna för klädbyte. Denna bod saknar såväl vatten som avlopp. Klubbutrymmenas standard och storlek: En mindre lektionssal finns på stallets skulle, men denna besöktes ej. Lektionssalens placering är mycket otillgänglig. I övrigt utgörs klubbutrymmena av läktarens kaffeteriadel, vilken är trivsam men liten och i behov av renovering. Fastigheterna ägs av: Huddinge Kommun (Huge) Marken ägs av: Huge vad gäller stallets närområde. Därutöver hyr/arrenderar klubben 6 ha närliggande mark av Naturvårdsenheten för sommarbete. Årskostnad 6.187: -, vilken kommer att justeras upp 2013. Personalutrymmenas standard och storlek: I det närmaste obefintligt. Arrangerar föreningen tävlingar? Typ: Lämpligt område för parkering saknas. ja nej Lokaltävling: Ponny Hoppning 1/år Lokaltävling: Dressyr 1/år (Detta behöver dock ej åtgärdas UW) Antal föreningsmedlemmar som innehar tävlingslicens c:a 30 st. Är lokalerna anpassade för personer med funktionsnedsättning? Lektionssal och kaffeteria går ej att nå. I övrigt begränsas tillgängligheten av markens beskaffenhet kring anläggningen. Föreningens omsättning/år c:a 3,5 milj. Övrig drifts och fastighetskostnader: El-kostnader: 148.113:- Intäkt av statligt LOK-stöd/år : c:a 95 000:- inklusive Gårdsstöd från Jordbruksverket. Intäkt av kommunalt LOK-stöd/år: 53.340:- Ridskolans omsättning/år: 3,5 milj. D.v.s. detta är i allt väsentligt klubbens totale verksamhet. Kort beskrivning av verksamheten och dess omfattning: Välfungerande, klassisk, ridskoleverksamhet med engagerad styrelse och personal. Utbudet vänder sig till såväl barn, ungdomar, som vuxna. Resursutnyttjandet vad gäller hästarna ligger över genomsnitter i landet men skulle kunna öka något. Tillgänglighet: Närhet till offentliga kommunikationer: Busshållplats vid stora vägen 10 min gångväg till stallet. Besöksprotokoll 23

RIDSKOLA Antal hästar tot: 33 Varav ridskolehästar: 30 Ponnyer: 15 Ridhästar: 15 Antal uppsittningar / vecka: 375 Ridskolehästarna går i snitt: 12,3 lekt/vecka Uppskattat antal uppsittningar/vecka under 2002 2006: 380 (oförändrat) Erbjuds separat teoretisk utbildning? ja nej Någon vecka per termin då hästarna vilar. Erbjuds teoretisk utbildning i anslutning till ridlektion? ja nej Finns verksamhet för ryttare med funktionsnedsättning? ja nej 21 st./vecka i 3 grupper Kan ridskolan i dag bereda plats för alla som önskar rida? ja nej Finns kölista ja nej Finns skolsamverkan? ja genom Idrottslyftet. Olika skolor, dock ej den mest närliggande. Samhälle och integration. Lektionspriser: Juniorer/45 minuter 170: - Terminsbetalning Seniorer/60 minuter 235: - Terminsbetalning Hur stor del av föreningens LOK-stöd hänför sig till ridlektioner? 90 % Personal antal: 4 (+ 3) Motsvarande 4,5 heltidstjänster Personal: Ridskolechef: Instruktörer: VERKSAMHETEN Verksamhetens inriktning: Ridskola som vänder sig kommunens innevånare, alla kategorier. Tävlingsverksamheten begränsad av naturliga skäl. Christine Knutsson Level II RIK 1997 1998 41 år Anställningsår 1999 3 st. vilka genomgått Hippologutbildning/ högskoleutbildning SLU FÖRENINGENS ÖNSKEMÅL OCH SYNPUNKTER PÅ KOMMUNEN 1. Belysning av tillfartsväg gångväg. Kräver endast ett par stolpar. 2. Dränera och hårdgöra de rasthagar som är lägst belägna 3. Isolerat ridhus + förlängning 20 m. 4. Serviceutrymmen, omklädnadsrum, dusch. 5. Deltidsanställd fritidsledare för teori, läxhjälp mm. 6. Rid stig/rid slinga iordningställs runt området 24 Besöksprotokoll

UW:s iakttagelser: Väl fungerande seriös ridskoleverksamhet med kompetent personal och troligen dito styrelse. Förefaller dock något hemmablinda vad avser anläggnings standard och har fullt upp med att få den dagliga verksamheten att fungera. För att lyftas till en rimlig nivå och för att möta såväl dagens- som framtidens krav krävs en investering i markarbeten och dränering, asfaltering av några ytor samt en tillbyggnad av en servicedel i stallets omedelbara närhet. Helst sammanbyggt med stallet- eller inrymd i ett nytt ridhus som komplement till det befintliga. För en ridskola av denna storlek är detta fullt realistiskt och skulle möjliggöra en ökad verksamhet med två parallella lektioner under de få timmar som är möjliga för barn och ungommar eftermiddag och kväll. Klubbens egna önskemål mycket berättigade. Förefaller antalet hästar lämpligt för verksamheten? Ja, i huvudsak Hästarnas skick och kondition: God Hästhållningen: God Kvalitétsbedömning munderingar: Tillfredställande men kan ökas. Standard stallar: Godtagbar Stallarna kräver renovering inom: 5-7 år Standard ridhus: Upprustning krävs Standard ridhusbotten: Normal förnyelse Tillgång och standard serviceutrymmen: Undermålig Standard utetridbanor: Tillfredställande Arbetsmiljö inne i stall: Tillfredställande Gödselhantering i stallet: Tillfredställande Övergripande intryck av anläggningen: Trevligt belägen men aldrig helt färdigställd, plottrig, vilket gör den arbetskrävande och såväl personal som medlemmar kommer att ägna tid åt fel saker. UW:s sammanfattade uppfattning om verksamheten och ev. förslag till stöd: Väl fungerande ridskole- och föreningsverksamhet som för dagen går runt med begränsade resurser. Detta måste ses som en bra barn- och ungdomsverksamhet som ligger helt i linje med vad en kommun bör stödja. Anläggningen även väl lämpad för integrationsbefrämjande satsningar. Ulf Wilken Besöksprotokoll 25

GÖMMARGÅRDENS RIDSÄLLSKAP / RIDSKOLA Besök genomfört tisdagen den 26 oktober kl. 14.00 16.00 Föreningens namn: Gömmargårdens Ridsällskap Organisationsnummer: 802409-4172 Adress: Långängskroken 4 141 75 Kungens Kurva Föreningens talesman vid intervjun: Petra Karlsson-Ekström Telefon nr 0733 63 22 83 Agneta Bruun Ridskolechef 08 711 05 35 Föreningen bildades år: Medlemsantal i dag: 1995 då som Gömmargårdens Rid- och Fritidsförening 280 (Brutet räkenskapsår) Medlemsantal som högst c:a 304 år 2012 Åldersfördelning: 5 18 år 198 19 64 år 101 Könsfördelning: 96 % / 4 % Uppskattat antal hästar/ponnyer som ägs av medlemmarna och uppstallas i kommunen: c:a 15 Föreningen driver Gömmargårdens Ridskola Samverkar kring kollektivstall ja nej Samlokaliserat med kollektivstall Juringe Ridsällskap I föreningens stall/ar uppstallas: 20 st. hästar Stallet I har plats för 16 st hästar Stall II har plats för 4 st hästar Föreningen hyr stall/ridhus av: Huddinge kommun gm Huge Föreningens hyra: 0:- Huddinge kommuns hyra till Huge : 623 818:- för hela anläggningen. Juringe betalar 1.400:-/mån för 15 st. boxar 252 000:- Kommunens uppgift: 147 000:- Förutsatt att uppgifterna är korrekt uppfattade betalar Kultur- och Fritidsförvaltningen 371 818 för ridskoledelen Hagmark undantogs, och ridbanan flyttades 2009. Föreningen säger sig nu ha ett avtal med Huge vilket motsägs av överlämnade avtal. Föreningen arrenderar hagar av Huge för 0:- men har att underhålla staket och växtlighet. Stallet/stallarna ursprungligen uppförda för hästar. Stall I byggt år: 2000 Stall II byggt år: 2000 Stallarnas standard och storlek: 16 + 4 boxar. Standard OK men enkel. Spolspilta i separat utrymme utomhus. Spolplats tillkom som kompensation för minskad markyta. 26 Besöksprotokoll

Ridhuset uppfört år: 2000 Renoverat: 2004 Isolerat Ridhuset storlek och standard: 20 x 40 m Isolerat Serviceutrymmen, omklädnad, dusch etc. standard och storlek: Klubbutrymmenas standard och storlek: Lektionssalar och kaffeteria: Endast ett duschrum för ombyte Saknas Det enda som finns är en liten, trevlig, kaffeteria Personalutrymmenas standard och storlek: Saknas Arrangerar föreningen tävlingar? Typ: ja nej 1 2 Reg. Dressyr/år Antal föreningsmedlemmar som innehar tävlingslicens c:a st. Är lokalerna anpassade för personer med funktionsnedsättning? ja nej Uppstallningskostnad för medlemsägd häst? Uppgiften saknar relevans Föreningens omsättning/år Övrig drifts och fastighetskostnader: Intäkt av statligt LOK-stöd/år 87 000:- Intäkt av kommunalt LOK-stöd/år 47 008:- Ridskolans omsättning/år (Gäller föreningsdrift) 2,2 milj. 2,3 milj. Underhåll av hagmark och stängsel samt underhåll av uteridbana och ridhusunderlag Kort beskrivning av verksamheten och dess omfattning: Medelstor, mycket väl fungerande, ridskola med kompetent personal och välskötta hästar. Verksamheten begränsas av tillgång till ridhustid till följd av samlokaliseringen. Tillgänglighet: Närhet till offentliga kommunikationer: Förhållandevis centralt belägen RIDSKOLA Antal hästar tot: 20 Varav ridskolehästar: 19 Ponnyer: 7 Ridhästar: 12 Antal uppsittningar / vecka: 300 Ridskolehästarna går i snitt: 15,8 lekt/vecka Uppskattat antal uppsittningar/vecka under 2002 2006 Som nuvarande Besöksprotokoll 27

Erbjuds separat teoretisk utbildning? Erbjuds teoretisk utbildning i anslutning till ridlektion? Finns verksamhet för ryttare med funktionsnedsättning? Kan ridskolan i dag bereda plats för alla som önskar rida? Finns kölista? Lektionspriser: ja nej omfattning beroende på medlemmarnas ålder ja nej ja nej en lekt/vecka 4 6 deltagare ja nej ja nej för vissa kat. Juniorer/45 minuter 165:- Terminsbetalning 3 960:- Juniorer/60 minuter 186:-Terminsbetalning 4 480:- Seniorer/60 minuter 230:- Terminsbetalning 5 520:- Hur stor del av föreningens LOK-stöd hänför sig till ridlektioner? 100 % Personal antal: 4 Motsvarande 3,25 heltidstjänster VERKSAMHETEN Verksamhetens inriktning: Medelstor, mycket väl fungerande ridskola, med starkt focus på just ridskoleverksamheten. Väl belägen, men begränsad bland annat pga. samlokaliserad hästverksamhet. FÖRENINGENS ÖNSKEMÅL OCH SYNPUNKTER PÅ KOMMUNEN 1. Större lokaler, lektionssal, uppehållsrum. 2. Mer verksamhetstid i ridhus (Juringe RS blockerar ridhustid) 3. Fritidsledare, möjlighet mellanmål etc. 4. Underhåll av ridväg, nu blivit cykelväg. 5. Huge höjd hyra = högre ridpriser (Uppfattar kommunen som negativ) UW:s iakttagelser: Förefaller hästmaterialet lämpligt för verksamheten? Hästarnas skick och kondition: Hästhållningen: Kvalitétsbedömning munderingar: Standard stallar: Standard ridhus: Standard ridhusbotten: Tillgång och standard serviceutrymmen: Standard utetridbanor: Arbetsmiljö stall: Ja God God Bra Tillfredställande men underdimentionerat Stallarna kräver renovering inom 10 år God OK Allt för begränsat God 28 Besöksprotokoll

Gödselhantering i stallet: Övergripande intryck av anläggningen: Tillfredställande Trevlig men underdimentionerad för verksamheten UW:s sammanfattade uppfattning om verksamheten och ev. förslag till stöd Mycket välfungerande ridskoleverksamhet. Låg prissättning i förhållande till kvalitén och en god nyttjandegrad av hästarna gör att ridskolan måste sägas utgöra en ovärderlig tillgång för barn, ungdomar och vuxna i denna del av kommunen. Kommunledningens tidigare prioriteringar svårförståeliga för undertecknad. Besöksprotokoll 29

SUNDBY RIDKLUBB/RIDSKOLA Besök genomfört måndag den 15 oktober 2012 kl. 14.00 16.00 Föreningens namn: Sundby Ridklubb Organisationsnummer: 812800-2642 Adress: Sundby Gård 141 91 Huddinge Föreningens talesman vid intervjun: Per Styf Telefon nr 0709 22 30 06 Mats Mellberg ägare ridskolan 0708 11 75 35 Föreningen bildades år: 1972 Medlemsantal i dag: 358 (301 ridande) Medlemsantal som högst c:a 2012 år Medlemsantalets ökning beroende på ändrad redovisning/ny ordförande Åldersfördelning: 5 18 år 300? 19 64 år 58? Könsfördelning: 95% / 5% Uppskattat antal hästar/ponnyer som ägs av medlemmarna och uppstallas i kommunen: 5 Driver/samverkar med ridskola JA Ridskola: Sundby Ridskola I föreningens stall/ar uppstallas Stallet har plats för Stallet ägs av Huge hyrs ut till Sundby Ridskola hyra (förhandlas f.n.)??? Ridhuset: Kultur- och fritidsförvaltningens hyreskostnad: 38 st. hästar 38 st. hästar Kommunen förhyr ridhuset från fastighetsägaren (Tomtberga Fastigheter AB) Huge. 427 362:-/ år. Ridklubbens hyra till Kultur- och fritidsförvaltningen är 100 000: - Ridklubben tecknar eget elabonnemang. Ingen kostnad vatten och avlopp för klubben. Avtalet medför lägre kommunalt aktivitetsstöd. Ridskolan hyr ridhus av föreningen Hyra: Ridskolan hyr viss mark av Naturvårdsenheten för: 60 000: - + 50 % av el-kostnad (12 000: - + moms) 15 000: - per år. 30 Besöksprotokoll

Stallet/stallarna ursprungligen uppförda för hästar ja nej Stall I byggt år Stall II byggt år Stallarnas standard och storlek: Stall I övervägande spiltor + några boxar Stall II 12 boxar i lada, jordgolv. (primitivt provisorium) Ridhuset uppfört år: 1980 och förlängt år 2001 Ridhuset storlek och standard: isolerat och med god standard. Ridklubben byggde ridhuset. Huge köpte sedan detta för 300 000:- Förlängningen (20m) skedde mot löfte om låg hyra. Serviceutrymmen, omklädnad, dusch etc. standard och storlek: Klubbutrymmenas standard och storlek: Lektionssalar och kaffeteria: Tämligen bristfälligt Kräver upprustning Kaffeteria i ridhus, god standard liksom övrig tillbyggnad av ridhus Personalutrymmenas standard och storlek: Tillfredställande men bör renoveras. Arrangerar föreningen tävlingar? ja nej Typ: Lokal/Regional 3 st dressyr 2 st hoppning Uteridbanan endast 20 x 60 m. Planerad utbyggnad 30 x 70 m stoppad pga. regeltillämpningen vad avser utbetalning av LOK-stöd men detta synes nu vara på väg att klaras upp. Antal föreningsmedlemmar som innehar tävlingslicens 28 st. Är lokalerna anpassade för personer med funktionsnedsättning? Ja nej Delvis Föreningens omsättning/år Övrig drifts och fastighetskostnader: Klubben 100 000:- Kafé, Ridhusunderlag, Hinder mm Ridskolan 200 000:- Intäkt av statligt LOK-stöd/år 50 000: - Intäkt av kommunalt LOK-stöd/år 97 832: - Ridskolans omsättning/år (Gäller föreningsdrift) Besöksprotokoll 31

Kort beskrivning av verksamheten och dess omfattning: Välfungerande ponnyridskola som utöver allmän lektionsverksamhet focuserar på att låta mer erfarna elever delta i tävlingar såväl internt som externt. (2012 hade 28 medlemmar ridskoleelever födda 1994 2001 tävlingslicens och gjorde drygt 300 starter på tävlingar med licenskrav, 22 ponnyer har tävlingslicens). Att ridskoleryttare har möjlighet att delta i tävlingar i denna omfattning får anses unikt. Tillgänglighet: Närhet till offentliga kommunikationer: Bra bussförbindelser. Busshållplats utanför anläggningen RIDSKOLA Antal hästar tot: 38 Varav ridskoleponnyer: 30 Övriga: c:a 8 rekrytering mm Antal uppsittningar / vecka: 350 Ridskolehästarna går i snitt: 11 lekt/vecka Uppskattat antal uppsittningar/vecka under 2002 2006: 350 Erbjuds separat teoretisk utbildning? ja nej Erbjuds teoretisk utbildning i anslutning till ridlektion? ja nej Finns verksamhet för ryttare med funktionsnedsättning? ja nej Antal/vecka c:a 10 (Sker i ridklubbens regi, som fått stöd av Viktoriafonden). Kan ridskolan i dag bereda plats för alla som önskar rida? ja nej Finns kölista? ja nej Lektionspriser: Juniorer/minuter 250:- Terminsbetalning ja Ex 20 lekt 5000 Seniorer/minuter Terminsbetalning Hur stor del av föreningens LOK-stöd hänför sig till ridlektioner? 90 % Personal antal: 6 personer Motsvarande 4 heltidstjänster VERKSAMHETEN Verksamhetens inriktning: Ridskoleverksamhet med ponnyer för barn och ungdomar. Visst focus på tävlingsverksamhet och mer erfarna elever ges möjlighet att tävla på ridskolans hästar. FÖRENINGENS ÖNSKEMÅL OCH SYNPUNKTER PÅ KOMMUNEN 1. Huges hyressättning och förhandlingsbud gentemot ridskolan ses som orealistiskt. 2. Klarare ansvarsfördelning vad gäller upplåtelser av byggnader och mark inom området 3. Ytterligare ett ridhus. 32 Besöksprotokoll

Ridskolans önskemål: Utklarade hyresavtal och färre förhandlingspartners. UW:s iakttagelser: Förefaller hästmaterialet lämpligt för verksamheten? Förefaller antalet hästar lämpligt för verksamheten? Hästarnas skick och kondition: Hästhållningen: Kvalitétsbedömning munderingar: Standard stallar: Standard ridhus: Standard ridhusbotten: Huvudstall: Tillgång och standard serviceutrymmen: Standard utetridbanor: Arbetsmiljö stall: Gödselhantering i stallet: Ja Ja God God God Låg ffa sett i ett framtidsperspektiv. Stallarna kräver renovering inom 3 år Gott Behöver bytas. c:a 20 spiltor samt 6 boxar. Lada 12 Boxar Begränsat OK Tungarbetat OK Övergripande intryck av anläggningen: Något ålderstigen underdimensionerad vad gäller serviceutrymmen och i stort behov av om- och tillbyggnad vad gäller stalldelen. UW:s sammanfattade uppfattning om verksamheten och ev. förslag till stöd Seriös ridskoleverksamhet som bedrivs i ganska trivsamma, men ålderstigna, omoderna lokaler, vilka ursprungligen uppförts för helt andra ändamål än nuvarande användningsområde. En äldre lada, med jordgolv, har delvis byggts om till stall. Anläggningen anses troligen värd att bevara i sin nuvarande form, men bör i så fall restaureras och kompletteras med ytterligare en stallbyggnad. Detta skulle möjliggöra uppstallning även av större hästar och kan framgent även komma att bli ett myndighetskrav, om/när lagstiftaren beslutar om en utfasning av uppstallning i spiltor vad gäller hästhållning. Bilden, vad avser upplåtelsen av anläggningen, får ses som splittrad då förening och ridskola hyr/ disponerar olika delar av Huges lokaller och marken därtill förhyrs av Naturvårdsenheten. Den valda lösningen får ses som mycket ovanlig och skapar ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan förening och ridskola som kan bli problematisk. Den leder dessutom till ojämlikhet i förhållande till andra ridskolor i kommunen. Ett naturligare förhållande måste synas vara att stallbyggnaderna, i likhet med ridhuset, disponeras av föreningen, som i sin tur hyr ut till en ridskoleverksamhet. Besöksprotokoll 33

ÅGESTA RIDKLUBB/RIDSKOLA Besök genomfört måndag den 14 januari 2013 kl. 17 18.30 samt vid tidigare tillfällen Föreningens namn: Ågesta Ridklubb Organisationsnummer: 812800-3988 Adress: Ågesta Gård 123 52 Farsta Föreningens talesman vid intervjun: Titti Bergdahl kassör Telefon nr 0739 85 32 26 (Åsa Wijkström ordf. 0707 36 25 05) Jan von Krusenstierna ägare av ridskolan Föreningen bildades år 1976 Medlemsantal i dag: 1002 Medlemsantal som högst c:a år Åldersfördelning: 5 18 år 716 19-64 år 270 64-16 Könsfördelning 98% / 2% Uppskattat antal hästar/ponnyer som ägs av medlemmar och uppstallas i kommunen: 50. Fam. Krusenstierna äger och driver ridskoleverksamheten i form av Ridskola: Ågesta Ridskola I ridskolans stall/ar uppstallas Stallet har plats för 60 lektionshästar varav 30 ponnyer 72 st. hästar Detta är en privatdriven ridskola belägen i Huddinge Kommun men med stort upptagningsområde i södra Stockholm. Anläggningen nyligen upprustad av Stockholms Kommun. Även om antalet ridande från Huddinge kommun utgör endast 30 % innebär detta att antalet ryttare/ medlemmar från Huddinge motsvarar storleken av övriga ridklubbar i kommunen som driver eller samverkar med en ridskola. Ridskolans arrende till Stockholms stad är 500 000:- Stallarna är ursprungligen ej uppförda för hästar men den av Stockholms Kommun bekostade ombyggnaden måste betraktas som så genomgripande att stall och servicedelar måste ses som en nybyggnation. Stallarna renoverade år: 2010 Stallarnas standard och storlek: Stallarna vid Ågesta Gård/Ridskola samt ett av ridhusen totalrenoverades respektive uppfördes under 2010. De har byggts med en mycket modern, praktisk inredning och med sadelkammare, spolspiltor och uppehållsrum av yppersta klass. Serviceutrymmen, konferens- och kaffeteriadel håller en mycket hög standard och trivselfaktor. Vid anläggningen finns två ridhus ett större med måtten 20 x 84 m uppfört 1984 samt ett mindre 20 x 40 m uppfört 2010 Fastigheterna ägs av: Stockholms stad 34 Besöksprotokoll

Föreningens lokaler vid anläggningen: Ågesta Ridklubb förhyr klubbutrymmen av ridskolan. Hyreskostnad: 201 500: - per år, (inklusive el ) varav 5 000: - utgör hyra för en utomhusridbana som används vid tävlingar. För detta erhåller föreningen ett hyresbidrag från Huddinge Kommun på 17 000: -per år. (2011 och 2012 inget bidrag p.g.a. bristande fakturering). Även Stockholms Handikappridklubb disponerar lokaler vid anläggningen och bedriver lektionsverksamhet en dag per vecka för minst två grupper. Marken ägs av: Stockholms stad Personalutrymmenas standard och storlek: Personalutrymmen finns och håller en hög standard men har givits en något begränsad omfattning i förhållande till personalantal då en stor del av personalen har sina bostäder invid anläggningen. Arrangerar föreningen tävlingar? ja nej Lokal- och regionaltävlingar i hoppning och dressyr Antal föreningsmedlemmar som innehar tävlingslicens c:a 25 st. Är lokalerna anpassade för personer med funktionsnedsättning? Föreningens omsättning/år ja nej Såväl ridskolan som Stockholms Handikappridklubb har ryttare med funktionshinder. 5,3 miljoner - inklusive ridavgifter Övrig drifts och fastighetskostnader: Intäkt av statligt LOK-stöd/år : 375 000: - Intäkt av kommunalt LOK-stöd från Huddinge: 156 114: - Ridskolans omsättning/år Kort beskrivning av verksamheten och dess omfattning: Stor välfungerande, klassisk, ridskoleverksamhet med engagerad ägarfamilj och personal. Utbudet vänder sig till såväl barn, ungdomar, som vuxna. Resursutnyttjandet vad gäller hästarna ligger över genomsnitter i landet och håller den nivå som krävs för att uppnå lönsamhet samt tillgodose efterfrågan på barn och ungdomsridning i upptagningsområdet. Efterfrågan på ridning vid denna ridskola är större än befintlig kapasitet och ridskolan har kölista. Se vidare under Verksamhet föreningen Tillgänglighet: Närhet till offentliga kommunikationer: Busshållplats finns invid anläggningen, men med påtagligt gles turtäthet. Besöksprotokoll 35

RIDSKOLA Antal hästar tot: 72 Varav ridskolehästar: 60 Ponnyer: 30 Ridhästar: 30 Antal uppsittningar / vecka 990 Ridskolehästarna går i snitt: 16,5 lekt/vecka Uppskattat antal uppsittningar/vecka under 2002 2006: Färre Erbjuds separat teoretisk utbildning? Sporadiskt i form av clinics och temadagar Erbjuds teoretisk utbildning i anslutning till ridlektion? ja nej för juniorer 30 min vid varje ridtillfälle Finns verksamhet för ryttare med funktionsnedsättning? ja nej se ovan Kan ridskolan i dag bereda plats för alla som önskar rida? ja nej Finns kölista ja nej Finns skolsamverkan? ja nej Realgymnasiet bedriver verksamhet här Lektionspriser: Juniorer/60 min 260: - Terminsbetalning Seniorer/60 min 310: - Terminsbetalning Hur stor del av föreningens LOK-stöd hänför sig till ridlektioner? 95 % Personal: Motsvarande 13 heltidstjänster Ridskolechef: Jan von Krusenstierna Instruktörer: God kompetens FÖRENINGENS ÖNSKEMÅL OCH SYNPUNKTER PÅ KOMMUNEN 1. Föreningen har sitt säte i Huddinge kommun. Man uppfattar att nu utlovat hyresbidrag (17 000: -) för de uppvärmda klubblokaler föreningen förhyr av ridskolan är för lågt. 2. Parkeringen och busshållplatsen omedelbar anslutning till ridskolan är mycket dåligt upplyst och bilinbrott förekommer frekvent. Med tanke på att barn och ungdomar även måste uppehålla sig utomhus invid en trafikerad väg bör belysningen av säkerhetsskäl förstärkas. 3. Möjligheten till ökad turtäthet vad gäller bussförbindelser bör ses över. Ev. så att ridskolan blir ändhållplats för vissa turer. UW:s iakttagelser: Väl fungerande seriös ridskoleverksamhet med ett brett utbud och kompetent personal Förefaller antalet hästar lämpligt för verksamheten? Ja Hästarnas skick och kondition: Gott Hästhållningen: God Kvalitétsbedömning munderingar: God Standard stallar: Utmärkt Standard ridhus: God 36 Besöksprotokoll

Standard ridhusbotten: Tillgång och standard serviceutrymmen: Standard utetridbanor: Arbetsmiljö stall: Gödselhantering i stallet: Övergripande intryck av anläggningen: God Utmärkt Tillfredställande God Utmärkt Mycket välfungerande UW:s sammanfattade uppfattning om verksamheten och ev. förslag till stöd: Väl fungerande klubb- och ridskoleverksamhet. Satsningar från Stockholms stad har inneburit att ridskolan inte endast disponerar bra lokaler utan att det även finns en av Ryttaralliansen i Stockholm (Stockholms stad)anställd fritidsledare nu permanent placerad vid anläggningen. Verksamhet - föreningen Ågesta Ridklubb, som har sitt säte i Huddinge kommun, ansvarar för verksamheten genom att ta in ridavgifter från medlemmarna och därefter köpa ridutbildningen från ridskolan. En dag per vecka (lördagar) genomför föreningen i egen regi klubb- och ungdomsaktiviteter för medlemmarna, inklusive tävlingar. Även Stockholms Handikappridklubb bedriver verksamhet vid anläggningen med från ridskolan förhyrda hästar. Ulf Wilken Besöksprotokoll 37

ENLIDENS RYTTARKLUBB / KOLLEKTIVSTALL Besök genomfört söndagen den 14 oktober 2012 kl. 12.00 14.00 Föreningens namn: Enlidens Ryttarklubb Organisationsnummer: 802422-1817 Adress: Besök Bergavägen 13 Huddinge Post: Hallgren, Yrkesvägen 23 B 141 43 Huddinge Föreningens talesman vid intervjun: Ann-Charlotte Hallgren Telefon nr 0739 05 65 64 Föreningen bildades år: 2002 ideell förening (1979 sluten förening) Medlemsantal i dag: 101 Medlemsantal som högst c:a 101 år 2012 Åldersfördelning: 5 18 år 48 19 64 år 53 Könsfördelning: 95% / 5% Uppskattat antal hästar/ponnyer som ägs av medlemmarna och uppstallas i kommunen: 50 Samverkar kring kollektivstall ja nej i Glömsta I föreningens stall/ar uppstallas 15 st. hästar Stallet har plats för 15 st. hästar Föreningen hyr stall av: Kommunen / Naturvårdsavdelningen Hyra: 46 000:- Stallet/stallarna ursprungligen uppförda för hästar ja nej Stall I byggt år 1979 Stallarnas standard och storlek: God Ridhus: Saknas En större uteridbana finns Serviceutrymmen, omklädnad, dusch etc. standard och storlek: Klubbutrymmenas standard och storlek: Lektionssalar och kaffeteria: Saknas Ett enkelt klubbhus finns Saknas Personalutrymmenas standard och storlek: Saknas Foderinköp (kollektivstallar) hanteras av: Arrangerar föreningen tävlingar? Typ: Föreningen ja nej Inbjudningstävling 38 Besöksprotokoll

Antal föreningsmedlemmar som innehar tävlingslicens c:a 10 st. NU ANVÄNDA LOKALER SKALL UTRYMMAS Är lokalerna anpassade för personer med funktionsnedsättning? NEJ Uppstallningskostnad för medlemsägd häst? 800:- kallhyra inkl. el och vatten Föreningens omsättning/år 300 000:- Övrig drifts och fastighetskostnader: Intäkt av statligt LOK-stöd/år 30 000: - Intäkt av kommunalt LOK-stöd/år 11 936:- Kort beskrivning av verksamheten och dess omfattning: Kollektivstall med tillfredställande standard för ändamålet. 15 medlemsuppstallade hästar. Här bedrivs även (i likhet med Gullarängen) viss utbildningsverksamhet på medlemmarnas hästar. C:a 40 uppsittningar/vecka. Föreningen arrangerar även träningar för stallets hästägare och medryttare. I nära anslutning till detta stall ligger, på andra fastigheter, ett antal stallar (ruckel) med mycket låg standard i vilka uppstallas hästar av varierande typ. Tillgänglighet: Närhet till offentliga kommunikationer: (RIDSKOLA) Antal hästar tot: Ponnyer: 8 Ridhästar: 7 Antal uppsittningar / vecka: 40 Ridskolehästarna går i snitt: lekt/vecka VERKSAMHETEN Verksamhetens inriktning: Kollektivstall under avveckling emedan en skola skall byggas på platsen. Stallet skall vara utrymt den 1 februari 2014. Huddinge kommun har byggt en anläggning inkl. ridhus på kort avstånd från befintligt stall. Denna anläggning har utarrenderats till en fårbonde som, tills vidare, har fått i uppgift att driva inackorderingsstall och att då i första hand upplåta stallplatser till de hästägare från Enlidenstallet (12 boxar)som nu sagts upp. Hästägarna är missnöjda, kanske främst med den hyreshöjning detta innebär. Det nya stallet har 24 boxplatser och ett nybyggt, oisolerat ridhus. Stallhyran förväntas bli 3 300: - inklusive fodring + utsläpp. Föreningen ansökte om att få driva verksamheten i den nya anläggningen. FÖRENINGENS ÖNSKEMÅL OCH SYNPUNKTER PÅ KOMMUNEN 1. Ridvägar 2. Tillgång till ridhus En ideell förening med enda syfte att få till stånd ridvägar Glömsta Ryttarförening bedriver för närvarande ingen verksamhet. Besöksprotokoll 39

UW:s iakttagelser: Förefaller hästmaterialet lämpligt för verksamheten? Hästarnas skick och kondition: Hästhållningen: Kvalitétsbedömning munderingar: Standard stallar: Standard ridhus: Tillgång och standard serviceutrymmen: Standard utetridbanor: Arbetsmiljö stall: Gödselhantering i stallet: Övergripande intryck av anläggningen: JA Tillfredställande God Tillfredställande Tillfredställande Saknas Saknas Tillfredställande OK Container Lantlig ej lämpad för lektioner för allmänheten UW:s sammanfattade uppfattning om verksamheten och ev. förslag till stöd Enlidens Ryttarklubb kan ses som en ren privathästklubb. Kommunens engagemang vad gäller att skaffa ersättningsstall till dessa ryttare måste ses som svårförståelig då den saknar koppling till att ge en förening möjlighet att bedriva ridskola i anläggningen. Ulf Wilken 40 Besöksprotokoll

GULLARÄNGENS RIDSÄLLSKAP/FÖRENINGSDRIVET KOLLEKTIVSTALL Besök genomfört fredagen den 12 oktober 2012 kl. 14.00 16.00 Föreningens namn: Gullarängens Ridsällskap Organisationsnummer: 802412-8723 Adress: Sofiebergsvägen 96 141 42 Huddinge (anläggningen) Föreningens talesman vid intervjun: Aniitta Poukkula ordf. Telefon nr 0702 48 69 83 Lena Barazi styrelse/hästägare Föreningen bildades år: 1994 Medlemsantal i dag: 50 Medlemsantal som högst c:a 50 år Åldersfördelning: 5 18 år 25 19 64 år 25 Könsfördelning: 94% / 6% Uppskattat antal hästar/ponnyer som ägs av medlemmarna och uppstallas i kommunen tot. 12 Driver/samverkar med ridskola ja nej Viss lektionsverksamhet medryttare och utomstående ponnyridning Föreningen driver kollektivstall ja nej I föreningens stall/ar uppstallas 10 st. hästar Stallet har plats för 10 st. hästar Föreningen hyr stall/ridhus av: Gullarängens AB Hyra: 120 000:- + Vägavgift 18.600:- El-kostnad 35 000:- Gullarängens AB ägs av tre syskon som ärvt anläggningen och nu själva är i pensionsåldern. Mark och anläggning är således privatägt, av en ägare. Stallet/stallarna ursprungligen uppförda för hästar ja nej Stall I byggt år? Ålderstiget Stallarnas standard och storlek: Stall i tre sektioner med mycket låg standard. En sektion för lågt i tak och utdömt skall höjas Anläggningen består av en byggnad som byggts om till tre stallsektioner med separata ingångar samt ett antal mindre bodar vilka används till förvaring av utrusning, foder, sadlar mm. En av bodarna är uppvärmd. En skötselplats finns utomhus med tak och tre väggar. Stora delar av anläggningen ger ett fallfärdigt intryck även om ordningen på ytterområdena kan anses tillfredställande. Stallets yttertak förefaller vara i tillfredställande skick. Invid stallet står fallfärdiga byggnader vilka inte hyrs av ridklubben. C:a 100m från stallet ligger en liten ridbana med tillfredställande staket och underlag. I stallets närhet finns tillfredställande, men låglänt belägen, markytaför hagar och utevistelse. Anläggningens skick innebär inte någon uppenbar risk för djurhälsan och hästarnas omhändertagande förefaller tillfredställande men anläggningens standard uppfyller inte tillnärmelsevis de krav som ställs på en anläggning där det bedrivs någon form av utbildnings- eller ridskoleverksamhet. Besöksprotokoll 41

Ridhus: Serviceutrymmen, omklädnad, dusch etc. standard och storlek: Klubbutrymmenas standard och storlek: Lektionssalar och kaffeteria: Personalutrymmenas standard och storlek: Foder och sadlar förvaras i olika bodar och uthus. Foderinköp + strö = torv hanteras av: Arrangerar föreningen tävlingar? Typ: Saknas Saknas Endast en liten uppvärmd bod. Saknas Saknas Föreningen/hästägarna gemensamt ja nej Antal föreningsmedlemmar som innehar tävlingslicens c:a 10 st. Tävlar för Farsta eller Årsta Runsten Är lokalerna anpassade för personer med funktionsnedsättning? ja nej Uppstallningskostnad för medlemsägd häst? 2.200:-/mån Anm. innefattar: Strö + grovfoder Föreningens omsättning/år Hänvisar till att kommunen erhållit bokslutet Övrig drifts och fastighetskostnader: 15 000:- Intäkt av statligt LOK-stöd/år c:a 8 000:- Intäkt av kommunalt LOK-stöd/år 5 656:- Ridskolans omsättning/år (Gäller föreningsdrift)?? Ponnyridning prislista på hemsidan. Kort beskrivning av verksamheten och dess omfattning: Kollektivstall med privata hästägare där några styrelsemedlemmar vardera äger 2 eller 3 av hästarna. Kollektivstallet drivs av föreningen som hyr anläggningen, styrelsen hyr ut boxplatser och står för foderinköp. Med föreningens goda minne (eller som arrangör) används en del av hästarna i en mindre ridskoleliknande verksamhet under ledning av några av döttrarna till klubbens ordförande och styrelseledamöter. Bl.a. rider 3 autistiska ungdomar i denna verksamhet. Därutöver genomförs viss träning för hästägarna och deras medryttare. Hur intäkterna för denna verksamhet hanteras och fördelas är inte känt men uppenbarligen bedrivs/uppfattas detta som en del av föreningens verksamhet. UW har vid ett par tillfällen besökt anläggningen och lite äldre ungdomar har då funnits vid anläggningen och bedrivit olika former av aktiviteter med och kring hästarna. Detta har skett på ett trevligt sätt och med en trevlig ton mellan ungdomarna. Tillgänglighet: Närhet till offentliga kommunikationer: Bra bussförbindelser Ågestavägen (RIDSKOLA) Endast vissa uppgifter relevanta! Antal hästar tot: Varav ridskolehästar: Ponnyer: Ridhästar: Antal uppsittningar / vecka: 45 42 Besöksprotokoll

Ridskolehästarna går i snitt: lekt/vecka Finns verksamhet för ryttare med funktionsnedsättning? ja nej Antal/vecka c:a 3 st enl. uppg. Lektionspriser: Juniorer/ 60 minuter 160:- Terminsbetalning NEJ 30 minuter 80:- Hur stor del av föreningens LOK-stöd hänför sig till ridlektioner? 80 % Personal antal: 0 Motsvarande - heltidstjänster Med tanke på anläggningens standard, samt upplägget, är den del av verksamheten som inte omfattar klubbmedlemmarnas egen- eller medryttares- ridning på egna hästar, inte något som kan godkännas av Svenska Ridsportförbundet och/eller stödjas/marknadsföras av kommunen. Uppgift om 16 tillstånd inhämtades inte. VERKSAMHETEN Verksamhetens inriktning: Främst kollektivstall FÖRENINGENS ÖNSKEMÅL OCH SYNPUNKTER PÅ KOMMUNEN 1. Ridvägen mot Ågesta bör underhållas, samt till och avfarter ordnas. 2. Möjlighet att hyra ridhustid i av kommunen ägda anläggningar. 3. Önskar ett ridtält, men är införstådda med att detta inte är möjligt då kontraktstiden är för kort. UW:s iakttagelser: Förefaller hästmaterialet lämpligt för verksamheten? Förefaller antalet hästar lämpligt för verksamheten? Hästarnas skick och kondition: Hästhållningen: Kvalitétsbedömning munderingar: Standard stallar: Stallarna kräver renovering inom Tillgång och standard serviceutrymmen: Standard utetridbanor: Arbetsmiljö stall: Gödselhantering i stallet: Övergripande intryck av anläggningen: Tveksamt // ej relevant Tillfredställande Lantlig, men hästarna mår bra. Tillfredställande Undermålig år Undermålig eller saknas En liten ridbana med tillfredställande underlag och inhägnad. Dålig/Mycket dålig Container sommartid hämtas gödsel av villaägare Vintertid bortkörd av markägaren. Bör rivas eller endast användas för privat bruk. UW:s sammanfattade uppfattning om verksamheten och ev. förslag till stöd: Anläggningens standard gör att den endast kan fungera för privata aktiviteter. Nyttjarna kan givetvis vara medlemmar i en, gemensam, ideell förening vilken kommer i åtnjutande av de kommunala medel som regelverket föreskriver. Besöksprotokoll 43

Anläggningens standard gör den olämplig för alla former av publika aktiviteter, den uppfyller ej tillnärmelsevis Svenska Ridsportförbundets krav på en anläggning där ridklubben tillhandhåller ridutbildning för medlemmar som ej har tillgång till en egen häst. Generellt kan sägas att föreningens önskemål om tillgång till - och underhåll av ridvägar som sammanbinder olika ridanläggningar, får ses som mycket befogad. Att föreningar med kollektivstallar får viss tillgång till viss ridhustid i kommunalt ägda anläggningar kan i vissa fall synas befogat. Ulf Wilken 44 Besöksprotokoll

JURINGE RIDSÄLLSKAP Besök genomfört den tisdagen den 16 oktober kl. 14.00 16.00 Föreningens namn: JURINGE RIDSÄLLSKAP Organisationsnummer: 802412-0183 Adress: Långängskroken 4 141 75 Kungens Kurva Föreningens talesman vid intervjun: Lena Dahl Telefon nr 0705 39 83 63 Föreningen bildades år: 1975 Medlemsantal i dag: 50 Medlemsantal som högst c:a 100 Åldersfördelning: 0 4 år 9 Hästägare under 18 år = 7 st. 5 18 år 9 19 64 år 28 65-3 Könsfördelning 75 % / 25 % Uppskattat antal hästar/ponnyer som ägs av medlemmarna och uppstallas i kommunen: 15 st Driver/samverkar med ridskola: ja nej (Verksamheten samlokaliserad med en ridskola) Samverkar kring kollektivstall: ja nej I föreningens stall/ar uppstallas: 15 st. hästar varav 2 ponnyer Stallet har plats för: 15 st. hästar Föreningen hyr stall/ridhus av: Kultur- och fritidsförvaltningen som betalar 145.899: - till Huge. Föreningens hyra till Kultur- och fritidsförvaltningen är enligt klubbens uppgift 252.000: - /år? Hyra: Hästägarna 1.400:-/box inkl. el, gödselhämtning (Container gemensam med Gömmargården) Stallet/stallarna ursprungligen uppförda för hästar: ja nej Stall I byggt år: 2000 Stallarnas standard och storlek: Boxstall i enkel byggnad. Välhållet, men med minimala förråds- och skötselutrymmen. Övriga drifts- och fastighetskostnader: 43.600: - Föreningen betalar stängsel och sand i rasthagar. Statligt bidrag 28,000: - Ridhuset uppfört år dec 2000 Ridhuset storlek och standard: 20 x 40 m isolerat, enkelt men trevligt. Hästägarna/föreningen delar ridhus med Gömmargårdens Ridskola. Besöksprotokoll 45

Serviceutrymmen, omklädnad, dusch etc. standard och storlek: Delar med ridskolan, fräsch men minimal, kaffeteria - omklädningsrum saknas - en kombinerad HK toalett/dusch finns och används även för omklädnad. Klubbutrymmenas standard och storlek: Lektionssalar och kaffeteria: Saknas Se ovan Personalutrymmenas standard och storlek: Saknas (Vilket är ett problem för Gömmargården men kanske inte för Juringe). Foderinköp (kollektivstallar) hanteras av: Arrangerar föreningen tävlingar? Kassören samordnar och fakturerar. Små privata foderutrymmen i angränsande byggnad. ja nej Antal föreningsmedlemmar som innehar tävlingslicens c:a - st. Är lokalerna anpassade för personer med funktionsnedsättning? Ramp till klubbutrymme. Uppstallningskostnad för medlemsägd häst? 1.400:- Anm. innefattar: el + gödsel. Föreningens omsättning/år Övrig drifts och fastighetskostnader: Har iordningställt hagar, sand till paddock etc. Intäkt av statligt LOK-stöd/år 0: - Intäkt av kommunalt LOK-stöd/år 0: - Kort beskrivning av verksamheten och dess omfattning: Förening bildad kring kollektivstall i en tidigare anläggning. Föreningen var då hyresgäst hos en arrendator på en gård, ägd av kommunen och förvaltad av Naturvårdsavdelningen. När detta hyresförhållande upphörde lyckades föreningen uppenbarligen förmå kommunen att bygga ett ersättningsstall, som även gav tillgång till, senare, isolerat ridhus. Föreningen har i dag inget avtal med Naturvårdsavdelningen utan endast med Kultur-och fritidsavdelningen. Än i dagsläget framhåller föreningen att: eftersom anläggningen tillkom främst för att täcka dess behov, bör de ha ett stort inflytande över anläggningens nyttjande. Tillgänglighet: Närhet till offentliga kommunikationer: RIDSKOLA Personal antal: - Motsvarande heltidstjänster VERKSAMHETEN Verksamhetens inriktning: 46 Besöksprotokoll

FÖRENINGENS ÖNSKEMÅL OCH SYNPUNKTER PÅ KOMMUNEN 1. Ytterligare ett (20 x 60) ridhus (Har otillräckligt med tid i det nuvarande). 2. Mer yta till vinterhagar 3. Rid stigar gärna förbundna med andra stall ex. vis Enliden. Ev. samverka med grannkommuner. Skyltning som visar att en nu nyanlagd ridstig främst är avsedd för hästar. 4. Ridhusunderlag 5. Serviceutrymmen, samlingslokal, lektionssal UW:s iakttagelser: Förefaller hästmaterialet lämpligt för verksamheten? Hästarnas skick och kondition: Hästhållningen: Standard stallar: Standard ridhus: Standard ridhusbotten: Tillgång och standard serviceutrymmen: Standard utetridbana: Arbetsmiljö stall: Gödselhantering i stallet: Övergripande intryck av anläggningen: Ja, privatägda hästar. God God Enkelt, men välhållet Stallarna kräver renovering inom år God OK Mycket begränsat Tillfredställande vid besöket. Enligt föreningen problem vissa årstider vilket troligen är riktigt. OK OK Välhållen men underdimensionerad för den totala verksamheten. UW:s sammanfattade uppfattning om verksamheten och ev. förslag till stöd: Då verksamheten i huvudsak endast bygger på uppstallning av medlemsägda hästar måste kommunens uppgift ses främst som hyresvärd. Att samlokalisera två föreningar, varav den ena driver ett kollektivstall, och den andra en ridskoleverksamhet som vänder sig till kommunens ungdomar och allmänheten, kräver prioriteringar från kommunens sida. Besöksprotokoll 47

ORLÅNGENS RIDSÄLLSKAP/FÖRENINGSDRIVET KOLLEKTIVSTALL Besök genomfört söndagen den 14 oktober kl. 10.00 11.30 Föreningens namn: Orlångens Ridsällskap Organisationsnummer: 802410-2900 Adress: Balingsta Gård Huddinge Föreningens talesman vid intervjun Barbro Olofsson Telefon nr 0704 13 93 94 Föreningen bildades år 1996 Medlemsantal i dag 47 Medlemsantal som högst c:a 47 år Åldersfördelning 10-67 Könsfördelning 80% / 20% Uppskattat antal hästar/ponnyer som ägs av medlemmarna och uppstallas i kommunen: 20st Samverkar kring kollektivstall: ja nej I föreningens stall/ar uppstallas: 16 st. hästar Stallet har plats för 16 st. hästar Föreningen hyr stall/ridhus av: Kommunen /Naturvårdsenheten? Hyra: 360.000:- Stallet/stallarna ursprungligen uppförda för hästar Stall I byggt år Stallarnas standard och storlek: ja nej (Återuppbyggt efter brand) Bra stall Inredning utan anmärkning Ridhuset uppfört år 2001 Ridhuset storlek och standard 20 x 60 m Oisolerat Gott skick Serviceutrymmen, omklädnad, dusch etc. standard och storlek: Klubbutrymmenas standard och storlek: Lektionssalar och kaffeteria: Personalutrymmenas standard och storlek: Foderinköp (kollektivstallar) hanteras av: Arrangerar föreningen tävlingar? Typ: Saknas Saknas Uppvärmt kök finns Saknas Saknas Föreningen ja nej Dressyrtävlingar Antal föreningsmedlemmar som innehar tävlingslicens c:a 3 st. Samtliga ryttare c:a 16 har licens men utställda av annan klubb (Runsten) 48 Besöksprotokoll

Uppstallningskostnad för medlemsägd häst? Föreningens omsättning/år Övrig drifts och fastighetskostnader: Intäkt av statligt lokstöd/år 2.300:- Intäkt av kommunalt lokstöd/år 2.300:- Ridskolans omsättning/år (Gäller föreningsdrift) 3.400:- Anm. innefattar: Uppstallning + foder Kommunen har uppgift Hagar, traktor, ridhusbotten Kort beskrivning av verksamheten och dess omfattning: Föreningsdrivet kollektivstall med, för ett sådant, normal verksamhet. Hästarna rids av sina ägare vilka är vuxna, ibland något äldre ryttare samt deras medryttare och barn. Hästarna är av god standard och deltar i träning och tävling. Flertalet ryttare har en egen hästtransport, (trailer) och förflyttar sig vid behov till andra ridanläggningar. Tillgänglighet: Närhet till offentliga kommunikationer: God RIDSKOLA EJ RELEVANT Juniorer/ minuter Terminsbetalning Seniorer/ minuter Terminsbetalning Hur stor del av föreningens lok-stöd hänför sig till ridlektioner? % Personal antal: Motsvarande heltidstjänster VERKSAMHETEN Verksamhetens inriktning: FÖRENINGENS ÖNSKEMÅL OCH SYNPUNKTER PÅ KOMMUNEN 1. Föreningen säger sig vara nöjd med den hjälp man får. 2. Önskar ev. hjälp med att förnya ridhusbotten 3. Anläggningen ligger i ett naturreservat med känslig mark. Det vore önskvärt med tillgång till fler ridvägar ev. sammanlänkade med andra anläggningar. UW:s iakttagelser: Förefaller hästmaterialet lämpligt för verksamheten? Förefaller antalet hästar lämpligt för verksamheten? Hästarnas skick och kondition: Hästhållningen: Kvalitétsbedömning munderingar: Standard stallar: Stallarna kräver renovering inom Standard ridhus: Ja Ja God God God Tillfredställande år God för denna verksamhet Besöksprotokoll 49

Standard ridhusbotten: Tillgång och standard serviceutrymmen: Standard utetridbanor: Arbetsmiljö stall: Gödselhantering i stallet: Övergripande intryck av anläggningen: Tillfredställande Saknas i stort sett OK OK Container Bra anläggning för endamålet - God ordning UW:s sammanfattade uppfattning om verksamheten och ev. förslag till stöd En trevlig anläggning med vissa brister vad avser serviceutrymmen vilket, med tanke på verksamhetens karaktär, i stort sett saknar betydelse. Verksamheten bedrivs som ett kollektivstall för något äldre ungdomar och vuxna samt deras medryttare. Anläggningen ägs av kommunen som även har viss verksamhet i angränsande lokaler. I och med kommunens verksamhet sköts snöröjning mm av kommenen som måste göra detta för att bedriva sin egen verksamhet. Föreningen har inga aktiviteter som vänder sig allmänheten eller till medlemmar, som inte har egen häst. Klubbens verksamhet blir därmed renodlad med inriktning på medlemmarnas uppstallning, träning och tävling. I konsekvens därmed söker föreningen inga kommunala bidrag för sin verksamhet utöver ett blygsamt aktivitetsstöd. Även med tanke på närliggande stallar (Mörtsunds Hästvänner (12hästar) och Arlas Mjölk-gård (ett större antal hästar av mindre format) vore det önskvärt att iordningställa ytterligare några ridvägar för att minska slitage och personkonflikter inom Naturvårdsområdet. 50 Besöksprotokoll

Besöksprotokoll 51

Bilaga 2 Sundby, Gladö och Gömmargården En genomgång av byggnadsbeståndet på tre ridskolor i Huddinge kommun Av agr.dr. Anders Ehrlemark Slutrapport 2014-02-06

Inledning Bakgrund Huddinge kommun har låtit göra en översyn av ridsportverksamheten i kommunen (Översyn av ridsportverksamheten i Huddinge kommun, slutrapport 2013-01-18). Rapporten var inriktad på att kartlägga ridsportverksamheten inom kommunen. När det gäller ridskolorna påpekade utredaren många brister när det gäller lokaler, standard och tillgänglighet som bör åtgärdas som ett första steg för att stödja flickors möjlighet att utöva ridsport. Den genomgång som redovisas här omfattar byggnaderna på tre anläggningar (Sundby, Gladö och Gömmargården) med öppen ridskoleverksamhet som stöds av kommunen. Kartan nedan visar var de aktuella ridskolorna ligger. Utredningen är gjord av agr.dr. Anders Ehrlemark. Kontaktperson på kommunen har varit fritidschef Kicki Johansson. Under arbetets gång har vi haft regelbundna avstämningsmöten. Gömmargården Gladö Sundby Uppdrag Uppdraget har varit inriktat på att kartlägga följande aspekter: 1. Brister som behöver åtgärdas med hänsyn till djur- och arbetsmiljö 2. Brister som försvårar och begränsar befintlig ridskoleverksamhet. 3. Åtgärder som kan utvecklar och/eller utökar ridskoleverksamheten. 2

Utifrån de brister och utvecklingsmöjligheter som upptäcks skulle utredaren presentera förslag på lämpliga åtgärder och uppskattade kostnader för dessa. Förslagen rangordnas med hänsyn till angelägenhetsgrad. Genomförande Jag (Anders Ehrlemark) har besökt anläggningarna dels för att inhämta erfarenheter och synpunkter från ridskolepersonal och klubbrepresentanter, dels för att besiktiga och dokumentera inredning, utrustning och byggnader. Eftersom uppdraget är inriktat på den öppna ridskoleverksamheten så har jag inte haft någon genomgång med Juringe ryttarsällskap, trots att klubben finns på samma anläggning som Gömmargårdens ridskola. De observationer, bilder och data som samlats in finns dokumenterat i en separat rapport från respektive anläggning. Denna rapport ger en översikt över läget på alla tre ridskolorna med en kortfattad beskrivning av verksamhet, lokaler och byggnader samt min analys och mina förslag till byggnadsåtgärder. Värdegrund och utgångspunkt för analys och prioriteringar I mitt arbeta med ridskoleanläggningarna har jag utgått från följande principer: Verksamheten på ridskolorna skall kunna bedrivas så att djur och människor vistas i en god och säker miljö som uppfyller lagstadgade djur- och arbetsmiljöbestämmelser. De som arbetar på ridskolorna skall ha en bra fysisk arbetsmiljö. Lokalerna skall hållas i gott skick. Anledningen till att kommunen stödjer den öppna ridskoleverksamheten är att så många barn som möjligt skall ha praktiska och ekonomiska möjligheter att ägna sig åt ridsport. Av detta följer att anläggningarna skall vara attraktiva för barn, kostnaderna för ryttarna skall vara rimliga och att anläggningarna skall vara lätt tillgängliga med allmänna kommunikationer. För att få ut så mycket verksamhet som möjligt inom en begränsad ekonomisk ram så är det viktigt att driftskostnaderna för ridskoleverksamheten hålls så låga som möjligt. Personalkostnader Foder och strö Utrustning Arbetet med skötsel och hantering av hästarna skall kunna skötas rationellt så att arbetsförbrukningen minimeras. I ridundervisningen bör gruppstorleken vara anpassad till instruktörens pedagogiska räckvidd och inte begränsas av utrymmet i ridhuset. Det skall finnas tillräckligt stora utrymmen för foder och strö så att man kan göra ekonomiska inköp. Lagringsutrymmena skall vara så utformade att man minimerar spill och att foder och strö förstörs av väta, mögel och skadedjur. Det skall finnas lämpliga och tillräckligt stora utrymmen för att kunna vårda dyrbar utrustning som sadlar, seldon och täcken. 3

Ridskolornas verksamhet och befintliga lokaler I slutet av detta dokument finns nyckeldata för verksamheterna i tabellform (Bilaga 1). I analysen har jag inte tagit hänsyn till vilken part som ansvarar för olika funktioner. Det kan vara fastighetsbolaget, kommunen eller klubben. När det gäller de investeringskostnader som anges nedan så är de mycket ungefärliga. Det beror dels på stora skillnader i kostnader relaterat till vilka funktionskrav och vilken standardnivå som man väljer. Hur man bedriver bygget har också stor betydelse. Erfarenheten visar att kommunalt byggda stallar nära tätort ofta är 2-3 gånger dyrare att bygga än motsvarande privata projekt på landsbygd. Angivna kostnader ligger i spannet mellan dyrt privatprojekt och billigt kommunalt bygge. Denna utredning är inriktad på själva byggnaderna, men det bör påpekas att även yttre anläggningar som uteridbanor, ridstigar och rastfållor har stor betydelse för möjligheten att bedriva framgångsrik ridskoleverksamhet. Ridskolorna är verksamma i anslutning till naturområden som är flitigt använda för friluftsverksamhet. För att undvika konflikter med naturvårdsintressen och övrigt friluftsliv bör kommunen därför rekognosera och märka ut lämpliga ridstråk. Ridskolorna ligger på eller intill tidigare jordbruksmark. Vi mina besök kunde jag se att markerna på många ställen är dåligt hävdade. Buskar och träd växer över dikena och ut på fälten. Diken och dräneringsrör verkar inte underhållas så att rasthagar och betesfållor försumpas och blir söndertrampade. Det finns också brister när det gäller underhåll av stängsel och transportvägar. Dokumentation av befintliga lokaler För varje ridanläggning finns ett separat dokument med omfattande text och bilddokumentation av förhållandena december 2013. 4

Sundby Verksamhet Lokaler Djurmiljö Arbetsmiljö Handikappanpassning Byggnad Ridhus Tillgänglighet Önskemål Dressyr och tävlingsverksamhet, huvudsakligen med ponnyer. Fyra anställda, ca 350 uppsittningar per vecka 30 ponnys, 8 ridhästar Stall i ålderdomlig stenladugård Personalutrymmen, rymliga men slitna Ryttarnas omklädning och dusch: 56 skåp, ingen dusch. Klubbutrymmen, mycket rymliga men slitna. Serviceutrymmen, trånga och slitna. 16 boxar och 21 spiltor av varierande utförande och storlek. Spolspilta eller motsvarande saknas. Nästan obefintlig ventilation som dessutom är felaktigt utformad Boxar som är uppställda på logen är för klena för permanent bruk En stor del av hästarna är uppställda i spiltor vilket inte skulle godkännas om det blev aktuellt med större ombyggnad. Tungarbetad foder- och ströhantering, särskilt vintertid. Risk för att pallar med strö och foder välter pga ojämnt underlag när det samlas snö och is på gården. Rymlig gödselplatta direkt i anslutning till stall. Enkel tippning. Lång sträcka och branta backar på väg till/från rasthagar HWC i klubblokal. Ingång till ridhus genom sidoport och uppsittning från ramp. Gammal otidsenlig byggnad. Omfattande fukt och rötskador i taket på den gamla logen och i delar av stallet. Slitna och ojämna golv. Modernt ridhus 20 x 60 m. Rymliga läktare, kafeteria, mötesrum och toaletter. Väggarna oisolerade, taket kondensisolerat. Avfuktningsanläggning finns installerad. Utvändiga målning sliten, behöver åtgärdas. Lätt att komma till anläggningen. Parkerings- och busshållplats alldeles utanför ridhuset. Ytterligare ett ridhus för utökad verksamhet och parallella lektioner. Maskinhall för traktorer och redskap Skyddat utrymme för strö och foder som inte blockeras av snö. Analys Förhållandevis höga avgifter, men ändå kölista inriktning på tävling och dressyr verkar vara attraktiv. Slitna, splittrade men mycket rymliga lokaler för ryttare och klubb. Allvarliga och omfattande brister och skador på de gamla byggnaderna. Tungarbetad foder- och ströhantering, särskilt när snö och is samlas på innergården. Dessutom saknas frostfritt foderrum där frusna foderbalar kan tinas. 5

Omfattande foderspill pga foderlager under bar himmel. Arbetskrävande att leda hästar till rasthagar. Olämpligt och oekonomiskt att renovera/bygga om befintligt stall En ombyggnad av befintligt stall skulle medföra anpassning till nu gällande djurskyddsbestämmelser vilket innebär krav på nytt ventilationssystem och att spiltor ersätts med boxar. En sådan ombyggnad skulle därför medföra att det befintliga stallets area blir otillräcklig för att det antal hästar som behövs för ridskoleverksamheten. Dessutom kvarstår svårigheterna att åstadkomma rationell hantering av foder och strö i anslutning till befintliga byggnader. Sammantaget är renovering/ombyggnad av befintligt stall inte att rekommendera pga fortsatt otillfredsställande funktion och höga kostnader. Förslag till byggnadsåtgärder Omfattande brister och fuktskador på befintligt stall. Låg takhöjd, begränsad yta och ålderdomlig byggnadskonstruktion gör renoveringsalternativ oekonomiskt. För långt avstånd till bef. klubblokaler om verksamheten konc. kring ridhuset. Om fuktbelastningen försvinner kanske bef. loge kan torka ut och lappas ihop. Bygg nytt stall för 36 hästar på planen bakom ridhuset (där det tidigare legat ett svinhus). Personalutrymmen samt utrymmen för foder, strö och gödsel i anslutning till stallet. Stall ca 900 m2 Personal och serviceutrymmen 100 m2 Foder, strö och gödsel 200 m2 Nytt stall ger möjlighet till bra djurmiljö och arbetsbesparing genom rationell hantering av foder, strö och gödsel. Omklädningsutrymmen under gavelläktare i ridhus + tillbyggnad med WC, HWC och duschar. Den gamla logen borde kunna användas för uppställning av maskiner efter punktvisa reparationer av yttertak. 10-20 milj 0,75-1,5 milj? 6

B uss B ergig kulle P arkering Utrymmen under läktare Omkl, dusch f ryttare Ridhus B ergig kulle Rasthagar Grusplan Foder och strö Hästall 36 platser Utomhusridbana Rasthagar Grovfoder och strö K raftfoder Gödsel Hästar B esökare, ryttare Lastbilar Personal, WC Rasthagar Gödsel Sundby gård, placering nytt häststall Anders Ehrlemark 2014-01-16 7

Gladö Verksamhet Lokaler Djurmiljö Arbetsmiljö Handikappanpassning Byggnad Ridhus Tillgänglighet Ridstig Önskemål Traditionell ridskoleverksamhet för både barn och vuxna 380 uppsittningar i veckan 15 ridhästar och 15 ponnyer Stallbyggnader av trä, relativt moderna Personalutrymmen, trånga och lite slitna Ryttarnas omklädning och dusch: 40 klädskåp i trång bod utan vatten. Klubbutrymmen, trånga, utspridda, otillgängliga och dåligt fungerande. Serviceutrymmen - bra sadelkammare, rymliga men svårutnyttjade utrymmen på vinden. 18 boxar och 15 spiltor Ingen spolspilta, men trång spolplats i tvärgång. Luftintag för små och av olämplig typ Trång spolspilta, ingen plats att komma undan om en häst blir orolig. En stor del av hästarna står i spiltor. Detta är ej tillåtet vid nybyggnad men än så länge får befintliga spiltor användas. Tunga manuella transporter av foder och strö pga höjdskillnader och lerig gårdsplan. Bra med nedsänkt centralt placerad gödselcontainer som dock saknar tak. Fodersilo utomhus placerad onödigt långt från stall. Risk för att pallar med strö välter pga ojämnt underlag och snö/is. HWC i stall med utgång direkt till stallgång Uppsittningsbrygga utanför ridhus Personlyft inne i ridhus Gnagskador på väggar Troligtvis fuktskada i vindsbjälklag Ridhus 20 x 40 m. Oisolerat plåthus. Gavelläktare med liten kafeteria. 300 m längs liten väg till busshållplats. Belysning saknas vilket gör att vägen blir kolmörk på vintern. Avskräckande för ensamma barn. Nyanlagd ridstig finns Belysning längs väg till busshållplats. Bättre lokaler för klädförvaring och omklädnad. Större ridhus alternativt ytterligare ett ridhus ger möjlighet till större grupper och fler uppsittningar. Lektionsplats för muntliga genomgångar. Blöt och lerig gårdsplan försvårar hantering av foder och strö. Hösilage och torvströ fryser ihop när det förvaras ute. 8

Analys Hög aktivitet, men ingen kölista. Bristande tillgänglighet genom att barn har svårt att själva ta sig till ridskolan kvällstid. Trånga och olämpliga lokaler for klädförvaring, tvätt och ombyte. Omklädningsbaracken i mycket dåligt skick och saknar till och med tvättmöjlighet. Mycket tungarbetat och arbetskrävande hantering av foder och strö. Skjul för grovfoder kraftigt fuktskadat och är rivningsfärdigt. Lera och vatten från högt belägna rastfållor rinner över gårdsplan och lämnar ett tjockt lager sörja efter sig. Det gör att man inte kan använda kärra för transporter utomhus utan måste bära fodret. Människor, hästar, fodertransporter och varutransporter skall dela på en liten yta framför stallet vilket förvärrar problemet med den leriga marken och ökar risken för olyckor. Förslag till byggnadsåtgärder Otrygg och trafikfarlig gångväg från busshållplats. För små och fel typ av luftintag Foderlada och omklädningsbarack har tjänat ut. Med ny placering underlättas arbetet m foder och strö. Man får också separering av person, häst och lastbilstransporter. Vatten och sörja rinner in på gårdsplan från högre belägna rastfållor Klubben önskar större ridhus för att kunna ta emot fler elever. Sätt upp vägbelysning Byt ut luftintag Köp in 3 st begagnade omklädningsbodar med skåp och dusch (3 x 16 = 48 platser). Enkel grundläggning där foderskjul nu står. Sätt på enkelt sadeltak och snygga upp fasad. Yttermått ca 9 x 9 meter. Vatten, el och avlopp över gårdsplanen. Denna lösning bör kunna hålla 10-15 år. Bygg ny lada för foder och strö intill gödselcontainer. Golv skall vara i nivå med stall så att man kan transportera foder med vagn. Höjdskillnad ger lastkaj mot väg där lastbil angör. Om man väljer överbyggnad typ växthus (se bild nedan) blir det medelhavsklimat inne på vintern vilket minimerar problem med frysning. Foderberedning i denna lada. Storlek ca 180 m 2 Flytta fodersilo och ställ upp intill foderlada med transportskruv till foderberedningsutrymme. Gör om bef foderrum till dusch, HWC och handikappomklädning med ingång direkt utifrån. Vatten och avlopp finns intill. Ca 12 m 2 Sätt upp låg stödmur av L-element som styr bort vatten och lera. Ca 20 meter Befintligt ridhus ligger på uppfylld terrass som skulle kunna rymma ca 12 meter förlängning av byggnad. Om man kan klara sig med smal läktare utan kafeteria skulle huset då rymma ca 57 meter lång manege. 100-200 tkr 60 100 tkr 0,5-1,0 milj Alternativ nybyggad 2-3 milj 0,5-1,0 milj 50-100 tkr 200-300 tkr 50 75 tkr 1,0 2,5 milj 9

För att ersätta kafeteria flyttas friliggande befintlig kaffestuga och placeras intill ny omklädningsbyggnad. Denna placering ger överblick över gårdsplan och parkering men ej in i ridhus.? Foderlada med inklädnad av växthusplast ger bra vinterklimat utan tilläggsvärme (jfr gardencenter). Flera leverantör kan leverera stomme som klarar snölast utan ständig uppvärmning. 2 1 3 1. Ridhus förlängt ca 13 m på bef terass 2. S mal läktare vid gavel 3. Ingång med ramp för rullstol 4. B ef. dörr för trp hinder 5. Hinderförråd under skärmtak 6. Omklädning och dush för ryttare 48 platser 7. Flyttad och upprustad kaffestuga ridhus-tv på väggen 8. Foderrum görs om till HW C, W C, H-omkl 9. Hårdgjord gårdsplan 10. Låg stödmur håller undan vatten och sörja 11. Foderberedning, lager f strö o foder i soluppvärmt "växthus" 12. B elysning längs infartsväg 13. Flyttat fodersilo med tömningsskruv in i foderrum Grovfoder och strö K raftfoder Gödsel Hästar B esökare, ryttare Lastbilar Höjd B runn och vattenledning Manege 20 x 57 Ridhus 22 x 61 m 4 5 6 7 P arkering 10 12 9 8 11 Infiltrationsanläggning Här kan stallet förlängas för att plats för erf boxar när bef spiltor skall ersättas i framtiden 13 Gladö ridskola, förslag till åtgärder och ombyggnader Anders Ehrlemark 2014-01-28 10

Gömmargården Verksamhet Lokaler Djurmiljö Arbetsmiljö Handikappanpassning Byggnad Ridhus Tillgänglighet Ridstig Önskemål Tätortsnära ridskoleverksamhet, kompletterad med kortare specialkurser 300 uppsittningar i veckan 13 ridhästar och 7 ponnyer Stallbyggnader av trä, relativt moderna Personalutrymmen mycket trånga Ryttarnas omklädning 25 klädskåp placerade i olika allmänna utrymmen. Klubbutrymmen, endast liten kafeteria. Serviceutrymmen - bra sadelkammare och foderrum. Rymliga men svårutnyttjade utrymmen på vinden. Tork och tvättutrymme saknas. Endast 20 platser för hästar i boxar Rymlig spolplats med värme och ventilation i separat lokal Luftintag för små och av olämplig typ Vattenkoppar saknas i lilla stallet Tunga manuella transporter av strö och gödsel pga höjdskillnader och lerig gårdsplan. Hala och besvärliga ramper kring gödselcontainer. Hösilage på vind hanteras med palltruck, men oklart om bjälklag är dimensionerat så att det klarar 400 kg ensilagepallar. Risk för att pallar med strö välter pga ojämnt underlag och snö/is. HWC i ridhus Vissa gnagskador på väggar Mögelskador på yttervägg pga ej fungerande ventilation Kanalplastskivor i ridhusets nock deformerade risk för läckage och stormskador. Gavelport på ridhus kan ofta inte öppnas pga lera och grus på gårdsplan. Avskilt utrymme för tvättmaskin saknas. Ridhus 20 x 40 m. Liten gavelläktare. Tätortsnära, god tillgänglighet. Befintlig ridstig har olämplig beläggning. Större utrymme för personal och ryttares persedlar, omklädnad och dusch. Förvaringsutrymmen för förbrukningsmaterial Torkutrymme för hästtäcken mm Mer tillgänglig ridhustid genom större ridhus alternativt ytterligare ett ridhus ger möjlighet till större grupper och fler uppsittningar. Lektionsplats för muntliga genomgångar. Blöt och lerig gårdsplan försvårar hantering av strö och gödsel Torvströ fryser ihop när det förvaras ute. 11

Analys Lättillgänglig anläggning men få hästar och begränsad ridhustid begränsar antalet elever och försämrar ridskoleverksamhetens ekonomi. Mycket trånga och bristfälliga lokaler för klädförvaring, tvätt och omklädnad. Ridhusets storlek begränsar lektionsgruppernas storlek. Ridskolan disponerar inte ridhuset under den attraktivaste tiden på dagen. Litet antal platser för ridskolehästar Större utbyggnad inte möjligt pga trång tomt och begränsad tillgång på rastfållor pga kringliggande naturvårdsområde. Skrämmande ljud från intilliggande idrottsarena stör verksamhet på uteridbana. Först måste de fysiska begränsningarna vad det gäller hästplatser, tomtmark och rastfållor lösas. Först därefter kan det vara lämpligt att göra större investeringar. De åtgärder som räknas upp nedan är därför sådana som behövs för att avhjälpa akuta brister i befintlig anläggning. Förslag till byggnadsåtgärder Port på ridhusets gavel blockeras av jord och lera som rinner ner från rasthagarna För små och fel typ av luftintag samt vattenkoppar saknas. Omklädnads och andra utrymmen för ryttarna saknas. Behövs fullstort ridhus (60m) för optimal gruppstorlek. Byt ut slagport mot rullport Byt ut luftintag och installera vattenkoppar. Om ridskolan skulle få tillgång till hela anläggningen så skulle förrådsbyggnaden kunna inredas med utrymmen för omklädning, dusch och WC. Om problemen med det förutsättningar som gör att ridskolan bara kan hålla ca 20 hästar kan lösas, då skulle det behövas ett fullstort ridhus. Det kan antingen ske genom stor om och utbyggnad av bef hus eller genom byggande av nytt hus. 25-75 tkr 50 80 tkr?? 12

Förslag till övergripande prioriteringar 1. Gladö: Vägbelysning, byte luftintag, nytt omklädningsutrymme, nytt utrymme för foder och strö, stödmur. 1,3 1,6 milj. Motivering: Snabba och okomplicerade åtgärder som förbättrar tillgänglighet, skapar rimliga utrymmen för ryttarna och ger stor förbättring av arbetsmiljö och arbetsbehov. 2. Gömmargården: Luftintag, vattenkoppar, skjutport, utrymme för tvättmaskin 0,2 0,3 milj. Motivering: Okomplicerade åtgärder som behövs med hänsyn till djurmiljö och säkerhet. 3. Sundby: Nytt stall med personal, gödsellager och foderutrymmen. 10-20 milj. Motivering: Befintligt stall uppfyller inte gällande djurskyddskrav och är i mycket dåligt skick. Ombyggnad skulle bli dyr och ändå inte ge utrymme för tillräckligt antal hästar. För fortsatt verksamhet behövs ett nybyggt stall. 4. Sundby: Flytta klubbutrymmen till ridhus. 0,75 1,5 milj. 5. Gladö: Utbyggnad av bef ridhus till ca 60m samt flyttat bef kaffestuga som ny kafeteria.1,5 4 milj. Motivering: Fullstort (60m) ridhus ger bättre ekonomi och fler ridtillfällen tack vare möjlighet till större grupper eller parallella lektioner. Detta kan åstadkommas genom att förlänga befintligt ridhus. När det gäller Gömmargården så finns det en mycket stor potential, men det är inte meningsfullt att göra några större utbyggnader innan de fysiska begränsningarna när det gäller hästplatser, tomtmark och rastfållor är lösta. 13

Bilaga 1. Översikt ridskolornas verksamhet och lokaler Sundby Gladö Gömmargården Om klubben Inriktning Dressyrtävlingar Trad ridskola Ridskola + specialkurser *) Medlemmar totalt 358 487 280 *) Varav barn 5-18 år 300 313 198 *) Uppsittning/v (aktivitet) 350 380 300 *) Kölista Ja - Ja *) Omsättning kr/år ridskola priv företag 3,5 milj 2,3 milj *) Antällda, motsv ant heltid 4 4,5 3,25 Uppsittningar/pers&vecka 88 84 92 *) Lektionspris junior 250:- 170:- 165:- *) Ridskolehästar *) Ridhästar 8 15 12 *) Ponnyer 30 15 7 Övriga hästar 3 1 Totalt hästar 38 33 20 *) Lektioner/vecka o häst 11 12 16 *) Tävlingar per år 5 2 2 Lokalresurser Ridhus 60 x 20 m 40 x 20 m 40 x 20 m Klubbutrymmen, m2 241 115 53 Klädskåp 56 40 25 Personalutrymmen 37 25 15 Sadelkammare mm 37 89 69 Övriga serviceutr 43 396 10 Boxar 16 18 20 Spiltor 21 15 0 Totalt 37 33 20 *) Källa "Översyn ridsportverksamheten i Huddinge kommun", Slutrapport 20130118 14

Bilaga 2. Flygbilder på befintliga anläggningar från kommunens kartsida Sundby ridskola Gladö ridskola 15

Gömmargårdens ridskola och Juringe ryttarsällskap 16

Bilaga 3 P R A K T E K Anders Ehrlemark Version 2014-02-05 Huddinge kommun, kartläggning ridskolor, Sundby Detta dokument innehåller en dokumentation av observationer och noteringar angående byggnaderna på anläggningen. Ridanläggningen besöktes under november-december 2013 av Anders Ehrlemark på uppdrag av Fritidsförvaltningen, Huddinge kommun.

Djurmiljö Djurskyddsmått är OK med mindre avvikelser (beroende på hur stora hästar som placeras i olika spiltor och boxar. Spiltor får fortsätta att användas så länge man inte behöver göra någon ombyggnad eller renovering som kräver ny djurskyddsgranskning. Om det behövs en sådan förändring så måste också spiltorna ersättas med boxar och det skulle medföra att det behövs en avsevärt större stallyta än den nuvarande. Takhöjd 2,55 2,40 räcker för häst med mankhöjd upp till 1,6 meter, men bärande balkar avsevärt lägre. Nu rekommenderas 2,7 3,0. Dörrar lite lägre än rekommenderat mått 2,2 meter. Vattenledningar och några lysrörsarmaturer sitter oskyddat (lågt). Bild 1. Låg takhöjd gör att lysrör över box kommer nära häst. 2

Bild 2. Interiör stall, närmast gavel mot gödselplatta Bild 3. Interiör mitten av stallet, med boxar och spiltor De boxar som ställts upp i gammal loge/ridhus är inte avsedda för permanent bruk. Väggarna håller inte för störar och sparkar från hästarna. Bild 4 och 5. Interiör från loge med uppställda boxar. Detalj av box med skadad mellanvägg. Bild 6 och 7. Gammal ventilationsfläkt på skulle. Ventilationsfläktens utlopp på yttervägg. 3

I stallet finns ventilationsfläkt, men den är har otillräcklig kapacitet och orsakar fuktskador på skullen pga kondens. Tilluftsdon är otillräckliga och/eller inte funktionsdugliga Bild 8. Ej fungerande tilluftsdon i stall Golv slitna och har bakfall vilket betyder att bildas pölar om man behöver spola med vatten. Arbetsmiljö Stalldelarna ligger i flera plan vilket gör utfodrings- och utgödslingsarbetet onödigt tungt och svårarbetat. Dock enkelt att tippa gödsel på gödselplatta. Ojämna golv ger på sina ställen upphov till snubbelrisker och försvårad renhållning. Bild 9. Rejäl tippbrygga med tak underlättar tömning av gödselkärror. Förflyttningsvägarna mellan stallar och ridhus och stallar och rasthagar/paddock är långa, och stundom brant kuperade samt utan permanent hårdgjorda underlag. Vägarna blir därför oundvikligen mycket smutsiga och ojämna vilket inte minst vintertid medför uppenbara risker för feltramp och halkningar. 4

Bild 10. Stallbyggnad sedd nerifrån uteridbana och rastfållor. Bild 11. Den port där hästarna leds ut till bete. Lagring av grovfoder och strö sker idag utomhus. Avståndet mellan stall och lagringsplats är kort men transportarbetet försvåras av diverse ojämnheter innanför stallväggarna. Vintertid medför lagerplatsens placering på kringbyggd gård att det blir stora problem med snöröjning. Eftersom grovfodret lagras oskyddat utomhus får man stort foderspill. Bild 12. Innergård där grovfoder lagras under bar himmel. Stort foderspill. 5

P arkering B uss Grovfoder och strö K raftfoder Gödsel Hästar B esökare, ryttare Lastbilar B ergig kulle Stall Loge m hästboxar Gödselplatta Personal Klubblokaler P arkering Gödselplatta Ridhus B ergig kulle Rasthagar Grusplan Utomhusridbana Rasthagar Rasthagar Sundby gård A nders E hrlemark 2014-01-16 Personalutrymmen Bild 13. Transportvägar for foder, hästar och människor. Personalrum med möjligheter till gemensamma pauser och matintag finns i erforderlig utsträckning, men är i behov av en upprustning. Detta gäller även personaltoalett och duschmöjligheter. Bild 14. Kontor och rastrum för personalen 6

Bild 15. Pentry för personalen. Serviceutrymmen Bild 16. Toalett och dusch för personal innanför seldonsförråd Sadelkammare och förrådsutrymmen verkar tillräckligt stora men är slitna 7

Bild 17. Sadelkammare Tvätt och torkningsutrymme är mycket trångt och slitet. Dessutom problem med avloppet. Spolspilta saknas helt. Klubbutrymmen Bild 18. Tvätt och torkrum Rymliga klubbutrymmen jämfört med de andra ridskolorna, men ganska slitna. Det finns även klubbutrymmen i ridhuset. 8

Bild 19. Klubbutrymme med klädskåp Bild 20. Klubbutrymme med whiteboard och anslagstavla 9

Bild 21. Klubbutrymme för ryttare Bild 21. HWC i klubbutrymme Byggnadsskador Innertaket i stallarna är fuktskadat pga olämpliga material (fuktkänslig gips). Bild 23. Fukt och slagskador i taket på stallet 10

Bild 24. Fuktskador i taket på stallet Taket i den gamla logen är fukt/rötskadat antingen pga läckage (på många ställen) eller att fuktig varm luft från stallet kommer ut i detta kalla utrymme och kondenserar uppe under taket. Bild 25. Fuktskador i taket på logen 11

Ridhus Bild 26. Fuktskador i taket på logen Isolerat ridhus med ridbana 20 x 60 m. Innehåller dessutom isolerade och uppvärmda utrymmen med kafeteria, mötesrum, toaletter och domarbås samt läktare både på långsida och en kortsida. I gott skick med behöver utvändigt underhåll. Bild 27. Ridhus sett från uteridbana Bild 27. Ridhus med läktare både på kort och långsida 12

Klubbens önskemål Bild 29. Ridhus i behov utvändigt och delvis invändigt underhåll Ytterligare ett ridhus för utökad verksamhet och parallella lektioner. Maskinhall för traktorer och redskap Skyddat utrymme för foder som inte blockeras av snö. Sammanfattning av observationer och noteringar Underhållsbehov och byggnadsskador Fuktskador i tak på stall Omfattande fuktskador i tak på loge. Kommer att återkomma så länge det finns direkt förbindelse med stall där luften är varm och fuktig. Fuktskador i boxar med timmerväggar. Slitna och ojämna golv. Ridhuset behöver målas utvändigt och kring fönster invändigt. Säkerhet, arbetsmiljö och djurmiljö Ventilation otillräcklig. Fungerande luftintag saknas. Hantering av foder är orationell och kräver onödigt stor arbetsinsats. Boxar på loge har ej tillräcklig hållfasthet vilket medför risk för att hästar fastnar och skadar sig. Branta och hala stigar/vägar till rasthagar innebär risk för olyckor. Hinder för verksamheten Att åtgärda ventilation och fuktproblem medför så stor ombyggnad att man antagligen också måste ersätta spiltor med boxar. Det skulle i sin tur innebära att avsevärt färre hästar skulle rymmas inom befintliga väggar. Klubben önskar sig ytterligare ridbana under tak för utökad träningsverksamhet 13

Bilaga 4 1 (2) Datum 2017-07-06 Beteckning 282-30199-2017 Enheten för djurskydd Mathilda Hedborg Sundby Ridklubb Sundby Gård 141 91 Huddinge Underrättelse inför beslut Länsstyrelsen utreder om det finns skäl att besluta om föreläggande och/eller förbud enligt 26 djurskyddslagen (1988:534) så att uppmärksammade brister i er djurhållning på Sundby Gård, fastighet Gladö 1:4 i Huddinge kommun, åtgärdas. Bifogade handlingar och uppgifter kommer att vara underlag för Länsstyrelsens beslut. Länsstyrelsen besökte er fastighet den 4 januari 2017 i samband med ett besök inför en planerad förprövningsansökan. Besöket var ingen kontroll men Länsstyrelsen noterade följande brister: Stalldelen med både boxar och spiltor 1. I stalldelen finns mekanisk ventilation men vid besöket var inte fläkten igång och det var oklart om fläkten fungerade eller inte. 2. Det finns tilluftsöppningar i form av tallriksventiler men samtliga var vid besöket stängda. Det fanns inte tilluftsöppningar till samtliga hästar. 3. Innertaket är på flera ställen fuktskadat och kan vara angripet av mögel. 4. Mellan den här stalldelen och stalldelen i det gamla ridhuset finns två boxar där hästarna inte tillåts fysisk eller visuell kontakt med en annan häst. 5. Mellan den här stalldelen och stalldelen i det gamla ridhuset finns två boxar som saknar ventilation. 6. Det finns spiltor där hästarna inte ges tillgång till dagsljusinsläpp. Stalldelen i det gamla ridhuset 7. Stalldelen saknar helt tilluftsöppningar 8. Stalldelen saknar helt frånluftsöppningar 9. Taket är fuktskadat och kan vara angripet av mögel. 10. Det finns boxar där hästarna inte ges tillgång till dagsljusinsläpp. 11. Delar av boxinredningen är inte tillräckligt hållfast. Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen Stockholm Regeringsgatan 66 010-223 10 00 stockholm@lansstyrelsen.se Box 22067 Fax www.lansstyrelsen.se/stockholm 104 22 STOCKHOLM 010-223 11 10

2 (2) Datum 2017-07-06 Beteckning 282-30199-2017 Bristerna gällande ventilation och fuktskador kan också styrkas av rapporterna som Anders Ehrlemark upprättade den 5 respektive 6 februari 2014, se bifogade dokument. Den 7 april 2017 inkom en förprövning från Huge fastigheter (dnr: 282-15402- 2017) som avsåg ombyggnation av de två stalldelarna. Den 10 maj 2017 återkallades ansökan då det ansågs för komplicerat och kostsamt att bygga om stallet. Länsstyrelsen har inte mottagit någon information om att bristerna som noterades vid besöket den 4 januari 2017 har åtgärdats. Innan Länsstyrelsen beslutar i frågan får ni nu tillfälle att yttra er i ärendet. Ert yttrande ska ha kommit in till Länsstyrelsen senast den 27 augusti 2017. Ert yttrande skickar ni till Länsstyrelsen i Stockholms län, 104 22 Stockholm eller per e-post till stockholm@lansstyrelsen.se. Ange ärendets diarienummer på ert yttrande 282-30199-2017. När tiden för yttrande har löpt ut kommer Länsstyrelsen att fatta sitt beslut, även om ni inte har yttrat er. Mathilda Hedborg Jag har semester mellan 3-27 augusti och kan under den tiden inte svara på eventuella frågor utan hänvisar till någon av mina kollegor som ni når via växelns telefonnummer 010-223 10 00. Bilaga - Fotografier tagna vid besöket den 4 januari 2017 - Huddinge kommun, kartläggning av ridskolor Sundby upprättad av Anders Ehrlemark 2014-02-05 - Sundby, Gladö och Gömmargården. En genomgång av byggnadsbeståndet på tre ridskolor i Huddinge kommun upprättad av Anders Ehrlemark 2014-02-06 Kopia till: - Sundby ridskola via e-post: info@sundbyridklubb.se - Lina Örneblad, Huddinge kommun via e-post: linda.orneblad@huddinge.se - Konsult Nadja von Kantzow, Erfator Projektledning AB via e-post: nadja.vonkantzow@erfator.se

Bilaga 5 Ärende 282-30199-2017 KP: 187684 Datum 2017-01-04

Stalldelen i det gamla ridhuset. Inredningen är inte tillräckligt hållfast, stalldelen saknar ventilationsöppningar och tillräckligt med dagsljusinsläpp. 2

Stalldelen i det gamla ridhuset. Boxarna saknar ventilationsöppningar och tillräckligt med dagsljusinsläpp. 3

Stalldelen i det gamla ridhuset. Inredningen är inte tillräckligt hållfast, stalldelen saknar ventilationsöppningar och tillräckligt med dagsljusinsläpp. 4

Två boxar mellan stalldelen med boxar och spiltor och stalldelen i det gamla ridhuset. Hästarna som hålls i boxarna saknar möjlighet till fysisk och visuell kontakt med en annan häst. Boxarna saknar ventilation. 5

Två boxar mellan stalldelen med boxar och spiltor och stalldelen i det gamla ridhuset. Hästarna som hålls i boxarna saknar möjlighet till fysisk och visuell kontakt med en annan häst. Boxarna saknar ventilation. 6

Stalldelen med spiltor och boxar. Tallriksventiler i taket var stängda. Innertaket är fuktskadat och troligtvis angripet av mögel. 7

Stalldelen med spiltor och boxar. Tallriksventiler i taket var stängda. Innertaket är fuktskadat och troligtvis angripet av mögel. 8

Stalldelen med spiltor och boxar. De två närmaste spiltorna till vänster saknar tillräckligt med dagsljusinsläpp. Spiltorna saknar helt tilluftsöppningar. 9

Stalldelen med spiltor och boxar. Innertaket är fuktskadat och troligtvis angripet av mögel. 10

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-08-08 KFN-2017/118.359 1 (2) HANDLÄGGARE Mats Wesslén 08-535 317 37 Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Remiss - Gångplan för Huddinge kommun Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens remissvar enligt tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som sitt eget. Sammanfattning I Huddinges trafikstrategi är gångplanen en av nio åtgärdsplaner. Gångplanen syftar till att skapa goda förutsättningar för säkra gångtrafikmiljöer och att sätta fokus på fotgängarna i planeringen. Förvaltningen ställer sig positiv till att stärka gångtrafiken och lyfter särskilt fram betydelsen av trygga, säkra och inte minst väl skyltade gångvägar. Vidare menar förvaltningen att det är väsentligt att det finns en god tillgång till kommunal och annan service i kommunens olika områden för att förmå fler Huddingebor att välja gåendet framför andra transportmedel. Beskrivning av ärendet Huddinges trafikstrategi utgörs av en trafikplan där nio åtgärdsplaner ingår, en av dessa är den här aktuella gångplanen. Syftet med gångplanen är att identifiera inriktningar för gångtrafik och åtgärder som kan bidra till att skapa förutsättningar för ett ökat hållbart resande genom att mer trygga, säkra och tillgängliga gångtrafikmiljöer skapas. Gångplanen syftar också till att sätta fokus på fotgängarna i planeringen genom ökad förståelse samt identifiera förbättringsområden och prioritera åtgärder till efterföljande handlingsplan. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ställer sig positiv till att förbättra möjligheterna att stärka gångtrafiken i kommunen. Förvaltningen vill särskilt lyfta fram vikten av det som sägs i planen om att skapa trygga och säkra, väl upplysta gångvägar där bland annat underhåll av vegetation och god belysning ingår. POSTADRESS Kultur- och fritidsnämnden 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Patron Pehrs väg 6 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-08-08 KFN-2017/118.359 2 (2) Förvaltningen menar också att en väsentlig del i det trygghetsskapande arbetet är att ta fram ett tydligt och sammanhållet skyltprogram. Säkra och väl skyltade gångvägar kan locka fler att gå och därmed också stärka folkhälsan. Förvaltningen menar i övrigt att ambitionen att stärka gångtrafiken är kopplad till tillgången till tjänster och service i närområdet. Då rapporten säger att den genomsnittliga gångsträckan är 1,45 kilometer vid ärenden inom Huddinge kommun. Därför kan det vara otillräckligt att endast förbättra gångvägar och göra dessa tryggare. Till detta måste också läggas utvecklingen av tjänster, service och arbetsplatser i närområdet då detta ofta saknas i kommundelarna. Att fotledes göra sina ärenden blir i praktiken svårt då avstånden lätt överstiger vad som kan betraktas som bekväma avstånd. Stockholms stad skriver i sin gångplan bland annat följande: När hela resan sker till fots är medianlängden på resan ungefär 1,6 km. Reslängden skiljer sig nästan inte alls mellan innerstaden och ytterstaden. 19 procent av alla vardagsresor i Stockholm under 2 km sker med kollektivtrafik och bil. För korta resor kan det alltså finnas en viss potential att öka andelen gångresor. Andelen minskar dock kraftigt för reslängder över 2 2,5 km. (En del av framkomlighetsstrategin Gångplan, sidan 7) Detta resonemang menar förvaltningen bör vara relevant även för Huddinge med stora avstånd mellan kommundelarna. I dag finns mycket av kommunal service i centrala Huddinge med avstånd på en dryg mil till ytterområdena Skogås och Vårby. Därför framstår det som väsentligt att förlägga grundläggande kommunala tjänster inom rimliga avstånd för att kunna förmå fler Huddingebor att välja gåendet framför andra transportmedel. Anneli Fällman Kultur- och fritidsdirektör Bilagor Remissdokument Beslutet delges Kommunstyrelsen Mats Wesslén Utredare

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISSMISSIV DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-28 KS-2016/137.359 1 (2) HANDLÄGGARE Helena Gerrby 08-535 30173 Helena.Gerrby@huddinge.se Remissinstanser Se bifogad sändlista Gångplan för Huddinge kommun En ny översiktsplan och trafikstrategi för kommunen har tagits fram som båda pekar ut gång-, cykel- och kollektivtrafikens betydelse för såväl kommunens som regionens utveckling. Trafikstrategin beskriver den riktning som Huddinge kommun vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. För att strategin ska få effekt måste den preciseras i en konkret åtgärdsplan, även kallad trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio olika åtgärdsplaner, varav gångplanen är en av dem. I gångplanen preciseras mål och syfte med denna samt hur den bidrar till att uppfylla trafikstrategin. Vidare beskriver gångplanen inriktningar för att uppfylla målen samt vilka insatsområden kommunen ska jobba särskilt med för att öka resandet till fots. Remissyttranden Syftet med remissen är att få in synpunkter från berörda. Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 30 september 2017. Förslaget kan också laddas ned här: http://huddinge.se/gangplan Handläggare: Jack Lu, samhällsbyggnadsavdelningen, kommunstyrelsens förvaltning Internt: Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3. Externt: Skicka era svar per e-post till huddinge@huddinge.se eller per post till: Huddinge kommun 141 85 Huddinge POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISSMISSIV DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-28 KS-2016/137.359 2 (2) Eva Assarsson Kanslichef Delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C 7.8

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA 2017-04-28 KS-2016/137.359 1 (2) Gångplan för Huddinge kommun Sändlista Myndigheter Trafikverket Länsstyrelsen i Stockholms län Stockholms läns landsting, Trafikförvaltningen Polismyndigheten i Stockholms län/södertörns polismästardistrikt Stockholms läns landsting; Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) Södertörns Brandförsvarsförbund Statens folkhälsoinstitut Statens väg- och trafikforskningsinstitut, VTI Trafikanalys Kommuner Stockholms stad Botkyrka kommun Haninge kommun Tyresö kommun Nämnder i Huddinge kommun Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasienämnden Kultur- och fritidsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Socialnämnden Tillsynsnämnden Äldreomsorgsnämnden Beredningar och råd i Huddinge kommun Miljöberedningen Demokratiberedningen Huddinge råd för funktionshinderfrågor Huddinge pensionärsråd Huddinge brottsförebyggande råd (HuBrå) POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA 2017-04-28 KS-2016/137.359 2 (2) ERT DATUM ER REFERENS Föreningar och intresseorganisationer Arena Huddinge Fotgängarnas förening Friluftsfrämjandet i Huddinge Företagarna i Huddinge Handelskammaren Stockholm Huddinge hembygdsförening Huddinge naturskyddsförening Hyresgästföreningen i Huddinge NTF Stockholm-Gotland Rädda Barnen, Stockholm Riksförbundet för enskilda vägar Sveriges kommuner och landsting, SKL Fastighetsägare/samfälligheter/villaägareföreningar

Underlagsrapport till Gångplan för Huddinge kommun KS-2016/137 Samhällsbyggnadsavdelningen, Kommunstyrelsens förvaltning

Underlagsrapport till Gångplan för Huddinge kommun KS-2016/137 Remissversion april 2017 Samhällsbyggnadsavdelningen, Kommunstyrelsens förvaltning Arbetet med att ta fram förslag till gångplan har bedrivits av en arbetsgrupp på Huddinge kommun bestående av Jack Lu (projektledare), Katharina Staflund och Fanny Boberg. Konsultstöd har erhållits från Sara Malm, Trivector. ISBN 91-85565-02-4 www.huddinge.se

Förord Detta dokument utgör ett underlag till Huddinge kommuns gångplan. Dokumentet beskriver bakgrunden till varför vi tar fram en gångplan, gångtrafikanters olika förutsättningar samt arbetsmetodiken för framtagandet av gångplanen. Dokumentet redovisar vidare utgångsläget för resvanor och dagens förutsättningar för fotgängarna i Huddinge kommun, genom en sammanställning av diverse inventeringar som genomförts inför arbetet med gångplanen.

Innehåll Förord 3 1. Bakgrund 5 1.1. Olika typer av fotgängare 6 1.2. Metod 7 2. Nulägesanalys 8 2.1. Resvanor i Huddinge kommun 8 2.2. Dagens förutsättningar för gång i Huddinge kommun 9

UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 5 1. Bakgrund Gångtrafik är en del av i stort sett alla resor, antingen som enda färdsätt eller som anslutning till och från cykel, kollektivtrafik eller bil. De flesta av oss går helt eller delvis till skolan, arbetet, affären eller tar en promenad som motion eller för nöjes skull. Gångtrafiken kan bidra med stora värden vad gäller ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Gångtrafiken är det mest yteffektiva trafikslaget och kan förflytta många människor utan att ta så mycket mark i anspråk. Det är relativt billigt att bygga kapacitetsstark och attraktiv infrastruktur för gångtrafik. Resor som görs till fots bidrar till minskade koldioxidutsläpp, minskade partikelnivåer, mindre buller och ett effektivare transportsystem. Figur 1. Gångtrafik är det mest yteffektiva och bland det mest kapacitetstarka trafikslaget. Källa: Yimby, 2013 Stadsmiljöer som möjliggör och stödjer gångtrafik ökar tillgängligheten och skapar möten mellan människor. Det bidrar till ökad trygghet och en attraktiv stadsmiljö för fler. Ökat gående bidrar också till förbättrad folkhälsa genom ökad fysisk aktivitet och minskade nivåer av hälsovådliga luftföroreningar och buller. För låga nivåer av fysisk aktivitet bidrar till 12 procent av alla dödsfall i Sverige 1. Rekommendationen för fysisk aktivitet är 150 minuter måttligt ansträngande fysisk aktivitet per vecka, exempelvis 30 minuter rask promenad fem dagar i veckan. Om rekommendationen nås, minskar risken att insjukna i hjärtkärlsjukdom med 20-35 procent, tjocktarmscancer med 30-50 procent och 1 Global Observatory for Physical Acvitity, 2016. Physical activity country card, Sweden

6 UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Alzheimers med omkring 40 procent 2. Stadsmiljöer som är gynnsamma för gångtrafiken kan bidra till att fler når rekommendationen om fysisk aktivitet och därmed minska personligt lidande och skapa ekonomiska vinster för samhället. Åtgärder för ökad gångtrafik kan generera betydande samhällsvinster. Trafiksäkerhet är en annan viktig orsak till att systematiskt arbeta med förutsättningarna för gångtrafiken. Fotgängarna är den grupp som är mest utsatt för skador i trafiken. Fotgängarna står för omkring en tredjedel av alla som skadas och de flesta av skadorna inträffar i stadsmiljö 3. Detta innebär förutom personligt lidande, även stora kostnader för samhället. Gångtrafikens förutsättningar är en demokrati- och jämlikhetsfråga då kvinnor går i större utsträckning än män och låginkomsttagare i större utsträckning än höginkomsttagare. Gång är också ett av de färdmedel som barn och ungdomar självständigt kan ha tillgång till. 1.1. Olika typer av fotgängare Fotgängarna är en bred, dynamisk och komplex grupp med varierande intressen och behov beroende på t ex social sammansättning, destination eller tid på dygnet. Gång som rekreativ promenad och gång i transportsyfte har t ex olika behov och förutsättningar. Gångnätet ska vara anpassat för alla som nyttjar det, oavsett om fotgängaren är med eller utan barnvagn, rullator, rullstol eller liknande. Nedan beskrivs grundläggande förutsättningar och behov hos de vanligaste fotgängargrupperna. Figur 2. Olika typer av fotgängare. Källa: Achieving Multimodal Networks, US DoT (2016) Barn Barn är begränsade såväl fysiskt som psykiskt i trafiken. Deras synfält är snävare, hörseln mindre utvecklad än hos en vuxen och de saknar erfarenhet och omdöme att bedöma faror. De krav som trafiksystemet ställer stämmer sällan överens med barnens förmågor. Först i 15-årsåldern har barn en fullt utvecklad trafikförmåga, förutsatt att barnet har fått öva på hur hen beter sig i trafiken. Här är föräldrarnas beteende och inställning en viktig faktor att hantera. Personer med funktionsnedsättning Ungefär 10 procent av Sveriges befolkning har någon form av funktionsnedsättning som påverkar möjligheten att använda trafiksystemet 4. Det kan röra sig om till exempel rörelsenedsättning, synnedsättning, hörselnedsättning eller kognitiv funktionsnedsättning. Behovet av en anpassad utemiljö beror på typen och graden av funktionsnedsättning, men gemensamt för gruppen är att små 2 Transport for London. Improving the health of Londoners Transport action plan 3 Fallolyckor bland gångtrafikanter. Slutrapport TRV 2013/71828. 4 http://www.funka.com/design-for-alla/tillganglighet/statistik/

UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 7 detaljer i trafikmiljön kan bli till stora hinder för möjligheten att våga och kunna göra gångresor. Äldre personer Äldre personer, över 70 år, fortsätter att vara aktiva trafikanter i allt större utsträckning. Med åldern avtar dock rörelseförmågan och syn och hörsel försämras. Detta påverkar förmågan att tolka informationen i trafiken. Äldre personer är också mer ömtåliga och tenderar att skadas svårare vid olyckor. En stor andel av fotgängarnas singelolyckor drabbar äldre. 1.2. Metod En nulägesanalys av gångtrafiken i Huddinge kommun har genomförts under våren och sommaren 2016 för att få en samlad bild av hur gångmiljön ser ut idag och hur Huddinge kommun jobbar med gångtrafik. Nulägesanalysen har bestått av inventeringar samt kartläggning av befintliga rapporter, undersökningar och litteratur och finns sammanställd i nästa kapitel. Under hösten 2016 har en inledande workshop genomförts med tjänstemän från olika avdelningar och förvaltningar på kommunen för att samla in kunskap om gångrelaterade frågor. Workshopen landade i ett antal egenskaper som ansågs vara viktiga för att uppnå ett gångvänligt Huddinge samt ett flertal åtgärder som syftar till att uppfylla målet om ökat resande till fots. Därefter fick allmänheten möjlighet att tycka till om egenskaperna under en vecka i oktober 2016 på Demokratidagarna. Allmänheten fick då möjligheten att antingen träffa projektgruppen, eller via en webbenkät tycka till om vilka egenskaper som är viktigast för ett gångvänligare Huddinge samt ge förslag på åtgärder för att nå dit. En andra workshop genomfördes sedan med tjänstemän från gatu- och parkdriftsavdelningen på Natur- och byggnadsförvaltningen (NBF) och Trygghets- och säkerhetssektionen på Kommunstyrelsens förvaltning (KSF), för att fokusera mer på drift- och underhållsrelaterade frågor samt dess koppling till trygghetsaspekten. Denna workshop följdes sedan upp med ett antal separata diskussioner om belysning samt drift- och underhållsfrågor för att få fram och förankra fler åtgärder. Nulägesanalysen samt de synpunkter och förslag på åtgärder som framkom på workshopparna och demokratidagarna har utgjort underlag för framtagande av inriktningar och insatsområdena i denna gångplan. Projektgruppen har sedan arbetat fram detta förslag till gångplan i workshopliknande former.

8 UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 2. Nulägesanalys För att få en bild av dagens situation för gångtrafiken i Huddinge kommun har en nulägesanalys genomförts. Olika inventeringar, undersökningar och kartläggningar har sammanställts för att få en bredare och djupare bild av fotgängarnas vanor och behov, samt förutsättningar och brister i gångnätet och gångvänlighet i Huddinge kommun. 2.1. Resvanor i Huddinge kommun 2011 genomfördes en undersökning 5 av Huddingebornas resvanor. I undersökningen kartlades alla förflyttningar, oavsett längd, som urvalspersonerna gjorde utanför den egna arbetsplatsen och den egna bostaden/tomten under mätdagen. Enligt undersökningen skedde 36 procent av alla resor inom Huddinge kommun till fots, d v s de resor som hade både start och mål inom kommunen, se Figur 3. Sett till alla resor, oavsett om start- eller målpunkt var i Huddinge kommun, skedde 13 procent av resorna till fots. Annat 1% Till fots 36% Bil 47% Cykel 7% Kollektivtrafik 9% Figur 3. Färdmedelsfördelning för alla resor som börjar och slutar inom Huddinge kommun. Siffrorna ovan omfattar bara det huvudsakliga färdsättet för resorna, vilket innebär att till exempel transporter till fots till och från kollektivtrafiken inte finns med. Det faktiska resandet till fots är alltså större än sifforna ovan visar. En genomsnittlig resa som sker bara till fots är enligt undersökningen i snitt 1,45 km lång. Av de resor som sker till fots är till 53 procent kopplade till fritidsaktiviteter 6, 23 procent är resor för service och inköp 7 och 16 procent är på väg till arbete eller skola. Övriga har ett annat ärende. 5 Resvanor i Huddinge, Huddinge kommun, 2012 6 T ex besöka släkt och vänner, restaurang, underhållning, motion och friluftsliv eller semesterresa 7 T ex hämta/lämna barn, inköp av dagligvaror, hälso- och sjukvård eller post- eller bankärende

UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 9 Figur 4. Fördelning av resor till fots per ärende. 2.2. Dagens förutsättningar för gång i Huddinge kommun Gångnätets kvaliteter Som underlag till gångplanen har ett särskilt utpekat gångnät för Huddinge kommun inventerats. Det inventerade gångnätet har initialt utgjorts av viktiga gångstråk med uppsamlande funktion, som fotgängare använder för att ta sig till kollektivtrafiken och mellan större målpunkter i kommunen, t ex centrum, sjukhus, utbildningsplatser, tågstationer m m. Detta gångnät har inventerats under sommaren 2016, dels via kart- och litteraturstudier, dels ute på plats. Gångnätet har sedan bearbetats och reviderats till det som idag kallas för det övergripande gångnätet, se Bilaga 2 i Gångplanen. Trafikseparering, bredder och beläggning Trafiksystemets utformning ser olika ut i Huddinges olika kommundelar 8. De stora skillnaderna finns mellan de kommundelar som planerats utifrån principer om trafikseparering och de som planerats tidigare eller senare, där större andel av trafikrummen bygger på interaktion mellan olika trafikslag. Gångnätet i kommunen är till största delen gemensamt med cyklister men separerat från biltrafiken. I Skogås och Vårby gård domineras det övergripande gångnätet av gång- och cykelvägar som är totalt avskilda från biltrafik. I Flemingsberg, Kungens kurva, Huddinge C och Masmo går oftast den gemensamma gång- och cykelbanan parallellt med bilvägnätet. I Stuvsta och Trångsund är det desto vanligare med stråk för enbart gångtrafik. 8 Stadsbyggnadsanalyser och förtätningsstrategier, Spacescape, 2013

10 UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Figur 5. Olika typer av separering, bredder för gångtrafikanter och beläggning i Huddinge kommun. T v fotograf Thomas Henrikson, t h Huddinge kommun Gångnätets bredder har inte inventerats på plats, men en övergripande bedömning är att kommunens gång- och cykelvägar är mellan 3 och 4,5 meter breda. Om gångtrafiken är separerad från cykeltrafiken varierar gångbanans bredd mellan 0,7 och 1,5 meter. Beläggningen på gångytor i kommunen är asfalt i de flesta fallen. I naturområden, på torg och i centrumområden förekommer ibland andra beläggningar, till exempel stenmjöl, smågatsten och betongplattor. Topografi, lutningar och trappor Vid inventeringen av det gångnätet gjordes stickprov på lutningar inom respektive kommundel. Flera av kommundelarna kan beskrivas som relativt flacka, men har ändå kraftiga lutningar i anslutning till gångtunnlar och -broar, till exempel Skogås, Stuvsta, Segeltorp och Kungens kurva. Branta gångvägar på grund av områdets topografi återfinns i Flemingsberg, Trångsund, Vårby gård och Vårby Haga/Masmo. Huddinge C är den enda kommundel som beskrivs som relativt fri från branta lutningar. Femtio trappor i anslutning till det inventerade gångnätet har inventerats. Inga av dessa nådde upp till samtliga krav i Tillgänglighetshandboken 9. Trappornas brister gäller bland annat belysning och ledstänger som ska vara genomgående förbi vilplan och som ska sticka ut ovanför och nedanför vilplanen. De flesta trapporna är dock kontrastmarkerade. Gångstigar där en trappförbindelse skulle behövas hittades också på några platser. 9 Tillgänglig utemiljö, Huddinge kommun, 2013

UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 11 Figur 6. Exempel på en otillgänglig och en tillgänglighetsanpassad trappa i Huddinge kommun. Sittplatser Sittplatser i anslutning till det inventerade vägnätet har också inventerats. De flesta finns i anslutning till regionala stadskärnor och lokala centrum, vilket är rimligt eftersom där finns flest fotgängare. Frekvensen varierar dock mycket mellan olika kommundelar. Många sittplatser är slitna, vandaliserade eller nedklottrade, och bara sju procent av knappt 200 inventerade sittplatser uppfyller samtliga tillgänglighetskrav. De vanligaste felen är att en hårdgjord yta för rullstol saknas intill sittplatsen, eller att armstöd saknas. Figur 7. Exempel på en otillgänglig och en tillgänglighetsanpassad sittplats i Huddinge kommun. Frekvensen av sittplatser i kombination med gångvägars lutning har också inventerats, och de har visat sig inte överensstämma med varandra. I flera kommundelar, bland annat Trångsund, Flemingsberg och Vårby gård, förekommer sträckor med kraftig lutning utan sittplatser eller handledare. Belysning Belysning är inte inventerad på det övergripande gångnätet. Kommunens digitala information om kvaliteten på belysningen för gångbanor är just nu begränsad.

12 UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Gångvänlighet Vägvisning och gångnätets tillgänglighet Vägvisning särskild riktad mot fotgängare saknas i merparten av kommunen och plan för detta saknas. Endast i en kommundel, Vårby gård, finns vägvisning för gångtrafik i någon utsträckning. Cykelvägvisning finns på många platser, men är ibland dåligt anpassad efter fotgängares behov. Figur 8. Olika typer av vägvisning för fotgängare i Huddinge kommun. Tillgänglighet i gångnätet, definierad som antalet riktningsförändringar som en fotgängare behöver göra mellan två punkter, har analyserats. Det maximala integrationsvärdet var relativt lika i samtliga kommundelar, men Vårby gård och Segeltorp hade något högre värden, och Masmo och Trångsund något lägre. Låga integrationsvärden indikerar att gångnätet är mer fragmenterat och därmed mindre användbart och lättorienterat. 10 Funktionstäthet Funktionstätheten, vilket är ett kombinationsmått som beskriver täthet i kombination med funktionsblandning, har undersökts i Huddinge kommuns olika stadsdelscentra. Måttet kan sägas vara en indikation på ett områdes hållbarhet och attraktivitet, eftersom en blandning av bostäder och arbetsplatser minskar behovet av resande och är en förutsättning för trygghet. Måttet tas fram genom att multiplicera antalet boende inom ett område med antalet arbetande. De två kommundelar som har högst funktionstäthet är Huddinge C följt av Flemingsberg. Lägst funktionstäthet har Trångsund. 11 Trafiksäkerhet I Huddinge kommun blev 492 fotgängare skadade eller dödade i kollisions- eller singelolyckor under åren 2009-2011, vilket utgör 44 procent av alla skadade och dödade personer under tidsperioden. Av dessa personer blev 436 stycken, alltså 89 10 Stadsbyggnadsanalyser och förtätningsstrategier, Spacescape, 2013 11 Stadsbyggnadsanalyser och förtätningsstrategier, Spacescape, 2013

UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 13 procent, skadade i singelolyckor. I den näst vanligaste olyckstypen, kollisionsolyckor, skadades 56 fotgängare. Kommunen arbetar kontinuerligt med trafiksäkerhetsåtgärder. Oftast handlar det om hastighetsdämpande åtgärder för ökad hastighetsefterlevnad hos motorfordon, men även om att minska risken för kollisioner mellan skyddade och oskyddade trafikanter. Kommunen jobbar även med trafiksignaler och bygger om ett par övergångsställen per år för att öka trafiksäkerheten i korsningspunkter. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Åtgärder för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning utförs årligen av trafik- och landskapssektionen, i form av ombyggnader av busshållplatser, övergångsställen, trappor och utplacering av sittplatser. Även andra åtgärder som kan kategoriseras som enkelt avhjälpta hinder utförs efter önskemål från allmänheten, till exempel utplacering av handledare vid branta gångvägar. Åtgärderna utförs enligt Boverkets föreskrift HIN 3 (enkelt avhjälpa hinder, befintliga miljö) samt ALM (tillgänglighet på allmänna platser, nybyggda miljöer), som är den föreskrift som anger hur allmänna platser ska vara utformade med avseende på god tillgänglighet. I dagsläget är 74 procent av kommunens busshållplatser och 44 procent av övergångsställena tillgänglighetsanpassade. Drift och underhåll Kommunens natur- och gatudriftsavdelning ansvarar för drift och underhåll av den allmänna platsmarken. Detta innefattar vinterväghållning, barmarksunderhåll, städning och renhållning av gator, torg och parker. Snöröjning sker efter en prioritering där gångbanor och gång- och cykelvägar priorieras högst, vilket innebär att de ska snöröjas och halkbekämpas inom fyra timmar. Av dessa, prioriteras anslutningsvägar till busshållplatser samt till skolor och förskolor först av gång- och cykelvägarna. Övriga vägar ska åtgärdas inom 14 timmar. På dessa vägar kan gångtrafik förekomma, dock i blandtrafik med biltrafik. Snöröjning påbörjas när snödjupet är 4-5 cm. Enligt en enkät gjord av Trafikverket 2015 är Huddinge kommuns drift och underhåll av cykelvägar av mindre god kvalitet, beroende på att det finns förbättringspotential inom kraven gällande upptagning av grus samt möjligheterna att kvalitetssäkra, styra och leda driftarbetet. 12 Ansvarsfördelning mellan kommunen och andra huvudmän I dagsläget upplevs att samverkan i drift och underhåll av gångytor fungerar dåligt. Flera huvudmän delar ansvaret för gång- och cykelvägnätet i Huddinge kommun. Längs med Trafikverkets vägar ansvarar kommunen för delar av gångoch cykelvägnätet, och Trafikverket för andra delar. Trafikförvaltningen har ansvar för vissa ytor vid kollektivtrafiknoder. Trafikverket ansvarar för trafiksignalerna på deras vägar. Även fastighetsägare, till exempel Huge, och samfälligheter inom kommunen är huvudmän för delar av gång- och cykelstråk i anslutning till sina fastigheter och 12 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan, remissversion (2016)

14 UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN på deras mark. Det delade ansvaret omfattar inte bara gång- och cykelytorna, utan även till exempel trappor och belysning. Detta innebär svårigheter i både arbetet med drift och underhåll av ytorna, och i kommunikationen med medborgarna vid felanmälning. Trygghet Huddinge kommun gör med några års mellanrum en enkätundersökning 13 gällande trygghet. I undersökningen ställs frågor om utsatthet för brott, Den senaste undersökningen är från 2014 och innehåller inga försämringar sedan den tidigare undersökningen år 2012. Dock betonas det i rapporten att det inte innebär att trygghetsbilden är bra i kommunen. Den upplevda otryggheten skiljer sig åt mellan olika delar av kommunen. I Vårby och Flemingsberg är otryggheten störst, på en allvarlig nivå enligt undersökningen, Sjödalen/Fullersta, Skogås och Trångsund utgör en mittengrupp, medan Segeltorp och Stuvsta/Snättringe har lägst otrygghet i kommunen. De tre källor till otrygghet som återkommer i alla delar av kommunen är nedskräpning, skadegörelse i utomhusmiljön och trafikproblem i form av bilister som kör för fort eller inte respekterar trafikregler. Liksom i de flesta andra kommuner skiljer sig svaren mellan gruppen män och gruppen kvinnor när det gäller trygghet utomhus ensam sent på kvällen i sitt bostadsområde, samt oro för överfall eller misshandel, där kvinnor rapporterar en högre otrygghet än män. Kommunen driver ett pågående trygghetsarbete både på övergripande nivå och på kommundelsnivå. Det finns också en handbok för tryggare stadsmiljöer. I handboken betonas vikten av att gång- och cykelstråk utformas så att de upplevs som trygga att använda av alla. Nöjdhet Huddinge kommun genomför en nöjdhetsundersökning 14 vartannat år där medborgare får yttra sig om upplevelsen av utomhusmiljön. Undersökningen innehåller också frågor om hur mycket invånarna använder olika delar av utomhusmiljön. 2016 års undersökning visar på en totalt sett ökad nöjdhet jämfört med tidigare undersökningar. Den stadsdel som får högst betyg när det gäller nöjdhet är Flemingsberg, medan Segeltorp har lägst nöjdhet. 52 procent upplever att trafiksäkerheten för fotgängare i kommunen är bra eller mycket bra. Möjligheten att som fotgängare eller cyklist ta sig fram vid vägarbeten upplevs som bra eller mycket bra av endast 31 procent. Möjligheten att ta sig till och från närmaste busshållplats anses vara bra eller mycket bra av 83 procent av invånarna. Boende i villa eller radhus upplever denna möjlighet som mindre bra än personer som bor i bostads- eller hyresrätt. 13 Trygghetsmätning i Huddinge kommun, Tryggare Sverige, 2014 14 Nöjd kund index hos invånarna i Huddinge kommun, Markör, 2016

UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 15 36 procent anger att de nyttjar parker i sitt närområde en gång i veckan eller oftare. 52 procent är nöjda med utformningen av parker i sitt närområde. 46 procent anger att de nyttjar torg i sitt närområde en gång i veckan eller oftare. 40 procent är nöjda med utformningen av torgen. Boende i Segeltorp både nyttjar torgen minst och är minst nöjda med dem, medan boende i Sjödalen/Fullersta är de som nyttjar torgen oftast, och är nöjdast. 41 procent anger att de är nöjda med tillgången på parkbänkar i sitt närområde. Boende i hyresrätt är mer nöjda än boende i andra boendeformer. Minst nöjda är boende i villa eller radhus. 49 procent är nöjda med beläggningen på trottoarer i kommunen. Samtliga frågor ovan har en skillnad i nöjdhet mellan gruppen med hemmavarande barn och gruppen utan hemmavarande barn, där de med hemmavarande barn har en lägre nöjdhet än de utan hemmavarande barn. Nöjdheten med vinterunderhållet av trottoarer är 36 procent i kommunen. Åldersgruppen 24 år eller yngre är mest nöjda, medan gruppen 45-64 år är minst nöjda. 46 procent är nöjda med belysningen på trottoarer, och 35 procent är nöjda med belysningen i parker och på lekplatser. Män är mer nöjda med belysningen än kvinnor, och personer utan hemmavarande barn är mer nöjda än personer med hemmavarande barn.

Gångplan för Huddinge kommun - remissversion KS-2016/137 REMISSVERSION 2017-04-24

Gångplan för Huddinge kommun - remissversion KS-2016/137 Remissversion april 2017 Samhällsbyggnadsavdelningen, Kommunstyrelsens förvaltning Arbetet med att ta fram förslag till gångplan har bedrivits av en arbetsgrupp på Huddinge kommun bestående av Jack Lu (projektledare), Katharina Staflund och Fanny Boberg. Konsultstöd har erhållits från Sara Malm, Trivector. ISBN 91-85565-02-4 www.huddinge.se

Sammanfattning Huddinge kommuns befolkning ökar och Översiktsplan 2030 slår fast att kommunen ska växa i takt med länet. Kravet på ett tillgängligt och robust transportsystem ökar och kommunen arbetar för en utveckling mot ett hållbart samhälle. För att kunna planera och utforma framtidens transportsystem tog Huddinge kommun år 2013 fram en trafikstrategi. Gångplanen är en av de nio åtgärdsplaner som ska konkretisera arbetet med trafikstrategin och tydliggöra hur kommunen avser att arbeta med gångtrafik de kommande åren för att fler ska gå till och från skola, arbete, inköp eller på fritiden. Det övergripande målet för Huddinge kommun är att år 2030 ska hälften av alla resor inom kommunen göras till fots. Gångplanen är upplagd enligt följande figur: Figur 1. Beskrivning av hur gångplanens tre inriktningar brutits ned i de fem prioriterade insatsområdena samt hur insatsområdena sedan leder till konkreta åtgärder som definieras i en kommande handlingsplan. För att uppnå målet om ökat resande till fots föreslås inriktningar och insatser i gångplanen som främst ska leda till att skapa bättre förutsättningar för medborgarna att gå mer och längre. Det handlar om att samhällsplanera utifrån fotgängarens behov, att skapa och upprätthålla gångvänliga miljöer samt uppmuntra till ett beteende där det är naturligt och självklart att gå. Planen pekar på ett antal insatsområden som är viktiga att arbeta med för att öka andelen resor till fots: Kommunens processer Attraktivitet och trygghet Framkomlighet och tillgänglighet Drift och underhåll Information och kommunikation Med gångplanen som stöd ska fotgängaråtgärder prioriteras, beslutas och genomföras. För att kommunen ska arbeta systematiskt med dessa frågor behöver planen och åtgärderna kontinuerligt följas upp. Uppföljning görs med hjälp av ett antal mätbara indikatorer inom de insatsområden som kommunen har valt att prioritera.

Begreppslista Aktiv transport Delresa Fotgängare/gående Fotgängargrupp Gångbana Gångkultur Gångmiljö Gång- och cykelväg Gångväg Gångvänlighet Gångyta Huvudresa Lokal resa Mobility management Reseelement Övergripande gångnät Att förflytta sig genom att gå, cykla eller genom annan fysisk aktivitet. Del av en huvudresa, till exempel mellan arbetsplatsen och en plats där resenären uträttar ett ärende, till exempel en affär. Person som går, kör rullstol eller rullator, eller använder ett lekfordon. Grupp av individer med liknande förutsättningar och behov vid fotresor, till exempel barn eller äldre personer. Avskild del av gata som är enbart avsedd för fotgängare. En attityd och inställning där gångtrafiken hanteras som ett eget trafikslag och att det finns en så pass god förståelse och kunskap om gångtrafik att fotgängares behov alltid beaktas i planering, byggande och drift. Gångytan och dess omgivning, sedd ur ett fotgängarperspektiv. Friliggande väg avsedd för fotgängare och cyklister, som antingen har en helt egen sträckning eller följer sträckningen hos en intilliggande bilväg. Friliggande väg avsedd enbart för fotgängare, som antingen har en helt egen sträckning eller följer sträckningen hos en intilliggande bilväg. Utformning med utgångspunkt i gåendes förutsättningar, önskemål och behov. Yta avsedd enbart för gående. Resa mellan så kallade huvudresmål, till exempel bostad och arbetsplats, skola eller annan sysselsättning. Resa med start och mål inom den egna kommunen. Ett sätt att främja hållbara transporter och minska bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Del av en resa eller delresa som sker med ett visst färdmedel. Kommunens viktigaste gångvägar som binder samman målpunkter och kollektivtrafikstationer med varandra.

Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Begreppslista 3 1. Inledning 5 1.1. Syfte 6 1.2. Mål 6 1.3. Avgränsningar 6 2. Inriktning för gångtrafik 7 2.1. Planera utifrån stationsnärhetsprincipen 7 2.2. Skapa, förbättra och upprätthålla trygga och säkra miljöer för samtliga fotgängare 8 2.3. Öka kunskap och förståelse för gångkultur, internt och externt 9 3. Insatsområden 11 3.1. Kommunens processer 11 3.2. Attraktivitet och trygghet 11 3.3. Framkomlighet och tillgänglighet 13 3.4. Drift och underhåll 14 3.5. Information och kommunikation 16 4. Genomförande 18 4.1. Ekonomiska konsekvenser 18 Bilaga 1. Uppföljning 19 Bilaga 2. Övergripande gångnät 22 Bilaga 3. Åtgärdsplan 27

GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 5 1. Inledning Stockholmsregionen växer. Befolkningsprognosen från Tillväxt, miljö och regionplanering pekar på att länets befolkning kan öka från drygt 2 miljoner till närmare 3,2 miljoner år 2050. Ökningen beräknas bli störst fram till 2020, då Stockholms län årligen väntas öka med 35000 personer, vilket motsvarar två fullsatta busslaster varje dag 1. I Huddinge kommuns Översiktsplan 2030 slås fast att kommunen ska växa i takt med länet, vilket kan innebära att befolkningen ökar från drygt 100 000 invånare till någonstans mellan 120 000 till 150 000 invånare år 2030. Fram till år 2020 är det framförallt målgrupperna 0-15 år och 70-80 år som väntas öka mest. För att möta de ökade transporterna som kommer med en växande befolkning, har Huddinge kommun tagit fram en trafikstrategi. Den innehåller en vision för trafiken som sträcker sig fram till 2030, mål som leder mot visionen och strategier för att nå målen. Strategins huvudinriktning är att: Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras Kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad. Trafikstrategin ska preciseras i en trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio åtgärdsplaner varav gångplanen är en av dem. Planerna ska bidra till att de övergripande målen i trafikstrategin uppfylls. I bilden nedan visas hur de olika dokumenten förhåller sig till varandra. Figur 2. Schematisk bild över dokumenthierarkin från trafikstrategin. 1 TMR rapport 1:2012

6 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 1.1. Syfte Syftet med gångplanen är att identifiera inriktningar för gångtrafik och åtgärder som kan bidra till att skapa förutsättningar för ett ökat hållbart resande genom att mer trygga, säkra och tillgängliga gångtrafikmiljöer skapas. Gångplanen syftar också till att sätta fokus på fotgängarna i planeringen genom ökad förståelse samt identifiera förbättringsområden och prioritera åtgärder till efterföljande handlingsplan. 1.2. Mål Enligt översiktsplanen och trafikstrategin fastslås att gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras och att andelen resor med hållbara transportslag ska öka. För gångplanen innebär det ett övergripande mål om att öka andelen gångresor, vilket under arbetet med gångplanen har specificerats till ett effektmål: Andelen resor till fots inom kommunen ska öka från 36 procent (2011 2 ) till 50 procent år 2030. 1.3. Avgränsningar Med fotgängare eller gående avses en person som går, kör rullator eller rullstol, alternativt åker skateboard eller annat lekfordon. Definition av gående framgår i Trafikförordningen 3. Det övergripande målet för Huddinge kommuns gångplan är att fler av resorna inom kommunen ska ske till fots. Gångplanens inriktningar och insatsområden omfattar dock alla gångresor, oavsett om de helt eller delvis sker inom kommunen och oavsett om hela resan sker till fots eller om den är en del i en längre resa, till exempel till och från kollektivtrafiken. Gångplanen fokuserar i första hand på kommunens allmänna platsmark, men även frågor som rör mark som uppfattas som allmän plats, men som ägs av andra huvudmän, behandlas i planen. Fotgängares trafiksäkerhet behandlas i kommunens trafiksäkerhetsplan. Till gångplanen hör en underlagsrapport som beskriver bakgrunden till gångplanen, arbetsmetodiken för framtagandet av gångplanen samt utgångsläget för resvanor och dagens förutsättningar för fotgängarna i Huddinge kommun. 2 Resvanor i Huddinge, Huddinge kommun, 2012 3 Trafikförordning (1998:1276), 1 kap 4

GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 7 2. Inriktning för gångtrafik För att nå det övergripande målet om att öka andelen gångresor inom kommunen, behöver arbetet med gångtrafik koncentreras och systematiseras. I detta kapitel beskrivs de tre inriktningar som föreslås för arbetet med gångtrafik inom Huddinge kommun. Inriktningarna baseras på de brister som identifierats under arbetet med nulägesanalysen, se separat underlagsrapport 4. Det finns ingen ensam ansvarig eller en enkel åtgärd för att öka andelen gångresor, utan frågan måste hanteras på flera plan och i flera skeden. Behov finns av att både bebyggelseplanera tätt och funktionsblandat för att skapa gena och levande gångstråk samt att förvalta våra befintliga gångmiljöer till trygga, säkra och användarvänliga stråk. Gångmiljön ska vara så pass inbjudande att gång utgör det naturliga transportvalet. Det handlar också om att öka kunskap och förståelse hos kommunens tjänstemän och politiker, men också hos den breda allmänheten, för olika fotgängargruppers förutsättningar och behov för att kunna göra rätt avvägningar och beslut i planering, genomförande och drift. En gångkultur eftersträvas och har uppnåtts när det är självklart att gå, när fotgängarna prioriteras och får mer plats i både samhällsplaneringen och i den fysiska miljön. Följande inriktningar har identifierats för kommunens fortsatta arbete med gångtrafik: 1. Planera utifrån stationsnärhetsprincipen 2. Skapa, förbättra och upprätthålla trygga och säkra gångmiljöer för samtliga fotgängare 3. Öka kunskap och förståelse för gångkultur, internt och externt Dessa tre inriktningar har valts för att täcka in de viktigaste frågorna som berör gångtrafik som kommunen hanterar, och samtliga skeden från tidig planering till omhändertagandet av befintliga miljöer. Inriktningarna syftar till att både fler delresor och fler lokala resor ska ske till fots. 2.1. Planera utifrån stationsnärhetsprincipen För att skapa goda förutsättningar för resor till fots är det viktigt att planeringen av nya bostäder och verksamheter görs med aktiva transporter som prioritet, och med fokus på attraktiva gångmiljöer. En viktig förutsättning för gångvänlighet är närhet till de målpunkter som människor behöver nå i sin vardag. En genomsnittlig gångresa är 1,45 km 5 lång för Huddingeborna och det är framförallt när det gäller de lokala resorna som förutsättningarna för att öka gångresandet är som störst. I Huddinge kommuns trafikstrategi beskrivs stationsnärhetsprincipen som ett sätt att skapa 4 Underlagsrapport till Gångplan för Huddinge kommun 5 Resvanor i Huddinge, Huddinge kommun, 2012

8 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION förutsättningar för en mer turtät kollektivtrafik, minskat transportbehov för invånarna och ökad möjlighet för att fler resor ska kunna ske till fots och med cykel. Genom att planera täta och funktionsblandade miljöer blir gångresorna korta och gena. En tätare bebyggelsestruktur i anslutning till spårstationerna, som innehåller arbetsplatser, bostäder och service, innebär att en större andel invånare får möjlighet att klara sitt dagliga resande med aktiva transporter i kombination med kollektivtrafik. För att uppnå målet om gångvänlig förtätning i anslutning till Huddinge kommuns spårstationer behöver kommunen förtydliga hur trafikmiljöerna ska utformas för att vara attraktiva och framkomliga för gångtrafikanter och tillämpa gångvänlighet som ett kriterium på ett mer genomgripande sätt i planeringsprocessen. Tydligare krav behöver också ställas på de byggherrar som är med och skapar de nya miljöerna. 2.2. Skapa, förbättra och upprätthålla trygga och säkra miljöer för samtliga fotgängare Kommunens befintliga gångnät ska förbättras, både genom att bygga nya länkar i gångnätet, förbättra framkomligheten och attraktiviteteten på befintliga länkar samt upprätthålla det som redan är bra. För att gångmiljöer ska vara användbara för alla behöver de vara tillgängliga för grupperna äldre personer, personer med funktionsnedsättning och barn. Enligt SCBs befolkningsprognos kommer var fjärde invånare i Sverige att vara över 65 år 2060, vilket innebär att tillgängligheten och användbarheten i den offentliga miljön blir särskilt viktig. Att åtgärda kvarvarande hinder i den offentliga miljön är därför viktigt för att tillgodose gruppernas behov av självständighet och mobilitet. Barns rörelsefrihet är viktig både ur ett folkhälsoperspektiv och för att minska skjutsning till aktiviteter och skolor. Det är därför viktigt att skapa trafikmiljöer som möjliggör för barn i skolåldern att på ett säkert sätt självständigt ta sig till målpunkter för barn, såsom skolor, idrottsanläggningar och kollektivtrafik. Ett gent och sammanhängande gångnät är viktigt för att gångnätet ska vara attraktivt att använda i jämförelse med andra trafikslag. Ur ett trygghetsperspektiv är överblickbarhet och orienterbarhet viktiga egenskaper hos gångnätet, liksom möjligheten att välja alternativa vägar till en målpunkt.

GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 9 Övergripande gångnät Då kommunens gångnät är mycket finmaskigt, har ett övergripande gångnät pekats ut, se Bilaga 2. Det övergripande gångnätet utgör stommen i hela kommunens gångnät, har en uppsamlande funktion och syftar till att erbjuda smidiga, trygga och säkra gångresor till kollektivtrafik, service och andra dagliga behov. Längs det övergripande gångnätet kan större fotgängarflöden förväntas och här ska gångtrafikantens framkomlighet och tillgänglighet prioriteras lite extra. Det övergripande gångnätet ska därför ha högre standard än övriga gångvägar och kan användas som planeringsunderlag vid prioritering av investeringar samt vid drift och underhåll av gångvägnätet. Potentialen för ökat gångresande är som störst i de stationsnära områdena (se inriktning Planera utifrån stationsnärhetsprincipen) och ett övergripande gångnät har därför pekats ut inom 1 200 meter från en spårstation. Tryggheten i utomhusmiljön är en viktig faktor för gångvänlighet, eftersom otrygghet kan innebära att individer begränsar sitt användande av utomhusmiljön i både tid och rum. Kommunen har idag ett omfattande arbete med trygghetsfrågor, som är inriktat på både sociala åtgärder och vissa typer av fysiska åtgärder, till exempel klottersanering. Att också arbeta med att åtgärda orsaker till otrygghet i den fysiska miljön, till exempel brister i belysning och överblickbarhet, samt underhåll av vegetation och skyltning, kan innebära bättre förutsättningar för ökad trygghet. Pålitlig gatudrift, framför allt i form av halkbekämpning och snöröjning inom rimliga tidsperioder, är en viktig faktor för framkomlighet, trygghet och tillgänglighet. En förutsättning för fungerande gatudrift är i många fall väl utfört gatuunderhåll, eftersom gropiga gångbanor är svåra att snöröja. Gropar, sprickor och ojämnheter gör det också svårare att ta sig fram med barnvagn, rullator och rullstol. Som kommuninnevånare kan det vara svårt att hantera att flera huvudmän kan ha ansvar för samma typer av ytor. Därför behövs samverkan mellan de ansvariga så att kvaliteten på gångytorna alltid är densamma oavsett huvudman, och så att det går att felanmäla via en och samma instans. 2.3. Öka kunskap och förståelse för gångkultur, internt och externt Fotgängarens status som eget trafikslag behöver beaktas från det tidiga planeringsskedet till drift- och underhållsskedet i den offentliga miljön. Ett sätt att säkerställa detta är att öka kunskapen om fotgängares behov samt kommunicera gångkulturen på ett effektivt sätt. För att säkerställa att gångtrafiken prioriteras i enlighet med kommunens trafikstrategi behövs åtgärder för att gående ska ses som ett eget trafikslag. Ett exempel på när detta inte sker är när gående och cyklister klumpas ihop trots att

10 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION de två trafikslagen har olika behov, färdas i olika hastigheter och att trafiksäkerhet- och trygghetsproblem ofta uppstår när de blandas. Det bör även beaktas att inom grupperna fotgängare och cyklister finns olika behov och förutsättningar. Nya typer av cyklar tillkommer, t ex lådcyklar och liggcyklar, och likaså blir andra redskap för fotgängare allt vanligare, t ex hoverboards, monowheels. Mobiltelefoneras roll i gångkulturen bör också beaktas. Ett annat sätt är att formalisera hur och när gåendes behov ska hanteras i kommunens olika processer, och att bedriva medborgardialog. För att säkerställa en god standard på gångvägnätet i hela kommunen behövs kommunikation med övriga huvudmän som ansvarar för gångmiljöer. Genom att kontinuerligt mäta gångtrafik skapas ett kunskapsunderlag som gör det lättare att ta hänsyn till gåendes behov och rörelsemönster. För att gångtrafiken ska kunna lyftas och prioriteras i den fysiska miljön och använda den på rätt sätt, behöver även allmänheten få ökad kunskap om och förståelse för olika fotgängargruppers behov. Mycket av våra resemönster och val handlar om attityd och beteende. Även otrygghet och osäkerhet i trafiken kan härstamma från okunskap och förutfattade meningar. Därför behövs även insatser för att öka kunskap och förståelse för gångkultur externt. Allmänhetens kunskap om gångmöjligheter i kommunen kan förbättras genom till exempel kampanjer och information om pågående projekt. Ett annat sätt, som framför allt tillgängliggör gångnätet för sällananvändare, är att skapa ett vägvisningssystem för gångtrafik.

GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 11 3. Insatsområden För att göra arbetet mer konkret och lättare att följa upp har de tre inriktningarna brutits ner i fem prioriterade insatsområden som alla har potential att påverka gångvänligheten i Huddinge kommun. Dessa rör kommunens processer, attraktivitet och trygghet, framkomlighet och tillgänglighet, drift och underhåll samt kommunikation och information. 3.1. Kommunens processer Under den inledande workshopen 6 med kommunens tjänstemän framkom att fotgängaren bör synliggöras mer i kommunens planering och processer för att stärka rollen som egen trafikantgrupp. Detta kan innebära översyn och förändring av arbetssätt, system och samverkansformer för att systematisera arbetet med gångtrafik i kommunen. Om fotgängarens status höjs i kommunens processer kan det på ett bättre sätt säkerställas att mer kostnadseffektiva och lämpliga åtgärderna genomförs i den fysiska miljön. Inom kommunen behövs även kunskap för att fotgängares förutsättningar ska finnas med i kommunens relevanta processer och för att rätt avvägningar ska göras i projekt. Här ingår utbildning för att öka medvetenheten kring gångtrafik samt lyfta dess plats i planeringen och i samhället. Riktlinjer för kommunens processer Gångtrafiken ska synliggöras i kommunens processer och rutiner så att planering, byggande och drift sker med hänsyn till fotgängares behov och förutsättningar. Detta innebär att: Processer som rör samhällsbyggnad och fotgängares framkomlighet, säkerhet och tillgänglighet ska ta hänsyn till och prioritera gångtrafikanters behov i enlighet med kommunens trafikstrategi. Kommunens tjänstemän ska ha kännedom om gångtrafikanters förutsättningar och behov och tillämpa kunskapen i det dagliga arbetet. 3.2. Attraktivitet och trygghet Förutom att transportera sig från punkt A till B, har gång eller promenader för många människor ett egenvärde. Det är härligt att få frisk luft, motionera, njuta av omgivningen eller bara röra sig bland andra människor. En oattraktiv miljö lockar få människor. Gröna inslag i form av träd och blomsterplanteringar, platser för vila och interaktion, god belysning och inslag av kultur eller lek för barn och ungdomar är exempelvis uppskattade delar i gångmiljön för många. En tät blandstad är viktigt för attraktiviteten och väl utformade miljöer bidrar i sin tur till 6 Underlagsrapport till Gångplan för Huddinge kommun

12 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION ett rikare stadsliv som påverkar områdens identitet och hur de uppfattas av boende och besökare. Figur 3. Exempel på attraktiva och trygga miljöer i Huddinge. Fotograf: Maja Brand. Kommunens offentliga rum ska vara attraktiva, upplevas som trygga och vara tillgängliga för alla. Trygghet handlar om att förhålla sig till upplevda risker och ska inte sammanblandas med säkerhet som istället handlar om reella risker, alltså hur säkert någonting faktiskt är. Otrygghet begränsar vår rörelsefrihet i offentliga miljöer. Från demokratidagarna framgick att trygghet och attraktiva miljöer var två av de tre viktigaste egenskaperna för en gångvänligare kommun. Bristande trygghet och attraktivitet har samtidigt identifierats som stora problemområden för Huddinge kommun (variationer förekommer mellan kommundelar). Attraktivitet och trygghet är dock subjektivt och svårt att mäta, vilket av den anledningen också kan innebära att det är svårt att följa upp och utvärdera.

GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 13 Riktlinjer för attraktivitet och trygghet Kommunens gångmiljöer ska vara trygga för alla, oavsett kön, ålder, funktionsvariation och tid på dygnet. Detta innebär att: Gångmiljöer ska utformas med god överblickbarhet och orienterbarhet samt som aktiva miljöer där människor känner tillhörighet. Huddinges offentliga utemiljöer utformas enligt riktlinjer som anges Handbok för tryggare stadsmiljöer. Gångnätet ska vara lätt att orientera sig i. En ökad orienterbarhet bidrar även till ökad trygghet. Kommunens gångmiljöer ska vara tillräckligt belysta för att ge god överblickbarhet och trygghet. Ljussättning och placering av armaturer och stolpar ske enligt riktlinjer som anges i Gestaltningsprogram för belysning i Huddinges offentliga miljöer. Riktlinjer för var belysning ska finnas bör tas fram. Det ska finnas tillräckligt med platser för vila på platser där behov finns. Utformning och placering av sittplatser sker enligt riktlinjer som anges i Gestaltningsprogram för Huddinges offentliga miljöer samt handboken för Tillgänglig utemiljö. 3.3. Framkomlighet och tillgänglighet En förutsättning för att gång ska vara ett attraktivt trafikslag är att gångnätet är framkomligt och lättillgängligt för alla. Det befintliga gångnätet behöver vara sammanhängande och ansluta till kollektivtrafiken, skolor, vårdverksamheter, butiker, parker och andra viktiga målpunkter. Gångnätet bör vara tillräckligt gent och smidigt att gå i, utan att känna oro eller rädsla för att gå fel eller råka ut för en olycka. Figur 4. Exempel på tillgängliga och framkomliga gångmiljöer. T v fotograf Thomas Henrikson. T h källa: http://24i.se/forsenad-gagata-antligen-har/ Fotgängare är den trafikantgrupp som är mest utsatta för olyckor i trafiken. En säkrare gångmiljö innebär inte bara en mer attraktiv gångmiljö, utan även färre

14 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION olyckor, vilket i sin tur innebär minskade samhällskostnader. Kommunen har en trafiksäkerhetsplan 7 som beskriver hur kommunen avser att arbeta med fotgängarens trafikolyckor. För vissa fotgängargrupper är tillgänglighetsanpassning en förutsättning för att gångnätet ska gå att nyttja. En tillgänglig miljö underlättar samtidigt för samtliga fotgängargrupper. Riktlinjer för framkomlighet och tillgänglighet Gångnätet ska vara sammanhängande och utformas så att samtliga fotgängare kan nyttja gångnätet på ett säkert och smidigt sätt. Detta innebär att: Gångbanor, gångvägar eller andra fotgängarprioriterade ytor ska finnas på samtliga gator där hastighetsbegränsningen överstiger 30 km/h, intill skolor eller där flödet överstiger 100 fordon per timme. Gångbanor och gångvägar ska vara tillräckligt breda för att rymma barnvagn och rullstol. Minsta rekommenderat mått är 2 m för nybyggnation och 1,75 m i bebyggd miljö, enligt GCM-handboken. Längs det övergripande gångnätet i stationsnära lägen bör större utrymmen för gångtrafik eftersträvas. Gång- och cykelbanor ska vara separerade längs det övergripande cykelvägnätet, enligt Cykelplan för Huddinge kommun. På platser där många fotgängare rör sig, t ex längs det övergripande gångnätet, eller där många barn och äldre rör sig, bör separering eftersträvas. Gångytor ska vara plana och halkfria. Val av beläggning sker enligt riktlinjer som anges i Gestaltningsprogram för Huddinges offentliga miljöer och Gatu- och trafiksektionens handbok. Gångmiljöer ska vara anpassade för personer med funktionsnedsättning. Utformning av tillgängliga gångmiljöer sker enligt riktlinjer som anges i handboken Tillgänglig utemiljö och i HIN 3 och ALM 2. Gångmiljöer ska vara trafiksäkra, både längs sträckor och i korsningspunkter. Arbetet med trafiksäkra gångmiljöer sker enligt Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun. 3.4. Drift och underhåll För att kommunen ska vara gångvänlig över tid, är det väsentligt att de attraktiva och trygga samt framkomliga och tillgängliga gångmiljöerna upprätthålls. Under stora delar av året är många fotgängare beroende av fungerande gatudrift för att kunna använda gångnätet. Väl fungerande gatudrift är också viktigt för att reducera antalet fotgängare som skadas i singelolyckor. Även gatuunderhållet spelar stor roll för framkomligheten eftersom det bland annat påverkar kvaliteten på snöröjning och halkbekämpning. Driftåtgärder som påverkar överblickbarheten och renhållningen, påverkar även tryggheten hos den enskilde. 7 Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun, remissversion (2016)

GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 15 Figur 5. Vägomständigheter vid fotgängares singelolyckor i Huddinge kommun, år 2011-2015, fördelat på sommar och vinter. Statistiken visar att singelolyckor är betydligt mer förekommande under vintermånaderna, varav majoriteten av olyckor har skett p g a is- eller snöhalka. Källa: STRADA Under demokratidagarna 8 framgick det att god kvalitet på drift och underhåll var en av de tre viktigaste egenskaperna för ett gångvänligare Huddinge kommun samt att förbättrad belysning och förbättrad vinterväghållning på gångbanor var vanligt förekommande önskemål. För att förbättra standarden i kommunens gångmiljöer, behöver först och främst tydligare organisation, samverkansformer och gränser kring ansvarsområden. Därefter behöver rutiner kring drift och underhåll ses över samt högre krav ställas på standarden vid vinterväghållning och barmarksunderhåll utifrån fotgängarens behov. Riktlinjer för drift och underhåll Kommunens gångmiljöer ska vara väl omhändertagna året runt. Detta innebär att: Framkomligheten och trafiksäkerheten ska vara god för gångtrafiken genom att prioritera fotgängare vid vinterväghållning och barmarksunderhåll i enlighet med Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun. Nya gångmiljöer ska utformas så att de är möjliga att drifta och underhålla på att rationellt sätt. Ansvarsfördelningen för snöröjning och gatudrift mellan huvudmän ska vara tydlig. Även kommuninvånarna ska känna till vad de kan förvänta sig av kommunen och vilka krav som ställs. Kommunens belysning och dess anläggningar ska vara funktionella och uppfylla de kvaliteter som anges i Gestaltningsprogram för belysning i Huddinges offentliga miljöer. Kvaliteten på kommunens drift och underhållsarbetet ska vara god och kommunen ska ha tillräckligt med resurser för att kunna säkerställa det. 8 Underlagsrapport till Gångplan för Huddinge kommun

16 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 3.5. Information och kommunikation Beteendepåverkan är ett viktigt verktyg för att påverka människors val av färdsätt. Huddinge kommun har en Mobility managementplan 9 som anger på vilket sätt detta arbete bör ske. Information både inom den kommunala organisationen, och riktad ut mot exempelvis fastighetsägare och kommunens invånare, är viktiga insatser i arbetet med gångtrafik. Genom god information och kommunikation kan fördelarna med gång tydliggöras och därmed kan även en mer positiv attityd kring gång hos allmänheten skapas. Figur 6. Exempel på information och kommunikation till allmänheten för att öka kunskapen och medvetenheten kring gångtrafik. Källa: http://osocio.org/message/the-first-global-pedestrian-safetycampaign-make-walking-safe/ (t v) & https://urbanlifeinlondon.wordpress.com/tag/transport-for-london/ (t h) Trots att de flesta av oss är fotgängare någon gång under en resa, är fotgängares vanor inte så kända. Diverse undersökningar och intervjuer görs emellanåt för att mäta nöjdhet och trygghet hos medborgarna, men det finns stor potential i att utveckla och utöka insamlingen av data kring gångtrafik. Medborgarna har oftast bäst kännedom om sitt närområde och deras synpunkter och förslag behöver därför tas till vara på ett bättre sätt. 9 Mobility managemensplan för Huddinge kommun, 2016

GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 17 Riktlinjer för information och kommunikation Huddinge kommun och allmänheten ska få ökad kunskap och förståelse för gångtrafikens behov, förutsättningar och nyttor. Detta innebär att: Information om gångtrafik inom kommunen ska samlas in och utgöra underlag för beslut. Förståelse och acceptans för gångkultur ska öka genom att sprida information och kunskap inom kommun och till allmänheten, organisationer och företag.

18 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 4. Genomförande Inom varje insatsområde har ett antal mer konkreta åtgärder identifierats, se Bilaga 3. Åtgärdernas aktualitet utvärderas i samband med uppföljningen av gångplanen och kan därmed utvecklas efter behov. Föreslagna åtgärder prioriteras enligt principerna som anges i Bilaga 3. Utifrån prioriteringsprinciperna och föreslagna åtgärder, ska en mer detaljerad handlingsplan tas fram som konkretiserar vilka åtgärder som ska vidtas samt var och när de ska genomföras och till vilken kostnad. För att få största effekt av arbetet, behöver effekter och kostnader av olika åtgärder kartläggas så att en noggrannare prioritering kan göras. Handlingsplanen aktualiseras med jämna mellanrum, t ex vart femte år, men följs upp oftare än så, se Bilaga 1. Vid uppföljningen uppdateras statistiken och vidtagna åtgärder följs upp och stäms av mot målen. Beroende på hur utvecklingen ser ut tas beslut om åtgärdstakten är tillräcklig och/eller om planen behöver kompletteras med fler åtgärder. Huvudansvaret för att genomföra, förankra, följa upp och uppdatera gångplanen bör förslagsvis ligga på trafik- och landskapssektionen, men det är fördelaktigt om fler kompetenser från olika avdelningar involveras. Arbetsinsatsen är som störst i början av processen i förankringsarbetet. Därefter kan behovet minska och arbetet kan drivas enbart av trafik- och landskapssektionen. Dialog förs med andra aktörer vid behov. Genom förankring av gångplanen höjs kunskapsnivån och acceptansen för gångkultur hos tjänstemän, politiker och allmänhet. Förankringen sker primärt via insatsområdet Kommunens processer. Då insatsområdena även berör ett flertal andra förvaltningar och sektioner inom kommunen, behöver dessa involveras för att kunna genomföra gångplanen. Förutom Samhällsbyggnadsavdelningen (SBA) på Kommunstyrelsens förvaltning (KSF), gäller detta särskilt natur- och gatudriftsavdelningen på Natur- och byggnadsförvaltningen (NBF) som har ett budget- och genomförandeansvar i gångplanen. Även Trygghets- och säkerhetssektionen på KSF har en viktig roll i att genomföra gångplanen. Externa aktörer såsom Trafikförvaltningen, Huge och Trafikverket är viktiga att involvera. Ett gemensamt arbete behövs för att tydliggöra ansvarsområdena inom kommunen men även mellan kommun och andra huvudmäns anläggningar samt ta fram rutiner för hur framtida samarbeten bör ske. 4.1. Ekonomiska konsekvenser För att genomföra gångplanen och uppnå målet om fler resor till fots, behöver kommunen öka ambitionen och åtgärdstakten för arbetet med gångtrafik. Således ökar även investerings- och driftkostnaderna för gångrelaterade åtgärder. Baserat på åtgärdslistan i Bilaga 3, bedöms totalsumman för alla åtgärder tillhörande gångplanen bli minst 230 mkr, varav 60 mkr hamnar på KSF och minst 170 mkr (kostnad för sopsaltning ej bedömt) på NBF. Samtliga siffror är tidiga uppskattningar som kan behöva justeras i senare steg.

GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 19 Bilaga 1. Uppföljning Med gångplanen som stöd ska åtgärder prioriteras, beslutas och genomföras. För att kommunen ska arbeta systematiskt med dessa frågor behöver planen och åtgärderna kontinuerligt följas upp. Det övergripande målet för Huddinge kommun är att år 2030 ska hälften av alla resor inom kommunen ske till fots. Detta mäts via den nationella resevaneundersökningen som beställs vart femte år. Startår för mätningen är 2011. Övergripande mål Mätmetod Uppföljning 50 % av alla resor inom kommunen ska ske RVU Vart femte år, startår till fots år 2030 2011 Att endast följa upp arbetet med gångtrafik genom resevaneundersökning är dock otillräckligt. Uppföljningen sker endast på resor inom kommunen och mätningen omfattar endast det huvudsakliga färdsättet för delresorna, vilket innebär att till exempel transporter till fots till och från kollektivtrafiken inte finns med. Dessutom kan förändringen i resandet till fots bero på slumpmässiga variationer eller förändringar som inte kommunen kan påverka och det kan ta flera år innan effekter av åtgärder märks. Istället för att enbart förlita sig på resevaneundersökningen kan också ett antal mätbara indikatorer följas upp som beskriver olika aspekter av gångvänlighet inom respektive insatsområde. Varje enskild indikator bedöms bidra till bättre förutsättningar för ett ökat resande till fots. Indikatorer För att underlätta uppföljningen av arbetet med insatsområdena har ett antal indikatorer tagits fram. Dessa indikatorer följs upp tillsammans med det övergripande målet om ökat resande till fots. Indikatorerna kan dock behöva utvecklas och då indikatorerna kräver olika mycket resurser att mäta, kan uppföljningen av respektive indikator ske med olika års mellanrum. Gångplanen följs upp i sin helhet årligen, tillsammans med den gemensamma uppföljningen 10 av trafikstrategin. Kommunens processer Indikator Mål Mätmetod Uppföljning Andel av kommunens rutiner och processer i samhällsbyggnadsprocessen ska följa intentionerna i gångplanen 100 % Testrutin: slumpmässigt urval av planer, rutiner och avtal för kontroll. Rutin saknas i dagsläget. Varje år, KSF 10 Varje år sker en uppföljning av trafikstrategin, där även uppföljningen av gångplanen och de övriga åtgärdsplanerna ingår.

20 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION Attraktivitet och trygghet Indikator Mål Mätmetod Uppföljning Andel som är nöjda med Öka Gatuenkäten Vartannat år, belysning på trottoarer (nuläge 45 KSF på torg i parker och lekplatser Andel som känner sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen Andel som är nöjda med utformningen av de gångvägar som personen vanligast använder i Huddinge kommun Framkomlighet och tillgänglighet %) Öka (nuläge 56 %) Öka (nuläge 35 %) Öka (nuläge 65 %) Öka (nuläge saknas) Gatuenkäten Gatuenkäten Befolkningsundersökning Gatuenkäten (lägga till som ny fråga) Vartannat år, KSF Vartannat år, KSF Vartannat år, KSF Vartannat år, KSF Indikator Mål Mätmetod Uppföljning Andel boenden och arbetande inom 600 meter respektive 1200 meter från en spårstation Öka GIS-analys Vart tredje år, KSF Antal km regionala cykelstråk där gång- och cykeltrafik är separerade Antal km huvudcykelstråk som är separerat från gångtrafik Andel tillgänglighetsanpassade GC-passager Andel tillgänglighetsanpassade busshållplatser Andel tillgänglighetsanpassade trappor Drift och underhåll Öka (nuläge saknas) Öka (nuläge saknas) Öka (nuläge 44 %) Öka (nuläge 74 %) Öka (nuläge 55 %) Följs upp i cykelplan Följs upp i cykelplan Redovisas i verksamhetsberättelse genom utdrag ur projektstyrningsverktyget Redovisas i verksamhetsberättelse genom utdrag ur projektstyrningsverktyget Redovisas i verksamhetsberättelse genom utdrag ur projektstyrningsverktyget Fastställs i cykelplan, KSF Fastställs i cykelplan, KSF Varje år, KSF Varje år, KSF Varje år, KSF Indikator Mål Mätmetod Uppföljning Andel rutiner/processer/ avtal som följer intentionerna i gångplan (ett första steg är att identifiera vilka rutiner, processer och avtal som ska 100 % Testrutin: slumpmässigt urval av planer, rutiner och avtal för kontroll. Rutin saknas i dagsläget. Varje år, NBF

GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 21 uppdateras/ändras) Antal singelolyckor hos fotgängare Andel nöjda med vinterväghållning på trottoarer Minska (nuläge: 436 gående singel) Öka (nuläge 36 %)... i parker Öka (nuläge 31 %) Andel nöjda med renhållning på trottoarer av parker och lekplatser Andel som upplever att möjligheterna att ta sig fram som cyklist/fotgängare vid vägarbeten är goda Öka (nuläge 52 %) Öka (nuläge 50 %) Öka (nuläge 31 %) STRADA (följs upp i trafiksäkerhetsplan) Gatuenkäten Gatuenkäten Gatuenkäten Var femte år, start 2017, KSF Vartannat år, NBF Vartannat år, NBF Vartannat år, NBF Gatuenkäten Vartannat å, NBr Gatuenkäten Vartannat år, NBF Information och kommunikation Indikator Mål Mätmetod Uppföljning Antal genomförda informationsoch kommunikationsinsatser kopplat till gångtrafik Minst två per år Följs upp i mobility managementplan Varje år, KSF Andel som under det senaste året har nåtts av information eller sett någon kampanj i Huddinge kommun som handlar om gångtrafik Öka (nuläge: 15 %) Gatuenkäten Vartannat år, KSF

22 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION Bilaga 2. Övergripande gångnät Det övergripande gångnätet utgör stommen i hela kommunens gångnät, har en uppsamlande funktion och syftar till att erbjuda smidiga, trygga och säkra gångresor till kollektivtrafik, service och andra dagliga behov. Ett övergripande gångnät har pekats ut inom 1200 meter från en spårstation, detta för att potentialen till att öka resandet till fots är som störst här. Längs det övergripande gångnätet kan större fotgängarflöden förväntas och här ska gångtrafikantens framkomlighet och tillgänglighet prioriteras lite extra. Det övergripande gångnätet ska därför ha högre standard än övriga gångvägar och kan användas som planeringsunderlag vid prioritering av investeringar samt vid drift och underhåll av gångvägnätet. Det övergripande gångnätet är föränderlig, på samma sätt som förutsättningar förändras över tid. Ju längre Huddinge kommun kommer i sina planer och program kring utvecklingsområdena och spårväg syd, kan det övergripande gångnätet behöva ses över. Förslagsvis uppdateras det övergripande gångnätet i samband med aktualisering av handlingsplanen.

GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 23

24 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION

GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 25

26 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION

GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 27 Bilaga 3. Åtgärdsplan Nedan beskrivs de åtgärder som kommunen bör vidta för att arbeta mot målet med ökat andel gångresor år 2030. Detta är ett förslag på åtgärder som i dagsläget anses bör genomföras inom planperioden 2018-2030. Dock kan förutsättningar och behov förändras. För att bedöma vilka ytterligare åtgärder som eventuellt behövs senare bör åtgärdernas aktualitet och effektivitet utvärderas. Detta görs i samband med uppföljning av indikatorerna, se Bilaga 1. Prioriteringsprinciper Åtgärderna inom respektive insatsområde har prioriterats efter när åtgärderna bör genomföras samt åtgärdernas uppskattade kostnadseffektivitet. Kostnadseffektiviteten bedöms efter nedanstående figur, där effekten bedöms efter åtgärdens uppfyllnad gentemot det övergripande målet om ökande andel gångresor. Kostnaden är uppskattad efter följande principer: Låg kostnad: under 200 000 kr, t ex inventeringar och utredningar eller mindre resurskrävande åtgärder Medelhög kostnad: 0,2-1 mkr, t ex större utredningar, planer och program, förändringar eller större resurskrävande åtgärder Hög kostnad: över 1 mkr, t ex stora investeringsåtgärder Figur 7. Figur över prioriteringsprinciper av åtgärder. Åtgärder som kan genomföras med låg uppskattad kostnad och har hög bedömd effekt bör t ex prioriteras högst.